Bollebygds årsredovisning 2012 - Bollebygd kommun

Bollebygds 

Kommun 

2012 

Årsredovisning

2 

Introduktion och översikt 

Innehåll 

Sidan 45 

grafisk form/produktion: 

Hatech - Digital grafisk produktion 

tel: 0520-65 00 40, e-post: info@hatech.se 

tryck: 

www.linderothstryckeri.se 

foto omslagets framsida: 

Emelie Larsson 

Bollebygd – Årsredovisning 2012 

Sidan 32 

Block 1 – Introduktion och översikt 

Bollebygds kommuns organisation . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Händelser under året . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . . . . . . . . 5 

Block 2 – Förvaltningsberättelse 

Styrmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Finansiell profil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Välfärdsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 

Resultaträkning, Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .13 

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 

Redovisningsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 

Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 

Driftsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 

Finansiell analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 

Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

Block 3 – Kommunens verksamhet 

Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige . . . . . . . . . .32 

Barn- och utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . .40 

Omsorgsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45 

Byggnads- och miljönämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 

Block 4 – Bollebo 

Förvaltningsberättelse Bollebo . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53 


Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56 

Block 5 – Sammanställd redovisning 

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57 

Resultaträkning, finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . .58 


Block 6 – Övrigt 

Tioårsöversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .60 

Begreppsförklaring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61

Bollebygds kommuns organisation 

Revisionen 

Ordförande: Jan-Åke Andersson (S) 

Vice ordförande: Nils-Bertil Andersson (C) 

Valnämnd 

Ordförande: Roland Parneving (M) 

Vice ordförande: Barbro Orrestrand (S) 

Överförmyndare 

Ann-Marie Nilsson 

Barn- och 

utbildningsnämnd 

Ordförande: Fredrik Olofsson (C) 

Vice ordförande: Rolf Söderlund (S) 

Barn- och 

utbildningsförvaltning 

Förvaltningschef: Annelie Fischer 

Anställda: 271 st. 

Kommunfullmäktige 

Ordförande: David Brorsson (M) 

Förste vice ordförande: Paul Orrestrand (S) 

Andre vice ordförande: Keijo Laine (KD) 

Omsorgsnämnd 

Ordförande: Bente Johansson (M) 

Vice ordförande: Lars-Erik Olsson (S) 

Omsorgsförvaltning 

Förvaltningschef: John Henriksson 

Maria Degerman 



Kommunstyrelse 

Ordförande: Christer Johansson (M) 

Vice ordförande: Peter Rosholm (S) 

Kommunkansli 

Kommunchef: Lennie Johansson 


Byggnads- och 

miljönämnd 

Ordförande: Bengt Classon (M) 

Vice ordförande: Otto Andreasson (S) 

Bollebygd – Årsredovisning 2012 3

4 


Händelser under året 

Hösten 2012 kom ett mycket efterlängtat beslut från regeringen då 

man fastslog att arbetet med den i många år omtalade Götalandsbanan 

skall påbörjas. Bland de första etapperna finns då bandelen Bollebygd – 

Mölnlycke med färdigställande till 2025. 

Under året har kommunen haft invigning av nya fräscha lokaler på 

Eriksgårdens förskola, Krokdals förskola och ny matsal på Bollebygdskolan. 

Bollebygdsskolan har mycket goda resultat i årskurs 9. Bollebygdskolan 

är en av de unika skolorna i Sverige som har 100 procent behöriga 

elever till gymnasieskolans yrkesprogram, estetiska programmet, 

ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmet. Betygen 

är ett resultat av det arbete som pedagogerna i Bollebygd genomfört 

på ett bra sätt från förskolan och upp genom grundskolan. 

För första gången (på länge) har det satts betyg i årskurs 6 och 7. 

Det har föregåtts av ett arbete med betyg och bedömning bland lärarna 

i deras kompetensutveckling. 

Lokalprogram för Bollebygdskolan F-6 och för Öreslundsskolan är 

framtaget och arbetet är genomfört i god samverkan med samhällsbyggnadsavdelningen. 

Bollebygdskolan 7-9 har deltagit i Commeniusprojektet "The salty 

sweetness of the sea pouring in similar diversity to our clothing and 

nutrition through the time". Förutom Bollebygdskolan deltar skolor 

från Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Turkiet. Det är både lärare, 

rektorer och framför allt elever inblandade i projektet som sträcker 

sig fram till och med 2013. 

Kommunen har 2012 invigt sin första gruppbostad inom Lss. Detta 

har medfört att kommunen har kunnat erbjuda personer med större 

funktionsnedsättningar egen bostad i sin hemkommun. 

Ny filial för daglig verksamhet har startats i lokaler på Bollegården. 

Volymökningar har ägt rum inom område funktionsnedsättning avseende 

bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad 

bostad för vuxna. Även inom daglig verksamhet har volymökningar 

skett. 

Vid den av kommunen arrangerade drogfria skolavslutningen ”School’s out”uppträdde 2012 Kapten Röd. 


Året som gått har präglats av stora volymökningar främst inom äldreomsorgen. 

Antalet äldre totalt, men också äldre med mer omfattande 

insatser, ökar. Fr o m november 2012 har personal inom äldreomsorgen 

”rätt till heltid”. Det innebär att de är heltidsanställda med möjlighet 

att arbeta deltid. Genom att erbjuda rätt till heltid blir Bollebygds 

kommun en mer attraktiv arbetsgivare, något som är centralt då det 

framtida behovet av utbildade undersköterskor kommer att öka samtidigt 

som allt färre väljer att utbilda sig inom omsorgsyrken. 

Kulturskolans verksamhet, som sker i samarbete med Härryda kommun, 

startade vid höstterminen och kurser erbjöds i gitarr, bas, piano, 

dans och drama. Cirka 150 barn anmälde sitt intresse och ca 70 kunde 

erbjudas en plats. 

Arbetet med omläggning av VA-ledningar i Hultafors har pågått 

under året. Arbetet med utredning av reservvattenförsörjning i Bollebygd 

och Olsfors/Hultafors och nytt vattenverk i Töllsjö har påbörjats. 

Arbetena med förskolorna Krokdal och Eriksgården har, som 

nämnts ovan, färdigställts under året. Detsamma gäller den nya gruppbostaden 

på Hembygdsvägen och Söråns förskola i Olsfors. Oförutsedda 

kostnader uppstod i samband med avetablering av tillfälliga 

lokaler. Arbetet med att konvertera uppvärmningssystemet vid Örelundsskolan 

från olja till bergvärme har påbörjats. 

Köket på Odensgårdens förskola har renoverats. En lekplats har 

iordningställts vid Bäckaparken i Töllsjö. 

Bostadsbyggandet har varit intensivt i kommunen och drygt 100 

nya bostäder i hyresrätt har färdigställts av olika exploatörer. Efterfrågan 

på hyresrätter har konstaterats vara stor. 

Årets resultat uppgick till 3,2 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat. 

Överskottet möjliggjordes genom att skatteintäkterna uppvisade 

ett överskott jämfört med budget samt genom en engångsintäkt i 

form av återbetalda premier för avtalsförsäkring. 

FOTOGRAF: MARIA LUNNERYD

Kommunstyrelsens ordförande 

Bollebygds kommun fortsätter att utvecklas i positiv riktning även 

under 2012. Med en befolkningsökning på 151 personer (1,8 procent) 

är vi en av de snabbast växande kommunerna i hela landet och vi kan 

än en gång konstatera att vårt geografiska läge gynnar oss i hög utsträckning. 

Vi var, vid årets slut, 8 507 invånare. 

Befolkningsökningen är, till stor del, en konsekvens av den utbyggnad 

av hyreslägenheter som skett under året. Mer än 100 lägenheter 

tillkom och det måste beskrivas som en mycket kraftig utbyggnad. 

Glädjande nog har det inte verkat vara något problem att få alla dessa 

lägenheter uthyrda, vilket också förstärker bilden av Bollbygd som en 

attraktiv boendekommun. 

Samtidigt är denna expansion en stor utmaning. En växande befolkning 

medför ökade krav på kommunal service. Av slutförda investeringar 

2012 kan nämnas nya förskolor (Eriksgården och Krokdal), ny 

matsal/samlingssal för Bollebygdskolan samt kommunens första gruppboende 

inom LSS. En renovering av Bollebygdsskolan, i första hand lokalerna 

för F-6-verksamheten, är det som nu planeras. 

För en liten kommun som Bollebygd, med ett begränsat investeringsutrymme, 

medför detta stora ekonomiska påfrestningar då en stor 

del av gjorda investeringar i bl.a. nya förskolor och skollokaler finansierats 

genom ökad upplåning. En av många utmaningar de följande åren 

blir att finna en långsiktigt hållbar modell för finansiering av kommande 

investeringar. 

Det omfattande arbetet med vision 2025 och därmed följande modell 

för ledning och styrning som genomförts under året har än en gång 

slagit fast att Bollebygds kommun har mycket goda förutsättningar att 

erbjuda ett bra boendealternativ i konkurrens med övriga kommuner. 

En kommun med god kommunal och kommersiell service, extremt 

bra läge med närhet till stora arbetsmarknader och en internationell 

COPYRIGHT STENS FOTO AB BJÖRN GUSTAVSSON 


flygplats och en fantastisk natur är också den bild vi fortsättningsvis vill 

ge av Bollebygds kommun. 

I årsredovisningen finns en gedigen beskrivning av den verksamhet 

vi tillhandahåller. Det samlade intrycket är att vi på många områden 

utmärker oss mycket positivt. Det faktum att vi, för andra året i rad, 

rankas på fjärde plats av landets 290 kommuner i den undersökning 

som årligen mäter invånarnas upplevelse av ”trygghet och säkerhet”, 

eller att Bollebygdskolan är en av ytterst få skolor i hela landet där 

samtliga (100 procent) av eleverna är behöriga att söka vidare till gymnasieskola, 

är bara några exempel som är värda att lyftas fram bland 

många andra. 

Det ekonomiska resultatet före avsättning uppgick 2012 till 8,2 

mkr, vilket motsvarar det ekonomiska mål som fastställts av kommunfullmäktige. 

Därefter har kommunfullmäktige beslutat att avsätta 5,0 

mkr till 2013. Detta medför att vi efter avsättning redovisar ett resultat 

på 3,2 mkr 2012. 

Att ett växande antal invånare ser Bollebygd som en bra boendekommun 

med god kommunal service är ingen självklarhet – det är ett 

resultat av allt det arbete som dagligen utförs av kommunens engagerade 

och professionella medarbetare. Jag vill därför avsluta med att rikta 

ett stort tack till alla dem som bidragit till ännu ett framgångsrikt år för 

Bollebygds kommun. 

Christer Johansson 

Ordförande i kommunstyrelsen 


6 

Förvaltningsberättelse 

Styrmodell 

Ny styrmodell 

Under våren 2012 genomfördes ett visions- och styrnings/ 

ledningsarbete med deltagande av ledande politiker och 

tjänstemän samt med processtöd från PwC. Arbetet 

skedde i huvudsak i seminarieform vid vilka grunderna till 

en ny styrmodell togs fram. Materialet kompletterades 

under hösten och beslut om ny styrmodell i kommunen 

togs av Kommunfullmäktige i november 2012. 

Styrmodellen beskriver ansvarsfördelning och roller avseende fastställande 

och uppföljning av mål, gemensamma begrepp, principer för 

mål, tidplan etc. Den gäller för hela kommunen och omfattar alla nivåer 

från kommunfullmäktige till enskild medarbetare. Styrmodellen 

bidrar till att skapa helhetsperspektiv, samordning mellan nämnder 

samt ökad transperens i kommunens budget- och uppföljningsprocess. 

Modellen bygger på en vision, ett fåtal övergripande mål, strategier för 

att nå de övergripande målen, mål på nämndsnivå samt nyckeltal. Visionen 

ska visa en bild av framtida önskvärt tillstånd. De övergripande 

målen ska beskriva vilka områden kommunen ska fokusera på och strategierna 

det som krävs eller är av avgörande betydelse för att uppnå de 

övergripande målen. Visionen tar sikte på år 2025 och övergripande 

mål har satts för åren 2013-2015. 

Med de övergripande målen som grund har mål på nämndsnivå formulerats 

och fastställts av fullmäktige. Styrelse och nämnder har i verksamhetsplan 

för år 2013 angett hur man tar sig an arbetet med att 

uppfylla de av fullmäktige angivna nämndsmålen, vilken metod/arbetssätt 

som kommer att användas, hur man avser att mäta måluppfyllelsen 

samt vad som skall ha uppnåtts för att målet skall betraktas som uppfyllt. 

För att kommunfullmäktige ska få en samlad bild av måluppfyllelsen 

använder styrelse och nämnder en gemensam analysmodell samt 

mallar för rapportering. Styrelse och nämnder återrapporterar till kommunfullmäktige 

avseende måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, ut- 


veckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall och årsprognos. 

Rapporteringen till fullmäktige sker i form av delårsrapporter per 

april och augusti, samt årsredovisning. 

Visionen kan revideras i samband med ny mandatperiod. Beslut om 

övergripande mål, övergripande strategier gäller i tre år. Beslut om 

nämndsmål och nyckeltal gäller i ett år. 

Vision 

Bollebygd – kommunen där vi bor bra och lever länge 

Bollebygd med 10 000 invånare är en ovanlig kommun. I Bollebygd är 

människor trygga, stolta, självständiga men också mycket måna om gemenskapen. 

Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kommunen. 

Snabba och miljövänliga förbindelser till Göteborg, Borås, Landvetters 

flygplats och Göteborgs hamn gör Bollebygd till en plats nära världen. 

Boende i Bollebygd ingår i en av Sveriges största 

arbetsmarknadsregioner. 

Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, 

mångfald i boendeformer, böljande landskap och bra utbud av samhällsservice 

känns det härligt att bo i Bollebygd. 

I Bollebygd har invånarna en sällsynt närhet till kommunens förtroendevalda 

och har alla möjligheter att vara delaktiga och påverka bygdens 

utveckling. 

Närheten till naturen erbjuder rofylld rekreation och hälsosamma 

aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behovet av de flesta 

fritidsintressen. 

Övergripande mål 2013-2015 

l Bra vård, skola och omsorg 

l Hållbar utveckling och härlig livsmiljö 

l Tillgänglighet och goda kommunikationer

Omvärlden 

Samhällsekonomisk situation 

och utveckling 

Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under slutet av 2012. I flera 

europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Även i USA var utvecklingen 

förvånansvärt svag. Den mycket svaga tillväxten i Europa 

innebär att också tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare 2012. 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar dock med att denna 

svacka blir begränsad. De tre första kvartalen 2012 kunde tillväxten i 

svensk ekonomi betecknas som relativt god. Få länder i Europa kunde 

under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. 

Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden upp svensk ekonomi 

och BNP backade något. Exporten och produktionen inom industrin 

föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion 

utvecklades svagt. Samtidigt som denna uppbromsning skedde försköts 

hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning. 

Stämningsläget i slutet av 2012 var överlag att beteckna som mycket 

mörkt. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer, 

som t.ex. inköpschefsindex för industri och tjänstesektor 

har förbättrats påtagligt, även om nivåerna är fortsatt låga i flera länder 

och då inte minst i Sydeuropa. SKL tolkar dessa signaler som att farhågorna 

och riskerna för en djupare recession har dämpats. Den kinesiska 

ekonomin beräknas växa med runt 8 procent 2013, bättre än 2012 

men betydligt långsammare än genomsnittet hittills under 2000-talet. 

Återhämtningen i USA kantas av betydande osäkerhet. Förväntningarna 

på den närmaste framtiden är splittrade bland företagen. En viktig 

faktor är den stabilisering som skett på bostadsmarknaden. En betydande 

osäkerhet råder dock fortsatt kring finanspolitikens inriktning. 

Kommunernas ekonomi 

Kommunerna väntas redovisa ett rekordresultat på sammanlagt 15 miljarder 

kronor i 2012. Återbetalda premier från afa Försäkring påverkar 

resultatet positivt med 8 miljarder. Engångsintäkterna innebär att endast 

ett fåtal kommuner väntas ha underskott i år vilket ger en välkommen 

andningspaus för många som kämpar för att klara en ekonomi i 

balans. 

Kommunernas sammanlagda resultat har varit starkt under de senaste 

åren. Det finns emellertid ett antal kommuner som har bekymmer 

att få ekonomin att gå ihop. Av samtliga 290 kommuner har 18 

haft ett negativt resultat räknat som genomsnitt under åren 2009 till 

2011. Kommunernas kostnader ökar först och främst till följd av löneoch 

prisökningar. Utöver dessa innebär också demografiska förändringar, 

det vill säga en ökad befolkning och förskjutningar mellan olika 

åldrar, att kommunernas kostnader kontinuerligt växer. Totalt sett har 

demografiska krav för kommunerna ökat årligen med cirka 0,5 procent. 

Utöver pris- och löneökningar samt demografiskt betingade kostnadsökningar 

har kostnaderna i genomsnitt ökat med ytterligare 0,7 

procent per år under 2000-talet. Reformer och lagstiftning driver på 

kostnadsutvecklingen Förutom förändrad befolkningssammansättning 

och riktade satsningar som kan öka eller minska kostnaderna inom 

olika verksamheter finns det annat som kan påverka kommunernas 

kostnadsutveckling. När lagstiftning med ökad ambitionsnivå införs, 

med kraftigt ökade kostnader (till exempel rättighetslagstiftningen 

inom lss), får det inledningsvis konsekvenser för den nämnd som är ansvarig 

för verksamheten, men sedermera också för hela den kommunala 

ekonomin. Trots att de reala skatteintäkterna ökar relativt snabbt fram- 


över saknar inte kommunerna utmaningar. Enligt en befolkningsprognos 

som SKL publicerade i maj kommer befolkningen öka betydligt 

mer än vad som tidigare angetts. Förändringarna handlar främst om 

antagande om ökad invandring, men även högre fertilitet och ökad livslängd 

spelar roll. Under 2000-talet har demografiska behov motsvarat 

cirka 0,5 procent i ökade kostnader per år. Med den nya befolkningsprognosen 

ökar behoven med drygt 1 procent per år från 2015. Detta 

ställer högre krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter 

till förändrade behov Den nya skatteunderlagsprognosen ger 

också ett större skatteunderlag. Den effekten är dock betydligt mindre 

än effekten på kostnaderna. SKL visar i rapporten Kommunernas ekonomi 

(oktober 2012) de konsekvenser som den samhällsekonomiska 

utvecklingen kan tänkas få på kommunernas ekonomi på några års sikt. 

2013 växer de reala skatteintäkterna relativt starkt. Åren därefter fortsätter 

däremot indragningen för gymnasiereformen som planerat med 

1,4 miljarder 2014 och med 1,9 miljarder från och med 2015. Skatteunderlagets 

goda tillväxt 2012-2013 tillsammans med tillfälligt förstärkta 

intäkter från afa Försäkring gör det möjligt att kommunernas 

kost nader växer i stort sett enligt genomsnittet under 2000-talet. Kraftigt 

ökade behov i förskolan och grundskolan samtidigt som elevkullarna 

minskar i gymnasieskolan ställer höga krav på kommunerna att 

anpassa sina verksamheter. I enkätsvar från ekonomicheferna har ett 

tiotal angett att det är sannolikt att skattesatsen kommer att höjas i 

samband med budgeten för 2013. Enligt samma enkät kommer många 

kommuner genomföra besparingar och andra åtgärder i samband med 

budget 2013. Av 188 svarande anger 49 procent att riktade besparingar 

kommer att genomföras. Avgiftshöjningar planeras i en av fem kommuner. 

Främst planeras avgiftshöjningar inom vatten och avlopp, men 

även inom kärnverksamheter som äldreomsorgen. 

Källa: 

Sveriges kommuner och landsting, Ekonomirapporten oktober 2012, 

Makronytt 1/2013 

Ekonomisk utjämning mellan kommuner 

För att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets 

olika kommuner att bedriva sin verksamhet tillämpas ett s.k. utjämningssystem. 

Utjämningssystemet består av fem olika delar: 

inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag 

samt regleringsavgift. Utöver detta finns ett särskilt utjämningssystem 

avseende LSS-kostnader. 

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella behovs- och 

kostnadsskillnader t.ex. andelen äldre av kommunens totala befolkning. 

Som en följd av att Bollebygd har goda förutsättningar inom en rad 

områden är kommunen nettobetalare till kostnadsutjämnings-systemet. 

Kommunen bidrog 2012 med 22,7 mkr till kostnadsutjämningen. 

I april 2011 överlämnades betänkandet Likvärdiga förutsättningar – 

Översyn av den kommunala utjämningen (sou 2011:39) till regeringen. 

Översynen syftar till att utjämningen bättre ska spegla nuvarande 

behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna. Trots att 

politisk enighet rådde mellan samtliga försenades genomförandet 

genom att finansdepartementet betraktade förslaget som tillväxthämmande. 

I december presenterade regeringen slutligen sitt förslag till förändringar 

i utjämningssystemet. I en promemoria föreslås att 

utjämningskommitténs förslag i huvudsak genomförs. För Bollebygds 

kommun skulle förslaget innebära minskad avgift till kostnadsutjäm- 


8 


Omvärlden 

Bollebygds kommun i ett sjuhäradsperspektiv 

I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. 

Befolkningsutveckling senaste 

femårsperioden 5 år 

Borås 3,7 % 

Bollebygd 3,5 % 

Ulricehamn 2,3 % 

Vårgårda 0,6 % 

Mark 0,3 % 

Herrljunga 0,0 % 

Tranemo -1,6 % 

Svenljunga -1,8 % 

Källa: SCB 

Skattesats 2012 

Tranemo 20,57 

Ulricehamn 21,05 

Borås 21,06 

Vårgårda 21,21 

Mark 21,21 

Svenljunga 21,27 

Bollebygd 21,59 

Herrljunga 22,16 

Riksgenomsnitt 20,59 

Källa: SCB 

Skattekraft i procent 

av riksgenomsnitt 2011 

Bollebygd 102 

Borås 94 

Tranemo 91 

Ulricehamn 91 

Herrljunga 90 

Mark 90 

Vårgårda 89 

Svenljunga 87 

Källa: SCB 

ningssystemet med cirka 16 mkr. Det nya systemet föreslogs i promemorian 

införas fr. o . m. 2014. 

Befolkningsutveckling 

Befolkningen i kommunen ökade 2012 med 151 personer till 8 507 invånare. 

Ökningen motsvarar 1,8 procent. I kommunens vision ingår en 

årlig befolkningsökning motsvarande cirka en procent. Under året har 

det i kommunen färdigställts drygt 100 hyreslägenheter vilket medverkat 

till ökningen. Ökningen får anses som kraftig jämfört med föregående 

år då kommunens befolkning ökade med 19 invånare. 

Tabell: Förändring mellan år 2010-2012 

2012 2011 2010 

Nyfödda 90 102 91 

Avlidna 58 60 76 

Inflyttningar 552 414 536 

Utflyttningar 433 509 429 


Svenskt Näringslivs 

kommunranking 2012 

Vårgårda 11 

Herrljunga 29 


Borås 44 

Ulricehamn 103 

Svenljunga 144 

Tranemo 147 

Mark 220 

Källa: Svenskt Näringsliv 

Arbetslöshet, december 2012 


Tranemo 2,7 



Mark 3,0 



Borås 3,7 


Källa: AMS 

Allmännyttiga bostadsföretag, 

hyresnivåer 2012 kr/kvm 

Tranemo 787 

Herrljunga 787 

Svenljunga 831 

Vårgårda 845 

Mark 853 

Ulricehamn 858 

Borås 873 


Riksgenomsnitt 915 

Källa: SABO 

Förskola, antal inskrivna barn 

per årsarbetare läsåret 11/12 

HHerrljunga 5,1 



Tranemo 5,5 



Mark 5,6 

Borås 5,6 


Källa: Skolverket 

Antal lärare per 100 elever i 

grundskolan läsåret 11/12 

Tranemo 8,9 



Mark 8,5 

Borås 8,4 






Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga 

till gymnasieskolan läsåret 11/12 


Vårgårda 89 

Borås 88 

Mark 88 

Herrljunga 88 

Ulricehamn 83 

Svenljunga 82 

Tranemo 77 



Näringsliv 

Andel (%) gymnasieelever som 

fullföljde utbildningen inom 

fyra år, exklusive IV läsåret 11/12 

Tranemo 92 


Borås 88 

Herrljunga 87 

Ulricehamn 87 

Svenljunga 85 

Vårgårda 84 

Mark 82 



Andel av 65-w år med omsorg i 

särskilt boende 2011 procent 

Tranemo 6,3 

Mark 5,6 





Borås 4,4 



Källa: Kolada 

Andel av 65-w år med omsorg i 

ordinärt boende 2011 procent 

Borås 14,7 

Mark 14,3 



Tranemo 11,1 





Källa: Kolada 

Kommunen deltar i näringslivssamarbetet Business Region Borås 

(BRB). BRB är ett partnerskap mellan kommunerna inom Sjuhärad 

som ska främja den gemensamma visionen kring hållbar tillväxt (ekonomisk, 

social och ekologisk) i regionen. Samarbetet drivs som ett projekt 

mellan åren 2012-2014. De lokala näringslivsorganisationerna 

kommer att finnas kvar, men inom de områden där det krävs större resurser 

kommer BRB att agera för hela regionen. BRB arbetar tillsammans 

med Business Region Göteborg (BRG) arbeta för en stark 

arbetsmarknadsregion i Västsverige. Bollebygds kommun och Nyföretagarcentrum 

arrangerade tillsammans två starta-eget utbildningar. I 

dessa medverkade lokala banker och redovisningsbyråer, Almi, Länsförsäkringar 

och Nyföretagarcentrum. Svenskt Näringsliv undersöker varje 

år företagsklimatet i kommunerna. Bollebygds kommun placerade sig 

2012 på 32:e plats vilket är en rejäl förbättring jämfört med 2011 (17:e 

plats).

Omvärlden 

Bostadsmarknad 

Tillgången till mark för byggande och en långsiktig planering för nya 

bostäder är en strategisk fråga för kommunen. Bollebygds attraktivitet 

både som boendeort och etableringsort för verksamheter har under senare 

år medfört stigande prisnivåer. 

Det finns också ett behov av flera hyresrätter vilket delvis tillfredställdes 

i o m att cirka 100 hyreslägenheter färdigställdes 2012. 

Arbete med detaljplaner för bostäder pågår avseende Malmgården, 

Lyckebo och Skattegården i centrala Bollebygd. 

Arbetsmarknad 

Arbetslösheten i kommunen har ökat marginellt under året från 2,42 

procent 2011 till 2,45 procent 2012. Bollebygd har således fortsatt en 

lägre arbetslöshet än genomsnittet för riket och länet, som vid utgången 

av 2012 var 3,7 procent respektive 3,5 procent. Kommunen erbjuder 

arbetslösa och sjukskrivna coaching, arbetsstöd samt jobbsökar- och 

hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från Sjuhärads samordningsförbund 

och Europeiska socialfonden (KRUT-projektet). 

Inom KRUT arbetar coacher med att hitta de metoder och stöd som 

ger mest resultat för den enskilde. 

Kommunen har också berett åtgärder för samtliga anmälda arbets - 

sökande från Arbetsförmedlingen. De åtgärder som har erbjudits är 

praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar och anställningar 

i form av lönebidrag, trygghetsanställningar och nystartsjobb. 

Flera av de arbetssökande har efter avslutad åtgärd erbjudits jobb inom 

kommunen i form av timanställningar. Det är dock färre personer än 

tidigare år som har erbjudits timanställningar, vilket kan vara en följd 

av projektet Rätt till heltid. 


Genom sitt läge mellan Borås och Göteborg har Bollebygd ett från 

arbetsmarknadssynpunkt fördelaktigt läge. Av de förvärvsarbetande 

pendlar ca 2 800 personer ut från kommunen. Det kan jämföras med 

1 150 inpendlare över kommungräns. Arbetsmarknadsregionen växer 

då allt fler är beredda att bo längre ifrån arbetsplatsen. Bollebygd har i 

detta sammanhang goda förutsättningar att erbjuda ett attraktivt boende 

och god pendlingsmöjligheter. 

BoHäM-samarbetet 

Samarbetet inom BoHäM har fortsatt fyra möten mellan KS presidier 

och chefstjänstemän har genomförts. Ett gemensamt kommunfullmäktige 

genomfördes på Landvetter flygplats. Då antogs en gemensam vision. 

KS presidier har också fått till uppgift att ta fram en handlingsplan. 

Under hösten genomfördes en gemensam samling med kommunernas 

ledningsgrupper för att börja titta på åtgärder för att förverkliga visionen 

och ta fram handlingsplaner. 



Finansiell profil 

Finansiell profil för Bollebygd 

Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som visas nedan 

har tagits fram av KommunForskning i Västsverige (KFI). Syftet med 

analysen är att redovisa var Bollebygds kommun befinner sig finansiellt 

och hur kommunen utvecklats under perioden 2009–2011 i förhållande 

till övriga kommuner i Västra Götalands län. Den finansiella profilens 

uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos kommunen. Den 

heldragna linjen visar Bollebygds poäng för varje enskilt nyckeltal resp. 

för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar 

genomsnittet i Västra Götaland. Ligger kommunen utanför den streckade 

ringen har den ett starkare värde än genomsnittet och omvänt. 

Bollebygd försämrade under perioden poängen i den finansiella profilen 

för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen 

för nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre 

senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringarna och finansi- 

10 

Finansiella profiler för Bollebygds kommun i förhållande till Västra Götalands läns kommuner: 

2009 2010 2011 


ella nettotillgångar minskade samtidigt som övriga fyra nyckeltal förblev 

oförändrade. Bollebygd uppvisade en något försämrad resultatnivå 

under perioden. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att det 

inte kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning 

utifrån ett finansiellt perspektiv. Bollebygd bör förstärka resultatnivån 

under de kommande åren för att därigenom stärka sin soliditet. 

Den är, jämfört med snittet i länen och riket, för svag för att ge ett 

tryggt finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Många kommuner 

står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar 

som gjordes under 1960- och 1970-talen i infrastruktur och 

lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och 

anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva 

verksamheten effektivt. Detta bör även gälla för Bollebygd och 

bör beaktas när framtida ekonomisk planering genomförs.

Välfärdsbokslut 

Välfärdsbokslut 2012 är det andra som sammanställts för 

Bollebygds kommun och ska ses som ett sätt att samla de 

målområden och indikatorer, vilka nämnder/styrelser har 

beslutat arbeta med. 

På sikt kan ett uthålligt och gemensamt arbete mellan 

förvaltningar och nämnder/styrelser vad gäller välfärdsbokslut 

möjliggöra jämförelser mellan befolkningens 

hälsa ur olika perspektiv. 

Välfärdsbokslutet ska fungera som ett beslutsunderlag för politikernas 

val av förbättringsområden och komplettera övriga ekonomiska 

mått i bokslut. Välfärdsbokslut 2012 som här redovisas är en sammanfattning 

av resultat och analyser ifrån nämndernas redovisning av valda 

målområden och tillhörande indikatorer för att följa välfärd och hälsa. 

Det finns samband mellan en god folkhälsa, folkhälsopolitiska målområden, 

bestämningsfaktorer och samlade indikatorer. Några av dessa 

samband sammanfattas här. Det kompletta välfärdsbokslutet finns tillgängligt 

på: bollebygd.se/hälsaochmiljö/folkhälsa. 

Delaktighet och inflytande 

Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna 

livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett 

demokratiskt samhälle har alla människor lika värde med jämlika möjligheter 

att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och 

inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, 

sexuell läggning eller ålder. 

Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande indikator: 

l Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet 

att föra fram sina åsikter till politikerna 

Tillgängligt sifferunderlag utgörs av de senaste fyra årens elevenkät 

(2008-2012). 

Det gäller elevernas upplevelse av att ha möjlighet att föra fram sina 

åsikter till politikerna. Siffrorna visar ingen tydlig upp eller nedgång de 

senaste åren utan skiftar med några procentenheter och få personer om 

man räknar antal. Hälften av flickorna upplever i 2012 års undersökning 

att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter 

till politikerna. Detta har set ut på samma sätt tidigare år. Arbetet med 

en ständigt pågående dialog med barn och unga i samband med kommunens 

besluts och planeringsprocesser pågår men behöver ständigt utvecklas 

och förstärkas. Vår psykiska hälsa har ett starkt samband med 

hur vi upplever vår känsla av delaktighet och inflytande. 

Ekonomiska och sociala förutsättningar 

Det finns tydliga samband mellan god folkhälsa och ett samhälle präglat 

av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet 

och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar 

ohälsa, framför allt psykisk ohälsa och leder till ojämlikhet i hälsa. 

Kommunstyrelsen analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande 

indikator: 

l Antal arbetslösa i kommunen upp till 24 år 

Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet arbetslösa upp till 24 

år i kommunen har ökat något under de senare kvartalen mellan 2011 

och 2012. Under tredje kvartalet 2011 var 29 personer upp till 24 år 

öppet arbetslösa jämfört med 38 personer tredje kvartalet 2012. Det är 

svårt att säga något om ökningen mer än att det finns fler personer i ål- 


dersgruppen i år än föregående år och att de unga arbetslösa kan drabbas 

då det finns mindre möjligheter till timanställningar både i kommunen 

och i den privata sektorn. Att siffrorna trots detta ser relativt 

bra ut för Bollebygd handlar om en god arbetsmarknad i kommunen 

och bra pendlingsavstånd till andra kommuner. 

För att förbättra arbetsmarknaden för utsatta grupper i syfte att 

uppnå en jämlik hälsa så skulle kommunen genomföra olika åtgärder. 

Grupper som avses kan vara: invandrare utan arbete, ungdomar med 

ofullständiga betyg/ej klar utbildning och personer med funktionsnedsättning. 

Åtgärderna skulle kunna handla om att utarbeta en plan och 

strategi för att underlätta för kommunens verksamheter att ta emot 

personer ur dessa grupper Arbetslöshet påverkar hela hälsopanoramat. 

Arbetslöshet medför ofta att det psykiska välbefinnandet försämras, 

sjukvårds- utnyttjande och läkemedelskonsumtionen ökar vilket också 

bidrar till sociala olikheter i hälsa. 

Barn och ungas uppväxtvillkor 

Barn som lever i social mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre 

hälsa. Inte sällan har också socialt utsatta familjer också sämre ekonomi. 

Därför ligger det nära till hands att tänka sig att den dåliga ekonomin 

bidrar till att försämra barnens hälsa. Studier visar att när 

familjer hade små kontantmarginaler var det vanligare att barnen hade 

ont i huvudet, ont i magen och att de hade sömnsvårigheter. Omsorgsnämnden 

analyserar till välfärdsbokslut 2011 följande indikator: 

Omsorgsnämnden analyserar i välfärdsbokslut 2011 följande indikator: 

l Antal barn och ungdomar som ingår i ett hushåll som inte erhållit 

försörjningstöd 

I statistiken från Statistiska centralbyrån kan man utläsa för 2012 

att 97 procent av kommunens barn levde i familjer som inte erhållit 

försörjningstöd. Siffran var densamma avseende 2011. Omsorgsförvaltningen 

samarbetar med arbetsförmedlingen och avser fortsätta arbeta 

enligt gällande riktlinjer. 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälso - 

utvecklingen genom sin specifika kompetens och stora kontaktyta gentemot 

befolkningen. Omsorgsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 

2012 följande indikator: 

l Antalet utförda vaccinationer mot säsonginfluensa utförda inom hemsjukvården 

Under 2012 gavs 59 procent av de inskrivna i kommunal hälso- och 

sjukvård vaccination mot säsonginfluensa jämfört med 54 procent 

under 2011. För att minska komplikationer och öka överlevnaden erbjuds 

årligen samtliga äldre inskrivna i hemsjukvården vaccination mot 

säsonginfluensa. Erbjudandet kommer att ges fortsatt. 

Sexualitet och reproduktiv hälsa 

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens 

upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna 

om områden som sex- och samlevnadsundervisning. En trygg sexualitet, 

fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. 

Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 2012 följande 

indikator: 


12 


Välfärdsbokslut 

l Genomfört samlevnadsprojekt för årskurs 7-9 

Skolan har under året arbetat i ett ämnesintegrerat arbetsområde 

med sex- och samlevnad. Man har även besökt ungdomsmottagning 

samt haft besök av RFSU (riksförbundet för sexuell upplysning). Eleverna 

har anordnat kärleksmiddag vid vilken eleverna lagade maten och 

dukade. Middagen avslutades med pardans. 

Resultatet mäts genom elevenkät och pedagogernas bedömning. Enkäten 

visar att 93 % av eleverna känner sig trygga i skolan. Pedagogernas 

bedömning är att eleverna är entusiastiska i samtal och matlagning 

och att atmosfären på skolan upplevs öppnare mellan elever och pedagoger, 

vilket bidrar till bättre relationer. Planerna för framtiden är att 

bjuda in fler aktörer som barnmorska och RFSL, (Riksförbundet för 

homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter). 


Matvanor och livsmedel 

Maten har en avgörande betydande för hälsan. Goda matvanor är bra 

för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling. 

Barn- och utbildningsnämnden analyserar till välfärdsbokslut 

2012 följande indikator: 

l Kostpolicy 

En kostpolicy har antagits under året och ett arbete med få ner matsvinnet 

har genomförts. Det har införts två rätter vid alla skolor och vid 

Bollegården. Måltidsmiljön har förbättrats för eleverna på Bollebygdskolan. 

Under 2013 ska det arbetas vidare med matråd och ekologiska 

livsmedel.

Resultaträkning 


Budget 

Belopp i mkr Not 2012 2012 Diff 2011 2010 

Verksamhetens intäkter 1 67,5 52,7 14,8 57,2 59,6 

Verksamhetens kostnader 2 -410,0 -400,7 -9,3 -395,6 -380,6 

Avskrivningar -13,1 -13,0 -0,1 -11,8 -12,4 

Verksamhetens nettokostnader -355,7 -361,0 5,3 -350,1 -333,5 

Skatteintäkter 3 341,0 339,4 1,6 329,4 322,1 

Generella statsbidrag och utjämning 4 26,4 25,9 0,5 25,2 18,4 

Finansiella intäkter 5 0,5 0,2 0,3 0,7 0,2 

Finansiella kostnader 6 -9,0 -4,5 -4,5 -3,5 -1,1 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0 

Extraordinära poster - - - - - 

Årets resultat 3,2 0,0 3,2 1,5 6,0 

Finansieringsanalys 

Belopp i mkr Not 2012 2011 2010 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 3,2 1,5 6,0 

Justering för av - och nedskrivningar 7 13,1 11,8 12,4 

Justering för gjorda avsättningar 11 7,1 1,0 0,3 

Justering för ej likviditetspåverkande poster 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 23,4 14,3 18,7 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9 1,1 -14,9 -4,4 

Ökning/minskning förråd och lager 0,5 4,1 -8,7 

Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 8,2 0,3 -9,6 

Förändring av rörelsekapital 9,8 -10,4 -22,7 

Kassaflöden från den löpande verksamheten 33,2 3,9 -3,9 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella tillgångar 7 -45,8 -86,0 -12,5 

Försäljning av materiella tillgångar 7 

Investering i finansiella tillgångar 8 -1,0 -1,6 

Försäljning av finansiella tillgångar 8 5,7 

Kassaflöden från investeringsverksamheten 5,7 -87,0 -14,1 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Förändring långfristiga skulder 12 44,5 70,6 0 

Ökning av långfristiga fordringar 8 0 0,0 

Kassaflöden från finansieringsverksamheten 44,5 70,6 0,0 

Årets kassaflöde 37,7 -12,6 -18,0 

Likvida medel vid årets början 9,2 21,8 39,8 

Likvida medel vid årets slut 46,9 9,2 21,8 

Räntebärande nettotillgång/skuld 

Räntebärande nettoskuld vid årets början 97,7 28,2 29,8 

Räntebärande nettoskuld vid årets slut 148,0 97,7 28,2 

Räntebärande nettotillgång vid årets början -99,0 -27,4 -33,6 

Räntebärande nettotillgång vid årets slut -121,4 -99,0 -27,4 

Rörelsekapital 26,6 -1,3 0,8 


14 


Balansräkning 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 

Materiella anläggningstillgångar 7 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 264,4 170,8 173,2 

Maskiner och inventarier 17,7 16,0 11,7 

Pågående investeringar 20,4 83,1 10,7 

Finansiella anläggningstillgångar 8 

Aktier, andelar och grundfondskapital 9,0 14,8 13,8 

Långfristiga fordringar - - - 

Summa anläggningstillgångar 311,5 284,6 209,4 

Omsättningstillgångar 

Förråd - - - 

Exploateringsfastigheter 17,9 18,4 22,5 

Kortfristiga fordringar 9 35,4 36,4 21,6 

Kassa och bank 10 46,9 9,2 21,8 

Summa omsättningstillgångar 100,2 64,0 65,9 

SUMMA TILLGÅNGAR 411,7 348,7 275,3 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital vid årets början 155,7 154,1 148,1 

Ändrad redovisningsprincip - - - 

Årets resultat 3,2 1,5 6,0 

Summa eget kapital 158,9 155,7 154,1 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 11 17,2 15,2 14,2 

Avsättning resultat 5,0 - - 

Summa avsättningar 22,2 15,2 14,2 

Skulder 

Långfristiga skulder 12 157,0 112,5 41,9 

Kortfristiga skulder 13 73,6 65,3 65,0 

Summa skulder 230,6 177,8 107,0 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 411,7 348,7 275,3 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Pensionsförpliktelser som ej upptagits bland skulderna eller avsättningarna 14 149,5 147,6 137,1 

Ställda panter 15 0,3 0,3 0,3 

Borgensförbindelser 16 178,4 171,4 164,8 

Förvaltade fonder 17 0,4 0,4 0,4 

Bollebygd – Årsredovisning 2012

Noter 

Belopp i mkr 

Not 1 Verksamhetens intäkter 2012 2011 2010 

Försäljningsmedel 7,4 5,0 5,9 

Taxor och avgifter 27,2 26,7 25,8 

Hyresintäkter 1,4 1,2 1,2 

Bidrag 19,8 19,3 21,5 

Återbetalning AGS, jämförelsestörande post 5,4 - - 

Försäljning av tjänster och verksamhet 6,3 5,0 4,1 

Försäljning av anläggningstillgångar - - 0,0 

Försäljning av mark, jämförelsestörande post - - 1,1 

Övriga intäkter - - - 

Summa verksamhetens externa intäkter 67,5 57,2 59,6 

Not 2 Verksamhetens kostnader 2012 2011 2010 

Bidrag -22,3 -28,2 -29,1 

Entreprenad och köp av verksamhet -102,4 -95,7 -93,6 

Konsulttjänster -2,6 -2,4 -1,8 

Personalkostnader -230,6 -216,2 -208,9 

Löneskatt pensioner, jämförelsestörande post - -0,2 - 

Lokalkostnader -13,1 -12,4 -10,6 

Försäljning av anläggningstillgångar - - - 

Övriga kostnader -38,9 -40,4 -36,6 

Summa verksamhetens kostnader -410,0 -395,6 -380,6 

Not 3 Skatteintäkter 2012 2011 2010 

Preliminära skatteintäkter 337,2 322,1 318,1 

Slutavräkning 2011/2010/2009 0,1 1,2 0,2 

Preliminär slutavräkning 2012/2011/2010 3,8 6,1 3,8 

Summa skatteintäkter 341,0 329,4 322,1 

Avräkningsbelopp per invånare (kr) 

Slutavräkning 2011/2010/2009 7,0 144,0 26,0 

Preliminär slutavräkning 2012/2011/2010 451,0 618,0 456,0 

Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2012 2011 2010 

Generella statsbidrag - - 8,1 

Inkomstutjämningsbidrag 41,6 41,3 36,0 

Införandebidrag - - - 

Regleringsavgift 4,1 8,5 2,1 

Kostnadsutjämningsavgift -22,7 -24,5 -26,0 

Utjämningsavgift LSS -10,6 -12,9 -14,5 

Kommunal fastighetsavgift 14,0 12,8 12,6 

Summa generella statsbidrag och utjämning 26,4 25,2 18,4 

Not 5 Finansiella intäkter 2012 2011 2010 

Ränteintäkter 0,4 0,4 0,2 

Övriga finansiella intäkter 0,1 0,3 0,0 

Summa finansiella intäkter 0,5 0,7 0,2 

Not 6 Finansiella kostnader 2012 2011 2010 

Räntekostnader på långfristiga lån -3,7 -2,4 -0,8 

Ränta på pensionsavsättning -0,2 -0,2 -0,2 

Diskonteringsränta pensioner, jämförelsestörande post - -0,8 - 

Övriga finansiella kostnader -0,1 -0,1 -0,1 

Avsättning, resultat jämförelsestörande post -5,0 - - 

Summa finansiella kostnader -9,0 -3,5 -1,1 

Belopp i mkr 


Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2012 2011 2010 

Mark 

Ack anskaffningsvärden 9,2 4,6 4,6 

Nyanskaffningar - 4,6 - 

Försäljningar - - 0,0 

Utgående bokfört värde 9,2 9,2 4,6 

Fastigheter 


Nyanskaffningar 103,0 1,2 11,0 

Försäljningar - - - 

Ack avskrivningar -114,1 -105,9 -97,8 

Årets nedskrivningar - - - 

Årets avskrivningar -9,4 -8,2 -8,1 


Maskiner och inventarier 


Nyanskaffningar 5,4 7,9 3,6 






Pågående investeringsprojekt 20,4 83,1 10,7 

Summa materiella anläggningstillgångar 302,5 269,9 195,7 

Not 8 Finansiella anläggningstillgångar 2012 2011 2010 

Aktier och andelar 

Västtrafik - 0,5 0,5 

Kommuninvest 0,4 0,4 0,4 

Sjuhärads kommunalförbund 0,3 0,3 0,3 

Coompanion Sjuhärad 0,0 0,0 0,0 

Summa aktier och andelar 0,6 1,2 1,2 

Grundfondskapital 

Stiftelsen Bollebygds hyresbostäder 1,0 1,0 1,0 

Långfristiga placeringar 

Aktieindexobligationer mm 5,8 11,0 10,0 

Långfristiga fordringar 

Kommuninvest Förlagslån 1,6 1,6 1,6 

Summa finansiella anläggningstillgångar 9,0 14,8 13,8 

Not 9 Kortfristiga fordringar 2012 2011 2010 

Kundfordringar 5,0 4,1 4,8 

Diverse kortfristiga fordringar 7,6 10,4 7,1 

- varav skattekonto 1,8 3,9 1,6 

- varav fordran mervärdesskatt 2,1 1,8 1,8 

Förutbetalda kostnader 5,2 5,1 4,7 

Upplupna intäkter 17,6 16,7 5,0 

- varav skatteintäkter 9,9 11,0 - 

Kortfristiga placeringar - 0,2 - 

Summa kortfristiga fordringar 35,4 36,4 21,6 



Noter 

Not 10 Kassa och bank 2012 2011 2010 

Kassa 0,0 0,0 0,0 

Postgiro 0,2 0,9 0,1 

Bank 46,7 8,3 21,6 

Summa kassa och bank 46,9 9,2 21,8 

Not 11 Avsättningar pensioner 2012 2011 2010 

Avsättning pensioner 

Ingående avsättning 10,5 9,5 8,9 

Pensionsutbetalningar -0,3 -0,3 -0,3 

Intjänad pension 1,8 0,4 0,6 

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,4 0,3 0,2 

Sänkning av diskonteringsräntan - 0,8 - 

Förändring av löneskatt 0,5 0,2 0,1 

Ändringar av försäkringstekniska grunder - - - 

Övrigt -0,1 -0,5 0,0 

Utgående avsättning pensioner 12,8 10,5 9,5 

Förpliktelsen är minskad genom försäkring enligt KAP-KL 

under år 2009, motsvarande 2,8 milj kr exkl löneskatt 

Avsättning pensioner t o m 1997-12-31 



Nyintjänad pension - - - 




Utgående avsättning pensioner t o m 1997-12-31 4,3 4,5 4,6 

Garanti- och visstidspension 



Nyintjänad pension 0,2 0,3 - 





Övrigt 0,0 0,0 0,0 

Utgående avsättning garanti- och visstidspension 0,2 0,2 0,0 

Summa avsättning pensioner 17,2 15,2 14,2 

Aktualiseringsgrad 75 % 2012 (74% 2011). 

Bollebygds kommun har två visstidsförordnande, vilka inte inkluderas ovan. 

Not 12 Långfristiga skulder 2012 2011 2010 

Handelsbanken 38,0 38,0 8,0 

Kommuninvest 119,0 74,0 24,0 

Nordea - - 9,9 

Övriga långfristiga skulder - 0,5 - 

Summa långfristiga skulder 157,0 112,5 41,9 

Not 13 Kortfristiga skulder 2012 2011 2010 

Leverantörsskulder 24,2 19,4 17,5 

Mervärdesskatt - - 0,3 

Personalens skatter och avgifter 8,0 6,7 6,6 

Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,2 0,7 

Förutbetalda intäkter 10,0 6,4 10,9 

- varav skatteintäkter - - 6,0 

Upplupna kostnader 31,4 32,6 29,1 

- varav löner 1,6 0,8 1,3 

- varav semesterlöneskuld 13,1 12,2 12,9 

Summa kortfristiga skulder 73,6 65,3 65,0 

16 


Not 14 Ansvarsförbindelse pensioner 2012 2011 2010 



Aktualiseringar -0,4 -0,4 -0,8 

Bromsen - 1,4 -0,4 



Förändring av löneskatt 0,4 2,0 -0,5 


Övrigt -0,4 -1,6 0,3 

Utgående ansvarsförbindelse pensioner 149,5 147,6 137,1 

Not 15 Ställda panter 2012 2011 2010 

Flässjum Övregården 4:98 0,3 0,3 0,3 

Not 16 Borgensförbindelser 2012 2011 2010 

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder 167,0 160,0 157,0 

Förlustansvar för egna hem 0,3 0,4 0,4 

Föräldrakooperativet Gadden Ek förening 2,9 2,9 2,9 

IF Olsfors 4,5 4,5 4,5 

Hulta Golfklubb 3,7 3,7 - 

Summa borgensförbindelser 178,4 171,4 164,8 

Bollebygds kommun har i juni 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för 

Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 

274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest 

ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret 

mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. 

Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken 

på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i 

förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommun 

invest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Bollebygds 

kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-12-31 

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 268 008 533 162 kronor och 

totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna 

uppgick till 380 177 324 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 

387 159 072 kronor. 

Not 17 Förvaltade fonder 2012 2011 2010 

Gustaf Werners fond 0,2 0,2 0,2 

Arvid Nedsjöns fond 0,1 0,1 0,1 

Sociala samfonden II och III 0,0 0,0 0,0 

Kommunalhusfonden 0,0 0,0 0,0 

Summa förvaltade fonder 0,4 0,4 0,4

Redovisningsmodell 

Fr o m 1998 regleras den kommunala redovisningen genom Kommunal 

redovisningslag, KRL. Därtill regleras kommunens redovisning 

genom god redovisningssed och rekommendationer från Rådet för 

kommunal redovisning. 

KRL stadgar bland annat att bokföring och redovisning skall fullgöras 

enligt god redovisningssed. Lagstiftningen kompletteras av rekommendationer 

från Rådet för kommunal redovisning samt 

Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet. 

I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen 

har lagen och rekommendationerna i allt väsentligt tillämpats, 

om inte annat anges i redovisningsprinciperna. 

Årsredovisningen skall enligt lagen redovisa resultat- och balansräkning 

samt finansieringsanalys. För kommunens interna redovisning tillkommer 

även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen skall 

årsredovisningen även innehålla en s.k. sammanställd redovisning (koncernredovisning). 


Resultaträkningen redovisar resultat på tre olika nivåer. Den första 

nivån, verksamhetens resultat, visar vad kommunens verksamhet kostar. 

Resultatet på den andra nivån, resultat efter skatteintäkter och finansnetto, 

beskriver resultatet sedan skatteintäkter samt ränteintäkter och 

räntekostnader ställts mot resultatet för verksamheten. Det tredje resultatet, 

visar resultatet efter att hänsyn tagits till extraordinära intäkter 

och kostnader. Med extraordinära poster avses större intäkter och kostnader 

som ligger utanför den normala verksamheten. 

Finansieringsanalysen ger upplysning om kassaflöde från löpande 

verksamhet, investeringar och finansiering. Ett positivt saldo på kassaflödet 

innebär en förstärkning av likviditeten. Kassaflödets saldo slutar 

med årets förändring av likvida medel. 

Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid en viss 

tidpunkt. Balansräkningen visar värdet av kommunens tillgångar och 

hur dessa finansierats. 


Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 

18 


I redovisningen följs ett antal övergripande principer. Dessa är: 

l Principen om pågående verksamhet 

l Principen om öppenhet 

l Försiktighetsprincipen och matchningsprincipen 

Principen om pågående verksamhet bestämmer hur redovisningen avgränsas 

i tiden. Principen om öppenhet anger att största möjliga öppenhet 

alltid eftersträvas. Försiktighetsprincipen anger hur värdering av 

ersättningar och anskaffningar ska ske. 


Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet 

(anskaffningskostnad minus eventuella investeringsbidrag) 

efter avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringar som aktiveras 

har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett halvt basbelopp 

(exkl. mervärdesskatt) och en livslängd på över tre år. 

De planenliga avskrivningstiderna är en bedömning av tillgångens 

nyttjandeperiod, efter viss vägledning av Kommunförbundets tidigare 

rekommendationer. 

Datorer och servrar 3-7 år 

Övriga maskiner och inventarier 5-20 år 

Bilar 5-10 år 

Verksamhetsfastigheter 10-33 år 

Fastigheter för affärsverksamhet 10-70 år 

Mark ingen avskrivning 

Avskrivning sker linjärt över tiden och påbörjas kalendermånaden 

efter det att tillgången tagits i bruk. För större investeringar beräknas 

kapitalkostnader från idrifttagandet av anläggningen. Samtliga tilläggsuppgifter 

avseende RKR 11:3 lämnas inte. 

Exploateringsfastigheter 

Investeringar i exploateringsområden redovisas som en omsättningstillgång. 

Vid försäljning resultatredovisas varje exploatering tillsammans 

med matchande kostnader. Utgifter för gator och andra tillgångar som 

ska kvarstå i kommunens ägo aktiveras. 

Finansiella tillgångar och skulder 

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder har inte skett fullt ut 

enligt RKR 20. Samtliga tilläggsupplysningar enligt RKR 20 lämnas 

inte. 

Leasingavtal 

Tillgångar som leasas genom finansiella leasingavtal är klassificerade 

som operationell leasing, eftersom leasingavtalens avtalstid omfattar 

högst 3 år. Redovisning sker inte fullständigt enligt RKR 13:1. 

Pensioner 

Kommunens pensionsåtaganden redovisas enligt den s.k. blandmodellen. 

Det innebär att pension som intjänats före år 1998 redovisas som 

ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Intjänade pensioner från 

och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets avsättning 

för pensioner kostnadsbokförs över resultaträkningen. Avsättningens 

storlek baseras på KPAs beräkning, samtliga beräkningar är gjorda 

enligt RIPS07. Särskild löneskatt på pensioner är upptagen som en avsättning 

respektive ansvarsförbindelse. 


Avvikelse sker från RKR 2:1, då det inte har gjorts någon särskild 

beräkning avseende särskild pensionsförpliktelse för förtroendevalda. 

Föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsavsättning 

saknas (KL 8:3a). 

Sammanställd redovisning 

Enligt lagen skall årsredovisningen innehålla en sammanställd redovisning. 

Kommunen tillämpar inte RKR 8:2 fullt ut. Exempelvis har inte 

justering gjorts för redovisningsprinciper. 

Upplupna löner 

Årets förändring av semesterlöneskuld, intjänad ferielön, okompenserad 

övertid kostnadsbokförs över resultaträkningen. Den totala skulden 

redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen. 

Upplupna löner avseende timlöner som intjänas i december 2012 

men utbetalas i januari 2013 belastar resultatet per 31 december 2012. 

Lånekostnader 

Lånekostnader belastar resultatet det år då de uppkommer enligt huvudmetoden 

och har alltså inte inräknats i respektive tillgångs anskaffningsvärde. 

Immateriella anläggningstillgångar 

Avvikelse sker från RKR 12:1 avseende redovisning av immateriella tillgångar, 

då immateriella tillgångar redovisas bland materiella tillgångar. 

Redovisning av intäkter 

Skatteintäkterna har periodiserats genom att kommunen i bokslutet per 

december 2012 har bokfört den korrigerade slutavräkningen för 2011 

och en preliminär slutavräkning för 2012. Som grund har SKL:s prognos 

använts. Anslutningsavgifter avseende VA-verksamheten redovisas 

som verksamhetens intäkter och periodiseras på fem år, vilket innebär 

en avvikelse från RKR nr 18. Avgifter avseende äldreomsorg och barnomsorg 

faktureras månatligen, medan VA- och renhållningsavgifter faktureras 

kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att 

kostnader uppstår. 

Särredovisning av VA-verksamhet 

Den nya lagen om vattentjänster (2006:412) trädde i kraft 1 jan 2007 

och skärper kraven på den ekonomiska redovisningen. VA-verksam - 

heten redovisas med en egen resultat- och balansräkning, men ingår 

även i kommunkoncernens totala redovisning.

Driftsredovisning 2012 

Investeringsprojekt 2012 

Nettokostnad 

Lekplats Bäckaparken -316 

Erikstorp gång- och cykelväg 445 

Bollebygdskolan F-6 -468 

Förskola Krokdal, kök och matsal, förskola Eriksgården -25 379 

Förskola Sörån ombyggnad -2 113 

Gruppboende LSS -1 968 

MSB-projektet 1 954 

Ny uppvärmning Örelundsskolan -2 507 

Personalsystem -2 330 

Årligt anslag reinvesteringar -1 049 

Årligt anslag IT -82 

Tyftet -728 

Allaktivtetshuset -1 195 

Hedeområdet 1 322 

Olsfors VA-ledning -5 004 

Övervakningssystem VA-verken -81 

Reinvesteringar VA-nät -1 479 

Övrigt -60 

Kommunstyrelsen -41 037 

Bollegården inredning -113 

Gruppboende LSS -464 

Överfallslarm IFO 0 

GPS Ecodriving -100 

Schemaläggningssystem -380 

Årligt anslag reinvesteringar -229 

Omsorgsnämnden -1 286 

Expansion förskola -555 

Inventarier ny matsal -1 103 

Köksutrustning nya förskolor -444 

Samlingsanslag -868 

Barn- och utbildningsnämnden -2 970 

Summa nämnder -45 294 


Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 

Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto 

Kommunfullmäktige -1 860 -1 860 -1 555 -1 555 0 -305 -305 

Revisionen -716 -716 -729 -729 0 13 13 

Valnämnd -13 -13 -10 -10 0 -3 -3 

Överförmyndare 45 -573 -528 -622 -622 45 49 94 

Kommunstyrelse 53 370 -114 484 -61 114 47 568 -109 047 -61 479 5 802 -5 437 365 

Barn- & utbildningsnämnd 25 563 -215 073 -189 510 22 221 -209 838 -187 617 3 342 -5 235 -1 893 

Omsorgsnämnd 14 320 -127 906 -113 586 11 621 -125 880 -114 259 2 699 -2 026 673 

Byggnads- & miljönämnd -343 -343 -347 -347 0 4 4 

Totalt skattefinansierad verksamhet 93 298 -460 968 -367 670 81 410 -448 028 -366 618 11 888 -12 940 -1 052 

Driftsredovisningen redovisar ett underskott mot budget med -1 052 tkr. 

Resultatbudgetens totala utfall inklusive finansförvaltning avviker positivt mot budget med 3 207 tkr. 

Investeringsredovisning 2012 

Netto- Budget Avvikelse 

Nämnd/Styrelse (Belopp i tkr) kostnad 

Kommunstyrelse -41 037 -60 200 19 163 

Barn- & utbildningsnämnd -2 970 -3 300 330 

Omsorgsnämnd -1 286 -1 524 238 

Summa nämnder -45 294 -65 024 19 730 


20 


Finansiell analys 

Modell för finansiell analys 

För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används 

den s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra perspektiv; det 

finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt 

kontroll över den finansiella utvecklingen. 

Det finansiella resultatet 

Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, d v s att 

kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelse mot obalans sker, 

är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar 

och deras utveckling. 

Kapacitet 

Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. 

Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har 

på sikt. 

Riskförhållanden 

Med det tredje perspektivet avses hur kommunen är exponerad finansiellt. 

En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort 

och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att 

möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och 

pensionsskuld. 

Kontroll 

Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur upprättade finansiella 

målsättningar och planer följs. En god följsamhet är uttryck för god 

ekonomisk hushållning. 

Sammanfattning 

Bollebygds kommuns resultat uppgick 2012 till 3,2 mkr. Kommunen 

hade för året budgeterat ett nollresultat. Resultatet innehåller en avsättning 

till år 2013 med 5,0 mkr som hanteras via resultatet. Hanterandet 

följer det budgetbeslut som togs av kommunfullmäktige i november 

2012. Exklusive denna avsättning uppgår alltså resultatet till 8,2 mkr. 

Detta resultat motsvarar 2,2 procent av kommunens intäkter i form av 

skatter och statsbidrag. Kommunens finansiella mål anger att resultatet 

över tid skall motsvara 2,0 procent. Orsak till årets positiva resultat är 

dels ökade skatteintäkter (2,0 mkr) jämfört med budget men också en 

engångsintäkt avseende återbetalning av försäkringspremie för arbetsgruppsjukförsäkring 

(AGS-KL) med 5,4 mkr. 

Kommunens nämnder redovisar ett underskott med -1,1 mkr. 

Nettokostnadsutvecklingen 2012 uppgick till 1,6 procent medan 

intäkterna ökade med 3,6 procent. Soliditeten (inklusive ansvarförbindelse) 

var oförändrat svag med 2,3 procent. Nettoinvesteringar inklusive 

exploateringar uppgick till 45,3 mkr vilket underskred 

investeringsbudget (65,0 mkr) med 19,7 mkr. 

Resultat och kapacitet 

Intäkter och kostnader 

2012 2011 2010 

Nettokostnadsutveckling 1,6% 5,9% 3,3% 

Skatter & statsbidrag 3,6% 4,1% 4,6% 

För att åstadkomma en uthållig ekonomi måste kommunen över tid 

förmå anpassa nettokostnadsutvecklingen till intäkternas utveckling. 

2012 ökade intäkterna, i form av skatter & statsbidrag, ökade med 3,6 

procent medan nettokostnaderna ökade med endast 1,6 procent. No- 


Utveckling nettokostnader – Skatteintäkter och statsbidrag 

mkr 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

tera att extrakostnader för avsättning med 5 mkr ej ingår i denna beräkning 

till följd av att dessa räknas som finansiella kostnader. 

Driftskostnadsandel 

2012 2011 2010 

Driftskostnadsandel 96,8% 99,6% 98,0% 

Driftskostnadsandel är ett nyckeltal som beskriver hur stor del av 

skatter och statsbidrag som verksamhetens nettokostnader tar i anspråk. 

Det ekonomiska utrymme som uppstår mellan driftskostnadsandelen 

och de totala intäkterna (skatter och statsbidrag) kan användas till 

amortering av lån, finansiering av investeringar eller sparande. Driftskostnadsandelen 

2012 uppgick till 96,8 procent. För att driftkostnadsandelen 

2012 skulle ligga i linje med det finansiella målet om ett 

resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter fick 

den maximalt uppgå till 96,9 procent. 

Driftkostnadsandel 

% 

100 

98 

96 

94 

2008 

2009 

Årets nettoinvesteringar 

2010 

2011 

Årets investeringar (inklusive exploateringar) 

Statsbidrag 

Skatteintäkter 

2012 

2012 2011 2010 2009 

2008 

2012 2011 2010 

Årets nettoinvesteringar (inklusive exploateringar) 45,3 81,8 21,2 

Nettoinvesteringarna (inklusive exploateringar) uppgick 2012 till 

45,3 mkr jämfört med budgeterade 65,0 mkr. Detta innebar en nedgång 

med 36,5 mkr jämfört med föregående år. 

Orsaken till detta är att flera större projekt inte kommit igång som 

planerat. Det gäller bland annat exploatering på Tyftet, Hedeberg och


Årets nettoinvesteringar inkl exploateringar 

% 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 2012 2011 2010 2009 2008 

Getabrohult, lokal för brandvärnet i Töllsjö, järnvägsutredningen, gång 

& cykelväg på Erikstorp samt reinvesteringar i VA-nätet. Det rör sig 

huvudsakligen om tidsmässiga förskjutningar och ej förbrukade anslag 

som behöver ombudgeteras för genomförande under 2013. 

Förskola Krokdal, Kök och matsal Bollebygdsskolan samt 

förskola Eriksgården 

Tre stora byggprojekt som alla färdigställts och tagits i bruk under året. 

Sammantaget kan konstateras att lokalerna i allt väsentligt fungerar bra 

och är ändamålsenliga. Budget för projektet uppgick 2012 till 27 800 

tkr. Utgifterna uppgick 2012 till 26 500 tkr. Projektet har totalt blivit 

ca 2 100 tkr dyrare än budgeterat i huvudsak orsakat av ej budgeterad ljud 

& ljusanläggning samt att budgeten för projektet ej indexuppräknats. 

Gruppboende LSS 

Boendet blev i huvudsak färdigställt under 2011 och inflyttning påbörjades 

i april 2012 efter att vissa kompletterande åtgärder vidtagits. De 

kompletterande åtgärderna medförde att utgifterna uppgick 2012 till 

2 000 tkr att jämföra med budgeterade 450 tkr. 

Sörån, ombyggnad förskola 

Arbetet har färdigställts och byggnaderna har åter tagits i fullt bruk 

under året. Utgifterna uppgick till de budgeterade 2 100 tkr. 

Reinvesteringar kommunstyrelsen 

Investeringar har inte genomförts i den omfattning som angavs i budget. 

Anslaget som är på 1 700 tkr är endast belastat med drygt 900 tkr. 

Orsaken är dels den restriktivitet iakttagits under året, dels hög arbetsbelastning 

och tidsbrist. 

It-investeringar 

Endast två servrar för totalt knappt 100 tkr har belastat anslaget. Anslaget 

uppgick till 1 000 tkr. 

Bollebygdskolan åk f-6 

Utredningsarbetet har påbörjats och ett lokalbehovsprogram har överlämnats 

till den tillsatta styrgruppen för godkännande. Budget 2012 

uppgick till 1 000 tkr. Cirka 500 tkr har förbrukats i konsultarbete för 

framtagande av beslutsunderlag. 

Värme och ventilation, Örelundsskolan 

Arbetena omfattande utbyte av oljeeldning till värmepump och ny ventilation 

med värmeåtervinning har påbörjats och kommer att färdigställas 

under 2013. Budget 2012 uppgick till 3 000 tkr. Utgifterna 

stannade vid cirka 2 500 tkr. 


Personalsystem 

Investeringen är genomförd enligt plan. Budget 2012 uppgick till 

1 950 tkr och utgifterna har uppgått till 2 300 tkr. Budget för projektet 

uppgår till totalt 2 450 tkr. Det nya personal systemet togs i bruk i 

november. 

Investeringar barn- & utbildningsnämnden 

Barn- och utbildningsnämnden har för år 2012 tilldelats investeringsmedel 

med-3 300 tkr. Utfallet för årets investeringar är cirka -3 000 tkr. 

Samlingsanslaget (800 tkr) har förbrukats på bland annat ny modul i 

IT-systemet Procapita, IT-stöd till verksamheterna samt möbler och inventarier 

till grundskolor och förskolor. Utgifterna uppgick till knappt 

900 tkr. Köksutrustning till den nya matsalen hade en budget på 1 100 

tkr vilket också utgifterna uppgick till. Utrustning till köken i de nya 

förskolorna hade en budget på 700 tkr och utgifterna uppgick till cirka 

450 tkr. 

Anslaget ”Expansion förskola” (800 tkr) avsåg möbler och inventarier 

till de två nya förskolorna Eriksgården och Krokdal. Utgifterna 

uppgick till 550 tkr. 

Investeringar omsorgsnämnden 

Under 2012 har totalt 1 300 tkr förbrukats av omsorgsnämnden budget 

på 1 500 tkr. Av dessa har 400 tkr förbrukats på schemaläggningssystem 

(budget 500 tkr), cirka 500 tkr har använts för inredning av 

gruppboende LSS (budget 500 tkr), Förbrukningen av det årliga anslaget 

(cirka 200 tkr) avser hjälpmedel, möbler samt sängar Anslaget för 

Bollegårdens inredning (200 tkr) har utnyttjats med drygt 100 tkr. Anslag 

för GPS Echodriving (100 tkr) har förbrukats. 

GC-väg Erikstorp 

Arbetet är påbörjat under hösten men färdigställs våren 2013. Budget 

för 2012 uppgick till 1 500 tkr varav knappt 100 tkr förbrukades. 

Lekplats Bäckaparken 

Arbetet är påbörjat men färdigställs under våren 2013. Budget 2012 

uppgick till 600 tkr varav cirka 300 tkr förbrukades. 

VA-ledning Olsfors 

Ledningen har tagits i bruk under året och endast mindre kompletteringsarbeten 

återståt att utföra under 2013. Budget 2012 uppgick till 

2 500 tkr. Arbetet har varit extremt besvärligt med stora oförutsedda 

kostnader som följd. Årets utgifter för projektet uppgick till 5 000 tkr. 

Övervakningssystem VA-verken 

Arbetet pågår men är något försenat Budget uppgick 2012 till 500 tkr 

varav knappt 100 tkr förbrukades. 

Exploatering Hedeområdet 

Detaljplanen är klar men exploateringen ej påbörjad i avvaktan på besked 

från markägaren om hur och när arbetena skall påbörjas. Budget 

uppgick 2012 till 500 tkr medan utgifterna uppgick till 1 300 tkr. 

Exploatering Getabrohult 

Planavtal för området Getabrohult är inte påskrivet vilket medför att 

anslaget (500 tkr) ej har förbrukats under året. 

Exploatering Allaktivitetshus 

Arbetena är klara genom att bullerplank satts upp vid Krafthuset. Projektet 

har blivit dyrare än beräknat på grund av ej budgeterade kostnader 

för plantering och belysning. Budget uppgick 2012 till 900 tkr 

medan utgifterna uppgick till 1 200 tkr. 


21

22 



Exploatering Tyftet 

Arbetena för etapp 1 har påbörjats under hösten 2012 och kommer att 

färdigställas under 2013. Budget uppgick 2012 till 9 500 tkr varav 

cirka 700 tkr förbrukades. 

Årligt anslag plankostnader 

Anslaget på 500 tkr har förbrukats. De projekt som genomförts är: 

Skattegården, Hedeberg, Hedebergs park, Fjälla, Malmgården och Bergadalen. 

Brandvärn garage Töllsjö 

Ett förslag till nytt garage har översänts till Räddningstjänsten, vilken är 

hyresgäst, för samverkan, beslut och beställning. Beslut från hyresgästen 

om godkännande av utformning och kostnad saknas varför projektet ej 

har påbörjats. 

Självfinansiering av investeringar 

2012 2011 2010 

Självfinansieringsgrad 33,2% 18,9% 87,0% 

Den s.k. självfinansieringsgraden åskådliggör hur stor andel av investeringarna 

inkl exploateringar som finansierats av egna medel. Egna 

medel brukar i dessa sammanhang benämnas ”investeringsutrymme” 

och består i summan av resultat, avsättningar samt avskrivningar. Om 

investeringarna ryms inom investeringsutrymmet uppgår självfinansieringsgraden 

till minst 100 procent. Självfinansierade investeringar är att 

eftersträva då kommunen i sådant fall inte behöver finansiera dessa 

med lån eller tära på likviditeten. 

Självfinansiering av investeringar 

% 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2012 2011 2010 2009 2008 

I likhet med föregående år har årets investeringsvolym varit betydligt 

större än investeringsutrymmet. Det har resulterat i att 2012-års investeringar 

till stor del har lånefinansierats. Självfinansieringsgraden 

uppgick till 33,2 procent. Detta innebär att endast en tredjedel av genomförda 

investeringar finansierades med egna medel. 

Årets resultat 

2012 2011 2010 

Årets resultat (mkr) 3,2 1,5 6,0 

Bollebygds kommuns resultat uppgick 2012 till 3,2 mkr. Detta skall 

jämföras med ett budgeterat nollresultat. Resultatet motsvarar 0,9 procent 

av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag. Kommunens 

finansiella mål anger att resultatet över tid skall motsvara 2,0 

procent. 


Årets resultat 

mkr 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Investeringsutrymme och investeringar 

Eget kapital 

mkr 

160 

155 

150 

145 

140 

135 

130 

2012 2011 2010 2009 2008 

mkr 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

Investeringar 

30 

20 

10 

Investeringsutrymme 

0 2012 2011 2010 2009 2008 

2012 2011 2010 2009 2008 

Resultatet rymmer kostnader till följd av avsättning till 2013. 

Denna avsättning uppgår till 5,0 mkr. Denna avsättning exkluderad 

uppgår resultatet till 8,2 mkr vilket motsvarar 2,2 procent av intäkter i 

form av skatter och generella statsbidrag. Bakgrund till det positiva resultatet 

är dels ökade skatteintäkter jämfört med budget (2,1 mkr) dels 

återbetalning av försäkringspremier (5,4 mkr) från Avtalsgruppsjukförsäkring 

(AGS-KL). 

Resultatet 2012 (3,2 mkr) ligger på en något högre nivå än föregående 

år (1,5 mkr) men ligger fortsatt under kommunens finansiella mål 

angivna nivån på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. 

Resultatet (3,2 mkr) förs till det egna kapitalet som därmed ökar 

med drygt 2,0 procent och är tillräckligt för att inflationsskydda det 

egna kapitalet (KPI 0,9 procent).


Balanskravet 

Vid avstämning gentemot balanskravet avseende 2012-års resultat skall 

inga poster avräknas. Balanskravet uppfylls. 

Soliditet 

2012 2011 2010 

Soliditet 38,6% 44,6% 56,0% 

Soliditet 

% 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2012 2011 2010 2009 2008 

Soliditeten försvagades ytterligare 2012 med 6,0 procentenheter till 

38,6 procent. Utvecklingen orsakas av kraftigt ökade anläggningstillgångar 

till följd av genomförda investeringar samtidigt som det egna kapitalet 

byggs på med endast 3,2 mkr (årets resultat). Den försvagade 

soliditeten strider mot kommunens finansiella mål som anger att soliditeten 

långsiktigt skall förbättras. 

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 

2012 2011 2010 

Soliditet inkl ansvarsförbindelse 2,3% 2,3% 6,2% 

Detta mått tas fram genom att det egna kapitalet minskas med värdet 

på den s.k. ansvarsförbindelsen. På så sätt minskas det egna kapitalet 

och som en följd av detta soliditeten avsevärt. Kommunens soliditet 

inklusive de pensionsåtaganden (ansvarsförbindelsen) som ej tagits upp 

som skuld i balansräkningen uppgår även 2012 till 2,3 procent. Den är 

därmed oförändrad jämfört med 2011. Utvecklingen strider mot kommunens 

finansiella mål som anger att soliditeten långsiktigt skall förbättras. 

Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 

% 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2012 2011 2010 2009 2008 

Risk och kontroll 


Likviditet 

2012 2011 2010 

Likvida medel mkr 46,9 9,2 21,8 

Kassalikviditet 111,8% 69,6% 66,7% 

Rörelsekapital mkr 26,6 -1,3 0,8 

Kommunens likviditet ökade med 37,7 mkr under året. Den kraftiga 

utvecklingen från 9,2 mkr till 46,9 mkr, har ett flertal orsaker. 

Kassalikviditet 

% 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Likvida medel 

mkr 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2012 2011 2010 2009 2008 

2012 2011 2010 2009 2008 

Kommunens likviditet var under årets inledande månader svag. 

Detta i kombination med att beslutad investeringsbudget uppgick till 

65 mkr ledde till att lån upptogs redan i april månad med 45 mkr. Av 

planerade investeringar kom sedan motsvarande 45 mkr att genomföras. 

Av investeringarna kunde sedermera cirka 21 mkr genomföras med 

egna medel (avskrivningar samt resultat före avsättning). Detta medförde 

att de lånade medlen kom att förstärka likviden med cirka 24 

mkr. Återbetalning av försäkringspremier från Avtalsgruppsjukförsäkring 

(AGS-KL) förstärkte likviditeten ytterligare med 5,4 mkr. 

Kassalikviditet är summan av likviditet och kortfristiga fordringar 

dividerat med kortfristiga skulder. Måttet beskriver kommunens kortfristiga 

betalningsberedskap. 

De kortfristiga fordringarna minskade något (-1,1 mkr) samtidigt 

som de kortfristiga skulderna ökade markant (8,32 mkr). Detta kombinerat 

med övriga likvidpåverkan som beskrivits ovan ledde till att kassalikviditeten 

ökade med 42,9 procentenheter till 111,8 procent. 

Kommunen hade 2010 för första gången under 2000-talet ett positivt 

rörelsekapital. Detta försämrades något 2011 då rörelsekapitalet 


24 



Finansiella nettotillgångar 

0 

20 

40 

60 

80 

100 

120 

mkr 

kom att uppgå till -1,3 mkr. Omsättningstillgångarna ökade 2012 med 

36,1 mkr samtidigt som de kortfristiga skulderna ökade med 8,2 mkr. 

Följden av detta blev att rörelsekapitalet förbättrades med 27,9 mkr till 

26,6 mkr. 

Finansiella nettotillgångar och nettolåneskuld 

Måttet finansiella nettotillgångar uttrycker kommunens betalningsstyrka 

på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna försvagades huvudsak - 

ligen till följd av ökade skulder med -52,7 mkr. 

Nettolåneskulden beskriver nettot av kommunens skulder och likvida 

medel. Effekten av ökande likviditet samtidigt som de långfristiga skuld - 

erna blev att nettolåneskulden ökade med -6,8 mkr till -110,1 mkr 2012. 

Nettolåneskuld 

0 

20 

40 

60 

80 

100 

120 

mkr 

2012 2011 2010 2009 2008 

2012 2011 2010 2009 2008 

Borgensåtaganden 

mkr 2012 2011 2010 

Borgensåtagande mkr 178,4 171,4 164,8 

Borgensåtagande per invånare, tkr 21,0 20,5 19,7 

Borgensåtagande rikssnitt, tkr 20,5 20,6 

Kommunens borgensåtagande avser till största delen Bostadsstiftelsen 

Bollebo (167 mkr). Vidare finns borgensåtaganden för bostads - 

krediter (0,4 mkr), föräldrakooperativet Gadden (2,9 mkr) samt 

föreningar (8,2 mkr). Under året ökade kommunens åtaganden med 

7,0 mkr avseende Bollebo. Kommunens åtaganden uppgår till totalt 

178,4 mkr 2012. 


Pensionsåtagande 

mkr 2012 2011 2010 

Ansvarsförbindelse 149,5 147,6 137,1 

Avsättning 17,2 15,2 14,2 

Total pensionsskuld inkl löneskatt 166,7 162,7 151,3 

I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4§) anges att pensionsåtaganden 

före 1998 skall redovisas som en ansvarsförbindelse 

inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 skall redovisas som 

kostnader i resultaträkningen och skuldföras i balansräkningen. Utbetalning 

av pension intjänad såväl före som efter 1998 skall redovisas 

som en kostnad. 

Nettot mellan det totala pensionsåtagandet och de medel som kommunen 

placerat för framtida pensionsutbetalningar benämns återlånade 

medel. 

Långfristiga skulder 

mkr 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 2012 2011 2010 2009 2008 

Kommunen minskade 2012 mängden placerade medel med -2,0 

mkr till 9,0 mkr. Orsak till detta var att ett antal placeringar förfallit 

under året och ej hunnit återplaceras. Detta beräknas ske under våren 

2013. Ambitionen är fortsatt att placeringarna storleksmässigt skall 

matcha pensionsavsättningen fr o m 1998. Hanteringen medförde att 

summan återlånade medel ökade mellan 2011 och 2012. 

Pensionsåtagande 

mkr 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

Avsättning 

Ansvarsförbindelse Borås 

Ansvarsförbindelse 

0 2012 2011 2010 2009 2008


Återlånade medel 

2012 2011 2010 

I Balansräkning 

Borås Stad 4,5 4,5 4,6 

Pensioner fr.o.m. 1998 12,7 10,6 9,5 

Avsatt till pensioner 17,2 15,2 14,2 

Utanför Balansräkning 

Ansvarsförbindelse 149,5 147,6 137,1 

Totalt pensionsförpliktelse 166,7 162,7 151,3 

Placerade medel 9,0 11,0 10,0 

Återlånade medel 157,7 151,7 141,3 

Marknadsvärdet på de placeringar som anges ovan uppgick 2012-12-31 till cirka 5 700 tkr. Placeringarna 

utgörs av aktieindexobligationer, valutaobligation och indexobligation räntor. Samtliga 

produkter är kapitalskyddade vilket innebär att kommunen vid förfallodag erhåller minst placerat 

belopp. Ingen av placeringarna har gett avkastning under året. 

De medel som avsatts i balansräkningen minskade med -2,0 mkr 

mellan åren. Avsättningen som avser pensioner intjänade under tiden i 

Borås kommun var oförändrad mellan åren. Inga särskilda pensionsförmåner 

förekommer inom kommunen. Inga överskottsmedel har redovisats 

under 2012.Placerade medel har tagits upp till anskaffningsvärdet. 

Samtliga placeringar är kapitalskyddade i enlighet med kommunens 

föreskrifter om medelsförvaltning. 

En försäkringslösning enligt KAP-KL infördes 2009. Den uppgick 

2012-1231 till 5 558 tkr exkl löneskatt. 

Prognossäkerhet 

Nämnd Delår aug Bokslut Avvikelse 

Kommunfullmäktige 0,0 -0,2 -0,2 

Kommunstyrelse 0,0 0,4 0,4 

Barn- och utbildningsnämnd -1,6 -1,9 -0,3 

Omsorgsnämnd 0,0 0,7 0,7 

Bygg och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 

Summa nämnder -1,6 -1,1 0,5 

Finansförvaltning (inkl räntenetto) 7,6 7,2 -0,4 

Skatter & statsbidrag 4,0 2,1 -1,9 

Resultat 10,0 8,2* -1,8 

* Resultat före avsättning 

Ett mått på hur väl ekonomistyrningen i kommunen fungerar är 

prognossäkerheten. En god prognossäkerhet ger styrelsen/nämnden 

möjlighet att under året, om nödvändigt genomföra åtgärder för att 

uppnå nollresultat. 

Ovan jämförs prognoserna i kommunens delårsrapport per augusti 

med det slutliga utfallet för året. 

Totalt för kommunen avviker prognosen som gjordes i delårsrapport 

2 (augusti) med 1,8 mkr från bokslut. Detta är att betrakta som en 

liten avvikelse. 

Orsak till det försämrade utfallet jämfört med augustiprognos beror 

framför allt på en nedjusterad skatteavräkning i december månads intäktsprognos 

från SKL. Jämfört med prognos i augusti var justeringen 

-2,0 mkr. 

Kommunstyrelsens resultat avviker i liten omfattning (0,4 mkr) från 

vad som prognostiserades i delårsbokslut augusti. Orsak till detta var 

bland annat lägre kostnader för bostadsanpassning än prognostiserat. 

Resultatprognoser 2012 

mkr 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 


Februari april maj augusti oktober december 

Även barn- och utbildningsnämndens resultat avviker i liten mån 

från augustibokslutets prognos. Avvikelsen uppgår till -0,3 mkr. Orsak 

till försämringen jämfört med prognos är ökad volym vuxenutbildning. 

Omsorgsnämnden redovisar ett överskott med 0,6 mkr i bokslut att 

jämföra med prognostiserat nollresultat i delårsrapport augusti. Orsak 

till förbättringen är bland annat överskott inom verksamheten för funktionsnedsatta 

(LSS). Detta orsakades av försenad driftstart för grupp - 

boendet. 

Finansiella mål och måluppfyllelse 

I budget 2012 fastställde Kommunfullmäktige två finansiella mål. 

Det första är ett resultatmål som anger att det ekonomiska resultatet 

över tid skall motsvara 2,0 procent av intäkterna från skatteintäkter och 

statsbidrag. 

Årets resultat (3,2 mkr) motsvarar 0,9 procent av intäkterna i form 

av skatter och statsbidrag och är därmed inte i närheten av den önskade 

långsiktiga nivån. Målet har ej uppnåtts under planperioden 2010- 

2012 (1,0 procent). 

Kommunens andra finansiella mål är ett mål för kommunens soliditet. 

Målet anger att kommunens soliditet långsiktigt skall förbättras. 

I bokslut 2012 uppgår soliditeten till 38,6 procent vilket är en försämring 

med 6,1 procentenheter jämfört med föregående år. Vid planperiodens 

början var den ingående soliditeten 53,2 procent. Således har 

det finansiella målet ej uppnåtts för planperioden. 

T o m år 2010 hade kommunen ett finansiellt mål om egenfinansierade 

investeringar (exkl. exploateringar och avgiftsfinansierad verksamheter). 

Bollebygds kommun är inne i en period av stora investeringar 

och under denna period förväntas investeringsutrymmet dvs. de egna 

medel som finns att tillgå för finansiering ej att vara tillräckliga. Således 

sker finansieringen av de förestående investeringarna till stor del genom 

upptagande av lån. Mot bakgrund av detta har de två senaste åren ej 

formulerats något mål kring grad av egen finansiering av investeringar 

eller lånevolym i budget. 

Verksamhet som bedrivs i form av kommunalförbund 

Verksamhet avseende räddningstjänst bedrivs i kommunalförbundet 

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). Bollebygds kommun 

är medlem i förbundet och betalar årligen ett bidrag vilket 2013 uppgick 

till 7,0 mkr. 

Kommunen är medlem i Sjuhärads samordningsförbund. Årligen 

betalas avgift till förbundet vilken 2012 uppgick till 0,15 mkr. 


25

26 



Ramjusteringar nämnder 2012 

Justering Justering Justering 

Nämnd/Styrelse Budget Justering attr mot mot oförd Budget 

Belopp i tkr KF dec-11 nämnder arbetspl finansförv budget 31-dec 

Kommunfullmäktige -955 -600 -1 555 

Revisionen -729 -729 

Valnämnd -10 -10 

Överförmyndare -622 -622 

Kommunstyrelse -61 591 579 -600 133 -61 479 

Barn- & utbildningsnämnd -184 917 -663 -1 133 -904 -187 617 

Omsorgsnämnd -109 149 84 -405 -4 789 -114 259 

Byggnads- & miljönämnd -347 -347 

Totalt -358 321 0 -600 -1 538 -6 160 -366 619 

It-verksamhet till stöd för kommunens verksamheter är organiserad 

i gemensam It-nämnd med Härryda kommun. Bollebygds kommun 

betalade 2012 cirka 6,1 mkr för dessa tjänster. 

Under året har KF/KS beslutat om justering av nämndernas ramar. 

Medel för ”attraktiv arbetsplats” har fördelats till kommunstyrelsen 

(personalavdelningen) med 600 tkr. Övriga justeringar har gjorts mellan 

nämnder 663 tkr, mot ”ofördelad budget” (6 070 tkr) eller mot finansförvaltningen 

(1 538 tkr). Justeringarna beskrivs nedan: 

Kommunstyrelsen: 

Från kommunstyrelsen fördes 579 tkr avseende medel för hyra (avskrivningar) 

nya lokaler förskola, skola samt gruppboende LSS. Vidare 

fördes 133 tkr till följd av sänkt personalomkostnadspålägg från styrelsen 

till ofördelad budget. 

Barn- och utbildningsnämnden: 

Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad budget” 

avseende ökad volym förskola (– 200 tkr), fritidshem, förskoleklass 

& grundskola (– 1 077 tkr), prisökningar inom gymnasieverksamheten 

(– 1 800 tkr). Från nämnden fördes medel för minskad volym elever i 

gymnasiet (1 773 tkr). Från nämnden fördes medel avseende sänkt personalomkostnadspålägg 

med 400 tkr. Totalt uppgick regleringen mot 

ofördelad budget till -904 tkr. 

Från andra nämnder erhöll man – 357 tkr från omsorgsnämnden 

avseende hyra för Bollegårdens C-hus samt – 305 tkr från kommunstyrelsen 

avseende avskrivningar på nya lokaler. 

Från finansförvaltningen erhöll nämnden – 1 133 tkr avseende hyra 

(internränta) för nya lokaler. 

Omsorgsnämnden: 

Medel fördes från omsorgsnämnden till barn- och utbildningsnämnden 

avseende hyra för Bollegårdens C-hus med 357 tkr. Medel fördes till 

nämnden från kommunstyrelsen – 273 tkr avseende hyra (avskrivningar) 

på gruppboende LSS. 

Nämndens ram har under året förstärkts med medel ur ”ofördelad 

budget” med – 4 699 tkr. Dessa medel avsåg: Drift av gruppboende 

– 3 049 tkr, avskrivningar gruppboende – 66 tkr, hyra Bollegården 

–1 052 tkr, projekt ”rätt till heltid” – 460 tkr, skolavslutning ”School´s 

out” – 200 tkr samt matleveranser boende Bollegården – 100 tkr. Till 

ofördelad budget fördes 228 tkr avseende sänkt personalomkostnads - 

pålägg. 

Nämnden tillförs i bokslut 90 tkr i utökad budgetram avseende 

nattlig tillsyn på Bollegården. 


Ekonomichefens avslutande kommentar 

Kommunen uppnådde 2012 ett positivt resultat med 3,2 mkr. Orsaker 

till det positiva resultatet är dels en engångsintäkt avseende återbetalning 

av försäkringspremie för arbetsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 

med 5,4 mkr dels ökade skatteintäkter med 2,0 mkr. 

Nämnderna redovisade underskott med sammanlagt -1,1 mkr varav 

barn- och utbildningsnämnden ensamt stod för -1,9 mkr. Kommunfullmäktige 

beslutade i samband med budgetbeslut 2013 i juni månad 

att genom en avsättning föra 5,0 mkr från 2012 till 2013. På så sätt 

kom det ursprungliga resultatet för 2012 på 8,2 mkr att minska till 

3,2 mkr. 

Kommunens investeringsvolym minskade något jämfört med föregående 

år och uppgick till 45,3 mkr inklusive exploateringar. Detta är 

historiskt sett en mycket hög nivå för Bollebygds kommun. 

För att finansiera planerade investeringar, som uppgick till 65,0 

mkr, upptogs lån med 45 mkr under året. Då investeringarna inte kom 

att uppgå till den budgeterade nivån, skatteintäkterna förstärktes jämfört 

med budget samt kommunen erhöll engångsintäkter förstärktes 

likviditeten kraftigt under året. Detta kan medföra att kommunen 

under 2013 inte behöver uppta nya lån för att finansiera investeringar. 

Kombinationen av svagt resultat och stora lånefinansierade investeringar, 

och därav ökande tillgångar medför en fortsatt försämrad finansiell 

ställning. De mått som avser att beskriva kommunens finansiella 

ställning visar tydligt på detta. Detta gäller soliditeten, både med och 

utan samtliga pensionsåtaganden, nettolåneskuld samt finansiella nettotillgångar. 

Under året har obudgeterade volymökningar förekommit i liten utsträckning. 

Barn- och utbildningsnämnden kompenserades för ökade 

volymer inom förskoleklass, fritidshem och grundskola med 1,3 mkr ur 

ofördelad budget. Omsorgsnämnden tilldelades 0,1 mkr för utökad 

nattlig tillsyn på Bollegården. 

De utmaningar som kommunen står inför är i huvudsak de som beskrivits 

i föregående års årsredovisning samt i ett flertal av de senaste 

årens planeringsdokument. De utgörs bl a av att skatteunderlaget under 

de närmaste åren inte växer i en takt som motsvarar kostnadsutveckling 

för löner, material och tjänster samt behovsökningar. 

Den enskilt största utmaningen består i att finansiera driftskonsekvenser 

av pågående och planerade investeringar. Då kommunens egna 

medel för investeringar uppgår till drygt 20 mkr per år löses finansieringen 

av investeringar i stor omfattning genom upptagande av lån. 

Följden blir att kommunens kostnader för avskrivning samt ränta ökar


betydligt från år till år. Detta innebär att det ekonomiska utrymmet för 

bedrivande av verksamhet minskar på ett kännbart sätt. Till detta kommer 

att kommunen inom ett fåtal år behöver inleda amorteringar på 

tagna lån. Detta kommer att medföra ytterligare påfrestning för kommunens 

ekonomi. 2011 uppgick låneskulden per invånare i kommunen 

till 13 tkr. Snittet för regionen var 12 tkr per inv och i riket 15 tkr. 

Med nuvarande investeringsplaner riskerar den att 2015 uppgå till 30 

tkr/inv. Vid en total låneskuld på cirka 200 mkr 2015 betyder en ränteökning 

med en procent ökade kostnader för kommunen med drygt 

2mkr. 

Den situation som kommunen befinner sig i med stora genomförda 

investeringar och fortsatt omfattande investeringsplaner är till del en 

följd av mångåriga underhållsbrister. För att hantera en framtida befolkningsmässig 

tillväxt i linje med kommunens vision kommer ytterligare 

investeringar att krävas. 

Det vore det klokt att i arbetet med budget 2014-2016 göra en åtstramning 

avseende kommunens investeringsplaner. Genom att iaktta 

återhållsamhet under ett antal år kan utrymme skapas för framtida 

större investeringsprojekt. 

Det budgeterade resultatet 2013 uppgår till 1,2 mkr att jämföra 

med 7,7 mkr (2 procent av skatter och statsbidrag) som är den resultatnivå 

som anges i kommunens finansiella mål. 


Den intäktsprognos för 2013 som SKL presenterade i februari visar 

på att skatte- och statsbidragsintäkter förväntas underskrida budget 

med -0,7 mkr. Orsak till detta är främst att antalet invånare överskattats 

i budgetbeslutet. Prognosen i årets första uppföljningsrapport 

(februari) pekar mot ett resultat mellan noll och 1,0 mkr för kommunen 

2013. 

Den länge emotsedda förändringen av den kommunala kostnadsutjämningen 

ser, efter besked från regeringen, ut att kunna genomföras 

inför 2014. För Bollebygds del skulle förändringen, enligt de beräkningsunderlag 

som offentliggjorts, medföra en sänkt avgift till systemet 

med cirka 16,0 mkr. Förändringen påverkar det ekonomiska utrymmet 

för att bedriva kommunal verksamhet på ett kännbart sätt. 

Kommunen står inför en situation som delas av flertalet tillväxtkommuner. 

Det angenäma förhållandet att antalet invånare ökar medför 

ökade krav på den kommunala servicens omfattning och kvalitet. 

Tillväxtkommuner dras ofta med en finansiellt ansträngd situation och 

i Bollebygds fall kommer den att vara under en period av år. I en ekonomi 

med krympande marginaler är det viktigt att vara medveten om 

på vilket sätt och till vilken kostnad den kommunala verksamheten bedrivs. 

Med detta som utgångspunkt kan politiska prioriteringar göras 

och effektiviseringskrav fördelas. Budgetföljsamhet och goda ekonomiska 

resultat kommer krävas under en följd av år. 


Sjukfrånvaro över tid 1997-2011 

28 


Personalredovisning 

Målsättning och strategi 

Kommunens arbetsgivarpolitik ska utformas så att de politiska målen 

uppnås. Ytterst ansvarig för såväl verksamhet som organisation och personal 

är de förtroendevalda. För att kunna bedriva en bra verksamhet 

krävs att kommunen uppfattas som en attraktiv och konkurrenskraftig 

arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla, behålla och belöna kompetenta 

medarbetare. Det arbetsgivarpolitiska program som antogs av 

kommunfullmäktige 2006 ligger till grund för strategiskt övergripande 

personalfrågor inom områdena ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, 

mångfald och jämställdhet, lön, arbetsmiljö och hälsa. 

Under året har arbetet med strategisk kompetensförsörjning varit ett 

prioriterat området, därtill har arbetet med jämställdhetsfrågor fortsatt 

under 2012. 

Ledarskap 

Under våren 2012 genomfördes en utbildning i grundläggande arbetsmiljöarbete 

och en internutbildning för kommunens chefer i arbetsrätt. 

Forat för chefsinformation gjordes under 2012 om för att främja dialog, 

utveckling och möten över förvaltningsgränserna. De två chefer 

som under 2011 påbörjade utbildning inom toppledarprogrammet avslutade 

denna utbildning under 2012. 

Under 2012 har nyanställda chefer erbjudits handledning under sin 

första tid. I uppföljande samtal framkommer det att handledningen har 

varit utvecklande för cheferna i sina yrkesroller. 

Bollebygds kommun deltar sedan hösten 2009 i ett mentors- och 

adeptprogram. Under 2012 har fyra chefer deltagit, två som adept och 

två som mentor. De chefer som deltar från Bollebygd har i programmet 

utbyte med chefer från kommunal såväl som statlig sektor vilket 

ger möjlighet till samverkan och kunskapsinhämtning över organisationsgränser. 

Kompetensförsörjning 

Under året rekryterades totalt 48 personer till lediga tillsvidaretjänster i 

kommunen. Av dessa var 36 kvinnor och 12 män. Av de medarbetare 

som tillsvidareanställdes under året återfinns 21 på barn- och utbildningsförvaltningen, 

16 på omsorgsförvaltningen och 11 på kommun - 

styrelse-förvaltningen. Två chefer rekryterades under året, en förskolechef 

och en teknisk chef . 

Svårigheter att hitta efterfrågad kompetens har funnits vad gäller 

specialpedagoger med lärarbehörighet, fritidspedagoger, sjuksköterskor, 

skolsköterska, plan- och byggchef samt bygglovsarkitekt. Habiliterings- 

% 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 


personal som behärskar såväl teckenspråk som talad svenska har också 

visat sig vara en svårrekryterad yrkesgrupp. 

Pensionspolicy 

I syfte att attrahera och behålla kompetent personal samt att öka möjligheterna 

till ett långsiktigt hållbart arbetsliv antogs en pensionspolicy 

under våren 2008. Äldre anställda har möjlighet att minska sin arbetstid 

med bibehållen tjänstepension enligt 80-90-100-modellen. Den anställde 

ska ha uppnått 61 års ålder och ha minst tio års 

sammanhängande anställningstid i kommunen i direkt anslutning till 

arbetstidsminskningen. Möjligheten erbjuds tillsvidareanställda som arbetar 

heltid eller deltid. Den heltidsanställde tillåts minska sin arbetstid 

från 100 till 80 procent. Lönen betalas ut med 90 procent och det fortsatta 

tjänstepensionsintjänandet behålls oförändrat. För deltidsanställda 

minskas arbetstiden med 20 procent, lönen med 10 procent och det 

fortsatta tjänstepensionsintjänandet behålls på deltidsnivån före arbetstidsminskningen. 

Arbetstiden efter arbetstidsminskningen måste vara 

minst 50 procent. 

Under 2012 omfattades 15 medarbetare av modellen, vilket är en 

person färre än under föregående år. Den sista december 2012 omfattades 

tio personer av modellen, då fem medarbetare under 2012 avgått 

med pension. 

Mångfald och jämställdhetsarbete 

2012 var sista året för kommunens jämställdhetsplan och under slutet 

av året påbörjades processen med att följa upp jämställdhetsplanen och 

arbetet med att ta fram en ny plan för 2013-2015 påbörjades. 

Hållbar jämställdhet 

Utbildningen inom ”gender budgeting”, som var en fortsättning på 

programmet Hållbar Jämställdhet, avslutades under början på 2012. 

I arbetet med framtagandet av ny modell för styrning och ledning har 

det bestämts att delar av gender budgeting kommer att läggas in som 

en del i verksamhetsuppföljningen för att sedan användas i verksamhetsplaneringsprocessen. 

Lön 

Enligt de centrala löneavtalen ska ny lön gälla från och med 1 april. 

Årets löneöversyn motsvarade löneökningar med 3,7 procent. Den 

uppföljande lönekartläggningen som påbörjades under 2011 kunde 

inte slutföras under 2012 eftersom löneavtalsrörelsen drog ut på tiden. 

Lönekartläggningen kommer att slutföras i början på 2013. 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

2012


Sjukfrånvaro per kön och förvaltning i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid år 2008 – 2012 


2012 2011 2010 2009 2008 

Förvaltning Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot Kv Män Tot 

Kommunstyrelseförvaltn. 3,3 0,7 2,1 4,2 3,5 3,9 4,0 3,5 3,8 2,6 1,9 2,3 3,6 1,6 2,7 

Barn- och utbildningsförvaltn. 6,1 1,3 5,5 6,4 0,6 5,8 6,6 1,0 6,0 4,9 4,3 4,9 7,1 5,2 6,8 

Omsorgsförvaltningen 7,6 2,3 6,5 7,9 1,0 7,3 5,6 3,7 5,4 6,0 3,4 5,8 7,5 2,6 7,0 

Totalt 6,2 1,3 5,3 6,7 2,0 6,0 6,0 2,8 5,5 5,1 3,3 4,8 6,6 3,4 6,3 

Arbetsmiljö och hälsa 

Sjukfrånvaro 

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid var 

5,3 procent. Sjukfrånvaron har minskat med 0,7 procentenheter sedan 

2011. Alla förvaltningar har minskat sin sjukfrånvaro, kommunstyrelseförvaltningen 

med 1,8 procentenheter, omsorgsförvaltningen med 

0,8 procentenheter och barn- och utbildningsförvaltningen med 0,3 

procentenheter. 

Sjukfrånvaro per åldersgrupp (procent) 

Åldersgrupp 

År 29 år och yngre 30 - 49 år 50 och äldre Totalt 

2007 3,8 5,8 8,3 6,8 

2008 5,8 5,4 7,4 6,3 

2009 3,6 4,2 5,5 4,8 

2010 3,4 4,0 7,2 5,5 

2011 3,0 4,7 7,8 6,0 

2012 2,8 4,1 7,2 5,3 

Relaterat till kön var sjukfrånvaron, liksom tidigare år, högst bland 

kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor var 6,2 procent att jämföra med 

1,3 procent bland män. Sjukfrånvaron bland män har minskat sedan 

2009. Sjukfrånvaron var liksom tidigare år högst i åldersgruppen 50 år 

och äldre. 

Andelen långtidssjuka har minskat med 10,4 procentenheter sedan 

2011, från 56 procent till 45,6 procent. Mest har andelen långtidssjuka 

minskat på kommunstyrelseförvaltningen, från 46,7 procent till 10,7 

procent. Av de 11 personer (18 personer 2011) som var långtidssjuka i 

december 2012 var fyra deltidssjukskrivna. 

Företagshälsovård – Personalvård 

De insatser som företagshälsovården gör är i huvudsak arbetsrelaterade. 

Under året var det 36 enskilda individärenden med olika insatser från 

företagssköterska, ergonom, företagsläkare samt beteendevetare. Två arbetsgrupper 

har fått handledning av beteendevetare. Vaccinationer för 

personal inom renhållningsverksamheten har skett. Alla anställda inom 

barn- och utbildningsförvaltningen har erbjudits föreläsning i stresshantering 

vid fyra tillfällen. Ergonomiutbildning för personal inom 

kost- och städ samt de flesta förskolor har genomförts. Under 2012 har 

en rehabcoach anlitats. Detta med anledning av den ökande sjukfrånvaron 

2011. Rehabcoachen är utbildad sjukgymnast och ergonom och 

anställd vid kommunens företagshälsovård. En dag i veckan under 

2012 har rehabcoachen funnits på plats i kommunen och arbetat med 

bland annat kartläggning av sjukfrånvaron, uppföljning av ”ont i kroppen” 

samt som operativt stöd för chefer i pågående rehabärenden. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 

Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att systematiskt undersöka 

och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och 

olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i 

den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala 

förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. 

Under 2012 gjordes 10 anmälningar om arbetsskada till Försäkringskassan 

och 66 tillbud rapporterades in. 

Antalet arbetsskadeanmälningar är 17 färre än under 2011 då 27 

anmälningar gjordes. Fördelningen av de 10 arbetsskadeanmälningarna 

var: ett sjukdomsfall av psykosocial karaktär, två färdolycksfall på väg 

till/från arbetet, två olyckor på grund av fysisk överbelastning, en situation 

med fysiskt våld, en stickskada, en halkolycka, en hotfull situation 

samt en övrig olyckshändelse. 

Antalet anmälda tillbud 2012 är sju fler än under föregående år. 

Den största ökningen av anmälda tillbud återfanns på barn- och utbildningsförvaltningen, 

en ökning med tolv rapporter. Av barn- och utbildningens 

tillbudsrapporter gällde tolv upplevd stress hos personal i 

samband med utevistelse i förskolan. Av omsorgsförvaltningens 37 tillbudsrapporter 

gällde 35 stycken utåtagerande brukare. Anmälningsorsaker 

bland övriga tillbudsrapporter var till exempel klämskada, skärskada, 

halkskada, bitskada, hot från verksamhetsutövare, fall genom 

golv på grund av rötskada, plattor som föll ner från tak m m. 

Under 2012 påbörjades ett utvecklingsarbete med målsättningen att 

förenkla och förtydliga rapportering och uppföljning av tillbud och arbetsskador. 

Detta arbete kommer att slutföras och implementeras i 

verksamheterna under 2013. 

Ledarenkät 

Under 2012 genomfördes en ledarenkät där totala antalet chefer som 

omfattades av undersökningen var 24 st varav 23 svarade vilket ger 

svarsfrekvensen 95,8 %. De tydligaste förbättringsområden som framkom 

i enkäten gäller arbetsbelastningen i ledaruppdraget. På frågan om 

acceptabel arbetsbelastning har värdet minskat från 83 till 48 samt på 

frågan om man hinner med sina arbetsuppgifter har värdet sjunkit från 

67 till 34. Även inom frågeområdet delaktighet och ansvar har vissa 

försämringar noterats bl. a. gällande överensstämmelse mellan ansvar 

och befogenheter samt krav och resurser. Enkäten tog även upp frågan 

om kompetensutvecklingsbehov där enkäten visar på grupputveckling, 

ledarskap, samt verksamhetsspecifik kompetensutveckling som områden 

som kommer högt upp på vad cheferna efterfrågar. 

Sammanfattningsvis visar enkäten på att chefer anser Bollebygd vara 

en bra arbetsgivare och att man vid en helhetsbedömning känner sig 

nöjd med sin arbetssituation men att vissa områden försämrats sedan 

föregående undersökning. 

Personalbefrämjande åtgärder 

Möjligheten att använda 500 kr till friskvård har nyttjats av 240 medarbetare, 

vilket är 13 fler än föregående år. 194 motionskort har lämnats 

in under året. Flest kort i relation till antal anställda lämnades in 

av medarbetare från kommunkansliet. Massage har erbjudits till ett 

självkostnadspris motsvarande 75 kr. Kostnaden som arbetsgivaren stått 

för under året är 190 tkr. Liksom tidigare år har de flesta medarbetare 

nyttjat möjligheten till social samvaro genom att använda ”kulpengen”. 


30 



Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda 

2012 2011 2010 2009 

Förvaltning Timmar % Timmar % Timmar % Timmar % 

Arbetstid enl avtal 955 944 100,0 926 837 100,0 913 713 100,0 899 132 100,0 

Semester/ferier 94 226 9,9 97 174 10,5 95 757 10,5 96 097 10,7 

Sjukfrånvaro 44 339 4,6 45 824 4,9 41 718 4,6 36 836 4,1 

Övrig frånvaro 94 680 9,9 119 755 12,9 117 041 12,8 99 630 11,1 

Nettoarbetstid 722 699 75,6 664 084 71,7 659 197 72,1 666 569 74,1 

Övertid/mertid 10 617 1,1 11 954 1,3 12 469 1,4 12 584 1,4 

Total arbetstid 733 316 76,7 676 038 73,0 671 666 73,5 679 153 75,5 

Personal 

Personalstatistiken baseras på uppgifter vid mättidpunkten den 1 november 

och avser såväl tillsvidare- som visstidsanställd personal. Redovisningen 

av personalkostnader, resursanvändning, arbetad tid och 

frånvaro avser kalenderåret och innefattar även timavlönade. 

Anställda – tillsvidare och visstid 

Antalet anställda har ökat från 505 till 516 personer från föregående år. 

Förklaringar till förändringen är volymökningar inom omsorgsförvaltningen 

med 11 personer, volymökning inom barn- och utbildningsförvaltningen 

med två. Antalet medarbetare vid 

kommunstyrelseförvaltningen var två personer färre än föregående år. 

Av de 516 anställda var 93 procent tillsvidareanställda vilket är en 

minskning med 1,9 procentenheter från år 2011. 271 medarbetare 

(52,5 procent) fanns inom barn- och utbildningsförvaltningen, 174 

personer (33,7 procent) fanns inom omsorgsförvaltningen och 71 personer 

(13,8 procent) fanns inom kommunstyrelseförvaltningen. 

Sysselsättningsgrad 

Av kommunens alla anställda arbetade 76,4 procent heltid (73,8 procent 

av kvinnorna och 91,8 procent av männen). Andelen heltidsarbetande 

kvinnor har ökat med 8,7 procentenheter jämfört med 2011. 

Bland de tillsvidareanställda inom omsorgsförvaltningen var 27,1 procent 

anställda på deltid, motsvarande siffra inom barn- och utbildningsförvaltningen 

var 22,4 procent och inom 

kommunstyrelseförvaltningen var 13,2 procent. 

Ålder 

Medelåldern bland alla anställda har ökat något från 45,7 år till 46,0 år 

mellan år 2011 och 2012. Under de senaste sex åren har medelåldern 

ökat från 45 år till 46 år. Av de anställda var 43,4 procent 50 år eller 

äldre och 11,1 procent var yngre än 29 år. 

Kön 

Av kommunens anställda var 85,9 procent kvinnor. I jämförelse (år 

2011) med Västra Götalands län 81,3 procent, förortskommuner till 

större städer 80,0 procent och alla kommuner 80,4 procent har Bollebygds 

kommun hög andel kvinnor. Fördelningen av kvinnor och män 

varierar stort mellan olika förvaltningar. Omsorgsförvaltningen hade 

högst andel kvinnor med 92,0 procent, vilket beror på att ytterst få 

män arbetar inom kommunens vårdyrken. Högst andel män, 40,8 procent, 

hade kommunstyrelseförvaltningen. Inom barn- och utbildningsförvaltningen 

är andelen kvinnor 88,9 procent. En förklaring till 

kommunens kvinnodominans kan bero på den relativt stora förskoleverksamheten 

och att kommunen inte har ett gymnasium. Förskoleverksamheten 

sysselsätter som regel nästan enbart kvinnor och 


gymnasier har vanligen en hög representation av män. Vid jämförelser 

bakåt i tiden har könsfördelningen varit relativt oförändrad 

Resursanvändning – arbetad tid och frånvaro 

Arbetstid enligt avtal är 955 944 timmar. Över- och mertid är 10 617 

timmar. Nettoarbetstiden har ökat med 3,9 procentenheter och den totala 

arbetstiden har ökat med 3,7 procentenheter jämfört med 2011, 

detta med anledning av minskad sjukfrånvaro, minskat uttag av semester, 

minskad övrig frånvaro samt ökat nyttjande av timavlönade. I nyckeltalet 

resursanvändning relateras sjukfrånvaro till ordinarie arbetstid 

enligt avtal. I sjukfrånvarotalet på 4,6 procent har inte ”viss övrig frånvaro” 

(ledighet utan lön) avräknats från arbetstid enligt avtal vilket görs 

under rubriken ”sjukfrånvaro”. 

I övrig frånvaro ingår bland annat tillfällig föräldraledighet (vård av 

barn) med 7 033 timmar, föräldraledighet med 45 881 timmar och övriga 

tjänstledigheter med 41 766 timmar. 

Kommunens totala arbetstid om 733 316 timmar motsvarar 431 

årsarbeten, vilket är en ökning från föregående år med 34 årsarbeten. 

Arbetad tid för timavlönade vikarier var 89 024 timmar, vilket motsvarar 

52,4 årsarbetare, en ökning med 9,6 årsarbetare jämfört med 

2011. Omsorgsförvaltningen har ökat nyttjandet av timavlönade vikarier 

med 5,8 årsarbetare, barn- och utbildningsförvaltningen med 3,2 

årsarbetare och kommunstyrelseförvaltningen med 0,4 årsarbetare. I 

sammanställningen ingår inte timavlönade som är anställda på PANavtalet 

(personlig assistent och anhörigvårdare). 

I omsorgsförvaltningen har hemtjänst och korttidsverksamhet haft 

en ökad verksamhetsvolym under året, något som har bidragit till att 

antalet timmar utförda av timavlönad personal har ökat. 

Se tabell ”Arbetad tid och frånvaro, tillsvidare- och visstidsanställda” ovan. 

Personalkostnader 

Redovisningen avser kostnader för all personal anställd i kommunen 

oavsett anställningsform. 

Löner och arvoden 

Kostnader för löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick 

till 222,3 mkr att jämföra med 209,2 mkr för år 2011. Detta motsvarar 

en kostnadsökning med 13 mkr. Lönekostnadens förändring 

(exkl. personalomkostnader) mellan år 2011 och 2012 var 6,2 procent 

att jämföra med 2,7 procent mellan år 2010 och 2011. Den procentuella 

lönekostnadsökningen förklaras dels av att antalet anställda har 

ökat från 505 anställda 2011 till 516 anställda under 2012, dels av årlig 

löneökning. Politikerarvodena ökade med 493 tkr till 3 249 tkr.


Kostnad för sjukfrånvaro under perioden 2006-2012 

Kostnad för löner och arvoden under perioden 2008-2012 

tkr 2012 2011 2010 2009 2008 

Politikerarvoden 3 249 2 756 2 723 2 796 2 792 

Löner 157 407 147 726 143 861 138 318 134 368 

Personalomkostnader 61 599 58 760 56 862 56 684 57 036 

Totalt 222 255 209 242 203 446 197 798 194 133 

Övriga personalkostnader* 8 506 7 173 5 487 3 894 6 544 

Personalkostnader totalt 230 761 216 415 208 933 201 692 200 677 

* I övriga personalkostnader ingår traktamenten, bilersättningar, omkostnadsersättningar, 

pensionsutbetalningar, avgifter för kurser, företagshälsovård, platsannonser/rekryteringskonsult 

samt övriga personalkostnader. 

Semester och övertidsskuld 

Semester- och övertidsskuld består av ej uttagen semester- och ferielön 

samt ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Skulden har ökat med 

874 tkr från föregående år. Av den totala skulden, 13,1 mkr utgjorde 

12,4 mkr ej uttagen semester. År 2011 utgjorde 11,6 mkr ej uttagen semester- 

eller ferielön, vilket innebär att fler medarbetare än föregående 

år har innestående semester. Övertidsskulden utgör 694 tkr, att jämföra 

med 672 tkr år 2011. 


Förvaltning (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 

Kommunstyrelseförvaltningen 160 377 416 169 174 202 165 

Barn- och utbildningsförvaltningen 1 108 1 121 1 013 852 1 094 989 1 038 

Omsorgsförvaltningen 982 969 884 890 816 835 794 

Total kostnad för sjukfrånvaro (tkr) 2 250 2 467 2 313 1 911 2 084 2 026 1 997 

Kostnad för sjukfrånvaro 

Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,7 procentenheter jämfört 

med föregående år. Kostnaden för sjukfrånvaron har minskat med 217 

tkr. Att kostnadsminskningen inte var större trots att sjukfrånvaron 

minskade med 0,7 procentenheter beror på att lönekostnaderna steg 

med 3,7 procent under 2012. 

Pensioner 

Genom centrala kollektivavtal har kommunens anställda rätt till tjänstepension 

grundad på anställning hos arbetsgivaren. Under året har 13 

personer gått i pension, vilket är fyra personer färre än föregående år. 

Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 166,7 mkr. Av denna 

skuld utgör 149,5 mkr pensioner som intjänats före 1998 och redovisas 

som ansvarsförbindelse. Denna ansvarsförbindelse har ökat med 1,9 

mkr under året. Dock förväntas ansvarsförbindelsen minska i framtiden 

allteftersom äldre medarbetare går i pension. 


32 

Kommunens verksamhet 

Kommunstyrelsen 

Nämndens verksamhetsområde 

Kommunstyrelsen ansvarar för teknisk verksamhet såsom gata, vattenoch 

avloppsförsörjning, renhållning, park, nybyggande och förvaltning 

av fastigheter. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för planerings- och exploateringsfrågor, 

kultur, fritid, kollektivtrafik, arbetsmarknadsfrågor, 

folkhälsa, näringslivsfrågor, flyktingmottagning samt kommungemensam 

administration. 

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 

Kommunstyrelsen har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål 

formulerat följande effektmål: 

De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer 

så att invånarnas delaktighet och påverkansmöjlig - 

heter ökar under mandatperioden. 

l Andelen elever i år 8 som upplever att de alltid/nästan alltid, har möjlighet 

att föra fram sina åsikter till politikerna i kommunen ska öka 

med minst 3 procentenheter 

l Andelen elever i år 8 som tror att deras framförda åsikter till politikerna, 

alltid/nästan alltid, skulle ge något resultat ska öka med minst 2 

procentenheter 

l Andelen ungdomar mellan 16-19 år i riket som upplever att de har 

stora/mycket stora möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i 

kommunen ska öka minst 1 procentenhet 

Målen är uppfyllda. Effektmål 1 och 2 mäts i elevenkäten till år 8. 

Resultatet från elevenkäten 2012 visar att andelen elever i år 8 som 

upplever att de alltid/nästan alltid har möjlighet att föra fram sina åsikter 

till politikerna i kommunen har ökat från 43 procent (2011) till 45 


procent 2012. Andelen elever i år 8 som tror att deras framförda åsikter 

till politikerna, alltid/nästan alltid, skulle ge något resultat har ökat från 

21 procent 2011 till 25 procent 2012. Effektmål 3 mäts av Ungdomsstyrelsen 

i deras årliga ungdomsenkät. Resultatet presenteras i sammanställningen 

”Ung idag”, där indikatorer från olika myndigheter ger en 

beskrivning av ungas levnadsvillkor. År 2007 upplevde 11 procent att 

de har stora/mycket stora möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare 

i kommunen. Motsvarande siffra för 2009 och 2012 är 15 respektive 

17 procent. 

Kommunen arbetar sedan flera år tillbaka med att öka barn och 

ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. En arbetsgrupp för 

ungdomsdemokrati träffas minst två gånger per år och består av ungdomar 

från ungdomsrådet och elevrådet för år 7-9 samt utsedda politiker 

och tjänstemän. Nämnderna har sedan 2011 i uppdrag av kommunfullmäktige 

att involvera ungdomar i minst två besluts- och planeringsprocesser 

per år. För kommunstyrelsens del har barn och unga 

involverats i arbetet med kommunens vision och översiktplanen. Under 

året genomfördes också den s.k. 100 000 kr - processen. Insatsen är ett 

sätt att få demokratiarbetet konkret för barn och unga. Ungdomsdemokratiarbetet 

är långsiktigt och det tar tid att i enkätsvaren utläsa en förändring. 

l Inkommen anmälan/ansökan till myndigheten skall inom 10 dagar besvaras 

med kontaktuppgifter till handläggare och förväntad handläggningstid 

Målet är delvis uppfyllt. Vid delårsrapport per augusti visade sig vid 

stickprovskontroller i kommunstyrelsens diarium att få mottagningsbekräftelser 

var registrerade. Kommunstyrelseförvaltningen kommer att se 

över och ytterligare kommunicera rutinerna under 2013. Det kommer 

också att utarbetas en kommungemensam rutin för synpunktshantering. 

Bildtext. FOTOGRAF: PETER ERDMAN


De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas 

hälsa och bidraga till att de känner trygghet. 

l Minska arbetslösheten i kommunen. 

Målet är ej uppfyllt. Arbetsförmedlingens statistik för 2012 visar att 

andelen arbetslösa i åldern 16-64 år var 2,45 procent den 31 december. 

Det är i princip oförändrat i jämförelse med samma tidpunkt 2011, 

2,42 procent. Däremot har arbetslösheten bland unga mellan 18-24 år 

ökat från 2,71 procent år 2011 till 3,97 procent år 2012. Kommunen 

erbjuder arbetslösa och sjukskrivna coaching, arbetsstöd samt jobb - 

sökar- och hälsoaktiviteter. Verksamheten finansieras av medel från 

Sjuhärads samordningsförbund och Europeiska socialfonden (KRUTprojektet). 

Inom KRUT arbetar coacher från alla sjuhäradskommunerna 

med metodutveckling för att hitta de metoder och stöd som ger 

mest resultat för den enskilde. Kommunen har också berett åtgärder för 

samtliga anmälda arbetssökande från Arbetsförmedlingen. De åtgärder 

som har erbjudits är praktik, jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsprövningar 

och anställningar i form av lönebidrag, trygghetsanställningar 

och nystartsjobb. Flera av de arbetssökande har efter avslutad åtgärd erbjudits 

jobb inom kommunen i form av timanställningar. Färre personer 

än tidigare år har erbjudits timanställningar, vilket kan vara en följd 

av projektet ”Rätt till heltid”. 

Målet är ej mätbart för perioden. Kontinuiteten i verksamheten har 

varit bristande på grund av sjukdom under ordinarie personals föräldraledighet. 

l Arbeta för att fortsatt tillhöra de tio tryggaste kommunerna i Sverige 

avseende få genomförda brott 

Målet är uppfyllt. I SKL:s öppna jämförelse ”Trygghet och säkerhet” 

presenteras statistik kring personskador, utvecklade bränder i byggnad, 

anmälda våldsbrott och anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Dessa indikatorer 

vägs samma och kommunerna rankas. Bollebygd rankades på 

plats fyra i 2012 års jämförelse. Under året har arbetet med avsiktsförklaringen 

Nolltolerans fortsatt. Antalet anslutna företag och föreningar 

uppgår till 115 stycken. Kommunen har för andra året i rad deltagit i 

insatsen ”Stoppa langningen” med Polisen, Länsstyrelsen och kommunerna 

i Västra Götaland. Kommunen har sedan 2010 en överenskommelse 

med polisen om samverkan i det brottsförebyggande och 

trygghetsskapande arbetet. 

l Det skall finnas säkra GC-vägar till skolor och andra viktiga mål - 

punkter för oskyddade trafikanter 

Målet är ej uppfyllt. Samhällsbyggnadsavdelningen har frågat alla 

skolbarn som går eller cyklar till skolan om vilken väg de tar och hur de 

upplever sin skolväg. Många har uppgett att de upplever vissa 

miljöer/avsnitt som otrygga. Sammanställning av materialet för att 

kunna använda det som underlag för prioritering av framtida åtgärder 

på gång- och cykelvägnätet pågår. 

l Tillsynsarbete inom miljö- och hälsoskydd samt livsmedel skall bedrivas 

sytematiskt, differentierat och miljömålsstyrt 

Målet är uppfyllt. De myndigheter som lämnar tillsynsvägledning 

enligt miljöbalken har enats om fyra grundprinciper, s.k. ”grundbul- 


tar”. Dessa används för att strukturera arbetet med operativ tillsyn och 

prioritera det som är viktigast. Förvaltningen har en 3-årig tillsynsplan 

där dessa grundbultar arbetats in. Det är ett lagstadgat krav på tillsynsplan 

för verksamheten. Dessa fyra punkter utgör grundpelarna i tillsynsarbetet. 

För att differentiera tillsynen har en riskoch resursbaserad 

taxa antagits både avseende miljö- och hälsoskyddstillsynen samt livsmedelskontrollen. 

Taxan premierar verksamheter som uppfyller lagstiftningen 

samt vidtar korrigerande åtgärder. Riskbedömningen gör också 

att förvaltningen kan lägga resurserna där de bäst behövs vilket också är 

god ekonomisk hushållning. 

Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och 

ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan. 

Kommunen ska också vara en förebild och genom 

planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för 

en god miljö. 

l Energianvändningen i kommunens fastigheter skall minskas med 10 

procent till 2014. 

Målet är ej mätbart. Målet är satt till 2014 och kan därför inte utvärderas 

per 2012. Arbetet fortskrider dock planenligt och med goda 

förutsättningar att nå målet 2014. 

l Vid nyproduktion och större ombyggnationer av kommunens fastigheter 

skall VG-regionens krav på energianvändning följas. 

Målet är uppfyllt. Alla större ny- eller ombyggnader som påbörjats 

2012 är utformade efter VG- regionens krav på energianvändning. 

l Barn och ungdomars lust att läsa ska öka så att de får förutsättningar 

att tillgodogöra sig information och påverka utvecklingen. 

Målet är uppfyllt. Antalet bibliotekslån per barn/ungdom i skolbiblioteksverksamheten 

ökade under 2012 till 14,5. Det kan jämföras med 

13,7 under 2011 och 13,2 under 2010. 

Mål för god ekonomisk hushållning 

l Elförbrukningen i kommunhuset skall minska. 

Målet är uppfyllt. Kommunen deltar i projekt ”Klimatsmart” i syfte 

att minska elförbrukningen. Verksamheten deltar även i en energispartävling 

mellan kommunhusen i Västra Götaland. Måluppfyllelsen mäts 

genom att elförbrukningen jämförs med föregående år. Elförbrukningen 

under den aktuella tiden minskade med 4 procent. 

l Kostnaderna för skadegörelse och sabotage skall minska. 

Målet är uppfyllt. Målet följs upp genom antalet polisanmälningar, 

antal utryckningar av vaktbolag, rapporterade händelser samt belastningen 

på kommunens skadekonto. Måluppfyllelsen mäts dels genom att 

jämföra antalet utryckningar för vaktbolaget per år, dels genom att jämföra 

kostnaden för skadegörelse mellan år. Det totala antalet incidenter/ 

avvikelser har minskat något under året, 295 jämfört med 308 föregående 

år. Antalet fall av skadegörelse har minskat både i polisens statistik 

och i de kommunala verksamheterna, från 24 år 2011 till 17 år 2012. 

Kommunens kostnad för skadegörelse har minskat med drygt 70 tkr 


34 



mellan åren. Antalet uttryckningar för vaktbolaget på grund av larm 

har ökat från 17 år 2011 till 53 år 2012, vilket stor del beror på tekniska 

fel. Kommunen arbetar för att minska skadegörelse och andra 

brott, dels genom avsiktsförklaringen Nolltolerans dels genom övrigt 

förebyggande säkerhetsarbete. 

l Inläckage i spillvattennätet i Olsfors och Hultafors skall minska. 

Målet är uppfyllt. Den nya ledningen har tagits i bruk i etapper i 

takt med färdigställandet under året. Inflödet har hittills minskat med 

10 procent baserat på årsvärden, men effekten kan inte läsas av fullt ut 

förrän den varit i bruk en längre tid, minst ett år, och intrimningen är 

klar. 

Ekonomiskt utfall 

Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktiges resultaträkning tkr 

Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall 

2012 2012 2012 2011 2010 

Intäkter 53 415 49 996 3 419 47 516 48 640 

Personalkostnader -38 922 -39 003 81 -36 391 -32 314 

Köpt verksamhet -19 446 -16 319 -3 127 -15 756 -15 385 

Övriga kostnader -39 014 -39 085 71 -41 277 -42 606 

Kapitalkostnader -20 264 -19 984 -280 -17 887 -17 472 

Summa kostnader -117 646 -114 391 -3 255 -111 311 -107 777 

Nettokostnad -64 231 -64 395 164 -63 795 -59 137 

Budgetram 64 395 64 395 0 65 043 60 260 

Resultat 164 0 164 1 248 1 123 

Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens resultat uppgår till 

164 tkr. I resultatet ryms kostnader för avetablering av förskolelokaler 

med -1 398 tkr. Resultatet uppnås framför allt till följd av överskott 

inom kommunchefens ansvar (1 513 tkr). Orsaker till detta är lågt 

antal ärenden avseende bostadsanpassning och därmed lägre kostnader 

än budgeterat (622 tkr) samt överskott i den nystartade kulturskolan 

med 240 tkr. Utöver detta har kostnaderna för förbrukningsmaterial 

varit lägre än budgeterat (200 tkr). Budgeterad buffert har ej behövt 

ianspråktagas med 300 tkr. När det gäller Kulturskolan, som är en köpt 

verksamhet, var förväntningarna att denna skulle komma igång i större 

omfattning än vad som skedde under hösten. Året präglades av besparingar 

och återhållsamhet inom alla områden, bl. a. segrade kommunen 

i en energispartävling för kommunhus. 

Intäkterna överstiger det budgeterade med 3 419 tkr. Detta utgörs 

av ej budgeterade intäkter avseende försäljning av skog (1 300 tkr), anslutningsavgifter 

VA (1 200 tkr) samt försäljning av konsulttjänster 

(1 000 tkr, kansliets fakturering av Sjuhärads samordningsförbund). 

Personalkostnaderna underskrider budget med 81 tkr. Kostnader för 

köpt verksamhet överskrider budget med – 3 127 tkr. – 2 700 tkr av 

överskridandet återfinns hos teknisk chef och avser gata (– 1 400 tkr), 

avfallshantering (– 800 tkr), VA (– 300 tkr) samt park (– 200 tkr) verksamheter. 

Övriga kostnader underskrider budget med 71 tkr. 

Kapitalkostnaderna överskrider budget med – 280 tkr. Överskridandet 

återfinns främst hos fastighetschef samt teknisk chef (gatu- och 

VA-verksamheterna). 


Årets resultat ligger på en väsentligt lägre nivå än föregående år. Det 

bör då påpekas att 2012 års resultat rymmer kostnader för avetablering 

av förskolelokaler med – 1 398 tkr. Dessa exkluderade skulle resultatet 

uppgå till 1 562 tkr vilket ligger på samma nivå som tidigare år. 2011 

var resultatet 1 248 tkr och orsakades av periodiseringseffekter avseende 

färdtjänst- och kollektivtrafikkostnader. 2010 års överskott (1 123 tkr) 

berodde huvudsakligen på markförsäljning. 

Nettokostnader – budget per verksamhetsområde, tkr 

Netto- Budget- Av- Netto- Nettokostnad 

ram vikelse kostnad kostnad 


100 Nämnd- & styrelseverksamhet -2 607 -2 906 299 -2 436 -2 043 

110 Stöd till politiska partier -337 -346 9 -328 -338 

120 Revision -713 -729 16 -683 -693 

130 Övrig politisk verksamhet -1 403 -869 -534 -1 223 -958 

215 Fysisk tekn plan -5 006 -5 026 20 -3 926 -2 584 

220 Näringslivsfrämjande åtgärder -381 -296 -85 -389 -342 

225 Konsument- & energirådgivning -50 -50 0 -50 -50 

230 Turistverksamhet -85 -115 30 -44 -62 

249 Gator, vägar och parkering -6 390 -5 542 -848 -5 638 -7 036 

250 Parker -1 273 -2 049 776 -2 203 -1 654 

261 Miljö- & hälsoskydd, myndutövn -1 472 -1 219 -253 -1 195 0 

263 Miljö- hälsa & hållbar utveckling -420 -470 50 -457 -508 

270 Räddningstjänst -7 050 -6 900 -150 -6 844 -6 597 

275 Totalförsvar & samhällsskydd -55 -69 14 -12 -58 

300 Allmän fritidsverksamhet -1 760 -1 654 -106 -3 114 -1 558 

310 Stöd till studieorganisationer -190 -170 -20 -114 -152 

315 Allmän kulturverksamhet -229 -149 -80 -289 -188 

320 Bibliotek -3 928 -3 884 -44 -3 855 -3 711 

330 Musikskola/ kulturskola -560 -800 240 -335 

340 Idrotts- & fritidsanläggningar -107 -70 -37 -86 -122 

360 Kultursamordning -382 -406 24 -369 -495 

510 Vård & omsorg enl SOL & HSL -63 -64 1 

515 Bostadsanpassning -778 -1 400 622 -1 761 -1 227 

530 Färdtjänst/riksfärdtjänst -1 493 -1 469 -24 -828 -2 103 

600 Flyktingmottagande 68 0 68 

610 Arbetsmarknadsåtgärder -144 0 -144 -326 -206 

810 Kommersiell verksamhet 35 0 35 -23 24 

832 Buss, bil & spårbunden trafik 

865 Vattenförsörjning & avlopps- 

-114 -179 65 -1 590 -2 278 

hantering -2 080 -2 102 22 -2 567 -1 521 

870 Avfallshantering -610 -263 -347 -139 520 

910 Gemensamma lokaler -4 681 -4 218 -463 -2 905 -3444 

920 Gemensamma verksamheter -19 971 -20 981 1 010 -20 110 -19 753 

Summa -64 231 -64 395 164 -63 795 -59 137 

I det fall nettokostnaderna avviker betydligt från det budgeterade kommenteras 

detta nedan. 

– Verksamhet 130 Övrig politisk verksamhet skall ses tillsammans med 

verksamhet 100 nämnd och styrelseverksamhet. Avvikelsen för dessa 

uppgår sammantaget till -235 tkr. Orsak till överskridandet är bland 

annat längre fullmäktigemöten. Dessutom har kommunens visionsarbete 

överskridit budget med -68 tkr. 

– Verksamhet 249 Gator, vägar och parkering överskrider budget med 

-848 tkr. Cirka -600 tkr av detta utgörs av ökade kostnader för snö - 

röjning, -1 000 tkr jämfört med budgeterade -400 tkr. 

– Verksamhet 250 Parker redovisar ett överskott med 776 tkr. Överskottet 

genereras intäkter för skogsförsäljning vilka ej budgeterats.


– Verksamheten 261 Miljö- och hälsoskydd redovisar ett överskridande av 

budget med -253 tkr. Av dessa återfinns -218 tkr inom miljöenheten till 

följd av att man inte nått budgeterade intäkter avseende enskilda avlopp. 

Detta beror på att startsträckan för att komma igång med inspektionerna 

var betydligt längre än förväntat. 

– Verksamhet 515 Bostadsanpassning redovisar ett överskott med 622 tkr 

till följd av att antalet ärenden varit lägre än beräknat och därmed kostnaderna 

lägre än budgeterat. 

– Verksamhet 910 Gemensamma lokaler överskrider budget med -463 

tkr. I överskridandet ryms kostnader för avetablering av förskolelokaler 

med -1 398 tkr. 

– Verksamhet 920 Gemensam verksamhet redovisar ett överskott med 

1 010 tkr. Av dessa återfinns 1 024 tkr hos ansvar 21000 kommunchef 

och avser till största delen den buffert som återfunnits under detta ansvar. 

Återstoden cirka 200 tkr återfinns hos ansvar 21100 kanslichef och 

är bl.a. följden av nedsättningar i tjänster. 

Avgiftsfinansierad verksamhet 

Vattenförsörjning och avloppshantering (VA-verksamhet) 

1 januari 2007 trädde den nya lagen om vattentjänster (2006:412) i 

kraft. Lagen skärper kraven på huvudmannens ekonomiska redovisning 

genom att uttryckligen hänvisa till god redovisningssed samt krav på redovisning 

av särskilda resultat- och balansräkningar för VA-verksamheten. 

Ur redovisningen ska det även genom tilläggsupplysningar framgå 

hur gemensamma kostnader med andra verksamheter är fördelade. 

Lagen ger alltså ett uttalat krav på särredovisning. Motivet till ny lagstiftning 

är att tillgodose behovet av den information som krävs för att 

kontrollera, om de avgifter som tas ut, är korrekta. 

Totalt uppvisar VA-verksamheten i kommunen ett nollresultat efter 

det att ett överskott på 168 tkr i enlighet med regelverket förts vidare 

till kommande år. Resultatet rymmer fördelade gemensamma kostnader 

med 218 tkr. 22 tkr av kostnaderna återfinns inom barn- och utbildningsnämndens 

verksamhet och avser städning av lokaler vid Råssa 

återvinningscentral. Verksamheten uppnådde 2012 därmed en självfinansieringsgrad 

på 81 procent vilket är i enlighet med budget. Intäkterna 

och kostnader översteg budget med 263 tkr. 

VA-verksamheten Resultaträkning 


Verksamhetens intäkter 18 9,3 8,6 8,8 

Verksamhetens externa kostnader 19 -7,7 -7,5 -6,7 

Verksamhetens interna kostnader 20 -0,4 -0,4 -0,4 

Avskrivningar -1,6 -1,6 -1,6 

Verksamhetens nettokostnader -0,5 -0,9 0,1 

Finansiella kostnader 21 -1,7 -1,7 -1,6 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -2,1 -2,6 -1,5 

Extraordinära poster - - - 

Resultat efter extraordinära poster -2,1 -2,6 -1,5 

Skattefinansiering enligt budget 22 2,1 2,1 1,2 

Årets resultat 0,0 -0,5 -0,3 

Det negativa resultatet för VA-verksamheten år 2010 och 2011 skattefinansieras till 100%. 


VA-verksamhetens Balansräkning 


TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 23 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 54,0 53,6 55,1 

Maskiner och inventarier 3,3 2,2 2,1 

Pågående investeringar 12,0 8,3 1,9 

Summa anläggningstillgångar 69,2 64,2 59,1 

Omsättningstillgångar 24 

Upplupna intäkter - - - 

Kundfordringar 1,4 0,7 1,0 

Summa omsättningstillgångar 1,4 0,7 1,0 

SUMMA TILLGÅNGAR 70,6 64,9 60,1 

Eget kapital 

Eget kapital - - - 

Årets resultat - - - 

Summa eget kapital 0,0 0,0 0,0 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 25 0,0 0,0 0,0 

Summa avsättningar 0,0 0,0 0,0 

Skulder 

Långfristiga skulder 26 63,7 60,7 57,0 

Kortfristiga skulder 27 5,5 4,3 3,1 

Summa skulder 69,2 65,0 60,1 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR o SKULDER 69,2 64,9 60,1 

VA-verksamhetens noter 

Belopp i mkr 

Not 18 Verksamhetens intäkter 2012 2011 2010 

Anslutningsavgifter 1,0 0,6 0,6 

Brukningsavgifter 8,3 8,0 8,2 

Förändring av kortfr skuld till abonnentkollektivet - - - 

Summa verksamhetens intäkter 9,3 8,6 8,8 

Not 19 Verksamhetens externa kostnader 2012 2011 2010 

Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -0,3 -0,3 -0,2 

Entreprenad och köp av verksamhet -1,3 -0,8 -1,4 

Konsulttjänster -0,2 -0,1 -0,3 

Personalkostnader -3,6 -3,0 -2,7 

Bränsle, energi och vatten -0,9 -1,4 -1,0 

Övriga kostnader -1,5 -1,8 -1,0 

Summa verksamhetens externa kostnader -7,7 -7,5 -6,7 

Fördelning av OH kostnader till VA-verksamheten 

Kostnad Nyckel Motiv % 

Kommunchef % på lönesumma Schablon på nyttjandegrad 2% 

Telefon/Reception % på lönesumma och schablon på nyttjandegrad 

per abonnemang och orsakslogik 2% 

Datakostnader % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 

Ekonomichef % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 

Förvaltningsekonom % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 10% 

Ekonomiassistent % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 

Personalchef % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 

Personalhandläggare % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 10% 

Löneassistent % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 5% 

Hälsocoach % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 

Arkivarie % på lönesumma schablon på nyttjandegrad 2% 


35

36 



Not 20 Verksamhetens interna kostnader 2012 2011 2010 

Lokalhyror -0,3 -0,3 -0,4 

Övriga kostnader -0,1 -0,1 0,0 

Summa verksamhetens interna kostnader -0,4 -0,4 -0,4 

Not 21 Finansiella kostnader 2012 2011 2010 

Ränta på långfristiga lån -1,7 -1,6 -1,6 

Not 22 Skattefinansiering enligt budget 2012 2011 2010 

Budget 2,1 2,1 1,2 

Från och med år 2009 har budgetmedel inkluderats avseende 

OH-kostnader och kapitalkostnader 

Not 23 Materiella anläggningstillgångar 2012 2011 2010 

Fastigheter 


Nyanskaffningar 1,8 0,1 - 






Maskiner och inventarier 


Nyanskaffningar 0,7 0,1 - 






Pågående investeringsprojekt 12,0 8,3 1,9 

Summa materiella anläggningstillgångar 69,2 64,2 59,2 

Not 24 Omsättningstillgångar 2012 2011 2010 

VA-verksamheten har inte något separat bankkonto, vilket gör det svårt att urskilja VAverksamhetens 

tillgångar avseende kassa och bank. 

Not 25 Avsättningar pensioner 2012 2011 2010 

Pensioner 0,0 0,0 0,0 

Löneskatt 0,0 0,0 0,0 

SUMMA 0,0 0,0 0,0 

Det har under år 2012 gjorts en uppbokning av årets förändring av pensionsskulden. 

VA-verksamhetens personal utgör 0,7% av kommunens totala personalstyrka. 

Not 26 Långfristiga skulder 2012 2011 2010 

Lån av kommun 63,7 60,7 57,0 

Summa långfristiga skulder 63,7 60,7 57,0 

Not 27 Kortfristiga skulder 2012 2011 2010 

Leverantörsskulder 1,8 3,1 1,0 

Upplupna kostnader 0,2 0,0 0,4 

Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter 3,4 1,2 1,7 

Förutbetalda intäkter från VA-kollektiv 0,2 - - 

Summa kortfristiga skulder 5,5 4,3 3,1 

Avfallshanteringen 

Avfallshanteringen redovisar ett underskott på – 347 tkr. Cirka -160 tkr 

kan härledas till retroaktiva kostnader för höjning av tippavgift (2010 


och 2011) och hushållsentreprenadens höjning 2011, som belastats 

2012 års budget. Dessutom har det uppstått ökade kostnader för Råssa 

ÅVC jämfört med vad som budgeterats 2012. 

Nettokostnad – Avfallshanteringen 

Utfall Budget Avvikelse 

Intäkter 9 128 8 450 678 

Kostnader -9 738 -8 713 -1 025 

Nettokostnad -610 -263 -347 

Årets verksamhet 

Flyktingmottagande 

Utredningen kring ett samordnat flyktingmottagande i Sjuhärad avslutades 

och kommunen beslutade att ansluta sig till den gemensamma 

flyktingmottagningen, Boråsregionens etableringscenter (BREC). 

Kommunfullmäktige beslutade också att ansvaret för de uppgifter inom 

flyktingmottagandet som kvarstår på kommunen överförs från kommunstyrelsen 

till omsorgsnämnden. 

Kollektivtrafik och färdtjänst 

Kommunen deltar i projektet Nya vägvanor som är ett samarbete mellan 

Västtrafik, Göteborgsregionens kommunalförbund och tio kommuner 

inom Västra Götalandsregionen. 

Under hösten startades aktiviteten ”Dialog med hushållen” med 

personlig reserådgivning och tips på hur man kan resa hållbart i vardagen. 

Färdtjänstområdet utökades till att gälla alla kommuner i Västra 

Götalandsregionen samt till och från Kungsbacka och Varberg. Beslutet 

innebär att de med färdtjänsttillstånd inte behöver ansöka om ett tillstånd 

för varje resa till det utökade området. 

Kultur och fritid 

Hösten 2011 tecknades ett samverkansavtal mellan Bollebygd och Härryda 

kommuner kring en kulturskola. Kulturskolans verksamhet startade 

vid höstterminens start och kurserna erbjuds i gitarr, bas, piano, 

dans och drama. Cirka 150 barn anmälde sitt intresse och ca 70 kunde 

erbjudas en plats. 

Kommunfullmäktiges beslut om borttagande av hyresfria lokaler för 

föreningar samt införande av en taxa för hyra av kommunala lokaler 

och anläggningar utvärderades. Det medförde att taxan för idrottshallarna 

togs bort för de bidragsberättigade föreningarna. 

Kommunfullmäktige fastställde en ny modell för fördelning av 

kommunens anslag till studieförbund. Modellen utgår från Västra Götalands 

bildningsförbunds rekommendation. 

Biblioteket har haft sagoklubb, rytmik, barnteater och lovverksamhet. 

Läsecirkeln ”Läsgänget” för barn mellan 10-12 år har utökats med 

en skrivargrupp. Biblioteket började med utlåning av e-böcker och 

strömmande böcker. 

Bollebygdsambassadör 2012 blev Bollebygds kyrkokör. Kören genomförde 

en utomhuskonsert i biblioteksparken i september. 

Genom färdigställandet av Bollebygdskolans matsal fick kommunen 

ytterligare en arena för kulturutbud. 

Internationellt arbete 

Kommunen beviljades medel från EU till ett Europa Direkt kontor i 

Sjuhärad. Beslutet gäller för perioden 2013-2017. Kontoret i Bollebygd 

blir ett av totalt ca 500 i Europa. Uppdraget är att tillhandahålla enkel 

information till allmänheten om EU och EU:s politikområden. Det ska


också främja den lokala och regionala debatten och ge medborgarna 

möjlighet att tycka till om EU:s politik. 

Europa Direkt Sjuhärad kommer genom olika aktiviteter, främst 

riktade till unga människor, visa på möjligheterna att studera, arbeta 

och verka i Europa. Vidare kommer kontoret att arbeta för att höja 

kompetensen och medvetenheten om EU i regionens olika kommunala 

verksamheter. Kontoret kommer att vara placerat i Krafthuset. 

Kommunen ansökte tillsammans med Vårgårda och Mellerud kommuner 

samt en region i Skottland om EU- medel inom det internationella 

programmet Ung och Aktiv för ett projekt kring Konventionen 

om barns rättigheter. Ungdomarna ska undersöka hur barnkonventionen 

fungerar i den egna kommunen. De ska också informera barn och 

unga om barnkonventionen. En internationell konferens inom projektet 

genomförs i Skottland den 18-21 april 2013. 

Folkhälsa 

Inom folkhälsa var fokusområdena delaktighet och inflytande, generellt 

föräldrastöd samt alkohol- och drogförebyggande arbete. 

Sjuhärads kommunalförbund har 2010-2012 haft ett projekt för 

samverkan kring det generella föräldrastödet. I början av året anordnades 

en mässa i Krafthuset som riktade sig till organisationer och personer 

som arbetar med föräldrastöd, denna hade ca 100 besökare. 

Tilläggsmedel från Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 möjliggjorde att olika 

personalgrupper som arbetar med familjer och barn kunde gå utbildningen 

”Aktivt föräldraskap”. Arbetet med EFFEKT (f.d. ÖPP) fortsatte. 

Målet med programmet, som riktar sig till föräldrar till barn i 

skolans år 7-9, är att varje föräldrar ska få information vid fem tillfällen. 

Länsstyrelsen har tillsammans med kommuner och Polismyndighet 

sedan 2007 genomfört Insatser mot langning i syfte att uppmärksamma 

den illegala alkoholhandeln. Det görs genom att uppmärksamma 

föräldrar, allmänhet om langning och för att skapa diskussioner 

om langning, skapa en ökad vilja att lämna tips till polisen och att stimulera 

till en ökning av polisiära insatser mot langning. Bollebygd 

beslutade att delta i årets insats och att uppmärksamma invånare, 

med ett särskilt fokus på äldre kompisar och syskon, på detta under 

skolavslutningsveckorna i maj och juni månad. 

Hälso- och sjukvårdsnämnd 8 initierade dialog om nya folkhälsoavtal. 

Krisberedskap 

Länsstyrelsen följde upp kommunens krisberedskapsarbete och måluppfyllelsen 

bedömdes som god. Krisledningsnämnden, krisledningsgruppen 

samt info- och analysgrupp utbildades och övades under 

hösten. Projektet med att förbättra kommunens krisledningsförmåga 

slutfördes och kommunen har nu reservkraft till kommunhus och Bollegården 

samt anpassade lokaler och utrustning för att kunna bedriva 

ett effektivt krisledningsarbete. 

Delaktighet och inflytande 

Kommunens deltagande i SKL:s projekt kring medborgardialog fortsatte. 

Kommunfullmäktige beslutade att inrätta en tillfällig demokratiberedning 

med uppdrag att utreda om och i så fall hur kommunen kan 

arbeta med medborgardialog som en del av styrprocessen. Vid sammanträdet 

i mars gjordes en testsändning av sammanträdet på kommunens 

hemsida. Bakgrunden var en motion om att sända 

sammanträdena på webben. Under hösten beslutade kommunfullmäktige 

att sammanträdena från och med 2013 ska sändas. 


VA-verksamheten och avfallshantering 

Arbetet med omläggning av VA-ledningar i Hultafors har pågått under 

året. Arbetet med utredning av reservvattenförsörjning i Bollebygd och 

Olsfors/Hultafors och nytt vattenverk i Töllsjö har påbörjats. 

Under slutet av året konstaterades stora problem med vattenkvaliteten 

i Töllsjö och ett omfattande arbete med en åtgärdsplan startades. 

Nytt tillstånd för verksamheten vid Råssa ÅVC har erhållits viket innebär 

att en del åtgärder måste utföras för att minimera miljörisker. 

Fastighet, gata, park och planering 

Arbetena med förskolorna Krokdal och Eriksgården har färdigställts 

under året. Detsamma gäller den nya gruppbostaden på Hembygdsvägen 

och Söråns förskola i Olsfors. Stora oförutsedda kostnader uppstod 

i samband med avetablering av tillfälliga lokaler. Arbetet med att konvertera 

uppvärmningssystemet vid Örelundsskolan från olja till bergvärme 

har påbörjats. 

Köket på Odensgårdens förskola har renoverats. Arbete med energibesparande 

åtgärder pågår kontinuerligt inom enheten. 

Upphandling har genomförts för snöröjning vilken kom att medföra 

ökade kostnader. En lekplats har iordningställts vid Bäckaparken i 

Töllsjö. Arbetet med en ny skogsbruksplan har påbörjats. 

Hösten 2012 kom ett mycket efterlängtat beslut från regeringen då 

man fastslog att arbetet med den i många år omtalade Götalandsbanan 

skall påbörjas. Bland de första etapperna finns då bandelen Bollebygd – 

Mölnlycke med färdigställande till 2025. 

På plansidan i övrigt har arbete varit intensivt. Arbetet med en ny 

översiktsplan har påbörjats, liksom den fördjupade översiktsplanen för 

stationsområdet. Planen för stationsområdet genomförs inom ramen 

för det s.k. BOHÄM-samarbetet. 

Detaljplanearbeten pågår för Malmgården, Lyckebo och Skattegården 

i centrala Bollebygd. Detaljplanen för Bergadalen har överklagats, 

men Länsstyrelsen har givit ett förordnande att de oomtvistliga delarna 

av planen kan ianspråktas. Därutöver har arbete pågått med detaljplan 

för området vid f.d. sanatoriet i Hultafors m.fl. 

Bostadsbyggandet har varit intensivt och drygt 100 nya bostäder i 

hyresrätt har färdigställts av olika exploatörer. Efterfrågan på hyresrätter 

har konstaterats vara stor. 

I slutet på året avslog regeringen som sista instans alla överklaganden 

för Tyftet vilket medför att exploateringen av ca 50 tomter kan påbörjas. 

Personalutveckling 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inom kommunstyrelseförvaltningen har minskat från 

3,9 procent till 2,1 procent. Förändringen är en kombination av såväl 

lägre korttidsfrånvaro som långtidssjukskrivna. Korttidssjukfrånvaron 

minskar såväl bland männen som kvinnorna och hamnar på 0,7 procent 

respektive 3,3 procent. Minskningen är klart mindre bland männen 

än kvinnorna, detta kan till stor del förklaras av att antalet män är 

lägre än antalet kvinnor. Enskilda fall ger då stort utslag procentuellt. 

Andelen långtidssjukskrivna har under året minskat från 49,3 procent 

till 10,7 procent. Minskningen av sjukfrånvaron beror till del på projektet 

”Ont i kroppen”. Det gjordes en omfattande kartläggning på in- 


dividnivå om arbetets orsaker till värk och smärtor som kunde anses 

vara arbetsrelaterade. Efter detta har åtgärder vidtagits på såväl individsom 

gruppnivå för att minska bl a belastnings- och förslitningsskador. 

Rehabiliteringsarbete 

Inom kommunstyrelsen stöttar personalavdelningen kommunens chefer 

i rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen arbetar med att följa 

upp korttidsfrånvaro och därmed förhindra att denna leder till långtidssjukskrivningar. 

Som regel är att efter fem korttidssjukfrånvarotillfällen 

under den senaste 12-månadersperioden, eller efter fyra veckors 

sammanhängande sjukskrivning, skall respektive chef ha ett samtal med 

berörd medarbetare. På detta sätt startas rehabiliteringsprocessen i ett 

tidigt skede samtidigt som inga längre sjukskrivningar förbises. Under 

sommarperioden genomförde personalavdelningen en utbildning i 

praktiskt rehabiliteringsarbete för kommunens chefer, då sjukfrånvaroökningen 

under 2010 fortsatte in på 2011. Efter genomförd utbildning 

kan det konstateras att sjukfrånvaron börjat minska. Denna minskning 

kan delvis tillskrivas utbildningen men minskningen beror även på att 

sjuktalen normalt är lägre under andra halvåret. 

Sjukfrånvaro 

i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid, 2010-2012 

2012 2011 2010 

Kommunstyrelsen totalt 2,1 3,9 3,8 

Kvinnor 3,3 4,5 4,0 

Män 0,7 3,3 3,5 

Hela kommunen 5,3 5,9 5,5 

Kvinnor 6,2 6,7 6,0 

Män 1,3 2,0 2,8 

Långtidssjuka i procent 

andel sjuka 60 dagar eller mer 2010-2012 

2012 2011 2010 Antal* 

Kommunstyrelsen Totalt 10,7 49,3 63,3 1 

Hela kommunen 45,6 56,0 46,9 11 

38 



*Antal personer sjuka mer än 60 dagar den 31/12 2012 

Rehabiliteringsarbete 

Inom kommunstyrelsen stöttar personalavdelningen kommunens chefer 

i rehabiliteringsprocessen. Personalavdelningen arbetar aktivt med 

att följa upp korttidsfrånvaro och därmed förhindra att denna leder till 

långtidssjukskrivningar. Som regel är att efter fem korttidssjukfrånvarotillfällen 

under den senaste 12-månadersperioden, eller efter fyra veckors 

sammanhängande sjukskrivning, skall respektive chef ha ett samtal 

med berörd medarbetare. På detta sätt startas rehabiliteringsprocessen i 

ett tidigt skede samtidigt som inga längre sjukskrivningar förbises. 

Under året har kommunen i samarbete med företagshälsovården haft 

en rehabcoach anställd på halvtid. 

Rekryteringsläge 

Liksom tidigare år har tillgången på arbetskraft i huvudsak varit god. 

Det finns dock vissa bristyrken inom samhällsbyggnadsavdelningens 

ansvarsområde där rekryteringen varit svårare. Under året har tio rekryteringar 

genomförts på kommunstyrelsens avdelningar. En av dessa rekryteringar 

var chefsrekrytering, åtta av rekryteringarna tillhörde 

samhällsbyggnadsavdelningen. Tre av rekryteringarna kan hänföras till 

pensionsavgångar, en är utökning och övriga sex ersättning. Utöver 


detta har tre visstidsanställningar genomförts relaterade till ordinarie 

personals barnledigheter. Det finns en tendens att specialistbefattningar 

och områden där vi har väldigt få anställda är på väg att bli svårare att 

rekrytera. Det finns också en tendens att personalrörligheten inom specialistbefattningar 

och befattningar med krav på högskoleutbildning är 

ökande. Detta område bör bevakas och såväl attraktiviteten som rekryteringsprocessen 

bör ses över. 

Kompetensutveckling 

För kommunstyrelsens chefer har utbildning i arbetsmiljö genomförts. 

Brand- och hjärt- lungräddningsutbildning har genomförts för cirka en 

tredjedel av personalen. Myndighetsutövningen och stora delar av samhällsbyggnadsavdelningen 

har genomgått en tvådagars bemötandeutbildning. 

Två förvaltningschefer har genomfört toppledarprogrammet. 

Inom kommunstyrelseförvaltningens ansvarsområde finns många 

special- och unika befattningar en stor del av arbetstagarna deltar därför 

i riktade utbildningar och kurser. 

Inom vissa avdelningar har vi genomfört grupp- och chefsutvecklingsinsatser. 

Vi har ett utarbetat chefs- mentorsprogram som genomförs 

med externa aktörer. För enskilda chefer och medarbetare varierar 

således kompetensutvecklingen under året. 

Kommunen deltar också i ett regionalt mentorsprogram som är 

upprättat inom hela den offentliga sektorn. 

Den totala kostnaden för kommunstyrelsens kompetensutveckling 

under året uppgår till 702 tkr vilket medför en genomsnittlig kompetensutvecklingskostnad 

om 9 887 kr per anställd. 

Jämställdhet 

Under hösten 2011 påbörjade avdelningarna på kommunstyrelsen arbetet 

med frågan om fysiska arbetsförhållanden. Denna fråga återfinns i 

jämställdhetsplanen då jämställdhetsenkäten från 2009 visade att nästan 

hälften av kvinnorna och 20 procent av männen i kommunen upplevde 

att de fick ont i kroppen av sitt arbete. Detta arbete, som 

inkluderar kartläggning och planering av åtgärder, var klart under 

våren. Åtgärder har vidtagits såväl mot enskilda som arbetsgrupper och 

förhoppningsvis återspeglas det i de lägre sjukskrivningstalen. 

Under hösten 2011 påbörjades även arbetet med uppföljningen av 

lönekartläggning 2010. Syftet med den uppföljande kartläggningen är 

att upptäcka, åtgärda och förhindra att det finns osakliga löneskillnader 

mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Arbetet 

med kartläggningen samt upprättande av handlingsplan för att korrigera 

osakliga löneskillnader genomfördes under första kvartalet 2012 i 

samband med löneöversynen för 2012. 

Under året genomfördes utbildning med representanter från ekonomi- 

och personalavdelningen inom gender budgeting. Denna utbildning 

är en del i kommunstyrelsens arbete för en jämställd budget. 

Gender budgeting fanns med med tre exempel i budgetprocessen inför 

2013. Ett resultat blir att vi kommer att ha könsuppdelad statistik. 

Revidering av jämställdhetsplan är genomförd under året och en ny 

finns från 2013. 

Framtiden 

Kommunstyrelsen kommer under året att fortsätta arbetet med implementering 

av den nya styrmodellen i hela organisationen. Med detta 

avses styrkedjan från fullmäktige till enskild medarbetare. Under året 

kommer enhetsplan och medarbetarplaner att tas fram. Kommunstyrelsen 

avser att tydligare ta ansvar för tillsyn, samordning och övergripande 

styrning. Under arbetet med styrmodellen blev avsaknaden av en


kommungemensam värdegrund tydlig. Arbete för att ta fram och implementera 

en sådan kommer att starta under hösten. I styrmodellsarbetet 

identifierades också att behovet av att tydliggöra rollfördelningen 

mellan politiker och tjänstemän. 

I kommunens vision ingår en befolkningsökning motsvarande en 

procent. Detta uppnåddes under 2012 och berodde främst på att det i 

kommunen färdigställdes drygt 100 hyreslägenheter. För dessa fanns 

uppenbarligen en marknad. Detta område behöver bevakas noggrant 

avseende marknad, lånebild, tillgång på bostäder, trängselavgifter och 

kollektivtrafikens påverkan. 

Under året kommer tjänstemannaorganisationen att utredas. Syftet 

är bl.a. att identifiera och rätta till eventuella brister exempelvis i samordning 

mellan förvaltningar för att på så sätt kunna höja kvalitén i arbetet. 

BoHäM-samarbetet kommer att fördjupas. Den antagna visionen 

skall förverkligas och kommunstyrelsernas presidier skall ta fram en 

handlingsplan för fördjupat samarbete. 

Kommunalförbundet har tagit fram målsättningar syftande till att 

fördjupa samarbetet mellan kommunerna. En projektledare har tillsatts 

för att ta fram nyckeltalsjämförelser i syfte att belysa utvecklingen inom 

Sjuhärad. Arbetet med ett nytt tillväxtprogram kommer att intensifieras. 


Arbetet med fördjupad översiktsplan över stationen och det 

omkringliggande området kommer att intensifieras under året. Arbetet 

som berör tre kommuner (BoHäM) kommer att ske i samverkan där 

Härryda och Mark ingår såväl i en styr- som arbetsgrupp. I infrastrukturpropositionen 

är sträckan Mölnlycke- Bollebygd utpekad för byggnation 

2017-2025. Detta innebär att arbetet för en station i Bollebygd 

kommer att ha hög prioritet. 

De administrativa lokalerna i kommunen behöver ses över. Idag är 

ett flertal verksamheter utlokaliserade. Möjligheten att skapa fler arbetsplatser 

i kommunhuset är begränsad. Det finns f n några alternativ 

vilka förvaltningen kommer att arbeta vidare med. Inte minst behöver 

samhällsbyggnadsavdelningen samlokaliseras. 

Lokalprogram för F-6 skola i Bollebygd är framtaget och beslut 

kommer att tas under året. 

Samhällsbyggnadsavdelningen kommer att ta ett helhetsgrepp om 

kommunens lokaler. 


40 


Barn- och utbildningsnämnden 


Barn- och utbildningsnämnden ansvarar enligt reglemente antagen av 

kommunfullmäktige 2010-11-18 § 159 för samtliga skolformer enligt 

skollagen. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden är ansvarig 

för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga 

skolväsendet för barn och ungdomar samt gymnasieskola, gymnasiesärskola, 

komvux, särvux och svenska för invandrare. Barn- och 

utbildningsnämnden ansvarar också för kost- och städverksamheten 

samt pedagogisk omsorg som inte är en skolform. Barn- och utbildningsnämnden 

ansvarar även för vårdnadsbidraget i enlighet med Lag 

(2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. 


Barn- och utbildningsnämnden har med anledning av fullmäktiges 

prioriterade inriktningsmål formulerat effektmål. 

De kommunala verksamheterna ska utveckla sådana arbetsformer 

så att invånarnas delaktighet och möjlighet att påverka 

ökar. 

l Eleverna ska uppleva att de har möjlighet att föra fram sina åsikter till 

politikerna. 

Målet är delvis uppfyllt. Det är två processer som har varit grund för 

måluppfyllelsen, den s k 100 000 kr processen och processen att ta 

fram en ny översiktsplan. I brukarenkäten framkom att 45 procent av 

eleverna i årskurs 8 upplever att de har möjlighet att föra fram sina 

åsikter till politikerna. Eleverna upplever inte i så hög grad att de kan 

föra fram sina åsikter. 

Eleverna ska fortsättningsvis involveras i fler processer för att känna 

möjligheterna att påverka. Planerade processer är framtagandet av ny 

översiktsplan och byggnationen av Bollebygdskolan F-6. Det finns en 

ide från ungdomsdemokratigruppen att möta elever i varje skola exempelvis 

under lunchen vilket kan bli en naturlig mötesplats för politik 

och elever. 

De kommunala verksamheterna ska främja invånarnas hälsa 

och bidraga till att de känner trygghet. 


l Alla barn och elever ska vara trygga och känna ett stort förtroende för 

de vuxna i verksamheten. 

Målet är uppfyllt. 2012 svarade 95 procent av eleverna i årskurs 5 

och 8 att de känner sig trygga i skolan. Målet för verksamheterna är att 

alla barn och elever skall känna sig trygga. 95 procent är en mycket hög 

andel men det innebär inte att verksamheterna kan vila i nöjdhet utan 

arbetet måste ständigt utvecklas. Alla i förskola och skola ska främja 

barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion 

eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 

samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och 

kränkande behandling. En plan tas fram på varje enhet och det sker ett 

aktivt arbete med att alla elever och barn ska känna sig trygga. Nya allmänna 

råd är framtagna som styrdokument i likabehandlingsarbetet. 

Verksamheterna arbetar med värdegrunden, rutiner och arbetsformer 

för att stärka arbetet med att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier 

och kränkande behandling. 






l Öka andelen ekologiska livsmedel. 

Målet är uppfyllt. 2012 var 12,36 procent av årets kostnader för 

livsmedel ekologiska livsmedel såsom mjölk, frukt, vitkål, morötter, 

pasta och kaffe. Det sker ett fortsatt målinriktat arbete kring sök av 

möjligheter att köpa ekologiska livsmedel. Målet för 2013 är att 15 

procent av kostnader för livsmedel ska vara för ekologiska livsmedel. 

Barn- och utbildningsnämndens verksamhet ska präglas av 

pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig 

kunskap samt utvecklar sin sociala kompetens, framtidstro 

och självständighet.


l Alla barn och elever ska uppleva höga och positiva förväntningar. Alla 

elever ska ges möjlighet att uppnå goda kunskapsresultat. 

Målet är uppfyllt. 2012 uppger 92 procent av eleverna i årskurs 5 

och 8 att lärarna har höga förväntningar på dem. Höga förväntningar 

är en framgångsfaktor för måluppfyllelsen i skolan och det är viktigt att 

eleverna känner att de förväntas nå så långt som det är möjligt. Barn 

och elever ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd genom strukturerad 

undervisning i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar 

för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås. I förskolan 

arbetas för att lärande och omsorg skall bilda en helhet. Förskolan utvecklar 

uppdraget att lägga grunden för ett livslång lärande. Verksamheterna 

skall arbeta med ett fortsatt utvecklingsarbete kring måluppfyllelsen 

och en fokusering på skolans och förskolans lärandeuppdrag. 

l Alla barn och elever ska ha en god digital kompetens för att vara rustade 

för framtiden. 

Målet är uppfyllt. Elever i årskurs 7 och 8 har fått en egen dator. 

Alla lärare har fortbildats i att arbeta med datorn som ett pedagogiskt 

verktyg och alla lärare i grundskolan har från och med hösten 2012 

egna bärbara datorer. Skolan bedömer att pedagogerna på Bollebygdskolan 

7-9 har god kvalitet på sin utbildning med utgångspunkt i satsningen 

en-till-en. Datorn är ett verktyg, som för eleverna är en 

självklarhet idag. Här gäller det att skolan har kunskaper och tid att 

satsa rätt i framtiden. Eftersom alla skolor har en IKT-pedagog finns 

förutsättningar för en hög kvalitet på undervisning med IKT. 

l Alla barn och elever ska få det stöd som de behöver. Alla elever ska ges 

möjlighet att minst nå kunskapskraven. 

Målet är uppfyllt. Meritvärdet för 2012 beräknas till 213 poäng och 

alla elever i årskurs 9 på Bollebygdskolan var behöriga att söka till de 

nationella programmen i gymnasieskolan. Resultaten är mycket goda, 

men det finns en rad utvecklingsområden. Bland annat finns en stor 

skillnad mellan pojkar och flickors resultat. Det sker ett fortsatt arbete 

med formativ bedömning samt utveckling av den strukturerande undervisningen. 


för god ekonomisk hushållning 

l Kostnaden för sjukfrånvaron ska vara låg. 

Målet är uppfyllt. Sjukfrånvaron har minskat från 5,8 procent 2011 

till 5,5 procent 2012. Arbetet med att följa upp sjukfrånvaron samt det 

förebyggande arbetet har gett effekt. 

l Kostnaden för barn och elever som väljer förskola/grundskola i annan 

kommun ska vara låg. 

Målet är ej uppfyllt. Barn och elever som valt att gå i annan förskola 

och skola har ökat. 2011 var det 18 barn som valde att gå i förskola i 

annan kommun jämfört med 26 barn år 2012. Det var 55 elever i 

grundskolan som valde att gå i skola i annan kommun 2011, vilket ska 


jämföras med 76 elever 2012. De kommunala skolorna måste bli bättre 

på att visa upp de goda resultaten och marknadsföra sig som de bra 

skolor de är. Som huvudman för den kommunala skolan finns en skyldighet 

att tillse att den skolan är ett attraktivt alternativ. Den nybyggnation 

som planeras för Bollebygdskolan och Örelundskolan kan ha 

stor betydelse. 

l Kostnaden för elever med förlängd undervisning i gymnasieskolan ska 

vara låg. 

Målet är uppfyllt. Det är ett lägre antal elever med förlängd undervisning 

och det är färre antal elever på introduktionsprogrammet än vad 

som tidigare år gått på IV-programmet. Det är färre elever som har avbrutit 

sin gymnasieundervisning 2012 jämfört med tidigare år. Detta 

beror troligtvis på ny gymnasieorganisation med större krav på eleverna 

för att kunna byta program. För att förbättra måluppfyllelsen ytterligare 

ska barn- och utbildningsförvaltningen ställa krav på att få ta del 

av informationen som finns för de elever som har förlängd undervisning 

på gymnasiet. Den absolut viktigaste insatsen är en väl avslutad 

grundskola som gör eleverna förberedda för fortsatt studier samt en god 

studie- och yrkesvägledning. 


Barn- och utbildningsnämndens resultaträkning, tkr 



Intäkter 25 563 22 221 3 342 22 020 21 488 

Personalkostnader -108 890 -106 222 -2 668 -105 875 -100 926 

Köpt verksamhet -70 091 -67 398 -2 693 -67 037 -63 339 

Övrigt -34 983 -35 218 235 -32 116 -31 344 

Kapitalkostnader -1 109 -1 000 -109 -939 -1 266 


Nettokostnader -189 510 -187 617 -1 893 -183 946 -175 387 

Budgetram 187 617 187 617 0 178 138 173 474 

Resultat -1 893 0 -1 893 -5 808 -1 913 

Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2012 uppgår till 

-1 893 tkr. 

Det negativa resultatet förklaras delvis av ökade kostnader med anledning 

av ökat antal köpta platser inom förskola, grundskola, grundsärskola 

och fritidshem. Förvaltningens kostnader för personal och 

lokaler har ej kunnats reduceras i samma takt som antalet köpta platser 

ökat. Detta har medfört ökade kostnader med -800 tkr. Vuxenutbildningen 

redovisar ett underskott med -800 tkr, vilket beror på en ökad 

tillströmning av elever. Resultatet påverkas även av ökade kostnader för 

återställande av hyrda lokaler -200 tkr. Semesterlöneskuldsförändringen 

har medfört en kostnad motsvarande -200 tkr som inte varit budgeterad. 

Under året har kost- och städverksamheten haft ökade personalkostnader 

-300 tkr som förklaras av ökat nyttjande av timvikarier 

jämfört med vad som budgeterats. Ökade kostnader för skolskjuts till 

följd av ny upphandling, vilken inkluderade friskolan Gadden, bidrog 

till resultatet med -200 tkr. Resultatet förbättras av ett överskott inom 

egen grundskola och förskola på sammanlagt 600 tkr. Överskottet är 

följd av vakanser inom elevvård/elevhälsa (100 tkr), vårdnadsbidrag 

som inte förbrukats (200 tkr) samt ej förbrukade övriga kostnader 


42 



(300 tkr). Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2012 är negativt 

(-1 893 tkr). En likhet med föregående år är det kostnaden för köpt 

förskole- och grundskoleverksamhet som ökar. Detta beror på att fler 

barn och elever väljer barnomsorg eller skola i annan kommun. Det 

som skiljer 2012 års resultat från tidigare år är att det negativa resultatet 

inte kan förklaras av att det har varit fler barn eller elever i verksamheten 

totalt än vad som budgeterats. En annan skillnad är det stora underskottet 

inom vuxenutbildningen under 2012. 

Nettokostnader - budget per verksamhetsområde, tkr 

Netto- Av- Netto- Nettokostnad 

Budget vikelse kostnad kostnad 


Nämndverksamhet -491 448 -43 -529 -357 

Övrig politisk verksamhet -358 350 -8 0 0 

Förskola -49 615 48 905 -710 -46 126 -41 014 

Pedagogisk omsorg -960 1 309 349 -1 200 -1 366 

Fritidshem -9 319 9 102 -217 -6 843 -7 125 

Förskoleklass -3 746 3 812 66 -2 983 -3 153 

Grundskola -78 581 78 014 -567 -78 462 -74 591 

Grundsärskola -5 198 4 783 -415 -5 116 -5 619 

Gymnasiet -34 276 34 724 448 -36 167 -35 389 

Gymnasiesärskola -4 471 4 697 226 -4 710 -4 797 

Vuxenutbildning -1 845 1 047 -798 -1 116 -1 000 

Kostverksamhet ÄO -649 426 -223 -694 -976 

Summa -189 510 187 617 -1 893 -183 946 -175 387 

Nämndverksamheten visar ett underskott på -43 tkr avseende arvodeskostnader. 

Det har under året varit fler politiska möten, utöver 

nämndsmöten, vilket medfört att ökade kostnader. 

Förskoleverksamheten genererar under år 2012 ett underskott motsvarande 

-710 tkr. Underskottet förklaras av ökade vistelsetider och 

ökad efterfrågan av barnomsorg i annan kommun. Den pedagogiska 

omsorgen visar ett positivt resultat motsvarande 349 tkr. Överskottet 

förklaras av en minskad efterfrågan på vårdnadsbidrag än vad som budgeterats, 

samt en fortsatt låg efterfrågan på pedagogisk omsorg i kommunen. 

Verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola visar ett 

negativt resultat med -718 tkr. Underskottet förklaras av ökad efterfrågan 

av skola och fritidshem i annan kommun och att anpassningar av 

kostnaderna för den egna verksamheten inte har gjorts i samma takt. 

Grundsärskolans resultat -415 tkr högre jämfört med budget och 

detta beror på att kostnaderna för köpt verksamhet är högre på grund 

av förändrat behov. 

Gymnasieverksamhetens (inklusive gymnasiesärskolan) nettokostnader 

är 674 tkr lägre än budgeterat. Detta beror på färre gymnasieelever 

än budgeterat, en något lägre kostnadsökning än vad som prognostiserats 

samt att fördelningen mellan gymnasiet och gymnasiesärskolan har 

förändrats beroende på att det är färre gymnasiesärskoleelever. 

Vuxenutbildningen har 2012 ett underskott motsvarande -798 tkr 

och detta beror på en ökad efterfrågan. 

Kostverksamheten för äldreomsorgen har -223 tkr högre nettokostnader 

än vad som budgeterats, vilket förklaras av ökade personalkostnader, 

främst vikariekostnader, jämfört med vad som budgeterats. 


Prestationer 

Prestationer 



Antal elever F-9 i kommunens skolor 

Köpta platser år f-9 i andra kommuner/ 

813 834 -21 810 818 

friskolor 74 50 24 51 42 

Köpta platser år f-6 i friskolan Gadden 150 151 -1 155 154 

Antal elever fritidshem 418 418 0 387 370 

Antal barn förskola 514 509 5 496 464 

Antal barn i familjedaghem 8 10 -2 10 11 

Antal gymnasieelever/köpta platser 335 334 1 372 380 

Antal elever IV-programmet 3 5 -2 14 16 

Antal gymnasiesärelever/köpta platser 13 15 -2 17 21 

Antal elever i särskola i egen kommun 8 10 -2 11 14 

Köpta platser särskola i annan kommun 2 1 1 1 0 


Under året har kommunen haft invigning av nya fräscha lokaler på 

Eriksgårdens förskola, Krokdals förskola och ny matsal. 

Bollebygdsskolan har mycket goda resultat i årskurs 9. Bollebygdskolan 

är en av de unika skolorna i Sverige som har 100 procent behöriga 

elever till gymnasieskolans yrkesprogram, estetiska programmet, 

ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapliga programmet. Betygen 

är ett resultat av det arbete som pedagogerna i Bollebygd genomfört 

på ett bra sätt från förskolan och upp genom grundskolan. 

Det har under året skett en samverkan med Kulturskolan i Härryda 

och exempelvis har Dans och Drama varit en del på samtliga skolor. 

Även den frivilliga musikundervisningen har tagit fart. 

Flera möten med föräldragruppen Bollebarn har skett under 2012 

med många frågeställningar om personaltäthet, gruppstorlek, prognoser, 

ekonomi, resursfördelning, personalfrågor och arbetsmiljö. Föräldragruppen 

lämnade ett medborgarförslag till Kommunfullmäktige. 

Torsdagen den 15 mars besökte utbildningschef och förskollärare 

från Malå kommun Bollebygd. De berättade om hur de arbetar med 

”stämpelklocka” och timtaxa i Malå med anledning av en motion av 

Margareta Malmsjö (M) som antogs i december. Det innebär att ett 

försök med stämpelur görs under 2013. 

Det har under året skett en upphandling av ny skolskjuts utifrån att 

eleverna beviljats skolskjuts till Gaddenskolan. Nytt avtal finns från och 

med hösten 2012. 

Bollebygdskolan 7-9 har deltagit i Commeniusprojektet "The salty 

sweetness of the sea pouring in similar diversity to our clothing and 

nutrition through the time". Förutom Bollebygdskolan så är det skolor 

från Grekland, Portugal, Italien, Spanien och Turkiet. Det är både lärare, 

rektorer och framför allt elever inblandade i projektet som sträcker 

sig fram till och med 2013. 

Bollebygd var 2012 en föregångare med gott exempel utifrån första 

året i det fyraåriga avtalet mellan lärarorganisationerna och SKL (4.5 

procent). 

Bollebygds kommun är med i kompetensutvecklingsprojektet SKY 

(Stark Kompetens och Yrkesstolthet) som är finansierat av EU och riktar 

mot 13 västsvenska kommuners kvinnodominerade serviceverksamheter 

och omfattar ca 2 115 deltagare. Projektet har som mål att rusta 

deltagande kvinnor och män inom kost och lokalvård med god kompetens, 

bra självförtroende, stark yrkesstolthet och förutsättningar till ett 

fortsatt informellt lärande i den egna verksamheten. Validering av koc-


kar kommer även att genomföras för att styrka deltagarnas reella kompetens 

och stärka deras positioner på arbetsmarknaden. 

För första gången (på länge) har det satts betyg i årskurs 6 och 7. 

Det har föregåtts av ett aktivt arbete med betyg och bedömning bland 

lärarna i deras kompetensutveckling. 

Lokalprogram för Bollebygdskolan F-6 och för Öreslundsskolan är 

framtaget och arbetet är genomfört i god samverkan med samhällsbyggnadsavdelningen. 

Samtliga enheter har arbetet om sina planer vad gäller arbetet mot 

diskriminering och kränkande behandling. Nya allmänna råd har kommit 

under året som syftar till att stödja och synliggöra verksamheternas 

arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter 

samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier 

och kränkande behandling. 


Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har minskat 

men är ett strategiskt viktigt område att analysera och finna åtgärder för 

att motverka. Den totala sjukfrånvaron var 5,5 procent, en minskning 

med 0,3 procentenheter sedan 2011. Bland olika yrkeskategorier är 

sjukfrånvaron högst bland barnskötare samt köks- och städpersonal. 

Andelen långtidssjuka har minskat med 4,9 procentenheter under året, 

från 48,6 procent till 43,7 procent. Relaterat till kön var sjukfrånvaron, 

liksom tidigare år, högst bland kvinnor. Sjukfrånvaron bland kvinnor 

var 6,1 procent att jämföra med 1,3 procent bland män. Den 31 december 

2012 var fem personer långtidssjukskrivna inom förvaltningen, 

vilket är 5 personer färre än vid samma tidpunkt 2011. Av de fem långtidssjukskrivna 

är två helt sjukskrivna, en är sjuk på 75 procent och en 

är sjuk på 25 procent. Det har gjorts satsningar under året med anledning 

av resultatet från medarbetarenkäten (arbetets mängd och innehåll 

samt ”ont i kroppen”). Det har erbjudits föreläsning i stresshantering 

vid fyra tillfällen för samtliga anställda inom barn- oh utbildningsförvaltningen. 

Ergonomiutbildning för personal inom kost- och städ samt 

de flesta förskolor har genomförts. 

Sjukfrånvaro 


2012 2011 2010 

Barn- och utbildningsnämnden totalt 5,5 5,8 6,0 

Kvinnor 6,1 6,4 6,6 

Män 1,3 0,6 1,0 


Kvinnor 6,2 6,7 6,0 

Män 1,3 2,0 2,8 




Barn- och utbildningsnämnden totalt 43,7 48,6 50,6 5 



Rehabarbete 

Det pågår rehabiliteringsarbete i förvaltningen för att möjliggöra för 

sjukskrivna att återgå i arbete. Det optimala är att bli så duktiga att 

sjukskrivning aldrig blir realitet. Det är viktigt att det sker i ett nära 


samarbete med den berörde. Det är ansvarig chef som har befogenheter 

och resurser i ärendet som har ansvaret för rehabarbetet. Det har under 

året getts en föreläsning angående rehabiltering av rehabcoach till chefer. 

Det har dessutom som stöd under året funnits tillgång till rehabcoach 

från företagshälsovården. 


Det har gjorts 26 tillsvidarerekryteringar i barn- och utbildningsförvaltningen 

under 2012 och dessa består av förskollärare (18 st), fritidspedagog, 

specialpedagog/speciallärare (2 st), skolsköterska, husmor, 

städsamordnare, slöjdlärare, kock/kokerska, och förskolechef. 

I nuläget finns svårigheter att rekrytera fritidspedagoger och det har 

varit svårt att rekrytera specialpedagog med lärarbehörighet. Lärare 

med rätt kompetens för grundsärskola och fritidspedagoger kommer att 

vara svårrekryterat i framtiden. Även en brist av legitimerade förskollärare 

kan bli möjlighet. Det är av största vikt att vara en attraktiv arbetsgivare 

för att kunna stå sig i konkurrensen om dessa yrkesgrupper. På 

längre sikt kan det bli svårigheter att rekrytera NO-lärare då det är 

mycket få som utbildar sig inom de ämnena. 


Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört flera utbildningsinsatser 

för personalen under 2012. Exempelvis har förskolan ägnat tid åt 

att diskutera pedagogisk dokumentation och även tittat på tekniskt 

stöd i processen. Samtlig personal i årskurs 1-9 var på en föreläsning 

med Christian Lundahl, professor i pedagogik, med bedömning för lärande 

som sitt forskningsområde. Fyra lärare har under året gått en 

kurs på högskolan i Borås riktat mot bedömning och betygsättning i 

årskurs 6. Kursen har varit på uppdrag av Skolverket som en del i deras 

implementeringsstöd. 

Samtliga lärare i årskurs 1-6 har fått en dator som ett verktyg i sitt 

dagliga arbete. Under en dag genomfördes workshops med stöd av Mediapoolen 

för att få tips och idéer om vad som kan göras i ett klassrum 

med en dator och kanon. 

Några lärare har gått Lärarlyft II som pågår mellan 2012-2015 och 

ska öka ämnesbehörigheten hos lärare i grundskolan, gymnasieskolan, 

vuxenutbildningen och särskolan. 

Två rektorer går den statliga rektorsutbildningen som omfattar 30 

högskolepoäng. 

Framtiden 

Regeringen föreslår att två nya karriärsteg för lärare införs: 

– Yrkesskickliga lärare ska kunna bli förstelärare som i allt väsentligt 

ska fortsätta undervisa, men också ska kunna coacha kollegor, arbeta 

med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett ämne eller 

ansvara för lärarstuderande. 

– Personer med lägst licentiatexamen i ett ämne eller ämnesdidaktik 

ska kunna bli lektorer. Lektorer ska utöver undervisning kunna 

sprida ämneskunskaper till andra lärare eller bedriva forskning som 

gynnar undervisningen. 

Bollebygd bör vara med i den satsningen. 

Det har tagits fram två lokalprogram under 2012 för Bollebygdskolan 

F-6 och Olsfors förskola/skola. Barn- och utbildningsnämnden är 

mån om att det arbetet fortskrider enligt plan för att kunna erbjuda ändamålsenliga 

lokaler i undervisningen. Bollebygdskolan 7-9 är nästa 

projekt för förvaltningen att påbörja för att säkerställa att skolbyggnaderna 

i kommunen håller god kvalitet. Om den planerade utbyggnaden 


44 



av bostäder i Hultafors blir verklighet så måste frågan om etablering av 

en ny förskola i detta område aktualiseras. 

Det bör ska ske en fortsatt utveckling och strukturering av det systematiska 

kvalitetsarbetet. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet 

inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. 

Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt 

och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande 

till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla 

utbildningen. 

Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan 

och att möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete 

eller studier. Enligt skollagen ska fritidshemmet stimulera 

elevers utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid. 

Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och 

social gemenskap. I Bollebygd är personaltätheten låg och elevgrupperna 

stora. Det finns en låg andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 

i verksamheten. Det krävs ett strategiskt planerat arbete 

för att arbeta med organisationen och uppdraget. 

För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda omsorg 

på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat 

statsbidrag. Bollebygds kommun bör överväga om kommunen skall 

söka bidraget och ordna omsorg på kvällar, nätter och helger. 


Den minsta totala undervisningstiden för matematik i grundskolan 

och grundsärskolan, ska öka med 120 timmar. Skolverket gör bedömningen 

att en utökning av undervisningstiden bör fördelas med en 

timme i veckan i årskurserna 1–3 för att få den önskade effekten. Det 

innebär att elevernas garanterade undervisningstid kommer att öka. 

För att behålla den nivå som kommunen haft de senaste åren för 

vuxenutbildningen som i princip är full behovstäckning krävs budgetförstärkning 

för verksamheten. Det finns osäkerheter då regering aviserar 

i budgetpropositionen att åter öka bidragen för Yrkesvux. För att 

möta den svaga konjunkturutvecklingen avser regeringen att skapa fler 

tillfälliga utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Under lågkonjunkturen 

har yrkesvuxsatsningen varit en viktig åtgärd för att minska 

arbetslöshet och utanförskap. För att möta den svaga konjunkturen och 

det osäkra läget på arbetsmarknaden bedömer regeringen att det krävs 

ytterligare satsningar. Även om regeringen satsar så innebär det att vissa 

kostnader måste finansieras av kommunen. 

Föräldrar och lekande barn vid kommunens nya förskola Krokdal. FOTOGRAF: EMELIE LARSSON

Omsorgsnämnden 


Omsorgsnämnden ansvarar för verksamhetsområdena vård och omsorg, 

område funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. 

Uppföljning av kommunfullmäktiges 

inriktningsmål 2012 

Omsorgsnämnden har med anledning av fullmäktiges prioriterade inriktningsmål 

formulerat effektmål. 

De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer 

så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka 

ökar. 

l Brukarnas delaktighet skall öka. Minst 75 procent av brukarna skall ha 

kännedom om innehållet i omsorgsnämndens servicedeklarationer. 

Minst 70 procent av brukarna skall vara nöjda med personalens bemötande. 

Mätning sker genom förvaltningens brukarenkät och svarsfrekvensen 

ska uppgå till 70 procent. 

Målet är uppfyllt. Brukarnas delaktighet säkerställs genom genomförandeplaner 

som upprättas i samråd med brukare och anhöriga. Arbetssättet 

är väl utvecklat inom hemtjänsten och biståndshandläggning. 

Arbete pågår med att fastställa servicedeklarationer för de enheter där 

det saknas. Under 2012 har lokala värdighetsgarantier fastställts för särskilt 

boende. Dessa är att jämställa med servicedeklarationer. Brukarenkät 

inom hemtjänsten visar på att 94 procent är nöjda eller mycket 

nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. 80 procent av brukarna 

vet vad de kan förvänta sig av hemtjänsten (servicedeklarationen). 

Svarsfrekvensen var 67 procent. 


l Ökad valfrihet för brukarna. Bollebygd ska uppnå minst 145:e plats 

bland Sveriges kommuner, avseende andelen brukare på äldreboende 

som är nöjda med möjligheten att få komma ut när de vill. Grund för 

bedömning av måluppfyllelse är Socialstyrelsens Öppna jämförelser. 

Målet är ej uppfyllt. Mätresultat avseende målet saknas i Öppna 

jämförelser. Genomförda åtgärder bedöms leda till full måluppfyllelse, 

men svarsunderlaget i Öppna jämförelser var för lågt för att resultat ska 

kunna redovisas. 

Under 2013 kommer en brukarundersökning på gruppbostäderna 

att genomföras, i syfte att få en uppfattning om brukarnas upplevelse av 

kvaliteten. Inom särskilt boende har möjligheten till utevistelse ökat för 

dem som önskar och individuellt vald aktivitet erbjuds två gånger per 

vecka. Förbättrad planering har införts kring aktiviteter på gruppbostäderna 

vilket medfört fler genomförda aktiviteter, inklusive utevistelser. 

l Det ska erbjudas minst två alternativa maträtter per måltid inom 

äldreomsorgen. 

Målet är uppfyllt. Från och med oktober 2012 erbjuds två alternativa 

maträtter. 

De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas 

hälsa och bidraga till att de känner trygghet. 

l Ökad rättssäkerhet. Minst 75 procent av brukarna har kännedom om 

kommunens klagomålshantering. Minst 90 procent av alla domar avseende 

överklagan ska falla till kommunens fördel. Minst 80 procent av 

den beviljade tiden ska utföras. Grund för bedömning utgörs av brukarenkät 

inom hemtjänsten, statistik över avkunnade domslut samt statistik 

över tid inom hemtjänsten. 

Under våren ibruktogs kommunens första gruppboende för personer med funktionsnedsättning. FOTOGRAF: PETER ERDMAN 


46 



Målet är uppfyllt. 85 procent av brukarna inom hemtjänsten uppger 

sig ha kännedom om kommunens klagomålshantering. 92 procent av 

domarna är till bifall för kommunen.100 procent av de beviljade insatserna 

i form av dagverksamhet, särskilt boende samt korttidsverksamhet 

är utförda. Inom hemtjänsten har minst 74 procent av den 

beviljade tiden utförts enligt statistiken. Omsorgsförvaltningens bedömning 

är att minst 80 procent av den beviljade tiden har utförts. 

Anledningen till differensen mellan beviljad och utförd tid är oftast väl 

tilltagna schablontider. 

l Yrkeskompetensen bland medarbetarna ska öka. Minst 90 procent av 

medarbetarna deltar vid obligatoriska utbildningar. 

Målet är uppfyllt. Yrkeskompetensen bland medarbetarna har ökat 

bland annat genom de utbildningar som genomförts. Deltagandet varierar 

men uppgår till i genomsnitt 90 procent. 

Flera utbildningar her genomförts för personalen under 2012, exempelvis: 

upprätta genomförandeplaner, konflikthantering, etik, teckenspråk, 

förflyttningsteknik, medarbetarskap, värdegrund, brand, 

krisberedskap, trivsam måltid, läkemedelshantering, drogprevention, 

Active parenting. Planering av utbildningstillfällen har skett samordnat 

och utbildningar för äldreomsorgen schemaläggs och planeras med 

minst sex veckors framförhållning. 

Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, del - 

aktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall 

prioriteras. 

l Det förebyggande arbetet inom ungdomsenheten ska öka. Andelen ungdomar 

som besöker ungdomsgårdens verksamhet ska öka med 10 procent. 

Grund för bedömning utgörs av statistik över antal besökare. 

Målet är ej mätbart. Ungdomsenheten har under 2012 påbörjat 

mätning av antalet besökare vid ungdomsgården. Jämförelsesiffror saknas 

för tidigare år. Då det totala antalet ungdomar 13-16 år har minskat 

i kommunen de senaste åren är det inte troligt att antalet besökare 

vid ungdomsgården ökar. 

l Ökat ansvarstagande för verksamheternas uppdrag. Minst 90 procent av 

medarbetarna skall ha kännedom om innehållet i omsorgsnämndens 

verksamhetsplan 2012 och minst 90 procent av medarbetarna skall ha 

använt värdegrunden i sin yrkesutövning. 

Målet är uppfyllt. Under hösten 2012 beslutade förvaltningen att, 

som grund för måluppfyllelse, använda kommunens medarbetarenkät. 

Med anledning av att denna endast genomförs vartannat år bygger bedömningen 

av måluppfyllelse på en sammanvägning av tidigare resultat 

och genomförda aktiviteter under 2012. Reviderad värdegrund har delats 

ut och diskuterats i arbetsgrupperna under hösten. Medarbetarna 

har fått information om och har diskuterat verksamhetsplan och värdegrund. 

Resultat från 2011 års medarbetarenkät: 89 procent av personalen 

hade kännedom om innehållet i verksamhetsplanen. 94 procent 

använde värdegrunden i sin yrkesutövning. 

l Arbetsmiljön i grupperna ska vara anpassad för både kvinnor och män. 

Minst 90 procent av medarbetarna skall uppleva att deras arbetsmiljö 

är anpassad för både kvinnor och män. 


Målet är uppfyllt. Grund för bedömning är förvaltningens uppskattning 

och tidigare års resultat i medarbetarenkät. Medarbetarenkät 

genomfördes ej 2012. I medarbetarenkäten för 2011 angav 97 procent 

av omsorgsförvaltningens medarbetare att arbetsmiljön är anpassad för 

män och kvinnor. Omklädningsrum för män har 2012 iordningsställts 

på Bollegården. 

l Minskad ohälsa. Andelen medarbetare som får ont i kroppen av sitt arbete 

ska minska med 50 procent och andelen medarbetare som upplevt 

kränkande särbehandling ska minska med 60 procent. 

Målet är ej uppfyllt. Förvaltningens bedömning är att vidtagna åtgärder 

kommer att leda till en viss minskning av andelen medarbetare 

som uppger att de får ont i kroppen av sitt arbete. Däremot är det inte 

sannolikt att andelen kommer att minska så mycket som 50 procent. 

Enligt medarbetarenkäten 2011 anger 52 procent att de får ont i kroppen 

av sitt arbete, samtidigt som 92 procent anger att de har de tekniska 

hjälpmedel de behöver. 

Vidare anger 83 procent att arbetsbelastningen är acceptabel och 74 

procent hinner med sina arbetsuppgifter. 98 procent anger att de trivs 

med sina arbetskamrater. Medarbetarenkäten besvarades av 71 procent 

av medarbetarna. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med de 

åtgärder som påbörjats. Arbetet måste vara långsiktigt och förebyggande. 

Personalens eget ansvar för träning och motion har också betydelse. 






l Ökad medvetenhet om miljöpåverkan. Förvaltningens förbrukning av 

drivmedel i förhållande till antalet körda kilometer ska minska med 5 

procent. Detta skall uppnås genom utbildning i sparsam körning (hemtjänst) 

och införande av Falck Sirius GPS-system och genom hemtagning 

av boende inom område funktionsnedsättning. Energiförbrukningen 

inom förvaltningen ska minska med 10 procent. Detta skall ske 

genom att utbilda energiombud i verksamheterna, beställa ekologiska 

produkter från restaurangen när det är möjligt samt källsortera där det 

är möjligt. 

Målet är ej uppfyllt. Grund för bedömning utgörs av statistik över 

energiförbrukning samt statistik från mätsystem i bilarna. Effekt av insatserna 

avseende förbrukningen av drivmedel har noterats, men då insatserna 

genomförts under andra halvan av året gav de inte full effekt 

2012. Insatserna kommer att följas upp under 2013 och förvaltningens 

bedömning är att det leder till måluppfyllelse under året. Hemtagning 

av boende inom område funktionsnedsättning har minskat antalet 

körda mil och reducerat kostnader för resor med 70 procent. 

Energiförbrukningen för Bollegården minskade mellan 2011 och 

2012 med -7 procent. 

Utfallet för året är positivt men inte i nivå med den målsättning 

som angivits. Resultatet beror sannolikt på en kombination av ökad 

medvetenhet hos medarbetare och chefer samt gynnsamma väderleksförhållanden.


Ekologiska varor har köpts in motsvarande drygt 12 procent enligt 

barn- och utbildningsnämnden som driver Bollegårdens restaurang. 

Förvaltningen avser att fortsätta arbetet med påbörjade insatser i 

syfte att uppnå måluppfyllelse. 

Uppföljning av Kommunfullmäktiges mål 

för god ekonomisk hushållning 

l Effektiviteten ska öka i verksamheterna Kostnaderna för den förvaltningens 

gemensamma administration ska minska med fem procent. 

Målet är uppfyllt. Kostnaderna för den gemensamma administrationen 

har minskat med 6 procent från 13 041 tkr till 12 258 tkr under 

2012. 

l Resurshushållningen inom verksamheterna ska öka. Kostnaderna per 

utförd timme i hemtjänsten ska minska med 80 kronor till 408 kronor 

(enligt KPB). Dygnskostnaderna per brukare inom LSS daglig verksamhet 

ska minska med 200 kronor, till 874 kronor (enligt KPB). Dygnskostnaderna 

för särskilt boende ska minska med 150 kronor, till 1 593 

kronor (enligt KPB. 

Målet är ej mätbart. Siffror avseende 2012 presenteras först senare i 

vår. Senast tillgängliga material avser Kostnad Per Brukare 2011. Kostnaderna 

per utförd timme i hemtjänsten minskade i denna mätning 

med -18 kronor till 453 kronor. Dygnskostnaderna per brukare inom 

LSS daglig verksamhet ökade med 70 kronor, till 1 144 kronor. Dygnskostnaderna 

för särskilt boende minskade med -206 kronor, till 1 537 

kronor. 

Daglig verksamhet har fortsatt uppbyggnaden och hemtagningen av 

brukare vilket leder till lägre kostnad per brukare. Daglig verksamhet 

har haft extra personal för att säkerställa god arbetsmiljö för såväl brukare 

som anställda. 

Effekterna av de åtgärder som vidtagits 2012 kommer att återspeglas 

i kommande KPB som presenteras under våren 2013. 

l Överensstämmelse mellan prestationer och kostnader. Kostnaderna per 

prestation ska uppgå till maximalt 100 procent av budgeterad kostnad. 

Minst 90 procent av medarbetarna har kännedom om sin enhets ekonomi. 

Målet är uppfyllt. Grund för bedömning är ekonomisk statistik och 

medarbetarenkät. 

Kostnaden per månad daglig verksamhet uppgick 2012 till 14 493 

kr jämfört med budgeterade 17 723 kr. 

Kostnaden per dygn särskilt boende 2012 till 806 kr jämfört med 

budgeterade 818 kr. 

Kostnaden per dygn gruppboende uppgick 2012 till 984 kr jämfört 

med budgeterade 943 kr. 

I 2011 års medarbetarenkät uppgav 82 procent att de har kännedom 

om sin enhetsekonomi. Medarbetarenkäten genomfördes ej 

2012. 


Omsorgsnämndens resultaträkning, tkr 



Intäkter 14 320 11 621 2 699 13 532 13 371 

Personalkostnader -79 501 -77 677 -1 824 -72 192 -71 500 

Köpt verksamhet -21 362 -21 903 541 -21 351 -21 090 

Övrigt -26 076 -25 334 -742 -26 751 -23 232 

Kapitalkostnader -967 -966 -1 -903 -1 049 


Nettokostnader -113 586 -114 259 673 -107 666 -103 500 

Budgetram 114 259 114 259 0 106 785 101 765 

Resultat 673 0 673 -881 -1 735 

Omsorgsnämndens resultat för 2012 är 673 tkr. Orsaken till överskottet 

återfinns framför allt inom individ- och familjeomsorg samt 

gruppbostad Lss. Orsaken till överskottet inom individ- och familjeomsorgen 

är lägre volym och dygnskostnader avseende köpta platser, än 

budgeterat. Överskottet avseende gruppbostaden förklaras främst av att 

den inte har bemannats i planerad omfattning enligt anpassning till 

behov. 

Intäkterna överstiger budget med 2 699 tkr och detta beror främst 

på att ökade volymer ger ökade intäkter samt ett ej budgeterade statsbidrag. 

Personalkostnaderna överskrider budget med 

-1 824 tkr totalt men skiljer sig mellan de olika verksamheterna. 

Inom IFO återfinns ett överskott på grund av sjukfrånvaro som inte 

har ersatts och lägre personalkostnader inom Lss på grund av senarelagd 

start av gruppboende. Ökade personalkostnader inom hemtjänsten 

är en effekt av den ökade verksamhetsvolymen. Personalkostnaderna 

har dock hållits nere genom effektivisering, vilket gett en lägre kostnad 

per hemtjänsttimme. Ökade kostnader för personalen inom nattbemanningen 

för gruppboendet på Bollegården beror på ökat vårdbehov 

bl.a. inom den palliativa vården. Köpt verksamhet visar ett överskott 

med 541 tkr, beror på att IFO visar ett överskott, men inom övriga 

verksamheter visar man negativa siffror beroende bl.a. på ökade kostnader 

för matleveranser på grund av ökade volymer. 

Övriga kostnader visar ett underskott på -742 beroende på att hyreskostnader 

budgeterats netto, ej brutto. 

Omsorgsnämndens resultat är positivt för 2012 (673 tkr) till skillnad 

från 2011 (-881) och 2010 (- 1 735 tkr). Totalt sett en förbättring 

med 1 464 tkr jämfört med förgående års resultat och beror på positivt 

resultat för gemensam administration, IFO och Lss. 

Resultat per verksamhet 


Nettokostnader – budget per verksamhetsområde, tkr 

Netto- Av- Netto- Nettokostnad 

Budget vikelse kostnad kostnad 


Nämnd -683 -579 -104 -751 -471 

Gem administration -12 258 -13 041 783 -12 879 -11 316 

IFO -19 586 -20 556 970 -20 295 -18 860 

LSS -26 080 -26 536 456 -22 729 -21 193 

Hemtjänst -12 746 -12 059 -687 -11 685 -12 356 

Hemsjukvård, Rehab -10 561 -10 631 70 -9 885 -10 789 

Särskilt boende -31 672 -30 857 -815 -29 445 -28 515 

Summa -113 586 -114 259 673 -107 669 -103 500 


48 



Gemensamma administrationen har minskat med -621 tkr under 

2012, vilket motsvarar minskning med 5 procent. IFO redovisar ett 

överskott på 970 tkr som beror på lägre kostnad köpt verksamhet än 

budgeterat. Lss visar ett överskott på 456 tkr som till vissa delar beror 

på lägre volym avseende 20-timmarsansvaret än budgeterat, samt senarelagd 

start av gruppboendet. 

Hemtjänsten uppvisar negativt resultat beroende på en kraftig volymökning 

sedan 2:a kvartalet 2012. Det är ett underskott inom särskilt 

boende som även tidigare under året prognostiserat ett negativt 

resultat. Underskottet beror på en ökad volym på korttidsboendet och 

ett ökat behov av palliativ vård med ökade personalkostnader som 

följd. 

Prestationer och nyckeltal 

Individ- och familjeomsorg 



Barn och ungdomar i familjehem 

- Antal vårddygn 56 0 56 181 730 

- Kostnad/vårddygn 

Barn och ungdomar på institution 

1 500 0 1 500 1 252 1 227 

- Antal vårddygn 1 109 1 095 14 982 782 


Barn och ungdomar på stödboende 

1 955 2 009 -54 2 250 853 

- Antal vårddygn 689 720 -31 720 0 


Vuxna missbrukare i familjehem 

1 850 1 847 3 1750 0 



Vuxna missbrukare på institution 

1 750 1 847 -97 1 750 1 750 

- Antal vårddygn 982 1 095 -113 1014 821 


Vuxna missbrukare på stödboende 

1 750 1 735 15 1 985 1 341 



Försörjningsstöd 

0 0 0 1 175 520 

- Antal personer 206 220 1 201 209 

- Utbetalt kr per hushåll 26 299 24 800 1 968 26 968 25 498 

- Tot bidragssumma, tkr 5 417 5 456 39 5 969 5 382 

Äldreomsorg 



Hemtjänst 

- Antal timmar (SoL) 29 654 27 300 2 354 25 171 28 503 

- Snittkostnad 

Korttidsvård 

368 375 -7 404 371 

- Antal dygn 4 922 4 380 542 3 611 3 471 


Särskilt boende 

821 820 1 983 797 

- Antal dygn 10 563 10 220 270 11 019 10 316 


Gruppboende 

806 872 -66 747 797 

- Antal dygn 12 677 12 469 208 13 265 12 685 

- Snittkostnad 984 1020 -35 900 973 


Funktionsnedsättning 



Studentboende 

- Antal dygn 1095 1 095 1 088 1 642 


Boende vuxna servicebostad 

2 832 2 684 148 2 504 1 682 

- Antal dygn 1 095 730 365 


Boende vuxna gruppbostad 

1 747 2 652 905 

- Antal dygn 823 1095 -272 


Boendestöd SoL** 

4 311 * 

- Antal brukare 8 11 -3 7 


Korttidsboende 

108 585 82 364 -26 221 1 921 

- Antal dygn 309 396 -87 415 626 


Daglig verksamhet 

5 040 4 570 470 3 723 3 539 

- Antal månader 168 144 24 136 124 

- Snittkostnad 14 493 17 723 -3 230 14 624 18 974 

*Verksamhet startades våren 2012 

** Osäker nedtrappning: 11 vid årets början, 6 under hösten. Verksamheten flyttades till 

psykiatrin fr.o.m. årsskiftet. Öppen, ej biståndsbedömd, verksamhet har bedrivits 2 dagar 

per vecka, vilket medfört minskat vårdbehov 


Äldreomsorg 

Året som gått har präglats av stora volymökningar främst inom hemtjänst, 

korttidsverksamheten samt äldreboende. Det är fler antal äldre 

men också äldre med mer omfattande insatser som ökar Från och med 

den 1 november 2012 har undersköterskor och vårdbiträden som arbetar 

i kommunens hemtjänst, särskilt boende, demensboende och i äldreomsorgens 

korttidsverksamhet rätt till heltid. Det innebär att all 

personal vid dessa verksamheter är heltidsanställda med möjlighet att 

utifrån eget önskemål arbeta deltid. Personalen som har rätt till heltid 

kommer under 2013 att börja arbeta med flytande tid. Genom att erbjuda 

rätt till heltid blir omsorgsförvaltningen i Bollebygds kommun 

en mer attraktiv arbetsgivare, något som är centralt då det framtida behovet 

av utbildade undersköterskor kommer att öka samtidigt som allt 

färre väljer att utbilda sig inom omsorgsyrken. 

Hemtjänstpersonal har varit delaktig i projektet hemrehabilitering 

som syftar till att effektivisera och förenkla rehabilitering i ordinärt boende, 

genom samarbete mellan rehabiliteringspersonal och hemtjänst. 

Individ- och familjeomsorg 

Antalet vårddygn för barn och ungdomar i familjehem minskade väsentligt 

under 2012, medan antalet vårddygn för samma målgrupp i institutionsvård 

ökade. Vården av vuxna missbrukare i familjehem ökade, 

medan institutionsvården avseende samma målgrupp minskade. Fortfarande 

har dock kommunen liten volym av placeringar utanför kommunen 

och därmed låga kostnader för köpt vård i jämförelse med andra 

kommuner. 

Under året har utbildning i ESTER-bedömning ägt rum, som syftar 

till att underlätta, systematisera och strukturera bedömning och dokumentation 

av risker, skydd, och insatser till unga i risk för eller med 

normbrytande beteende. Bedömningsinstrumentet fokuserar på några 

av de mest betydelsefulla och praktikrelevanta forskningsbaserade riskoch 

skyddsfaktorerna för normbrytande beteende bland unga.


Under året har omsorgsförvaltningen ansvarat för mottagande av två 

asylsökande ungdomar. Under året upphörde avtalet mellan Sjuhäradskommunerna 

och migrationsverket om ett gemensamt mottagande av 

asylsökande barn och ungdomar i Sjuhärad. 

Funktionsnedsättning 

Inom område funktionsnedsättning har volymerna ökat men inte i 

samma omfattning som äldreomsorgen. De volymökningar som ägt 

rum inom område funktionsnedsättning har främst varit inom insatsen 

bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 

för vuxna. Inom denna insats är det främst gruppbostadsplatser 

som ökat mest. Även inom daglig verksamhet har volymökningar skett. 

Område funktionsnedsättning har under de senaste åren hanterat 

stora volymökningar samt byggt upp verksamheter, som tidigare verkställdes 

i andra kommuner, inom kommunen. Detta har medfört ett 

behov av förstärkning av ledningsorganisationen inom omsorgsförvaltningen. 

Under april månad utökades område funktionsnedsättning 

med en tillförordnad enhetschef för att klara den ökade arbetsbelastningen. 

Tjänsten utlystes under december månad och tillsattes under 

januari 2013. 

Bollebygds kommuns har invigt sin första gruppbostad inom Lss. 

Detta har medfört att man, till skillnad från tidigare år har kunnat erbjuda 

personer med större funktionsnedsättningar möjlighet att få en 

egen bostad i sin hemkommun. 

Ny filial för daglig verksamhet med inriktning på serviceuppdrag 

har startats i lokaler på Bollegården. 


Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inom förvaltningen har minskat från 7,3 procent 2011 

till 6,5 procent 2012. Andelen kvinnor är 7,6 procent och män 2,3 

procent. Andelen långtidssjukskrivna i förvaltningen har minskat från 

68,9 procent 2011 till 53,8 procent. Fem personer var långtidssjukskrivna 

den 31 december 2012, varav en på 19 procent. 

Sjukfrånvaro 


2012 2011 2010 

Omsorgsnämnden totalt 6,5 7,3 5,4 

Kvinnor 7,6 7,9 5,6 

Män 2,3 1,0 3,6 


Kvinnor 6,2 6,7 6,0 

Män 1,3 2,0 2,8 




Omsorgsnämndenn totalt 53,8 68,9 36,2 1 



Rehabarbete 

Omsorgsförvaltningen följer gällande rutiner kring rehabarbete. Rehabiliteringssamtal 

har genomförts med samtliga långtidssjukskrivna. 


Under 2012 har omsorgsförvaltningen rekryterat 16 tillsvidareanställda 

enligt Offentliga jobb. Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda 

ökade under året från 163 till 165 personer. De volymökningar 

omsorgsförvaltningen haft under 2012 återspeglas i att antalet timmar 

utförda av timanställda ökade från 45 029 till 55 994 motsvarande 24 

procent. 

Expansionen inom område funktionsnedsättning har medfört rekryteringsbehov 

av personal med kunskaper i teckenspråk och talad 

svenska, vilket är en svårrekryterad yrkesgrupp. 


Omsorgsförvaltningen har genomfört flera utbildningar för personalen 

under 2012, exempelvis: upprätta genomförandeplaner, konflikthantering, 

etik, teckenspråk, förflyttningsteknik, medarbetarskap, värdegrund, 

brand, krisberedskap, trivsam måltid, läkemedelshantering, 

drogprevention, leda Active parenting. 

Jämställdhet 

Under november månad infördes Rätt till heltid inom omsorgsförvaltningen. 

En viktig anledning till detta var jämställdhetsperspektivet. Ca 

95 procent av omsorgsförvaltningens anställda är kvinnor. Från omsorgsnämndens 

sida betonades att en så kvinnodominerad verksamhet 

ska ha minst samma villkor och förutsättningar avseende sysselsättningsgrad 

som mansdominerade verksamheter d.v.s. heltidsanställning 

Under våren genomfördes en lönekartläggning avseende osakliga 

skillnader i lönesättningen mellan kvinnor och män. Genomlysningen 

kunde inte belägga eller upptäcka osakliga skillnader i lönesättningen. 

Framtiden 


Efterfrågan 

Psykisk ohälsa 

Regeringen beslutade i maj 2012 om en handlingsplan för riktade insatser 

inom området psykisk ohälsa. Prioriterade målgrupper är: barn 

och unga samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk 

problematik. Mot bakgrund av detta har staten och Sveriges kommuner 

och landsting (SKL) ingått en överenskommelse som syftar till att åstadkomma 

en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg och en bättre 

livssituation för de berörda. Sannolikt behöver omsorgsförvaltningen 

prioritera arbetet inom socialpsykiatrins område för att kunna arbeta 

enligt regeringens intentioner. 

Lagändring angående barns möjlighet att få vård 

Den 1 maj 2012 trädde en lagändring i kraft som innebar att, om den 

ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, 

får socialtjänsten besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med 

hänsyn till barnets bästa. Således kan antalet beviljade insatser till barn 

öka inom individ- och familjeomsorgen, vilket tar både personella och 

ekonomiska resurser i anspråk. 

Volymökningar inom äldreomsorg 

Antalet äldre som får omfattande insatser från hemtjänsten kommer 

sannolikt att öka och så ser det ut i hela riket. Det är framförallt perso- 


50 



ner i åldersintervallet 80 år och äldre som är i störst behov av omfattande 

hemtjänstinsatser och det mesta pekar mot utbyggd hemtjänst 

med koncentration på insatser/resurser till dem som har störst omsorgsbehov. 

Det särskilda boendet (Bollegården) har under året haft en hög beläggning 

och inledningen av 2013 indikerar ett fortsatt tryck i efterfrågan 

på särskilda boendeplatser. Detta visar på ett behov av utbyggnad 

av mellanboenden. 

Hemsjukvård 

Inom kommunen blir det allt vanligare att vårda människor med allt 

komplexare vård och omsorgsbehov. Genom en allt skickligare sjukvård 

överlever fler människor idag än tidigare vilket innebär att kommunens 

hemsjukvård och övrig vårdpersonal måste hantera helt andra vårdbehov 

än tidigare. Detta medför också ett utökat behov av resurser; personellt, 

kompetens och teknisk. 

Expansion inom verksamheten för funktionsnedsatta 

I Bollebygds kommun pågår en uppbyggnad av verksamheten för funktionsnedsatta 

(Lss) som omfattar såväl daglig verksamhet som olika former 

av boende. 

Behovet av fortsatt uppbyggnad bedöms som stort med tanke på 

den stora gruppen 90-talister som enligt lagstiftningen Lss har rätt till 

boende och sysselsättning sannolikt kommer att ansöka om dessa insatser 

inom de närmaste åren. 


Ändrat ansvar 

Sedan 1 januari 2013 ingår Bollebygds kommun i en överenskommelse 

om ett gemensamt flyktingmottagande i Sjuhärad, BREC, Boråsregionens 

etableringscenter. BREC kommer att utföra de flesta av de uppgifter 

kommunerna har att arbeta med sedan etableringslagen trädde i 

kraft. Det finns dock kvarvarande uppgifter som kommunerna ska ansvara 

för på lokal nivå, vilka inte är helt definierade för närvarande. För 

individ- och familjeomsorgen innebär detta sannolikt en ökad arbetsbelastning 

på flera funktioner.

Byggnads- och miljönämnden 


Byggnads- och miljönämndens resultaträkning, tkr 



Intäkter 0 0 0 0 0 

Personalkostnader -328 -347 19 -417 -369 

Köpt verksamhet 0 0 0 0 0 

Övrigt -15 0 -15 0 0 

Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 

Summa kostnader 0 0 0 -417 -369 

Nettokostnader -343 -347 4 -417 -369 

Budgetram -347 -347 0 -342 -335 

Resultat 4 0 4 -75 -34 

Byggnads- och miljönämndens resultat för 2012 är 4 tkr. Detta är 

att betrakta som ett nollresultat. 

Personalkostnaderna underskrider det budgeterade med 19 tkr. 

Kostnaderna för övrigt uppgår till 15 tkr vilket ej budgeterats. 



52 

Bollebygds kommun – stiftelse 

Förvaltningsberättelse Bollebo 

Stiftelsens uppdrag 

Ändamålet med Stiftelsens verksamhet är att inom ramen för den kommunala 

kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Den 

kommunala kompetensen innebär bl a att verksamheten skall bedrivas 

utan vinstsyfte. Detta hindrar emellertid inte att Stiftelsen drivs med 

vinst som används till att konsolidera stiftelsen och höja dess soliditet. 

Affärsidé 

Stiftelsen skall ha ett varierat utbud av bostäder i små områden med 

trivsamma gårdsmiljöer. Bostäderna skall enbart avse hyresrätter utan 

egen kapitalinsats. Valmöjligheter avseende standard och service-grad 

ska erbjudas kunderna. Förvaltningen ska ske miljömedvetet och nära 

kunden. 

Marknaden 

I Bollebygds kommun finns totalt ca 3 200 hushåll. Kommunen har en 

positiv befolknings-utveckling och efterfrågan på bostäder är stor, 

främst i Bollebygds tätort. 

Fastighetsbeståndet 

Totalt förvaltar Stiftelsen 315 lägenheter och 11 lokaler. Därutöver ägs 

och förvaltas ett äldreboende som i sin helhet hyrs av Bollebygds kommun. 

Den totala bostadsytan, exkl. äldreboendet uppgår till 22 800 m2 

och lokalytan uppgår till 1 049 m2. Äldreboendets yta uppgår till 8 

278 m2. Stiftelsens fastighetsbestånd består av ett 10-tal bostadsområden 

med varierande antal lägenheter. Flertalet lägenheter är markbostäder, 

typ radhusboende. Utav beståndet finns 267 lägenheter i 

Bollebygd, 40 lägenheter i Olsfors och 9 lägenheter i Töllsjö 

Lägenhetsfördelning 

Bostäder 

Särskilt 

boende Totalt 

1 rok 26 81 107 

2 rok 137 2 139 

3 rok 104 104 

4 rok 48 48 

Summa 315 83 398 

Investering 

Nyproduktion 

Byggnation av 16 nya hyreslägenheter på Östra Hedängsvägen i Bollebygd 

färdigställdes 

Slutkostnaden för projektet blev 23 186 tkr. Samtliga lägenheter 

hyrdes ut omgående. 

Skattegårdstomten 

Plankostnadsavtal med Bollebygds kommun avseende Skattegårdstomten 

finns sedan tidigare. Under året har detaljplanen varit utställd för 

yttranden. 

Kråktorp 1:14 

Avstyckning har skett av 11 enheter från fastigheten Kråktorp 1:14. Avstyckningen 

slutfördes den 31 januari 2012. Av de avstyckade enheterna 

återstår två att avyttra. 


Hyresutveckling 

Den 1 januari 2013 höjdes hyrorna för bostäder med i snitt 1,40 procent. 

Väsentliga lokalhyreskontrakt 

Tre större hyreskontrakt är tecknade med Bollebygds Kommun med en 

total årshyra på 11 934 tkr. 

Uthyrning 

Hyresbortfall på grund av outhyrt uppgår till 50 tkr. 

Lägenhetsbeståndet fördelat 

efter byggnadsår 

Av stiftelsens bostäder är 163 st uppförda under åren 1963-1985. 184 

st under åren 1986-1993, 35 st under åren 2003-2010 och 16 st 2012. 

Bokfört värde 

Fastigheternas bokförda värde uppgick per den 31 december 2012 till 

183 591 tkr. Av totalt bokfört värde hänför sig 76 086 tkr till Bollegårdens 

Äldreboende. 

Försäkring 

Samtliga fastigheter är försäkrade till fullvärde. 

Lån och finansiering 

Låneskulden uppgår till 167 000 tkr. Som säkerhet för lånen finns 

kommunal borgen. Ökning av banklån har under året gjorts med 

7 000 tkr för att finansiera investering i fastighet. 

Underhåll 

Stiftelsens inriktning på verksamheten är att ha hög servicenivå och väl 

underhållna fastigheter. Företaget tillämpar hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll 

(HLU). Årets underhållskostnader uppgår till totalt 4 023 tkr 

varav 828 tkr avser Bollegårdens Äldreboende. 

Miljöarbete 

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder är sedan 2001 certifierade enligt 

ISO 14001. Vi bedriver ett aktivt miljöarbete som syftar till, att ur miljösynpunkt 

på bästa möjliga sätt hushålla med resurser, för att bidra till 

en långsiktig hållbar utveckling. Miljöarbetet redovisas som särskild bilaga 

till årsredovisningen. 

Miljöfarlig verksamhet. 

Följande delar av företagets verksamhet är anmälningspliktiga enligt 

Miljöbalken: 

l Större kyl- och frysanläggningar (Bollegårdens Äldreboende) 

l Drift av större värmepumpar på Vinkelvägen 1-7

Förvaltningsberättelse Bollebo / Resultaträkning 

Ekonomi 

Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför en hög ränterisk. 

Genomsnittsräntan år 2012 var 2,63 procent (2,77 procent 2011). Den 

genomsnittliga underhållskostnaden under den kommande femårsperioden 

bedöms ligga i intervallet 5 000-6 000 tkr per år. 

Resultat och ställning (tkr) 

2012 2011 2010 20098 

Nettoomsättning 36 528 31 631 27 598 31 127 

Res. efter fin. poster 8 096 1 591 -5 091 4 229 

Balansomslutning 200 400 190 923 180 369 170 290 

Justerat eget kapital 25 523 17 494 15 976 20 369 

Soliditet 12,7% 9,2% 8,9% 12,0% 

Medeltal anställda 6 6 6 6 


Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Funktionsindelad – Resultaträkning 


Belopp i kr 2012 2011 

Nettoomsättning 

Hyresintäkter 32 550 947 31 584 413 

Övriga rörelseintäkter 15 451 47 078 

Vinst avyttring byggnad/mark 3 961 669 0 

Summa nettoomsättning 36 528 067 31 631 491 

Fastighetskostnader 

Driftskostnad -11 280 869 -10 786 636 

Underhållskostnad -4 022 908 -6 804 322 

Fastighetsskatt -440 695 -311 620 

Planenliga avskrivningar 

Inventarier, verktyg och installationer -498 491 -528 136 

Byggnader -5 301 306 -5 077 382 

Summa fastighetskostnader -21 544 269 -23 508 095 

Bruttoresultat 14 983 798 8 123 396 

Centrala adminstrations- och försäljningskostnader -2 445 739 -2 180 423 

Rörelseresultat 12 538 059 5 942 972 

Resultat från finansiella poster 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 150 757 92 277 

Räntekostnader och liknande resultatposter -4 592 526 -4 444 245 

-4 441 769 -4 351 968 

Resultat efter finansiella poster 8 096 290 1 591 004 

Bokslutsdispositioner 

Förändring av ackumulerad överavskrivning -359 300 -260 000 

Avsättning till periodiseringsfond 0 0 

Upplösning av periodiseringsfond 

Resultat före skatt 7 736 990 1 331 004 

Skatt på årets resultat 0 -21 

Årets resultat 7 736 990 1 330 983 


54 



Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Balansräkning 

Belopp i kr 2012-12-31 2011-12-31 

TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader 176 299 632 163 872 399 

Mark 7 290 751 6 799 438 

Pågående nybyggnad 433 663 9 707 025 

Inventarier, verktyg och installationer 2 646 771 3 104 229 

186 670 817 183 483 091 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 50 000 50 000 

Obligationer 3 000 000 0 

Summa anläggningstillgångar 189 720 817 183 533 091 

Omsättningstillgångar 

Varulager m.m. 

Råvaror och förnödenheter 92 194 159 868 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 147 591 53 219 

Fordran Bollebygds Kommun 0 1 820 820 

Skattefordran 0 4 054 

Övriga fordringar 202 071 331 248 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 180 560 215 140 

Summa kortfristiga fordringar 530 222 2 424 481 

Kassa och bank 10 056 422 4 805 484 

Summa omsättningstillgångar 10 678 838 7 389 833 

Summa tillgångar 200 399 655 190 922 924 



Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Balansräkning 


Belopp i kr 2012-12-31 2011-12-31 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Grundfond 1 000 000 1 000 000 

Reservfond 6 971 860 6 971 860 

7 971 860 7 971 860 

Fritt eget kapital 

Balanserat resultat 8 571 051 7 240 067 

Årets resultat 7 736 990 1 330 983 

16 308 041 8 571 051 

Summa eget kapital 24 279 901 16 542 911 

Obeskattade reserver 

Ackumulerade överavskrivningar 1 680 568 1 321 268 

Periodiseringsfond 0 0 

Summa obeskattade reserver 1 680 568 1 321 268 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 167 000 000 160 000 000 

Summa långfristiga skulder 167 000 000 160 000 000 

Kortfristiga skulder 

Leverantörskulder 1 285 871 7 335 269 

Skatteskulder 66 404 0 

Skuld till Bollebygds Kommun 746 318 0 

Övriga skulder 1 954 631 2 005 563 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 385 962 3 717 913 

Summa kortfristiga skulder 7 439 186 13 058 745 

Summa eget kapital och skulder 200 399 655 190 922 924 

Ställda säkerheter 

Fastighetsinteckningar 61 000 61 000 

Ansvarsförbindelser 

Fastigo, ansvarsbelopp 39 518 39 551 


56 


Kassaflödesanalys 

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder – Kassaflödesanalys 

Belopp i kr 2012 2011 

Den löpande verksamheten 

Rörelseresultat 12 538 059 5 942 972 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar 5 799 797 5 605 518 

Erhållen ränta m m 150 757 92 277 

Erlagd ränta -4 592 526 -4 444 245 

Skatt 0 -21 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 896 087 7 196 501 

Förändring i rörelsekapital 

Ökning(-)/Minskning av varulager 67 674 -28 349 

Ökning(-)/ minskning av fordringar 1 894 259 -944 714 

Ökning(+)/ minskning av kortfristiga skulder -5 619 559 5 962 888 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 238 460 12 186 327 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -14 018 054 -12 479 720 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -5 000 000 0 

Försäljning av anläggningstillgångar 7 510 033 0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 508 021 -12 479 720 

Finansieringsverksamheten 

Ökning(+)/ minskning av långfristiga skulder 7 000 000 3 000 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7 000 000 3 000 000 

Förändring av likvida medel 5 730 439 2 706 607 

Likvida medel vid årets början 4 805 483 2 098 877 

Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar vid årets slut 10 535 922 4 805 483 


Sammanställd redovisning och analys av stiftelsens ekonomi 


Den sammanställda redovisningen omfattar Bollebygds kommun och 

Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder (Bollebo). Stiftelsens bokslut redovisas 

i särskilt avsnitt samt i särskild årsredovisning. I den sammanställda 

redovisningen har interna transaktioner mellan kommunen och 

stiftelsen eliminerats. 


Koncernens sammanlagda resultat uppgår till 10,2 mkr, vilket är en 

förbättring av resultatet med 7,3 mkr jämfört med föregående år 

(2,9 mkr). 

Koncernens nettokostnader minskade med -0,3 mkr mellan 2011 

och 2012 att jämföra med en ökning på 7,0 mkr (2 procent) mellan 

2010 och 2011. 

De finansiella nettointäkterna ökade med 7,2 mkr (2,0 procent), att 

jämföra med 9,8 mkr (2,8 procent) mellan 2010 och 2011. Bostads - 

stiftelsens redovisade resultat är 7,7 mkr och kommunens 2,3 mkr. 

2012 påverkades koncernens resultat med -0,7 mkr p g a gjorda interna 

elimineringar. 

Investeringar 

Under året har 16 nya hyreslägenheter på Östra Hedängsvägen i Bollebygd 

färdigställts. 

I juni 2012. 23,2 mkr blev slutkostnaden för projektet. Samtliga 

lägenheter hyrdes ut omgående. 

Stiftelsens investeringar uppgick 2011 till 14,0 mkr medan 

kommun ens investeringsvolym (inkl exploateringar) uppgick till 

45,3 mkr. Kommunens största investeringar under året avsåg nya förskolor 

på Erikstorp och vid Vita villan samt nytt kök och matsal vid 

Bollebygdskolan. Projekten uppgick 2012 sammanlagt till 25,4 mkr. 

Koncernens investeringsvolym har minskat med -35,1 mkr från 

94,4 mkr 2011 till 59,3 mkr 2012. 

Finansieringsanalys 

Finansieringsanalysen visar hur koncernen fått in medel och hur de använts 

under året. 

Högre skatteintäkter än beräknat, tillfälliga intäkter, nyupptagna lån 

samt försenade investeringsprojekt medverkade till ett positivt kassa - 

flöde med 37,7 mkr inom kommunen. 

Stiftelsen kunde genom ökade långfristiga skulder och ett positivt 

resultat uppnå ett positivt kassaflöde med 5,7 mkr. Koncernen hade ett 

positivt kassaflöde med 43,4 mkr. 


Interna fordringar och skulder samt stiftelsens grundfondkapital på 

1,0 mkr har eliminerats i den sammanställda balansräkningen. Den totala 

balansomslutningen ökade med 71,9 mkr till 610,2 mkr. Orsak till 

denna kraftiga ökning är kommunens omfattande investeringar. Omsättningstillgångarna 

ökade med 38,3 mkr varav 36,1 skedde inom 

kommunen och handlar om att likviditeten förstärktes kraftigt under 

året. Stiftelsens egna kapital (inkl obeskattade reserver) ökade genom 

det positiva resultatet till 26,0 mkr. Koncernens sammanlagda egna 

kapital (inkl obeskattade reserver) ökade med 10,2 mkr till 182,7 mkr. 

De långfristiga skulderna ökade med 51,5 mkr. Ökningen skedde nästan 

helt inom kommunen (45 mkr) och innebar att kommunens långfristiga 

lån uppgår till 157,0 mkr. De kortfristiga skulderna ökade med 

2,8 mkr, uteslutande inom kommunen (8,3 mkr). 


Analys av Stiftelsen Bollebygds 

Hyres bostäders ekonomi 

Stiftelsens ekonomi och kommunens ekonomi är sammanflätade 

genom bl a att Bollebygds kommun gått i borgen för stiftelsens lån. 

Borgensåtagandet har ökat med 7,0 mkr mellan åren och uppgår till 

167,0 mkr. 

För de bostäder som kommunen hyr av stiftelsen täcker kommunen 

underskottet i förvaltningen. 

Underskottet motsvarar mellanskillnaden mellan blockhyran och 

hyresintäkterna från de boende. 

Stiftelsen sköter hyresdebiteringen. På kommunens bruttohyra har 

erhållits 18 procent bidrag från kommunkontosystemet (det s.k. ”Ludvikasystemet”). 

Stiftelsens räntekostnader har i princip varit oförändrade jämfört 

med 2011. Räntekostnaderna ökade med endast 0,1 mkr. Räntekostnaderna 

uppgick 2012 till 4,6 mkr. Den genomsnittliga räntan var 2,75 

procent 2012 att jämföra med 2,77 procent 2011 

Samtliga av stiftelsens lån (167,0 mkr) är tagna via Kommuninvest. 

Av stiftelsens lån har 86,0 mkr rörlig ränta endera per 3 månader eller 

varje dag. Av lånen förfaller 86 mkr inom 12 månader. Stiftelsen är 

oberoende av räntebidrag. 

2012 redovisar stiftelsen ett positivt resultat med 7,7 mkr. I resultatet 

ryms vinst från avyttring av mark med 4,0 mkr. Resultatet innebär 

en kraftig förbättring jämfört med år 2011 (1,3 mkr). Resultatet avviker 

positivt mot en lång rad av år med svaga resultat. En annan bidragande 

orsak till det förbättrade resultatet är lägre underhållskostnader 

än föregående år. 2011-års resultat innehöll underhållskostnader med 

6,8 mkr att jämföra med 4,0 mkr 2011. Det har tidigare angetts att genomsnittliga 

underhållskostnader under kommande femårsperiod 

kommer att ligga i intervallet 5-6 mkr per år. 

Stiftelsen har en hög skuldsättningsgrad vilket medför hög ränterisk. 

Under 2012 har räntevillkoren liknat de som rådde 2011 samtidigt 

som skulderna ökade något (7,0 mkr). Stiftelsens ekonomi kommer 

under överskådlig tid och i hög grad påverkas av rådande räntenivå. En 

ökning av räntenivån med ytterligare en procentenhet skulle för stiftelsen 

medföra ökade kostnader med 1,7 mkr. 

I grunden kvarstår problemet med att stiftelsen trots mycket hög uthyrningsgrad, 

vid normala räntenivåer, och underhåll som uppgår till 

uttalad ambitionsnivå har svårigheter att finansiera verksamheten. 

2012-års resultat uppnås i hög grad genom vinst vid avyttring av fastigheter 

samt låga underhållskostnader. 


58 


Koncernen – Resultaträkning 

Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen 

Belopp i mkr 2012 2012 2011 2010 2009 

Verksamhetens intäkter 36,5 83,1 74,0 74,4 76,2 

Verksamhetens kostnader (exkl avskrivningar) -18,7 -408,6 -400,8 -394,0 -375,0 

Avskrivningar -5,3 -18,4 -17,4 -17,6 -17,6 

Verksamhetens kostnader -24,0 -427,0 -418,2 -411,6 -392,5 

Verksamhetens nettokostnader 12,5 -343,9 -344,2 -337,2 -316,3 

Skatteintäkter 341,0 329,4 322,1 319,5 

Generella statsbidrag och utjämning 26,4 25,2 18,4 6,0 

Finansiella intäkter 0,2 0,6 0,7 0,2 0,5 

Finansiella kostnader -4,6 -13,6 -7,9 -2,8 -4,1 

Summa finansiering -4,4 354,5 347,3 337,8 321,9 

Resultat före extraordinära poster 8,1 10,5 3,1 0,6 5,6 

Extraordinära intäkter/kostnader 

Bokslutsdispositioner (Bollebo) -0,4 -0,4 -0,3 2,5 -2,2 


Koncernen – Finansieringsanalys 

Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen 

Belopp i mkr 2012 2012 2011 2010 

Den löpande verksamheten 

Årets resultat 8,1 11,3 7,5 2,6 

Justering för av - och nedskrivningar 5,8 18,9 17,4 17,6 

Justering för gjorda avsättningar 7,1 -3,4 -1,3 

Justering för ianspråkragna avsättningar 

Justering för ej likviditetspåverkande poster 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 13,9 37,3 21,5 18,9 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1,9 3,0 -15,8 -0,4 

Ökning/minskning förråd och lager 0,1 0,5 4,1 -8,7 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -5,6 2,6 6,2 -10,4 

Kassaflöden från den löpande verksamheten 10,2 43,4 16,1 -0,7 

Investeringsverksamheten 

Investering i immateriella tillgångar 

Försäljning av immateriella tillgångar 7,5 7,5 

Investering i materiella tillgångar -14,0 -59,8 -98,5 -32,4 

Försäljning av materiella tillgångar 

Investering i finansiella tillgångar -5,0 -5,0 -1,0 -1,6 

Försäljning av finansiella tillgångar 5,7 

Kassaflöden från investeringsverksamheten -11,5 -51,5 -99,5 -34,0 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån 7,0 51,5 73,6 16,0 

Amortering av skuld 

Ökning av långfristiga fordringar 

Minskning av långfristiga fordringar 

Kassaflöden från finansieringsverksamheten 7,0 51,5 73,6 16,0 

Årets kassaflöde 5,7 43,4 -9,9 -18,7 

Likvida medel vid årets början 4,8 14,0 23,9 42,5 

Likvida medel vid årets slut 10,5 57,4 14,0 23,9 


Koncernen – Balansräkning 


Stiftelsen Koncernen Koncernen Koncernen Koncernen 

Belopp i mkr 2012 2012 2011 2010 2009 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 189,7 500,3 467,2 385,1 368,8 

Omsättningstillgångar 10,7 110,0 71,1 69,0 77,3 

Summa tillgångar 200,4 610,2 538,3 454,0 446,1 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Obeskattade reserver (Bollebo) 1,7 1,7 1,3 1,1 1,1 

Grundfond i Bollebo 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Eget kapital vid årets början 15,5 171,2 168,3 164,9 163,4 


Eget kapital 26,0 183,1 172,5 169,1 167,9 

3,5 

Avsättningar 

Avsättning för pensioner 0 17,2 15,2 14,2 13,8 

Avsättning resultat 5,0 

Skulder 

Långfristiga skulder 167 324,0 272,5 198,9 182,9 

Kortfristiga skulder 7,4 80,9 78,1 71,9 81,5 

S:a avsättningar och skulder 174,4 427,2 365,8 285,0 278,2 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 200,4 610,2 538,3 454,0 446,1 


60 

Övrigt 

Ekonomisk utveckling under 10 år 

Bollebygds kommun – Ekonomisk utveckling under 10 år 

Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 

RESULTATRÄKNING 

Verksamhetens intäkter 67,5 57,2 59,6 57,0 54,0 47,6 51,2 48,3 45,8 49,9 

Verksamhetens kostnader -410,0 -395,6 -380,6 -366,7 -359,1 -338,2 -322,8 -309,4 -311,3 -308,7 

Avskrivningar -13,1 -11,8 -12,4 -13,1 -11,8 -10,1 -10,3 -10,9 -11,6 -10,2 

Verksamhetens nettokostnader -355,7 -350,1 -333,5 -322,8 -316,9 -300,6 -281,9 -272,0 -277,1 -269,0 

Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 367,4 354,5 340,4 325,5 324,2 314,7 296,2 282,5 271,2 265,4 

Finansnetto -8,5 -2,8 -1,0 -0,7 -1,2 -0,5 -0,6 -0,7 -0,9 -1,2 

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 -6,8 -4,8 

Extraordinära poster 

Årets resultat 3,2 1,5 6,0 2,0 6,1 13,6 13,7 9,8 -6,8 -4,8 

Bruttoinvesteringar -48,6 -82,1 -12,5 -12,1 -34,4 -28,8 -16,3 -9,4 -7,1 -20,9 

FINANSIERINGSANALYS 

Förändring av rörelsekapitalet 27,9 -2,1 4,7 15,6 -17,0 5,6 4,8 15,7 -4,5 -8,9 

Rörelsekapital vid årets slut 26,6 -1,3 0,8 -3,9 -19,5 -2,4 -8,0 -12,8 -28,5 -24,0 


Anläggningstillgångar 311,5 284,6 209,4 207,8 207,9 183,3 171,3 165,3 169,2 173,7 

Omsättningstillgångar 100,2 64,0 65,9 70,8 35,1 55,2 40,6 41,8 18,7 21,6 

Summa tillgångar 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 187,9 195,3 

Eget kapital 158,9 155,7 154,1 148,1 146,2 140,1 126,5 112,7 102,9 110,6 

Avsättningar och skulder 252,8 193,0 121,1 130,4 96,9 98,5 85,5 94,4 85,0 84,7 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 411,7 348,7 275,3 278,5 243,0 238,5 212,0 207,1 187,9 195,3 


Begreppsförklaring 

Ansvarsförbindelser är förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda 

panter och liknande. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet. 

Avskrivningar är planmässig värdeminskning på anläggningstillgångarna. 

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser enligt åtagande, vars storlek 

eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. 

Balanslikviditet är omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga 

skulder. 

Driftsredovisning omfattar kostnader och intäkter för den löpande 

verksamheten ställd mot budget. 

Eget kapital är kommunens förmögenhet. Den utgörs av skillnaden 

mellan tillgångar och skulder. Består dels av anläggningskapital och dels 

av rörelsekapital. De visar hur stor del av anläggningstillgångarna respektive 

omsättningstillgångarna som finansierats med egna medel. 

Exploateringsverksamhet är åtgärder för att anskaffa, bearbeta och 

iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller 

industrier. 

Kassaflödesanalys visar hur medel har tillförts och använts för löpande 

verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringen. 

Internränta är ersättning för nedlagt kapital i de anläggningar som används 

i verksamheterna. Kostnaden bokförs på verksamheterna och intäkterna 

på finansförvaltningen. 

Investeringsredovisningen omfattar investeringar i fastigheter och anläggningar, 

maskiner och inventarier. 

Kapitalkostnader består av avskrivningar samt internränta. 

Kassalikviditet är ett mått på kommunens betalningsstyrka på kort sikt. 

Vid 100 % täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel, kortfristiga 

fordringar och kortfristiga placeringar. 

Övrigt 

Omsättningstillgångar är de tillgångar som innehas kortare tid än ett år. 

Nettokostnadsandel anger hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag 

som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader. 

Nettolåneskuld är saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder 

Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen 

som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas 

som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld 

upparbetad från och med 1998 redovisas som en avsättning. Beviljade 

garantipensioner redovisas som en avsättning från och med 1998 även 

om beslut tagits tidigare. 

Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till rätt redovisningsperiod. 

Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga 

skulder. 

Självfinansieringsgrad beskriver hur stor del av årets nettoinvesteringar 

som finansierats med egna medel. 

Skattekraft är skatteunderlaget dividerat med antalet invånare. 

Skatteunderlag är totalsumman av kommunmedborgarnas beskattningsbara 

inkomst dividerad med 100. 

Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga. 

Soliditet är eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Anger betalningsstyrka 

på lång sikt. 

Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t ex likvida medel, kortfristiga 

fordringar och förråd/lager) del anläggningstillgångar (t ex fastigheter, 

inventarier och långfristiga fordringar. 

Utdebiteringen anger hur stor del av intjänad hundralapp som skall erläggas 

i kommunalskatt. 


62 

Övrigt 


Övrigt 


Bollebygds 

Kommun 

Kommunkansliet, 517 83 Bollebygd Telefon: 033 – 23 13 00 Fax: 033 – 23 14 28. 

E-post: info@bollebygd.se Webbplats: www.bollebygd.se

Bollebygds årsredovisning 2012 - Bollebygd kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?