vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi
vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi
vintervägen 29 - Centrum för Jungiansk Psykologi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
CJP NYHETSBREV<br />
ISSN 1652-2125<br />
Utges av CJP <strong>Centrum</strong> <strong>för</strong> <strong>Jungiansk</strong> <strong>Psykologi</strong><br />
AB två ggr/år (juni och december). Upplaga ca<br />
5.000 ex. Ansv. utgivare: Gunlög Raihle.<br />
CJP NYHETSBREV<br />
Nr 46 December 2008<br />
Några rader ...<br />
EN NY TID<br />
<strong>för</strong> CJP Nyhetsbrev<br />
Som ni redan märkt blir det ingen pappersutgåva<br />
av CJP Nyhetsbrev nu i december<br />
2008. Men i juni 2009 kommer<br />
<strong>för</strong>hoppningsvis ett nytt nummer på det<br />
gamla vanliga sättet. Det blir nr 47 och<br />
det kommer samtidigt att vara ett sorts<br />
jubileumsnummer, eftersom det blir den<br />
20:e årgången av CJP Nyhetsbrev.<br />
Tyvärr blir det också det sista numret som<br />
”papperstidning”. Kostnaderna <strong>för</strong> att trycka<br />
och distribuera tidningen har nu nått sådana<br />
astronomiska summor att de inte längre ryms<br />
inom våra ramar.<br />
Men vi är väldigt glada och nöjda med, och<br />
kanske också lite stolta över att vi kunnat<br />
hålla nyhetsbrevet levande i tjugo intensiva<br />
år. Och det skall <strong>för</strong>hoppningsvis inte vara<br />
slut i och med nummer 47, men det kommer<br />
att <strong>för</strong>ändras en del.<br />
Just nu håller vi på att lära oss hur vi på bästa<br />
sätt skall kunna transformera nyhetsbrevet<br />
från att vara en papperstidning till att bli en<br />
internettidning. Vi räknar alltså med att kunna<br />
fortsätta ett tag till men är hänvisade till att<br />
distribuera tidningen via internet.<br />
Så har du inte redan meddelat din e-post<br />
adress till oss: Gör det nu till pren@cjp.se<br />
eller ring oss på 08-830 700.<br />
Det stundar även andra <strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong> oss<br />
på Vintervägen. Nästa år blir vårt sista kursoch<br />
seminarieår (se sid xx) och i januari 2010<br />
börjar vi packa och <strong>för</strong>bereda fl yttningen från<br />
vårt kära hus på Vintervägen. Det väcker<br />
naturligtvis starka känslor hos oss. En varm<br />
tacksamhet <strong>för</strong> de fi na år som vi har fått bo<br />
och verka i det här huset blandas med stark<br />
sorg över att behöva lämna det.<br />
Vi <strong>för</strong>söker hitta former <strong>för</strong> den fortsatta verk-<br />
CJP:s Julbok 2008<br />
Den jungianska myten<br />
(se sid 10)<br />
samheten inom CJP och har gott hopp om att<br />
bokutgivning och bok<strong>för</strong>säljning kommer att<br />
kunna fortsätta. Likaså räknar vi med att IDP<br />
Institutet <strong>för</strong> Drömpsykologi skall kunna<br />
fortsätta sin forskning på det drömpsykologiska<br />
området. Bl.a. kommer resultaten från<br />
forskningsprojektet 65+ att utvärderas under<br />
2009 och vi hoppas att kunna presentera en<br />
del resultat under 2010.<br />
Onsdagsklubben kommer att ha sin sista träff<br />
i juni 2009 och därefter blir FDP Föreningen<br />
<strong>för</strong> Drömpsykologi en ren stöd<strong>för</strong>ening <strong>för</strong><br />
forskningsverksamheten.<br />
Själv upplever jag det som ett stort privilegium<br />
att sedan 1987 få ha varit med om<br />
att sprida och <strong>för</strong>ankra, men också <strong>för</strong>nya,<br />
den jungianska psykologin i vårt lilla hörn<br />
av världen<br />
Ha det så bra det går i vintermörkret!<br />
Var<strong>för</strong> inte kura<br />
skymning med en bra bok<br />
medan vi ser fram emot den<br />
kommande våren?<br />
Förläggare<br />
CJP NYHETSBREV nr 46<br />
ISSN 1652-2125<br />
(19:e årgången)<br />
Presentation av Vintervägen <strong>29</strong><br />
Mellan myt och vetenskap<br />
2<br />
(Erik Nisser)<br />
Folksagans kvinnobilder, del 3<br />
3<br />
(Marie-Louise von Franz)<br />
De bevingade<br />
4<br />
(Hillevi Furtenback)<br />
Arketypiska refl ektioner<br />
7<br />
(Håkan Raihle)<br />
Säg mig vad du äter ...<br />
9<br />
(Eva Jackson) 12<br />
Annonssidan<br />
Niebelungens ring<br />
17<br />
(Jean Shinoda Bolen) 18<br />
Föreningsnytt 19<br />
Fristående seminarier<br />
Kurser och studieprogram<br />
20-21<br />
2008-2009<br />
Seminarieledare på<br />
21<br />
Vintervägen <strong>29</strong><br />
Dipl drömcoacher och DC-<br />
22<br />
kandidater 23<br />
Kalendarium <strong>för</strong> Vintervägen <strong>29</strong> 24<br />
Nästa nummer av CJP:s Ny hets brev ut kom mer<br />
i juni 2009. Material som önskas in<strong>för</strong>t måste<br />
vara CJP tillhanda senast den 20 april 2009.<br />
För insänt, ej beställt material kan CJP tyvärr<br />
inte ta något ansvar. Om retur önskas, måste<br />
porto bifogas. För innehållet i signerade artiklar<br />
svarar resp <strong>för</strong>fattare och de fram<strong>för</strong>da åsikterna<br />
behöver inte vara representativa <strong>för</strong> CJP och/<br />
eller IDP.<br />
TIO-I-TOPP<br />
PÅ CJP:s BOKLISTA<br />
1/1 - 31/10<br />
1. Vid livets mitt ( 2 )<br />
2. Det inre barnet ( 1 )<br />
3. Syndabocken ( 7 )<br />
4. Kassandra-kvinnan ( 3 )<br />
5. Myten i våra liv ( 5 )<br />
6. Gudinnorna inom oss ( 6 )<br />
7. Frånvarande fäder ( 8 )<br />
8. Att lämna fadershuset ( 9 )<br />
9. Den kristna arketypen ( 4 )<br />
10. I skuggan av Saturnus ( 10 )<br />
Siffran inom parantes anger pla ce -<br />
ring en på Tio-i-topp listan<br />
per 30/4, 2008<br />
1
Vintervägen <strong>29</strong> - hemvist <strong>för</strong> CJP <strong>Centrum</strong> <strong>för</strong> <strong>Jungiansk</strong> <strong>Psykologi</strong> och IDP Institutet <strong>för</strong> Drömpsykologi - har de senaste<br />
åren på nytt blivit ett ”händelsernas centrum” <strong>för</strong> alla intresserade av personlig utveckling i allmänhet och av jungiansk<br />
psykologi och drömmar i synnerhet. Inom ramen <strong>för</strong> det nya samarbetet mellan CJP och IDP Institutet <strong>för</strong> Drömpsykologi<br />
blommar kreativiteten och ett antal nya utbildningsprogram, <strong>för</strong>utom ett avsevärt utvidgat kurs- och seminarieutbud,<br />
har sett dagens ljus under den tid som gått.<br />
Vintervägen <strong>29</strong> i Solna, hemvist <strong>för</strong> CJP <strong>Centrum</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>Jungiansk</strong> <strong>Psykologi</strong> och IDP Institutet <strong>för</strong><br />
Drömpsykologi.<br />
Vintervägen <strong>29</strong> har haft en central roll,<br />
åt mins to ne geografiskt, under de senaste<br />
15-20 årens jungianska utveckling i Sverige.<br />
Det bör ja de 1983 med att en av de då så få<br />
jungianskt orien te ra de, psy ko te ra peu tis ka och<br />
analytiska mot tag ning ar na i Sverige öppnade<br />
på Vin ter vä gen i Solna.<br />
Det fortsatte med att CJP <strong>Centrum</strong> <strong>för</strong> <strong>Jungiansk</strong><br />
Psy ko lo gi bildades 1987 med Vin ter -<br />
vä gen som hemvist, följt av Svens ka C G<br />
Jung Stiftelsen året därpå.<br />
Två år senare, närmare bestämt i de cem ber<br />
1989, publicerade CJP sina <strong>för</strong>sta boktitlar,<br />
som var Konsten att överleva (Daryl Sharp),<br />
Andarnas återkomst (Janet O. Dallett) och<br />
strax därefter Osyn li ga partners (John A.<br />
San ford). Sedan dess har det blivit mer än 60<br />
tit lar som givits ut på CJP:s <strong>för</strong>lag.<br />
År 2000 lämnar C G Jung Stiftelsen samarbetet<br />
med CJP och fl yttar från Vin ter vä gen,<br />
efter att ha funnits där i 12 år, och i stäl let<br />
kommer det ny bil da de IDP Institutet <strong>för</strong><br />
Dröm psy ko lo gi och FDP Föreningen <strong>för</strong><br />
Drömpsykologi till Vintervägen.<br />
Inom ramen <strong>för</strong> detta samarbete erbjuds<br />
dels ett öppet kurs- och se mi narie pro gram<br />
och dels sammanhållna ut bild nings- och<br />
stu die pro gram. Det ”öppna” programmet är<br />
öppet <strong>för</strong> alla som är in tres se ra de av jungiansk<br />
psy ko lo gi, dröm psy ko lo gi, personlig<br />
utveckling och re la te ra de områden. Det<br />
öppna pro gram met är hu vud sak li gen <strong>för</strong>lagt<br />
till veckoslut <strong>för</strong> att göra pro gram met tillgängligt<br />
även <strong>för</strong> till re san de.<br />
De sammanhållna ut bild nings pro gram men<br />
be står f.n. av DC-programmet, d.v.s. utbild<br />
ning en till dipl drömcoach, grundkurser<br />
i jungiansk psykologi och drömpsykologi,<br />
2<br />
VINTERVÄGEN <strong>29</strong><br />
ett centrum <strong>för</strong> personlig utveckling på jungiansk grund<br />
samt en seminarieserie med temat per son lig<br />
ut veck ling på jungiansk grund som vi kallar<br />
”Mellan Chaos och Struktur”.<br />
På Vintervägen ryms, <strong>för</strong>utom bibliotek och<br />
de kurslokaler som visas på bild nedan, även<br />
en ateljé som ger utrymme <strong>för</strong> den bildliga<br />
ge stalt ning en. Ateljén kan disponeras även<br />
ut an <strong>för</strong> kursprogrammet, men färg och annat<br />
ma te ri al håller man med själv och att boka tid<br />
i <strong>för</strong>väg är en nödvändighet.<br />
I biblioteket fi nns drygt 1000 volymer med<br />
an knyt ning till psy ko lo gi, mytologi, religion,<br />
al ke mi och folksagor. Den psy ko lo gis ka<br />
lit te ra tu ren har huvudsakligen jungianska<br />
<strong>för</strong> teck en, men även andra riktningar <strong>för</strong>ekommer.<br />
Jungs samlade verk, och några av Freuds,<br />
tar ganska stor plats på hyllorna, liksom en del<br />
upp slags verk av mera allmän karaktär. Biblioteket<br />
fung e rar som ett referensbibliotek, d.v.s.<br />
CJP:s bibliotek, ”Röda rummet”, används också<br />
som grupparbetsrum i samband med CJP:s/IDP:s<br />
kurser och seminarier.<br />
böckerna studeras på plats. Endast inskrivna<br />
studenter, som deltar i något av utbildningsprogrammen,<br />
kan låna hem böcker.<br />
Lilla och stora kurslokalen syns på bilderna<br />
ned an och t.h. I anslutning till lilla kurs lo ka len<br />
fi nns ett pen try med bl.a. mik ro vågs ugnar och<br />
kyl/frys, som kurs del ta gar na har till gång till <strong>för</strong><br />
Lilla kurslokalen, med plats <strong>för</strong> 9-11 personer, och<br />
med angränsande pentry.<br />
”Stora kurslokalen” som vi här ser hälften av,<br />
kan möbleras efter behov och på bilden har vi<br />
<strong>för</strong>berett <strong>för</strong> en bildgrupp på 12 personer.<br />
att göra i ord ning sina mål ti der un der heldagsoch<br />
veck o sluts kur ser na.<br />
Enligt den tradition som ut veck lats öppnas<br />
dör rar na till Vin ter vä gen <strong>29</strong> en halvtimma<br />
<strong>för</strong>e kurs start <strong>för</strong> att ge plats <strong>för</strong> vad som har<br />
kom mit att kallas ”kaffe med <strong>för</strong>snack”.<br />
Naturligtvis fi nns patientmottagningen kvar<br />
på Vin ter vä gen, och numera fi nns även DCmottagningen<br />
med fyra dipl drömcoacher<br />
där.<br />
Vintervägen <strong>29</strong> är, trots all sjudande aktivitet<br />
under dess tak, även en oas <strong>för</strong> vandraren som<br />
kan behöva en stunds vila och ved er kvick el se,<br />
eller en mötesplats <strong>för</strong> kravlös dis kus sion,<br />
t.ex. vid Onsdagsklubbens träffar den <strong>för</strong>sta<br />
onsdagen i varje månad. För hopp nings vis kan<br />
även du fi n na något av intresse på Vin ter vä gen<br />
<strong>29</strong>. Väl kom men!<br />
Gunlög Raihle<br />
”Stora kurslokalens” andra halva har sam ti digt<br />
möblerats <strong>för</strong> en gruppdiskussion under bekväma<br />
former.<br />
Om du kontinuerligt vill följa vår verksamhet<br />
kan du gå in på vår hemsida<br />
www.cjp.se<br />
eller meddela din e-post adress till<br />
kursinfo@cjp.se
MELLAN MYT OCH<br />
VETENSKAP<br />
av Erik Nisser<br />
I en fi lmad intervju någon gång på 1980-talet får Marie-Louise von Franz den <strong>för</strong>kättrade<br />
frågan om Jungs psykologi egentligen kan betraktas som en vetenskap? von Franz svarar, <strong>för</strong><br />
ovanlighetens skull en smula svävande, att den jungianska psykologin kanske snarast är att<br />
se som ett slags “vishetslära”, lite grann som en del av de gamla grekernas fi losofi ska skolor,<br />
som innehöll hela recept <strong>för</strong> hur ett meningsfullt liv bäst bör levas.<br />
Erik Nisser, fil kand och<br />
översättare, är CJP/IDPs kursadministratör.<br />
Seminarieledare<br />
inom områdena drömpsykologi<br />
samt symbolik och symbollära.<br />
Ämnesansvarig <strong>för</strong> området<br />
symbolik och symbollära.<br />
Epikuréer, stoiker, kyniker och pytagoréer, <strong>för</strong><br />
att nu bara nämna några, hade allesammans<br />
sina respektive utmejslade och många gånger<br />
mycket fi nurliga och avancerade världsbilder,<br />
och utifrån dessa skilda teorier om hur världen<br />
och människan är beskaffade drogs sedan<br />
olika slutsatser om hur livet ska levas på bästa<br />
sätt. Med visst fog kan man säga att de här<br />
skolorna stod <strong>för</strong> sin tids positiva psykologi<br />
– de sökte fram<strong>för</strong> allt ett svar på frågan om<br />
vad som är “det goda livet”.<br />
Inte desto mindre måste man säga att von<br />
Franz svar på frågan om den jungianska<br />
psykologins vetenskaplighet är rätt <strong>för</strong>bryllande,<br />
i synnerhet som Jung själv under hela<br />
sin karriär kämpade med att framställa och<br />
legitimera sin psykologi som just helt och hållet<br />
vetenskaplig. “Jag är enbart en empiriker”,<br />
ljöd hans enträgna mantra, omtaget i otaliga<br />
intervjuer, artiklar och skrifter, ibland med ett<br />
märkbart styng av uppgiven <strong>för</strong>tvivlan. Hans<br />
tankar mötte stort motstånd från många håll<br />
och han beklagade sig ofta över att han blev<br />
så miss<strong>för</strong>stådd. Och det kan man enkelt<br />
konstatera: det är oerhört lätt att miss<strong>för</strong>stå<br />
Jung och väldigt svårt att riktigt <strong>för</strong>stå vad<br />
han menar, vilket jag tror alla som <strong>för</strong>sökt<br />
att tränga in lite djupare hans tankevärld kan<br />
hålla med om.<br />
Hur som helst – här verkar <strong>för</strong>eligga en motsättning<br />
mellan von Franz syn och Jungs egen.<br />
Vishetslära står mot vetenskap. Men kanske<br />
är denna motsättning endast skenbar, kanske<br />
syftar de två på helt olika saker när de talar om<br />
vishetslära respektive strikt vetenskap.<br />
På 1930-talet gjorde Jung en mer formell skillnad<br />
mellan två block av tanke och metod, vad<br />
han kallade “komplex psykologi”, å ena sidan,<br />
och “analytisk psykologi”, å den andra. Med<br />
komplex psykologi menade han sin teoretiska<br />
psykologi, alltså den vetenskapligt formulerade<br />
delen. Flera har trott att beteckningen<br />
komplex psykologi egentligen syftar på komplexteorin,<br />
men så är inte fallet. Det handlar i<br />
stället om den rent teoretiska formuleringen av<br />
komplexa, dynamiska, psykiska system samt<br />
dessas inbördes relationer och sammansatta<br />
styrke<strong>för</strong>hållanden och transformationer. Den<br />
analytiska psykologin, däremot, rör den praktiska<br />
tillämpningen av teorin i behandlingssituationen<br />
eller, var<strong>för</strong> inte, i det vardagliga<br />
livet. Till den analytiska psykologin hör således<br />
sådana saker som jungiansk drömtolkning,<br />
aktiv imagination och så vidare, allt praktiska<br />
metoder som syftar till att, i bästa fall, nå en<br />
något högre grad av självkännedom och<br />
medvetenhet.<br />
“Mellan Myt och Vetenskap”<br />
Olja 32 x 44 cm av Håkan Raihle<br />
En parallell till denna uppdelning i teoretisk<br />
formulering och praktisk metodologi har vi i<br />
den uppspaltning man gör vid svenska universitet<br />
i teoretisk och praktisk fi losofi . Den<br />
teoretiska fi losofi n behandlar rent logiska,<br />
ontologiska, epistemologiska (kunskapsteoretiska)<br />
och vetenskapsteoretiska problem,<br />
medan den praktiska fi losofi n tar sig an praktiska<br />
frågor, däribland den politiska fi losofi n,<br />
och värdefrågor, till exempel moraliska och<br />
etiska spörsmål. Man har invänt att denna<br />
uppdelning gör våld på de historiska fi losofernas<br />
tankebyggen, som alltid har formen av<br />
hela system där både teori och praktik ingår i<br />
ett odelbart helt. Det är sant, men totalsystemens<br />
tid är väl på det hela taget <strong>för</strong>bi, och de<br />
moderna tankebyggena har alltmer karaktären<br />
av “lapptäcken” – en tanke här, en insikt där,<br />
en <strong>för</strong>eställning om hur det skulle kunna vara<br />
på det eller det området, och en annan idé om<br />
något tredje. Till denna kategori hör bland<br />
andra Jung, som aldrig gjorde något mer<br />
helhjärtat <strong>för</strong>sök att samla sina tankar till<br />
något som liknande ett sammanhållet helt.<br />
Jag tror helt enkelt han var viss om att ett<br />
sådant projekt är dömt att misslyckas – och<br />
därav beteckningen “komplex psykologi” <strong>för</strong><br />
den teoretiska, vetenskapliga sidan av sitt<br />
psykologiska tänkande.<br />
Men den här bodelningen föll snart mellan<br />
stolarna. C.G. Jung-institutet i Zürich var<br />
till exempel från början främst tänkt som<br />
ett forskningsinstitut, och Jung talade vid invigningsceremonin<br />
om “denna minnesvärda<br />
dag då portarna slås upp till ett institut <strong>för</strong><br />
komplex psykologi” – komplex psykologi, inte<br />
analytisk, märk väl. Betoningen låg alltså på<br />
psykologin i sig snarare än på psykoterapeutisk<br />
praxis. Det dröjde dock inte länge <strong>för</strong>rän<br />
undervisningen vid institutet mer och mer<br />
gick ut på att utbilda analytiker praktiskt.<br />
Jung själv hade inget större infl ytande över<br />
verksamheten, utan denna styrdes in på nya<br />
banor av andra krafter. Kärnfysikern Wolfgang<br />
Pauli stod från början som institutets<br />
“vetenskapliga skyddspatron” och funderade<br />
en bit in på 1950-talet allvarligt på att avgå i<br />
protest mot den vetenskapliga <strong>för</strong>fl ackningen,<br />
men ville vänta tills Jung gått bort <strong>för</strong> att inte<br />
göra honom besviken. Pö om pö suddades<br />
gränserna ut mellan teori och praktik. Den<br />
strängt vetenskapliga psykologin kördes över<br />
av dess praktiska tillämpning. Man var mer<br />
intresserad av analys och (över)personliga erfarenheter<br />
än av psykologisk grundforskning<br />
och teoretisk formulering. Den komplexa<br />
forts sid 16<br />
3
4<br />
FOLKSAGANS KVINNOBILDER<br />
DEL 3: Den negative animus<br />
Marie-Louise von Franz (1915-<br />
1998), under många år en av C<br />
G Jungs närmaste medarbetare,<br />
höll många <strong>för</strong>eläsningar vid<br />
Jung-institutet i Zürich som<br />
har blivit klassiska. Denna artikelserie<br />
är en redigerad version<br />
av Una Thomas <strong>för</strong>eläsningsanteckningar.<br />
Det var en gång en fattig änka som bodde<br />
ensam i en liten stuga med sina två barn.<br />
Eftersom de liknade rosorna på rosenbuskarna<br />
fram<strong>för</strong> huset kallades de Snövit och<br />
Rosenröd. De var så snälla och arbetsamma<br />
som några barn kan vara. Snövit var blidare<br />
och mer stillsam än Rosenröd. Hon sprang<br />
ofta ut i skog och mark, plockade blommor<br />
och fångade fjärilar, medan Snövit var hemma<br />
hos modern och hjälpte henne i hushållet eller<br />
läste <strong>för</strong> henne. När de var lediga sprang de<br />
ofta ensamma omkring i skogen, men inga<br />
djur gjorde dem illa. Ibland när de lekt <strong>för</strong><br />
länge och natten föll på, lade de sig i mossan<br />
och sov. Det visste modern och ängslades inte<br />
<strong>för</strong> dem. En tidig morgon när de vaknade i<br />
skogen såg de ett vitklätt barn sitta hos dem.<br />
Barnet <strong>för</strong>svann och då märkte de att de sovit<br />
vid en avgrund. De hade lätt kunnat störta ner<br />
i den, men deras mor sade att en skyddsängel<br />
hade vakat över dem.<br />
En vinterkväll när de alla satt där tllsammans<br />
och spann, bultade det på dörren. Rosenröd<br />
öppnade och därutan<strong>för</strong> stod en björn. Rosenröd<br />
sprang tillbaka, deras lamm bräkte,<br />
duvan de hade fl axade upp och Snövit gömde<br />
sig bakom modern. Då talade björnen och<br />
sade att han inte skulle göra dem illa, han<br />
ville bara få värma sig och torka sin blöta<br />
päls. ”Stackars björn”, sade modern, ”kom<br />
in här och lägg dig vid elden, men akta så du<br />
inte sveder din päls.”<br />
Björnen kom in och barnen borstade snö ur<br />
hans päls. Han lade sig vid elden och barnen<br />
lekte med honom, de luggade honom, de satt<br />
på honom och de slog honom med ett litet hasselspö<br />
och när han brummade skrattade de.<br />
Björnen fann sig i allt men när barnen blev <strong>för</strong><br />
vilda sade han: ”Ta inte livet av mig, barn!”<br />
Sedan fortsatte han: ”Snövit och Rosenröd,<br />
vill ni er friares död?” Det var det enda tecknet<br />
på att han hade annat i sinnet än att vara<br />
en stor, godmodig lekkamrat.<br />
Björnen kom till dem varje kväll hela vintern<br />
och de reglade aldrig dörren innan han kommit.<br />
Men en dag då våren hade kommit sade<br />
han att han måste gå och inte komma tillbaka<br />
på hela sommaren. Nu måste han vara<br />
i skogen och vakta sina skatter <strong>för</strong> de elaka<br />
av Marie-Louise von Franz<br />
I en serie artiklar har Marie-Louise von Franz diskuterat några sagor som<br />
speglar typiskt kvinnliga problem och beteendemönster. I det här numret av<br />
CJP Nyhetsbrev avslutas serien med ”den negative Animus”, så som det gestaltas<br />
bl.a. i sagan om Snövit och Rosenröd. Artikelserien är en redigerad version av<br />
ett antal <strong>för</strong>eläsningar Marie-Louise von Franz höll vid C G Jung Institutet i<br />
Zürich.<br />
dvärgarna. På vintern låg de i sina hålor, men<br />
när sommaren kom var de ute och stal allt de<br />
hittade. Snövit var så ledsen <strong>för</strong> att han skulle<br />
lämna dem att hon öppnade dörren mycket<br />
långsamt. Då trängde han sig fram och regeln<br />
gjorde en reva i hans päls. Snövit tyckte att hon<br />
såg guld glimma i hålet, men alldeles säker<br />
var hon inte, och till slut trodde hon att det<br />
bara var inbillning.<br />
En dag då barnen var i skogen <strong>för</strong> att samla<br />
ris, kom de till en nedfallen trädstam. Något<br />
sprang runt där och när de kom närmare<br />
såg de att det var en dvärg med ett gammalt,<br />
rynkigt ansikte och ett alnslångt skägg. Han<br />
sprang fram och tillbaka som en hund i sitt<br />
koppel, men han kunde inte komma loss.<br />
Han stirrade på fl ickorna med sina röda,<br />
gnistrande ögon och ropade: ”Vad står ni<br />
där och glor <strong>för</strong>? Tänker ni gå er väg utan<br />
att hjälpa mig?”<br />
”Varje tolkning är en spegelbild<br />
av tolkarens inre<br />
och tolkningen kan bara<br />
resultera i en tentativ<br />
tolkningshypotes.”<br />
”Vad har du råkat ut <strong>för</strong>, din stackare?” frågade<br />
Rosenröd.<br />
”Din dumma, nyfi kna gås!” skrek han. ”Jag<br />
skulle klyva stammen <strong>för</strong> att ta hem lite ved<br />
till mitt kök. Med tjocka vedklumpar vidbränns<br />
snart den smula mat som vi behöver.<br />
Vi behöver inte så mycket mat som ni stora<br />
snåljåpar till människor. Jag hade gott och<br />
väl fått in kilen och allt såg bra ut när den<br />
plötsligt hoppade ur och springan slog igen<br />
om mitt vackra, härliga skägg, och jag kan<br />
inte komma loss. Men skratta inte åt mig, era<br />
mjölkansikten! Är ni stumma?”<br />
Flickorna drog allt vad de kunde <strong>för</strong> att få<br />
loss dvärgens skägg, men det gick inte. Till<br />
slut sade Rosenröd: ”Jag ska springa efter<br />
hjälp.”<br />
”Era fårskallar”, snäste dvärgen. ”Var<strong>för</strong><br />
skall du ta hit mer folk? Det är redan <strong>för</strong><br />
många med er två. Kan du inte hitta på något<br />
bättre?” Snövit sade att hon hade tänkt<br />
ut något annat och tog fram sin lilla sax ur<br />
fi ckan och klippte av ändan av hans skägg.<br />
När dvärgen var fri, fortsatte han att gräla på<br />
dem och sade att de var elaka som hade skurit<br />
av hans vackra skägg. Sen slängde han en<br />
säck full med guld upp på ryggen och sprang<br />
iväg utan att ens tacka dem.<br />
En tid därefter skulle Snövit och Rosenröd gå<br />
och fi ska. När de kom i närheten av ån såg<br />
de något, mest likt en stor gräshoppa, hoppa<br />
runt på stranden som om det tänkt kasta sig<br />
i vattnet. De skyndade sig fram och kände<br />
igen dvärgen.<br />
”Vad håller du på med?” frågade Rosenröd.<br />
”Tänker du hoppa i vattnet?”<br />
”Nej, en sådan dumbom är jag inte”, svarade<br />
dvärgen. ”Ser du inte att fi sken <strong>för</strong>söker dra<br />
ner mig?” Dvärgen hade suttit på stranden<br />
och metat och vinden hade trasslat in metreven<br />
i hans skägg. En stor fi sk hade nappat på<br />
kroken och den lille mannen hade inte kraft<br />
nog att dra upp den, och fi sken höll nu på<br />
att dra ner honom. Dvärgen höll sig fast i<br />
vasstråna vid stranden, men det hjälpte inte.<br />
Han var nära att hamna i vattnet. Flickorna<br />
<strong>för</strong>sökte lossa skägget från metreven, men de<br />
hade snott ihop sig alldeles <strong>för</strong> hårt. Då tog<br />
de fram sin sax igen och klippte av ännu en<br />
bit av hans skägg. När dvärgen såg det, skrek<br />
han: ”Era åsnor, ni har vanställt mitt ansikte!<br />
Är det inte nog med att ni redan klippt av en<br />
del. Nu har ni tagit den allra vackraste biten<br />
också. Jag önskar er dit pepparn växer!”<br />
Därmed tog han upp en säck pärlor som låg<br />
mellan vasstråna och så <strong>för</strong>svann han bakom<br />
en sten.<br />
Snart därefter skickade modern fl ickorna in<br />
till staden <strong>för</strong> att köpa tråd, nålar, spetsar och<br />
band. Plötsligt fi ck de se en stor fågel fl yga<br />
över ängarna. Den styrde neråt och slog till<br />
slut ner vid ett stort klippblock. Sedan hörde<br />
de ett genomträngande jämmerskri och såg till<br />
sin <strong>för</strong>skräckelse att örnen hade slagit klorna i<br />
forts nästa sida
forts fr <strong>för</strong>eg sid: FOLKSAGANS ...<br />
deras gamla bekant, dvärgen. Flickorna tyckte<br />
synd om honom, skyndade fram och höll fast<br />
honom tills fågeln gav upp kampen och fl ög<br />
sin väg. Då skrek han: ”Kunde ni inte ha varit<br />
lite <strong>för</strong>siktigare! Ni har ju rivit sönder min<br />
rock så den är alldeles i trasor, era dumma<br />
åsnor!” Därpå tog han en påse ädelstenar<br />
och smög sig bort med den. Barnen hade blivit<br />
vana vid att aldrig få något tack ifrån honom<br />
och fortsatte bara sin färd.<br />
På hemvägen kom de över samma äng igen<br />
och plötsligt överraskade de dvärgen, som<br />
hade slagit ut sina ädelstenar på marken.<br />
De stannade och beundrade dem. ”Vad står<br />
ni där och glor på?” frågade dvärgen, och<br />
hans ansikte blev högrött av ilska. Då hördes<br />
plötsligt ett högt brummande och en stor björn<br />
kom rusande ut ur skogen.<br />
Dvärgen for upp och <strong>för</strong>sökte springa sin<br />
väg, men björnen kom snart i fatt honom. Då<br />
ropade han: ”Skona mig, snälla herr björn!<br />
Ni skall få alla mina skatter. Titta bara på<br />
de här vackra, dyrbara stenarna som ligger<br />
här! Låt mig bara få leva! Vad skall ni med en<br />
så mager stackare som jag. Ta de där elaka<br />
fl ickorna som står där. Då får ni ett par riktigt<br />
möra bitar, de är ju feta som unga vaktlar. Ät<br />
upp dem!”<br />
Björnen svarade inte utan gav dvärgen ett<br />
rejält slag med sin ram. Den lille mannen<br />
reste sig aldrig mer.<br />
Flickorna <strong>för</strong>sökte springa sin väg men björnen<br />
ropade: ”Snövit och Rosenröd, var inte<br />
rädda! Vänta ett tag och låt mig följa med.”<br />
Flickorna kände igen hans röst och stannade.<br />
När han kom fram till dem föll hans päls av<br />
och det stod en vacker, högväxt man fram<strong>för</strong><br />
dem, och han var klädd i guld från topp till<br />
tå. ”Jag är kungens son”, sade han, ”men jag<br />
blev <strong>för</strong>trollad av den där elaka dvärgen som<br />
stulit alla mina skatter. Jag har varit tvungen<br />
att löpa omkring i skogen i skepnad av en<br />
björn tills jag blev befriad genom hans död.<br />
Nu har han fått sin väl<strong>för</strong>tjänta lön.”<br />
De gick hem tillsammans och Snövit gifte sig<br />
med prinsen och Rosenröd med hans bror,<br />
och de delade alla på de omätliga skatter<br />
som dvärgen samlat. Deras mor levde glad<br />
och nöjd med sina barn och de två rosenbuskarna<br />
som stod utan<strong>för</strong> stugan fl yttades till<br />
slottet och bar varje år de vackraste vita och<br />
röda rosor.<br />
***<br />
Sagan skildrar i början ett sorts oskuldsfullt<br />
barnparadis, ett idealiskt men lite sentimentalt<br />
mor-dotter-paradis. Allt är som det skall,<br />
kanske en aning <strong>för</strong> bra. Det <strong>för</strong>ekommer tre<br />
personer, vilket tyder på att något saknas,<br />
eftersom fyrtalet brukar innebära en fullständigare<br />
bild av psyket. Här visar sig den<br />
fjärde ganska snart i björnens gestalt, men det<br />
maskulina elementet saknas helt i början. Det<br />
fi nns ingen far, han är troligtvis död. Det är<br />
en helt feminin atmosfär som sagan beskriver<br />
så idealiserat.<br />
Om man ser på den historiska situationen eller<br />
på vår vanliga vardagsverklighet betyder detta<br />
att den maskulina och den feminina världen<br />
inte har en balanserad relation till varandra,<br />
vare sig på lekamlig eller andlig nivå. Kvinnorna<br />
sitter bredvid varandra och talar om sina<br />
egna angelägenheter. Mannens värld ser man<br />
ingenting av – eller kanske är den bortträngd.<br />
Så kan det också se ut i familjer där mor och<br />
döttrar håller ihop och ser ner på fadern och<br />
bröderna, ”de har ingenting i köket att göra”.<br />
Männen betraktas bara som ”stora barn” eller<br />
”riktiga tokar”.<br />
Män har sina <strong>för</strong>eningar <strong>för</strong> att stärka sitt<br />
själv<strong>för</strong>troende och sin roll i samhället. Det<br />
är svårt att <strong>för</strong>stå var<strong>för</strong> kvinnor inte skulle ha<br />
något liknande <strong>för</strong> att stärka sin kvinnlighet<br />
och erkänna sin olikhet med männen och sina<br />
olikartade behov. Men det får inte gå så långt<br />
att männen fryses ut.<br />
Det fi nns primitiva stammar med invigningsriter<br />
av olika slag <strong>för</strong> ynglingar och unga fl ickor.<br />
Pojkarna lär sig en del manliga färdigheter,<br />
som att tala i råds<strong>för</strong>samlingen och att bruka<br />
vapen. Flickorna lär sig kvinnliga, som att<br />
väva och hur en mogen kvinna bör uppträda.<br />
De lär sig också något om kärlek och sexualitet.<br />
I Grekland fi rades en kult kring björngudinnan<br />
Artemis av Brauron. Unga fl ickor av<br />
god familj gavs i 12-16-års åldern bort <strong>för</strong> att<br />
tjäna henne. De levde som vildar, tvättade sig<br />
inte, var ytterlig ovårdade och talade vulgärt.<br />
TÖRNROSA<br />
akvarell av Marie-Claire Lundeberg<br />
De kallades <strong>för</strong> ”de små björnhonorna”. Under<br />
puberteten, då fl ickor kan vara lika svåra att<br />
hålla hemma som pojkar, gavs de alltså till<br />
gudinnan. I de små grupperna av ”björnhonor”<br />
stärktes det feminina bakom en fi ngerad tarvlighet.<br />
Under den fula björnfällen kunde den<br />
feminina naturen utvecklas utan att skadas av<br />
sexuella problem och fl ickorna kunde sedan<br />
gå ut i livet med den grad av mognad, som de<br />
<strong>för</strong>värvat under fällens skydd.<br />
Utan sådant skydd kan omogna fl ickor hamna<br />
i sexuella <strong>för</strong>hålladen allt<strong>för</strong> tidigt och sedan<br />
känna sig <strong>för</strong>brukade redan vid 30 års ålder.<br />
Kvinnor i den situationen har svårt att utveckla<br />
sig andligt, eftersom deras vitala tillgångar<br />
är <strong>för</strong>brukade, de är redan gamla och trötta.<br />
Särskilt fl ickor som innerst inne är känsliga<br />
kan ofta dölja sin feminina natur bakom ett<br />
oborstat uppträdande.<br />
Jag har under långa perioder undervisat pojkar<br />
och fl ickor i dessa åldrar. Då märkte jag att de<br />
fl ickor som hade en ”björnfäll” var livligare<br />
och mer intresserade av skolarbetet. Men så<br />
snart de börjat vara tillsammans med pojkar<br />
sjönk deras betyg. Deras intresse riktade sig nu<br />
helt mot erotiska upplevelser. Flickor som var<br />
lite senare i sin utveckling hade bättre möjligheter<br />
att utveckla sin personlighet än de som<br />
tidigt kastade sig in i sexuella relationer.<br />
Det behöver inte vara fel om kvinnor håller<br />
samman i grupper och bygger ett sorts stängsel<br />
mot den manliga principen. Det feminina kan<br />
stärkas så att könen senare kan mötas på en<br />
stabil grund. Man skall inte glömma att det<br />
visserligen fi nns en stor attraktionskraft mellan<br />
man och kvinna men också stora olikheter<br />
– och de kan vara skadliga. Kvinnor känner sig<br />
hotade när männen kommer <strong>för</strong> långt in i deras<br />
feminina värld och tvärtom. Här fi nns en ständig<br />
spänning som alls inte är onormal. Ur det<br />
annorlunda stammar ju dragningskraften.<br />
I vårt samhälle var tidigare den personliga<br />
sektorn kvinnornas angelägenhet. Det var<br />
deras uppgift att skapa en relationsväv i den<br />
närmaste omgivningen. En likartad uppfattning<br />
fi nns också i kinesisk fi losofi . I tjugonde<br />
hexagrammet av den gamla vishetsboken I<br />
Ching står det att det är tillåtet <strong>för</strong> en kvinna<br />
att kika genom dörrspringan, <strong>för</strong> en man är<br />
det en skam.(Wilhelm, R., I-Ging, Das Buch<br />
der Wandlungen, kap. 20, Köln-Düsseldorf:<br />
Diederichs.) Att bry sig om de nära sakerna<br />
på det personliga området behövde kvinnan<br />
inte skämmas <strong>för</strong>, ty det var hennes naturliga<br />
sfär, men en man borde ha vidare blickfält<br />
och ”objektivare” intressen. En helt kvinnlig<br />
värld saknar ofta den andliga horisonten. Om<br />
den kvinnliga världen saknar kontakt med<br />
den maskulina principen blir den <strong>för</strong> trång<br />
och personlig. Alla, tror jag, känner igen den<br />
inskränkta atmosfär som fi nns där massor av<br />
kvinnor lever tillsammans – som i fl ickskolor,<br />
sjuksköterskeskolor etc.<br />
Björnen i vår saga visar den maskulina principens<br />
hälsosamma inverkan. Alla kvinnor<br />
kan i sitt inre eller yttre liv få uppleva detta.<br />
Deras ensidiga tillvaro blir mer innehållsrik<br />
genom <strong>för</strong>hållandet med en man eller genom<br />
att de fi nner en medveten relation till det maskulina<br />
i sitt inre, d v s till sin animus. Då kan<br />
personligheten rundas av och bli helare. I vår<br />
saga är den maskulina sidan ännu <strong>för</strong>trollad<br />
till en björn.<br />
I Odens följe ingick också bärsärkar (ordets<br />
härledning är oklar, men <strong>för</strong>sta ledet tolkas i<br />
allmänhet som björn, tyska Bär, och det andra<br />
som särk eller skjorta). Man trodde att det i<br />
många familjer fanns en nedärvd orsak till<br />
bärsärkagång. När en strid uppstod, kunde<br />
det hända att an<strong>för</strong>aren befann sig hemma.<br />
Då började han med ens att gäspa <strong>för</strong>skräckligt<br />
och föll sedan i en dödsliknande sömn.<br />
Samtidigt dök det upp en björn på slagfältet<br />
forts nästa sida<br />
5
som bragte alla fi ender om livet. När björnen<br />
<strong>för</strong>svann vaknade mannen där hemma och<br />
kände en oerhörd trötthet, i en björns gestalt<br />
hade han deltagit i kampen – han hade gått<br />
bärsärkagång. Man trodde att björnar av detta<br />
slag var spökbjörnar som kunde ut<strong>för</strong>a stordåd,<br />
och man kunde tycka sig ha bevis på att<br />
det verkligen var an<strong>för</strong>aren som hade deltagit<br />
i kampen. Björnen kunde t ex sårats på höger<br />
ram och mannen hade mycket riktigt ett sår<br />
på höger hand när han vaknade. I gamla tider<br />
betraktade germanerna denna ärftliga <strong>för</strong>måga<br />
som en stor tillgång.<br />
Med tiden ändrade man emellertid uppfattning<br />
och bärsärkagång fi ck en annan biklang.<br />
Man menade då att fenomenet innebar att man<br />
kunde råka in i ett negativt raseri, som i sin tur<br />
stod nära en extatisk religiös upplevelse. Här<br />
fi nns orsaken till att många ännu idag gärna<br />
ger efter <strong>för</strong> sina vredesutbrott. Ursinne gör en<br />
som besatt och fylld av liv, man känner varken<br />
tvivel eller osäkerhet, man genomströmmas av<br />
värme. Man är som en ugn en kall vinterdag.<br />
Man kan stiga in i sitt raseri och efteråt säga:<br />
”Där fi ck de vad de tålde!” Men när man<br />
vaknar upp från det <strong>för</strong>färliga utbrottet och<br />
skall betala räkningen är man mindre glad.<br />
Då känner man sig inte vidare gudabenådad,<br />
egentligen bara dum.<br />
Försatta i ilska tror vi oss veta vad folk verkligen<br />
säger om oss och i ilska säger vi vad vi<br />
verkligen tycker. Men det är ändå inte riktigt<br />
sant, <strong>för</strong> vår vrede gör att vi överdriver. Det är<br />
svårt att ge upp sin <strong>för</strong>måga till affektladdade<br />
utbrott, lika svårt som att göra sig fri andra<br />
neurotiska symptom. Många är <strong>för</strong>tjusta i sitt<br />
eget bärsärkeri och vill inte ge upp det och bli<br />
behärskade och <strong>för</strong>ståndiga.<br />
I kristendomen var helig vrede tillåten, t ex<br />
under korstågen då man kämpade <strong>för</strong> sin salighet.<br />
En präst som skulle kämpa mot synd och<br />
ondska, hade rätt att hänge sig åt den heliga<br />
vreden. Det var naturligtvis ett svepskäl <strong>för</strong><br />
den som inte ville avstå från bärsärkaraseri.<br />
Raseri är alltid barbariskt, men vi har det alla<br />
inom oss. Om ett land anfalls reser sig hela<br />
folket i helig vrede. Har man egentligen rätt<br />
till det? Finns det tillfällen i livet då vreden<br />
kan rättfärdigas? Det är en fråga som rör<br />
vår världsåskådning. Har människan rätt att<br />
<strong>för</strong>svara sig i alla situationer? Enligt kristen<br />
ståndpunkt är det inte tillåtet. Detta är ett område<br />
där tron får avgöra, det är avhängigt av<br />
vår gudsbild. Tror vi att Gud är enbart god är<br />
saken klar. Men tänker vi oss en gud med både<br />
en ljus och en mörk sida, fi nns det en mening<br />
även med den mörka. Det skulle kunna vara<br />
så att den ger oss rätt att använda både näbbar<br />
och klor om man blir oskyldigt angripen.<br />
En son som modern lägger helt beslag på, <strong>för</strong>söker<br />
helt lugnt säga henne att han är vuxen,<br />
vill gå ut med en fl icka och ha en egen bostad.<br />
Men modern ger inte med sig utan gör allt <strong>för</strong><br />
att hindra honom. Har han då inte rätt att säga<br />
att han tänker göra som han vill? Hon kallar<br />
honom grym och elak, men en utomstående<br />
kan se att det gäller liv eller död <strong>för</strong> honom<br />
och att han har rätt i sin <strong>för</strong>menta hårdhet.<br />
6<br />
Visserligen behöver han inte gå bärsärkagång,<br />
men <strong>för</strong> sitt eget livs skull måste han kunna<br />
stå emot sin mor.<br />
Kristus själv lät sin vrede ta överhand i templet,<br />
och nog tror man sig <strong>för</strong>stå att hans affekt<br />
var på sin plats. Han var inte det lamm som<br />
folk gärna tror. Det kan man se bl.a. av det<br />
faktum att han ”tagit ett svärd med sig”.<br />
En värld där ingen hårdhet tillåts är livsfi -<br />
entlig. Här stöter vi på ett typiskt kvinnligt<br />
problem. Ju vekare en kvinna är och ju mindre<br />
aggressiv hennes animus är, desto större risk<br />
löper hon att hamna i skuggan. Vi känner igen<br />
dessa blida döttrar, som alltid böjde sig <strong>för</strong><br />
mamma och pappa och som aldrig gifte sig.<br />
De skötte om sina <strong>för</strong>äldrar till deras död och<br />
tog hand om andras barn. Om de tänkte på<br />
giftermål, var hela familjen emot det. Man<br />
kunde inte undvara dem.<br />
Sådana kvinnor blev med all sin mildhet och<br />
mjukhet helt enkelt överkörda av livet, de<br />
blev grundlurade. Deras öde är inte längre så<br />
vanligt, tack och lov, aggressiviteten har blivit<br />
mera tillgänglig <strong>för</strong> kvinnorna. Förr i världen<br />
fanns det däremot många. I Berlin kallade<br />
man dem ”tant hoppa in” och de utgjorde en<br />
institution i så gott som alla familjer. Man<br />
kunde kalla på dem när någon var sjuk, och<br />
”När vi känner oss kränkta<br />
konstelleras en negativ<br />
maskulin energi, ofta hård och<br />
brutal. En person som råkar in<br />
i ett sådant tillstånd hemfaller<br />
till ett halsstarrigt maktbegär,<br />
som leder till ett ändlöst<br />
argumenterande.”<br />
den stackars gamla ungmön var alltid beredd<br />
att stå till pass, eftersom hon då fi ck känna sig<br />
behövd. Alla såg ner på henne och utnyttjade<br />
henne. En kvinna skall visserligen inte vara<br />
allt<strong>för</strong> maskulin, men inte heller allt<strong>för</strong> feminin.<br />
I båda fallen är det ute med henne.<br />
I en vänlig, rent feminin värld, där allt är<br />
rofyllt och rosenrött och det aldrig utkämpas<br />
en strid, i en sådan värld behövs björnen. Han<br />
kommer in på vintern, ett godmodigt djur, men<br />
då han överraskar dvärgen, dödar han honom<br />
med ett slag av sin ram. Han vet att det nu är<br />
tid att handla och sätta stopp <strong>för</strong> dumheterna.<br />
Här är sagans höjdpunkt, instinktivt dödar<br />
björnen den dvärg som fl ickorna varit alldeles<br />
<strong>för</strong> eftergivna in<strong>för</strong>.<br />
Det handlar alltså om att integrera det maskulina<br />
i kvinnovärlden utan att gå <strong>för</strong> långt, och<br />
det är ett svårt problem. När en mycket passiv<br />
kvinna vaknar upp ur sin ensidigt feminina<br />
värld, riskerar hon ofta att bli allt<strong>för</strong> aggressiv.<br />
Men ingen träffar prick på en gång, man måste<br />
öva. Om denna kvinna <strong>för</strong>sta gången skjuter<br />
över målet, är det ett uttryck <strong>för</strong> de överdrif-<br />
ter som är typiska <strong>för</strong> denna fas. Här avlöses<br />
allt<strong>för</strong> lite eller allt<strong>för</strong> mycket anpassning av<br />
allt<strong>för</strong> häftiga motsatta reaktioner.<br />
Sagans björn illustrerar den ideala reaktionsformen.<br />
Han var inte så lynnig och argsint som<br />
dvärgen, som hade <strong>för</strong>satt sig i ett ständigt<br />
tillstånd av raseri och irritation. Han dödade<br />
bara sin fi ende när han träffade på honom,<br />
medan dvärgen visade en obehaglig och kraftlös<br />
grälsjuka. Man kan alltså urskilja två olika<br />
maskulina gestalter i kvinnans psyke.<br />
Den ena reagerar fel, eftersom den är <strong>för</strong>tretad<br />
och retar andra. Ständigt ställer den till med<br />
bråk kring någon struntsak. Plötsligt fl ammar<br />
ett gräl upp och innan man vet ordet av<br />
är alla inblandade. Rösten blir högljudd och<br />
snart deltar alla i ordväxlingen. Dvärgen gör<br />
<strong>för</strong> övrigt den ena dumheten efter den andra,<br />
han låter sitt skägg komma i kläm och trasslar<br />
sedan in sig i metreven. Om en dvärg, som<br />
skall vara en skicklig hantverkare, inte kan<br />
göra loss sitt skägg och inte dra upp en fi sk,<br />
har han gjort sig <strong>för</strong>tjänt av konsekvenserna.<br />
För min del skulle jag ha skrattat åt honom<br />
och gått vidare.<br />
Här har vi en klar bild av den osämja och<br />
de rubbningar som en missriktat maskulinitet<br />
kan <strong>för</strong>orsaka en kvinna. Den visar hur<br />
en vuxen, intelligent kvinna kan ge sig in i<br />
vilken löjeväckande batalj eller dispyt som<br />
helst. En retad animus tappar humöret och<br />
blir otacksam och maktgirig. För dvärgen är<br />
det självklart att fl ickorna skall hjälpa honom<br />
i hans svårigheter, men efteråt grälar han på<br />
dem. Hans krav är dessutom obefogade, ett annat<br />
klassiskt symptom hos en negativ animus.<br />
Här fi nns ett <strong>för</strong>dolt krav på att bli betjänad<br />
och få hjälp – ”<strong>för</strong> det har man ju rätt till!”<br />
Det är överkompensationen av en allt<strong>för</strong> eftergiven<br />
inställning hos en ”tant hoppa-in”, som<br />
tidigare bara väntade på att få vara behövd.<br />
Dvärgen står <strong>för</strong> ett fullständigt egoistiskt,<br />
otacksamt, elakt drag, som är en motpol till<br />
fl ickornas extremt feminina inställning. Men<br />
utan honom hade prinsen aldrig visat sig.<br />
De <strong>för</strong>sta suffragetternas aktioner var också<br />
nödvändiga och deras ibland överdrivna och<br />
egocentriska krav måste få komma till uttryck<br />
innan en balanserad utveckling blev möjlig.<br />
Man kan inte uppnå en riktig och konstruktiv<br />
balans på en gång.<br />
Om man letar i myterna och sagorna efter<br />
dvärgarnas natur kommer man att se att de<br />
allra fl esta är positiva gestalter. De samlar<br />
skatter, de är utomordentliga guldsmeder<br />
som tillverkar underbara kärl av ädla metaller,<br />
och de behärskar en rad andra hantverk.<br />
En saga handlar om söndagsbarnen som går<br />
till dvärgarnas håla och där får mössor som<br />
kan göra dem osynliga eller sidenkedjor som<br />
t o m kan binda drakar.<br />
I den germanska mytologin var Alwin en<br />
dvärg som visste allt. I Grekland och på Kreta<br />
var kabirerna den Stora Moderns följeslagare<br />
och de var också smeder och hantverkare. I<br />
den tyska sagan Bullerskaft fi nns det däremot<br />
forts sid 10
DE BEVINGADE<br />
av Hillevi Furtenback<br />
Kaarina Launo är konstnär och skapar sina verk av naturmaterial. Hon inspireras ofta<br />
av dikter och myter. I samband med invigningen den 8 mars 2008 av hennes utställning<br />
”Bevingade” i Österbymo, Ydre kommun, Östergötland, höll Hillevi Furtenback, dipl<br />
drömcoach IDP, nedanstårende <strong>för</strong>edrag.<br />
Hillevi Furtenback är dipl drömcoach<br />
IDP med praktik i Solna<br />
och Helsingfors. Hon har tidigare<br />
arbetat som organisationskonsult<br />
och internationell projektledare<br />
med inriktning på multikulturella<br />
frågor.<br />
Vi lever vårt liv i brännpunkten av vår inre<br />
verklighet och världen omkring oss. Vi uppfattar<br />
omgivningen med våra sinnen, behandlar<br />
<strong>för</strong>eteelserna i vårt psyke, medvetet och<br />
omedvetet, i vaket tillstånd och i drömmen.<br />
Drömmandet, som konsten, är en gestaltning<br />
av en psykisk process, som bidrar till att bygga<br />
upp vår verklighet. Båda talar till oss i metaforer<br />
och symboler, upphäver tiden, lyfter<br />
fram något. Men detta ”något” som <strong>för</strong>s fram<br />
är samtidigt mångtydigt och gåtfullt.<br />
I sin utställning ”Bevingade” har Kaarina<br />
Launo konkretiserat visioner, gett dem form,<br />
<strong>för</strong>verkligat något som från början funnits<br />
inom henne latent, som möjligheter, potentialer.<br />
Det har tagit henne tid, det har kostat<br />
henne möda att nå ut med det som <strong>för</strong>st kanske<br />
bara var ett intryck från en <strong>för</strong>biilande<br />
stund. Mötet med Det Bevingade blev kvar<br />
hos henne, bearbetades både omedvetet och<br />
medvetet.<br />
På samma sätt som mytens hjälte hem<strong>för</strong> sin<br />
skatt efter prövningar och vedermödor till<br />
allas glädje, ger oss konstnären sin skapelse,<br />
sin gestaltade vision. En människa ser något,<br />
hör något, möter någon eller något, som träffar<br />
henne, berör henne, lämnar spår hos henne.<br />
Spåren blir kvar som frön, som gror och processas<br />
i det omedvetna. Det omedvetna tar<br />
hand om minnesspåren efter upplevelsen, processar<br />
dem i sin egen takt, sin egen tid, utom<br />
räckhåll <strong>för</strong> det medvetna jaget. Så en dag är<br />
processen fullbordad och gestaltningen stiger<br />
upp över medvetandets tröskel, klar att få ett<br />
uttryck och ta sin plats i världen. Det är det<br />
medvetna jagets uppgift att kritiskt granska<br />
och <strong>för</strong>verkliga det omedvetnas alster.<br />
För några decennier sedan i en klosterträdgård<br />
i Österrike träffades Kaarina av Rilkes ord:<br />
”Ich spanne meine Schwingen aus/Jag breder<br />
ut mina vingar”. Den bevingade varelsen,<br />
diktaren, en ängel eller en fågel, lever sitt liv<br />
hos konstnären. Rilkes bevingade varelse har<br />
haft sällskap av andra bevingade, med den<br />
stora fågeln, den mäktiga örnen i Kalevala,<br />
fornfi nnarnas mytologi.<br />
Kalevalas hjälte Väinämöinen föds av luftens<br />
mö. Han är son till vind och vatten, gammal<br />
redan när han föds. I trettio år har luftens mö<br />
burit honom, vaggad av havet. Åtta år <strong>för</strong>går<br />
från födseln tills Väinämöinen går upp på<br />
land. Det <strong>för</strong>sta han gör är att hjälpa Sampsa<br />
Pellervoinen att plantera en ek. Eken växer sig<br />
så stor att den skymmer hela himlen och solens<br />
ljus. Då stiger en liten man upp ur havet och<br />
fäller eken. En skog växer upp, men det fi nns<br />
ingen plats <strong>för</strong> gröda.<br />
Väinämöinen fäller skogen <strong>för</strong> att kunna så en<br />
åker. Han fäller inte alla träd, han lämnar kvar<br />
en björk <strong>för</strong> himlens fåglar. Örnen bygger bo i<br />
trädet och ger Väinämöinen den eld han behöver.<br />
Örnen, en rovfågel, hjälper Väinämöinen,<br />
som haft omsorg om alla luftens fåglar.<br />
Väinämöinen är berömd <strong>för</strong> sin kunnighet<br />
och det väcker Joukahainens konkurrenslust<br />
och avund. De tävlar och det visar sig att<br />
Väinämöinen är hans överman. Då utmanar<br />
Joukahainen honom på duell med svärd.<br />
Ikaros 1<br />
(naturskulptur av Kaarina Launo)<br />
Utmaningen gör Väinämöinen vred och i<br />
sin ilska sjunger han Joukahainen ner i ett<br />
kärr. För att blidka Väinämöinen och rädda<br />
sitt liv lovar Joukahainen honom sin vackra<br />
syster Aino till maka. In<strong>för</strong> utsikten att få<br />
den vackra Aino till maka låter Väinämöinen<br />
honom komma upp ur kärret.<br />
Men Joukahainen kan inte glömma sin<br />
<strong>för</strong>nedring. Han lägger sig i bakhåll <strong>för</strong><br />
Väinämöinen, som rider fram längs stranden.<br />
Tomas Tranströmer diktar om händelserna i<br />
Kalevalas sjätte runosång:<br />
Men i sin forntid färdas Väinämöinen<br />
på havsvidd gnistrande i forntidsljus.<br />
Han rider. Hästens hovar blir ej våta.<br />
Joukahainen skjuter en pil som träffar hästen.<br />
En död sekund när hästen styvnar tvärt<br />
Och remnar över vattenlinjen som<br />
Ett blåmoln under åskans känselspröt.<br />
Och Väinämöinen störtar tungt i havet<br />
…<br />
Där fl yter han omkring i nio dygn och begråter<br />
sitt öde.<br />
forts nästa sid<br />
7
forts fr <strong>för</strong>eg sid: DE BEVINGADE<br />
Men på sitt forntidshav drev<br />
Väinämöinen<br />
ruskad i krabbsjöns vante eller<br />
utsträckt<br />
i stiltjens spegelvärld där fåglarna<br />
<strong>för</strong>storades. Och ur ett spillfrö, långt<br />
från land vid havets ände växande<br />
ur vågor, ur en dimbank sköt det upp:<br />
ett väldigt träd med fjällig stam och<br />
blad<br />
helt genomskinliga och bakom dem<br />
avlägsna solars fyllda vita segel<br />
gled fram i trance. Och redan lyfter<br />
örnen.<br />
Örnen tar honom på ryggen, <strong>för</strong> honom till<br />
Pohjolas stränder och lägger ner honom. Där<br />
ligger den sårade hjälten ”med tovigt hår och<br />
slitet skägg”, som det sägs i runosången,<br />
och han gråter och klagar. Efter tre dygn<br />
räddas han av Louhi, Pohjolas glestandade<br />
härskarinna.<br />
Väinämöinen prövas av sorger, han söker sig<br />
<strong>för</strong>gäves en brud, han faller offer <strong>för</strong> fi enders<br />
ränker, han hugger sig med yxan i knäet så<br />
illa att han nästan <strong>för</strong>blöder. Örnen, den stora<br />
fågeln, både hotar honom och hjälper honom.<br />
Hjälten genomgår många prövningar innan<br />
han kan bygga sin kantele och blir så skicklig<br />
att han <strong>för</strong>trollar både människor och djur<br />
med sitt strängaspel. Örnen hör honom spela,<br />
lämnar sitt bo och kommer <strong>för</strong> att lyssna. Även<br />
solen och månen sänker sig ner från himlen<br />
<strong>för</strong> att tjusas av Väinämöinens spel.<br />
Lemminkäinen, en annan av Kalevalas hjältar,<br />
dödas och hackas i bitar av sina fi ender. De<br />
sönderhackade kroppsdelarna kastas i Tuonela,<br />
dödsfl oden. Hans mor harvar upp hans<br />
kropp med en kratta, fogar ihop delarna. En<br />
fågel hjälper henne att göra Lemminkäinen<br />
hel och levande på nytt. Lika dumdristig som<br />
tidigare går han sedan tillsammans med Väinämöinen<br />
mot nya äventyr.<br />
En annan bevingad varelse, Ikaros, från den<br />
grekiska mytologin, känner sig som Solens<br />
jämlike och fl yger så högt att solens värme<br />
smälter det vax som håller ihop hans konstgjorda<br />
vingar. Han störtar mot sin undergång<br />
i Egeiska havet. Ikaros far, Daidalos, säger<br />
om sin son:<br />
Jag älskade honom och jag <strong>för</strong>sökte <strong>för</strong>stå<br />
honom. Jag vet att han aldrig älskade<br />
mig utan bara den gud, som han samtidigt<br />
utmanade och trotsade.<br />
Ikaros känner inte sin begränsning och störtar<br />
i <strong>för</strong>därvet.<br />
I myternas och sagornas värld genomgår<br />
hjälten prövningar, får hjälp i nödens stund<br />
och vinner slutligen en skatt. Sedan måste den<br />
erövrade skatten <strong>för</strong>valtas på ett konstruktivt<br />
sätt, utan att egoistiska behov tar över. Det är<br />
den återstående prövningen <strong>för</strong> hjälten, när<br />
han gått igenom alla vedermödor.<br />
Allt kan hända i myter och sagor. Berättelserna<br />
är fjärran från vardagsverkligheten. Samma<br />
mångskiftande verklighet, <strong>för</strong>löst från logiken,<br />
8<br />
som i myterna, fi nns i våra drömmar. Medan<br />
vi drömmer <strong>för</strong>efaller drömmen verklig. När<br />
vi vaknar kan drömmen te sig absurd och<br />
obegriplig.<br />
Vi drömmer varje natt. Vi minns inte alltid<br />
våra drömmar när morgonen gryr. I drömmen<br />
är tids- och rumsdimensionen upphävd, logik<br />
och kausalitet frånvarande. Medvetandet är<br />
till stor del bortkopplat. Hjärnan bearbetar<br />
information utifrån omvärlden och inifrån<br />
det egna psyket.<br />
Under sömnens drömperioder höjs blodtrycket,<br />
pulsen ökar, andningsfrekvensen<br />
ökar och ögonen rör sig snabbt under slutna<br />
ögonlock. Ögonens snabba rörelser, rapid eye<br />
movement, gav namn åt den s.k. REM-sömnen<br />
under vilken vi drömmer. Under drömmandet<br />
är den elektriska aktiviteten i hjärnan högre<br />
än när vi är vakna.<br />
Under en natts sömn hinner vi drömma 4-5<br />
gånger. Den <strong>för</strong>sta drömperioden varar kanske<br />
bara några minuter, den sista drömperioden<br />
på morgonen just innan vi vaknar kan vara<br />
upp till en timme.<br />
”Gestaltningen av omedvetna<br />
innehåll, transformationen av<br />
rå psykisk, emotionell energi<br />
till symboliska uttryck,<br />
är en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong><br />
psykisk hälsa.”<br />
E. Nisser<br />
I sömnen är musklerna, det motoriska systemet<br />
bortkopplat, men inte den mentala representationen<br />
av muskel- och kroppsrörelserna.<br />
Där<strong>för</strong> kan vi drömma att vi springer, fl yger,<br />
simmar, rör oss på olika sätt i drömmarna. Den<br />
här <strong>för</strong>eställnings<strong>för</strong>mågan vi har är grunden<br />
<strong>för</strong> mentala träningsprogram inom idrotten.<br />
Föreställnings<strong>för</strong>mågan använder vi i både<br />
vaket tillstånd och i sömnen när vi drömmer.<br />
Vi använder den medvetet och vi använder<br />
den i vårt omedvetna liv, som det gestaltas i<br />
våra drömmar. Den omedvetna delen av vårt<br />
psyke är mycket större än den medvetna delen<br />
av vårt psyke. Det är ur det omedvetna vår<br />
kreativitet och vår energi fl ödar fram.<br />
Drömmarna är bron mellan det medvetna och<br />
det omedvetna, ”Kungsvägen till det omedvetna”<br />
sade Freud och andra <strong>för</strong>e honom.<br />
Drömmarna är inte medvetna skapelser. utan<br />
det mest genuina individuella uttrycket <strong>för</strong><br />
det omedvetna. De är symboliska representationer<br />
av vad som pågår i vårt omedvetna<br />
psyke, <strong>för</strong> det som ligger utom räckhåll <strong>för</strong><br />
det medvetna jaget.<br />
Att <strong>för</strong>stå sina drömmar är inte lätt. Vi är inte<br />
vana vid drömmarnas symbolspråk. Drömmarna<br />
liksom myterna kombinerar o<strong>för</strong>enliga<br />
element, drömjaget bryr sig inte om logik, om<br />
orsak och verkan.<br />
Ändå har drömmarna sig egen logik. Dröm-<br />
men talar om något som strävar upp mot<br />
medvetandet. Drömmen talar aldrig om det<br />
vi vet utan om det vi inte vet och som det<br />
kanske vore bra <strong>för</strong> oss att bli medvetna om.<br />
Genom fokusering på våra drömmar kan vi<br />
bli medvetna om sådant som hjälper oss att<br />
bättre hantera vår situation i vårt vardagliga<br />
liv. Vårt liv utspelas ju i brännpunkten av vår<br />
inre verklighet och den omvärld i vilken vi<br />
befi nner oss.<br />
Vi föds med en uppsättning potentialer, allmänmänskliga<br />
och individuella. Vi växer upp,<br />
präglas av vår omgivning. Hur vi upplever det<br />
som händer oss beror mycket på vår personlighet,<br />
vår individuella genetiska uppsättning.<br />
Drömmarna ger den mest o<strong>för</strong>falskade bilden<br />
av vår inre verklighet. I drömmen fi nns vårt<br />
liv, det som varit, det som är och dess framtidsmöjligheter.<br />
Den lineära tidsaspekten är<br />
upphävd, allt är nu och hela minnesbanken<br />
är öppen.<br />
Varje människa är unik och varje människa<br />
har sitt eget drömspråk. En dröm tillhör drömmaren<br />
och kan inte tydas med hjälp av drömlexikon.<br />
Förståelsen av drömmens innebörd<br />
måste få växa fram hos drömmaren själv. Som<br />
drömcoach kan jag hjälpa drömmaren med<br />
hantverket så att drömmaren får en rimlig<br />
chans att <strong>för</strong>stå vad drömmen handlar om.<br />
Att arbeta med sina drömmar kräver tålamod.<br />
Drömmens mening brukar inte uppenbaras<br />
utan ansträngning. Om vi tror att vi direkt<br />
<strong>för</strong>står en dröm är vi vanligen fel ute. Drömmarna<br />
handlar ofta om sådant vi <strong>för</strong>summat<br />
eller absolut inte vill veta av i den vakna tillvaron.<br />
Drömmen formuleras av det omedvetna<br />
i en mer och mer dramatisk form ju längre<br />
vakenjagets motstånd mot drömmens budskap<br />
varar. Ju hemskare dröm, desto angelägnare<br />
budskap.<br />
Vi föds med potentialer som i större eller mindre<br />
grad gör sig påminda under vår levnad <strong>för</strong><br />
att bli <strong>för</strong>verkligade, d.v.s. in<strong>för</strong>livade i vår<br />
medvetna tillvaro. Det i vårt inre som vill fram<br />
i ljuset kallar på oss inte minst genom våra<br />
drömmar. Som hjälten i sagor och myter måste<br />
vi lystra till kallelsen, bege oss ut i det okända,<br />
gå igenom vedermödor, riskera att gå under,<br />
och kanske, kanske fi nner vi vår skatt.<br />
Det omedvetnas processer kan inte påskyndas.<br />
Hjältens resa och konstnärens skapande tar<br />
sin tid. Den stora fågeln, örnen, byggde sitt<br />
bo i Kaarinas sinne. Rilkes <strong>för</strong>färande änglar,<br />
”jeder Engel ist schrecklich”, dröjde sig<br />
kvar. Efter årtionden steg de fram i ljuset. De<br />
Bevingade hade funnit sin gestalt.<br />
Hillevi Furtenback<br />
ARTIKELMANUS<br />
till nästa nummer av CJP Nyhetsbrev<br />
måste vara redaktionen tillhanda senast<br />
den 20 april.<br />
Manuskript skickas som oformaterad text<br />
(t.ex. som MSWord-fi l) till<br />
manus@cjp.se
På väg mot en drömpsykologi<br />
ARKETYPISKA REFLEKTIONER<br />
Det fi nns idag en strävan efter att göra upp<br />
med Descartes klyvning av människan i två<br />
olika, skilda delar. Jungs teoretiserande var i<br />
mångt och mycket fortfarande präglat av den<br />
cartesianska uppdelningen, och han betraktade<br />
arketypen som den <strong>för</strong>enande länken<br />
mellan de två olika systemen.<br />
Hypotesen om att det fi nns arketyper erbjuder,<br />
såvitt vi <strong>för</strong>står, en fantastisk möjlighet att<br />
infoga många av de jungianska <strong>för</strong>klaringsmodellerna<br />
i en sammanhållen bild av den<br />
mänskliga organismen som en helhet.<br />
Tyvärr har arketypbegreppet under de närmare<br />
100 år som gått sedan Jung <strong>för</strong>st började formulera<br />
sin hypotes, bemängts med en massa<br />
olika innebörder, ibland motstridiga sådana,<br />
och inte minst Jung själv har bidragit till detta.<br />
Den begreppsmässiga situationen har ytterligare<br />
komplicerats av att begreppet ”arketyp”<br />
funnit en användning inom andra områden,<br />
t.ex. konst och litteratur. Men kanske är det<br />
största problemet att ordet ”arketyp” fått en<br />
plats i vardagsspråket.<br />
Jung utvecklade sin hypotes om arketyperna<br />
i tre steg. I sitt arbete på Burghölzli-sjukhuset<br />
tyckte han sig märka att vissa motiv och<br />
bilder återkom i patienternas material (drömmar,<br />
visioner, hallucinationer och fantasier),<br />
motiv som Jung tyckte sig fi nna också i andra<br />
kulturers symboliska material. En tänkbar <strong>för</strong>klaring<br />
till detta fenomen skulle, enligt Jung,<br />
kunna vara att det mänskliga psyket innehöll<br />
en uppsättning nedärvda bilder, gemensamma<br />
<strong>för</strong> hela mänskligheten. Det var denna hypotes<br />
som Jung presenterade 1912.<br />
Men det visade sig snart att några bilder inte<br />
kunde ingå i vår genetiska utrustning och<br />
1917 formulerade Jung om sin hypotes till<br />
att avse ”opersonliga dominanter” i psyket,<br />
som påverkar hur vi reagerar och agerar, men<br />
som i sig är innehållslösa. För att illustrera vad<br />
av Håkan Raihle<br />
C G Jungs arketypteori har alltsedan den formulerades i början av <strong>för</strong>ra seklet varit starkt<br />
ifrågasatt, men håller på att få en ny aktualitet i den takt som vi mer och mer börjar betrakta<br />
kropp och psyke som olika aspekter av samma organism.<br />
Håkan Raihle, civ.ek. DHS, psykolog<br />
och jungiansk terapeut<br />
med privat praktik i Solna sedan<br />
1983, är direktor <strong>för</strong> IDP<br />
Institutet <strong>för</strong> Drömpsykologi,<br />
där han undervisar och är<br />
ansvarig <strong>för</strong> institutets forskningsprogram.<br />
han menar med detta använde Jung vid något<br />
tillfälle metaforen om hur kristaller bildas ur<br />
en kemisk lösning. ”Den opersonliga dominanten”<br />
skulle då motsvaras av den i vätskan<br />
inneboende tendensen att forma kristaller med<br />
ett visst utseende, en inneboende tendens som<br />
vi inte kan se eller uppfatta på annat sätt än genom<br />
dess manifestation, d.v.s. kristallerna.<br />
I och med denna hypotes öppnas den teoretiska<br />
vägen fram mot komplexteorin som en<br />
integrerad del i den psykiska dynamiken.<br />
Två år senare, år 1919, använder Jung <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />
gången begreppet ”arketyp” i sina skrifter<br />
och hans uttalade avsikt med detta var att<br />
understryka betydelsen av att arketypen som<br />
fysisk och psykisk disposition inte <strong>för</strong>växlades<br />
med dess gestaltning. För att använda Jungs<br />
metafor om den kemiska lösningen så skulle<br />
man kunna säga att Jung ville understryka att<br />
den inneboende tendensen i vätskan att bilda<br />
en viss kristall INTE får <strong>för</strong>växlas med kristallen<br />
(som defi nitionsmässigt skulle motsvara<br />
ett komplex).<br />
”När det gäller vad som kan<br />
betraktas som en arketyp, eller<br />
en arketypisk disposition, är<br />
det viktigt att hålla i minnet<br />
att den defi nitionsmässigt<br />
skall vara både genetiskt<br />
betingad och allmänmänsklig,<br />
d.v.s. gemensam <strong>för</strong> hela<br />
mänskligheten.”<br />
Men det måste erkännas att Jung ibland slirade<br />
i sina formuleringar när det gällde att hålla rågången<br />
klar mellan arketypen per se och dess<br />
gestaltning, vilket naturligtvis bidragit till en<br />
ökad oklarhet. Troligen har också Jungs användning<br />
av ordet ”Bild” (tyska) och ”image”<br />
(engelska), som i det här sammanhanget kan<br />
feltolkas som en ”konkret, visuell bild”, starkt<br />
bidragit till begrepps<strong>för</strong>virringen.<br />
När det gäller vad som kan betraktas som en<br />
arketyp, eller en arketypisk disposition, är det<br />
viktigt att hålla i minnet att den defi nitions-<br />
mässigt skall vara både genetiskt betingad<br />
och allmänmänsklig, d.v.s. gemensam <strong>för</strong><br />
hela mänskligheten. Det räcker alltså inte att<br />
den aktuella dispositionen <strong>för</strong>ekommer inom<br />
en viss kultur eller en viss folkgrupp, <strong>för</strong> att<br />
den skall kunna kallas arketypisk i jungiansk<br />
mening.<br />
Vår teori och vår terminologi måste alltså ta<br />
hänsyn till att det fi nns genetiska dispositioner<br />
som inte är allmänmänskliga, och det fi nns<br />
dessutom troligen mer eller mindre allmänmänskliga<br />
dispositioner som inte är genetiskt<br />
betingade. Till detta skall läggas en uppsjö av<br />
kulturellt betingade dispositioner som inte är<br />
allmänmänskliga. Ingendera är alltså att betrakta<br />
som arketypiska.<br />
Ytterligare ett memento, när det gäller vad<br />
som kan vara arketypiskt, är att våra hjärnor<br />
inte har <strong>för</strong>ändrats nämnvärt på de senaste<br />
100.000 åren. Vi framlever våra liv i en tämligen<br />
ålderstigen konstruktion, vilket innebär att<br />
våra genetiskt betingade resurser torde vara av<br />
relativt primitivt slag, i varje fall i jäm<strong>för</strong>else<br />
med den komplexitet och sofi stikeringsgrad<br />
som fi nns i vår kultur.<br />
Mot den här bakgrunden har Jungs begrepp<br />
”det kollektivt omedvetna” blivit problematiskt<br />
i teoretiskt hänseende. Jungs hypotes<br />
om det kollektivt omedvetna bygger på att<br />
det skulle fi nnas ett ”skikt” i vårt omedvetna<br />
som ”utgör ett <strong>för</strong>råd (repositary) av människans<br />
psykiska arv”, d.v.s. allmänmänskliga,<br />
genetiska dispositioner (Samuels: A Critical<br />
Dictionary, sid 32). Men om vi skall inkludera<br />
de icke-allmänmänskliga genetiska dispositionerna,<br />
de som kan sträcka sig från det unikt<br />
individuella, via familj, släkt, till en större<br />
grupp av människor, så blir ju denna ”del”<br />
av det omedvetna inte längre kollektiv, d.v.s.<br />
allmänmänsklig.<br />
Och om vi inte skall inkludera de icke-allmänmänskliga,<br />
genetiska dispositionerna i<br />
”det kollektivt omedvetna”, hur skall vi då få<br />
in dessa i den jungianska modellen av psyket.<br />
Som genetiska dispositioner kan de inte hän<strong>för</strong>as<br />
till det personligt omedvetna.<br />
Ett problem, som vi brottas med, är alltså att vi<br />
<strong>för</strong> närvarande saknar en terminologi som svarar<br />
mot våra behov. Vad skall vi kalla de mer<br />
forts sid 11<br />
9
forts fr sid 6: FOLKSAGANS ...<br />
en elak, destruktiv dvärg som <strong>för</strong>söker lägga<br />
beslag på mjölnardottern två gånger. Först<br />
hjälper han henne visserligen att spinna guld<br />
av halm, men sedan avslöjar han plötsligt sin<br />
onda sida och måste undanröjas.( Se också<br />
Waiblinger, A.: Bullerskaft (Solna: CJP,<br />
1997).<br />
Dvärgarna står den feminina världen mycket<br />
nära och de representerar skapande, ännu outvecklade<br />
impulser i det omedvetna, en kreativ<br />
aktivitet, ännu dold i det omedvetnas sköte.<br />
Men om den energi de representerar inte får<br />
ett adekvat utlopp, blir den destruktiv. Om<br />
kvinnans animus får vara overksam blir den<br />
autonom och ställer till diverse problem. Den<br />
måste få en chans att leva, d.v.s. man måste<br />
fi nna ett sätt att tillmötesgå det omedvetnas<br />
behov.<br />
”Meningslöshet <strong>för</strong>hindrar<br />
livets fullhet och betyder<br />
där<strong>för</strong> sjukdom. Mening<br />
gör däremot mycket, kanske<br />
allt, möjligt att uthärda.<br />
Ingen vetenskap kommer<br />
någonsin att ersätta myten,<br />
och ingen myt kommer<br />
någonsin att kunna skapas av<br />
vetenskapen.”<br />
C G Jung<br />
Björnen står i nära <strong>för</strong>bindelse med moderliga<br />
värden. Både ordet arktos (björn) och<br />
stjärnbilden Stora Björn har i grekiskan<br />
feminin artikel. I den grekiska mytologin<br />
är björnen modergudinnans djur och enligt<br />
medeltida källor också jungfru Marias. I de<br />
fl esta hedniska religioner är den Stora Modern<br />
en ytterst lidelsefull gestalt, precis som den<br />
indiska Kali och den egyptiska lejongudinnan<br />
Sekhmet. Med denna sida av den Stora<br />
Modern har björnen en relation, han är den<br />
varma, dunkla djurnaturen i oss som varskor<br />
när det måste till en energisk handling. Då<br />
behövs ingen diskussion, ett ordentligt ”slag”<br />
gör slut på alla dumheter.<br />
De två fl ickorna var inte kapabla till detta,<br />
eftersom de gav efter <strong>för</strong> ett falskt medlidande.<br />
Att medlidande kan vara något negativt ser<br />
man t.ex. i sagan om Amor och Psyke, som<br />
ingår i Apuleius roman ”Den gyllene åsnan”.<br />
När Psyke måste vandra ner till underjorden<br />
säger man henne att en gammal man kommer<br />
att dyka upp ur fl oden Styx. Han kommer att<br />
be henne om hjälp, men hon måste vara ståndaktig<br />
och vägra hjälpa honom. I sin moderliga<br />
medkänsla överdriver kvinnor ofta sin hjälpsamhet,<br />
men alla överdrivna dygder slår över i<br />
sin motsats. Ideligen möter man kvinnor som<br />
på grund av sitt medlidande omedvetet skadar<br />
sig själva eller håller kvar en medmänniska<br />
på infantil nivå.<br />
10<br />
Man kan då och då se samma sak hos män,<br />
men det är oftast kvinnor som spelar denna<br />
destruktiva barmhärtighetsroll, exempelvis<br />
alkoholisthustrun med sitt martyrskap.<br />
Jag känner en familj med många söner. Far,<br />
farfar och alla sönerna, med ett undantag,<br />
var alkoholister. Denna ”udda” son hade en<br />
hustru, som när han <strong>för</strong>sta gången kom hem<br />
berusad sa ifrån på skarpen. Hände det en gång<br />
till tänkte hon ta ut skilsmässa. Och eftersom<br />
mannen uppfattade att hon menade det, kunde<br />
hon rädda honom från familjens ödeläggande<br />
alkoholvanor. Alla de andra bröderna hade<br />
snälla överslätande hustrur, kvinnor med ett<br />
destruktivt medlidande, som bidrog till männens<br />
<strong>för</strong>därv. På en kvinnas individuationsväg<br />
utgör övervinnandet av det gränslösa medlidandet<br />
en kritisk men helt nödvändig fas.<br />
I vår saga är den destruktive dvärgen också en<br />
tjuv som stulit björnens skatter. Teoretiskt sett<br />
bestjäl denne destruktive animus den positive<br />
på möjligheter, värden och rikedom. Här kan<br />
det vara lämpligt att berätta om en 50-årig<br />
kvinna som ”ruvade ett tomt ägg”. Till ”ett<br />
o<strong>för</strong>stått geni” ville hon ge den moderskärlek<br />
han aldrig hade fått. Hon levde ensam i sin<br />
våning och drog <strong>för</strong>sorg om en tjuguåring, som<br />
hade haft en svår barndom och som senare<br />
gjort sig skyldig till olika bedrägerier, bl.a.<br />
check<strong>för</strong>falskningar. Hon var full av medlidande<br />
med den stackars mannen och lät honom<br />
bo gratis i sitt hem. Sedan gav hon honom<br />
arbete i sin affär, där han bestal henne. Hon<br />
anmälde honom inte <strong>för</strong> polisen utan skyddade<br />
honom och <strong>för</strong>lät honom, när han grät och sade<br />
att han skämdes. Han levde t o m med en fl icka<br />
hos henne och började lägga arsenik i hennes<br />
mat. Detta är ett bra exempel på ett <strong>för</strong>vänt<br />
medlidande som gränsar till ren dumhet. Trots<br />
att hon var en intelligent kvinna, men en av<br />
dem som inte vet vad de skall göra av sina<br />
moderskänslor, slösade hon bort dem på någon<br />
helt ovärdig. Om hon varit mer objektiv, hade<br />
hon kunnat vända det till något positivt.<br />
Det fi nns skäl att tro att en kvinna som slösar<br />
bort sin <strong>för</strong>mögenhet på en brottsling, kanske t<br />
o m en mördare, själv hade en sådan inom sig.<br />
Kvinnor av den sorten <strong>för</strong>efaller så rejäla och<br />
anständiga att det krävs ett regelrätt detektivarbete<br />
<strong>för</strong> att hitta den inre missdådaren. Det<br />
lyckas bara om man säger: ”Gör slag i saken<br />
och kasta ut honom!” Då blir det intressant,<br />
<strong>för</strong> i samma stund börjar hon ljuga och det står<br />
klart att man nu har fått kontakt med hennes<br />
inre <strong>för</strong>brytare. Det handlar om ett väl utvecklat<br />
självbedrägeri. En normal kvinna kan inte<br />
leva sida vid sida med en sådan man utan att<br />
fatta misstankar. Gör hon inte det bedrar hon<br />
Annonsera i<br />
CJP NYHETSBREV<br />
(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex)<br />
Kontakta oss <strong>för</strong> information,<br />
kostnadsuppgifter och bokning<br />
08-830 700<br />
eller annons@cjp.se<br />
sig själv. Hennes Animus är <strong>för</strong>ljugen och tar<br />
ingen notis om de aningar och varningar som<br />
kommer från det omedvetna. När man analyserar<br />
ett sådant fall blir det <strong>för</strong>r eller senare<br />
fråga om demaskering och kvinnan står in<strong>för</strong><br />
faktum: under kärlekens täckmantel har hon<br />
lurat sig själv.<br />
De sorgliga erfarenheter vi gör kan bli en sorts<br />
invigning eller initiation, vilket betyder ”att<br />
gå in i något”. Första steget är ofta ett steg in<br />
i mörker. Schamanerna säger att utbildningen<br />
till medicinman börjar med att man faller i<br />
demonernas händer. Den som blir kvar där<br />
är sjuk, men den som kan ta sig ut ur mörkret<br />
blir medicinman. I viss mån kan man se alla<br />
psykiska sjukdomar som en initiation. Också<br />
något riktigt hemskt man råkar ut <strong>för</strong>, kan var<br />
ett <strong>för</strong>sök till initiation. Man hamnar i något<br />
som är en del av en själv, och man måste<br />
<strong>för</strong>söka reda ut vad det är.<br />
Hur kom det sig att den elaka dvärgen fastnade<br />
just med sitt skägg? I sagorna träffar man ofta<br />
på skägg. Kvinnomördaren Blåskägg känner<br />
alla till och vi har också Kung Trastskägg som<br />
beskriver hur en kvinnas negativa animus <strong>för</strong>vandlas<br />
till en positiv. I en tredje Grimm-saga,<br />
Herr Rinkrank, fi nns ett annat exempel.<br />
Den hårbeklädnad vi har på vår kropp är en<br />
påminnelse om att vi härstammar från djurriket.<br />
Den är den sista resten av den päls vi har<br />
<strong>för</strong>lorat och som nästan alla andra däggdjur<br />
har. Hår får oss att tänka på något primitivt,<br />
instinktivt och djurlikt, men den exakta bety-<br />
JULBOK<br />
DEN JUNGIANSKA<br />
MYTEN<br />
(Edward Edinger)<br />
CJP:s julpris<br />
50 kr/st<br />
(porto tillkommer)<br />
Gäller endast t.o.m. 31/1, 2008<br />
<strong>för</strong>utsatt att lagret räcker så länge<br />
***<br />
Den jungianska myten<br />
Hft, 133 sid, med kortfattad jungiansk<br />
ordlista. Sv övers Erik Nisser. <strong>Jungiansk</strong><br />
fackgranskning: Håkan Raihle.<br />
ISBN 91-7075-076-9. Ord pris 132 kr.<br />
TREVLIG JULLÄSNING<br />
önskar vi på CJP!<br />
För beställning<br />
08 - 830 700<br />
forts nästa sid
forts fr sid 10: FOLKSAGANS ...<br />
delsen beror på var på kroppen håret växer.<br />
Huvudhåret <strong>för</strong>knippas ofta med ofrivilliga<br />
tankar och fantasier. Utan att vi kan påverka<br />
det, växer de upp på våra huvuden.<br />
I en nordafrikansk stam hörde det till en ung<br />
mans initiering, att han inte fi ck gifta sig <strong>för</strong>rän<br />
han var omskuren och fått undervisning i<br />
alla viktiga ting som rörde stammen, och han<br />
måste dessutom skapa en individuell frisyr.<br />
Det kunde vara fråga om en massa tunna<br />
fl ätor med stickor eller musselskal infl ätade.<br />
Eftersom hans underbara frisyr måste hålla<br />
dag och natt måste han ha ett nackstöd när<br />
han sov, och det blev inget giftermål <strong>för</strong>rän<br />
detta veritabla hårtempel var uppbyggt.<br />
Symboliskt var frisyren ett tecken på att han<br />
var andligt mogen och att han byggt upp en<br />
egen insikt. Först därefter var han en vuxen<br />
stammedlem. Han måste alltså uppnå inte bara<br />
en sexuell utan också en andlig mognad och<br />
den kunde man se av den frisyr han format<br />
på sitt huvud.<br />
”Folksagans hjälte eller<br />
hjältinna är en modell<br />
<strong>för</strong> hur jaget skall <strong>för</strong>hålla<br />
sig <strong>för</strong> att på bästa sätt stödja<br />
individuationsprocessen.”<br />
Det har ofta tolkats som en kastration att<br />
Delila klippte av Simsons hår. Men man<br />
måste se det som en kastration i över<strong>för</strong>d<br />
bemärkelse. Det hon berövar honom är inte<br />
hans sexualitet i bokstavlig mening utan hans<br />
kraft och skapar<strong>för</strong>måga. En kvinna kan ju<br />
faktiskt göra en man så dum att han <strong>för</strong>lorar<br />
sin skapar<strong>för</strong>måga. Och samma öde kan hennes<br />
Animus råka ut <strong>för</strong>.<br />
Men hur är det med skägget då? Skägg är<br />
ju hårväxten kring mannens mun och ur<br />
munnen kommer ord och idéer. Innan man<br />
ens har tänkt dem, kan de vara utsagda. Ett<br />
automatiskt, nervöst prat är ett typiskt neurotiskt<br />
symptom, speciellt, men inte bara, hos<br />
kvinnor. I Berlin brukar man säga att hjärnan<br />
är bortkopplad och munnen går på tomgång.<br />
I den meningen betyder animus skägg ett<br />
okontrollerbart ordfl öde som ibland kan ge<br />
väldigt olyckliga konsekvenser.<br />
Jung har berättat om en gift man som led av<br />
sin hustrus vredesutbrott. Ingen kunde övertyga<br />
henne om att hon sagt det hon faktiskt sagt<br />
när hon var arg. En gång gjorde mannen en<br />
bandupptagning utan att hon märkte det och<br />
spelade sedan upp den vid ett lämpligt tillfälle.<br />
Hon svor på att det inte var hon som talat. Någon<br />
hade talat, inte hon som medveten person,<br />
och psykologiskt sett hade hon naturligtvis<br />
rätt i någon mån. Orden hade liksom sagt sig<br />
själva. Ett sådant ”skägg” måste klämmas åt,<br />
d v s man måste fråga sig vem som talat, när<br />
det nu inte var man själv. I tanklösa ord är det<br />
lättast att spåra sin egen animus.<br />
I vår saga spelade skägget också en viktig roll,<br />
eftersom dvärgen fångats av det. Var<strong>för</strong> hade<br />
han egentligen fastnat i sin metrev, sitt eget<br />
arbetsverktyg? Det verkar dumt, men sådana<br />
småsaker saknar inte mening. Jag har många<br />
gånger lagt märke till att t ex kvinnor, som<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången skall använda sitt intellekt,<br />
t ex i samband med att de skall börja studera,<br />
har en outvecklad <strong>för</strong>måga att skilja mellan<br />
viktigt och oviktigt. Det är typiskt <strong>för</strong> en<br />
odifferentierad animus. Dessa kvinnor lär sig<br />
t ex bibliografi ska uppgifter eller grammatiska<br />
regler utantill men har svårt att tillämpa dem.<br />
En kvinnlig arkeolog jag känner har under<br />
45 års tid samlat på tegelrester som hjälpt<br />
henne att åldersbestämma utgrävda <strong>för</strong>emål.<br />
De utgör viktiga arkeologiska rön, men hon<br />
har gått upp så totalt i sitt forskningsarbete<br />
att hon <strong>för</strong>lorat sig helt i det, och därmed de<br />
större sammanhangen, och hittar ingen väg<br />
ut ur det.<br />
All forskning kräver sina instrument. Men om<br />
vetenskapen skall bli meningsfull måste den<br />
vara psykiskt stimulerande. Särskilt i slutet av<br />
1800-talet fastnade nästan alla forskare i ett<br />
slags <strong>för</strong>beredande arbete. Man ägnade sig inte<br />
bara åt <strong>för</strong>studier utan också åt <strong>för</strong>studier till<br />
<strong>för</strong>studierna. Naturligtvis kommer man ingen<br />
vart utan <strong>för</strong>beredelser, men de är bara verktyg<br />
och får inte leda en bort från det väsentliga.<br />
Sådana problem är symptom på ett ännu inte<br />
differentierat psyke. Man ser det hos kvinnor<br />
som inte utvecklat sin animus (och hos män<br />
som inte utvecklat sin anima). Dessa kvinnor<br />
kan ofta vara utmärkta sekreterare till män<br />
med skapande kraft. De samlar materialet<br />
och männen använder det. Kvinnorna stannar<br />
därmed i en uppspårande verksamhet och blir<br />
själva inte kreativa. Deras skapande animus<br />
snärjs i den metrev som bara skulle vara dem<br />
till hjälp vid fi sket.<br />
I sagans slut gifter sig björnen med Snövit,,<br />
och hans bror, som plötsligt dyker upp, gifter<br />
sig med Rosenröd, och berättelsen avslutas<br />
med ett motiv <strong>för</strong> det äktenskapliga fyrtalet,<br />
en symbol <strong>för</strong> inre helhet, som pekar hän mot<br />
en helt ny personlighetsstruktur. Först fi nns<br />
här två maskulina representanter, björnen och<br />
dvärgen. Om dvärgen inte varit så otäck skulle<br />
en fl icka ha kunnat gifta sig med honom. Men<br />
han blir ersatt av björnens bror, d v s dvärgen i<br />
en ny skepnad, och dvärgen är ofta en symbol<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>vandling.<br />
När en gestalt i sagan eller drömmen dör, betyder<br />
det ofta att denna bestämda personifi ering<br />
inte längre fungerar. Men den psykiska energi<br />
som den representerar kan ta sig uttryck på ett<br />
annat plan, eller i en annan gestalt, eftersom<br />
komplexet som sådant inte dör. I och med att<br />
den aktuella energin transformerats, upphör<br />
den att fungera på det tidigare sättet. Denna<br />
<strong>för</strong>vandling, eller transformation, har lyckats<br />
i vår saga, dvärgen och björnen <strong>för</strong>svinner och<br />
de båda fl ickorna får varsin man.<br />
Marie-Louise von Franz<br />
Sv. över Harriette Söderblom<br />
Red. Håkan Raihle<br />
forts fr sid 9: ARKETYPISKA ...<br />
eller mindre allmänmänskliga dispositioner<br />
som inte är genetiskt betingade och vad skall<br />
vi kalla de genetiska dispositioner som inte<br />
är allmänmänskliga? Och vad skall vi kalla<br />
de kulturella uttryck som grundar sig på en<br />
<strong>för</strong>modad arketypisk disposition.<br />
Förutom att rensa i våra teoretiska rabatter,<br />
behöver vi också så nya frön som kan växa<br />
upp till livskraftiga blomster, och det gör vi<br />
genom att hålla diskussionen levande. Men<br />
vi behöver också mer forskning, gärna men<br />
inte nödvändigtvis med jungianska <strong>för</strong>tecken,<br />
om vilken roll dessa allmänmänskliga, ickegenetiska<br />
dominanter spelar i den individuella<br />
psykiska dynamiken och hur samspelet mellan<br />
dessa och den kulturella miljön ser ut.<br />
Håkan Raihle<br />
AKTUELL<br />
RECENSION<br />
Kassandrakvinnan, hft<br />
184 sid med bibliogr.<br />
Sv. övers Erik Nisser<br />
och Agneta Danielsson.<br />
<strong>Jungiansk</strong> fackgranskn<br />
Håkan Raihle. ISBN<br />
978-91-7075-061-8.<br />
”Den jungianska analytikern Laurie Layton<br />
Shapira har skrivit en associationsrik<br />
analys av mytens Kassandra som en<br />
psykologisk bild <strong>för</strong> en kvinna med en<br />
tydlig splittring av personligheten och<br />
med ett hysteriskt beteendemönster.<br />
Shapira har låtit sig inspireras av några<br />
av sina kvinnliga analysander. Vi får följa<br />
dessa kvinnors väg till helande genom den<br />
analytiska processens kliniska faser... En<br />
intressant, idérik men svår bok.”<br />
Annonsera i<br />
Gunnel Enby/BTJ<br />
CJP NYHETSBREV<br />
(ISSN 1652-2125, upplaga 5.000 ex)<br />
CJP Nyhetsbrev utkommer två gånger<br />
per år (juni och december).<br />
Material <strong>för</strong> nästa nummer måste vara oss<br />
tillhanda <strong>för</strong>e den 20 april, 2009<br />
Kontakta oss <strong>för</strong> information,<br />
kostnadsuppgifter och bokning<br />
08-830 700<br />
eller annons@cjp.se<br />
11
12<br />
SÄG MIG VAD DU ÄTER ...<br />
av Eve Jackson<br />
Under två miljoner år levde primaterna av jakt och samlande. Det är bara ett kort ögonblick i Homo<br />
Sapiens historia som det har existerat andra samhällsformer. Ur jakten kom vallandet av djurfl ockar<br />
och sedan domesticering och avel av boskap; och ur samlandet växte köksträdgården fram och ur den<br />
kom så småningom jordbruk och växt<strong>för</strong>ädling. Från jakten kom ursprungligen också <strong>för</strong>eställningen<br />
om ett målinriktat sökande, medan samlandet är beroende av vad vi träffar på.<br />
Eve Jackson är jungiansk<br />
analytiker med praktik i London,<br />
England. Hon är <strong>för</strong>fattare till<br />
boken Food and Transformation,<br />
som kan beställas från CJP.<br />
Var uppmärksam på<br />
Hur du söker näring<br />
Och vad du fyller din mun med.<br />
I Ching: Hexagram 27<br />
Enligt de etablerade teorierna om människans<br />
evolution övergick våra hominida ur<strong>för</strong>äldrar<br />
från ett liv i urskogen, baserat i övervägande<br />
grad på samlande av frukter, till ett liv på<br />
savannen baserat på jakt och en ansenlig<br />
köttkonsumtion. Insekter, ägg, mindre däggdjur<br />
och fåglar antas också ha ingått i dessa<br />
avlägsna, fruktätande trädfolks måltider.<br />
Alister Hardy och Elaine Morgan hävdar att<br />
övergången mellan samlar- och jägarstadiet<br />
bestod av ett ganska långvarigt mellanspel i<br />
en övergångssfär. (Se t ex Morgan: The Scars<br />
of Evolution.) Vi har emellertid ytterst knappa<br />
kunskaper om vad våra hominida ur<strong>för</strong>äldrar<br />
åt. Hållbarheten i de material som jaktredskapen<br />
tillverkades av, det vill säga sten, ben och<br />
senare metallspetsar, har gjort att arkeologer<br />
kanske felaktigt dragit slutsatsen att jakt dominerat<br />
<strong>för</strong>sörjningen.<br />
Samlande kan ha varit det mest ursprungliga<br />
sättet att <strong>för</strong>sörja sig på, men det lämnar färre,<br />
om ens några, spår efter sig. De redskap man<br />
använde var dels behållare att bära födan i (kalebasser,<br />
nät, lädersäckar) och dels grävpinnar.<br />
Det är inte ting som överlever tidens tand<br />
och hamnar bland arkeologernas fynd, men<br />
man ser dem ofta avbildade på grottmålningar,<br />
i synnerhet i Afrika. (Hole: ”Reconstructing<br />
Prehistoric Diet”, i The Cambridge Encyclopaedia<br />
of Human Evolution, sid 369)<br />
Det är mycket troligt att löv, fröer, rötter<br />
och svampar också ingick i de <strong>för</strong>historiska<br />
jägarnas måltider. Växtligheten är trots allt<br />
betydligt mer <strong>för</strong>utsägbar än djurlivet och<br />
springer inte ifrån den hungriga sökaren; där<br />
vegetarisk föda fanns att tillgå bör den således<br />
ha varit mycket viktig.<br />
Kött utgör vanligtvis en mycket liten del<br />
av det totala födointaget, utom på de<br />
breddgrader där växtligheten är knapp<br />
och där det skett en fysiologisk anpass-<br />
ning till en föda bestående av stora mängder<br />
animaliskt fett och proteiner (som<br />
bland inuiterna i Arktis). Studier av 58<br />
jägar-, samlar- och fi skesamhällen har<br />
visat att det endast är på latituder över 60<br />
grader som jakt varit den dominerande<br />
överlevnadsformen. (Harris: ”Human<br />
Diet and Subsistence”, Ibid., sid 70)<br />
Den så kallade ”Jakthypotesen”, som formulerades<br />
vid mitten av 1960-talet, betonade emellertid<br />
jaktens roll i den mänskliga evolutionen.<br />
Att döda stora djur var säkerligen av stor<br />
betydelse <strong>för</strong> våra <strong>för</strong><strong>för</strong>äldrars överlevnad,<br />
och bidrog också starkt till utvecklingen av<br />
målmedvetenhet och skicklighet. Men<br />
... det är faktiskt möjligt att hävda att planerad<br />
jakt inte genom<strong>för</strong>des av de tidiga<br />
primaterna <strong>för</strong>rän efter utvecklingen av<br />
vår tids människa, det vill säga <strong>för</strong> ca<br />
60.000 år sedan. (Binford: ”Subsistence<br />
– A Key to the Past”, Ibid., sid 366)<br />
Isbjörnsjakt<br />
tuschteckning Enook M<br />
Det som under alla omständigheter var avgörande<br />
<strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta människans och hennes<br />
<strong>för</strong>egångares överlevnad och utveckling var<br />
<strong>för</strong>mågan att anpassa sig till <strong>för</strong>änderliga<br />
omständigheter, såväl när det gällde tillgång<br />
på föda som i andra avseenden.<br />
Att kunna anpassa sig till nya <strong>för</strong>sörjningskällor,<br />
när gamla överlevnadsformer inte längre<br />
fungerar, är utan tvivel en stor tillgång i en<br />
osäker värld. Jättepandans högt specialiserade<br />
behov av en särskild slags bambu är en<br />
avgörande orsak till att den nästan utrotats,<br />
och creodonta, som en gång var den mest utbredda<br />
arten av köttätande däggdjur på denna<br />
planet, utplånades <strong>för</strong> ca trettiofem millioner<br />
år sedan troligtvis <strong>för</strong> att dess tänder enbart<br />
var lämpliga <strong>för</strong> köttätande. En människa som<br />
håller sträng diet eller som har en begränsad<br />
<strong>för</strong>eställning om vad som är mat, är ofta en<br />
usel resenär. Att äta det som kommer i ens väg<br />
<strong>för</strong>utsätter fl exibilitet och öppenhet in<strong>för</strong> nya<br />
erfarenheter. På tal om behovet av att utveckla<br />
en robust och tolerant livsinställning sade en<br />
Zen-mästare följande:<br />
Se på kanariefågeln. Den är liten och<br />
svag och lever inte länge. Och vad äter<br />
den? Bara frön. Titta i stället på grisen,<br />
som är tjock och stark och lever länge.<br />
Vad äter grisen? Allt. Vi måste vara som<br />
grisen, vi måste äta allt. (Suzuki, pers<br />
samtal 1968)<br />
Allätande innebär mångfald, såväl när det<br />
gäller vad vi tar in i munnen som var och<br />
hur vi hittar vår näring. Det betyder vilja att<br />
lära och att ge utrymme <strong>för</strong> kreativitet. Våra<br />
<strong>för</strong>mödrar och <strong>för</strong>fäder behövde inte bara ytterst<br />
toleranta matsmältningsorgan utan också<br />
nyfi kenhet och experimentlusta, precis som<br />
fi skmåsen som skaffar föda på soptippar och<br />
den i näringshänseende lika äventyrliga råttan.<br />
De behövde med andra ord en <strong>för</strong>måga att lära<br />
sig snabbt, in<strong>för</strong>liva nya ting både metaforiskt<br />
och bokstavligt.<br />
Djur som har mer specialiserade matvanor<br />
behöver bara programmeras till att reagera<br />
på rätt slags föda (kungsfjärilens larver äter<br />
exempelvis enbart mjölktistel, katten slår<br />
klorna i alla små djur som springer omkring<br />
och piper), medan de som inte är specialiserade<br />
måste lära sig vad som är ätbart av egen<br />
erfarenhet och fram<strong>för</strong> allt av de äldre. En fri<br />
gethjord, som lever i sin naturliga miljö, sägs<br />
ge sig iväg <strong>för</strong> att leta efter föda under ledning<br />
av en gammal gethona; hon leder dem längs<br />
en noga utvald väg där alla getens behov av<br />
varierad föda kan tillfredsställas.<br />
Det som bidragit till människosläktets varierade<br />
kost är driften att utforska världen och<br />
en välutvecklad <strong>för</strong>måga att vidarebefordra<br />
kunskaper. Under årtusendenas gång, och formade<br />
efter olika geografi ska <strong>för</strong>hållanden, har<br />
vi ständigt varit tvungna att anpassa oss till<br />
<strong>för</strong>ändringar i bosättningar och ekonomiska<br />
<strong>för</strong>hållanden, ömsom varit inriktade på ett<br />
speciellt födoämne, ömsom på många olika<br />
födoämnen. Och våra livsformer, inklusive<br />
många av våra myter, kollektiva riter och<br />
också våra språk, har <strong>för</strong>ändrats med vår<br />
forts nästa sida
föda. Nödvändigheten, nyfi kenheten och våra<br />
kulturella traditioner påverkar vårt val av föda<br />
mer än vad instinkterna gör, och våra matvanor<br />
<strong>för</strong>ankrar oss på ett särskilt sätt både som<br />
kollektiv och som individer i en viss miljö. En<br />
gång betydde ordet kött detsamma som mat<br />
i allmänhet och syftade i <strong>för</strong>sta hand på fl äsk<br />
som ansågs som basfödan. Under andra tider<br />
har brödet utgjort basmaten, ”vårt dagliga<br />
bröd”. Jakten och samlandet som de två primära<br />
<strong>för</strong>sörjningssätten fortsätter att ömsom<br />
löpa samman och ömsom skiljas åt.<br />
Kött, makt och smärta<br />
Kött har en helt annan karaktär än vegetabilier,<br />
en slags intensitet, kraften i muskulösa djur infångade<br />
under jaktens hetta. Ordet ”märgfull”<br />
(eng. meaty) betecknar något koncentrerat, en<br />
essens utan överfl ödig utfyllnad.<br />
De fl esta samlarjägarfolk blir upphetsade<br />
på ett speciellt sätt när det kommer<br />
kött till lägret där<strong>för</strong> att, som de själva<br />
villigt erkänner, ”det smakar gott”.<br />
Men kanske ligger skälet djupare än så,<br />
kanske har det att göra med att kött en<br />
gång i tiden ansågs besitta livsande, till<br />
skillnad från växter.<br />
Symptomatiskt nog skiljer sig ritualerna<br />
kring chimpansernas sällsynta köttmåltider<br />
helt från deras vanliga måltidsritualer.<br />
En observatör vid Gombe<br />
Stream-reservatet såg en gång en grupp<br />
chimpanser ägna en hel dag åt att <strong>för</strong>dela<br />
och äta upp en död apbaby, som<br />
inte kunde ha vägt mer än ca ett kilo.<br />
Denna till synes oproportionerligt stora<br />
uppmärksamhet gentemot kött är vanlig<br />
bland våra apkusiner. (Leakey & Lewin:<br />
People of the Lake: Man, His Origins,<br />
Nature and Future, sid 199)<br />
Det har spekulerats mycket kring sambanden<br />
mellan köttätande, redskapsanvändning, jaktskicklighet,<br />
ökad hjärnstorlek och intelligens.<br />
Naturligtvis var utvecklingen av nya <strong>för</strong>mågor<br />
<strong>för</strong> att klara av nya överlevnadsbetingelser av<br />
stor betydelse i mänsklighetens evolution.<br />
Fruktträd är stationära, medan stora djur måste<br />
överlistas med hjälp av strategiskt tänkande<br />
<strong>för</strong> att kompensera avsaknaden av dessa djurs<br />
kraftiga muskler, tänder och klor.<br />
Elaine Morgan betonar i sin bok, Kvinnans<br />
nedkomst, att teorier om och beskrivningar<br />
av ”jägarsamhället” i <strong>för</strong>sta hand åsyftar<br />
det maskulina könet. Om frukter ger feminina<br />
associationer (lustgård, gudinna, kärlek,<br />
modern som livskälla) så ger kött maskulina<br />
assocationer, i synnerhet rött kött (”riktiga<br />
karlar äter inte kaninfoder”). Prototypen <strong>för</strong><br />
maskulin muskelkraft är den proteinstinne<br />
muskelknutten.<br />
I jägarsamlarsamhällen ägnar sig männen åt<br />
jakt, medan kvinnorna koncentrerar sig på<br />
samlandet som gör det möjligt <strong>för</strong> dem att<br />
ta med barnen. Småbarn var naturligtvis ett<br />
hinder under jaktexpeditionerna, och de skulle<br />
också kunna skadas, vilket kom i konfl ikt med<br />
det faktum att människobarnet, med sitt långa<br />
beroende av sina vårdare, var en betydelsefull<br />
framtidsinvestering.<br />
Hos våra närmaste släktingar bland däggdjuren,<br />
chimpanserna, är jakten också i huvudsak<br />
en manlig syssla, även om det händer att honor<br />
ansluter sig till en jaktexpedition. Alltsedan<br />
de paleolitiska grottmålningarnas dagar, då en<br />
behornad gud härskade över jakten, och fram<br />
till vår tids fågeljakter på de skotska hedarna,<br />
är det huvudsakligen män vi ser, män med<br />
käppar, spjut, pilbågar eller gevär. Bland<br />
Mbutipygméerna i Ituriskogen<br />
… tillverkar den omtänksamme fadern<br />
en liten pilbåge och pilar av ett mjukt<br />
träslag med trubbiga spetsar till sin son.<br />
Han ger honom kanske också ett litet<br />
jaktnät. Modern glädjer sig själv och<br />
sin dotter med att väva henne en pytteliten<br />
bärkasse. (Turnbull, The Forest<br />
People, sid 114)<br />
”Om frukter ger feminina<br />
associationer (lustgård,<br />
gudinna, kärlek), så ger kött<br />
maskulina assocationer, i<br />
synnerhet rött kött. Prototypen<br />
<strong>för</strong> maskulin muskelkraft<br />
är den proteinstinne<br />
muskelknutten.”<br />
Det fi nns också ett starkt samband mellan jakt<br />
och det andra traditionellt manliga reviret,<br />
krig<strong>för</strong>ing. Det råder stora likheter i kravet<br />
på fysisk tapperhet och muskelstyrka, bruket<br />
av vapen, gemensamma expeditioner, samordnade<br />
och disciplinerade <strong>för</strong>etag, spänningen<br />
i risktagandet och i törsten på blod. Jakt betraktas<br />
ofta som en övning in<strong>för</strong> kriget. Att<br />
sträva mot ett bestämt mål, som tycks ha en<br />
alldeles särskild plats i det maskulina psyket,<br />
är något som uppövats under lång tid, t ex i<br />
samband med jakten.<br />
Kött ger hjälten näring, något att sätta tänderna<br />
i. Varje gång Iliadens hjältar och krigare<br />
äter är det stekt kött de glufsar i sig. När<br />
exempelvis Patroklos på Akilles order sätter<br />
fram mat till Odysseus och Aias, är det ”en<br />
rygg av en bock och en av en gumse samt en<br />
svinrygg, saftig och fet.” som Akilles sedan<br />
klyver, skär i bitar och spetsar på stekspetten<br />
(Homeros: Iliaden, sång IX, sid 153, övers.<br />
Tord Baeckström).<br />
Någon gång nämns bröd och en enda gång (i<br />
elfte sången) livas den gamle Nestor och den<br />
sårade Machaon upp av en grönsakssoppa,<br />
men i övrigt är det kött och köttätande som<br />
gäller. Vid ett tillfälle sporrar Agamemnon<br />
sina män med orden:<br />
Vad blev det av vårt skryt om att vi skulle<br />
vara de bästa,<br />
alla de stora orden som sades den gången<br />
på Lemnos<br />
när vi höll kalas på kött av rakhornad<br />
boskap<br />
och hällde i oss vin ur bålar fyllda till<br />
randen? (Ibid. Sång VIII, sid 139)<br />
Tapperhet och skryt om tapperhet hör samman<br />
med aptit både på hjältedåd och på kött.<br />
Athenaios, grekisk <strong>för</strong>fattare på 200-talet e<br />
Kr, hävdar i sin bok Deipnosophistae (”Det<br />
vittra middagssällskapet”), att skälet till att<br />
Homeros hjältar endast äter kött är att rensning<br />
och tillagning av fi sk var en komplicerad<br />
och huvudsakligen kvinnlig syssla, som inte<br />
passade sig <strong>för</strong> hjältar. Hjältedåd som ut<strong>för</strong>des<br />
i striden om Troja skildras ofta i metaforer<br />
hämtade från jakten:<br />
Liksom ett lejon gick han, ett lejon som<br />
lämnar en gårdsplan,<br />
trött på att utmana männen och hundarna,<br />
vilka har vakat<br />
natten igenom och inte vill låta besten ta<br />
<strong>för</strong> sig av deras välfödda boskap. Lejonet<br />
har gått till anfall,<br />
hungrande efter köttmål, men utan att<br />
lyckas ...(Homeros: Iliaden, sång XVII,<br />
sid 324)<br />
Massimo Montari påpekar i sin bok The Culture<br />
of Food att det i <strong>för</strong>sta hand är kampvilja,<br />
jägarinstinkt och konsumtion av heroiska<br />
mängder kött, som man betonar i karaktärsbeskrivningarna<br />
av de nordliga stammar, vilka<br />
kom att dominera Europa efter det romerska<br />
rikets fall. Germanernas motsvarighet till<br />
grekernas Elysium och kelternas Avalon visar<br />
hur högt dessa aktiviteter värderades bland<br />
de germanska folken. I festsalen <strong>för</strong> dem som<br />
fallit i strid, Valhall, inväntar de döda hjältarna<br />
den dag då de skall <strong>för</strong>ena sig med gudarna i<br />
striden mot de onda krafterna vid Ragnarök,<br />
då gudarnas tid är ute. De tillbringar sina dagar<br />
med att kämpa mot varandra <strong>för</strong> att sedan<br />
tillsammans kalasa på galten Särimner, som<br />
varje dag slaktas och äts upp, men varje<br />
morgon föds på nytt. Det verkar som om den<br />
hjältemodiga striden har ett egenvärde i detta<br />
samhälle och representerar ett uppdrag som<br />
aldrig kan fullbordas, samtidigt som där heller<br />
inte fi nns någon <strong>för</strong>eställning om återkomst<br />
vare sig till en fridfull jordisk eller till en<br />
himmelsk lustgård.<br />
Muskelkraft och hjältemod i krig <strong>för</strong>knippas<br />
fortfarande med aptit på kött. När jag <strong>för</strong> några<br />
år sedan höll på att skriva just detta avsnitt,<br />
släppte de bosniska serberna en grupp FNsoldater<br />
som tagits som gisslan. Det media<br />
tycktes anse vara den viktigaste informationen<br />
om denna händelse var att FN-soldaterna<br />
välkomnades som återvändande hjältar med<br />
en frukost huvudsakligen bestående av kött<br />
(köttsoppa, kalvstek, lammstek och stekt<br />
potatis).<br />
Vegetarianism<br />
Att enbart leva på vegetarisk föda blev möjligt<br />
<strong>för</strong>st sedan jordbruket utvecklats och med det<br />
fjärmandet från vår ”djuriska natur”, som bara<br />
orefl ekterat tar <strong>för</strong> sig. Men är vegetarianism<br />
en nostalgisk återgång till en oskuldsfull mytisk<br />
tidsålder eller ett steg framåt mot en ny<br />
medvetenhet?<br />
forts nästa sida<br />
13
forts fr <strong>för</strong>eg sida: SÄG MIG VAD...<br />
Olusten in<strong>för</strong> att döda <strong>för</strong> att äta är lika gammal<br />
som mänskligheten själv, men vi kan<br />
också konstatera att det är intimt <strong>för</strong>knippat<br />
med utvecklingen av en rituell och social sammanhållning.<br />
”Jag skulle vilja säga”, skriver<br />
Rafael Lopez Pedraza,<br />
”... att dödandet av djur med vapen,<br />
religiösa ritualer och mytiskt tänkande<br />
tillsammans bildar ett grundläggande<br />
och konfliktskapande komplex inom<br />
människan.” (LopezPedraza, Hermes<br />
and His Children, sid 51)<br />
Å andra sidan: så snart det blev möjligt<br />
att livnära sig på vegetabilier och slakten<br />
inte längre var identisk med akuta överlevnadsbehov,<br />
skapades <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />
medkänsla med djurets lidande, som var av<br />
ett helt annat slag än rädslan <strong>för</strong> att det slaktade<br />
djuret skulle hämnas. Det fanns greker<br />
och romare som upplevde denna medkänsla<br />
intensivt. Ovidius skriver i The Doctrines of<br />
Pythagoras:<br />
Den som kan skära halsen av sin kalv,<br />
höra den skrika och ändå <strong>för</strong>bli<br />
oberörd,<br />
den som har hjärta att döda sin killing<br />
trots att den skriker som ett spädbarn,<br />
eller äta upp fågeln<br />
som han vårdat och fött upp!<br />
Var<strong>för</strong> kallas inte han <strong>för</strong> mördare?<br />
I dessa rader framhävs sambandet mellan<br />
våld mot djur och våld mot människor, vilket<br />
speglar en tendens att se köttätande som<br />
<strong>för</strong>enat med ett generellt aggressivt och krigiskt<br />
beteende. Vi har tidigare konstaterat att<br />
jakt och krig är nära <strong>för</strong>bundna med varandra.<br />
Vegetarianism <strong>för</strong>knippas däremot ofta med<br />
ett fredligt sinnelag.<br />
Att inte äta kött har dessutom alltid betraktats<br />
som ett sätt att ytterligare fjärma sig från<br />
djuren och de djuriska instinkterna. Inget<br />
födoämne har utlöst så många <strong>för</strong>bud och<br />
<strong>för</strong>siktighetsåtgärder i det goda upp<strong>för</strong>andets<br />
namn som kött. Att ta upp ett fl ottigt köttben<br />
och slita av stycken med tänderna har länge i<br />
nedsättande bemärkelse betraktats som ”djuriskt<br />
beteende”, och där det en gång i tiden<br />
uppskattades om man i allas åsyn trancherade<br />
ett helt djur på eller invid middagsbordet, så<br />
görs detta i västvärlden numer oftast utom<br />
synhåll i de bakre regionerna. I Kina och Japan<br />
<strong>för</strong>visades detta barbariska hantverk till<br />
köket långt tidigare, tillsammans med den<br />
potentiellt farliga kniven, och ersattes av det<br />
<strong>för</strong>fi nade ätandet med pinnar. (Utvecklingen<br />
av bordsskicket beskrivs på ett fascinerande<br />
sätt i detalj av Norbert Elias i hans klassiska<br />
verk Sedernas historia, del I.)<br />
Det fi nns en <strong>för</strong>eställning om att fjärmandet<br />
från den animaliska naturen innebär ett<br />
motsvarande stort närmande till den andliga<br />
sfären, och alltsedan Pythagoras tid (500-tal<br />
f Kr) har den uppfattningen utgjort ett viktigt<br />
inslag i en vegetarisk livsstil. Neoplatonisten<br />
Porphyrios (234-305 e Kr) hävdade att kött<br />
var olämpligt som föda <strong>för</strong> en fi losof; kanske<br />
14<br />
vore det ännu mera idealiskt om fi losofen inte<br />
behöva äta överhuvudtaget, något som vissa<br />
helgon gör anspråk på att ha klarat.<br />
Att avstå från kött har ofta varit ett led i ett<br />
andligt engagemang, <strong>för</strong>bundet med avhållsamhet<br />
också från andra köttsliga behov, som<br />
sexualitet, och således inneburit en form av<br />
asketism. Ur det perspektivet tillfredsställer<br />
kött mer grundläggande, jordbundna behov<br />
hos människan. Inom kristendomen har <strong>för</strong>buden<br />
mot att äta kött vissa <strong>för</strong>eskrivna dagar<br />
alltid haft själv<strong>för</strong>nekelse eller straff som<br />
bakomliggande syften, snarare än omsorg om<br />
djurens välfärd.<br />
Frågan är emellertid hur långt från djuriskt<br />
beteende vi kan komma med tanke på att vi<br />
faktiskt är djur och inte okropplisga andar.<br />
Lopez-Pedraza hävdar att vegetarianer<br />
… lever i en illusion om sin egen oskuld och<br />
renhet, är rigida, har en känsla av överlägsenhet,<br />
projicerar skuld på köttätare och saknar<br />
medvetenhet om den grymhet och destruktivitet<br />
som kan fi nnas inom dem själva. (LopezPedraza,<br />
Hermes and His Children, sid 22 f)<br />
Den hätskhet som militanta veganer och djurens<br />
vänner ibland visar prov på avslöjar deras<br />
aggressiva skugga. Grymhet och destruktivitet<br />
”Grymhet och destruktivitet<br />
fi nns inom alla människor,<br />
och det är lika bra att en gång<br />
<strong>för</strong> alla acceptera det så att<br />
vi kan slippa dessa utdragna,<br />
<strong>för</strong>bittrande och komplicerande<br />
skuggprojektioner.”<br />
fi nns inom alla människor, och det är lika bra<br />
att en gång <strong>för</strong> alla acceptera det så att vi<br />
kan slippa dessa utdragna, <strong>för</strong>bittrande och<br />
komplicerande skuggprojektioner. Om vi<br />
skulle följa vegetarianismens moral till sin<br />
yttersta konsekvens måste vi inse det faktum<br />
att också mejeriprodukter <strong>för</strong>utsätter <strong>för</strong> tidiga<br />
och smärtsamma separationer mellan kalvar<br />
och deras mödrar, och slakt på ungtjurar. Det<br />
är inte heller bara till mat som djurprodukter<br />
används i vårt dagliga liv. Mänsklighetens utveckling<br />
är oupplösligt <strong>för</strong>bunden med såväl<br />
bruk som missbruk i stor skala av andra arter,<br />
antingen genom att deras arbetskraft eller genom<br />
att deras döda kroppar används, så vare<br />
sig vi vill eller inte, är vi på ett djupgående<br />
sätt involverade i denna verksamhet och står i<br />
tacksamhetsskuld till den. Som art befi nner vi<br />
oss fjärran den reella möjligheten att välja bort<br />
vårt omfattande beroende av djuren.<br />
Vegetarianer måste granska sin egen brist på<br />
konsekvens och sitt hyckleri om de inte vill<br />
leva i en illusion om sin egen överlägsenhet.<br />
I det buddhistiska Tibet, där det alltid varit<br />
ont om grönsaker och köttätande där<strong>för</strong> är<br />
en absolut livsnödvändighet, tilläts de, som<br />
avgivit löften att inte döda, att äta kött om<br />
de inte själva dödade djuret. De slaktare,<br />
som man härigenom blev beroende av, var<br />
vanligtvis muslimer och det blev de som fi ck<br />
bära skulden, på samma sätt som judarna i<br />
den kristna kulturen fi ck bära skulden <strong>för</strong><br />
ockerverksamheten.<br />
Det är en samvetsfråga hur vi <strong>för</strong>håller oss till<br />
slakt på djur, men vi gör nog klokt i att inse<br />
det oundvikliga i liv och död, överlevnad och<br />
destruktion. På grund av att köttätandet varit<br />
oupplösligt <strong>för</strong>enat med mänsklig kulturutveckling<br />
har vegetarianism alltid mött ogillande<br />
från det köttätande etablissemanget.<br />
Att vägra äta kött var i det klassiska Grekland<br />
detsamma som att<br />
… inte bara bete sig avvikande, utan<br />
också att vägra ut<strong>för</strong>a den civila religionens<br />
viktigaste handling, (det vill säga,<br />
att offra), ty dessa två ting var oskiljaktigt<br />
<strong>för</strong>enade, eftersom det absoluta kriteriet<br />
på godkänt kött var att det kom från djur<br />
som slaktats rituellt i närvaro av gudar<br />
och människor. (Detienne: ”Culinary<br />
Practices and the Spirit of Sacrifi ce”,<br />
i Detienne & Vernant: The Cuisine of<br />
Sacrifi ce Among the Greeks, sid 6)<br />
Genom att välja bort denna handling intog<br />
pythagoréer och orfi ker en social och religiös<br />
ståndpunkt som isolerade dem i samhället. I<br />
Rom blev Seneca och Ovidius, vilka båda<br />
<strong>för</strong>ordade en köttfri kost, <strong>för</strong>följda <strong>för</strong> sina<br />
okonventionella åsikter. (Se Spencer: The<br />
Heretics Feast, sid 96)<br />
Vegetarianer ansågs längre fram i historien<br />
som suspekta element och potentiella kättare<br />
(manikéer eller katharer) av den kristna kyrkan.<br />
Vegetarianismen väcker än idag starka<br />
känslor i vår köttätande kultur, också i England<br />
där den enligt en rapport är så utbredd att<br />
fyrtio procent av skolbarnen är vegetarianer.<br />
För att <strong>för</strong>svara sina ekonomiska intressen<br />
tvingas kött och mejeriindustrin till motattack.<br />
I början av 1990-talet rapporterade<br />
en engelsk tidning att jordbruksministern<br />
defi nierat vegetarisk kost som ”extrem och<br />
onaturlig” och att Meat and Livestock Commission<br />
hävdat att ”Vegetarian Society är<br />
en fara <strong>för</strong> demokratin.” (The Independent,<br />
London, 14 juli, 1992)<br />
För att <strong>för</strong>stå den växande veganrörelsen måste<br />
vi se den mot bakgrund av våra gigantiska<br />
ekologiska problem och det relativa slöseri<br />
som boskapsaveln innebär i jäm<strong>för</strong>else med<br />
odling som ”bara” tillgodoser vårt näringsbehov.<br />
Dessutom har i det <strong>för</strong>dolda livskvalitén<br />
<strong>för</strong> en stor del av köttdjuren <strong>för</strong>sämrats, i vissa<br />
fall i skrämmande utsträckning, och såvitt<br />
jag <strong>för</strong>står har också omständigheterna kring<br />
slakten av djuren blivit alltmer fruktansvärda.<br />
Dagens snabbköpsdiskar, med sina lättillgängliga<br />
kött<strong>för</strong>packningar, bidrar till att fjärma<br />
köttkonsumenten från dessa <strong>för</strong>hållanden.<br />
Även om vissa vegetarianer <strong>för</strong>enklar situationen<br />
och sambanden, så måste vi erkänna att<br />
forts nästa sid
forts fr sid 14: SÄG MIG VAD ...<br />
bl.a. veganrörelsen bidragit till att återskapa<br />
en allmän medvetenhet om den grundläggande<br />
konfl ikt som köttätande <strong>för</strong> med sig. Att återfå<br />
känslan <strong>för</strong> det lidande djuret innebär tveklöst<br />
också en möjlighet att återfå kontakten med,<br />
och respekten <strong>för</strong>, vår egen misshandlade<br />
miljö och vår egen instinktiva natur.<br />
Den franska 1800tals gastronomen Brillat<br />
Savarin deklararerade:<br />
Säg mig vad du äter och jag skall säga<br />
dig vad du är. (Savarin: Physiologie du<br />
Gout, sid 5)<br />
Vi kan jäm<strong>för</strong>a detta påstående med mottot<br />
<strong>för</strong> detta kapitel, I Chings råd att ge akt på<br />
hur vi skaffar oss näring och vad vi stoppar<br />
i munnen, ett råd som vidareutvecklas av<br />
Richard Wilhelm:<br />
Om man vill lära känna en människa<br />
behöver man bara se på vem hon vårdar<br />
och vilka sidor av sitt eget väsen<br />
hon odlar och ger näring. (I Ching,<br />
Förändringarnas bok, sid 11, bearbetn.<br />
av Christina Tranmarks övers)<br />
I viss mån sammanfaller den vetenskapliga<br />
dietläran (som ständigt revideras) med kollektiva<br />
och personliga projektioner på olika<br />
födoämnen: fi sk är bra <strong>för</strong> hjärnan, kött gör en<br />
maskulin eller aggressiv, ostron fungerar som<br />
afrodisiaka, ”inget socker, tack, jag är söt nog<br />
ändå”. Det vi äter kan <strong>för</strong>knippas med vilka<br />
gudar vi tjänar. Vem är det vi ger näring åt<br />
när vi när ”oss själva”?<br />
Med utgångspunkt i en klassifi cering, som utvecklats<br />
av antropologen Mary Douglas, har<br />
Gerald och Valerie Mars undersökt sambandet<br />
mellan matvanor och mentalitet: individualister<br />
framhäver sin eklekticism, de hierarkiskt<br />
orienterade sitt beroende av traditionen, jämlikhets<strong>för</strong>espråkarna<br />
tar avstånd från ondskan<br />
i världen genom demonstrativ vegetarianism,<br />
fatalisterna äter allt som kommer i deras väg.<br />
(Se Mars & Mars: ”Two Contrasting Dining<br />
Styles”, i Food, Culture and History, vol 1)<br />
Vare sig vi ger näring åt vår individualitet,<br />
eller våra traditionella värderingar, eller vårt<br />
etiska samvete, eller vår nonchalans, så säger<br />
våra matvanor en hel del om vartåt vi riktar<br />
vår energi. När Buddha praktiserat asketism<br />
under lång tid, utan att uppnå önskat resultat,<br />
beslöt han sig <strong>för</strong> att inte längre enbart ge<br />
sin ande näring, utan också sin kropp, och<br />
tog emot lite mjölk med ris i, som en kvinna<br />
erbjöd honom. Genom att han gjorde det, och<br />
inte längre levde enbart av ande, fi ck han inte<br />
bara näring av Moder Jord utan gav också<br />
henne näring tillbaka. Först då blev han en<br />
upplyst; han övergav sin ensidiga strävan<br />
och upptäckte den gyllene medelvägen och<br />
betygade både himmel och jord, ande och<br />
kropp, sin vördnad.<br />
Eve Jackson<br />
Sv övers: Eva Björkander Mannheimer<br />
Sv redigering: Håkan Raihle<br />
NOVEMBERROS<br />
på Vintervägen<br />
En sen dag i november, en gråmulen dag på Vintervägen,<br />
berördes vi starkt av skönheten hos den ros som lyste upp<br />
i rabatten bredvid stora ingången. Kanske hade vi inte ens<br />
lagt märke till den om den blommat under sommaren, men<br />
nu fyllde den oss med glädje in<strong>för</strong> det oväntade.<br />
Det är en ros utsprungen<br />
av Jesse rot och stam.<br />
Av fädren ren besjungen,<br />
den står i tiden fram.<br />
En blomma skär och blid,<br />
mitt i den kalla vinter,<br />
i midnattsmörka tid.<br />
Psalm 51:1<br />
15
forts fr sid 3: MELLAN MYT OCH ...<br />
psykologin fi ck således träda tillbaka till <strong>för</strong>mån<br />
<strong>för</strong> den analytiska. Och efter inte mer än<br />
några årtionden kom lustigt nog beteckningen<br />
“analytisk psykologi” att stå också <strong>för</strong> den<br />
vetenskapliga delen. Av ett differentierat helt<br />
– det vill säga ett psykologiskt tänkande differentierat<br />
i en teoretisk del och en praktisk<br />
tillämpning – blev en något mer odifferentierad<br />
hybrid, vilket leder tankarna till en form<br />
av regression.<br />
Det här är en av historiens många ironiska<br />
vändningar, och jag tror den ligger till grund<br />
<strong>för</strong> den möjligen skenbara motsättning som<br />
nämndes inledningsvis, den mellan vetenskap<br />
och vishetslära. När Jung med vitnande<br />
knogar vidhöll att hans psykologi byggde på<br />
empiriska data (nämligen det omedvetnas<br />
manifestationer i form av drömmar, visioner,<br />
fantasier, myter och så vidare) och där<strong>för</strong> var<br />
att betrakta som en vetenskap, menade han sin<br />
komplexa psykologi. När von Franz säger att<br />
Jungs psykologi är en sorts vishetslära, syftar<br />
hon mer på det som från början kallades <strong>för</strong><br />
“analytisk psykologi”, det vill säga på det som<br />
vi idag mer allmänt kallar jungiansk analys.<br />
Vad är det då som skiljer dessa två? När det<br />
gäller just psykologin tillstöter över huvud<br />
taget ett stort problem. Föremålet <strong>för</strong> en<br />
vetenskaplig psykologi är detsamma som det<br />
som formulerar teorin – det vill säga psyket<br />
studerar sig självt. Jung var kanske den <strong>för</strong>ste<br />
att påpeka denna kniviga situation. Alla<br />
andra vetenskaper rör sig om något som är<br />
skilt från det vetenskapande subjektet, men<br />
psykologens vetenskapande subjekt ligger inbäddat<br />
i det <strong>för</strong>emål som forskningen gäller, i<br />
psyket självt. I samma stund som psykologen<br />
formulerar en teori agerar han alltså praktiskt i<br />
det medium han studerar – det ligger i sakens<br />
natur att skillnaden mellan teori och praktik<br />
redan från början är mindre tydlig än <strong>för</strong> andra<br />
vetenskaper.<br />
Ingen teori, alltså ingen formulering av<br />
iakttagna regelbundenheter eller statistiska<br />
samband går heller att framställa utan<br />
medverkan av människans meningssökande<br />
instinkt. Människan söker instinktivt mening<br />
i allt hon möter, låt vara att det inte är samma<br />
typ av mening hon söker överallt. Det är ju<br />
skillnad på mening som innebörden av ett ord,<br />
till exempel, och på “meningen med livet”,<br />
men det är samma meningsinstinkt som ligger<br />
bakom sökandet i ömse fall. När det gäller<br />
psykologi söker meningsinstinkten efter<br />
mönster, <strong>för</strong>klaringsmodeller och allmänna<br />
<strong>för</strong>hållanden i människans psykiska liv – och<br />
den söker samtidigt beskriva sig själv som<br />
meningsskapande drift. Det blir alltså samma<br />
situation som ovan – en del av det forskande<br />
subjektets “verktyg”, meningssökandet, blir<br />
identiskt med det utforskade objektet.<br />
I en grundläggande bemärkelse kan man säga<br />
att psykologin handlar om hur människan i<br />
olika former skapar mening i livet, men däremot<br />
kan psykologin aldrig svara på vad som<br />
är meningen i eller med livet. En vetenskap<br />
16<br />
kan i viss mån beskriva världen och livet samt<br />
ge tänkbara <strong>för</strong>klaringar till diverse fenomen<br />
(vem vet var vetenskapens gränser går?), men<br />
den kan aldrig utsäga något om meningen med<br />
världens existens eller livet. Den uppgiften<br />
tillfaller snarare en viss del av meningssökandet<br />
och meningsskapandet själva – vetenskapen<br />
kan utforska hur de fungerar, men inte<br />
<strong>för</strong>estava vad de producerar.<br />
I alla tider har formuleringen av “meningen<br />
med livet” varit mytens uppgift. Och människan<br />
har alltid haft ett behov av att livet till<br />
synes har en mening – hon har alltså alltid haft<br />
behov av en myt. Jung skriver om detta:<br />
Behovet av mytiska utsagor är tillfredsställt,<br />
om vi har en åskådning som<br />
tillräckligt <strong>för</strong>klarar meningen med<br />
människans existens i världsalltet …<br />
Meningslöshet <strong>för</strong>hindrar livets fullhet<br />
och betyder där<strong>för</strong> sjukdom. Mening<br />
gör däremot mycket, kanske allt, möjligt<br />
att uthärda. Ingen vetenskap kommer<br />
någonsin att ersätta myten, och ingen<br />
myt kommer någonsin att kunna skapas<br />
av vetenskapen. (Mitt liv, sid 315)<br />
”Meningslöshet <strong>för</strong>hindrar<br />
livets fullhet och betyder<br />
där<strong>för</strong> sjukdom. Mening<br />
gör däremot mycket, kanske<br />
allt, möjligt att uthärda.<br />
Ingen vetenskap kommer<br />
någonsin att ersätta myten,<br />
och ingen myt kommer<br />
någonsin att kunna skapas av<br />
vetenskapen.”<br />
C G Jung<br />
Vetenskapen kan inte skapa någon myt och<br />
inte redogöra <strong>för</strong> meningen med livet. Och<br />
eftersom psykologin i Jungs ögon är en äkta<br />
vetenskap – till och med “vetenskapernas vetenskap”,<br />
i och med att psykologin <strong>för</strong>söker<br />
utforska själva substratet eller subjektet <strong>för</strong> allt<br />
vetenskapande: psyket självt – kan alltså psykologin<br />
inte uttala sig om livets mening och<br />
aldrig tjäna som en myt. Den kan aldrig skapa<br />
en meningsfull bild av min plats i världen, det<br />
vill säga den kan aldrig <strong>för</strong>se mig med en hel<br />
världsåskådning. Jung igen:<br />
Många tycker sig numer ana en världsåskådning<br />
i den jungianska psykologin.<br />
Jag kan bara önska att jag vore en av<br />
dem, <strong>för</strong> då skulle jag slippa forskandets<br />
och tvivlets mödor och klart och tydligt<br />
kunna säga vilken väg som går till paradiset<br />
… En vetenskap kan aldrig vara en<br />
världsåskådning, endast ett verktyg med<br />
vars hjälp en sådan kan byggas. (CW8,<br />
sid 376f)<br />
Det här är ett annat sätt att säga att sådana<br />
storheter som mening, världsåskådning och<br />
myt ligger bortom vetenskapen, alltså bortom<br />
gränsen <strong>för</strong> vad vi tycker oss kunna säga att<br />
vi vet, bortom gränsen <strong>för</strong> det kända. Och det<br />
som ligger bortom det kända kan bara, i den<br />
mån det över huvud taget träder oss till mötes,<br />
<strong>för</strong>esväva oss i symbolisk skepnad. Av det<br />
skälet kan man säga att den jungianska analysen<br />
är en situation, ett forum eller en “ort”<br />
där det i bästa fall skapas existentiell mening.<br />
Hela behandlingssituationen handlar ju om att<br />
underlätta <strong>för</strong> klienten att med det omedvetnas<br />
hjälp, alltså utifrån drömmar, fantasi, lek eller<br />
vad det nu rör sig om, komma sin personliga<br />
myt och sin unikt individuella “livsmening”<br />
på spåren. Här är det viktiga inte främst hur<br />
meningsinstinkten opererar, utan vad den<br />
producerar.<br />
Självfallet är analyssituationen inte det enda<br />
forum som erbjuds <strong>för</strong> dessa stora och svåra<br />
frågor. Livet självt – och dess slutmål, döden<br />
– är den stora arenan. Men eftersom vi började<br />
denna lilla tankegång med en uppspaltning i<br />
just jungiansk psykologi och jungiansk analys,<br />
är det hit jag vill komma. När von Franz<br />
i intervjusituationen, lite on the spur of the<br />
moment, säger att den jungianska psykologin<br />
snarast är att se som en “vishetslära”, antar<br />
jag att hon syftar på en blandning av både den<br />
jungianska psykologin som just ett verktyg <strong>för</strong><br />
byggandet av en världs- eller livsåskådning<br />
och på jungiansk analys som en verkstad <strong>för</strong><br />
detta ändamål. Men det blir något av en ohelig<br />
allians, <strong>för</strong> det är oerhört viktigt att hålla isär<br />
dessa saker i tanken.<br />
Precis som Jung säger i citatet ovan är det<br />
många som tror att hans vetenskapliga rön<br />
är detsamma som en livsåskådning, att hans<br />
teori är ett svar på frågan om livets mening.<br />
Det leder väldigt fel, <strong>för</strong> då görs helt hastigt<br />
och lustigt hypoteser om till fakta – “arketyp”<br />
hypostaseras till exempel som en verkligt<br />
existerande visuell bild, “det kollektivt<br />
omedvetna” som en reservoar av symboler.<br />
Inget kunde vara mer fel – det rör sig i det<br />
<strong>för</strong>ra fallet om en ren representationsmöjlighet,<br />
i det senare om ett gränsbegrepp, i<br />
bägge fallen om transcendenta <strong>för</strong>eteelser<br />
vars verklighet vi på intet sätt kan bestämma<br />
annat än genom deras verkningar. Och då<br />
befi nner vi oss genast på ett annat plan – i ett<br />
enskilt psyke där verkningarna manifesteras<br />
som individuella erfarenheter och bidrar till<br />
att bilda komplex.<br />
Den jungianska psykologins begrepp är hypotetiska.<br />
Ett stort problem är <strong>för</strong>stås att de syftar<br />
på det omedvetna – och hur kan man påstå att<br />
man vet något om något som man inte vet,<br />
som är omedvetet? Det kan man <strong>för</strong>stås inte,<br />
men utifrån verkningarna går det att formulera<br />
hypoteser om verkningarnas källa. Ett annat<br />
stort problem är annars att Jung själv många<br />
gånger uttrycker sig oklart, precis som von<br />
Franz i den nämnda intervjun.<br />
Erik Nisser
Ny grundkurs i<br />
jungiansk psykologi<br />
DEN JUNGIANSKA<br />
GRUNDEN<br />
börjar vårterminen<br />
2009<br />
Grundkurserna i jungiansk psykologi skall<br />
ses som en lägesrapport av ett pågående<br />
projekt. Mot bakgrund av läget inom den<br />
jungianska psykologin, som beskrevs i<br />
artikeln ”C G Jung och den jungianska<br />
psykologin” (CJP Nyhetsbrev nr 44) må<br />
vi <strong>för</strong>söka skilja det tankeogräs, som såtts<br />
av en del av Jungs efterföljare, från vad<br />
som <strong>för</strong>efaller vara fortfarande giltiga <strong>för</strong>klaringsmodeller<br />
med jungianska rötter,<br />
samtidigt som vi vill <strong>för</strong>söka att stämma<br />
av dessa mot de tankar och forskningsresultat<br />
som vi känner till från angränsande<br />
områden, t.ex. biologi, neurologi, genetik,<br />
kognitionsforskning och evolutionsteori.<br />
Vår målsättning är att under grundkursen<br />
beskriva och diskutera de, enligt vår mening,<br />
centrala delarna av den jungianska psykologin.<br />
Vi kommer att <strong>för</strong>söka vara trogna mot<br />
Jungs egna formuleringar, så som vi uppfattar<br />
dem, och i de fall senare års forskning tvingar<br />
oss att problematisera hans formuleringar och<br />
kanske t.o.m. avvika från dem, kommer vi att<br />
redovisa detta.<br />
Söndagen 25 januari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets<br />
fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter,<br />
komplex och jaget.<br />
Söndagen 22 februari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Det individuella psykets byggstenar: komplex<br />
och arketyper.<br />
Söndagen 22 mars, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling,<br />
jag-svagheter, jag-<strong>för</strong>svar och jag-funktioner.<br />
Söndagen 19 april, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykisk energi och symbolbildning, psyket som<br />
självreglerande system, den transcendenta funktionen,<br />
Homo religiosus, den meningssökande<br />
människan.<br />
Söndagen 24 maj, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Drömmandet och drömumgänget, drömmandets<br />
fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen.<br />
Söndagen 6 september, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och<br />
projektioner.<br />
Söndagen 4 oktober, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Individuation och livscykeln, personlighetspotential<br />
och <strong>för</strong>verkligande, kollektiva livsmönster<br />
och den individuella utvecklingscykeln.<br />
<strong>Jungiansk</strong> litteratur<br />
till nytta och nöje<br />
Kom gärna<br />
och hälsa på<br />
i vår egen<br />
internetbokhandel<br />
www.cjp.se<br />
CJP Netshop<br />
S:ta Ursulas väg 27<br />
722 18 Västerås<br />
Mind and Body<br />
l<br />
GE KROPPEN<br />
VAD DEN BEHÖVER!<br />
OCH SJÄLEN LIKASÅ!<br />
Unna dig massage<br />
och/eller drömcoaching<br />
Välj bland<br />
- avslappningsmassage<br />
- hel- eller halvkroppsmassage<br />
- kroppsterapeutisk behandling<br />
(även TENS)<br />
- drömcoaching<br />
För information och tidsbeställning:<br />
BJÖRN NILSTAM<br />
Dipl. Massageterapeut (AGI)<br />
Certifi erad massör<br />
Drömcoach under utb (IDP)<br />
Torsgatan 63, Stockholm<br />
T-stn: S:t Eriksplan<br />
08 - 653 68 47 eller 070 - 243 0325<br />
Medlem i<br />
Vill du annonsera i CJP Nyhetsbrev nr 47?<br />
(Upplaga 5.000 ex)<br />
För information<br />
Ring 08-830 700 eller skicka ett epostmeddelande<br />
till cjp@cjp.se<br />
Annonssidan<br />
ÄR DU<br />
INTRESSERAD<br />
AV<br />
DINA<br />
DRÖMMAR?<br />
Drömcoaching i grupp<br />
eller individuellt<br />
Nya grupper startar varje termin.<br />
Även arbetsplatsanknutna grupper<br />
enligt överenskommelse.<br />
Föredrag om drömmande och<br />
drömumgänge<br />
För information och tidsbeställning:<br />
Erik Nisser<br />
Dipl drömcoach IDP<br />
tel. 08-6431881.<br />
DC-mottagningen<br />
Vintervägen <strong>29</strong> Solna.<br />
SOMMARVECKA PÅ<br />
VINTERVÄGEN<br />
20-23 augusti, 2009<br />
”Att skiljas är att<br />
dö en smula”<br />
VÄLKOMMEN<br />
till en sommarvecka om<br />
livets alla uppbrott och<br />
åter<strong>för</strong>eningar!<br />
För allmän information<br />
och detaljprogram, se vår hemsida<br />
www.cjp.se<br />
Eller meddela din e-postadress till<br />
sommar09@cjp.se<br />
så kommer info så småningom<br />
per e-post.<br />
17
18<br />
Richard Wagners operacykel<br />
NIEBELUNGENS RING<br />
Ett psykologiskt perspektiv<br />
av Jean Shinoda Bolen<br />
I egenskap av psykiater och jungiansk analytiker <strong>för</strong>söker jag naturligtvis att känna igen psykologiska<br />
sanningar i olika sammanhang. Det var ifrån den utgångspunkten snarare än musikerns som jag gick och<br />
lyssnade på Nibelungens Ring av Wagner. Det visade sig vara en fantasieggande berättelse som tog tag i<br />
mig och mina refl ektioner skrev sig praktiskt taget själv. När det var färdigt publicerades mitt manuskript<br />
under titeln Maktens ring.<br />
Jean Shinoda Bolen, M.D.<br />
och jungiansk analytiker<br />
är känd <strong>för</strong> en svensk publik<br />
genom sina böcker<br />
Gudinnorna inom oss och<br />
Gudarna inom oss.<br />
Wagners fyra operor innehåller karaktärer, situationer<br />
och en text som bäst kan beskrivas<br />
som mytisk <strong>för</strong> att den påverkar de djupaste<br />
lagren i vårt psyke. Ringcykeln <strong>för</strong>medlar<br />
äkta känslor som speglar våra egna liv och<br />
konfl ikter. Ringen påverkade mig starkt och<br />
gav mig nya perspektiv på mig själv och mina<br />
nära relationer.<br />
Ringen beskriver ingående den psykologiska<br />
bakgrunden och <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> vissa<br />
destruktiva, auktoritära mönster.<br />
Nibelungens Ring är en mångfacetterad och<br />
fängslande berättelse, som ett drama i fyra delar<br />
som spänner över tre generationer eller en<br />
rysk roman med ett myller av karaktärer och<br />
scenbyten. Det underlättar om man är insatt i<br />
dramat innan man ser operorna.<br />
Operaälskare har alltid varit trollbundna av<br />
Ringen. Musikens och mytens makt berör<br />
djupa lager av personligheten, som får själen<br />
att vibrera av liv och mening. Men psykologisk<br />
<strong>för</strong>ståelse är också nödvändig <strong>för</strong> att vi<br />
inte ska gå vilse.<br />
Wagner ägnade fyra år åt att skriva och<br />
komponera Nibelungens Ring, 1848-1852.<br />
Ringen har alltsedan urpremiären fascinerat<br />
sin publik och vittnar om Wagners <strong>för</strong>måga att<br />
levandegöra universella, arketypiskt präglade<br />
mänskliga erfarenheter som upprepar sig i ett<br />
antal grundmotiv.<br />
Ringen har mer än någon annan opera en hängiven,<br />
nästan fanatisk anhängarskara. Entusiaster<br />
kommer från hela världen <strong>för</strong> att uppleva<br />
varje komplett uppsättning av Ringen.<br />
När man satte upp Ringen i San Francisco<br />
invaderade entusiasterna operahuset. De betedde<br />
sig mera som rockfans än stadgade operabesökare<br />
och döptes där<strong>för</strong> till Ringheads.<br />
Hela uppståndelsen kallades <strong>för</strong> ”ringnojan”,<br />
vilket återigen bekräftar den fascination som<br />
omgärdar Ringen.<br />
Under samma period visades Ringen fyra<br />
kvällar i rad på TV. Dessa <strong>för</strong>eställningar<br />
fascinerade TV-publiken i lika hög grad<br />
som en annan serie, nämligen ”The Power<br />
of Myth” där Bill Moyer intervjuade Joseph<br />
Campbell.<br />
I båda fallen blev mytiskt material, som tidigare<br />
mest varit <strong>för</strong>behållet kännare, tillgängligt<br />
<strong>för</strong> en bredare allmänhet.<br />
Denna nya öppenhet <strong>för</strong> mytiska sanningar<br />
har skett parallellt med att människor börjat<br />
misstro politikernas och mediernas vinklade<br />
nyheter. Redigerade nyheter presenteras som<br />
äkta vara men <strong>för</strong>medlar i själva verket en <strong>för</strong>vanskad<br />
och oäkta bild. Myter, som uttrycker<br />
en symbolisk sanning och absolut inte utger<br />
sig <strong>för</strong> att vara en bokstavlig sanning, fascinerar<br />
däremot genom sitt symbolspråk, precis<br />
som drömmar alltid gjort.<br />
I samband med att mina böcker Gudinnorna<br />
inom oss och Gudarna inom oss publicerades,<br />
ombads jag att hålla ett <strong>för</strong>edrag om gudarna<br />
och gudinnorna i Ringen. När jag läste librettot<br />
och såg <strong>för</strong>eställningarna mötte jag de kända<br />
arketyperna från den grekika mytologin, fast<br />
med germanska namn och med mera människonära,<br />
komplexa personligheter.<br />
MAKTENS RING<br />
Jean Shinoda Bolen,<br />
Hft, 199 sid, med bibliografi och diskografi . Sv<br />
övers Åke Lundeberg. <strong>Jungiansk</strong> fackgranskn<br />
Håkan Raihle. ISBN 91-7075-095-5. Kan beställas<br />
från CJP, pris 143:-<br />
Jag påverkades själv starkt av dramat och<br />
kände ett behov av att uttrycka mina erfarenheter.<br />
Utan att jag ens haft kontakt med<br />
någon <strong>för</strong>läggare tog Nibelungens Ring över<br />
mitt kreativa skapande, ungefär som en oplanerad<br />
graviditet. Den bok jag redan höll på att<br />
skriva fi ck läggas åt sidan.<br />
På det sättet kom min bok The Ring of Power<br />
till, och med glädje konstaterar jag att den<br />
nu kommer att publiceras på svenska av CJP<br />
inom kort.<br />
När vi en gång har upphört att leva upp till<br />
<strong>för</strong>väntningar som inte stämmer <strong>för</strong> oss på ett<br />
djupare plan, och även har frigjort oss från<br />
våra tvångsmässiga beroenden, kommer vi i<br />
kontakt med de inre, personliga potentialer<br />
som Jung ibland kallar <strong>för</strong> Självet.<br />
Metaforiskt kan man tänka sig Självet som en<br />
beskrivande term <strong>för</strong> den egna erfarenheten av<br />
”Gud”, ”Gudinna”, ”Tao” eller ”Ande”.<br />
I den meningen är Självet ena sidan av den<br />
polaritet som Jesus enligt Matteus ställs in<strong>för</strong><br />
av de skriftlärde då han får frågan om vi<br />
människor skall tjäna vår Gud eller Kejsaren,<br />
om vi skall följa vår inre röst eller den yttre<br />
”nödvändigheten”. Och det kanske <strong>för</strong>tjänar<br />
att påminnas om Jesu svar:<br />
Giv åt Kejsaren det Kejsaren tillhör, och<br />
åt Gud det Gud tillhör (Matteus 22:21)<br />
Självet i alla dess olika benämningar och gestalter<br />
är en källa till visdom, medkänsla och<br />
mening, som talar om <strong>för</strong> oss att vi har en plats<br />
i universum. Men det är upp till oss själva att<br />
refl ektera över hur vi skall balansera det yttre<br />
mot det inre och göra vad vi kan <strong>för</strong> att leva<br />
uppriktigt enligt vår egen sanning.<br />
Jean Shinoda Bolen<br />
Sv övers Åke Lundeberg<br />
Red: Håkan Raihle
FÖRENINGEN FÖR<br />
DRÖMPSYKOLOGI<br />
Drömcoaching-grupper<br />
Ny drömcoachinggrupp kommer att starta vårterminen<br />
2009 och kommer att träffas torsdagar 5/2, 19/2, 5/3,<br />
19/3, 2/4, 16/4 och 7/5, kl 18.00-21.00 på Vintervägen<br />
<strong>29</strong>, Solna. Bindande anmälan senast 15/1 till 08-830<br />
700 eller dcg14-09@cjp.se. Avgift: 2450/2100.<br />
Onsdagsklubben<br />
Onsdagsklubben är öppen <strong>för</strong> alla intresserade och<br />
träffas den <strong>för</strong>sta onsdagen i varje månad, kl 19, med<br />
start i februari. Temat <strong>för</strong> vårens träffar är ”Kulturen<br />
och arketyperna”. Vårterminens träffar äger rum<br />
den 4/2, 4/3, 1/4, 6/5 och med avslutning den 3/6.<br />
Förhandsanmälan kan göras till 08-830700 eller till<br />
onsdag@cjp.se. Ingen avgift <strong>för</strong> medlemmar, övriga<br />
50 kr/gång.<br />
Kurser och utbildningar<br />
Under vårterminen startar grundkursen i jungiansk<br />
psykologi ”Den jungianska grunden” som tidigare<br />
aviserats (se sid 21 <strong>för</strong> en närmare presentation)<br />
Öppna fristående seminarier<br />
under vårterminen 2009<br />
Vårterminens fristående seminarier, öppna <strong>för</strong> alla<br />
intresserade, presenteras på sidorna 20-21.<br />
Forskningsprojekt 65+<br />
Drömforskningsprojektet 65+, drömarbete med<br />
personer över 65 år, individuellt och i grupp, har<br />
genom<strong>för</strong>ts under 2008, och vi tackar alla deltagande<br />
drömmare och drömcoacher. Utvärderingen, som<br />
leds av fi l dr Barbro Wadensten, Uppsala universitet,<br />
kommer att pågå under 2009.<br />
Medlemskap i<br />
FDP Föreningen <strong>för</strong> Drömpsykologi<br />
Att vara medlem i FDP Föreningen <strong>för</strong> Drömpsykologi<br />
kostar 250:-/kalenderår. Med lems av gif ten <strong>för</strong> 2009<br />
insättes på postgiro 421204-9. Ange ”Medlem 2009”<br />
på talongen. Ange även din e-postadress <strong>för</strong> löpande<br />
kurs- och <strong>för</strong>eningsinformation.<br />
Föreningsstämma 2008<br />
Årets <strong>för</strong>eningsstämma hölls den 1 maj, 2008, på<br />
Vintervägen <strong>29</strong>, Solna. Medlemmar som önskar<br />
protokoll från denna kan kontakta FDP per telefon<br />
08-823812 eller arsstamma@cjp.se.<br />
Föreningsstämma 2009<br />
Föreningsstämman 2009 kommer traditionsenligt att<br />
hållas den 1 maj kl 15.00 på Vintervägen <strong>29</strong>, Solna.<br />
Anmälan om deltagande i stämman kan göras till 08-<br />
830700 eller foreningsstamma@cjp.se, dock senast den<br />
15/4, 2009. På stämman <strong>för</strong>ekommer de stadgeenliga<br />
punkterna på dagordningen. Ytterligare punkter på<br />
dagordningen anmäles av stämmodeltagaren samtidigt<br />
med anmälan om deltagande i stämman.<br />
Individuell drömcoaching<br />
Vintervägens DC-mottagning<br />
(ring <strong>för</strong> tidbokning)<br />
Furtenback, Hillevi (dipl DC) 070-533 62 16<br />
Isaksson, Helena (dipl DC) 070-922 35 46<br />
Nisser, Erik (dipl DC) 08-643 18 81<br />
Norgren, Birgitta (dipl DC) 070-458 22 08<br />
Stenberg, Maria (dipl DC) 070-954 70 78<br />
SVENSKA<br />
C G JUNG STIFTELSENS VÄNNER<br />
GÖTEBORG<br />
VÅRTERMINEN 2008<br />
Lokal där inget annat anges: Haga Församlingshem,<br />
Haga Östergata 30, hörnet Sprängkullsgatan, mitt emot<br />
Hagakyrkan. Avgift där inget annat anges: 100 kr <strong>för</strong><br />
medlemmar – övriga150 kr.<br />
Torsdag 22 jan kl 18-20<br />
Ett seminarium med Jan Bärmark, professor i<br />
vetenskapsteori vid Göteborgs universitet om<br />
svårigheterna att tolka och <strong>för</strong>stå andra kulturer, konst<br />
och humor.<br />
Lördag 14 febr kl 14-18<br />
Samhället och den mänskliga existensen – möte<br />
med Bengt Nerman<br />
Ingela Romare, filmregissör och jungiansk analytiker<br />
(IAAP) visar sina nya filmer med poeten<br />
och samhällsdebattören Bengt Nerman. Samtal<br />
om människovärdet, den skapande processen,<br />
djuppsykologin och massmediernas roll i samhället.<br />
Torsdag 12 mars kl 18-21<br />
Årsmöte och Medlemskväll<br />
Efter sedvanliga årsmötes<strong>för</strong>handlingar och lätt<br />
<strong>för</strong>täring öppnar vi <strong>för</strong> rundabordssamtal om meningen<br />
med <strong>för</strong>eningen, om behov nu och vad vi vill framåt.<br />
Torsdag 2 april kl 18-20<br />
Vilken typ är du?<br />
En kväll om psykologiska typer enligt Jung och MBTI<br />
(Myers-Briggs Type Indicator) där vi utforskar vår egen<br />
typ och dess möjligheter. Kalju Plank, leg psykolog,<br />
MBA , seniorkonsult i eget <strong>för</strong>etag sedan 1982 är vår<br />
guide denna kväll.<br />
Lördag 25 april kl 14-17<br />
Yttre och inre verklighet<br />
Ett seminarium med Erich Franzke, tidigare överläkare<br />
på S:t Sigfrids Sjukhus i Växjö och initiativtagare till<br />
de välkända Växjöseminarierna, en inspirationskälla<br />
i sökandet efter kreativa behandlingsmetoder som<br />
symboldrama, psykodrama och arbete kring drömmar,<br />
sagor och myter.<br />
20-22 maj, onsd em till fred em<br />
Skrivarretreat<br />
på Kuggaviksgården i Åsa, med Ann Westermark,<br />
skribent och skapare av Författarkortleken och Skrivhjärtat.<br />
Tyst skrivarretreat med stillhet, närvaro,<br />
tystnad, meditation och skrivande. God vegetarisk<br />
mat, inbjudande miljö vid havet. Avgift 2.150 inkl<br />
helpension. Medlemskap krävs.<br />
Sommarseminarium 6-9 aug<br />
PÅ RESA MED JUNG!<br />
Välkomna till vårt sommarseminarium på Löftadalens<br />
folkhögskola i Åsa kring temat<br />
***<br />
Samtalsgrupper<br />
Nya grupper (kring CG Jung Mitt liv och Anthony<br />
Stevens Jung Om hans liv och verk) kan starta om<br />
det fi nns underlag. Se vidare <strong>för</strong>eningens vårprogram<br />
2009 och hemsidan www.jungstiftelsen.se.<br />
Förfrågningar till Berit Rexmo, 031-525 525,<br />
berit.rexmo@bredband.net<br />
Drömgrupper<br />
Nya grupper startar när 6-7 personer anmält intresse.<br />
Kontaktperson Peter Jungen, tel 031-45 62 44.<br />
Svenska C G Jung Stiftelsens Vänner<br />
Göteborg<br />
Kontaktperson: Berit Rexmo,<br />
Majtorpsgatan 19, 422 56 Hisings Backa.<br />
Tel 031-525 525.<br />
E-post berit.rexmo@bredband.net<br />
www.jungstiftelsen.se<br />
VÅRTTERMINEN 2009<br />
30 - 31 januari 2009<br />
Mod att leva, mod att dö<br />
Ett seminarium med broder Bernard Durel och Ingela<br />
Romare, jungiansk analytiker. Frågorna kring döden<br />
berör oss alla, <strong>för</strong>r eller senare. Men de är inte lätta att<br />
tala om. I det här seminariet vill vi <strong>för</strong>söka närma oss<br />
vårt <strong>för</strong>hållningssätt till såväl liv som död. Vad är det<br />
som kan hjälpa oss att verkligen leva medan vi lever<br />
och att dö, när den dagen är inne?<br />
Fredag 30 januari 2009 kl. 18.30- 21.00: Visning av<br />
Ingela Romares fi lm ”Mod att leva”.<br />
Lördag 31 januari 2009 kl. 11.00- 17.30: Samtal och<br />
diskussion samt visning av kortare fi lminslag.<br />
Plats: Seminariet äger rum hos Ingela Romare, Ö.<br />
Rönneholmsvägen 4, Malmö. Avgift: 400 kr (medl)<br />
resp 500 kronor. Sopplunch ingår.<br />
Anmälan till Ingela Romare tel 040-23 34 48 och<br />
<strong>för</strong>st därefter (i mån av plats) insättning av summan<br />
på CG Jung<strong>för</strong>eningens i Skåne pg 442 07 35-5. Obs!<br />
Begränsat deltagarantal.<br />
INFÖR VÅRTTERMINEN 2009<br />
Vid ett extrainsatt årsmöte i slutet av augusti fi ck<br />
Jung<strong>för</strong>eningen i Skåne en ny styrelse.<br />
Detta innebär att, efter en tid av ovisshet in<strong>för</strong> <strong>för</strong>eningens<br />
framtid, har beslutet utkristalliserat sig att CG<br />
Jung<strong>för</strong>eningen i Skåne lever vidare!<br />
Den nya styrelsen består av fem ordinarie ledamöter<br />
och tre suppleanter. Välkommen in på hemsidan, där<br />
du hittar namn och kontaktuppgifter.<br />
Den nya styrelsen kommer att utgå från <strong>för</strong>troendet att<br />
fortsätta <strong>för</strong>eningens verksamhet. Det fi nns också en<br />
tydlig ansats att söka nya vägar att utveckla formerna<br />
<strong>för</strong> dagens, och kanske morgondagens, Jung<strong>för</strong>ening.<br />
Den nya styrelsen har hittills mötts vid några inledande<br />
sammanträden, och funnit många gemensamma<br />
intressen och rika erfarenheter av den jungianska<br />
psykologin.<br />
Styrelsens <strong>för</strong>hoppning är att <strong>för</strong>eningen ska fortsätta<br />
att vara ett levande forum, som ger möjlighet att<br />
diskutera och <strong>för</strong>djupa kunskapen om Jungs opus, och<br />
om den samtida analytiska psykologin.<br />
Vän<strong>för</strong>eningen fortsätter att vara ett forum där<br />
människor med gemensamma intressen kan mötas<br />
både i samtal, upplevelser och social samvaro.<br />
Nya såväl som gamla medlemmar hälsas varmt välkomna<br />
med tankar och idéer kring <strong>för</strong>eningens framtida<br />
verksamhet. Kontakta oss gärna. En <strong>för</strong>ening utgörs<br />
av de människor som deltar i och har intresse <strong>för</strong> dess<br />
verksamhet och utveckling!<br />
Vårens program är i skrivandets stund inte helt<br />
fastlagt, och där<strong>för</strong> vill vi hälsa Er varmt välkomna in<br />
på hemsidan, där Ni senast i mitten av december hittar<br />
en presentation av vårens program.<br />
Med hopp om fortsatt intresse och engagemang <strong>för</strong><br />
Jung<strong>för</strong>eningen önskar vi en fi n fortsättning på hösten<br />
och den begynnande vintern.<br />
Styrelsen i Jung<strong>för</strong>eningen i Skåne<br />
Maritha Holmlind Paulson, ord<strong>för</strong>ande.<br />
Vivi Soogrim, sekreterare,<br />
Camilla Nyberg, kassör,<br />
Kristofer Schultz,<br />
Tomas Wikström.<br />
C G Jung Föreningen<br />
i Skåne<br />
Kontaktperson: Maritha Holmlind Paulson<br />
tel 070-9932401<br />
E-post marithahp@glocalnet.net<br />
www.jungstiftelsen.se<br />
19
20<br />
I de fall två avgifter anges, gäller den<br />
lägsta medlemmar i FDP Föreningen <strong>för</strong><br />
Drömpsykologi.<br />
Alla kurser, seminarier och <strong>för</strong>eläsningar<br />
äger rum på Vintervägen <strong>29</strong> i Solna (om<br />
inte annat anges). Anmälan är alltid<br />
bindande och görs till CJP, tel/fax 08-830<br />
700. Inbetalning av kurs av gif ten skall<br />
vara FDP tillhanda senast en vecka <strong>för</strong>e<br />
se mi na ri estart. Betalning görs till FDP:s<br />
postgiro 421204-9 eller bankgiro 5440-<br />
0833.<br />
Kaffe/te serveras en halvtimme <strong>för</strong>e seminarie<br />
start. Ev. måltider med ta ges.<br />
VÅRTERMINEN 2009<br />
ONSDAGSKLUBBENS SISTA TERMIN<br />
KULTUREN OCH ARKETYPERNA<br />
onsdagar 4/2, 4/3, 1/4, 6/5 och 3/6, kl 19.00-21.00<br />
Onsdagsklubben träffas den <strong>för</strong>sta onsdagen i<br />
varje månad under terminerna på Vintervägen<br />
<strong>29</strong>, Solna. Kaffe och te fi nns från 18.30 och<br />
programmet börjar kl 19.00. Avgift: Ingen avgift<br />
<strong>för</strong> medlemmar i FDP, övriga 50:-/gång.<br />
Vad menade Jung med en arketyp? Och hur<br />
står sig Jungs teori om arketyperna i ljuset av<br />
den moderna forskningen? Hur manifesterar<br />
sig arketyperna i vår kultur? Är det fortfarande<br />
relevant att tala om ”det kollektivt omedvetna”<br />
och vad menar vi då? Vi diskuterar av hjärtans<br />
lust och blir <strong>för</strong>hoppningsvis lite klokare på<br />
kuppen.<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
DRÖMMARNA OCH LIVSCYKELN<br />
lördag 7 februari, kl 10.15-13.00<br />
KS219-09 Drömmarna och livscykeln (seminarium<br />
3 tim). Seminarieledare: Erel Shalit.<br />
Tid: lördag 7/2 kl 10.15-13.00. Avgift: 850/<br />
700. Bindande anmälan senast 20/1 till 08-<br />
830 700 eller ks219-08@cjp.se<br />
Drömmarna har alltid fascinerat människan<br />
och de har uppfattats på många olika sätt genom<br />
tiderna. Idag är kanske de fl esta överens<br />
om att de har något att säga oss om vår inre<br />
och yttre situation och ibland också om vår<br />
gemensamma, kollektiva situation. I detta seminarium<br />
utforskar dr Shalit den arketypiska<br />
grunden <strong>för</strong> drömmandet och drömmarna<br />
under livets olika faser.<br />
Öppna kurser och seminarier<br />
på Vintervägen <strong>29</strong><br />
VÅR- OCH HÖSTTERMINEN 2009<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
DEN ARKETYPISKA<br />
ÖVERFÖRINGEN<br />
lördag 7 februsri, kl 14.00-17.00<br />
KS220-09 Den arketypiska över<strong>för</strong>ingen<br />
(seminarium 3 tim). Seminarieledare: Erel<br />
Shalit. Tid: lördag 7/2 kl 14.00-17.00. Avgift:<br />
850/700. Bindande anmälan senast 20/1 till<br />
08-830 700 eller ks220-09@cjp.se<br />
Rosarium Philosophorum är en fascinerande<br />
alkemisk text som handlar om motsatsernas<br />
samspel och deras <strong>för</strong>ening, det alkemisten<br />
kallade Coniunctio. Det var den texten som<br />
Jung valde <strong>för</strong> att illustrera den djupgaaende<br />
psykiska process som äger rum i en analytisk<br />
situation, d.v.s. den arketypiskt grundade<br />
över<strong>för</strong>ingen och motöver<strong>för</strong>ingen.<br />
Jung menade att både analysand och analytiker<br />
påverkade och påverkades av den analytiska<br />
processen. Med utgångspunkt från<br />
Rosarium och med exempel från sin praktik<br />
som jungiansk analytiker bjuder dr Shalit på<br />
en levande illustration till analysens helande<br />
potential.<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
MUSIK FÖR DRÖMMARE<br />
lördag 7 februari, kl 18.00-21.00<br />
KS221-09 Musik <strong>för</strong> drömmare (seminarium<br />
3 tim). Seminarieledare: Kerstin Oddsdotter.<br />
Tid: lördag 7/2 kl 18.00-21.00. Avgift:<br />
750/600. Bindande anmälan senast 20/1 till<br />
08-830 700 eller ks221-09@cjp.se<br />
Musik är ett av våra konstnärliga uttrycksmedel<br />
– unikt <strong>för</strong> människan. Musik är en<br />
händelse som äger rum under en bestämd<br />
tid; med en början och ett slut, <strong>för</strong> att sedan<br />
inte fi nnas mer.<br />
Musik har en social karaktär och kan användas<br />
<strong>för</strong> att utveckla en gruppgemenskap, men<br />
musiken kan även vara ett språk där var och<br />
en kan berätta något <strong>för</strong> de andra, något som<br />
inga ord kan säga.<br />
Under seminariet prövar i allehanda instrument<br />
och skapar vår egen musik, våra egna<br />
ljud i stunden. Detta genom att lyssna inåt och<br />
utåt, till oss själva och till varandra.<br />
Vi prövar olika spelsätt där alla kan vara med<br />
på sina villkor.<br />
Genom att använda musikens språk på detta<br />
sätt kan vi fånga och uttrycka olika upplevelser,<br />
olika känslor och aningar, som vi annars<br />
kanske inte kan sätta ord på.<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
VÄRLDEN OCH VI I<br />
Nygamla tankar kring den jungianska<br />
typologin<br />
söndag 15 mars, kl 11.00-16.00<br />
KS246-09 Världen och vi I - Nygamla tankar<br />
kring den jungianska typologin. Seminarieledare:<br />
Håkan Raihle. Tid: söndag 15/3<br />
kl 11.00-16.00. Avgift: 959/800. Bindande<br />
anmälan senast 15/2 till 08-830 700 eller<br />
ks246-09@cjp.se<br />
För många har tyvärr den jungianska typologin<br />
kommit att bli lika med MBTI, d.v.s.<br />
Myers-Briggs Type Indicator. Men i vissa<br />
väsentliga hänseenden avviker Myers-Briggs<br />
modell från Jungs egna tankar kring den typologiska<br />
modellen. I seminariet <strong>för</strong>söker vi<br />
klarlägga skillnaderna och diskuterar hur vi<br />
kan ha nytta av typologin. Det kommer att<br />
finnas tillfälle <strong>för</strong> seminariedeltagarna att<br />
undersöka sina egna typologiska preferenser,<br />
det vi i dag kallar <strong>för</strong> preferensprofi len, och<br />
diskutera med utgångspunkt från dessa.<br />
HÖSTTERMINEN 2009<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
VÄRLDEN OCH VI II<br />
Om meningssökande och meningsskapande<br />
söndag 20 september, kl 11.00-16.00<br />
KS247-09 Världen och vi II - Om meningssökande<br />
och meningsskapande. Seminarieledare:<br />
Håkan Raihle. Tid: söndag 20/9<br />
kl 11.00-16.00. Avgift: 950/800. Bindande<br />
anmälan senast den 1/9 till 08-830 700 eller<br />
KS247-09@cjp.se<br />
Meningsbehovet är ett av de mest centrala <strong>för</strong><br />
människan. Det torde vara såväl genetiskt betingat<br />
som allmänmänskligt och därmed kan<br />
vi tala om en meningsarketyp. Förutom att<br />
diskutera arketypbegreppet i den jungianska<br />
psykologin kommer vi också under seminariet<br />
att diskutera meningsarketypens olika manifestationer<br />
i vår individuella tillvaro och dess<br />
roll i individuationsprocessen<br />
Du kan få fortlöpande kurs- och<br />
<strong>för</strong>eningsinformation med ändringar och tillägg<br />
till seminarieprogrammet<br />
om du skickar ett e-post meddelande till<br />
kursinfo@cjp.se
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
EN KLUNK UR GRAALEN<br />
Om den inre källan<br />
söndag 11 oktober, kl 14.00-17.00<br />
KS249-09 En klunk ur Graalen - Om den inre<br />
källan (seminarium 3 tim). Seminarieledare:<br />
Erik Nisser. Tid: söndag 11/10 kl 14.00-17.00.<br />
Avgift: 750/600. Bindande anmälan senast 25/<br />
9 till 08-830 700 eller KS249-09@cjp.se<br />
Vid sidan om Bibelns berättelser kom Graalslegenden<br />
att fungera som medeltidens bärande<br />
myt. Man kan se den som ett komplement,<br />
självständigt framsprunget ur den europeiska<br />
myllan, till den mer orientaliska, judisk-kristna<br />
myten. Under seminariet frågar vi oss hur<br />
berättelsen om Graal kompenserar och fyller<br />
ut det kristna budskapet och vilken näring vi<br />
kan hämta ur legenden än idag.<br />
FRISTÅENDE SEMINARIUM<br />
DRÖMTOLKNINGENS ABC<br />
söndag 25 oktober, kl 11.00-16.00<br />
KS248-09 Drömtolkningens ABC. Seminarieledare:<br />
Håkan Raihle. Tid: söndag 25/10<br />
kl 11.00-16.00. Avgift: 950/800. Bindande<br />
anmälan senast 27/9 till 08-830700 eller<br />
KS248-09@cjp.se<br />
Under seminariet diskuterar vi vårt drömmande<br />
och vilka funktioner det har <strong>för</strong> vårt<br />
välbefi nnande och vår utveckling samt hur<br />
vi kan gå tillväga <strong>för</strong> att vårt drömumgänge<br />
skall bli meningsfullt och våra drömmar<br />
<strong>för</strong>ståeliga.<br />
DRÖMCOACHING<br />
I GRUPP<br />
vårterminen 2009<br />
Ny grupp startar på Vintervägen<br />
<strong>29</strong>, Solna, under ledning av<br />
Erik Nisser.<br />
Torsdagar 5/2, 19/2, 5/3, 19/3,<br />
2/4, 16/4 och 7/5, kl 18.00-21.00.<br />
Bindande anmälan<br />
senast 15/1 till 08-830 700 eller<br />
dcg14-09@cjp.se.<br />
Avgift: 2450/2100.<br />
Öppna kurser och seminarier<br />
på Vintervägen <strong>29</strong><br />
VÅR- OCH HÖSTTERMINEN 2009<br />
Kurser och studieprogram som<br />
börjar vårterminen 2009<br />
GRUNDKURS I JUNGIANSK PSYKOLOGI<br />
DEN JUNGIANSKA GRUNDEN<br />
söndagar 25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10,<br />
kl 14.00-17.00<br />
KS244-09 Den jungianska grunden (grundkurs i<br />
jungiansk psykologi, 7 ggr á 3 tim). Kursledare:<br />
Erik Nisser och Håkan Raihle. Tider: söndagar<br />
25/1, 22/2, 22/3, 19/4, 24/5, 6/9 och 4/10, kl<br />
14.00-17.00. Avgift: 4500/3950. Bindande anmälan<br />
senast 20/12, 2008 till 08-830 700 eller<br />
ks244-09@cjp.se<br />
Grundkursen i jungiansk psykologi, ”Den jungianska<br />
grunden” (KS240-07), börjar vårterminen<br />
2009 och omfattar 21 tim. Samtliga seminarier<br />
äger rum på Vintervägen <strong>29</strong>, Solna.<br />
Under seminarieserien behandlas grunderna i den<br />
jungianska psykologin och speciell vikt kommer<br />
att läggas vid nyare forskningsrön inom modern<br />
hjärnforskning, kognitionsvetenskap och evolutionsteori<br />
samt hur dessa eventuellt kan påverka<br />
de jungianska <strong>för</strong>klaringsmodellerna.<br />
Söndagen 25 januari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets<br />
fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella dominanter,<br />
komplex och jaget.<br />
Söndagen 22 februari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Det individuella psykets byggstenar: komplex<br />
och arketyper.<br />
Söndagen 22 mars, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling,<br />
jag-svagheter, jag-<strong>för</strong>svar och jag-funktioner.<br />
Söndagen 19 april, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykisk energi och symbolbildning, psyket som<br />
självreglerande system, den transcendenta funktionen,<br />
Homo religiosus, den meningssökande<br />
människan.<br />
Söndagen 24 maj, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Drömmandet och drömumgänget, drömmandets<br />
fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen.<br />
Söndagen 6 september, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och<br />
projektioner.<br />
Söndagen 4 oktober, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Individuation och livscykeln, personlighetspotential<br />
och <strong>för</strong>verkligande, kollektiva livsmönster<br />
och den individuella utvecklingscykeln.<br />
Sommarveckan 2009<br />
”Att skiljas är att dö en smula”<br />
SOMMARVECKA PÅ VINTERVÄGEN<br />
ATT SKILJAS ÄR ATT DÖ EN SMULA<br />
om separationer och åter<strong>för</strong>eningar<br />
tor 20/8 – sön 23/8<br />
Den obevekligt sista sommarveckan på Vintervägen<br />
<strong>29</strong> i Solna går av stapeln den 20-23<br />
augusti, 2009. Som tema <strong>för</strong> sommarveckans<br />
olika seminarier har vi valt ett citat från den<br />
franske 1800-tals poeten och dramatikern<br />
Edmond Haraucourt: ”Partir c’est mourir un<br />
peu” eller på svenska ”Att skiljas är att dö en<br />
smula”. Detaljprogrammet återkommer vi till,<br />
men sätt redan nu ett kryss i din almanacka<br />
<strong>för</strong> de aktuella dagarna.<br />
SOMMARVECKA PÅ<br />
VINTERVÄGEN<br />
20-23 augusti, 2009<br />
”Att skiljas är att<br />
dö en smula”<br />
VÄLKOMMEN<br />
till en sommarvecka om<br />
livets alla uppbrott och<br />
åter<strong>för</strong>eningar!<br />
För allmän information<br />
och detaljprogram, se vår hemsida<br />
www.cjp.se<br />
Eller meddela din e-postadress till<br />
sommar09@cjp.se<br />
så kommer info så småningom<br />
per e-post.<br />
21
22<br />
Gunilla Blomqvist, leg psykoterapeut<br />
och kroppspsykoterapeut<br />
med handledarkompetens samt<br />
jungiansk analytiker (IAAP). Seminarieledare<br />
inom området drömpsykologi<br />
och drömtolkning.<br />
Brittmari Fellke, som är utbildad<br />
Montessori-lärare och handledare i<br />
grundskolan, var en av grundarna av<br />
Drömgruppsforum och undervisar i<br />
Ullmans drömgruppsmetod.<br />
Jan Forslin, professor i Industriell<br />
arbetsvetenskap vid institutionen <strong>för</strong><br />
Industriell Ekonomi & Organisation,<br />
KTH. Seminarieledare inom området<br />
ledarskap, organisationspsykologi<br />
och omvärldsanalys.<br />
Ann Fridner är leg psykolog<br />
och leg psykoterapeut med handledarkompetens.<br />
Seminarieledare<br />
inom ämnesområdena drömpsykologi<br />
och drömtolkning.<br />
Lotta Geisler, är folkhögskollärare<br />
vid Lidingö folkhögskola och<br />
uttryckande konstterapeut. Hon<br />
utbildar sig f.n inom Bibliodrama<br />
i Tyskland. I sitt arbete som folkhögskollärare<br />
utbildar hon bl a<br />
fritidsledare och diakoner.<br />
Mariann Hagbarth, leg psykolog<br />
och leg psykoterapeut med handledarkompetens,<br />
är seminarieledare<br />
inom området symboldrama.<br />
Bo Heffl er, FD, leg psykolog, universitetslektor<br />
vid <strong>Psykologi</strong>ska institutionen,<br />
Stockholms universitet<br />
med utvecklingspsykologi som<br />
specialitet. Seminarieledare inom<br />
ämnesområdet utvecklings- och<br />
personlighetspsykologi.<br />
Birgitta Härkönen, är f.d. professionell<br />
dansare, numera verksam<br />
som dans- och samtalsterapeut<br />
samt lektor och utbildningsledare<br />
<strong>för</strong> dansterapeututbildningen på<br />
Danshögskolan.<br />
Mehdi Javadi, överläkare, specialist<br />
i allmänpsykiatri och kognitiv<br />
psykoterapeut. Österländsk fi losofi sk<br />
skolning från barnsben. Instruktör<br />
med svart bälte i judo. Intresserad<br />
av allmänna medicinska och etiska<br />
frågor.<br />
Seminarieledare på<br />
Vintervägen <strong>29</strong><br />
DC-programmet 2007-2009<br />
Nicole Liljefors, leg psykolog och<br />
leg psykoterapeut, leder seminarier<br />
inom områdena drömpsykologi och<br />
drömtolkning.<br />
Marie-Claire Lundeberg, leg psykoterapeut<br />
med handledarkompetens<br />
samt bildkonstnär, är DC-handledare<br />
och undervisar inom ämnesområdet<br />
drömcoaching, som hon också är<br />
ämnesansvarig <strong>för</strong>.<br />
Åke Lundeberg, leg läkare och<br />
psykoterapeut, är seminareledare<br />
inom områdena kommunikation<br />
och relationsdynamik samt ämnesansvarig<br />
<strong>för</strong> psykiatri och psykopatologi.<br />
Erik Nisser, fi l kand, översättare och<br />
dipl drömcoach IDP. Seminarieledare<br />
inom ämnesområdena drömpsykologi<br />
samt symbolik och symbollära. Ämnesansvarig<br />
<strong>för</strong> området symbolik<br />
och symbollära.<br />
Kerstin Oddsdotter är socionom,<br />
dipl uttryckande konstterapeut och<br />
har ett mångårigt <strong>för</strong>flutet som<br />
musikpedagog och animatör. Seminarieledare<br />
inom ämnesområdet<br />
drömcoaching.<br />
Håkan Raihle, civ ek DHS, psykolog<br />
och jungiansk terapeut, är<br />
seminarieledare inom områdena<br />
drömpsykologi och drömtolkning och<br />
ämnesansvarig <strong>för</strong> ämnesområdena<br />
drömtolkning samt utvecklings- och<br />
personlighetspsykologi.<br />
Ingela Romare, fi lmregissör, dokumentärfi<br />
lmare och jungiansk analytiker<br />
(IAAP), är seminarieledare<br />
inom områdena drömpsykologi och<br />
drömtolkning.<br />
Shantena Sabbadini, PhD, fysiker<br />
och sinolog, verksam vid The Pari<br />
Center for New Learning, Italien,<br />
är seminarieledare inom området<br />
symbolik och symbollära.<br />
Erel Shalit, fil dr, <strong>för</strong>fattare och<br />
jungiansk analytiker (IAAP). är<br />
seminarieledare inom områdena<br />
drömtolkning och drömpsykologi.<br />
Ämnesansvarig <strong>för</strong> området<br />
drömpsykologi.<br />
Barbro Wadensten, fil dr, M.Sc.,<br />
R.N., lektor vid Uppsala universitet.<br />
och Dept of Public Health and<br />
Caring Services. Seminarieledare<br />
i ämnena utvecklingspsykologi och<br />
vård/omsorg.<br />
Lage Wedin, fil dr, universitetslektor,<br />
leg psykolog och diplomerad<br />
S:t Lukas-terapeut. Seminarieledare<br />
inom ämnesområdet utvecklings- och<br />
personlighetspsykologi.<br />
Jan Wessman, leg psykolog och<br />
organisationskonsult inom områdena<br />
ledarutveckling och konflikt- och<br />
krisbearbetning. Seminarieledare<br />
inom ämnesområdet drömcoaching.<br />
CJP KONTAKTINFORMATION<br />
Namn: CJP <strong>Centrum</strong> <strong>för</strong> <strong>Jungiansk</strong><br />
<strong>Psykologi</strong><br />
Org.nr: 556<strong>29</strong>4-2838<br />
Adress: Vintervägen <strong>29</strong>, 169 54 Solna<br />
Telefon: +46 (0)8 830 700<br />
Fax: +46 (0)8 830 700<br />
E-post: cjp@cjp.se<br />
Web: www.cjp.se<br />
Plusgiro: 456 5826-7<br />
Bankgiro: 5619-9896<br />
IDP KONTAKTINFORMATION<br />
Namn: IDP Institutet <strong>för</strong><br />
Dröm psyko lo gi<br />
Org.nr.: 802410-8493<br />
Adress: Vintervägen <strong>29</strong>, 169 54 Solna<br />
Telefon: +46(0) 8 823 812<br />
Tfn/fax: +46 (0)8 830 700<br />
E-post: idp@cjp.se<br />
Web: www.cjp.se<br />
Plusgiro: 153733-1<br />
Bankgiro: 5<strong>29</strong>2-6268<br />
FDP KONTAKTINFORMATION<br />
Namn: FDP Föreningen <strong>för</strong><br />
Dröm psyko lo gi<br />
Org.nr.: 802428-0607<br />
Adress: Vintervägen <strong>29</strong>, 169 54 Solna<br />
Telefon: +46(0) 8 823 812<br />
Tfn/fax: +46 (0)8 830 700<br />
E-post: fdp@cjp.se<br />
Web: www.cjp.se<br />
Plusgiro: 421204-9<br />
Bankgiro: 5440-0833
DIPLOMERADE<br />
DRÖMCOACHER IDP<br />
Hillevi Furtenback<br />
Praktik i Solna och Helsingfors<br />
tel 0381-550 35 eller 070-533 6216<br />
Hillevi Furtenback arbetar som organisationskonsult<br />
i Sverige och Finland med fokus på kommunikation<br />
och fl erkulturella arbetsplatser.<br />
Ragnhild Hoffmann<br />
Praktik i Oslo, tel +47 4088 0041<br />
Ragnhild Hoffmann är cand philol, litteraturvetare<br />
och <strong>för</strong>fattare till boken Gjennom ild og luft, om<br />
kvinner, eventyr og drager.<br />
Helena Isaksson<br />
Praktik i Solna, tel 08-353 964<br />
Helena Isaksson har tidigare arbetat på<br />
revisions- och konsultbyrå. Som mångårig<br />
klubbmästare är hon ansvarig <strong>för</strong><br />
Onsdagsklubben på Vintervägen <strong>29</strong>.<br />
Zofi a Kowalska<br />
Praktik i Uppsala, tel 073-977 9257<br />
Zofi a Kowalska är projektledare inom det<br />
veterinärmedicinska området och utvecklar<br />
bl.a. tester <strong>för</strong> snabbdiagnostik.<br />
Majken Lundqvist<br />
Praktik i Uppsala, tel 018-515 010<br />
Majken Lundqvist är agronom och har arbetat vid<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet. Numera är hon<br />
privatpraktiserande drömcoach.<br />
Erik Nisser<br />
Praktik i Solna, tel 08-643 1881<br />
Erik Nisser är översättare och undervisar i ämnena<br />
drömcoaching, drömpsykologi och symbolik vid<br />
IDP Institutet <strong>för</strong> Drömpsykologi.<br />
Birgitta Norgren<br />
Praktik i Stockholm, tel 070-458 2208<br />
Birgitta Norgren är dipl. samtalsterapeut, och<br />
handledare i psykosyntes med egen praktik i<br />
Stockholm. Arbetar som rektor vid HumaNova.<br />
Maria Stenberg<br />
Praktik i Solna, tel 070-954 7078<br />
Maria Stenberg är utbildad statsvetare med psykologi<br />
och litteratur som tillägg. Arbetar som<br />
internationell affärsutvecklare.<br />
Mia-Mari Sternudd-Groth<br />
Praktik i Molkom,<br />
tel 070-220 1248<br />
Mia-Marie är fi l dr i pedagogik och arbetar<br />
som lektor i pedagogiskt drama.<br />
Eva Sutter<br />
Praktik i Täby och Stockholm,<br />
tel 070-946 1301<br />
Eva Sutter är kroppsterapeut och dipl cert massör<br />
med egen praktik i Täby och Stockholm.<br />
Monica Åmberg<br />
Praktik i Färjestaden, tel 0485-30 373<br />
Monica Åmberg har arbetat som träbildhuggare<br />
men på grund av ledgångsreumatism<br />
omskolat sig till drömcoach. Ägnar sig på<br />
fritiden åt ikonmåleri.<br />
LenaMari Öfjäll<br />
Praktik i Härnösand,<br />
tel 070-748 5272<br />
LenaMari Öfjäll är socionom och diakon och<br />
arbetar som stiftsdiakon i Härnösands stift.<br />
Institutet <strong>för</strong> Dröm psy ko lo gi<br />
DC-PROGRAMMEN<br />
DC-PROGRAMMET<br />
Praktiserande utbildningskandidater<br />
under handledning<br />
Kristina Andersson<br />
Praktik i Göteborg, tel 070-767 0489<br />
Kristina är legitimerad psykoterapeut, med<br />
handledarkompetens inom den psykodynamiska<br />
traditionen och verksam som privatpraktiserande<br />
i Göteborgsområdet.<br />
Gunilla Bergerham<br />
Praktik i Solna, tel 070-642 3730<br />
Gunilla Bergerham är skådespelerska och dramatiker<br />
och har sedan 15 år en egen teatergrupp<br />
som även arbetar med personal- och ledarskapsutveckling.<br />
Maria Berggren<br />
Praktik i Solna, tel 070-732 7501<br />
Maria är dataingenjör på ett snabbväxande<br />
IT-bolag och leder arbetet med nyutveckling<br />
av IT-system.<br />
Marga Brunila<br />
Praktik i Helsingfors, tel +358 (0)50 565 0611<br />
Marga är livsmedelskemist, bosatt i Helsingfors,<br />
och arbetar inom livsmedelsindustrin<br />
i Finland. Har ett långvarigt intresse <strong>för</strong><br />
drömmar och jungiansk psykologi.<br />
Karin Hedbrant<br />
Praktik i Solna och Stockholm, tel 08-844 854<br />
Karin är verksam som bildkonstnär. Examen<br />
i bildpedagogik vid Konstfack samt<br />
konstvetenskapliga studier. Skriver en del<br />
texter om kultur och politik.<br />
Kim Held<br />
Praktik i Solna, tel 070-420 3641<br />
Kim är fi l kand med inriktning fi lmvetenskap<br />
och arbetar som gränssnittsdesigner och produktinformatör<br />
inom Stockholms Läns Landsting.<br />
Margareta Herrman<br />
Praktik i Solna, tel 08-269 626<br />
Margareta är fi l kand i ekonomi och sociologi, och<br />
har 30 års erfarenhet av resebranschen. Innehar <strong>för</strong><br />
närvarande en chefsbefattning i ett stort globalt<br />
resebyrå<strong>för</strong>etag.<br />
Aase Wynn<br />
Praktik i Tromsø, tel +47 9056 9467<br />
Aase er journalist, bosatt i Tromsø, Norge.<br />
Hun er cand.philol. med hovedfag i nordisk<br />
middelalderlitteratur.<br />
DC-PROGRAMMET<br />
Vårterminen 2009<br />
6-8 februari<br />
Fre kl 18-00-22.00: Grupphandledning<br />
Lör kl 10.15-13.00: Drömmarna och<br />
livscykeln (Erel Shalit)<br />
kl 14.00-17.00: Den arketypiska<br />
över<strong>för</strong>ingen (Erel Shalit)<br />
kl 18.00-21.00: Musik <strong>för</strong> drömmare<br />
(Kerstin Oddsdotter)<br />
Sön kl 10.15-13.00: Diskussionsseminarium<br />
enskilda arbeten 1<br />
kl 14.00-17.00: Diskussionsseminarium<br />
enskilda arbeten 2<br />
15-17 maj<br />
Fre kl 18.00-22.00: Grupphandledning<br />
Lör kl 10.15-21.00: Tillbakablick och<br />
framåtsyn 1<br />
Sön kl 10.15-17.00: Tillbakablick och<br />
framåtsyn 2<br />
Individuell handledning<br />
Den individuella handledningen skall omfatta minimum<br />
fem handledningstillfällen. Det exakta antalet<br />
handledningstimmar bestäms underhand i samråd<br />
mellan handledarna och resp DC-kandidat. Handledningen<br />
skall avse minst tre olika klienter.<br />
Enskilda arbeten<br />
De enskilda arbetena skall omfatta 15-20 sid<br />
(A4) och skall ge en bild av att kandidaten nöjaktigt<br />
integrerat de olika ämnesområdena i en mogen<br />
coaching-attityd. De enskilda arbetena skall<br />
vara inlämnade i 3 ex senast 14 dagar <strong>för</strong>e avslutningssamtalet.<br />
Avslutningssamtal<br />
Avslutningssamtalen äger rum efter särskild överenskommelse<br />
under perioden 15 juni - 14 augusti<br />
och tider bokas av resp kandidat. Avslutningssamtalet<br />
beräknas ta 2-3 tim och avgiften är 900<br />
kr. I samband med att tid <strong>för</strong> avslutningssamtalet<br />
bokas skall kandidaten lämna in en lista över vilka<br />
delar av den rekommenderade litteraturen som<br />
kandidaten önskar åberopa. Avslutningssamtalet<br />
kommer att kretsa kring det enskilda arbetet, kandidatens<br />
egna självbedömningar, erfarenheter av<br />
det praktiska coachingarbetet samt den åberopade<br />
litteraturen.<br />
Diplomutdelning<br />
Diplomutdelning äger rum den 23 augusti, 2009,<br />
kl 13.00.<br />
23
24<br />
Öppna seminarier och<br />
kurser<br />
presenteras på sid 20-21.<br />
DC-PROGRAMMETS<br />
TERMINSSCHEMA, SE SID 23<br />
VÅRTERMINEN 2009<br />
Onsdag 4 februari<br />
Onsdagsklubben: Kulturen och arketyperna,<br />
tid kl 19.00-21.00. Kaffe med <strong>för</strong>snack från<br />
18.30. Avgift: 50 kr, medlemmar i FDP<br />
gratis.<br />
Lördag 7 februari<br />
KS219-09 Drömmarna och livscykeln (seminarium<br />
3 tim). Seminarieledare: Erel Shalit.<br />
Tid: lör 7/2 kl 10.15-13.00. Avgift: 850/700.<br />
Bindande anmälan senast 17/1 till 08-830 700<br />
eller ks219-09@cjp.se<br />
Lördag 7 februari<br />
KS220-09 Den arketypiska över<strong>för</strong>ingen<br />
(seminarium 3 tim). Seminarieledare: Erel<br />
Shalit. Tid: lör 7/2 kl 14.00-17.00. Avgift:<br />
850/700. Bindande anmälan senast 17/1 eller<br />
ks220-09@cjp.se<br />
Lördag 7 februari<br />
KS221-09 Musik <strong>för</strong> drömmare (seminarium<br />
3 tim). Seminarieledare: Kerstin Oddsdotter.<br />
Tid: lör 7/2 kl 18.00-21.00. Avgift: 750/600.<br />
Bindande anmälan senast 17/1 till 08-830 700<br />
eller ks221-09@cjp.se<br />
Onsdag 4 mars<br />
Onsdagsklubben: Kulturen och arketyperna,<br />
tid kl 19.00-21.00. Kaffe med <strong>för</strong>snack från<br />
18.30. Avgift: 50 kr, medlemmar i FDP<br />
gratis.<br />
Söndag 15 mars<br />
KS246-09 Världen och vi I: Nygamla tankar<br />
kring den jungianska typologin (seminarium<br />
4 tim). Seminarieledare: Håkan Raihle. Tid:<br />
söndag 15/3 kl 11.00-16.00. Avgift: 950/800.<br />
Bindande anmälan senast 15/2 till 08-830 700<br />
eller ks246-09@cjp.se<br />
Kalendarium Vintervägen <strong>29</strong><br />
Samtliga öppna program<br />
Onsdag 1 april<br />
Onsdagsklubben: Kulturen och arketyperna,<br />
tid kl 19.00-21.00. Kaffe med <strong>för</strong>snack från<br />
18.30. Avgift: 50 kr, medlemmar i FDP<br />
gratis.<br />
Onsdag 6 maj<br />
Onsdagsklubben: Kulturen och arketyperna,<br />
tid kl 19.00-21.00. Kaffe med <strong>för</strong>snack från<br />
18.30. Avgift: 50 kr, medlemmar i FDP<br />
gratis.<br />
Onsdag 3 juni<br />
Onsdagsklubben har avslutningsfest. Vi visar<br />
den videofi lmade intervjun med CG Jung:<br />
”Face to face”, njuter av en ost-och-vin buffé<br />
och diskuterar det som faller oss in i stunden.<br />
Tid kl 19.00-21.00. Avgift: 50 kr, medlemmar<br />
i FDP gratis.<br />
HÖSTTERMINEN 2009<br />
Söndag 20 september<br />
KS247-09 Världen och vi II - Om meningssökande<br />
och meningsskapande (seminarium<br />
4 tim). Seminarieledare: Håkan Raihle. Tid:<br />
söndag 20/9 kl 11.00-16.00. Avgift: 950/800.<br />
Bindande anmälan senast den 1/9 till 08-830<br />
700 eller KS247-09@cjp.se<br />
Söndag 11 oktober<br />
KS249-09 En klunk ur Graalen - om den inre<br />
källan (seminarium 3 tim). Seminarieledare:<br />
Erik Nisser. Tid: söndag 11/10 kl 14.00-<br />
17.00. Avgift: 750/600. Bindande anmälan<br />
senast den 25/9 till 08-830 700 eller ks249-<br />
09@cjp.se<br />
Söndag 25 oktober<br />
KS248-09 Drömtolkningens ABC (seminarium<br />
4 tim). Seminarieledare: Håkan Raihle.<br />
Tid: söndag 25/10 kl 11.00-16.00. Avgift:<br />
950/800. Bindande anmälan senast 27/9 till<br />
08-830700 eller KS248-09@cjp.se<br />
NYHET<br />
Under höstterminen kommer vi även att visa<br />
Ingela Romares intervjuer med Marion Woodman.<br />
Datum och tid är ännu inte fastställda.<br />
Pågående<br />
KURS- och STUDIEPROGRAM<br />
DC-programmet 2007-2009<br />
(utbildning till dipl drömcoach) började<br />
vårterminen 2007 och avslutas i<br />
augusti 2009.<br />
Mellan Chaos och Struktur<br />
(erfarenhetsseminarier <strong>för</strong> personlig utveckling<br />
på jungiansk grund). Seminarieserien<br />
började höstterminen 2008<br />
och avslutas under vårterminen 2009.<br />
Kommande<br />
KURS- och STUDIEPROGRAM<br />
Den jungianska grunden<br />
(grundkurs i jungiansk psykologi). Kursen<br />
börjar vårterminen 2009 och omfattar<br />
21 tim. Samtliga seminarier äger rum på<br />
Vintervägen <strong>29</strong>, Solna.<br />
Söndagen 25 januari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykets struktur, topografi och dynamik, psykets<br />
fysiologiska grundvalar, arketyper, kulturella<br />
dominanter, komplex och jaget.<br />
Söndagen 22 februari, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Det individuella psykets byggstenar: komplex<br />
och arketyper.<br />
Söndagen 22 mars, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Kungen av Första Livshalvan: jag-utveckling, jagsvagheter,<br />
jag-<strong>för</strong>svar och jag-funktioner.<br />
Söndagen 19 april, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Psykisk energi och symbolbildning, psyket som<br />
självreglerande system, den transcendenta funktionen,<br />
Homo religiosus, den meningssökande<br />
människan.<br />
Söndagen 24 maj, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Drömmandet och drömumgänget, drömmandets<br />
fysiologiska grund, drömmandets funktion, individuationshypotesen.<br />
Söndagen 6 september, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Ensamhet i tvåsamheten - om relationer och<br />
projektioner.<br />
Söndagen 4 oktober, 2009<br />
kl 14.00-17.00<br />
Individuation och livscykeln, personlighetspotential<br />
och <strong>för</strong>verkligande, kollektiva livsmönster och<br />
den individuella utvecklingscykeln.