Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
CARL HALL<br />
KAPITALISTERNA<br />
–hur svenska<br />
entreprenörer<br />
tjänar miljarder<br />
på att rädda<br />
vår planet
CARL HALL<br />
<strong>Miljökapitalisterna</strong><br />
– HuR svenskA entRepRenöReR tjänAR<br />
miLjARdeR på Att RäddA våR pLAnet<br />
Liber
<strong>Miljökapitalisterna</strong> – hur svenska entreprenörer tjänar miljarder på att rädda vår planet<br />
ISBN 978-91-47-09804-0<br />
© 2012 Författaren och Liber AB<br />
Förläggare: Sten Lindquist<br />
Redaktör: Kajsa Lindroth<br />
Form inlaga: Fredrik Elvander<br />
Omslag: Fredrik Elvander<br />
Bildredaktör: Kajsa Lindroth<br />
Research: Henrik Lindholm<br />
Layout: OKS, Indien<br />
Upplaga 1:1<br />
Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012<br />
KOPIERINGSFÖRBUD<br />
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.<br />
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare<br />
och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga<br />
ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.<br />
Liber AB, 205 10 Malmö<br />
tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50<br />
www.liber.se<br />
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
inneHåLL<br />
Del 1. VärlDens största affärsMöjlighet .............. 5<br />
1. mannen som tjänade två miljarder på miljön...................................6<br />
Inspirationsbok om miljökapitalism ................................................................11<br />
2. Hur jag själv blev en miljökapitalist ................................................... 13<br />
3. den stora resurstrenden – världens största affärsmöjlighet............20<br />
Miljöproblemen vår största utmaning ......................................................... 20<br />
Styrkan i det kapitalistiska systemet .............................................................. 24<br />
Världens största affärsmöjlighet ................................................................... 24<br />
Del 2. tio trenDer: affärsMöjligheterna<br />
och entreprenörerna ........................................... 27<br />
4. Grön design: hur små beslut kan få 500 miljoner<br />
konsekvenser ........................................................................................30<br />
5. tjänsterisering: konsten att inte sälja bilar ........................................36<br />
6. virtualisering: kejsarens nya kläder som affärsidé ..........................40<br />
7. Gröna priser: vi vet vad du gör i duschen .........................................45<br />
8. snabbare, smartare, snålare: hur jakten på fart kan<br />
rädda miljön .........................................................................................48<br />
9. Förnyelsebar energi: hur lösningen kan finnas i Härnösand<br />
i stället för i Fn .......................................................................................52<br />
10. Gröna staden: bondelandet som blev världsbäst på<br />
urbanisering .......................................................................................... 57<br />
11. mer från naturen: Likkistor av majskolvar .......................................... 61<br />
12. Avfall blir guld: hur ett skåneföretag lyckats med alkemi .............. 67<br />
13. Gröna finanser: hur ett gruvbolag blev världsbäst<br />
på utsläppshandel ...............................................................................71<br />
3
INNEHå LL<br />
4<br />
Del 3. hur tar Vi Vara på Möjligheten? ................ 79<br />
14. Hur du själv blir en miljökapitalist ...................................................... 81<br />
Första sättet: Välj rätt bransch ...................................................................... 81<br />
Andra sättet: Utbilda dig inom kompetensområden som<br />
kommer att behövas mer i en miljökapitalistisk framtid .............................. 85<br />
Tredje sättet: Fokusera ditt nuvarande jobb eller företag mot<br />
miljökapitalism .............................................................................................. 86<br />
Fjärde sättet: Starta ett nytt miljökapitalistiskt företag ..................................87<br />
15. Hur du investerar ditt sparkapital i miljökapitalister ........................92<br />
Investeringar i miljöteknikbranscher ............................................................ 94<br />
Hitta välpositionerade bolag i ”vanliga” branscher .................................... 99<br />
Varning för ”hajpad” miljöteknik ................................................................. 102<br />
16. Hur vi gör samhället miljökapitalistiskt ............................................ 104<br />
Miljöproblemen är för viktiga att lämnas till ”miljövännerna” .................... 105<br />
Miljöproblemen är inte olösliga ................................................................. 106<br />
Frivillighet är bra, tvång är bättre ................................................................ 107<br />
Allt måste ha en prislapp ........................................................................... 107<br />
Rädda miljön med mer välstånd – inte mindre ......................................... 108<br />
Politikerna sätter spelreglerna — entreprenörerna gör jobbet ................. 109<br />
Slakta de heliga korna ................................................................................ 109<br />
Tekniken är vår vän .......................................................................................110<br />
Våga väga risker baserat på data .............................................................110<br />
Någon måste ta ledartröjan ........................................................................ 111<br />
17. Hur blir sverige bäst på miljökapitalism ........................................... 112<br />
Satsa på datainsamling, analys och uppföljning ......................................113<br />
Inför strängare miljöregler ............................................................................115<br />
Skifta skatter och avgifter ..............................................................................115<br />
Satsa på forskning och industrikluster ......................................................... 117<br />
Satsa på grön industri och export ...............................................................118<br />
Satsa på dematerialisering, återvinning och tjänsterisering .................... 120<br />
Satsa på den gröna staden ........................................................................121<br />
Satsa på miljön inom EU.............................................................................. 123<br />
18. Avslutning – underbara gröna framtid ............................................ 125<br />
Referenser ................................................................................................. 129
deL 1.<br />
väRLdens stöRstA<br />
AFFäRsmöjLiGHet
6<br />
1. mAnnen som tjänAde<br />
två miLjARdeR på miLjön<br />
Det är svårt att tro att ett gammalt pappersbruk kan vara platsen för<br />
en revolution. En mulen novemberhimmel hänger tung över de gamla<br />
bruksbyggnaderna i tegel. De omges av tjocka stålrör, gigantiska cisterner<br />
och vitgrå cementbunkrar. Här och var finns berg av flis och spån<br />
som är så stora att grävskoporna ser ut som leksaksmaskiner i jämförelse.<br />
Över allt hänger en sötaktig doft av trä.<br />
Platsen är Domsjö, strax utanför Örnsköldsvik, och är en del av<br />
svensk industrihistoria. Här har varit industrimark sedan 1600-talet<br />
och det var här de svenska träbaronerna startade den svenska skogsindustrin<br />
som skulle bidra till att lyfta Sverige ur fattigdomen och<br />
bondesamhället. Det gamla bruket har varit med om flera industriella<br />
omvandlingar. Här har lappats, lagats och byggts om. Men den förändring<br />
som pågår nu är inget mindre än en revolution. Här finns en grupp<br />
entreprenörer som har lyckats skapa över två miljarder kronor i värden<br />
genom att göra om ett gammalt, nedläggningshotat pappersbruk<br />
till världens första bioraffinaderi.<br />
Historien om Domsjö är berättelsen om hur ett gäng entreprenörer<br />
hade en vision om framtiden, förverkligade den och skapade enorma<br />
värden både för sig själva och för det samhälle de verkade i. Men berättelsen<br />
är större än så. Det är berättelsen om hur världens allt knappare<br />
resurser kommer att leda till enorma förändringar i vår ekonomi<br />
och hur de som kan förutsäga och agera på förändringarna blir framtidens<br />
miljardärer. Det är berättelsen om hur vi i Sverige har chansen att<br />
skapa framtidens industri som kan skapa välstånd när ingen längre vill<br />
köpa våra bilar och mobiltelefoner. Det är berättelsen om hur entreprenörer<br />
och kapitalism är vad som kan rädda vår miljö och den planet vi<br />
bor på.<br />
Den här novemberdagen har jag blivit uppflugen till Örnsköldsvik<br />
tillsammans med ett antal investerare och analytiker för att titta på
världens första bioraffinaderi. Ägarna funderar på att börsnotera Domsjö<br />
Fabriker, som företaget heter, och vill väcka investerarnas intresse.<br />
Jag är själv inte intresserad av noteringen men fascinerad av den historia<br />
som entreprenörerna bakom brukets förvandling har att berätta.<br />
Gruppen av entreprenörer leds av Malcolm Norlin, en spenslig, mycket<br />
korrekt, 64-årig man i grå kostym, stålbågade glasögon och vattenkammat<br />
hår. Han ser ut lite som en gammaldags bankkamrer, men bakom<br />
glasögonen finns de nyfikna och entusiastiska ögonen hos en entreprenör.<br />
När jag senare träffar Malcolm på hans kontor i Gamla Stan i Stockholm<br />
har han och hans kompanjoner valt att inte notera Domsjö Fabriker.<br />
De har i stället sålt företaget till det indiska jättebolaget Aditya<br />
Birla Group för 2,14 miljarder kronor. Eftersom Malcolm ägde 25 procent<br />
av företaget är det en mycket förmögen man som nu sitter framför<br />
mig.<br />
Foto: Per Ågren<br />
1. MANNEN SOM T jäNADE T vå MILj ARDER P å MILjöN<br />
7
D EL 1. vä RLDENS STö RSTA AFFä RSMöjLIg HET<br />
8<br />
Malcolm utbildade sig på Handelshögskolan i Stockholm och Stanford<br />
Business School. Han flyttade sedan som så många av sina kurskamrater<br />
till London och jobbade i finansbranschen. Först på Bank of<br />
America och sedan med ett eget företag inom fartygs- och flygplansleasing.<br />
Men i slutet av 1990-talet tröttnade han på finanslivet och ville ha<br />
en ny utmaning. Han flyttade hem till Sverige och började leta efter investeringsmöjligheter<br />
att engagera sig i.<br />
I London hade Malcolm jobbat en del med råvaru- och resursfrågor<br />
och sett att bristen på flera viktiga råvaror hade ökat. Framför allt hade<br />
han fastnat för bomull.<br />
– Jag såg att efterfrågan på bomull skulle komma att vida överstiga<br />
produktionen. Och produktionsnivåerna gick inte att höja<br />
utan allvarliga konsekvenser för miljön. Vi började närma oss<br />
vad jag kallar för ”peak cotton”, berättar Malcolm.<br />
Det är textilindustrins smutsiga hemlighet att produktion av bomull<br />
ofta är väldigt skadlig för miljön. För varje kilo bomull går det åt<br />
cirka 11 000 liter vatten. Markerna runt Aralsjön har blivit en saltöken<br />
på grund av bomullsproduktionen. Malcolm hade en gammal vän, professor<br />
Ingemar Croon, som hade en idé om att tillverka ett alternativ<br />
till bomull: viskos av gran och tall. Viskosen som material har funnits<br />
sedan artonhundratalet, men det nya var att producera det i industriell<br />
skala som ersättning för bomull. Träden växer av sig själva i skogen<br />
utan vare sig konstbevattning eller gödsel och är därför mycket miljövänligare.<br />
En dag på höstkanten 1997 ringde professor Ingemar Croon med<br />
andan i halsen till Malcolm. Skogsbolaget MoDo var på väg att lägga<br />
ner sitt bruk i Domsjö. Bruket använde en urgammal process för att<br />
framställa pappersmassa som inte kunde konkurrera prismässigt med<br />
de mer moderna bruken. Men den gamla processen skulle fungera för<br />
att framställa viskos. Där MoDos ledning såg problem såg Malcolm och<br />
Ingemar Croon möjligheter.<br />
Malcolm och fem av hans vänner gick ihop för att ta över bruket.<br />
Efter segslitna förhandlingar fick de köpa det 1999 för 250 miljoner<br />
kronor. Malcolm och hans vänner hade inte de pengarna liggande, men
genom kreativ finansiering som att belåna varulager och kundfordringar<br />
till 100 procent och genom exotiska återförsäkringslösningar<br />
blev kapitalinsatsen bara en bråkdel av det beloppet. Malcolm vill inte<br />
säga exakt hur mycket, men gissningsvis rör det sig om några tiotals<br />
miljoner. Däremot tvingades de sex kompanjonerna gå i personlig borgen<br />
för de enorma skulderna.<br />
– Det var naturligtvis ett stort privatekonomiskt risktagande,<br />
men vi trodde så starkt på vår idé och på vår egen förmåga att genomföra<br />
den att vi vågade ta den risken, säger Malcolm.<br />
Idén med att ersätta bomull med viskos blev bara början. Visionen utvecklades<br />
till att göra om det gamla pappersbruket till ett bioraffinaderi.<br />
När de stora jättarna i branschen var upptagna av att bygga större<br />
och större pappersmaskiner för att jaga större skalfördelar och fallande<br />
massapriser, kunde Malcolm och hans kompanjoner välja en annan väg.<br />
– Branschen var för fastlåst vid att bara producera pappersmassa,<br />
vi såg att det fanns så många fler möjligheter.<br />
Domsjös hemlighet var att man visste att det gick att få ut så mycket<br />
mer av skogen. Vi är vana vid att det är papper och trävaror som kommer<br />
därifrån, men det är möjligt att producera nästan vad som helst<br />
från våra granar och tallar. Tänk på alla produkter vi idag får från olja:<br />
drivmedel till bilar, nylonfibrer till kläder, asfalt till vägar, gödsel till åkrar,<br />
plast som används till allt möjligt. Allt detta kan man producera från<br />
skogsråvara. De flesta av de här metoderna var kända sedan länge, men<br />
på Domsjö lyckades man utveckla ett bioraffinaderi i industriell skala.<br />
Att vi gör allt av olja är egentligen en historisk tillfällighet. När Ford<br />
kom ut med sina första bilar, fanns det en version som gick på etanol<br />
och en som gick på olja. Anledningen till att oljan vann var att det då<br />
var mycket billigare att pumpa upp oljan som bara låg där under marken<br />
än att odla och skörda skogen. Sedan dess har ett oräkneligt antal<br />
miljarder investerats i infrastruktur för olja. Ett historiskt felbeslut<br />
som idag har lett till att vi lever med klimathotet.<br />
Men det beslutet håller på att reverseras. Skogsbranschen, som ju<br />
lätt uppfattas som en av de tråkigaste gamla branscherna, är mitt uppe<br />
1. MANNEN SOM T jäNADE T vå MILj ARDER P å MILjöN<br />
9
D EL 1. vä RLDENS STö RSTA AFFä RSMöjLIg HET<br />
10<br />
i en gigantisk omvandling. Ingmar som följt skogsbranschen i 50 år säger<br />
att det här är den största omställningen sedan slutet av 1800-talet<br />
när pappersmassan ersatte slipmassa, tjära och träkol som skogsbrukets<br />
största produkt. Helt nya produkter kommer fram som är både<br />
miljövänliga och lönsamma.<br />
Malcolms affärspartner Ingemar Croon menar också att inom en<br />
inte alltför avlägsen framtid kommer pappersmassan bara att vara en<br />
sidoprodukt, i stället kommer stora delar av skogsbranschen att inriktas<br />
mot att producera ersättning för oljebaserade och andra produkter.<br />
En stor produkt tror han kommer att bli drivmedel till bilar, som ju är<br />
den viktigaste produkten vi idag får från oljan. Han ser framför sig en<br />
tid där skogsägarna blir ”gröna oljeschejker” och vi tankar gran och tall<br />
i stället för olja. Det låter som science fiction, men framtiden är inte så<br />
avlägsen. Domsjö, som var det omodernaste bruket i Sverige, kom paradoxalt<br />
nog att leda den här utvecklingen tack vare Malcolm och hans<br />
visioner.<br />
Precis som ett oljeraffinaderi kan producera en mängd produkter<br />
från råolja, kan Domsjö producera en mängd produkter från skogen.<br />
Idag producerar man förutom viskosen, lignosulfanat som är en produkt<br />
till cementbranschen, etanol och 5 procent av Sveriges biogas.<br />
När Malcolm och hans gäng köpte bruket var det på väg att läggas ner,<br />
idag omsätter det 2,4 miljarder kronor med en vinst på 556 miljoner<br />
kronor före skatt. Men resan dit har inte varit helt enkel, flera gånger<br />
har Domsjö varit nära att gå omkull.<br />
– När finanskrisen var som värst var det riktigt tufft, vi hade precis<br />
gjort några stora investeringar och så slutade våra kunder<br />
helt att beställa. Men vi kämpade på. Vi fick sälja ut tillgångar<br />
som inte var nödvändiga, berättar Malcolm.<br />
Det tog 14 år av hårt arbete att genomföra omställningen. Och det<br />
största genombrottet ligger fortfarande i framtiden och ska vara klart<br />
2015. Det är en anläggning som ska producera 100 000 liter bio-DME,<br />
vilket är en slags diesel gjord av svartlut. Det kan bli mycket lönsamt<br />
eftersom bio-DME kan användas som bränsle för bilar medan svartlut<br />
är en restprodukt från skogsindustrin som man idag bara bränner upp.
Det är en gigantisk investering på 3 miljarder kronor, baserad på en<br />
helt ny teknik från ett annat svenskt företag, Chemrec. Eftersom tekniken<br />
är ny har Energimyndigheten beviljat 500 miljoner kronor i stöd till<br />
anläggningen som totalt kostar 3,2 miljarder kronor att bygga.<br />
Det var för att få kapital till den nya drivmedelsatsningen som Domsjö<br />
funderade på en börsintroduktion, men i stället såldes företaget<br />
alltså till Indien.<br />
– Börsen är för kortsiktig för den här typen av investeringar.<br />
Domsjö kommer att få tillbaka pengarna på fem år, vilket är rekordkort<br />
för en sådan här stor investering. Aditya Birla Group är<br />
en jättekoncern med 180 000 anställda och ungefär 30 miljarder<br />
dollar i omsättning. De har de finansiella musklerna för att ro en<br />
sådan här satsning i land, säger Malcolm.<br />
Det kan tyckas lite tråkigt att ägandet av bruket övergår i indiska händer,<br />
men bruket ligger där det ligger och investeringarna från Aditya<br />
Birla Group kommer att ge 1 000 arbetstillfällen i Örnsköldsvik under<br />
den treåriga uppbyggnadsfasen och därefter 400 jobb för att driva raffinaderiet.<br />
Detta i en bygd med 8,6 procents arbetslöshet. Dessutom tjänar<br />
bara Malcolm själv en halv miljard på affären, och han har inga planer<br />
på att låta pengarna vila.<br />
– Jag är visserligen 64 år, men jag har inga planer på att sluta<br />
jobba. Det är alldeles för roligt, jag har massor av spännande nya<br />
projekt på gång. Omställningen till bioraffinaderier har bara börjat<br />
och jag tänker fortsätta vara med på resan, säger Malcolm<br />
nöjt.<br />
inspirationsbok om miljökapitalism<br />
Jag tänker att det är härligt att det finns människor som Malcolm. Som<br />
har visioner om framtiden och som har modet att ta risker och energin<br />
att arbeta stenhårt för att förverkliga dem. Malcolm såg tidigt att det<br />
sätt vi producerar bomull på idag inte är miljömässigt hållbart – och<br />
att bomull skulle komma att bli en bristvara. Hans historia visar att det<br />
går att göra något bra för miljön, skapa jobb och samtidigt tjäna stora<br />
1. MANNEN SOM T jäNADE T vå MILj ARDER P å MILjöN<br />
11
D EL 1. vä RLDENS STö RSTA AFFä RSMöjLIg HET<br />
12<br />
pengar. Malcolm är en mycket framgångsrik miljökapitalist. Och det är<br />
miljökapitalister och miljökapitalism som den här <strong>boken</strong> handlar om.<br />
De flesta av oss inser att miljöproblemen, som klimatförändring, vattenbrist,<br />
avfallsproblematik och ekosystemkollapser, är det största<br />
problem som mänskligheten står inför idag. Många böcker har skrivits<br />
om miljöproblemen. Den här <strong>boken</strong> fokuserar inte på problemen<br />
utan berättar om att miljön också innebär en möjlighet, om vi släpper<br />
loss vår kreativitet och handlingskraft och arbetar med det kraftfullaste<br />
verktyget mänskligheten känner för omvandling – det kapitalistiska<br />
systemet.<br />
Jag vill inspirera dig som läser att själv bli miljökapitalist. Oavsett<br />
om du är student, entreprenör, arbetar i företag eller offentlig sektor eller<br />
funderar på hur du ska investera dina pensionspengar.<br />
Boken är indelad i tre delar:<br />
Del 1 handlar om den stora resurstrenden, det vi till vardags kallar<br />
miljöproblem, och varför det är den största utmaningen för vår<br />
generation, men samtidigt världens största affärsmöjlighet.<br />
Del 2 bryter ner den stora resurstrenden i deltrender för att visa vilka<br />
potentiella affärsmöjligheter som finns, och berättar om några av de<br />
entreprenörer som redan idag har sett trenderna och har startat företag<br />
för att kapitalisera på dem. Vissa av dem har under resans gång tjänat<br />
hundratals miljoner på sina företag medan andra precis har kommit<br />
igång.<br />
Del 3 handlar om hur du själv kan bli en miljökapitalist. Handfasta råd<br />
om hur du inriktar ditt jobb, entreprenörskap eller sparande mot den<br />
största av alla megatrender. Den innehåller också ett avsnitt om hur vi<br />
bör tänka för att få Sverige att bli mer miljökapitalistiskt och vad vi ska<br />
begära av våra makthavare för att Sverige ska gå den vägen.<br />
Snart kommer vi alltså in på hur trenderna ser ut, men innan dess ska<br />
jag berätta om min egen, ganska snåriga väg till att bli en miljökapitalist.
2. HuR jAG sjäLv bLev en<br />
miLjökApitAList<br />
Jag hade gjort mycket i mitt tidigare liv. Jag hade varit kvällstidningsmurvel,<br />
investerare, managementkonsult på det fina amerikanska bolaget,<br />
jag hade startat företag inom internetbranschen, plast(!)-branschen,<br />
dagligvaruhandeln och hälsobranschen. Jag hade testat att vara<br />
dokumentärfilmare (för dåligt betalt), försökt komma in i politiken (för<br />
tungrott) och försökt bli skådespelare (för lite talang). Jag hade examen<br />
i både ekonomi och juridik. Men mest hade jag jobbat som entreprenör,<br />
med att starta och driva nya företag.<br />
Under 2006 bodde jag i New York och hade ”bytt sida”. Nu jobbade<br />
jag med riskkapitalinvesteringar för ett amerikanskt bolag. Under<br />
den här tiden började klimatförändringarna allt tydligare framstå som<br />
mänsklighetens kanske största hot. Jag slogs av att amerikanerna, när<br />
de insåg problemets vidd, inte började ropa på politikerna att lösa problemet.<br />
I stället började de starta företag på löpande band: företag som<br />
skulle utvinna biodiesel från alger, företag som hade manicker som<br />
skulle suga koldioxid ur atmosfären, företag som skulle skicka ner<br />
energi via mikrovågor från solceller på satelliter i rymden. Och de här<br />
entreprenörerna fick pengar. Massor av pengar. Riskkapital till miljöteknik<br />
ökade med 580 procent i USA från 2002 till 2007, till ofantliga<br />
42 miljarder kronor. Riskkapitalinvesteringarna i miljöteknik var större<br />
än investeringar i både bioteknik och IT. Totalt gick mer än 27 procent<br />
av allt riskkapital till miljöteknik.<br />
När jag sedan kom hem till Sverige hösten 2007 märkte jag hur lite<br />
som hände här, trots att vi var först med miljöteknik. Vi satsade på<br />
biobränslen redan under sjuttiotalet, har världens bäst isolerade hus,<br />
har recyclat sedan innan det fanns ett engelskt ord för det och kalllades<br />
återvinning. Det var ju till och med en svensk, Svante Arrhenius,<br />
som upptäckte växthuseffektens negativa inverkan på miljön<br />
redan 1896! I internationella enkäter är just miljö det man förknippar<br />
13
D EL 1. vä RLDENS STö RSTA AFFä RSMöjLIg HET<br />
14<br />
mest med Sverige, och vår miljöbransch är dubbelt så stor som USA:s,<br />
sett som en andel av ekonomin. Ändå gick bara futtiga 0,5 procent av<br />
vårt riskkapital till miljöteknik och vår regering ägnade sig mer åt att<br />
rädda gamla bilföretag som aldrig tjänat några pengar än att få igång<br />
denna framtidsbransch för Sverige. Jag kände att Sverige missade sin<br />
stora möjlighet – vad vi borde göra här i vårt lilla kalla land långt i norr<br />
när ingen längre vill köpa våra bilar och kineserna har kopierat våra<br />
mobiltelefoner. Jag ville dra mitt strå till stacken.<br />
Sagt och gjort. Jag startade ett nätverksevent för att samla miljöföretagare<br />
och kapitalister och koppla samman dem. Jag kallade det<br />
Green Drinks och för att göra det exklusivt ägde det rum på Operakällarens<br />
verandabar. Det fanns ett stort intresse, redan på första tillställningen<br />
kom det 100 personer och sedan växte det. Men när vi hade<br />
arrangerat Green Drinks i ett år märkte jag att inga resultat kom ut av<br />
det. Det räckte med att titta på deltagarlistan för att inse varför. Riskkapitalisterna<br />
fanns där och politikerna, forskarna, PR-konsulterna<br />
och tyckarna. Ja, till och med Tjeckiens ambassadör var med! Men miljöentreprenörerna<br />
saknades.<br />
Jag hade gjort det kardinalfel som jag som gammal ärrad (nåja) entreprenör<br />
inte borde ha gjort – jag hade inte gjort min marknadsundersökning<br />
ordentligt. Som tur var kom en person till Green Drinks<br />
som hade gjort den, under inte mindre än 27 år, miljöprofessor Dag<br />
Broman.<br />
Det visade sig att Dag besatt en enorm kunskap om miljösektorn<br />
och dess affärsmässiga drivkrafter. Över en kaffe förklarade Dag för<br />
mig hur miljöbranschen såg ut i Sverige. Miljöbolagen satt inte runt<br />
Stureplan i Stockholm och de hade inte fina kontor på Birger Jarlsgatan,<br />
inte heller hade de häftiga namn som i Silicon Valley. De satt i<br />
Halmstad och Vadstena och hade namn som Järnforsen Energisystem<br />
och Dinair Ekonomifilter. De kanske inte hade de där gigantiska visionerna<br />
och de stora pengarna som amerikanerna hade. Men de var som<br />
vi svenskar är mest: kluriga, uppfinningsrika och visste hur man kan<br />
komma långt med små resurser. Och företagen växte. Snabbt. Fler och<br />
fler i andra länder ville ha det som vi i Sverige betraktade som lite tråkiga<br />
basgrejer: värmepumpar, vattenreningsutrusning, avfallshantering<br />
och biobränslen.
Men dessa företag fick inget kapital för att växa. Mer än en tredjedel<br />
av dem uppgav att kapitalbrist var det största hindret för expansion<br />
Riskkapitalisterna från Stureplan orkade inte lämna den gyllene triangeln,<br />
som Stockholms finanskvarter kallas av de insatta. De orkade inte<br />
ge sig ut i myllan för att leta upp guldkornen som fanns där.<br />
I januari 2008 bestämde jag och Dag oss för att tillsammans starta<br />
en riskkapitalfirma inriktad på miljöteknik. Vi kunde göra något bra för<br />
miljön, ha roligt och tjäna en massa pengar samtidigt. När vi gick igenom<br />
Dags enorma material om den nordiska miljöteknikmarknaden<br />
såg vi snabbt att det fanns många nya bolag med spännande genombrottstekniker,<br />
men också många bolag som redan hade fungerande<br />
teknik och existerande kunder, men som inte utnyttjade alla de möjligheter<br />
till tillväxt de hade. Vi insåg att det var bland de senare bolagen vi<br />
hade störst möjlighet att lyckas, med minst risk. För även om det kalllas<br />
riskkapitalist, så är risk för sunda affärsmän något som man måste<br />
ta ibland, men samtidigt något man helst undviker.<br />
Dag och jag insåg att vi inte själva satt på all den kunskap vi behövde.<br />
Då tillämpade vi den princip jag lutat mig mot många gånger<br />
under mina år som entreprenör: fråga inte hur man gör något, fråga<br />
vem som kan göra det. Man kan inte kunna allt själv, utan det gäller att<br />
omge sig med folk som kan det. Helst folk som är bättre än vad man<br />
själv är.<br />
Som tur var fanns det två personer i vårt nätverk som var erfarna<br />
riskkapitalister. Den ena var Jonas Frick, som varit chef för en av de<br />
största riskkapitalfonderna inom bioteknik och dessförinnan bland<br />
annat varit börs-vd. Henrik Flygar, som tillbringat 10 år i London på de<br />
mest prestigefyllda bankerna och sedan jobbat som investerare på världens<br />
största riskkapitalbolag: brittiska 3i.<br />
Så en solig junidag satt vi i Jonas trädgård i Knivsta och skakade<br />
hand på att bilda en riskkapitalfond ihop.<br />
Det första vi måste göra var att samla in de pengar som behövdes för<br />
att kunna göra de investeringar vi ville och för att kunna ha en fungerande<br />
organisation att genomföra dem. Vi beräknade att vi behövde en<br />
miljard kronor – en hisnande summa pengar. Det kan låta som om vi<br />
fick hybris i sommarvärmen, men som riskkapitalbranschen fungerar<br />
får endast ett par procentenheter av det förvaltade kapitalet användas<br />
2. HUR j A g S jäLv BLEv EN MILjöKAPITALIST<br />
15
D EL 1. vä RLDENS STö RSTA AFFä RSMöjLIg HET<br />
16<br />
för att driva firman: till löner, kontor och de jurister och revisorer man<br />
behöver anlita. Och då behövs det en hel del pengar.<br />
Vi jobbade över sommaren och början av hösten med att sätta ihop<br />
vårt presentationsmaterial till investerare. Sommaren var vacker men i<br />
den ekonomiska världen började orosmoln att hopa sig. Vi var så upptagna<br />
med att skapa vår affärsplan att vi inte märkte någonting.<br />
Så den 15 september var vi klara för vår första presentation för<br />
några investerare. Vi hade valt ut en finsk institution att bli den första<br />
som vi skulle presentera vår idé för. Vi hade hört att de var speciellt intresserade<br />
av miljöteknik och ville gärna ha en intresserad åhörarskara<br />
för vår första presentation.<br />
För att spara pengar åkte vi Finlandsfärja över – vi var nog de enda<br />
passagerarna som var nyktra och klädda i kostym. Presentationen ägde<br />
rum i ett modernt kontorskomplex av stål och glas mitt i centrala Helsingfors.<br />
Åhörarna var kostymklädda herrar av den lite stela och tillknäppta<br />
finska typen. Vi var naturligtvis lite nervösa eftersom det var<br />
vår första presentation, men till en början gick det väldigt bra. Vi fick<br />
många instämmande nickningar och uppskattande hummanden. Finnarna<br />
tinade upp och blev lite vänligare och mer uppskattande. Men<br />
så hände något. Plötsligt började åhörarnas telefoner att blippa och de<br />
tappade helt fokus på vår presentation och tittade i stället oavbrutet på<br />
sina telefoner. Till slut avbröt deras chef presentationen och sa på sin<br />
Finlandsengelska: ”That was a very good presentation. Unfortunately<br />
we now have other matters to deal with.”<br />
Under vår presentation hade nyheten släppts att den amerikanska<br />
investmentbanken Lehman Brothers hade kraschat. Hela finansvärlden<br />
var i gungning.<br />
Det sägs att om finansvärlden, och marknaden, varit en person hade<br />
hon varit manodepressiv. En person som inte var i finansbranschen<br />
märkte nog att kraschen för Lehman Brothers var en signal om att dåliga<br />
tider var på gång, men det är svårt att beskriva det kollektiva missmod<br />
som drabbade alla som hade att göra med de finansiella marknaderna.<br />
Det var som om ett enormt avgrundsgap hade öppnat sig. Världen<br />
som vi kände den skulle gå under och det skulle aldrig bli som det<br />
hade varit. Den generella inställningen var att ingenting kunde gå bra<br />
och det gällde bara att rädda det som räddas kunde. Dessutom visade
<strong>Miljökapitalisterna</strong> är de svenska entreprenörer som tjänar<br />
miljardbelopp och samtidigt räddar vår planet. De har tidigt<br />
sett att det vi kallar miljöproblem också är världshistoriens<br />
största affärsmöjlighet. I den här <strong>boken</strong> får du läsa om deras<br />
historier och vad som gjort dem framgångsrika.<br />
Boken beskriver också de tio stora trender som kommer att<br />
förändra hur vi bor, hur vi konsumerar och hur vi gör affärer.<br />
De som positionerar sig rätt inför dessa trender kommer<br />
vara framtidens framgångsagor, framtidens miljardärer.<br />
Boken innehåller även handfasta råd kring hur du själv kan dra<br />
nytta av världens största affärsmöjlighet. Hur du blir en miljöentreprenör,<br />
inriktar din karriär på miljökapitalism eller hur du<br />
investerar dina sparpengar för att få högre avkastning än andra.<br />
Du får i <strong>boken</strong> också veta vad svenska politiker borde göra för<br />
att göra Sverige till den ledande miljökapitalistiska nationen.<br />
Författaren, Carl Hall, är tidigare serieentreprenör och<br />
arbetar idag med att investera i miljökapitalistiska företag.<br />
Best.nr 47-09804-0<br />
Tryck.nr 47-09804-0-00
Change language