vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi

CJP NYHETSBREV 

Nr 45 Juni 2008 

Några rader ... 

MELLAN HÄGG 

OCH SYREN 

Alltsedan vi fl yttade in på Vintervägen 29, 

och det var så länge sedan som 1976, alltså 

för 32 år sedan, har vi i familjen sagt att vi 

skall ta semester när häggen går i blom, och 

bara sitta bland trädgårdens syrenbuskar 

och njuta av häggens väldoft medan vi 

väntar på att syrenen skall göra häggen 

sällskap. Men hittills har det alltid kommit 

något emellan. ”Vi får ta det nästa år i 

stället”, har vi sagt med en axelryckning. 

Och så har ytterligare ett år gått, och sedan 

ytterligare ett, och i dag kan jag konstatera att 

häggen har blommat 31 gånger utan jag gjort 

något för att ta ledigt mellan hägg och syren, 

samtidigt som jag konstaterar att det nu inte 

fi nns så många chanser kvar att åtminstone 

pröva om det är så skönt att sitta bland syrenerna 

som jag föreställt mig. 

Jag hade egentligen tänkt skriva något om 

ansvar, och i synnerhet ansvaret för sig själv 

och sina val, stimulerad av Ann Heberleins 

nya bok ”Det var inte mitt fel - om konsten att 

ta ansvar”, men det här med hägg och syren 

kom emellan och bröt tankekedjan. 

Visst är det så att vi alltför ofta ”låter något 

komma emellan” som hindrar oss från att göra 

det vi kanske borde göra i stället. Det kan gälla 

att skriva en artikel eller att gå ut och sätta sig 

i syrenbersån. Och kanske är det så vi hindrar 

oss själva från att åtminstone ge våra längtansdrömmar 

en chans i vår tillvaro. Det blir aldrig 

något mer än just längtansdrömmar. 

Våra val kan förefalla rationella och bra på 

alla sätt just när vi prioriterar och väljer, men 

i eftertankens bleka dager visar det sig kanske 

att något annat skulle ha varit av mera bestående 

värde för oss. Men då kanske det är för 

sent. Och det kan naturligtvis kännas extra 

smärtsamt när man sedan måste konstatera 


ISSN 1652-2125 

Utges av CJP Centrum för Jungiansk Psykologi 

AB två ggr/år (juni och december). Upplaga 

5.000 ex. Ansv. utgivare: Gunlög Raihle. 

CJP:s Sommarbok 2008 

Den misshandlade brudgummen 

av Marion Woodman (se sid 12) 

att det faktiskt var jag själv som valde, och 

då kan jag heller inte skylla på någon annan. 

Jag blir ett offer för mig själv. 

Och så visar det sig att den här lilla skrivarstunden 

trots allt kom att handla om vårt eget 

ansvar för oss själva och de val vi gör eller inte 

gör, vilket naturligtvis också är ett val. 

Sent skall syndaren vakna, sägs det, och för 

min och vår del lär det här vara näst sista 

våren/försommaren på Vintervägen. 

Så kära läsare, nu tänker jag bättra mig! Därför 

avslutar jag raskt mitt skrivande med en 

förhoppning om er sommar blir som ni vill 

ha den. Och själv går jag nu ut i trädgården 

och sätter mig för att invänta syrenernas 

blomning. 

Ha en bra sommar!Varför 

inte tillbringa en del av den 

tillsammans med vår sommarbok? 

Förläggare 

CJP NYHETSBREV nr 45 

ISSN 1652-2125 

(19:e årgången) 

Presentation av Vintervägen 29 

En sommarrefl ektion 

2 

(Erik Nisser) 

Medvetande, självkännedom och 

3 

individuation (Daryl Sharp) 

Maktens paradox 

4 

(Hillevi Furtenback) 

Folksagans kvinnobilder, del 2 

7 

(Marie-Louise von Franz) 

Kropp och dröm 

9 

(Gunilla Blomqvist) 

Den goda viljans skugga 

13 

(Ingela Romare) 15 

Annonssidan 17 

Föreningsnytt 

Kurser och studieprogram 

18 

2008-2009 19 

Fristående seminarier 

Seminarieledare på 

20-21 

Vintervägen 29 

Dipl drömcoacher och DC- 

22 

kandidater 23 

Kalendarium för Vintervägen 29 24 

Nästa nummer av CJP:s Ny hets brev ut kom mer 

i december 2008. Material som önskas infört 

måste vara CJP tillhanda senast den 20 oktober 

2008. För insänt, ej beställt material kan CJP 

tyvärr inte ta något ansvar. Om retur önskas, 

måste porto bifogas. För innehållet i signerade 

artiklar svarar resp författare och de framförda 

åsikterna behöver inte vara representativa för 

CJP och/eller IDP. 

TIO-I-TOPP 

PÅ CJP:s BOKLISTA 

1/1 - 30/4 

1. Det inre barnet ( 2 ) 

2. Vid livets mitt ( 3 ) 

3. Kassandra-kvinnan ( 1 ) 

4. Den kristna arketypen ( - ) 

5. Myten i våra liv ( - ) 

6. Gudinnorna inom oss ( 5 ) 

7. Syndabocken ( 7 ) 

8. Frånvarande fäder ( 9 ) 

9. Att lämna fadershuset ( - ) 

10. I skuggan av Saturnus ( - ) 

Siffran inom parantes anger pla ce - 

ring en på Tio-i-topp listan 

per 31/12, 2007 

1

Vintervägen 29 - hemvist för CJP Centrum för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för Drömpsykologi - har de senaste 

åren på nytt blivit ett ”händelsernas centrum” för alla intresserade av personlig utveckling i allmänhet och av jungiansk 

psykologi och drömmar i synnerhet. Inom ramen för det nya samarbetet mellan CJP och IDP Institutet för Drömpsykologi 

blommar kreativiteten och ett antal nya utbildningsprogram, förutom ett avsevärt utvidgat kurs- och seminarieutbud, 

har sett dagens ljus under den tid som gått. 

Vintervägen 29 i Solna, hemvist för CJP Centrum 

för Jungiansk Psykologi och IDP Institutet för 

Drömpsykologi. 

Vintervägen 29 har haft en central roll, 

åt mins to ne geografiskt, under de senaste 

15-20 årens jungianska utveckling i Sverige. 

Det bör ja de 1983 med att en av de då så få 

jungianskt orien te ra de, psy ko te ra peu tis ka och 

analytiska mot tag ning ar na i Sverige öppnade 

på Vin ter vä gen i Solna. 

Det fortsatte med att CJP Centrum för Jungiansk 

Psy ko lo gi bildades 1987 med Vin ter - 

vä gen som hemvist, följt av Svens ka C G 

Jung Stiftelsen året därpå. 

Två år senare, närmare bestämt i de cem ber 

1989, publicerade CJP sina första boktitlar, 

som var Konsten att överleva (Daryl Sharp), 

Andarnas återkomst (Janet O. Dallett) och 

strax därefter Osyn li ga partners (John A. 

San ford). Sedan dess har det blivit mer än 60 

tit lar som givits ut på CJP:s förlag. 

År 2000 lämnar C G Jung Stiftelsen samarbetet 

med CJP och fl yttar från Vin ter vä gen, 

efter att ha funnits där i 12 år, och i stäl let 

kommer det ny bil da de IDP Institutet för 

Dröm psy ko lo gi och FDP Föreningen för 

Drömpsykologi till Vintervägen. 

Inom ramen för detta samarbete erbjuds 

dels ett öppet kurs- och se mi narie pro gram 

och dels sammanhållna ut bild nings- och 

stu die pro gram. Det ”öppna” programmet är 

öppet för alla som är in tres se ra de av jungiansk 

psy ko lo gi, dröm psy ko lo gi, personlig 

utveckling och re la te ra de områden. Det 

öppna pro gram met är hu vud sak li gen förlagt 

till veckoslut för att göra pro gram met tillgängligt 

även för till re san de. 

De sammanhållna ut bild nings pro gram men 

be står f.n. av DC-programmet, d.v.s. utbild 

ning en till dipl drömcoach, grundkurser 

i jungiansk psykologi och drömpsykologi, 

2 

VINTERVÄGEN 29 

ett centrum för personlig utveckling på jungiansk grund 

samt en seminarieserie med temat per son lig 

ut veck ling på jungiansk grund som vi kallar 

”Mellan Chaos och Struktur”. 

På Vintervägen ryms, förutom bibliotek och 

de kurslokaler som visas på bild nedan, även 

en ateljé som ger utrymme för den bildliga 

ge stalt ning en. Ateljén kan disponeras även 

ut an för kursprogrammet, men färg och annat 

ma te ri al håller man med själv och att boka tid 

i förväg är en nödvändighet. 

I biblioteket fi nns drygt 1000 volymer med 

an knyt ning till psy ko lo gi, mytologi, religion, 

al ke mi och folksagor. Den psy ko lo gis ka 

lit te ra tu ren har huvudsakligen jungianska 

för teck en, men även andra riktningar förekommer. 

Jungs samlade verk, och några av Freuds, 

tar ganska stor plats på hyllorna, liksom en del 

upp slags verk av mera allmän karaktär. Biblioteket 

fung e rar som ett referensbibliotek, d.v.s. 

CJP:s bibliotek, ”Röda rummet”, används också 

som grupparbetsrum i samband med CJP:s/IDP:s 

kurser och seminarier. 

böckerna studeras på plats. Endast inskrivna 

studenter, som deltar i något av utbildningsprogrammen, 

kan låna hem böcker. 

Lilla och stora kurslokalen syns på bilderna 

ned an och t.h. I anslutning till lilla kurs lo ka len 

fi nns ett pen try med bl.a. mik ro vågs ugnar och 

kyl/frys, som kurs del ta gar na har till gång till för 

Lilla kurslokalen, med plats för 9-11 personer, och 

med angränsande pentry. 

”Stora kurslokalen” som vi här ser hälften av, 

kan möbleras efter behov och på bilden har vi 

förberett för en bildgrupp på 12 personer. 

att göra i ord ning sina mål ti der un der heldagsoch 

veck o sluts kur ser na. 

Enligt den tradition som ut veck lats öppnas 

dör rar na till Vin ter vä gen 29 en halvtimma 

före kurs start för att ge plats för vad som har 

kom mit att kallas ”kaffe med försnack”. 

Naturligtvis fi nns patientmottagningen kvar 

på Vin ter vä gen, och numera fi nns även DCmottagningen 

med fyra dipl drömcoacher 

där. 

Vintervägen 29 är, trots all sjudande aktivitet 

under dess tak, även en oas för vandraren som 

kan behöva en stunds vila och ved er kvick el se, 

eller en mötesplats för kravlös dis kus sion, 

t.ex. vid Onsdagsklubbens träffar den första 

onsdagen i varje månad. För hopp nings vis kan 

även du fi n na något av intresse på Vin ter vä gen 

29. Väl kom men! 

Gunlög Raihle 

”Stora kurslokalens” andra halva har sam ti digt 

möblerats för en gruppdiskussion under bekväma 

former. 

Om du kontinuerligt vill följa vår verksamhet 

kan du gå in på vår hemsida 

www.cjp.se 

eller meddela din e-post adress till 

kursinfo@cjp.se

EN SOMMARREFLEKTION 

Om projektioner på gott och ont 

av Erik Nisser 

”Människan är det meningssökande djuret”, skriver Peter Gärdenfors i sin bok Den meningssökande 

människan. Men inte nog med det, hon är också meningsskapande, på gott och på ont. Det goda ligger 

i att vi på så sätt gör vår värld uthärdlig och i någon mån gemensam med våra medmänniskor. Men 

det kan ju också bli fruktansvärt fel när våra projektioner och vårt meningsskapande baseras på t.ex. 

förutfattade meningar. Det här är ett problem som vi delar med andra varelser här på jorden, som 

t.ex. den svart-vita fl ugsnappare som gett upphov till Erik Nissers sommarrefl ektion nedan. 

En sommar på landet för några år sedan 

ställde vi undan bilen i skuggan av en dunge. 

Mat hade vi med oss så vi klarade oss i 

fl era dagar utan att genast behöva köra in 

till närmaste stad igen och handla. Det var 

ju förutseende. 

Men samtidigt som vi varvade ner var det 

andra som låg i, på ett sätt som vi inte kunnat 

förutse. När det väl blev dags att plocka 

ner bilnycklarna från kroken i farstun igen 

och fara in till staden, anade jag på håll att 

det var något konstigt med bilen. Jag kunde 

inte omedelbart säga vad det var, men när jag 

kom närmare tycktes det ha med förarsidans 

backspegel att göra. Jag tänkte: “Nä, är det 

någon som har haft sönder backspegeln nu 

igen? Inte ens på landet står bilen säker!” 

Det hade hänt några gånger under vintern 

före att backspeglarna körts av när någon 

på Stockholms trånga gator försökt sig på 

en alltför snäv fi ckparkering just bakom eller 

framför min bil. Utan att lämna adresslapp 

eller ursäkt. Det var förargligt förstås, och nu 

var jag beredd på det värsta. Men när jag kom 

ännu närmre, såg jag att backspegeln satt där 

men såg underlig ut. Den var, ja, den var täckt, 

alldeles nergeggad med … fågellort. Spegelglaset 

syntes knappt längre och från själva 

kåpan kring glaset hängde det som ett skägg 

av fågellort, ungefär som från statyer efter 

duvors vilopaus. Jag gick tillbaka till huset, 

hämtade varmvatten och en spackelspade och 

ställde mig, milt svärjande, och gnodde. 

Vi kunde inte begripa vad som hänt. Kunde 

det fi nnas en lösgående höna i byn som valt 

backspegeln till sittpinne över natten? Knappast 

troligt, det skulle ha hörts på något vis. En 

rapphöna? Sådana hade vi sett spankulera på 

grusvägen i närheten av vår dunge. Men skulle 

de sätta sig och göra ifrån sig på det viset på en 

backspegel? Knappast troligt det heller. 

Dagen därpå höll jag noga uppsikt över bilen. 

Jag åt frukost i trädgården, drack förmiddagskaffet 

i trädgården och åt till och med 

lunchmackan i trädgården, trots ett ihärdigt 

regnande, stint stirrande på min blanka, putsade 

backspegel. Inget hände. Så drog regnet 

bort, molnen sprack upp och en värmande sol 

trängde igenom. Det ångade över gräset och 

fåglarna som suttit ganska tysta i skydd av 

löv och buskar började pipa och kvittra och 

tjattra och ta för sig av den blöta gräsmattans 

druckna maskar. 

Då såg jag borta vid bilen, precis i höjd med 

backspegeln, ett underligt, grått fl adder, ungefär 

som en sådan där vindsnurra som barn 

brukar springa och leka med – eller brukade 

Svart-vit fl ugsnappare 

(Ficedula hypoleuca) 

förr i alla fall, när jag själv var liten och nöjena 

enklare. Jag skärpte blick och sinnen och 

kunde nu tydligt urskilja att det grå, helt enligt 

färglärans regler, bestod av svart och vitt. 

Fladdret var vingar. En svartvit fl ugsnappare! 

Ursinnigt och envetet gick den lös på backspegeln 

och angrep med näbb och klor. Utmattad 

av sina fl ygkonster satte den sig sedan fl ämtande 

på fåglars vis på spegeln och … släppte 

en klatt Så fl ög den upp igen, ryttlade hotfullt 

framför spegeln – och satte sig och fl ämtade 

och, ja. Sedan upp igen och om igen. 

Jag gick bort till bilen och kunde konstatera 

att den lilla fågeln på denna mycket korta tid 

hunnit kacka ner min spegel rätt rejält. Jag 

ringde en bekant med fågelintresse och berättade 

vad som hänt. Han kunde upplysa mig 

om att svartvita fl ugsnappare är oerhört måna 

om sitt revir och ovanligt ettriga i försvaret av 

det. De bryr sig inte om andra arter, bara om 

sina gelikar. Vår lilla fl ugsnappare hade alltså 

siktat en inträngling, den värsta tänkbara av 

fi ender, nämligen en hanne av samma sort som 

han – men denna gång var det dock sin egen 

spegelbild han sett. 

Jag tyckte synd om den stridbare fl ugsnapparen. 

Han måste ju vara familjefar med en 

ruvande hona på ägg någonstans i en holk 

eller ett ihåligt träd – annars skulle han väl 

inte kämpa så förtvivlat på liv och död mot 

inkräktare – och säkert behövdes han bättre 

i kampen mot verkliga fiender. Så därför 

klädde jag, efter en förnyad ordentlig tvätt, 

bägge backspeglarna med strumpor. Den på 

passagerarsidan hade han visserligen inte upptäckt 

än, men om han nu var så inställd på att 

jaga fi ender skulle det väl inte stå på förrän 

han fi ck syn på en i den också. 

Man kan le i mjugg åt den oförståndiga 

fl ugsnapparen som gick till angrepp mot den 

overkliga bilden av sin fi ende. Men själva är 

vi lika benägna för projektion. Det som skiljer 

oss åt, och som särskiljer djurarten människa, 

tycks vara vår förmåga till medveten refl ektion. 

För fl ugsnapparen fanns endast en yttre 

refl ektion – den återspeglade bilden av honom 

själv – och utan en förmåga till medveten, inre 

refl ektion över situationen och det egna beteendet 

kunde den inte agera annorlunda. En 

människa hade precis på samma sätt kunnat 

drämma knytnäven i en spegel i tron att den 

hon såg där var ett hot – kanske ensam om 

natten på landet i ett kusligt knäppande och 

knirkande hus, där hon inte kan somna utan 

jagar upp sig mer och mer över tanken på att 

någon brutit sig in. Hon smyger upp, kikar ut 

genom sovrumsdörren och där – pang – smäller 

hon till sin egen bild i spegeln. Men efteråt 

hade hon sannolikt blygts en smula över sitt 

oförstånd. 

Det fi nns projektion och projektion. I exemplet 

med fågeln har vi en mycket basal, primitiv, 

instinktiv typ av projektionsmekanism. Flugsnapparen 

kläcks ur ägget med olika inpro- 

forts sid 8 

3

Att bli medveten 

”Den civiliserade människan” har en tendens 

att leva i sitt huvud. Hon stoltserar med sin 

rationella livsinställning, och med rätta. Vi är 

inte längre apor. Tack vare intellekt, vetenskap 

och logiskt tänkande har vi huggit ner 

träden istället för att hänga i dem och byggt 

hus, som vi fyllt med en mängd redskap för 

att underlätta vår tillvaro. 

Men ju mer vi förlorar kontakt med vår andra 

sida, vårt omedvetna, desto troligare är det att 

något oförutsett inträffar som tvingar fram en 

bättre balans. Det är det som bildar utgångspunkten 

för Jungs tanke om det kompensatoriska 

samspelet i psyket. På det ena eller andra 

sättet tvingas vi komma ner på jorden. Det är 

just när vi tror oss om att ha full kontroll över 

tillvaron som vi är som mest benägna att falla 

pladask till marken, och det gäller i synnerhet 

när vi inte tar hänsyn till det ociviliserade, tio 

millioner år gamla, djuret inom oss. 

När nu detta är sagt måste det också framhållas 

att orefl ekterat, instinktivt beteende 

utmärker den omedvetna människan och den 

outvecklade personligheten. Under en analys 

kan man bli medveten om sina instinkter och 

sitt slaveri under dem. Inte för att ge vare sig 

jaget eller instinkterna en gränslös frihet utan 

för att integrera jaget och instinkterna i en 

meningsfull helhet. 

Jung definierade medvetandet som ”den 

funktion eller verksamhet som underhåller 

psykiska innehålls relation till jaget” (CW6: 

700). Medvetandet är med andra ord inte 

identiskt med psyket självt eftersom psyket 

representerar totaliteten av allt psykiskt innehåll, 

både medvetet och omedvetet. Även om 

vi ofta talar om jagmedvetande är inte heller 

4 

MEDVETANDE, SJÄLVKÄNNEDOM OCH 

INDIVIDUATION 

av 

Daryl Sharp 

En av Jungs grundteser, och enligt mitt förmenande hans viktigaste budskap, är att syftet med människans 

liv är att bli medveten. ”Såvitt vi kan förstå”, skriver han mot slutet av sitt liv, ”är det den mänskliga 

existensens mening att tända ett ljus i det blotta varats mörker.” Men det handlar om balans och inte 

ensidighet. Jung uttrycker det kärnfullt i en enda mening: ”Alltför mycket djuriskhet förvanskar den 

civiliserade människan, alltför mycket civilisation gör människodjuret sjukt.” (CW7:32) 

Daryl Sharp, förläggare, 

författare och jungiansk analytiker 

med privat praktik i 

Toronto, Kanada. På svenska 

har publicerats Konsten att 

överleva, Såsom i en spegel, 

Jungiansk ordbok och Jungiansk 

typologi. 

jaget i Jungs modell av psyket identiskt med 

medvetandet; jaget är helt enkelt det dominerande 

komplexet i medvetandet. I praktiken 

kan vi förstås bara bli medvetna om psykiskt 

innehåll med hjälp av jaget; det vill säga ju mer 

jag vet om vad som pågår i mitt omedvetna 

desto mer medveten är jag. 

Min analytiker sade en gång till mig: ”Fundera 

över vem du varit, vem du är nu och vem du 

skulle kunna bli.” Det är en nyttig övning inte 

Orsaken till medvetandets 

existens och till driften 

att vidga och fördjupa 

medvetande är mycket enkel: 

utan medvetenhet fungerar 

allt sämre. 

(CG Jung) 

bara för att ur ett fågelperspektiv överblicka 

var man befi nner sig i sin individuationsprocess, 

utan också därför att det stimulerar en 

att försöka komma underfund om vad som 

kanske saknas. 

Vi lever i en ström av händelser. Något nytt 

händer oss var dag, men för det mesta är vi 

så upptagna av våra invanda rutiner att vi 

inte ens märker det. Medvetenhet är frukten 

av observationer av och refl ektioner över dessa 

händelser till skillnad från att bara reagera 

på dem. Slentrian är särskilt hindrande för 

medvetandegörandet. Så länge vi håller oss 

till det beprövade och trygga kan vi gå som 

sömngångare genom livet. 

För några år sedan fi ck jag en försmak av vad 

det omedvetna kan göra för att få oss att vakna. 

Jag hade sagt ja till att hålla en föreläsning på 

fredagskvällen och ett seminarium på lördagen 

i Lafayette, Louisiana. Jag hade blandade 

känslor inför detta åtagande eftersom jag inte 

tycker om att resa; det stör mina invanda 

rutiner. Men jag bokade in mig på fl yget tre 

månader i förväg för att få billigast möjliga 

biljett och var resfärdig två dagar innan jag 

skulle ge mig av. Det tillhör också mina vanor 

och är typiskt för min personlighetstyp; jag 

är stolt över att gälla för noggrann och väl 

förberedd. 

Det blev en händelselös fl ygresa och sent den 

fredagseftermiddagen stod jag utanför Lafayettes 

fl ygplats och väntade på den som skulle 

hämta mig. Ingen kom. Efter att ha väntat i ungefär 

en halvtimme lade jag märke till att alla 

passerande bilar hade Indiana-skyltar. Och att 

rakt framför mig fanns en stor vägvisningsskylt 

till University of Notre Dame. Ja, där 

stod jag med svansen mellan bena! 

Naturligtvis hade jag kontrollerat min biljett, 

både en och två gånger. Det stod Lafayette IN, 

men jag trodde det betydde ”in” i motsats till 

”ut” - och jag skulle ju in till Lafayette. 

Denna erfarenhet betyder mer än en sak för 

mig, men det stod i alla fall klart att jag varit 

blind på grund av min underutvecklade funktion, 

intuitionen, som annars hade gjort mig 

öppen för alternativen, möjligheterna; i detta 

fall för att det fi nns fl er än ett Lafayette i USA. 

Det fi nns de facto över tjugo. Gudskelov tog 

min returbiljett mig tillbaka till Toronto i Kanada, 

inte till Toronto i Texas, South Dakota, 

Ohio, Maryland, Illinois, Indiana, Iowa eller 

Kansas. 

Att bli medveten handlar först och främst 

om att skilja ut sina motpoler. Psykets mest 

fundamentala motsatspar är, som jag sagt tidigare, 

medvetandet och det omedvetna; det 

första hindret består således i att erkänna att 

det fi nns saker som jag inte är medveten om. 

De människor som vägrar inse det är dömda 

att bara skumma livet på ytan. För dem som 

kan erkänna att de har en okänd sida återstår 

den skrämmande uppgiften att skilja ut alla 

andra motsatspar - tanke och känsla, maskulint 

och feminint, persona och skugga etc. Därefter 

kommer den avgörande distinktionen mellan 

yttre och inre, jag och den andre; att komma 

underfund med allt detta kan ta många år. 

forts nästa sida

forts fr föreg sid: OM MENING ... 

Jung urskiljer två olika situationer genom 

vilka vi kan uppnå ett vidgat medvetande. 

Det ena är när vi befi nner oss i tillstånd av 

emotionell högspänning i en situation i den 

yttre verkligheten. Vi kan känna oss obehagliga 

till mods utan synbar anledning, eller 

egendomligt upprymda av något eller någon, 

och plötsligt förstår vi vad som pågår. Det 

andra är i tillstånd av inre kontemplation, när 

tankar passerar medvetandet som drömbilder. 

Plötsligt som i en blixt ser man ett samband 

mellan två vitt skilda tankar. I båda fallen är 

det en urladdning av spänningen som skapar 

vidgad medvetenhet. Denna plötsliga klarhet 

och blixtlika insikt är det vi vanligtvis kallar 

en uppenbarelse. 

I Jungs modell av psyket är medvetandet en 

form av överbyggnad, baserad på och framvuxen 

ur det omedvetna: 

Vårt medvetande skapar inte sig självt 

utan det väller upp ur obekanta djup. 

Det vaknar gradvis hos barnet, och det 

vaknar varje morgon ur sömnens djup, 

upp ur ett omedvetet tillstånd. Det är 

som ett barn som dagligen föds ur det 

omedvetnas moderliga urgrund. Ja, ett 

noggrannare utforskande av medvetandeprocessen 

visar att medvetandet inte 

endast påverkas av det omedvetna utan 

till och med ständigt väller upp ur det 

omedvetna i form av otaliga spontana 

infall. (CW11:935) 

I ett annat sammanhang använder han en 

annan metafor: 

Hos barnet växer medvetandet fram 

ur det omedvetna psykiska livets djup, 

först som åtskilda små öar vilka sedan 

efterhand växer samman till ”kontinen- 

Jungiansk litteratur 

till nytta och nöje 

Kom gärna 

och hälsa på 

i vår egen 

internetbokhandel 

www.cjp.se 

CJP Netshop 

S:ta Ursulas väg 27 

722 18 Västerås 

ter”, till sammanhängande fastland av 

medvetenhet. Fortlöpande mental utveckling 

innebär i praktiken en vidgning av 

medvetandet. (CW17:326) 

Barnet lever i en känsla av enhet med sin primära 

vårdare. Det råder mycket liten skillnad 

mellan subjekt och objekt. När barnet växer, 

och börjar göra egna erfarenheter, utvecklar 

det personliga gränser - en upplevelse av sig 

själv som skild från omvärlden - och så uppstår 

jaget. Då fi nns det tillräckligt mycket känsla 

av egen identitet för att kunna säga ”jag är”. 

Denna utveckling fortgår språngartat tills man 

vid en viss tidpunkt har detta metaforiska 

”fastland av medvetenhet”, omgivet av det 

omedvetnas hav. 

”Det fi nns massor av 

välfungerande människor 

med mycket sunda jag 

- industriledare, politiker, 

konstnärer, företagare etc - 

som ändå är ganska 

omedvetna. 

Det tycks faktiskt vara regeln 

snarare än undantaget.” 

Den första livshalvan handlar vanligtvis om 

denna utvecklingsprocess. Om man får en hyfsat 

god spegling under livets första år har man 

en god chans att utveckla en sund jagkänsla. 

Men, som sagt, det är inte detsamma som medvetenhet. 

Det fi nns massor av välfungerande 

människor med mycket sunda jag - industriledare, 

politiker, konstnärer, företagare etc - som 

ändå är ganska omedvetna. Det tycks faktiskt 

vara regeln snarare än undantaget. En ledare, 

som sköter sitt ansvar för ting och människor 

perfekt, men inte tar sig tid till introspektion, 

till att fråga sig vem hon är utan sina yttre 

åtaganden, kan inte göra anspråk på att kallas 

medveten. 

Ett moget medvetande är enligt Jung avhängigt 

en aktiv kommunikation mellan ett starkt, 

fl exibelt jag och det omedvetna. För att nå 

dithän måste man erkänna att jaget inte har 

total kontroll. Det är inte en naturlig process; 

den är tvärtom contra naturam, mot naturen, 

ett fundamentalt perspektivskifte, faktiskt lika 

revolutionerande som övergången från en geocentrisk 

till en heliocentrisk världsbild. Det 

sker oftast inte förrän senare i livet när man 

ser tillbaka på sitt liv och förstår att det var fl er 

faktorer inblandade än man trodde och visste. 

Ergo, någon annan än ”jag” drog i trådarna. 

Att bli medveten är således inte en engångshändelse; 

det är en fortlöpande process, ett 

arbete som utförs av jaget när det integrerar 

stoff som dittills varit okänt för jaget. Det 

innebär en växande förståelse av orsakerna 

till ens handlingar och beteendemönster. 

Och ett avgörande steg tar vi när vi börjar bli 

medvetna om alla de olika sätt genom vilka vi 

påverkas av omedvetna aspekter av oss själva, 

det vill säga av våra komplex. 

Att bli medveten handlar inte särskilt mycket 

om att ackumulera kunskaper eller att ta akademiska 

betyg. Det är snarare en fråga om 

hur mycket vi vet om oss själva. Och även 

om ingen är helt omedveten kan vi å andra 

sidan alltid bli mer medvetna - i jämförelse 

med vår tidigare nivå. 

Jung såg det omedvetna som ett outtömligt 

hav; och under gynnsamma betingelser kan 

en del av detta omfångsrika stoff bli medvetet. 

Jung skriver: 

Allt jag vet men inte just nu tänker på; 

allt jag en gång var medveten om men nu 

glömt bort; allt mina sinnen uppfattat, 

men inte mitt medvetande registrerat; allt 

som jag ofrivilligt och utan att fästa uppmärksamhet 

vid känner, tänker, minns, 

vill och gör; all framtid som formas 

inom mig och som någon gång kommer 

att bli medveten: allt detta ryms i det 

omedvetna. (CW8:382) 

Av detta skäl kommer vi trots våra ansträngningar 

alltid förbli mer eller mindre 

omedvetna. 

Som jag ser det förblir vi fångar i vårt personliga 

psyke, men om vi arbetar med oss själva 

kan vi då och då erövra nya territorier från 

det omedvetna, men det kommer alltid fi nnas 

mer att upptäcka. 

Självkännedom 

Under min uppväxt tillhörde jag en kyrka 

vars präst delade upp världen i å ena sidan de 

tio budorden och å andra sidan djävulen. Det 

rådde ingen tvekan om vad som var vitt och 

vad som var svart, och satan tog en om man 

”Människan behöver, 

hon söker och hon formulerar 

sin individuella myt, 

den som är kärnan i hennes 

livsmening.” 

valde fel. Han kände sannerligen sina motpoler, 

men de var stereotypa och utan några broar 

emellan sig. Men det jag har lärt mig av livet 

är att det fi nns ett oändligt antal grå nyanser. 

Dem kan man bara uppfatta när man lämnar 

stereotyperna och börjar lära känna sig själv. 

Det är emellertid inte lätt. 

Många människor blandar samman självkän- 

forts nästa sida 

5

forts fr föreg sid: MEDVETANDE... 

nedom med vetskap om sitt jagmedvetande 

och sina medvetna roller, som om jagets 

medvetenhet utgör hela psyket. Men den 

egentliga psykiska verkligheten är mestadels 

fördold och utan kunskaper om det omedvetna 

och dess innehåll kan man inte göra anspråk 

på att känna sig själv. 

Vi vet i allmänhet mycket lite om kroppens 

komplicerade fysiologiska och anatomiska 

struktur, men vi har lärt oss att förebygga infektioner. 

Komplex är lika verkliga och lika 

osynliga som baciller. Gentemot en genomträngande 

omedvetenhet är vi bokstavligen 

försvarslösa, blottade för alla slags infl ytanden 

och psykiska infektioner. Vi kan skydda 

oss mot en hotande psykisk infektion enbart 

om vi vet vad som kan angripa oss och hur, 

var, och när angreppet kan komma. 

Självkännedom är en fråga om att lära känna 

sitt eget omedvetna. Generella teorier är till 

föga hjälp, enligt Jung: 

6 

Ju mer en teori gör anspråk på universell 

giltighet desto mindre användbar är den 

när det handlar om att förstå individuella 

faktorer. Alla teorier som baserar sig på 

experiment är statistiska; de bygger på 

medelvärden som upphäver alla undantag 

i respektive ände på skalan och 

ersätter dem med en abstrakt medelväg. 

Denna medelväg är helt giltig men existerar 

oftast inte i sinnevärlden ... Trots 

att undantagen i skalans båda motsatta 

ändpunkter är lika verkliga ingår de 

inte alls i slutresultatet eftersom de tar 

ut varandra. (CW10:493) 

Jung ger följande exempel: 

Om jag till exempel bestämmer vikten på 

stenarna i en grushög genom att ta fram 

ett medeltal på exempelvis ett hekto, så 

säger det mycket lite om de enskilda stenarnas 

natur. Den som på basis av detta 

resultat tror att han kan plocka upp en 

sten på ett hekto vid första försöket blir 

besviken. Han kanske aldrig hittar en 

sten som väger ett hekto hur länge han 

än letar … Det som kännetecknar verkliga 

fakta är deras individualitet. Utan 

att överdriva skulle man faktiskt kunna 

säga att en sann beskrivning inte består 

av något annat än undantag till regeln. 

Dessa synpunkter bör man hålla i minnet 

så snart man hör talas om en teori som 

sägs tjäna som vägledning till självkännedom. 

Det vare sig existerar eller kan 

existera någon självkännedom som bygger 

på teoretisk grundval, eftersom objektet 

för denna kunskap är ....ett relativt 

undantag och ett oförutsägbart fenomen. 

(CW10:493ff) 

På samma sätt betonade Jung alltid att den så 

kallade vetenskapliga kunskapen i allmänhet 

borde komma i andra hand vid behandlingar 

av psykiskt sjuka ; det viktiga var den enskilda 

människan. Analytikern är å ena sidan utrustad 

med sina teoretiska förklaringsmodeller 

och ställs å andra sidan inför en människa 

som behöver individuell förståelse. Analytikern 

måste således ha tillgång till ett slags 

dubbeltänkande: att kunna möta sin individuella 

analysand utan att därför helt förlora sina 

psykologiska förklaringsmodeller ur sikte. 

Vetskapen om att vi har en omedveten sida har 

på ett fundamentalt sätt förändrat vårt sökande 

efter självkännedom. Det är nu klart att vi är 

tvåfaldiga varelser: vi har en medveten sida 

som vi är mer eller mindre bekanta med, och 

en omedveten sida som vi själva vet mycket 

lite om men vars verkan andra människor i 

vår omgivning kanske vet lite mer om. När vi 

saknar kunskap om denna andra sida kan vi 

göra de mest förfärliga saker utan samvetsförebråelser, 

och ibland utan att ens ha en aning 

om att vi gör dem. Istället kan vi bli alldeles 

häpna över hur andra reagerar på oss. En ökad 

självkännedom via djuppsykologin kan ge oss 

möjlighet att både gottgöra våra misstag och 

bli mer förstående och toleranta gentemot 

andra människor. 

”I mötet med sin individuella 

symbolik blir människan inte 

enbart meningssökande utan 

hon ges också möjlighet att 

acceptera sitt medansvar och 

bli meningsskapande. Hon 

behöver, hon söker och hon 

formulerar sin individuella myt, 

den som är kärnan i hennes 

livsmening.” 

Personlighet och individuation 

Individuationsprocessen, att bli medveten 

om sin egen personliga särart, är oupplösligt 

förbunden med ens individualitet och personlighetsutveckling. 

Det första steget består i att 

skilja ut sig själv från dem man beundrat och 

imiterat. Jung skriver: 

Vi blir var dag vittne till hur människor 

tar i bruk, eller snarare missbrukar, sin 

härmningsförmåga för personliga syften: 

de nöjer sig med att apa efter en känd 

person eller någon iögonenfallande 

egenskap eller beteendestil för att därigenom 

göra sig bemärkta i den sociala 

krets de rör sig i ... Vanligen stelnar dessa 

försök att skapa sig en personlig stil i 

poser och de blir stående på samma nivå 

som innan, bara än mer andefattiga än 

tidigare. (CW7:242) 

Det var ord och inga visor. Jung gjorde det 

emellertid helt klart att han inte rådde människor 

att bli asociala excentriker. Han betonade 

att man måste anpassa sig till verkligheten och 

inte låta sig uppslukas av det omedvetna. Vi 

kan inte utvecklas till individer ensamma på 

vår kammare; vi behöver spegla oss både i 

andra människor och i det omedvetna. Vår 

uppgift är att skilja ut vad som är vad i de 

spegelbilder vi möter av oss själva. 

En personlighet utvecklas långsamt under hela 

livet. Den är frukten av utåtriktad verksamhet 

parad med introspektion, av självförtroende 

modifi erat av en dos sund självkritik. En av 

Jungs många defi nitioner på en personlighet 

är att den är ”det mest fulländade förverkligandet 

av en levande varelses inneboende 

egenskaper”.(CW17:289) Att förverkliga 

sin personlighet är å ena sidan, säger han, 

en modig handling, en bekräftelse på vem 

man är slungad rakt i ansiktet på livet självt. 

Å andra sidan innebär det att acceptera vissa 

universellt mänskliga livsbetingelser, som att 

vi lever här på jorden och att vi har en fysisk 

kropp. Personligheten gror ur frön som är 

nästan omöjliga att urskilja. Det är bara genom 

våra gärningar som vi avslöjar vem vi 

är. Jung skriver: 

Vi vet från början inte vilka dåd eller 

missdåd, vilka öden, eller vad av gott 

och ont vi bär inom oss. Bara hösten kan 

avslöja vad som såtts om våren; bara om 

kvällen kan vi veta vad morgonen bar i 

sitt sköte. (CW17:290) 

Vi känner inte våra begränsningar i början, och 

naturligtvis måste vi under livets gång träffa 

våra val. Vi är inte enbart individer; vi är också 

sociala varelser med ansvar och plikter. Det 

är livets oundvikliga Janus-ansikte: jag och 

den andre. Vi har bara en viss mängd energi. 

Den energi vi ger till en människa berövas 

potentiellt en annan. Vi är tvungna att välja 

och att sedan leva med konsekvenserna av 

våra val. 

Personlighetens parhästar är individualiteten 

och individuationen. Individualiteten representerar 

de egenskaper eller särdrag som 

skiljer en människa från en annan. Individuationen 

är en differentierings- och integrationsprocess, 

som syftar till ett medvetet och 

fullödigt förverkligande av individualiteten. 

Det är något helt annat än individualism som 

i sin egoistiska aspekt alltid sätter jaget först, 

och som oundvikligen leder till att man alieneras 

från mänsklig gemenskap. 

Den individuerande människan kan under 

vissa omständigheter vara tvungen att avvika 

från kollektiva normer utan att hon för den 

skull förlorar sin respekt för dem. ”Individuationen 

stänger en inte ute från världen utan 

forts sid 8 

Annonsera i 


(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex) 

Kontakta oss för information, 

kostnadsuppgifter och bokning 

08-830 700 

eller annons@cjp.se

MAKTENS PARADOX 

av Hillevi Furtenback 

I mitten av 90-talet, när Sverige just gått med i EU, var jag koordinator för ett internationellt projekt. 

Projektgruppen bestod, som jag uppfattade den, av kompetenta resultatinriktade personer; projektet var 

tydligt defi nierat, resurserna tillräckliga. Vi genomförde den första etappen enligt planerna och då plötsligt 

börjar en av samarbetsparterna agera på ett sätt som blockerar hela det fortsatta arbetet. Resultatet blev att 

projektet havererade, deltagarna blev alla förlorare, även den part som genom sitt irrationella handlande 

sänkte hela projektet. 

Hillevi Furtenback är dipl drömcoach 

IDP med praktik i Solna 

och Helsingfors. Hon har tidigare 

arbetat som organisationskonsult 

och internationell projektledare 

med inriktning på multikulturella 

frågor. 

Vi blev alla lika förvånade över haveriet. 

Det fanns ingen logisk förklaring till den 

destruktivitet som omintetgjorde många års 

förberedelser och arbete. Trots resurser, trots 

kompetens var misslyckandet ett faktum och 

orsaken kunde bara sökas hos oss som deltog 

i projektet. 

Projekthaveriets svallvågor väckte mig till en 

ny verklighet. Djuppsykologer som Freud, 

Adler och Jung har lite olika uppfattningar 

om vad som motiverar människan. Enligt 

Freud strävar vi efter lust, enligt Adler efter 

makt och enligt Jung efter mening. Misslyckandet 

kändes olustigt, jag hade förlorat 

kontrollen över en situation jag trott mig ha i 

min hand och jag kunde inte fi nna rationella 

orsaker till det som hänt. Det var kaos i mitt 

inre och mödosamt började jag bygga upp en 

ny världsbild. 

Jung talar om en okänd verklighet, det omedvetna. 

”Det fi nns en inre verklighet (det omedvetna) 

som, å ena sidan, är lika skoningslös 

och obeveklig, som den yttre världens verklighet, 

men, å andra sidan, också är lika värdefull 

och hjälpsam, förutsatt att man kan hantera 

farorna och undvika fallgroparna.” 

För mig tog det många år att införliva begreppet 

”det omedvetna” i mitt tänkande. 

Det är svårt att acceptera en onåbar verklighetsdimension 

som en realitet. Vi har 

ingen kontroll över den omedvetna delen av 

vårt psyke, ingen makt över vad som pågår 

där. Men det omedvetna har makt över vårt 

medvetna jag. 

Vi använder ibland uttryck som ”jag var alldeles 

ifrån mig”, ”jag visste inte vad jag gjorde”, 

när vi beskriver situationer där vi inte känner 

igen oss själva eller kan förstå och acceptera 

vårt beteende. Något i vårt omedvetna har då 

tillfälligt tagit makten över det medvetna jaget 

och styrt agerandet. 

Insikten om att det finns en okänd ”skoningslös 

och obeveklig” inre verklighet hos 

människan väckte hos mig en het önskan 

att få tag på den. Det vi inte vet strävar vi 

efter att bättre förstå. I det sökandet, som så 

småningom ledde till Institutet för Drömpsykologi, 

belystes stigen av två herrar; Freud, 

som säger att kungsvägen till det omedvetna 

är drömmarna, och Einstein, som berättar att 

det som påverkat honom mest under hans 

vetenskapliga karriär är drömmarna, framför 

allt en ungdomsdröm. 

Vi drömmer varje natt. År 1953 publicerade 

Eugen Aserinsky och Nathaniel Kleitman sina 

forskningsresultat, som visade att återkommande 

under sömnen höjs blodtrycket, pulsen 

ökar, andningsfrekvensen ökar och ögonen rör 

sig snabbt under slutna ögonlock. Ögonens 

snabba rörelser, ”rapid eye movement” gav 

namn åt den s.k. REM-sömnen under vilken 

vi drömmer. 

Under sömnen är medvetandet till stor del 

bortkopplat. Under REM-sömnen dvs under 

drömperioderna bearbetar hjärnan information 

utifrån omvärlden och inifrån det egna 

psyket. Den elektriska aktiviteten i hjärnan är 

under drömmandet väsentligt högre än under 

vakentillståndet. 

I drömmen är tids- och rumsdimensionen 

upphävd, logiken frånvarande. Drömmen 

kan vara absurd, men kännas verklig. Jung 

skriver:”Drömmen ger den mest oförfalskade 

bilden av den inre situationen (den 

omedvetna dynamiken och förhållandet 

mellan det omedvetna och jaget) och den 

kan dessutom ge oumbärliga korrigeringar 

och kompletteringar av drömmarens vakna 

upplevelse av den yttre situationen.” Vi kan 

med andra ord sagt genom fokusering på våra 

drömmar bli medvetna om sådant som hjälper 

oss att hantera vår situation på ett bättre sätt 

och genom medvetenhet undgå att styras av 

något okänt inom oss. 

Genom att arbeta med drömmar, egna och 

andras, har jag mer och mer tagit till mig 

att ”det är en illusion att det är kontroll över 

omgivningen som ger tillfredsställelse, när det 

egentligen är insikten om och accepterandet 

av sig själv som ger den enda genuina upplevelsen 

av balans”. (Marie-Claire Lundeberg 

och Håkan Raihle, CJPs Nyhetsbrev Nr 42:2 

December 2006). 

Det fi nns ett kompensatoriskt samband mellan 

det omedvetna och det medvetna jaget. 

Den omedvetna delen av psyket strävar efter 

att korrigera ensidighet hos det medvetna 

jaget. Vår energi och vår kreativitet fi nns i 

det omedvetna. Under brainstormingsessioner 

försöker vi stänga av det medvetna jagets kritiska 

granskning för att få idéerna att fl öda. I 

drömmar sker gestaltandet av sig självt, helt 

naturligt, med en dramatik och påhittighet som 

vårt medvetna jag inte kan prestera. 

Om dialogen mellan vårt omedvetna och vårt 

medvetna jag bryts hotar faror. Vi kan förlora 

vår livslust eller bli offer för tvångsföreställningar. 

I det ena fallet har det medvetna jaget 

byggt upp ogenomträngliga försvarsmurar 

omkring sig, i det andra fallet styrs jaget från 

det omedvetna av verklighetsfrämmande föreställningar 

(tvångstankar, fobier och andra 

neurotiska symptom). 

*** 

Den 28 februari 1953 klockan elva på kvällen 

kör en av världens mäktigaste män med fyra 

forts sid 15 

7

forts fr sid 3: SOMMARREFLEKTION 

grammerade handlingsmönster klara för aktion 

– hela arsenalen av instinkter. Till dessa 

hör bland annat beteendet att angripa andra 

fåglar av samma art för att försvara sitt revir 

i häckningstid. Ett varseblivet yttre objekt, 

med egenskaper motsvarande det inre beredskapsmönstret, 

fungerar som en stimulus 

som – pang – utlöser en respons. Hela denna 

mekanism fungerar via projektion – det yttre 

tillskrivs en “mening” eller en “betydelse” utifrån 

det inre beredskapsmönstret. Årmiljoner 

har sörjt för utvecklingen av dessa normalt 

oerhört effektiva projektionsmekanismer av 

inre mönster på yttre företeelse. Och under 

dessa årmiljoner har det funnits så försvinnande 

få backspegelglas att den eventuella 

förekomsten av ett sådant inte tagits med i 

den genetiska beräkningen. Hos människan 

är den här typen av primitiva men högst ändamålsenliga 

projektionsmekanismer kanske 

tydligast och mest rörande i det nyfödda barnets 

omedelbara trevande efter modersbröstet. 

Hos alla varelser är den häpnadsväckande och 

vördnadsbjudande: hur har allt detta kommit 

till? 

En annan typ av projektion är den jag själv 

gjorde mig skyldig till när jag trodde att någon 

sabbat backspegeln. Den var sig inte lik, 

nedgeggad som den var med fågellort, och jag 

hade dessutom råkat ut för incidenter under 

vintern före. Jag hade alltså en prejudicerande 

erfarenhet som sade att “backspeglar 

som inte är sig lika har blivit sabbade av 

någon annan”. Detta mönster, som dock inte 

hör till min genetiska make-up, aktiverades 

omedelbart och jag tillskrev situationen en 

“mening” som vid närmare påseende visade 

sig vara felaktig. Man kunde säga att jag i 

mina upprepade besvikelser under föregående 

vinter på temat backspeglar hade utvecklat 

ett slags “backspegelkomplex”. Men denna 

mer erfarenhetsbaserade komplexbildning 

kan man säga är en avledning av någonting 

minst lika primitivt som fl ugsnapparens revirförsvar, 

det vill säga av ett obetingat grundmönster: 

min egen, mänskliga, refl exmässiga 

försvarsinstinkt av bilen och dess delar, det 

vill säga av mitt revir. Så där satt vi, fl ugsnapparen 

och jag, han utmattad på backspegeln 

och jag dyngsur efter regnet, och vantolkade 

verkligheten utifrån våra delade, medfödda, 

revirförsvarande projektionsmönster. 

Det fi nns alltså projektiva mönster som i 

grunden är genetiskt givna (medfödda) och 

som stödjer en grundläggande anpassning till 

den miljö vi föds i, och sådana som förvärvas 

eller utvecklas genom erfarenheten. De senare 

bygger på komplex, dvs. på erfarenhetsbaserade 

avledningar av grundmönstret, vilka 

tjänar anpassningen på en mer komplex nivå. 

Men vi har också sett att bägge tendenserna 

kan leda väldigt fel… 

Erik Nisser 

8 

forts fr sid 6: MEDVETANDE ... 

samlar världen omkring en”, skriver Jung 

träffande (CW8:432) 

När Marie Louise von Franz under en intervju 

ombads kommentera Jungs uppfattning om individuationen, 

svarade hon följande: 

Individuation betyder att bli sig själv. Nuförtiden 

använder man alltför lättvindigt 

begreppet ”självförverkligande” och då 

synonymt med jag-förverkligande. Jung 

menade något annat. Han menar förverkligandet 

av hela ens förutbestämda potential. 

Det stämmer inte alls alltid med 

jagets intressen. Vi blir neurotiska när 

vi inte är den vi är skapade till. Det är i 

huvudsak det individuation handlar om: 

Att leva sitt eget öde. Gör man det blir 

man oftast mer human, mindre kriminell 

och mindre destruktiv för sin omgivning. 

(”The Geography of the Soul”, In Touch, 

1993, sid 12) 

När ens liv domineras av konventioner och 

traditioner - handla korrekt, lägga manken till 

etc - då drabbas man sannolikt av ett destruktivt 

utbrott av kreativ energi. Destruktivitet är 

den mörka aspekten av borrträngd energi. Vi 

är alla potentiellt kreativa, vilket inte betyder 

detsamma som konstnärligt begåvade, även 

om vissa är både och. Vi har alla inneboende 

resurser. De människor som inte ägnar sig åt 

att utforska sina egna potentialer, sina individuella 

talanger, agerar lätt ut sina frustrationer 

mot andra eller mot sig själva. Deras relationer 

blir lidande, hälsan försämras. Hjärt- och 

leverbesvär, hudproblem, njursjukdomar, 

cancersjukdomar, depressioner och konfl ikter 

- är alla potentiella följder av outvecklade och 

olevda liv. Det är svårt att avgöra vad som är 

orsak till vad, men det är fenomen som ofta 

går hand i hand. 

I en känd novell av Leo Tolstoj, ”Ivan Illitjs 

död” klagar den döende Ivan Illitj, en 

obetydlig statstjänsteman, över sitt gångna 

liv. Mot slutet av historien dör Ivan Illitj med 

den smärtsamma insikten om att han under 

hela sitt liv enbart anpassat sig till andra människors 

krav och värderingar. Trots sina goda 

avsikter - eller, och hur svårt var inte detta att 

erkänna, kanske snarare på grund av dessa - 

har han själv egentligen aldrig levt. 

Vad är det som driver en människa att individuera, 

att utvecklas som individ istället för att 

nöja sig med sin persona? Jungs svar är att det 

inte är följden av en viljeakt eller av att någon 

råder en till det: 

Naturen har aldrig hittills låtit sig bevekas 

av välmenande råd. Det enda som får 

naturen i rörelse är kausal nödvändighet 

och det gäller också den mänskliga naturen. 

Utan nödvändigheten rör sig inget 

ur fl äcken, i synnerhet inte den mänskliga 

identiteten. Den är enormt konservativ, 

för att inte säga slö.(...) En personlighet 

i utveckling lyder ingen nyck, inget 

kommandorop, ingen insikt, blott den 

brutala nödvändigheten; den behöver 

den pådrivande kraften från inre och 

yttre ödesmättade händelser. Att säga 

att inga andra utvecklingsalternativ 

skulle lyckas bättre än individualismen 

... (vilket) är en billig förolämpning när 

den riktas mot personlighetens naturliga 

utveckling. (CW17:293f) 

Att vara ensam är relativt enkelt för introverta 

personer. De saknar måhända en aktiv kontakt 

med omvärlden men har i gengäld oftast ett 

rikt inre liv. Extroverta, vana vid att brottas 

och trängas med andra, har svårare att bara 

leva med sig själva. Men vad man än är för 

personlighetstyp så består den stora utmaningen 

i en personlighetsutveckling i att fi nna sitt 

personliga centrum. 

Från början är familjen ens centrum, en självtillräcklig 

enhet som uppfattas som en helhet. 

Utan den känner vi oss rotlösa, hänger i luften. 

Att lämna sin familj utlöser ett arketypiskt 

tema: den skräckfyllda splittringen mellan 

himmel och jord, mellan urföräldrarna. Detta 

tema konstelleras hos barnet om dess föräldrar 

skiljer sig, men också hos den individ som 

separerar från en social gemenskap. 

Varje människa som är på väg att göra sig 

självständig måste lösgöra sig från sitt ursprung 

- sin mor, familj, samhället. Ibland 

sker denna övergång friktionsfritt. Ibland 

inte, och då kan resultatet bli ambivalens: 

dels ”stackars mig” syndromet, som är karaktäristiskt 

för en regressiv längtan tillbaka 

till beroendet, dels en omedelbar erfarenhet av 

den potentiellt kreativa naturen, nytt liv, nya 

spännande möjligheter. Oförenligheten mellan 

dessa två olikartade reaktioner genererar 

en konfl ikt som alltid fi nns närvarande vid en 

psykisk kris. Denna konfl ikt är det pris man 

måste betala för att bli vuxen. Å ena sidan 

längtar vi hem, tillbaka till det förgångna; å 

andra sidan dras vi oemotståndligt mot den 

okända, spännande framtiden. 

Vi kan inte utvecklas personligen som människor 

om vi inte väljer vår väg medvetet och 

i enlighet med de moraliska värden vi tror 

på. Så förutom den kausala drivkraft - nödvändigheten 

- som Jung anger i citatet ovan, 

måste vi lägga till den drivkraft som utgörs 

av medvetna moraliska val. Om den förra 

saknas förvandlas personlighetsutvecklingen 

till egensinnig akrobatik, och om den senare 

saknas blir den mekanisk och steril. 

Daryl Sharp 

Sv.övers. Eva Björkander Mannheimer 

Red. Håkan Raihle 

ARTIKELMANUS 

till nästa nummer av CJP Nyhetsbrev 

måste vara redaktionen tillhanda senast 

den 20 oktober. 

Manuskript skickas som oformaterad text 

(t.ex. som MSWord-fi l) till 

manus@cjp.se

FOLKSAGANS KVINNOBILDER 

DEL 2: Törnrosa 

av Marie-Louise von Franz 

I en serie artiklar kommer Marie-Louise von Franz att diskutera några sagor som speglar 

typiskt kvinnliga problem och beteendemönster. I det här numret av CJP Nyhetsbrev 

fortsätter serien med det negativa moderskomplexet så som det gestaltas bl.a. i sagan 

om Törnrosa. Artikelserien är en redigerad version av ett antal föreläsningar Marie- 

Louise von Franz höll vid C G Jung Institutet i Zürich och som tidigare i ursprunglig 

form publicerats i The Feminine in Fairy Tales. 

Marie-Louise von Franz (1915- 

1998), under många år en av C 

G Jungs närmaste medarbetare, 

höll många föreläsningar vid 

Jung-institutet i Zürich som 

har blivit klassiska. Denna artikelserie 

är en redigerad version 

av Una Thomas föreläsningsanteckningar. 

Den saga jag tänker behandla i den här artikeln 

är Törnrosa, så som den upptecknats av bröderna 

Grimm. Före deras tid var den inte känd 

i Tyskland, men de fi ck tag i den via en av sina 

huvudkällor, Maria Wild från Kassel. 

Sagan om Törnrosa rönte under en lång tid 

samma öde som sin huvudperson. Den var 

försvunnen ur människors minne för att sedan 

plötsligt återuppväckas. Ursprungligen 

förekom den i två versioner, en fransk och 

en italiensk, båda från 1300-talet. Men det är 

samma saga med bara små variationer och av 

det kan man dra slutsatsen att vi har att göra 

med ett mycket gammalt motiv: en kvinnlig 

gestalt försänks i djup sömn med hjälp av 

trolldom och återväcks efter en viss tid. 

Sammanfattning av sagan 

Det var en gång en kung och en drottning som 

ideligen klagade över att de inte hade några 

barn. En dag när drottningen badade hoppade 

en groda upp ur vattnet och sade: ”Din önskan 

skall gå i uppfyllelse, inom ett år skall du föda 

en dotter.” Det skedde som grodan sagt och 

en liten fl icka kom till världen. Hon var så 

vacker att kungen blev utom sig av glädje och 

ställde till med en stor fest. Han bjöd inte bara 

släkt och vänner utan också féerna. Det fanns 

tretton féer i hans rike, men han hade bara tolv 

guldtallrikar och en av feérna måste därför 

stanna hemma. 

Vid festens slut fi ck barnet underbara gåvor av 

féerna, dygd, skönhet, rikedom o s v. När elva 

av dem hade lämnat sin gåvor dök plötsligt 

den trettonde upp. Hon ville hämnas att hon 

inte blivit inbjuden, och utan att hälsa eller se 

på någon ropade hon med hög röst: ”Prinsessan 

skall på sin femtonde födelsedag sticka 

sig på en slända och falla död ner.” 

Alla blev förfärade, men då kom den tolfte 

fén. Hon kunde inte upphäva förbannelsen, 

bara mildra den, och hon sade: ”Prinsessan 

skall inte dö, bara falla i en hundraårig 

sömn.” 

Kungen, som ville beskydda sin dotter, lät 

befalla att alla sländor i hans rike skulle 

brännas. Men då prinsessan fyllde femton 

år passade hon på tillfället att undersöka de 

delar av slottet som hon inte kände sedan 

tidigare. Till slut kom hon till ett torn, gick 

upp för en smal spiraltrappa, fram till en dörr 

och öppnade den. 

Hon kom in i ett rum och där satt en gammal 

kvinna och spann. ”God dag”, sa prinsessan. 

”Vad är det du gör?” ”Jag spinner”, sade den 

gamla. ”Vad är det som snurrar så lustigt?” 

frågade prinsessan, tog sländan och försökte 

spinna. Men så fort hon rörde vid den gick 

spådomen i uppfyllelse. Hon stack sig i ett 

fi nger och föll i djup sömn. 

”Varje tolkning är en spegelbild 

av tolkarens inre 

och tolkningen kan bara 

resultera i en tentativ 

tolkningshypotes.” 

Och denna sömn drabbade alla i slottet. 

Kungen och drottningen somnade i tronsalen 

och hela hovstaten med dem. Hästarna i stallet, 

duvorna under taket, fl ugorna på väggen, 

elden på härden – ingenting rörde sig mer. 

Köttet i grytan upphörde att koka och kocken, 

som just skulle lugga kökspojken, släppte honom 

och började snarka. Till och med vinden 

slutade blåsa. 

Runt slottet började nu en tjock rosenhäck 

växa upp. Den blev högre och högre tills man 

inte kunde se något av slottet. Men berättelsen 

om den sovande Törnrosa spreds i hela landet 

och ideligen kom kungasöner som hört den 

och försökte tränga igenom häcken. Men det 

var omöjligt, de fastnade i törnetaggarna, och 

de som inte kom loss ljöt en ömklig död. 

Efter många år kom ännu en kungason till 

landet. Han hörde sägnen och han hörde om 

alla prinsar som hade dött när de försökt tränga 

igenom törnhäcken. Men hur mycket man än 

försökte avråda honom, lät sig den här unge 

mannen inte hejdas. 

Nu hade emellertid de hundra åren gått och 

den dag var kommen då Törnrosa åter skulle 

vakna. När prinsen kom fram till häcken förvandlades 

törnena till stora, vackra blommor 

och de vek åt sidan av sig själva för att sedan 

sluta sig bakom honom igen. Han kom fram 

till tornet och öppnade dörren till rummet 

där Törnrosa sov. Hon var så vacker och han 

böjde sig ner och gav henne en kyss. Hon slog 

genast upp sina ögon och hälsade honom med 

ett leende. De gick ner tillsammans. Kungen 

och drottningen och hela hovet vaknade och 

alla såg förvånade på varandra. Hästarna på 

gården skakade sig, hundarna viftade med 

svansen, duvorna fl ög upp, fl ugorna började 

krypa, elden brinna och köttet koka. Kocken 

gav kökspojken en örfi l och pigan plockade 

hönan. Hela slottet levde igen. 

Snart fi rades bröllop mellan Törnrosa och 

prinsen och de levde lyckliga ända till sin 

död. 

*** 

I denna tyska version av sagan får den en 

snabb upplösning medan den i andra får ett 

efterspel. I både en rysk, en fransk och en katalansk 

version kommer prinsen in till Törnrosa 

och sover med henne utan att väcka henne. 

Hon sätter två barn till världen och måste sedan 

söka rätt på deras far. I en annan fransk 

variant väcker prinsen Törnrosa, men han låter 

ingen i sitt eget land veta det och ingen där 

anar att han är gift och har ett barn. Först när 

hans far är död tar han hem sin hustru, och då 

försöker hans mor att mörda både barnet och 

henne. Hon räddas antingen av en kock eller 

en jägare och när svärmodern fått sitt straff 

återförenas paret. 

Kanske tillkom de här varianterna därför att 

den kortare versionen föreföll för enkel – så 

lätt går det ju inte till i denna värld. Det händer 

också att sagor från olika motivkretsar kombineras. 

Det är intressant att iaktta hur de under 

olika tider fogas samman på olika sätt. I en 

forts nästa sid 

9

forts fr föreg sid: FOLKSAGANS ... 

del sagor kan t ex frigörelsemotivet framhävas 

mer än i andra. Granskar man dem närmare 

ser man att alla har sin egen innebörd. En klart 

markerad tråd löper genom dem, och om bara 

inte vårt medvetna griper in och leder oss fel, 

så rör sig vår fantasi längs tydliga, objektivt 

utlagda banor. Sagoförtäljarna levde i så nära 

kontakt med det omedvetna att de instinktivt 

kunde sammanfoga motiven på rätt sätt. 

I sagorna förekommer ofta en underbar födelse 

och den utgör då det första motivet. 

Berättelsens huvudperson kommer inte till 

på vanligt vis, det fi nns en hemlighet eller 

ett under knuten till denna födelse. Man kan 

fundera över grodans betydelse. Det ligger 

nära till hands att uppfatta grodan som något 

sexuellt, men man bör vara försiktig med 

sådana förenklade slutsatser, eftersom man 

då kan förbise det väsentliga. 

Låt mig ge ett exempel på detta, hämtat från 

min egen praktik. Patienten var en gift kvinna 

som för länge sedan hade inlett en helt oskyldig 

fl irt med en gift man. Något mer blev det 

inte. Hon bröt med honom och drog sig undan, 

eftersom hon tyckte så bra om hans hustru. 

Sedan glömde hon bort alltihopa, d v s det 

fi ck sjunka ner i det omedvetna. Längre fram 

fi ck hon problem. Hennes drömmar gav henne 

en ingivelse att börja göra något kreativt. Hon 

bestämde sig för att börja skriva och undrade 

hur det omedvetna skulle ställa sig till detta. 

Då drömde hon att den man hon en gång fl irtat 

med hade skilt sig och att hon gifte sig med 

honom. Det såg ut som om hon nu gjorde 

något hon i verkligheten utan problem hade 

avstått ifrån. Hon tolkade drömmen som att 

det omedvetna ville att hon skulle bli medveten 

om att hon haft ett större sexuellt intresse 

för mannen än hon velat erkänna för sig själv. 

Hon ville inte ens diskutera drömmen, dess 

innebörd var helt klar för henne. 

Men drömmen betydde något annat. Den var 

en positiv reaktion på hennes beslut och hennes 

första trevande försök att skriva. Tills nu 

hade hennes egen intellektuella förmåga varit 

omedveten och onåbar, odifferentierad från 

andra delar av hennes omedvetna. Nu sade 

drömmen att hon skall gifta sig med denne 

man och det betydde att hon skall etablera en 

stadigvarande relation med sin egen skapande 

förmåga. 

Egentligen hade den här fl irten bara varit ett 

uttryck för en skapande energi, ett energiöverskott 

som inte fi ck utlopp i äktenskap och barn 

och som heller inte fi ck uttryck i något skapande 

arbete. Hon hade omedelbart insett att 

det inte varit rätt att fl irta, men mer visste hon 

inte. Drömmen grep nu in och gav en antydan 

om vad det egentligen handlade om. När hon 

vaknade reagerade hon utifrån sin medvetna 

attityd och tyckte följaktligen att den var avskyvärd. 

Min första tanke var också att den 

kanske kunde tyda på ett förhållande med en 

man. Men så satte jag drömmen i förbindelse 

med vad som hänt dagen innan. Hon hade 

ju givit utlopp för sin skapande energi. Med 

detta exempel vill jag bara varna för att tolka 

10 

drömbilderna alltför bokstavligt och bortse 

från att drömspråket är metaforiskt. 

Sterila perioder kan alltså betyda att något 

särskilt förbereds i det omedvetna. Här talas 

det om en groda som fi nns i drottningens bad. 

I sagor och sägner står ofta grodan för något 

oanständigt. Förr i världen användes grodor, 

framför allt deras skelett, när man sysslade 

med kärleksmagi. De står först på listan över 

recept som skall ge fruktsamhet, sexuella 

njutningar och bisexuell kärlek. Grodan kan 

t ex representera den manslem som befruktar 

drottningen. I gamla tider sågs de dock som 

moderliga djur, som bistod kvinnorna vid förlossning 

och gav fruktsamhet. De står alltså för 

både fallos och sköte, men också för barn. I 

en del länder heter det att grodornas kväkande 

på våren är de ofödda barnens gråt och de blir 

därför bilder av de ofödda barnens själar. 

På andra håll framställs grodan som giftig och 

som häxornas djur. Medeltidens mest lärda 

kvinnliga mystiker, Hildegaard von Bingen, 

säger att på våren, då allt är så vackert, vill 

djävulen gärna inge människor onda tankar 

och han älskar grodornas kväkande. Där fi nns 

alltså ännu en association till sexuella behov, 

med vårstämning och med naturens ymnighet. 

I det gamla Grekland var grodan Dionysos 

djur. Därför såg förstås kristendomen grodan 

som häxornas och djävulens bundsförvant. 

Egentligen står den bara för ett naturväsen, 

en vital impuls, som varken är ond eller god. 

TÖRNROSA 

akvarell av Marie-Claire Lundeberg 

Man brukar ibland kalla ett barn för ”min 

lilla groda”. Men grodan är kallblodig och 

i drömmarna kan den representera en omedveten 

impuls fast med en tydlig tendens att 

”vilja” bli medveten. Det fi nns impulser, som 

inte gärna ”vill” bli medvetandegjorda, som 

med möda måste lyftas upp till ett medvetet 

plan. Det fi nns också komplex i det omedvetna 

som tränger på för att bli medvetna. Grodan 

representerar sådana impulser som inte låter 

sig avvisas, man kan t ex tänka på den närgångna 

Grodkungen. 

I andra sagor krävs ibland att något måste 

utföras eller ätas upp för att ett hjältebarn 

skall komma till. Här skall ingenting göras, 

drottningen får vackert lov att vänta till det 

är dags. 

Men låt oss återgå till vår saga. En fl icka kommer 

till världen och hon är mycket vacker. Vid 

dopet anordnas en stor fest, men den leder 

till en olycka. Hon får ett visst antal féer till 

gudmödrar – sju eller åtta, tolv eller tretton, 

det kan variera – men i alla versioner blir en av 

dem bortglömd eller förbigången och uttalar 

därför en förbannelse över barnet. 

Här har vi motivet med den bortglömda gudmodern. 

Det kan vara så att hon inte bjuds in 

därför att det inte fi nns nog med guldtallrikar, i 

andra fall att hon har hållit sig undan i ett torn 

i över femtio år och blivit bortglömd. Hon kan 

också ha fallit i glömska utan någon orsak, och 

då dyker hon plötsligt upp och man får lov att 

ge henne en annan tallrik. Men också det tar 

hon som en personlig förolämpning och uttalar 

en förbannelse över den nyfödda. 

Motivet med en gud eller oftare en gudinna 

som blir bortglömd är vanligt i myterna. När 

Agamemnon ville bege sig till Troja, kunde 

skeppet inte segla eftersom det rådde stiltje. 

Artemis var förargad för att man glömt att 

offra till henne. Hon krävde nu Ifi genias liv 

och Agamemnon måste alltså låta sin egen 

dotter dö för att få vind. Motivet är typiskt 

för en förolämpad gudinna. 

Vad står då den sårade gudinnan för i mytologin? 

Vi vet att gudagestalterna representerar 

energimönstren eller dynamiska centra i 

psyket eller i naturen. Tydligast ser man det 

hos de astrologiska ”gudarna”. Redan under 

antiken betecknade Ares/Mars aggressivitet 

och självförsvar, och Afrodite/Venus sexualitet 

och kärlek. När en gud eller gudinna 

blir förbigången innebär det att ett bestämt, 

av naturen givet, psykiskt förhållningssätt 

har försummats. Något har avsiktligt eller 

genom förbiseende inte givits tillräckligt 

utrymme i livet. 

Motivet med en ung kvinna som förföljs av 

en ond modergudinna är också mycket utbrett. 

I sagan om Amor och Psyke trakasseras den 

unga Psyke av sin blivande svärmor, som inte 

är någon annan än gudinnan Venus och som 

bär drag av den Stora Modern. Venus drivs av 

ren svartsjuka därför att folk säger att Psyke 

är vackrare än hon (jfr Snövit!). Människorna 

dyrkade fl ickan i stället för moder Venus och 

hon kan inte stå ut med att en mänsklig inkarnation 

av henne själv tillbeds. Därför vill hon 

skada den. Här handlar det om en intressant 

utveckling av kulturen i västvärlden och i 

medelhavsländerna. En modergudinna frambringar 

en mänsklig inkarnation av sig själv, 

en dottergestalt, som hon emellertid känner 

sig ambivalent inför. 

Våra olika personlighetspotentialer är inte 

alltid harmoniskt infogade i den totala personligheten. 

Det händer att de konkurrerar eller 

att de t o m förkväver varandra. I vår religion 

dyrkar vi en Gud Fader, som har inkarnerat 

sig som människa i sin son Kristus. Därmed 

blir Gudfadern förmänskligad. I den förkristna 

medelhavskulturen fi nns ansatser att 

i en dottergestalt också göra modergudinnan 

forts nästa sida

till människa, men den offi ciella religionen 

lät det aldrig ske. Utvecklingen av modergudinnan 

kom av sig, undertrycktes och trädde 

småningom i dagen som en dyrkan av jungfru 

Maria, men hennes jordiska sida blev en 

kvistig fråga. Hon sanktionerades visserligen, 

men bara på mannens villkor. Den antika modergudinnans 

mörka sidor har ännu inte dykt 

upp i vår kultur och därför blir våra begrepp 

om det kvinnliga problematiska, det saknas 

ju något i hennes väsen. 

Om man ser på de antika modergudinnorna, 

så hade de ofta en konfl iktfylld relation till 

sina mänskliga avbilder. De visar upp en helt 

orefl ekterad kvinnlighet och ger sig hän åt sina 

känslor. Modergudinnan tillät sig häftiga reaktioner, 

men samtidigt var hon barmhärtig. 

Allt som var uselt, svagt och olyckligt tog 

hon i sin famn, älskade och vårdade. Arkaisk, 

självklar barmhärtighet var något typiskt 

för henne och sexualitet något helt naturligt. 

Modern själv var den stora horan, som gav 

sig åt varje man som kom i hennes väg. 

Hon representerade gränslös fruktsamhet, 

generositet, oändlig barmhärtighet, oerhörd 

svartsjuka och enorm fåfänga, kort sagt stora 

och obändiga emotioner. 

Jämför man antikens gudadöttrar med dessa 

modergudinnor är de inte helt identiska. För 

det mesta är de en smula mänskligare, de är 

som Psyke i sagan och har förmågan att stå 

emot och inte ge efter för varje impuls, de 

har förmågan att fullgöra en uppgift. Psyke 

visar t ex inte tiggaren i underjorden någon 

barmhärtighet, hon visar sig kunna hålla tillbaka 

sin hjälpareinstinkt, hon är omdömesgill, 

kan refl ektera och sätta gränser. Hon reagerar 

inte så primitivt och kaotiskt som Venus utan 

mer mänskligt och inte så ombytligt. Denna 

progressiva tendens tyder på en strävan i det 

kollektivt omedvetna att frambringa något 

nytt hos det feminina och därmed också en 

mer kultiverad sida av Eros hos mannen. 

Kanske var det nödvändigt för den västliga 

kulturen att man under en viss tid valde bort 

modergudinnan och helt satsade på den maskulina 

principen. Men de delar av psyket som 

trängs bort reagerar kompensatoriskt, och med 

tiden tar de hämnd. Vi bör ge akt på vår kropp 

och alla dess delar och inte missköta dem. 

Detsamma gäller psykets olika delar. Om vi 

ignorerar vissa av psykets grundstrukturer ger 

det upphov till sjukdom i hela systemet. Då 

drabbas vi av en neuros eller något ännu värre 

och måste reda ut vad vi har försummat och 

vad som kan ha förorsakat bekymren. Men 

psykiska problem kan också dyka upp utan någon 

synbar anledning eftersom även naturen 

har sina brister. Det är inte alltid människan 

som ställer till det onda, ibland kan gudarna 

vara de skyldiga. Naturen i sig företer brister, 

ofullkomlighet och disharmoni. 

I en fransk version kallas t ex den onda fén 

Misère, olyckornas härskarinna. Vi har vuxit 

upp med föreställningen om en välvillig gudom. 

Om något ont drabbar oss, är det vår 

egen skuld, eller kanske Adams. Likaväl skulle 

man kunna säga att Gud bär skulden, vilket 

alls inte är självklart för oss. I ett fl ertal andra 

kulturer ligger däremot roten till det onda hos 

guden eller gudarna. Det är viktigt att vara 

medveten om detta för att kunna balansera 

den kristna uppfattningen, som inte erkänner 

den gudomliga naturens skoningslöshet. När 

myten, liksom vår saga, berättar en historia i 

fl era varianter speglar det en osäkerhet inför 

det ondas problematik. I psykologin måste vi 

räkna med att en neuros antingen kan orsakas 

av någon form av normöverträdelse, och att 

den då också skall kunna läkas genom en 

förändring av den medvetna attityden, eller 

att den helt enkelt är en naturens nyck och 

därmed också kan läkas av sig själv. Den 

ena åsikten utesluter inte den andra, båda är 

på sitt sätt sanna, och man bör alltid ha båda 

aspekterna för ögonen. 

Den förbisedda fén/gudinnan personifi erar 

i sin kränkthet något som jag tycker i allra 

högsta grad borde beröra kvinnor. En viktig 

källa till mycket ont som drabbar oss kvinnor 

är vår oförmåga att stå ut med och övervinna 

våra sårade känslor. När vi känner oss kränkta 

konstelleras en negativ maskulin energi, ofta 

hård och brutal. En person som råkar in i ett 

sådant tillstånd hemfaller till ett halsstarrigt 

maktbegär, som leder till ett ändlöst 

argumenterande. Plötsligt kan man känna sig 

”När vi känner oss kränkta 

konstelleras en negativ 

maskulin energi, ofta hård och 

brutal. En person som råkar in 

i ett sådant tillstånd hemfaller 

till ett halsstarrigt maktbegär, 

som leder till ett ändlöst 

argumenterande.” 

fruktansvärt nere och då är det ibland en hjälp 

att fråga sig om man kan ha blivit besviken 

eller sårad utan att man riktigt har förstått det. 

Kommer man till insikt om den obearbetade 

förolämpningen, avtar problemet, men medan 

det pågår klingar kvinnans röst av outtalade 

förebråelser, som kan reta män (och vem som 

helst för den delen) till vansinne. Män med en 

smula insikt vet att en kvinna i det ögonblicket 

egentligen ropar på kärlek, men uppnår det 

motsatta. Hon stöter bort just den person som 

skulle kunna ge henne det hon längtar efter. 

Det är en ond cirkel och ”att tala om saken” 

leder i regel bara till häftiga uppträden. 

Naturligtvis upplever kvinnor som haft en dålig 

relation till sina mödrar sådana reaktioner 

oftare. De behöver ju så väl all den värme och 

uppmärksamhet de aldrig fått av modern, och 

de har lätt att bli för känslosamma och känna 

sig åsidosatta. Den som har en god självkänsla 

behöver inte känna sig förolämpad. Om en 

man överger en fl icka som har tillräckligt 

självförtroende, eller om han fl irtar med andra 

i hennes sällskap, noterar hon bara att han 

uppför sig illa och kan utan affekt bestämma 

vad hon skall göra åt det. 

Hon är så säker på sig själv att hon just inte 

känner sig berörd. Saknar hon däremot självförtroende 

står hon inför en avgrund av sårad 

stolthet och vrede. Därför riskerar en kvinna 

med ett negativt moderskomplex att känna sig 

kränkt och bitter om en man avvisar henne 

eller om en annan kvinna trampar henne på 

tårna. Det bästa hon kunde göra vore att övervinna 

sin vrede och sluta identifi era med den 

förolämpade fén/gudinnan. 

I sagan om Törnrosa drabbas fl ickan av en 

förbannelse för att féerna antingen blev förorättade 

eller arga. I ännu en annan version av 

sagan är det inte féerna utan en avspisad friare 

som uttalar förbannelsen. Han är trollkarl 

och för att hämnas försänker han henne i en 

hundraårig sömn. Den avvisade friaren är en 

övermäktig gestalt som hon inte kan värja sig 

mot. Här har vi åter något som helt enkelt bara 

händer. Ingen kan väl tycka att fl ickan skulle 

ha gift sig med den mannen? Hon gjorde rätt i 

att säga nej, ändå drabbas hon av förbannelsen. 

Det är antagligen hennes väna, oskuldsfulla 

skönhet som har attraherat honom, och det kan 

hon ju knappast hjälpa. Också en ”verklig” 

relation byggt på sunda instinkter kan drabbas 

av förbannelse eftersom den kan kollidera med 

kollektiva normer. I en neurotisk familj kan 

det födas ett barn med helt friska anlag, som 

kämpar emot familjeneurosen i stället för att 

böja sig för den. Det kan också hända att en 

mor är psykotisk, men att barnet är normalt 

och därför reagerar häftigt mot sin mor, eller 

snarare moderns sjukdom. 

I det fallet innebär den instinktiva reaktionen 

ett oförtjänt lidande. Sjukdomen avskyr hälsan 

och hälsan avskyr sjukdomen – friska djur slår 

ju på samma sätt ner på sjuka. Också i ett äktenskap 

kan en liknande konfl ikt uppstå. 

Jag tänker på ett fall som jag fått följa. Hustrun 

fi ck svåra hysteriska symptom när hon hade 

sin man inom synhåll, men annars reagerade 

hon helt normalt. I analysen visade det sig att 

mannen hade ett svårartat moderskomplex. 

Känslor som ömhet och lust hade han aldrig 

kunnat ge uttryck för, varken inom äktenskapet 

eller någon annanstans. När han var 

67 år och hustrun 62, skrev han till sin mor 

och frågade om hon tyckte att han borde ta 

ut skilsmässa. Varje gång hustrun kom hem 

blev hon illamående, vilket var en sund reaktion, 

och att hon kräktes i den miljön var ett 

tecken på att hon var frisk. Även helt oskyldig 

kan man hamna i elände – det är en viktig 

och tänkvärd sanning för dem som lägger 

moraliska aspekter på neurotiska reaktioner 

och symptom. 

Jag skulle vilja diskutera dessa problem också 

ur en annan synvinkel. Många sagor börjar 

med att en kung eller köpman, som färdas 

till sjöss eller vandrar genom en skog, blir 

tillfångatagen av en ond ande, en svart hund 

eller t o m av djävulen själv. Han blir fri genom 

att lova djävulen att till honom överlämna 

den första han möter vid hemkomsten. Han 

forts nästa sid 

11

forts fr föreg sida: FOLKSAGANS ... 

är övertygad om att det blir hans hund som 

springer honom till mötes, men under sin 

frånvaro har han blivit far till ett barn som 

nu springer emot honom. Då förstår han att 

han sålt sitt eget barn till djävulen. Detta barn 

blir i regel en hjälte eller hjältinna som måste 

utföra verkliga stordåd eller lida förfärligt för 

att göra sig fri från den onde. 

Eftersom kungen eller köpmannen – som representerar 

det kollektivt medvetna eller ”den 

rådande ordningen” – har förstenats, kan en 

förnyelse endast ske genom en uppgörelse 

med den motsatta principen – djävulen, det 

ondas princip, eller vad det nu är som det 

medvetna stänger ute. Naturligtvis är djävulens 

krav alltför extrema och ensidiga och 

därför åläggs barnet självt att befria sig och 

övervinna motsättningarna. Det förekommer 

ofta att föräldrar med sin ”förstenade” 

inställning bokstavligen lämnar ut barnet till 

”Meningslöshet förhindrar 

livets fullhet och betyder 

därför sjukdom. Mening 

gör däremot mycket, kanske 

allt, möjligt att uthärda. 

Ingen vetenskap kommer 

någonsin att ersätta myten, 

och ingen myt kommer 

någonsin att kunna skapas av 

vetenskapen.” 

C G Jung 

djävulen. Jung berättade en gång en historia 

om en mycket korrekt och anständig affärsman 

med kristen uppfostran. I hemmet levde 

han skötsamt med fru och barn, han rökte 

inte, drack inte och sprang inte efter andra 

kvinnor. När han var omkring 50 utvecklade 

han en neuros som är typisk för den sortens 

människor: mardömmar och magsår. En 

sömnlös natt väckte han sin fru vid tretiden, 

slog näven i bordet och skrek: ”Nu vet jag! 

Jag är en bedragare och en riktig skitstövel! 

Och så får det bli!” Och eftersom han var en 

ordfast man skred han genast till verket. Familjens 

tillgångar slösade han bort och förde 

till sin död ett utsvävande liv. Familjen hade 

det naturligtvis besvärligt under denna tid och 

dottern tvingades söka psykiatrisk hjälp. Mannen 

hade, precis som den där kungen, hamnat i 

en återvändsgränd. Djävulen hade presenterat 

sin räkning och mannen betalade den. Han 

lyckades inte fi nna vägen mellan motsatserna, 

utan fastnade i sitt ”antingen-eller”. 

Också mellan Törnrosas föräldrar är det något 

som inte stämmer. De är barnlösa och de får 

råd av grodan, ett träskdjur. Den erbjuder 

nya livsmöjligheter för den förhärskande 

medvetna attityden. Trots det väntar man sig 

att grodans hjälp en gång måste betalas och 

12 

det bekräftas också i sagan. Det kommer att 

ställas krav från den onda sidan och det sker 

vid dopet. Då uppträder naturens mörka sida 

och gör sin rätt till barnet gällande. 

Vad döljer sig då bakom denna onda fé? En 

eller annan sagoberättare har gett namnet 

Themis (rättvisa, världslag) åt den onda fén, 

vilket tyder på en märklig intuition, ty Themis, 

gudmodern som blir bortglömd, är den 

som uttalar förbannelsen. Hon företräder en 

sida av modergudinnan som i vår kultur har 

fallit i glömska, men som var levande under 

antiken och i många tidiga kulturer, en särdeles 

sträng och hämndlysten aspekt av den 

feminina principen. 

I en patriarkalisk ordning formulerar männen 

lagar och står för de världsliga tingen medan 

kvinnorna ivrar för mildhet. Fadern bestraffar 

och ser till att läxorna blir gjorda och modern 

ber om överseende. Problemen med rättvisa 

och straff hänger i männens värld samman 

med idén om allmängiltiga lagar. Rättvisa 

innebär att för samma typ av brott skall samma 

straff gälla. Undantag kan bara göras om det 

fi nns en fastlagd paragraf för det. 

Så skyddar vi oss mot det onda. Men det fi nns 

andra former av hämnd och straff, som jag 

skulle vilja kalla naturens vedergällning. Den 

som under tjugo års tid varje dag kastar i sig 

maten utan att ens sätta sig ner ”bestraffas” 

småningom med magbesvär. Det är en naturlig 

konsekvens. På ett felaktigt förhållningssätt 

följer olyckshändelser eller sjukdom. Detta 

gäller också psyket, man kan bli olycklig 

utan att ha brutit mot någon lag. Naturen kan 

ofta vara strängare än mänskliga lagar, utan 

nåd och obarmhärtig i sin hämnd. 

Kvinnor tänker ofta inte i sådana banor som 

”lag” och ”rätt”. Men de reagerar däremot 

spontant på sådant som inte passar dem, faktiskt 

precis som naturen själv. Rävhonan, som 

jagar bort sina ungar vid en viss tidpunkt, gör 

”rätt” enligt naturens ordning. Hon gör ungarna 

självständiga. Det fi nns mödrar som kan 

skaka av sig barn som alltför mycket klamrar 

sig fast vid dem. Det kan verka ovänligt, men 

behöver inte vara det. 

Denna naturens vedergällningsprincip leder 

oss till ett av de verkligt stora problemen i 

dagens värld, den hotande överbefolkningen 

på jorden och hotet mot vår miljö. Vi har till 

en del oförskyllt hamnat i detta katastrofala 

läge, men vi har också utan tvekan gjort våld 

på naturen och dess ”hämnd” kan anta fruktansvärda 

proportioner! 

De fl esta välmenande barmhärtighetsverk i 

världen har sin grund i en världsåskådning 

Annonsera i 


(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex) 

Kontakta oss för information, 

kostnadsuppgifter och bokning 

08-830 700 

eller annons@cjp.se 

som negligerar Moder Naturs mörka sida. De 

har sin rot i kristna föreställningar. Tidigare 

befann sig naturens ljusa och mörka sida i 

jämvikt. Men från 1100- och 1200-talen kan 

man i mytologin, diktningen och de religiösa 

rörelserna märka att naturens förlopp inte 

längre löper parallellt med den ensidigt ljusa 

tendensen i det medvetna. Från och med denna 

tid har man på falska grunder hållit fast vid en 

inställning, som fram till dess hade varit den 

riktiga. Man har inte förstått att utvecklingen 

måste ta ett nytt steg och att en förändring kräver 

att man också räknar med naturens mörka 

sidor. Idag konfronteras vi ideligen med det 

ondas problem och ”naturens hämnd”. 

Att framhärda i gamla nedärvda förhållningssätt 

leder till en livsfi entlig situation. Det är 

tragiskt att människan är så funtad, att hon 

behöver vara envis för att behålla sin medvetenhet 

men att just denna envishet också kan 

leda alldeles fel. 

Jag tror att den enda utvägen är att vara medveten 

om problemet och vara uppmärksam 

på de påminnelser vi får från vårt inre när en 

förändrad inställning är önskvärd. 

Men tillbaka till vår saga. Den onda fén 

utslungar en förbannelse mot barnet som 

innebär att hon skall dö på sin femtonde födelsedag. 

Men en av de andra gudmödrarna 

mildrar domen. Hon skall bara sova i hundra 

år. Sömn och död, Hypnos och Thanatos, var 

i forntiden ett gudafött brödrapar. Sömn upplevs 

som en sorts död och de två måste i den 

forts sid 14 

SOMMARBOK 

DEN MISSHANDLADE 

BRUDGUMMEN 

(MARION WOODMAN) 

CJP:s sommarpris 

50 kr/st 

(porto tillkommer) 

Gäller endast t.o.m. 31/8, 2008 

förutsatt att lagret räcker så länge 

*** 

Den misshandlade brudgummen 

Hft, 224 sid, illustrerad, med index och 

bibliografi . Sv övers Eva Björkander 

Mannheimer. Jungiansk fackgranskning: 

Håkan Raihle. 

ISBN 91-7075-037-8. Ord pris 167 kr. 

TREVLIG SOMMARLÄSNING 

önskar vi på CJP! 

För beställning 

08 - 830 700

KROPP OCH DRÖM 

av Gunilla Blomqvist 

Sambandet mellan kropp och psyke engagerar och blir påtagligt för människor med psykosomatiska 

problem. I många år har människor kommit till mig med kropps/själsliga problem och jag har arbetat 

med kroppspsykoterapi för att genom kroppens reaktioner hjälpa människor att förstå sig själva, sina 

känslor och sitt psykiska inre liv bättre. När man arbetar med kroppen är det svårt att inte komma 

in på existentiella frågor. 

Gunilla Blomqvist, leg 

psykoterapeut, kroppspsykoterapeut 

med handledarkompetens 

samt jungiansk 

analytiker (IAAP). 

Seminarieledare inom 

området drömpsykologi 

och drömtolkning. (Foto: 

Lars Pehrson) 

Det sker ofta i de drömmar som väcks genom 

det kroppsterapeutiska arbetssättet. Man frågar 

sig: ”Varför har just jag ont här ibland? 

Sätter sig undertryckta känslor i kroppen? Kan 

kanske t.o.m. en cancersjukdom uttrycka sig 

i drömmen och påverkas av den? Hur hänger 

allt ihop egentligen?” 

Stora frågor att konfrontera och hantera. 

Hjärta och smärta, populärmusikaliskt rim 

i schlagervärlden, som på ett förbluffande 

enkelt sätt uttrycker något väsentligt av vår 

tillvaro på jorden. Lätt att komma ihåg, men 

svårare att uppleva. Särskilt när smärtan 

är kommen av sviken kärlek som känns i 

hjärteroten. 

Men vad förknippar vi med drömmens röda 

hjärta och hur förhåller vi oss till det levande 

hjärtat i vår kropp under vardagens verklighet? 

Mötet mellan det symboliska uttrycket och 

den kroppsliga verkligheten är viktig i kroppspsykoterapi. 

Ofta har patienter med psykosomatiska 

problem och alexitymi (avsaknad 

av känsloupplevelser) svårt att föreställa sig 

och uppleva något symboliskt. Just därför är 

drömarbete som stimuleras av kroppsliga 

övningar och aktiviteter så viktiga. Kanske 

kan man säga att en speciell känsla av att 

vara levande och berörd av livet uppstår, när 

vår inre symbolvärld och våra elementäraste 

behov som kroppsliga levande varelser möts 

inom oss. 

Till de elementäraste behoven hör rörelse 

och beröring. Just i drömmen är kroppens 

och de inre symbolernas världar ej så långt 

ifrån varandra och kan därför lättare samverka 

till ett helande och förverkligande av den inre 

människan. 

Kropp och själ hör intimt samman. Börjar man 

behandla en kropp som är spänd och värker, 

eller är ständigt trött, hittar man oftast fram till 

en person som har glömt sig själv. Många känner 

sig isolerade, saknar känslomässigt stöd 

och upptäcker att de låtit sig formas av yttre 

krav och av den egna prestationsångesten. Då 

vill man skrika: tyck om mig som jag är! 

Men då kommer alltså den stora frågan: Vem 

är jag? 

Drömmar är en vägledning i sökandet efter 

sig själv. Kanske drömmer man om det lilla 

barnet som en gestaltning av det Jung kallar 

Självet, den samlade potentialens växtmöjligheter 

och den innersta starka livsgnistan, 

samtidigt som barnet kan representera den 

yttersta sårbarheten. 

Dancing Shiva 

bronsstatyett från 1100-talet, södra Indien. 

Den som har ont i sin kropp, men förnekar 

det som gör ont i själen, kan efter aktiverande 

kroppsövningar möta en undertryckt 

mörk sida av sig själv i drömmen. En 

skuggsida, som tillsammans med en naturlig 

känsla för kroppen och dess behov, kan ha 

blivit bortträngd och därför kommer fram 

förvrängd och skrämmande i drömmen. 

Kanske som talande vilda djur, ormar, starka 

färger eller andra kraftfulla gestaltningar. Allt 

detta är uttryck för arketypiska energier, som 

ofta dyker upp i drömmarna när kroppen är 

starkt involverad på något sätt. De är ett uttryck 

för vår inneboende vilja att växa och 

vårt behov av att förverkliga potentialer 

vi inte vet att vi har. Inte för inte ligger de 

psykosomatiska försvaren, som låter kroppen 

värka när själen lider, nära andra mer eller 

mindre orealistiska sätt att skydda sig och 

blunda för verkligheten. Därför är det lätt att 

tappa vardagsupplevelsen och bli hög av de 

symboliska uttrycken i dessa drömmar. När 

man i drömmen möter symboliska uttryck 

som står nära kroppen, resulterar det lätt i en 

ensidigt överjordisk upplevelse. Då kan jag 

som terapeut balansera detta med verklighetsgrundande 

kroppsövningar, samtidigt som jag 

stöder förståelsen för den egna upplevelsen 

och ger hjälp att integrera den i det dagliga 

livet. I terapin går jag in mot kärnan och sedan 

ut igen till den konkreta verkligheten. Där kan 

kroppspsykoterapeutiska arbetsmetoder och 

tekniker verkligen vara till stor hjälp, även 

för dem som arbetar med människor på ett 

annat sätt än jag. 

Jag har tidigare pekat på att drömmar med 

arketypiskt, primitivt innehåll ofta kan väckas 

i en kroppsterapi. Om kroppsterapin 

kombineras med ett adekvat drömarbete kan 

det symboliska uttrycket gestaltas och medvetandegöras, 

vilket avlastar såväl patienten som 

terapeuten på fl era nivåer. En mer medveten 

känslomässig kommunikation blir möjlig, 

vilket är utvecklande för båda. 

När jag har handlett andra som arbetar som behandlare 

inom olika vårdyrken, har jag märkt 

att behandlaren ofta själv blir kroppsligt påverkad 

av klientens/patientens ordlösa smärta. 

Den liksom ”smittar av sig” från kropp till 

kropp, tills den funnit ett adekvat symboliskt 

uttryck på psykologisk nivå. Och om det för 

tillfället av någon anledning inte skulle vara 

möjligt att introducera drömarbete direkt i relationen 

mellan terapeut och patient, kan det 

därför vara fruktbart för terapeuten att ta upp 

sina egna drömmar i handledningen. 

Gunilla Blomqvist 

Öppet seminarium 

KROPPSPSYKOTERAPI 

OCH DRÖMMAR 

Söndag 7 september 

KS223-08 Kroppspsykoterapi och drömmar 

(seminarium 3 tim). Seminarieledare: 

Gunilla Blomqvist. Tid: 7/9 kl 10.15- 

13.00. Avgift: 800/600. Bindande anmälan 

senast 23/8 till 08-830 700 eller ks223- 

08@cjp.se 

13

forts fr sid 12: FOLKSAGANS ... 

här sagan ses i relation till varandra. ”Död” 

skulle psykologiskt sett betyda att något elimineras 

från den medvetna tillvaron. En dröm 

som handlar om att någon dör innebär oftast 

att allt som denna person representerar blir så 

fullständigt bortträngt att inte ens drömmaren 

kan ana något om dess existens. Det innebär 

att det psykiska innehåll som trängts bort blir 

autonomt och fortsätter att påverka men nu 

helt utanför jagets räckvidd. Om féns förbannelse 

kan man säga att den mörka aspekten 

av Moder Natur hotar att, då fl ickan blir 15 

år och är i puberteten, skilja henne från allt 

som omger henne. 

Som vi vet drabbas ungdomar i puberteten 

ganska lätt av neurotiska tillstånd. Men om vi 

uppfattar fl ickan som en kollektiv representation 

får motivet en djupare innebörd. I en 

lekfull situation kan man givetvis acceptera ett 

beteende, som man inte vill stå för i sin vanliga 

vuxenvärld. Under en karneval kan man 

mycket väl tillåta sig ett ganska hämningslöst 

uppförande, som man under resten av året inte 

”Folksagans hjälte eller 

hjältinna är en modell 

för hur jaget skall förhålla 

sig för att på bästa sätt stödja 

individuationsprocessen.” 

alls kan tänka sig. På samma sätt var det med 

många av de romantiska diktarna. Med djupt 

allvar beskrev de sina känslor, men till sist 

tog de med en ironisk anmärkning avstånd 

ifrån dem och därmed ogiltigförklarade de det 

känslomässiga i romantiken. Det fi nns också 

en del moderna konstnärer som på liknande 

sätt avfärdar resultatet av sitt skapande. För 

mottagaren blir det då omöjligt både att ta 

verket på allvar och att ta det till sig. Att 

utveckla och pröva nya attityder inom den 

barnsligt oansvariga lekens område kan accepteras, 

men sedan är det stopp. 

Något liknande hände under renässansen, då 

intresset för antikens gudalära åter väckts till 

liv. Då fanns det t o m de som sade att de 

föredrog Venus framför jungfru Maria. Men 

det var mest som en lek i konstnärsvärlden och 

kyrkan tog det aldrig på allvar. Utvecklingen 

kom av sig och idéinnehållet i den antika 

mytvärlden blev egentligen aldrig accepterat 

och inte taget på allvar. 

Den goda fén förvandlar den hotande döden 

till en hundraårig sömn – en lång tidsrymd 

för att sova eller tränga bort något. Problem 

kan till synes försvinna av sig själva om jag 

inte bryr mig om dem, men ofta har man en 

obehaglig känsla av att något ändå inte är som 

det skall. Kungen lät föra bort allt som skulle 

14 

kunna utlösa förbannelsen. Men en sak blev 

ändå kvar. Den gamla kvinnan i tornet var 

naturligtvis den gudmoder som man inte bjudit 

in, men nu såg hon ut som en vanlig gammal 

gumma som levde så tillbakadraget att man 

hade glömt bort henne. Hon förkroppsligar här 

den bortglömda sidan av den Stora Modern. 

Sländan, som Tönrosa sticker sig på, är en 

viktig feminin symbol. Spinnsidan är ett gammalt 

men ännu använt uttryck för släktingar 

på moderns sida. Sländan var också den heliga 

Gertruds attribut och hon har lånat många drag 

av hedniska modergudinnor som t ex Freja. 

För gamla tiders kvinnor hörde sådden, 

spinnandet och vävandet av linet, med 

dess alstringskraft och dess anknytning till 

sexualitet och moderskap, till något av det 

väsentligaste i livet. I en samling av gravida 

kvinnors drömmar har Carol Baumann visat, 

att motiv som har med trådar och vävning att 

göra förekommer ganska ofta.(Zeitschrift fur 

Psychologie und ihre Anwendungen, del XVI, 

häfte 2. Schweiz 1957) 

Låt mig ge ett exempel från min egen praktik. 

En gravid kvinna, som kämpade med sitt negativa 

moderskomplex inför nedkomsten och 

modersrollen, drömde följande: 

Jag förs ombord på ett fartyg av en skara 

andra kvinnor, trots att jag bett att min 

man skulle få följa med mig. Då kommer 

en vänlig kvinna fram till mig och visar 

ett sidentyg. Hon berättar att det är vävt 

så att trådarna går i två riktningar och 

därigenom uppstår en kameleontisk 

effekt. Detta är oerhört betydelsefullt. 

Sedan tar två unga kvinnor (tvillingar) 

mig i vardera handen och leder mig 

längre in i fartyget. 

Till följd av sitt negativa moderskomplex hade 

kvinnan svårt att uppleva graviditeten positivt. 

För att underlätta och göra vägen till födelseakten 

framkomlig koncentrerade sig därför det 

omedvetna helt på modersinstinkten. 

Jag kan inte hitta någon rak och enkel tolkning 

av motivet med det föränderliga sidenet. 

Det kanske bara är så att mottagandets och 

födandets mysterium i grunden är nära förbundna 

med begrepp som att spinna och väva. 

Båda är konstfulla kvinnliga kunskaper, som 

bringar ordning i givna förutsättningar. Man 

kan se fl era likheter inom biologin. I varje barn 

sammanfogas de mendelska arvsanlagen på 

ett bestämt sätt. Eller tänk på trådarna, liksom 

upprullade i en spiral, i en DNA-kedja! 

Varje människa är komplex. Man kan i såväl 

fysisk som psykisk mening se henne som 

en väv av egenskaper ärvda från tidigare 

generationer och därur har en helt ny enhet 

uppstått. 

I Indien tror man på reinkarnation och skulle 

snarare säga att alla människor är en del av 

gudomens stora vävnad. Liksom tråden i vävnaden 

ständigt återkommer till samma ställe, 

den eviga tråden som syns och försvinner 

igen, så går människor bort och kommer åter 

tillbaka. Indierna menar t o m att de kan räkna 

länkarna i inkarnationens kedja. 

Det fi nns i varje barn en blandning av psykosomatiska 

element, som är sammanfogade 

efter ett bestämt mönster och som ändå på 

ett hemlighetsfullt sätt låtit en ny mänsklig 

individ ta gestalt. Detta vardandets hemlighet 

bestäms av nedärva fysiska och psykiska 

faktorer som tillsammans bildar en helhet och 

påminner om en väv. Kvinnan bidrar genom 

att hela hennes väsen medverkar i detta storartade 

arbete. Det verkar vara mycket viktigt 

för barnet att den blivande modern under den 

tidiga graviditeten låter det stå i centrum för 

sin fantasi. Om hon tänker mycket på sitt 

väntade barn, om hon i sin fantasi ägnar sig 

mycket åt det, d v s om hon ”spinner” och 

”väver” för det, tror jag att hon ger sitt barn 

en god grund i den värld det skall födas in 

i. Det är naturligt att den uppmärksamhet 

som modern ägnar sitt väntade barn också 

uppfattas av barnet och således påverkar den 

gemensamma känsloatmosfären. 

Kvinnan som drömde om ”kameleont-tyget” 

är akademiker och ganska stolt över att 

graviditeten inte har påverkat hennes arbete 

och hennes prestationer. Hon räknar med att 

arbeta in i det sista och hon är stolt över detta. 

Men hennes inre beredskap att ta emot barnet 

förefaller långt ifrån tillräcklig och drömmen 

försöker visa henne vilken attityd hon nu 

bör inta. 

Alla som har stickat, vävt eller broderat vet att 

man av detta kan känna ett välmående. Utan 

skuldkänslor kan man sitta och spinna vidare 

på sina egna tankar. Sådant arbete övar också 

tålamodet och det kan ofta behövas! Det är 

ett skapande arbete som får naturen i balans 

och som motverkar stressen i det moderna 

livet. Som alla psykiska aktiviteter kan det 

naturligtvis också missbrukas, även i överförd 

bemärkelse. 

Om stickande, spinnande och vävande beskrivs 

negativt i sagor och myter, kan man 

känna sig ganska säker på att kvinnan ifråga 

har ont i sinnet, att hon ”spinner” en intrig 

eller snärjer någon i sina garn. 

Något av det viktigaste i en mors beteende 

är att hon litar på sina barn och förväntar sig 

något av dem. Tillit skapar harmoni. Inget kan 

tynga ett barn så som att känna sig utsatt för 

misstroende, då känner det sig självt misslyckat. 

Det fi nns å andra sidan mödrar som 

går för långt åt andra hållet och ser en frälsare 

eller en jungfru Maria i sina barn. Och det är 

naturligtvis också skadligt, eftersom barnen 

lätt påverkas av en sådana fantasier. 

Modern måste alltså spinna ”rätt” fantasier. 

Hon får varken över- eller underskatta sitt 

barn. Med både hjärta och förstånd måste 

hon se det precis som det är, först då kan det 

fi nna sin egen väg. 

Man har intresserat sig alltför lite för dessa 

sammanhang. Det talas mycket om pedagogik, 

som om det gick att reglera allt. Det fi nns en 

forts sid 16

Filmseminarium 

DEN GODA VILJANS SKUGGA 

av Ingela Romare 

I sin självbiografi ska bok Laterna Magica skild ra de Ing mar Bergman sin far och sin mor ur egen 

barn doms vin kel: fadern som svart stränghet, modern som ljusgestalt, båda oåtkomliga. I Den goda viljan 

söker han en annan bild, mer försonad, mer insiktsfull. Denna fria berättelse tar sin början 1909 och avslutas 

ett knappt decennium senare, då en ung prästfamilj som le ver i en konfl iktladdad kärlek väntar sitt andra 

barn, han som en gång ska skriva Laterna Magica. 

Ingela Romare är jungiansk 

analytiker med praktik i 

Malmö. I sin diplomavhandling 

analyserar hon Jane Campions 

fi lm ”En ängel vid mitt bord”, 

och under vårterminen ger 

hon ett fi lmseminarium på 

Vintervägen i Solna med denna 

fi lm som utgångspunkt. 

Ingmar Bergmans berättelse om sina föräldrar 

är skriven för fi lm. Men Ingmar Bergman kom 

inte själv att göra fi l men, det överlät han åt 

den danske re gis sö ren Bille August. Denne 

gjorde först en serie på 4 entimmesprogram 

för TV och därefter en bio graf ver sion, som 

1992 vann Guldpalmen i Cannes för bästa 

fi lm. Samma år fi ck också Pernilla August 

pris som bästa skå de spe ler ska i rollen som 

Anna. 

Den goda viljan är en fi lm som på ett alldeles 

ex cep tio nellt sätt belyser de arketypiska 

strukturer som är knutna till vår upplevelse av 

våra föräldrar – fa der sarke ty pen och modersarketypen 

- samt de komplex, negativa och 

po si ti va, som åtföljer dem. 

I fi lmen får vi en möjlighet att se hur bilden 

av ”fadern” eller ”modern” skuggar respektive 

kastar ljus över det unga parets – Henriks och 

Annas – gemensamma liv och relation. Föräld 

rar nas föräldrakomplex kommer sedan i sin 

tur att påverka Ingmar Bergmans upplevelse 

av li vet och tillvaron. 

Men Den goda viljan handlar också om skuggaspekten 

av vår allra bästa goda vilja. 

I det ögonblick vi inte vill vara medvetna 

om att allting har en skuggsida kan också det 

vi allra mest vill och strävar efter att åstadkomma 

vän das i sin motsats. Så här uttalar 

sig den kloka och väl me nan de – men också 

makt full kom li ga – fru Åkerblom (Annas mor i 

fi lmen) i ett tal till den samlade familjen: 

Ibland kan jag inte undgå att tänka på hur 

fa mil jens liv hade tett sig om jag inte hade 

blivit ingift och med skyl dig. Ja, det är en 

lustig tan ke! Jag var så ivrig och ville så väl: 

Ordning, ren lig het, samhörighet, ut bild ning. 

God vilja. Jag har nog aldrig tvivlat på det 

riktiga i mina hand ling ar. Jag har möjligen 

handlat fel i småsaker men i hu vud sake rna 

har jag ingenting att fö re brå mig. 

Och inte desto mindre – det var just denna 

”goda vilja” som bidrog till en nog så 

de struk tiv ut veck ling av händelserna och 

relationerna inom familjen. 

I seminariet om Den goda viljan får vi 

för hopp nings vis - genom att spegla våra 

egna er fa ren he ter i denna unika berättelse 

- en större möj lig het att se, både hur de 

omed vet na faders- och moderskomplexen 

kan styra våra liv och hur våra bästa intentioner 

kan föra oss vil se, om vi inte vågar bli 

medvetna om deras skugg si da. 

Ingela Romare 

Scen ur Ingmar Bergmans och Bille Augusts fi lm 

Den goda viljan 

Filmseminarium på Vintervägen 29 

med Ingela Romare 

6-7 december, 2008 

lör kl 14.00-19.00, sön kl 10.15-17.00 

DEN GODA VILJANS SKUGGA 

(KS218-08) 

Närmare information sid 21 

Bindande anmälan 

senast 22/11 till 08-830 700 eller ks218-08@cjp.se 


presenteras på sid 19 


presenteras på sid 20-21. 

forts fr sid 7: MAKTENS PARADOX 

middagsgäster ut till sin datja utanför Moskva. 

Vid fyratiden på morgonen följer han sina gäster 

till dörren ”rätt berusad och på mycket gott 

humör”. Sedan lägger sig Stalin, som dräpt 20 

miljoner människor, deporterat 28 miljoner 

och satt 18 miljoner i slavarbete i Gulag, på en 

rosarandig soffa i den lilla salongen med ljusa 

väggpaneler. Han ger sina vakter ledigt och de 

går ut och stänger dörren efter sig. 

Hela dagen går utan att Stalin kallar någon till 

sig. Vid tiotiden på kvällen går en av vakterna 

in med postleverans från centralkommittén 

och ser Sovjetunionens härskare ligga på 

mattan, hjälplös, i pyjamasbyxor och undertröja. 

Ingen vågar kalla på läkare. Stalins egen 

läkare blev torterad när han en gång vågade 

anbefalla vila åt den store landsfadern. Först 

nästa dag tillkallas läkare som diagnostiserar 

hjärnblödning. 

Stalin blir sämre och Beria (ansvarig för 

terrorpolitiken under Stalins senare år vid 

makten) kallar till sig tre fångar, som utsatts 

för daglig tortyr och som tror att det nu är 

dags igen. Men den här gången vill torteraren 

fråga fångarna, den främsta sovjetiska medicinska 

expertisen, till råds. Beria säger att 

hans ”farbror” är mycket sjuk och beskriver 

symptomen. 

”Om ni väntar er att få ärva er farbror”, svarar 

en av professorerna torrt, ”kan ni nog anse att 

arvet är så gott som i er fi cka.” 

Stalin dör, en svårt ensam man, som styrdes 

av en skoningslös omedveten inre verklighet, 

av vanföreställningar, en man i paranoians 

makt. 

Makt står inte att fi nna i illusionen av kontroll 

över vår omgivning och inte heller i illusionen 

om det medvetna jagets kontroll över psyket. 

Makt i psykologiska termer bygger på genuin 

självinsikt och kungsvägen till självinsikt är 

drömmarna. 

Hillevi Furtenback 

15

16 

Ny grundkurs i 

jungiansk psykologi 

DEN JUNGIANSKA 

GRUNDEN 

börjar vårterminen 

2009 

Grundkurserna i jungiansk psykologi skall 

ses som en lägesrapport av ett pågående 

projekt. Mot bakgrund av läget inom den 

jungianska psykologin, som beskrevs i 

artikeln ”C G Jung och den jungianska 

psykologin” (CJP Nyhetsbrev nr 44) må 

vi försöka skilja det tankeogräs, som såtts 

av en del av Jungs efterföljare, från vad 

som förefaller vara fortfarande giltiga förklaringsmodeller 

med jungianska rötter, 

samtidigt som vi vill försöka att stämma 

av dessa mot de tankar och forskningsresultat 

som vi känner till från angränsande 

områden, t.ex. biologi, neurologi, genetik, 

kognitionsforskning och evolutionsteori. 

Vår målsättning är att under grundkursen 

beskriva och diskutera de, enligt vår mening, 

centrala delarna av den jungianska psykologin. 

Vi kommer att försöka vara trogna mot 

Jungs egna formuleringar, så som vi uppfattar 

dem, och i de fall senare års forskning tvingar 

oss att problematisera hans formuleringar och 

kanske t.o.m. avvika från dem, kommer vi att 

redovisa detta. 

Söndagen 25 januari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets 

fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, 

komplex och jaget. 

Söndagen 22 februari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Det individuella psykets byggstenar: komplex 

och arketyper. 

Söndagen 22 mars, 2009 

kl 14.00-17.00 

Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, 

jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. 

Söndagen 19 april, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykisk energi och symbolbildning, psyket som 

självreglerande system, den transcendenta funktionen, 

Homo religiosus, den meningssökande 

människan. 

Söndagen 24 maj, 2009 

kl 14.00-17.00 

Drömmandet och drömumgänget, drömmandets 

fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. 

Söndagen 6 september, 2009 

kl 14.00-17.00 

Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och 

projektioner. 

Söndagen 4 oktober, 2009 

kl 14.00-17.00 

Individuation och livscykeln, personlighetspotential 

och förverkligande, kollektiva livsmönster 

och den individuella utvecklingscykeln. 

forts fr sid 14: FOLKSAGANS ... 

risk att vi bortser från att först och främst moderns 

fantasi och känsloliv måste stöttas. Gul 

morotssaft och nappfl aska är inte tillräckligt. 

Många kvinnor vet med sig att om barnet mår 

dåligt, kan det bero på dem själva. Men låt oss 

för allt i världen inte glömma bort fäderna. 

Barnet påverkas naturligtvis också av fadern 

och om fadern inte knyter an kan det skapa 

stora problem för barnet. 

När man spinner och väver, använder man 

både slända och skyttel, och den senare kan 

tolkas som en fallossymbol. Den tränger in, 

rör sig fram och tillbaka och kring den koncentrerar 

sig allt. I vår saga fungerar sländan som 

en tagg eller en nål och med en sådan brukar 

häxor och trollkarlar sticka folk så att de dör 

eller faller i djup sömn. Ett vasst föremål kan 

döda och en vass anmärkning är ett vapen för 

det femininas lömska aggressivitet. Kvinnor 

slår sällan i dörrar eller svär som borstbindare, 

de sårar med raffi nerade, subtila, vässade anmärkningar 

– lugna, sargande, ondskefulla 

ord, som träffar motpartens svaga punkt. 

Kvinnor missbrukar ofta sin klokhet och det 

är vad som sker i vår saga. En av moder naturs 

farliga taggar sticker fl ickan och låter sömnen 

komma över henne. Också i verkligheten händer 

något liknande när intet ont anande barn 

skadas av sina mödrars destruktiva tankar. De 

blir då osäkra i sin egen identitet och deras 

feminina kreativitet bedövas. Deras personlighetspotential 

och deras identitet faller i sömn, 

precis som Törnrosa när hon stuckit sig. 

I sin sömn är Törnrosa först och främst avskuren 

från den maskulina principen och 

väcks först vid prinsens ankomst. Å ena sidan 

är faktiskt kvinnor, som förlamats av sitt 

moderskomplex, beroende av en man för att 

kunna blomma upp, å andra sidan tyder detta 

på att kvinnan inte har tillgång till hela sin 

psykiska vitalitet. En kvinna som inte berörs 

av andliga idéer är liksom andligt sovande. 

Också det är en form av Törnrosa-sömn, som 

bara kan få ett slut genom beröring av den 

andliga, maskulina principen. 

Törnhäckar i drömmar kan ofta tolkas som 

alltför stor känslosamhet åtföljd av aggressivitet. 

När jag får en mycket sensibel analysand 

vet jag att jag kan komma att få många 

obehagliga ”tjuvnyp” och rustar mig därefter. 

Känslosamma människor är stolta över sin 

känslighet, och de tyranniserar andra med 

den. Det som kunde ha blivit kärlek, blir till 

törnhäckar. Var och en som vill tränga igenom 

dem blir så illa tilltygad att han eller hon måste 

dra sig tillbaka. 

Sagans slut är ovanligt, det görs inga tappra 

dåd och inget dramatiskt händer. Efter hundra 

år förändras allt. Prinsen kommer, men uträttar 

inget särskilt, han har bara kommit i rätt tid. 

Av detta kan man dra olika slutsatser. Det kan 

tyckas att problem med härsklysten känslighet 

bara kan mötas med tålamod och passivitet. 

Försöker man gå till botten med saken och 

förklarar för en sådan känslig person att det 

rör sig om rent förtryck, kastas man genast 

in i törnhäcken och blir hängande där och 

relationen spricker. Jag misslyckas ofta med 

sådana fall. Patienten ger sig sårad iväg när 

jag tar mig friheten att beröra detta problem 

och kalla det härsklystnad, när det ju faktiskt 

är fråga om ”en känslig själs hudlöshet”. Det 

är bäst att inte genast gripa sig an problemet 

utan avvakta tills patienten blir så isolerad 

i sitt maktkomplex att han eller hon varken 

vet sig ut eller in. Ofta är det bara tiden som 

kan bota. 

En bräcklig och känslosam kvinna i min omgivning 

led av sin styvmors despoti. Denna 

arma varelse gjorde allt vad hon blev tillsagd. 

Hon hade inga egna pengar, men hon skötte 

sitt arbete och var uthållig. Det enda man 

kunde säga om henne var att hon var lite trist, 

fast man anade att det inte var hennes rätta 

natur. Vid 43 års ålder vaknade hon plötsligt 

upp, gifte sig, fi ck ett barn och utvecklades 

småningom till en livfull, intressant människa. 

Efter ”de hundra åren” började hennes liv ta 

form. Analys hade inte kunnat göra mycket 

för henne. 

Om man tolkar sagan om Törnrosa på individuell 

nivå, är det berättelsen om en kvinnas 

negativa moderskomplex, men också om en 

mans insomnade anima. Men tolkad ur ett 

kollektivt perspektiv handlar sagan om det 

femininas princip, som inte ges utrymme i 

den aktuella kulturen. 

I en följande artikel (som kommer i nästa 

nummer av CJP Nyhetsbrev) skall vi titta 

närmare på motsatsen, d v s urtypen för ett 

positivt moders-komplex. 

Sv övers Harriette Söderblom 

Serien 

FOLKSAGANS 

KVINNOBILDER 

fortsätter i nästa nummer av 

CJP Nyhetsbrev. 

Törnrosa, tolkad av Angela Waiblinger, hft, 121 

sid, ISBN 91-7075-040-8. Pris 89 kr. 

En bok om fädernas döttrar och befrielsen 

av det feminina, om den egna törnrosavägen 

som är dold i det omedvetna, till det är dags 

att följa den.

Mind and Body 

l 

GE KROPPEN 

VAD DEN BEHÖVER! 

OCH SJÄLEN LIKASÅ! 

Unna dig massage 

och/eller drömcoaching 

Välj bland 

- avslappningsmassage 

- hel- eller halvkroppsmassage 

- kroppsterapeutisk behandling 

(även TENS) 

- drömcoaching 

För information och tidsbeställning: 

BJÖRN NILSTAM 

Dipl. Massageterapeut (AGI) 

Certifi erad massör 

Drömcoach under utb (IDP) 

Torsgatan 63, Stockholm 

T-stn: S:t Eriksplan 

08 - 653 68 47 eller 070 - 243 0325 

ÄR DU 

INTRESSERAD 

AV 

DINA 

DRÖMMAR? 

Medlem i 

Drömcoaching i grupp 

eller individuellt 

Ny grupp startar vårterminen 2008. 

Även arbetsplatsanknutna grupper 

enligt överenskommelse. 

Föredrag om drömmande och 

drömumgänge 

För information och tidsbeställning: 

Erik Nisser 

Dipl drömcoach IDP 

tel. 08-6431881. 

DC-mottagningen 

Vintervägen 29 Solna. 

Annonssidan 

ATT FÖRSTÅ DRÖMMENS SPRÅK 

Helgkurs med drömarbete 

enligt Montague Ullmans metod 

12/9 - 14/9 

på Kjesäters folkhögskola (Vingåker). 

Pris: 2.300/2.500 kr. inklusive kost och logi. 

Arrangör: Pedagogiskt Forum i Stockholm. 

Information och anmälan senast 30/6 

Kerstin Wanngård Tel: 08-942 092 

UNIVALMENNUSTA 

SUOMESSA 

Syksyn 2008 univalmennusseminaarit 

Suomessa pidetään Helsingissä, 

Vaasassa ja Närpiössä. 

Univalmennusmenetelmän avulla unen 

näkijä voi itse löytää tulkintansa unensa 

monisäikeisyydestä. Viiden kokopäiväseminaarin 

hinta on yhteensä 300 euroa. 

Ryhmien koko on rajoitettu 

5 -7 henkilöön. 


dipl. univlamentaja IDP 

Ilmottautumiset ja lisätiedot 

Sähköposti: hillevi.furtenback@telia.com 

Puh.: +46 381 55035 

Kännykkä:+46 70 533 6216 

DRÖMCOACHING 

I FINLAND 

Under hösten 2008 fi nns det möjlighet 

att delta i en drömgrupp i Helsingfors, 

Vasa eller Närpes. 

Drömarbetet sker med drömcoachingmetoden 

som är icketolkande och syftar 

till att stimulera drömmaren till egna 

refl ektioner och eventuella tolkningar av 

sina drömmar. 

Gruppens storlek är begränsad till max 

8 personer. Avgift: 300 euro per person 

för hela terminen. 


dipl. drömcoach IDP 

Anmälningar och information 

E-post: hillevi.furtenback@telia.com 

Tel. +46 381 55035 

Mobil +46 70 533 6216 

Vill du annonsera i CJP Nyhetsbrev? 

(Upplaga 5.000 ex) 

För information 

Ring 08-830 700 eller skicka ett epostmeddelande 

till cjp@cjp.se 

Jungiansk litteratur 

till nytta och nöje 

Kom gärna 

och hälsa på 

i vår egen 

internetbokhandel 

www.cjp.se 

CJP Netshop 

S:ta Ursulas väg 27 

722 18 Västerås 

Shantena Augusto Sabbadini 

är fysiker, PhD och sinolog 

och har arbetat tillsammans 

med dr Rudolf Ritsema vid 

Eranos Foundation, Schweiz, 

med forskning kring och översättning 

av den kinesiska 

visdomstexten I Ching. 

Ett exklusivt tillfälle att möta 

Shantena Augusto Sabbadini 

i seminariet 

DREAMS AND THE I CHING 

7 - 9 november, 2008 

KS217-08 Dreams and the I Ching (öppet seminarium 

på lättförståelig engelska, 16-18 

tim). Sem.ledare: Shantena Sabbadini. Tid: 

7-9/11 (fre kl 18.00-22.00, lör kl 10.15-18.00, 

sön kl 10.15-17.00). Avgift: 4000:-/3200:- 

Detta är ett unikt tillfälle att arbeta tillsammans 

med dr Sabbadini. Seminariet ger en 

första inblick i hur man konstruktivt kan 

använda I Chings texter för att fördjupa den 

medvetna insikten om vad som försiggår i den 

yttre och den inre verkligheten. 

Genom att låta I Ching fungera som en katalysator 

för de tankar, känslor och spontana 

associationer som är förknippade med ett 

specifi kt problem man brottas med, genomgår 

man en process som i mångt och mycket 

är en parallell till ett kreativt drömumgänge, 

och i seminariet ges även tillfälle att undersöka 

de drömmar som deltagaren upplever 

som relevanta i samband med det aktuella 

problemet. 

17

Drömcoaching-grupper 

Nästa drömcoachinggrupp kommer att starta vårterminen 

2009 och kommer att träffas torsdagar 5/2, 

19/2, 5/3, 19/3, 2/4, 16/4 och 7/5, kl 18.00-21.00 på 

Vintervägen 29, Solna. Bindande anmälan senast 

15/1 till 08-830 700 eller dcg14-09@cjp.se. Avgift: 

2450/2100. 

Onsdagsklubben 

Onsdagsklubben är öppen för alla intresserade och 

träffas den första onsdagen i varje månad, kl 19. Temat 

för höstens träffar är ”Kulturen och den jungianska 

typologin”. Höstterminens träffar äger rum den 3/9, 

1/10, 5/11 och 3/12. Förhandsanmälan kan göras till 

08-830700 eller till onsdag@cjp.se. Ingen avgift för 

medlemmar, övriga 50 kr/gång. 

Kurser och utbildningar 

Under höstterminen fortsätter grundkursen i 

drömpsykologi som planerat, och seminarieserien 

”Mellan Chaos och Struktur” (se sid 19 för en närmare 

presentation) börjar under höstterminen. Under 

vårterminen 2009 börjar så ytterligare en omgång av 

grundkursen i jungiansk psykologi ”Den jungianska 

grunden”. Samtliga kurs- och utbildningsprogram 

presenteras närmare på nästa sida. 

Öppna fristående seminarier 

under vårterminen 2008 

Höstterminens fristående seminarier, öppna för alla 

intresserade, presenteras på sidorna 20-21. 

Forskningsprojekt 65+ 

Drömforskningsprojektet 65+, drömarbete med 

personer över 65 år, fortsätter under vårterminen 

2008 med etapp 2 som omfattar såväl individuell 

drömcoaching som drömcoaching i grupp. Intresset 

för att deltaga i projektet har varit oväntat stort och 

tyvärr har inte alla intresserade kunnat beredas plats 

i projektet. Drömarbetet individuellt och i grupp leds 

av erfarna, dipl drömcoacher och utvärderingen av 

projektet görs av fi l dr Barbro Wadensten, Uppsala 

universitet. 

Medlemskap i 

FDP Föreningen för Drömpsykologi 

Att vara medlem i FDP Föreningen för Drömpsykologi 

kostar 250:-/kalenderår. Med lems av gif ten för 2008 

insättes på postgiro 421204-9. Ange ”Medlem 2008” 

på talongen. Ange även din e-postadress för löpande 

kurs- och föreningsinformation. 

Föreningsstämma 2008 

Årets föreningsstämma hölls den 1 maj, 2007, på 

Vintervägen 29, Solna. Medlemmar som önskar 

protokoll från denna kan kontakta FDP per telefon 

08-823812 eller arsstamma@cjp.se. 

Föreningsstämma 2009 

Föreningsstämman 2009 kommer traditionsenligt att 

hållas den 1 maj kl 15.00 på Vintervägen 29, Solna. 

Anmälan om deltagande i stämman kan göras till 08- 

830700 eller foreningsstamma@cjp.se, dock senast den 

15/4, 2009. På stämman förekommer de stadgeenliga 

punkterna på dagordningen. Ytterligare punkter på 

dagordningen anmäles av stämmodeltagaren samtidigt 

med anmälan om deltagande i stämman. 

Individuell drömcoaching 

Vintervägens DC-mottagning 

(ring för tidbokning) 

Furtenback, Hillevi (dipl DC) 070-533 62 16 

Isaksson, Helena (dipl DC) 070-922 35 46 

Nisser, Erik (dipl DC) 08-643 18 81 

Norgren, Birgitta (dipl DC) 070-458 22 08 

Stenberg, Maria (dipl DC) 070-954 70 78 

18 

FÖRENINGEN FÖR 

DRÖMPSYKOLOGI 

SVENSKA 

C G JUNG STIFTELSENS VÄNNER 

GÖTEBORG 

HÖSTTERMINEN 2008 

Lokal där inget annat anges: Haga Församlingshem, 

Haga Östergata 30, hörnet Sprängkullsgatan, mitt emot 

Hagakyrkan. Avgift där inget annat anges: 100 kr för 

medlemmar – övriga150 kr. 

Torsdag 11 september kl 18-20 

Medlemskväll 

Vi presenterar höstens program och har en dialog med 

hjälp av bilder om temat vi valt - Det symboliska livet. 

Alla medlemmar är välkomna! Ingen avgift. 

Lördag 27 september kl 14-17 

Symboliskt liv och symbolisk verklighet 

Seminarium med Suzanne Gieser, fi l dr, samtalsterapeut, 

Imago relationsterapeut, om hur vi kan nå fram till den 

symboliska dimension i vår tillvaro. 

Lördag 11 oktober kl 14-17 

Drömmens betydelse inom den analytiska 

psykologin 

Seminarium med Gunilla Midböe, socionom, leg 

psykoterapeut och jungiansk analytiker IAAP, om 

drömmarnas potential för kreativitet och växt. 

Torsdag 23 oktober kl 18-20 

Vandra ut och gå inåt! 

En inspirationskväll i reseberättelsens form om att 

möta sig själv och vandra sin livsväg. Katarina Modig, 

symbolpedagog, handledare och vandrare, delar med 

sig av sina inre och yttre vandringar längs den 80 

mil långa och urgamla pilgrimsleden till Santiago de 

Compostela i norra Spanien. 

Lördag 8 november kl 10 – 16 

”Självets symboler stiger fram ur kroppens djup” 

(C G Jung) 

En dag att kreativt utforska och leka med dans/rörelse 

som en form av aktiv imagination. Med Birgitta Säll, dipl. 

Rörelseterapeut, Rosenterapeut samt i Integrerad Psykoterapi. 

Avgift: 750 kr. 

Torsdag 27 november kl 18-20 

Skriv med hjärtat! 

Intuitivt skrivande för ökad självkännedom med 

utgångspunkt i den psykiska bild-och symbolvärlden. 

Ann Westermark, skribent och snart färdig bildterapeut, 

Skapare av Författarkortleken och Skrivhjärtat tar oss 

med på en annorlunda skrivartur. 

*** 

SAMTALSGRUPPER 

Den tidigare etablerade samtalsgruppen fortsätter kring 

temat Det personliga livet 

9/9, 23/9, 7/10, 21/10 och 4/11 kl 18.30-21.30 

Avg: 400 kr, som betalas plusgirokonto 8309560–4. 

Lokal: hos Berit Rexmo, Majtorpsgatan 19, Hisings 

Backa. 

Nya samtalsgrupper kan starta om det fi nns underlag. 

Se vidare föreningens höstprogram och hemsidan 

www.jungstiftelsen.se. Förfrågningar till Berit Rexmo, 

031-525 525, berit.rexmo@bredband.net 

Svenska C G Jung Stiftelsens Vänner 

Göteborg 

Kontaktperson: Berit Rexmo, 

Majtorpsgatan 19, 422 56 Hisings Backa. 

Tel 031-525 525. 

E-post berit.rexmo@bredband.net 

www.jungstiftelsen.se 


Lördag 23 augusti kl 15-18 

Guds 9 biljoner namn 

Samtal kring stjärnor och symboler med Ami Rönnberg, 

chef för Archive for Research in Archetypal 

Symbolism vid CG Jung Center i New York Plats: 

Sensus, Studentg. 2, Malmö. Avgift: 100 kr för medl., 

150 kr för övriga, studenter med CSN-leg gratis inträde. 

Värd: Otto von Friesen tel 042-26 16 20 

Torsdagar 2/10, 9/10, 16/10, 23/10 och 30/10 

Fem fi lmkvällar med Agnès Varda 

(La Pointe Courte, Cléo from 5 to 7, Le bonheur, 

Vagabond, The Gleaners and I) 

Vi ser Agnès Vardas filmer 5 torsdagar i oktober 

hemma hos Gerlinde och Otto von Friesen, Patrullgatan 

18, Råå. Filmerna är franskspråkiga med undertexter på 

engelska. Kostnad 125:- (medl) 150:- övriga. Begränsat 

antal deltagare. Anmälan till Otto von Friesen via epost 

ovf@telia.com eller tel 042-26 16 20. Anmälan gäller 

först när avgiften är inbetalad. 

Lördag 4 oktober kl 15.00-18.00 

Guided Imagery and Music (GIM) –terapi genom 

musiklyssning 

Seminarium med Dag Körlin, psykiater, leg psykoterapeut 

och auktoriserad GIM-terapeut. Plats: Sensus, 

Studentg. 2, Malmö. Avgift: 100 kr för medl., 150 kr 

för övriga, studenter med CSN-leg gratis inträde. Värd: 

Margareta Marklén tel 040-29 14 09 

Fredag 24 oktober kl 18.30-21.00 

Lördag 25 oktober kl 11.00-18.00 

Drömmen – en hjälp för oss att mogna. 

Seminarium med Ingela Romare, jungiansk analytiker 

IAAP. Utifrån Ingmar Bergmans fi lm ”Smultronstället” 

ser vi hur drömmarna kan hjälpa oss att mogna och ta 

vara på det vi har i livet. Plats: hos Ingela Romare, 

Rönneholmsvägen 4, Malmö. Avgift: 350 kronor (ickemedlemmar 

400 kronor) Sopplunch ingår. Anmälan 

till Ingela Romare tel 040-233448 och först därefter 

(i mån av plats) insättning av summan på CG Jungföreningens 

i Skåne pg nr 442 07 35-5. Obs! Begränsat 

deltagarantal. 

Lördag 29 november kl 15.00-18.00 

Att kjenne sitt livs mening 

Seminarium med Siri Ness, jungiansk analytiker. Plats: 

Sensus, Studentg. 2, Malmö. Avgift: 100 kr för medl., 

150 kr för övriga, studenter med CSN-leg gratis inträde. 

Värd: Violetta Milutinovic, tel 040-43 69 33. 

*** 

Studiecirkel i drömtolkning 

Under tio onsdagar, kl 19.00-20.30, med start den 3 

september håller Anders Löfström, MDr och analytisk 

psykolog, en fortsättningskurs i drömtolkning. Kursen 

kräver studievana på engelska och tidigare erfarenhet 

av jungiansk drömtolkning. 

Avgift: 400 kr (medl), övr 500 kr. Plats: Psykoterapitjänsts 

mottagning i Lund. Exakt adress anges senare. 

Skriftlig anmälan senast 15/8 till Psykoterapitjänst AB, 

Lunds Kontorshotell, Drottensgatan 2, 222 23 Lund 

eller anders@psykoterapitjanst.se. 

Obligatorisk kurslitteratur 

Abt: Introduction to Picture Interpretation acc to C G 

Jung (Daimon Publications). 

Rek litteratur 

Biedermann: Symbollexikonet (Forum); 

Jung: Dream Analysis (Routledge). 

C G Jung Föreningen 

i Skåne 

Kontaktperson: Violetta Milutinovic 

tel 040-436933 eller 070-4784933; 

E-post violetta.m@uvtcmail.com 

www.jungstiftelsen.se

Kurser och studieprogram som 

börjar höstterminen 2008 

PERSONLIG UTVECKLING 

PÅ JUNGIANSK GRUND 

MELLAN CHAOS OCH STRUKTUR 

lördagar 13/9, 11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 

och 23/5, kl 14.00-17.00 

KS243-08 Mellan Chaos och Struktur - personlig 

utveckling på jungiansk grund (erfarenhetsseminarier 

med utgångspunkt från 

jungiansk utvecklings- och personlighetspsykologi, 

8 ggr à 3 tim). Seminarieledare: Håkan 

Raihle. Tider: lördagar 13/9, 11/10, 15/11, 24/ 

1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl 14.00-17.00, 

Avgift: 5500/4800. Bindande anmälan senast 

15/8 till 08-830 700 eller ks243-08@cjp.se 

FULLBOKAT! 

En seminarieserie om personlig utveckling 

och hur vi kan hjälpa oss själva i vårt sökande 

efter att bli dem vi var avsedda att bli. Under 

seminarieserien blandar vi egna erfarenheter 

med jungiansk teori, mytologi och drömmar. 

Vi kommer bl.a. att behandla mytologiska 

grundmönster för vår utveckling, kollektiva 

livsmönster, det sociala arvet, våra individuella 

utvecklingscykler, livskrisens funktion, 

den individuella meningen, det personliga 

ansvaret och vägen framåt. 

Lördagen 13 september, 2008, kl 14-17 

Mytologiska grundmönster och kollektiva 

livsmönster, den individuella historian. 

Lördagen 11 oktober, 2008, kl 14-17 

Livskrisen och det individuella livsmönstret 


Lördagen 15 november, 2008, kl 14-17 

Det sociala arvet, anpassning eller revolt, 

persona-identifi kation och den utvecklingsbefrämjande 

Skuggan. 

Lördagen 24 januari, 2009, kl 14-17 

Den meningssökande människan och det 

meningsfulla livet. 

Lördagen 21 februari, 2009, kl 14-17 

Människans verklighet och verklighetens 

människa, om komplex och arketyper. 

Lördagen 21 mars, 2009, kl 14-17 

Jag och du, vi och dom, om projektioner, 

relationer och utanförskap. 

Lördagen 18 april, 2009, kl 14-17 

Den individuella meningen, det personliga 

ansvaret och vägen framåt. 

Lördagen 23 maj 2009, kl 14-17 

Vi ses längs vägen, uppsamling och avslutande 

diskussioner. 


på Vintervägen 29 

2008-2009 

Kurser och studieprogram som 

börjar vårterminen 2009 

GRUNDKURS I JUNGIANSK PSYKOLOGI 

DEN JUNGIANSKA GRUNDEN 

söndagar 25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, 

kl 14.00-17.00 

KS244-09 Den jungianska grunden (grundkurs i 

jungiansk psykologi, 7 ggr á 3 tim). Kursledare: 

Erik Nisser och Håkan Raihle. Tider: söndagar 

25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, kl 

14.00-17.00. Avgift: 4500/3950. Bindande anmälan 

senast 20/12, 2008 till 08-830 700 eller 

ks244-09@cjp.se 

Grundkursen i jungiansk psykologi, ”Den jungianska 

grunden” (KS240-07), börjar höstterminen 

2007 och omfattar 21 tim. Samtliga seminarier 

äger rum på Vintervägen 29, Solna. 

Under seminarieserien behandlas grunderna i den 

jungianska psykologin och speciell vikt kommer 

att läggas vid nyare forskningsrön inom modern 

hjärnforskning, kognitionsvetenskap och evolutionsteori 

samt hur dessa eventuellt kan påverka 

de jungianska förklaringsmodellerna. 

Söndagen 25 januari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets 

fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter, 

komplex och jaget. 

Söndagen 22 februari, 2009 

kl 14.00-17.00 

Det individuella psykets byggstenar: komplex 

och arketyper. 

Söndagen 22 mars, 2009 

kl 14.00-17.00 

Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, 

jag-svagheter, jag-försvar och jag-funktioner. 

Söndagen 19 april, 2009 

kl 14.00-17.00 

Psykisk energi och symbolbildning, psyket som 

självreglerande system, den transcendenta funktionen, 

Homo religiosus, den meningssökande 

människan. 

Söndagen 24 maj, 2009 

kl 14.00-17.00 

Drömmandet och drömumgänget, drömmandets 

fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen. 

Söndagen 6 september, 2009 

kl 14.00-17.00 

Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och 

projektioner. 

Söndagen 4 oktober, 2009 

kl 14.00-17.00 

Individuation och livscykeln, personlighetspotential 

och förverkligande, kollektiva livsmönster 


Sommarveckan 2009 

”Att skiljas är att dö en smula” 

SOMMARVECKA PÅ VINTERVÄGEN 

ATT SKILJAS ÄR ATT DÖ EN SMULA 

om separationer och återknytningar 

fre 21/8 – tis 25/8 

Den obevekligt sista sommarveckan på Vintervägen 

29 i Solna går av stapeln den 21-25 

augusti, 2009. Som tema för sommarveckans 

olika seminarier har vi valt ett citat från den 

franske 1800-tals poeten och dramatikern 

Edmond Haraucourt: ”Partir c’est mourir un 

peu” eller på svenska ”Att skiljas är att dö en 

smula”. Detaljprogrammet återkommer vi till, 

men sätt redan nu ett kryss i din almanacka 

för de aktuella dagarna. 

SOMMARVECKA PÅ 

VINTERVÄGEN 

21-25 augusti, 2009 

”Att skiljas är att 

dö en smula” 

VÄLKOMMEN 

till en sommarvecka om 

livets alla uppbrott och 

återföreningar! 

För allmän information 

och detaljprogram, se kommande 

nyhetsbrev. 

Eller meddela din e-postadress till 

sommar09@cjp.se 

så kommer info så småningom 

per e-post. 

19

20 

I de fall två avgifter anges, gäller den 

lägsta medlemmar i FDP Föreningen för 

Drömpsykologi. 

Alla kurser, seminarier och föreläsningar 

äger rum på Vintervägen 29 i Solna (om inte 

annat anges). Anmälan är alltid bindande 

och görs till FDP tel 08-823 812 eller till 

CJP, tel/fax 08-830 700. Inbetalning av 

kurs av gif ten skall vara FDP tillhanda 

senast en vecka före se mi na ri estart. Betalning 

görs till FDP:s postgiro 421204-9 

eller bankgiro 5440-0833. 

Kaffe/te serveras en halvtimme före seminarie 

start. Ev. måltider med ta ges. 

ONSDAGSKLUBBEN 

KULTUREN OCH DEN 

JUNGIANSKA TYPOLOGIN 

onsdagar 3/9, 1/10, 5/11 och3/12, kl 19.00-21.00 

Onsdagsklubben träffas den första onsdagen 

i varje månad under terminerna kl 19 på 

Vintervägen 29, Solna. Kaffe och te finns 

från 18.30 och programmet börjar kl 19.00. 

Avgift: Ingen avgift för medlemmar i FDP, 

övriga 50:-/gång. 

Under höstterminen kommer vi att diskutera i 

vad mån, och i så fall hur, Jungs typologiska 

modell kan appliceras på olika kulturella uttryck. 

FRISTÅENDE SEMINARIUM 

DEN MENINGSSKAPANDE 

MÄNNISKAN 

lördag 6 september, kl 10.15-13.00 

KS214-08 Den meningsskapande människan 

(seminarium 3 tim). Seminarieledare: Håkan 

Raihle. Tid: lördag 6/9 kl 10.15-13.00. Avgift: 

750/600. Bindande anmälan senast 15/8 till 

08-830 700 eller ks214-08@cjp.se 

Naturen och den fysiska verkligheten som 

”bara är”, till synes utan mening och syfte 

är svårhanterlig för människan, eftersom 

hon förefaller vara ”konstruerad” som en 

meningsbehövande varelse. Utifrån sin 

grundläggande ”instinkt” att söka mening 

skapar hon sin verklighet och formar relationerna 

till omvärlden. ”Livet har ingen mening”, 

säger Joseph Campbell, ”men vi kan 

uppleva det som meningsfullt när vi känner 

oss levande.” 

Du kan få fortlöpande kurs- och 

föreningsinformation med ändringar och tillägg 

till seminarieprogrammet 

om du skickar ett e-post meddelande till 

kursinfo@cjp.se 





HÅLETS TRASIGA KANTER 

Om trauma och drömmar 

lördag 6 september kl 14.00-18.00 

KS211-08 Hålets trasiga kanter - om trauma 

och drömmar (seminarium 4 tim). Seminarieledare: 

Ann Fridner. Tid: lördag 6/9 kl 

14.00-18.00. Avgift: 1000/800. Bindande 

anmälan senast 18/8 till 08-830 700 eller 

ks211-08@cjp.se. 

Hålets trasiga kanter - sönderslitna trådar av 

ännu meningsfulla upplevelser som omger ett 

smärtsamt intet - är det enda som ger traumat 

några rester av begriplighet. Det är från denna 

trasiga kant som en eventuell reparation kan 

ske. Den obundna energin, det smärtsamma 

kaos som kännetecknar traumat, kan bli uthärdlig 

bara om den får någon mening. 

Enligt Freud och psykoanalytisk teori är 

världen meningsfull för oss endast i termer 

av möjliga önskeuppfyllelser; ganom att vi 

gör fi nare distinktioner bland de önskvärda 

objekten och bland de tusentals vägar som 

leder fram till dem. Därför fi nns det inget annat 

sätt att ge mening åt en traumatisk upplevelse, 

ens i efterhand, än att dra in den i den 

lustprincipstyrda drömvärlden. Det fi nns inga 

genvägar från traumat in i sekundärprocessens 

”realistiska” värld, efterson den själv i sista 

hand får sin mening från drömvärlden. Vägen 

från trauma till bitter klarsyn eller fridfull försoning 

går genom omedvetna fantasier. 


ATT VÄXA ELLER 

GE UPP SIG SJÄLV 

lördag 6 september kl 19.00-21.00 

KS171-08 Att växa eller ge upp sig själv (seminarium, 

2 tim. Seminarieledare: Jan Forslin. 

Tid: lördag 6/9 kl 19.00-21.00. Avgift: 


08-830 700 eller ks171-08@cjp.se. 

Att bli utsatt för ledarskap, dvs att underordna 

sig någon som på formell eller annan grund 

har makt över oss berör förstås fundamentala 

psykologiska frågor om beroende och frigörelse, 

närhet och distans, auktoritetsrelationer, 

identifi ering och revolt, manipulation och 

förförelse. I interaktionen mellan ledare och 

ledd återspeglas på ett delvis omedvetet plan 

arkaiska dramer med en känslointensitet, som 

ligger ljusår från litteraturens rationalistiska 

syn på chefer och ledarskap. I denna relation 

bestäms i själva verket mycket av livskvalitet, 

möjlighet till utveckling och självständighet 

- för båda parter. 


KROPPSPSYKOTERAPI 

OCH DRÖMMANDE 

söndag 7 september kl 10.15-13.00 

KS223-08 Kroppspsykoterapi och drömmande 

(seminarium 3 tim). Seminarieledare: Gunilla 

Blomqvist. Tid: söndag 7/9 kl 10.15-13.00. Avgift: 

800/600. Bindande anmälan senast 18/8 

till 08-830 700 eller ks223-08@cjp.se 

Hjärta och smärta, populärmusikaliskt rim 

som på ett förbluffande enkelt sätt uttrycker 

något väsentligt om vår mänskliga tillvaro på 

jorden. Mötet mellan det symboliska uttrycket 

och det kroppsliga ”verkligheten” är viktig i 

kroppspsykoterapin. Ofta har patienter med 

psykosomatiska problem svårt att uppfatta och 

uppleva någonting symboliskt. Just därför kan 

drömarbete som stimuleras av kroppsövningar 

vara så viktiga. Kanske kan man säga att en 

speciell känsla av att vara levande och berörd 

av livet uppstår när vår inre symbolvärld och 

våra elementäraste behov som kroppsliga 

varelser möts inom oss. 

Seminariet ger en översikt av det kroppspsykoterapeutiska 

området med speciellt fokus 

på drömarbete i kombination med kroppspsykoterapi. 


TILLÄMPAD DRÖMTOLKNING 

söndag 7 september kl 14.00-17.00 

TDT04-08 Tillämpad drömtolkning (diskussionsseminarium 

3 tim). Seminarieledare: 

Håkan Raihle. Tid: söndag 7/9 kl 14.00- 

17.00. Avgift: 750/600. Endast för deltagare 

som arbetar aktivt med drömmar i terapi eller 

drömcoaching. Begränsat deltagarantal. 

Bindande anmälan senast 15/8 till 08-830 700 

eller tdt04-08@cjp.se 

Seminariet, som är ett diskussionsseminarium, 

syftar till att ge praktisk erfarenhet av drömtolkning 

och fokus ligger på de tolkningstekniska 

aspekterna av drömarbetet. 


BIBELNS DRÖMMAR 

lördag 4 oktober kl 10.15-17.00 

KS215-08 Dreams of the Bible (öppet seminarium 

eng och sv, 6 tim). Seminarieledare: Erel Shalit. 

Tid: lör 4/10 kl 10.15-17.00. Avgift: 1800//1500 


eller ks215-08@cjp.se. 

Seminariespråket är i första hand engelska men 

frågor och diskussion kan äga rum på svenska. Så

här presenterar dr Shalit seminariet: 

The Talmudic dictum says, “A dream not interpreted 

is like a letter not read,” and the mystical Book 

of Splendour, the Zohar, states that “no occurrence 

materializes in the world that is not fi rst revealed 

in a dream.” 

In this seminar we shall attempt to discern the relevance 

of Biblical dreams for modern man, and how 

our dreams may refl ect ancient themes. 

The story of Joseph (with whom Freud identifi ed, 

and whose name means ‘the added one’), his 

dreams and their interpretation, is re-told and 

re-interpreted, so that we may, perhaps, see our 

shadow and hear the voice of guidance. 


BIBLIODRAMA 

en introduktion 

lördag 4 oktober kl 18.00-21.00 

KS210-08 Bibliodrama - en introduktion 

(seminarium 3 im):Seminarieledare: Lotta 

Geisler. Tid: lördag 4/10 kl 18.00-21.00. Avgift: 



Seminariet ger en introduktion till bibliodramametoden 

och inbjuder till en deltagande 

respons på de texter som ingår i vår bibel. 

Målet är att ge förutsättningar för ett möte 

mellan människa och myt, mellan situation 

och tradition. Bibliodrama kan enklast beskrivas 

som en form av rollspel där rollerna kan 

vara karaktärer som uppträder i texten eller 

som uppstår vid läsningen av den. 


DEN LIDANDE SJÄLEN 

söndag 5 oktober kl 10.15-13.00 

KS216-08 Den lidande själen (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Erel Shalit. Tid: 

söndag 5/10 kl 10.15-13.00. Avgift: 850/700. 


eller ks216-08@cjp.se 

Seminariespråket är i första hand engelska men 

frågor och diskussion kan äga rum på svenska. Så 

här presenterar dr Shalit seminariet: 

”The gods have become diseases; Zeus no longer 

rules Olympus but rather the solar plexus, and produces 

curious specimens for the doctor’s consulting 

room”, says Jung. 

Furthermore, he says rather characteristically: 

”Clinical diagnoses are important, since they give 

the doctor a certain orientation; but they do not help 

the patient. The crucial thing is the story. For it 

alone shows the human background and the human 




suffering, and only at that point can the doctor’s 

therapy begin to operate.” 

The story of the soul brings a sense of its suffering. 

So we shall try to make sense and fi nd the meaning 

of the pain and the pathos that are given voice by 

the story told in therapy and analysis. 


TILLÄMPAD DRÖMTOLKNING 

söndag 5 oktober kl 14.00-17.00 

TDT05-08 Tillämpad drömtolkning (diskussionsseminarium 

3 tim). Seminarieledare: 

Håkan Raihle. Tid: söndag 5/10 kl 14.00- 

17.00. Avgift: 750/600. Endast för deltagare 

som arbetar aktivt med drömmar i terapi eller 

drömcoaching. Begränsat deltagarantal. 


eller tdt04-08@cjp.se 

Seminariet, som är ett diskussionsseminarium, 

syftar till att ge praktisk erfarenhet av drömtolkning 

och fokus ligger på de tolkningstekniska 

aspekterna av drömarbetet. 


DREAMS AND THE I CHING 

fredag 7 november kl 18.00-22.00 

lördag 8 november kl 10.15-18.00 

söndag 9 november kl 10.15-17.00 

KS217-08 Dreams and the I Ching (seminarium 

16 tim). Seminarieledare: Shantena Sabbadini och 

Håkan Raihle. Tider: fredag 7/11 kl 18.00-22,00 

lördag 8/11 kl 10.15-18.00, söndag 9/11 kl 10.15- 

17.00. Avgift: 4000/3200. Bindande anmälan senast 


Through oracles and dreams the gods - or the 

unconscious - speaks to us. If dreams are the oracle 

of the night, I Ching divination is a kind of a 

daytime dream: a conscious, invited dre am. These 

two oracles, the diurnal and the nocturnal dream, 

complement eachother. Dreams may direct us in 

reading an oracular sentence of the I Ching, and 

the I Ching may illuminate the in ter pre ta tion of a 

dream. This seminar will be an exploration of the 

interface between those two representations of our 

inner reality. 


DEN GODA VILJAN 

och dess skuggsida 

lör 6/12 kl 14.00-19.00, sön 7/12 kl 10.15-17.00 

KS218-08 Den goda viljan och dess skuggsida 

(fi lmseminarium 11 tim). Seminarieledare: 

Ingela Romare. Tid: lördag 6/12 kl 

14.00-19.00, söndag kl 10.15-17.00. Avgift: 


till o8-830 700 eller ks 218-08@cjp.se 

I seminariet, som utgår från Bille Augusts 

fi lmatisering av Ingmar Bergmans berättelse 

om sina föräldrar, får vi tillfälle att spegla 

våra egna erfarenheter och en möjlighet att 

se hur både de omedvetna faders- och moderskomplexen 

kan styra våra liv och hur de 

till synes bästa intentioner kan föra oss vilse 

om vi inte vågar göra oss medvetna om deras 

skuggsidor. 

Det vi medvetet tycker oss sträva efter vänds 

till sin motsats och våra handlingar blir uttryck 

för omedvetna motiv och behov som blir destruktiva 

under den goda viljans täckmantel. 

”Den goda viljan” är en fi lm som alldeles exceptionellt 

belyser de arketypiska strukturer 

som är knutna till vår upplevelse av våra föräldrar 

- fadersarketypen och modersarketypen 

- samt de komplex, positiva och negativa, som 

åtföljer dem. 

VÅRTERMINEN 2009 


DRÖMMARNA OCH LIVSCYKELN 

lördag 7 februari kl 10.15-13.00 

KS219-09 Drömmarna och livscykeln (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Erel Shalit. 

Tid: lördag 7/2 kl 10.15-13.00. Avgift: 850/ 

700. Bindande anmälan senast 20/1 till 08-830 

700 eller ks219-08@cjp.se 


DEN ARKETYPISKA ÖVERFÖRINGEN 


KS220-09 Den arketypiska överföringen 

(seminarium 3 tim). Seminarieledare: Erel 

Shalit. Tid: lördag 7/2 kl 14.00-17.00. Avgift: 


08-830 700 eller ks220-09@cjp.se 


MUSIK FÖR DRÖMMARE 


KS221-09 Musik för drömmare (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Kerstin Oddsdotter. 

Tid: lördag 7/2 kl 18.00-21.00. Avgift: 750/ 

600. Bindande anmälan senast 20/1 till 08-830 

700 eller ks221-09@cjp.se 

21

22 

Gunilla Blomqvist, leg psykoterapeut 

och kroppspsykoterapeut 

med handledarkompetens samt 

jungiansk analytiker (IAAP). Seminarieledare 

inom området drömpsykologi 

och drömtolkning. 

Brittmari Fellke, som är utbildad 

Montessori-lärare och handledare i 

grundskolan, var en av grundarna av 

Drömgruppsforum och undervisar i 

Ullmans drömgruppsmetod. 

Jan Forslin, professor i Industriell 

arbetsvetenskap vid institutionen för 

Industriell Ekonomi & Organisation, 

KTH. Seminarieledare inom området 

ledarskap, organisationspsykologi 

och omvärldsanalys. 

Ann Fridner är leg psykolog 

och leg psykoterapeut med handledarkompetens. 

Seminarieledare 

inom ämnesområdena drömpsykologi 

och drömtolkning. 

Lotta Geisler, är folkhögskollärare 

vid Lidingö folkhögskola och 

uttryckande konstterapeut. Hon 

utbildar sig f.n inom Bibliodrama 

i Tyskland. I sitt arbete som folkhögskollärare 

utbildar hon bl a 

fritidsledare och diakoner. 

Mariann Hagbarth, leg psykolog 

och leg psykoterapeut med handledarkompetens, 

är seminarieledare 

inom området symboldrama. 

Bo Heffl er, FD, leg psykolog, universitetslektor 

vid Psykologiska institutionen, 

Stockholms universitet 

med utvecklingspsykologi som 

specialitet. Seminarieledare inom 

ämnesområdet utvecklings- och 

personlighetspsykologi. 

Birgitta Härkönen, är f.d. professionell 

dansare, numera verksam 

som dans- och samtalsterapeut 

samt lektor och utbildningsledare 

för dansterapeututbildningen på 

Danshögskolan. 

Mehdi Javadi, överläkare, specialist 

i allmänpsykiatri och kognitiv 

psykoterapeut. Österländsk fi losofi sk 

skolning från barnsben. Instruktör 

med svart bälte i judo. Intresserad 

av allmänna medicinska och etiska 

frågor. 

Seminarieledare på 

Vintervägen 29 

DC-programmet 2007-2009 

Nicole Liljefors, leg psykolog och 

leg psykoterapeut, leder seminarier 

inom områdena drömpsykologi och 

drömtolkning. 

Marie-Claire Lundeberg, leg psykoterapeut 

med handledarkompetens 

samt bildkonstnär, är DC-handledare 

och undervisar inom ämnesområdet 

drömcoaching, som hon också är 

ämnesansvarig för. 

Åke Lundeberg, leg läkare och 

psykoterapeut, är seminareledare 

inom områdena kommunikation 

och relationsdynamik samt ämnesansvarig 

för psykiatri och psykopatologi. 

Erik Nisser, fi l kand, översättare och 

dipl drömcoach IDP. Seminarieledare 

inom ämnesområdena drömpsykologi 

samt symbolik och symbollära. Ämnesansvarig 

för området symbolik 

och symbollära. 

Kerstin Oddsdotter är socionom, 

dipl uttryckande konstterapeut och 

har ett mångårigt förflutet som 

musikpedagog och animatör. Seminarieledare 

inom ämnesområdet 

drömcoaching. 

Håkan Raihle, civ ek DHS, psykolog 

och jungiansk terapeut, är 

seminarieledare inom områdena 

drömpsykologi och drömtolkning och 

ämnesansvarig för ämnesområdena 

drömtolkning samt utvecklings- och 


Ingela Romare, fi lmregissör, dokumentärfi 

lmare och jungiansk analytiker 

(IAAP), är seminarieledare 

inom områdena drömpsykologi och 

drömtolkning. 

Shantena Sabbadini, PhD, fysiker 

och sinolog, verksam vid The Pari 

Center for New Learning, Italien, 

är seminarieledare inom området 

symbolik och symbollära. 

Erel Shalit, fil dr, författare och 

jungiansk analytiker (IAAP). är 

seminarieledare inom områdena 

drömtolkning och drömpsykologi. 

Ämnesansvarig för området 

drömpsykologi. 

Barbro Wadensten, fil dr, M.Sc., 

R.N., lektor vid Uppsala universitet. 

och Dept of Public Health and 

Caring Services. Seminarieledare 

i ämnena utvecklingspsykologi och 

vård/omsorg. 

Lage Wedin, fil dr, universitetslektor, 

leg psykolog och diplomerad 

S:t Lukas-terapeut. Seminarieledare 

inom ämnesområdet utvecklings- och 


Jan Wessman, leg psykolog och 

organisationskonsult inom områdena 

ledarutveckling och konflikt- och 

krisbearbetning. Seminarieledare 

inom ämnesområdet drömcoaching. 

CJP KONTAKTINFORMATION 

Namn: CJP Centrum för Jungiansk 

Psykologi 

Org.nr: 556294-2838 

Adress: Vintervägen 29, 169 54 Solna 

Telefon: +46 (0)8 830 700 

Fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: cjp@cjp.se 

Web: www.cjp.se 

Plusgiro: 456 5826-7 

Bankgiro: 5619-9896 

IDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: IDP Institutet för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802410-8493 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: idp@cjp.se 


Plusgiro: 153733-1 

Bankgiro: 5292-6268 

FDP KONTAKTINFORMATION 

Namn: FDP Föreningen för 

Dröm psyko lo gi 

Org.nr.: 802428-0607 


Telefon: +46(0) 8 823 812 

Tfn/fax: +46 (0)8 830 700 

E-post: fdp@cjp.se 


Plusgiro: 421204-9 

Bankgiro: 5440-0833

DIPLOMERADE 

DRÖMCOACHER IDP 


Praktik i Solna och Helsingfors 

tel 0381-550 35 eller 070-533 6216 

Hillevi Furtenback arbetar som organisationskonsult 

i Sverige och Finland med fokus på kommunikation 

och fl erkulturella arbetsplatser. 

Ragnhild Hoffmann 

Praktik i Oslo, tel +47 4088 0041 

Ragnhild Hoffmann är cand philol, litteraturvetare 

och författare till boken Gjennom ild og luft, om 

kvinner, eventyr og drager. 

Helena Isaksson 

Praktik i Solna, tel 08-353 964 

Helena Isaksson har tidigare arbetat på 

revisions- och konsultbyrå. Som mångårig 

klubbmästare är hon ansvarig för 

Onsdagsklubben på Vintervägen 29. 

Zofi a Kowalska 

Praktik i Uppsala, tel 073-977 9257 

Zofi a Kowalska är projektledare inom det 

veterinärmedicinska området och utvecklar 

bl.a. tester för snabbdiagnostik. 

Majken Lundqvist 

Praktik i Uppsala, tel 018-515 010 

Majken Lundqvist är agronom och har arbetat vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. Numera är hon 

privatpraktiserande drömcoach. 

Erik Nisser 


Erik Nisser är översättare och undervisar i ämnena 

drömcoaching, drömpsykologi och symbolik vid 

IDP Institutet för Drömpsykologi. 

Birgitta Norgren 

Praktik i Stockholm, tel 070-458 2208 

Birgitta Norgren är dipl. samtalsterapeut, och 

handledare i psykosyntes med egen praktik i 

Stockholm. Arbetar som rektor vid HumaNova. 

Maria Stenberg 


Maria Stenberg är utbildad statsvetare med psykologi 

och litteratur som tillägg. Arbetar som 

internationell affärsutvecklare. 

Mia-Mari Sternudd-Groth 

Praktik i Molkom, 

tel 070-220 1248 

Mia-Marie är fi l dr i pedagogik och arbetar 

som lektor i pedagogiskt drama. 

Eva Sutter 

Praktik i Täby och Stockholm, 

tel 070-946 1301 

Eva Sutter är kroppsterapeut och dipl cert massör 

med egen praktik i Täby och Stockholm. 

Monica Åmberg 

Praktik i Färjestaden, tel 0485-30 373 

Monica Åmberg har arbetat som träbildhuggare 

men på grund av ledgångsreumatism 

omskolat sig till drömcoach. Ägnar sig på 

fritiden åt ikonmåleri. 

LenaMari Öfjäll 

Praktik i Härnösand, 

tel 070-748 5272 

LenaMari Öfjäll är socionom och diakon och 

arbetar som stiftsdiakon i Härnösands stift. 

Institutet för Dröm psy ko lo gi 

DC-PROGRAMMEN 

DC-PROGRAMMET 

Praktiserande utbildningskandidater 

under handledning 

Kristina Andersson 

Praktik i Göteborg, tel 070-767 0489 

Kristina är legitimerad psykoterapeut, med 

handledarkompetens inom den psykodynamiska 

traditionen och verksam som privatpraktiserande 

i Göteborgsområdet. 

Gunilla Bergerham 


Gunilla Bergerham är skådespelerska och dramatiker 

och har sedan 15 år en egen teatergrupp 

som även arbetar med personal- och ledarskapsutveckling. 

Maria Berggren 


Maria är dataingenjör på ett snabbväxande 

IT-bolag och leder arbetet med nyutveckling 

av IT-system. 

Marga Brunila 

Praktik i Helsingfors, tel +358 (0)50 565 0611 

Marga är livsmedelskemist, bosatt i Helsingfors, 

och arbetar inom livsmedelsindustrin 

i Finland. Har ett långvarigt intresse för 

drömmar och jungiansk psykologi. 

Karin Hedbrant 

Praktik i Solna och Stockholm, tel 08-844 854 

Karin är verksam som bildkonstnär. Examen 

i bildpedagogik vid Konstfack samt 

konstvetenskapliga studier. Skriver en del 

texter om kultur och politik. 

Kim Held 


Kim är fi l kand med inriktning fi lmvetenskap 

och arbetar som gränssnittsdesigner och produktinformatör 

inom Stockholms Läns Landsting. 

Margareta Herrman 


Margareta är fi l kand i ekonomi och sociologi, och 

har 30 års erfarenhet av resebranschen. Innehar för 

närvarande en chefsbefattning i ett stort globalt 

resebyråföretag. 

Aase Wynn 

Praktik i Tromsø, tel +47 9056 9467 

Aase er journalist, bosatt i Tromsø, Norge. 

Hun er cand.philol. med hovedfag i nordisk 

middelalderlitteratur. 

DC-PROGRAMMET 

Höstterminen 2008 

5-7 september 

Fre kl 18-00-22.00: Grupphandledning 

Lör kl 10.15-13.00: Den meningsskapande 

människan (Håkan Raihle) 

kl 14.00-18.00: Trauma och drömmar 

(Ann Fridner) 

kl 19.00-21.00: Att växa eller ge upp 

sig själv (Jan Forslin) 

Sön kl 10.15-13.00: Kroppspsykoterapi och 

drömmar (Gunilla Blomqvist) 

kl 14.00-17.00: Tillämpad drömtolkning 

(Håkan Raihle) 

3-5 oktober 

Fre kl 18.00-22.00: Grupphandledning 

Lör kl 10.15-17.00: Bibelns drömmar (Erel 

Shalit) 

kl 18.00-21.00: Bibliodrama – en introduktion 

(Lotta Geisler) 

Sön kl 10.15-13.00: Den lidande själen (Erel 

Shalit) 

kl 14.00-16.00: Drömcoaching i grupp 

(Erik Nisser del 2 (medd senare) 

7-9 november 

Fre kl 18.00-22.00: Dreams and the I Ching 

del 1 (Shantena Sabbadini) 

Lör kl 11.00-18.00: Dreams and the I Ching 


Sön kl 10.15-17.00: Dreams and the I Ching 


5-7 december 

Fre kl 18.00-22.00: Grupphandledning 

Lör kl 10.15-13.00: Diskussionsseminarium 

enskilt arbete 

kl 14.00-19.00: Den goda viljans skugga, 

del 1 (Ingela Romare) 

Sön kl 10.15-17.00: Den goda viljans skugga 

2 (Ingela Romare) 

23

24 


presenteras på sid 19 


presenteras på sid 20-21. 

DC-PROGRAMMETS 

TERMINSSCHEMA, SE SID 23 

Onsdag 3 september 

Onsdagsklubben: Kulturen och Jungs typologi, tid 

kl 19.00-21.00. Kaffe med försnack från 18.30. 

Avgift: 50:-, medlemmar i FDP gratis. 

Lördag 6 september 

KS214-08 Den meningsskapande människan – om 

verklighet och projektioner (seminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Håkan Raihle. Tid: lör 6/9 kl 10.15- 

13.00. Avgift: 750/600. Bindande anmälan senast 23/8 



KS211-08 Trauma och drömmar (seminarium 3 

tim). Seminarieledare: Ann Fridner. Tid: lör 6/9 kl 

14.00-18.00. Avgift: 1050/800. Bindande anmälan 

senast 23/8 eller ks211-08@cjp.se 


KS171-08 Att växa eller ge upp sig själv (seminarium 

2 tim). Seminarieledare: Jan Forslin. Tid: 

lör 6/9 kl 19.00-21.00. Avgift: 500/400. Bindande 

anmälan senast 23/8 till 08-830 700 eller ks171- 

08@cjp.se 


KS223-08 Kroppspsykoterapi och drömmar (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Gunilla Blomqvist. 

Tid: 7/9 kl 10.15-13.00. Avgift: 800/600. Bindande 


08@cjp.se 


TDT04-08 Tillämpad drömtolkning (seminarium 3 

tim). Seminarieledare: Håkan Raihle. Tider: sön 7/9 

kl 14.00-17.00. Avgift: 750/600. Bindande anmälan 

senast 23/8 till 08-830 700 eller tdt04-08@cjp.se 


KS243-08/1 Mellan Chaos och Struktur 1 (komb 

seminarium och workshop, 8 ggr á 3 tim). 

Seminarieledare: Håkan Raihle. Tider: lör 13/9, 

11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl 

14.00-17.00. Avgift:5500/4800. Fullbokat. 


KS242-08/5 Den kreativa människan – grundkurs 

i drömpsykologi (seminarium 7 ggr á 4 tim). 

Seminarieledare: Erik Nisser och Håkan Raihle. 

Återstående tider: sön 14/9, 12/10 och 16/11, kl 

11.00-16.00. 

Kalendarium Vintervägen 29 

Samtliga öppna program 

Onsdag 1 oktober 

Onsdagsklubben: Kulturen och Jungs typologi, tid kl 

19.00-21.00. Kaffe med försnack från 18.30. Avgift: 

50:-, medlemmar i FDP gratis. 

Lördag 4 oktober 

KS215-08 Bibelns drömmar (seminarium 6 tim). 

Seminarieledare: Erel Shalit. Tid: 4/10 kl 10.15- 




KS210-08 Bibliodrama – en introduktion (seminarium 

3 tim). Seminarieledare: Lotta Geisler. Tid: 

lör 4/10 kl 18.00-21.00. Avgift: 750/600. Bindande 


08@cjp.se 

Söndag 5 oktober 

KS216-08 Den lidande själen (seminarium 3 tim). 

Seminarieledare: Erel Shalit. Tid: sön 5/10 kl 10.15- 




KS245-08 Drömcoaching i grupp (seminarium 2 

tim). Seminarieledare: Erik Nisser. Tid: söndag 5/10 

kl 14.00-16.00. Avgift: 500/400. Bindande anmälan 

senast 20/9 till 08-830 700 eller ks245-08@cjp.se 





11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl 

14.00-17.00. Avgift: 5500/4800. Fullbokat. 





Återstående tider: sön 16/11, kl 11.00-16.00. 

Onsdag 5 november 

Onsdagsklubben: Kulturen och Jungs typologi, tid kl 

19.00-21.00. Kaffe med försnack från 18.30. Avgift: 

50:-, medlemmar i FDP gratis. 

Fredag 7 – söndag 9 november 

KS217-08 Dreams and the I Ching (seminarium 

ca 16 tim). Seminarieledare: Shantena Sabbadini). 

Tider: fre 7/11 kl 18.00-22.00, lör 8/11 kl 10.15- 

18.00 och sön 9/11 kl 10.15-17.00. Avgift: 


08-830 700 eller ks217-08@cjp.se 

Lördag 15 november 




11/10, 15/11, 24/1, 21/2, 21/3, 18/4 och 23/5, kl 

14.00-17.00. Avgift:5500/4800. Fullbokat. 

Söndag 16 november 




Tid: sön 16/11, kl 11.00-16.00. 

Onsdag 3 december 

Onsdagsklubben: Kulturen och Jungs typologi, tid 

kl 19.00-21.00. Kaffe med försnack från 18.30. 

Avgift: 50:-, medlemmar i FDP gratis. 

Lördag 6 - söndag 7 december 

KS218-08 Den goda viljans skugga (fi lmseminarium 

11 tim). Seminarieledare: Ingela Romare. Tider: lör 

6/12 kl 14.00-19.00 och sön 7/12 kl 10.15-17.00. 

Avgift: 2250/1800. Bindande anmälan senast 22/11 


Kommande 

KURS- och STUDIEPROGRAM 

Mellan Chaos och Struktur 

(erfarenhetsseminarier för personlig utveckling 

på jungiansk grund). Seminarieserien 

börjar höstterminen 2008. 

Se sid 19. Fullbokat. 

Den jungianska grunden 

(grundkurs i jungiansk psykologi). Kursen 

börjar vårterminen 2009. 

Se sid 19. 

Pågående 


DC-programmet 2007-2009 

(utbildning till diplomerad drömcoach) 

började vårterminen 2007 

och avslutas sommaren 2009. 

Den kreativa människan 

(grundkurs i drömpsykologi med 

drömtolkning). Grundkursen började 

vårterminen 2008. 

Planerade 


I symbolernas värld 

(fördjupat studieprogram i jungiansk 

psykologi), är ännu ej schemalagt.

vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?