Arbetsplan för skolbiblioteket - Skolbibliotek.se

Precis som utfallet i stort har hälften av ovanstående aktiviteter/åtgärder blivit utförda, men det
är inte så enkelt att det som bara kostar arbetskraft blivit gjort och att det som kostar pengar är
det som återstår. Tvärtom har man rivit väggar och målat om, men t ex inte gallrat. Dock kan
man se att ingen skola än så länge lyckats förbättra den tekniska utrustningen, vilket ju faktiskt
inte brukar vara det svåraste.
Det är inte heller så att stora skolor lyckats bättre än små (för att de har större budgetram). S1,
S2, L2 och L3 har haft störst framgång. S3 och L1 har inte fått någon respektive bara en
aktivitet/åtgärd utförd.
På andra plats i önskade aktiviteter/åtgärder kommer sådant som rör hur man ska organisera
arbetet i och kring skolbiblioteket, den organisatoriska ramen. Det kan gälla öppethållande,
bemanning av utbildad skolbibliotekarie, lärarbibliotekarie och av ”elevbibliotekarier”,
samverkan mellan all personal, att starta ett biblioteksråd, att ordna studiebesök till
föredömligt skolbibliotek, att få stöd och uppmuntran från skolledningen, att förtydliga
information, samarbete med folkbiblioteket och pedagogiska diskussioner.
Även här har ungefär hälften blivit som man tänkt. Ingen skola har anställt en utbildad
skolbibliotekarie, men annars verkar inte någon aktivitet/åtgärd ha varit svårare att genomföra
än någon annan. Någon skola har fått fler timmar till lärarbibliotekarien, någon har inte.
Somliga skolor har fått igång ett system med elevbibliotekarier, andra inte. Någon har startat
ett samarbete med folkbiblioteket, en annan har inte osv.
Inte heller här har storleken på skolan någon betydelse. Alla lyckades ungefär lika bra med
sina föresatser, S1 och L1 dock bäst.
Ytterligare en typ av aktiviteter/åtgärder är frekvent förekommande. Sådana som berör hur
man ska arbeta för att nå målen, det vi kan kalla processen. Metoder som nämns är t ex att
utbilda såväl lärare som elever i informationssökning, hur katalogen fungerar, hur utlåning och
återlämning fungerar och hur SAB-systemet fungerar. Vidare att låta såväl lärare som elever
bokprata och recensera och att införa regelbundna stunder för högläsning och egen läsning.
Drygt hälften av aktiviteterna/åtgärderna har genomförts och det är inget speciellt som inte
blivit av. Någon skola har fått igång bokpraten, någon har inte och någon har utbildat sina
elever i bibliotekskunskap, en annan har det inte.
Inte heller här ser jag någon skillnad på stor eller liten skola.
Vilka faktorer har underlättat?
Mycket blev således precis som man tänkt. Vad är det som underlättat, vilka faktorer har här
haft betydelse?
Den faktor som nämns som främsta skäl är att lärarbibliotekarien varit starkt engagerad och
brunnit för uppgiften. Att hon kämpat, stått på sig och inte gett sig i första taget. Och att hon
lagt ner mycket tid, ibland också lovdagar, på att t ex förbättra miljön i biblioteket.
En annan väsentlig faktor är att alla, eller i varje fall majoriteten, i kollegiet varit positiva till en
förändring. Att de varit intresserade, sett aktiviteten/åtgärden som viktig och på så vis också
varit motiverade.
5