KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2012-03-07 ... - Öckerö kommun

Beslutsorgan KOMMUNSTYRELSEN 

KALLELSE/Underrättelse 1(2) 

2012-03-07 

Tid Tisdagen den 13 mars 2012, kl 15.00 

Plats Lejonet, kommunhuset Öckerö 

Ärenden 

Kl 15.00 Anneli Olsén 

Kl 15.30 Hans Gavin mfl 

Förmöte: Kl 14.00 Öckeröalliansen i Lejonet 

Kl 14.30 Socialdemokraterna i kommunhuset 

1. Val av protokollsjusterare – Förslag: Malin Tisell 

och Maria Brauer 

2. Information om tänkt vänort - Safi 

3. Information om utredningen om larm- och 

incidentrapportering 

4. Utveckling av Öckerö Rederi AB (ÖRAB) 

5. Kommunrevisionens granskning av informationssäkerheten 

6. Förfrågan från SU om samlokalisering av ambulans 

7. Lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan 

8. Analysuppdrag från Rådet för Hälsa och Trygghet 

9. Besvarande av motion om utsändning av fullmäktiges 

sammanträden via kommunens hemsida 

10. Förbehållsbelopp 2012 för boende enligt LSS 

11. Redovisning av uppdraget att utreda bostadskön 

12. Redovisning av uppdraget om den framtida lokalvården 

13. Förslag till ny organisation för samhällsbyggnadsområdet 

14. Anställning av samhällsbyggnadschef 

15. West Swedens framtida inriktning och organisation 

16. Fördelningsposter i 2102 års budget 

17. Nämndernas budgetavvikelser – bokslut 2011 

18. Bokslut 2011 för Öckerö kommun och kommunkoncern

Arne Lernhag 

Ordförande 

19. Yttrande över samrådsunderlag och verksamhetsinriktning 

och budget för GR 2013 

20. Begäran om investeringsmedel till inköp av 

redskapsbärare 

21. Lokala miljömål för Öckerö kommun 2011-2014 

22. Antagande av kulturmiljöprogram för Öckerö kommun 

23. Antagande av förslag till detaljplan för Hönö 2:158 mfl 

24. Rapport från nämnderna 

25. Rapporter 

26. Redovisning av delegationsbeslut 

27. Övrigt 

Lars G Andersson 

Sekreterare 

2(2)

Öckerö 2012-02-21 

TJÄNSTESKRIVELSE 

Kommunstyrelsen 

Handläggare: Robert Lindberg 

Ärende: Vänortsförfrågan från Safi, Marocko 

Diarienummer: 0036/12 

Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen 

Safi, Marocko ska bli vänort till Öckerö kommun 

Sammanfattning 

Safi är en av de hamnar som T/S Gunilla angör årligen och via Öckerö 

gymnasieskola har flera löpande officiella kontakter redan upprättats med både 

utbildningsväsendet och den lokala administrationen. 

Bakgrund 

Från Safis administration framfördes önskemål om vänortssamarbete redan våren 

2011 och denna fråga aktualiserades ytterligare under T/S Gunillas besök i Safi 

december 2011. 

Ärende 

Ett vänortssamarbete mellan Öckerö kommun och Safi skulle ge en officiell prägel 

på det redan väl fungerande samarbetet mellan Safis utbildningsväsen och Öckerö 

gymnasieskola. Våren 2011 anlände en delegation från Safi bestående av rektor och 

lärare och genomförde studiebesök i kommunen och andra orter. Våren 2012 

kommer ytterligare en delegation, denna gång bestående av lärare och politiker, att 

besöka Öckerö. 

Överväganden 

Öckerö kommun har i dagsläget inga vänorter. Anledningen till detta är att det varit 

svårt att se någon egentlig nytta med vänortssamarbete samt att det kräver insatser 

från kommunens personal eller politiker för att underhålla kontakterna. I fallet med 

Safi sker det via Öckerö gymnasieskola en årlig kontakt med Safis utbildningsväsen 

och administration redan idag. 

Robert Lindberg 

Informatör 

Postadress Gatuadress Telefon Organisationsnr E-post Hemsida 

475 80 Öckerö Sockenvägen 13 031-97 62 00 212000-1280 kommun@ockero.se www.ockero.se

ÖCKERÖ KOMMUN PROTOKOLL 

Sammanträdesdatum Sida 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-03-06 

Au § 45 Dnr 170/11 10 

Utveckling av Öckerö Rederi AB (ÖRAB) 

På arbetsutskottets sammanträde 2011-09-13 aktualiserades ett ärende om att 

låta utreda möjligheten att den färjetrafik som bedrivs i kommunal regi övergår 

till ÖRAB. 

Kommunchefen fick därvid ett uppdrag att utreda möjligheten att inordna den 

av kommunen bedrivna färjetrafiken i ÖRAB:s verksamhet. Beslut Au § 121/11. 

Det föreligger en av Ernst & Young genomförd organisationsutredning avseende 

rederiverksamheten. Utredning daterad 2012-02-21. 

Beslut 

Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen utan eget förslag till beslut. 

_______ 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande



Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Au § 34 

2012-02-28 

Dnr 12/12 110 

Revisionens granskning av informationssäkerhet 

Ernst & Young AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna 

genomfört en IT-revision i kommunen. Syftet har varit att granska 

och bedöma informationssäkerheten på en övergripande nivå. 

Kommunrevisionen önskar ett skriftligt svar senast 2012-03-17. 

Karin Zachau, informationschef, har i ett yttrande sammanfattningsvis 

anfört att det pågår ett arbete med att upprätta en informationssäkerhetspolicy. 

De iakttagelser som revisionsrapporten redovisar 

kommer självklart att ingå som en del i arbetet med en ny informationssäkerhetspolicy. 

Tjänsteskrivelse 2012-02-15. 

Beslut 

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: 

Till kommunrevisionen översänds som yttrande föreliggande tjänsteskrivelse 

dagtecknad 2012-02-15. 

_______ 

Beslut 

Justerandes sign Utdragsbestyrkande 

14




Handläggare: Karin Zachau 

Ärende: Granskning av informationssäkerhet 

Diarienummer: 0012/12 

Svar ang granskning av informationssäkerhet 


Arbetet med att åtgärda de iakttagelser Ernst & Young identifierat inkluderas i det 

totala arbetet med informationssäkerhetspolicy för Öckerö kommun. Arbetet 

beräknas klart under första halvåret 2012. 


Arbetet med att upprätta en informationssäkerhetspolicy för Öckerö kommun 

pågår. Ett utkast finns som nu håller på att bearbetas. Oberoende av detta arbete har 

Ernst & Young genomfört en IT-revision och gjort vissa iakttagelser och 

bedömningar. Dessa iakttagelser kommer självklart ingå som en del i arbetet med ny 

informationssäkerhetspolicy. 

Bakgrund 

Informationssäkerhet blir en allt viktigare del i kommunens arbete i takt med att 

information och informationskanaler ökar. Av den anledningen är det angeläget att 

kommunen har en informationssäkerhetspolicy med tillhörande 

användarinstruktioner. Under pågående arbete har Ernst & Young genomfört en ITrevision 

och gjort vissa iakttagelser och bedömningar. 

Ärende 

Ernst & Young har identifierat vissa brister i arbetet men som man ser kommer 

inrymmas i informationssäkerhetspolicyn. Man har även identifierat brister som 

man bedömer inte kommer täckas av policyn. De senare är lika viktiga och kommer 

även de att behandlas i informationssäkerhetsarbetet. Vissa punkter har redan 

åtgärdats, som t ex antal personer med tillträde till serverhallen. Ansvar för frågan 

har Informationsenheten. 






Au § 31 


Dnr 23/12 50 

Förfrågan från SU om samlokalisering av ambulans 

Kenneth Ericson, räddningschef, redovisar att han av Mats 

Kihlgren, verksamhetschef ambulanssjukvården SU, har fått förfrågan 

om samlokalisering genom att en dygnsambulans placeras på 

brandstationen, Öckerö, från 2012. Tjänsteskrivelse 2012-02-14. 

Beslut 


Öckerö kommun tackar nej till förfrågan om samlokalisering. Detta 

på grund av det skulle krävas en del om- och tillbyggnader av nuvarande 

brandstation liksom att trafiksituationen kring densamma 

inte är optimal. Öckerö kommun ber att få återkomma när vi har en 

klarare bild av våra planer på en nybyggnad av en räddningsstation. 

Jäv 

Kent Lagrell (M) deltar ej i handläggningen av detta ärende. 

_______ 


11




Handläggare: Kenneth Ericson 

Ärende: Förfrågan om samlokalisering 


Förfrågan från Sahlgrenska Universitetssjukhuset angående 

samlokalisering av ambulans i räddningsstationens lokaler 

Bakgrund 

I samband med att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) tar över ansvaret för ambulanssjukvården 

pågår en översyn över var man bäst kan placera sina ambulanser och nu har 

verksamhetschef Mats Kihlgren via mejl ställt följande fråga: 

citat: ”I samband med att vi tar över i egen regi ser vi över hur vi på bästa sätt kan 

placera våra ambulanser. Som du kommer ihåg diskuterade vi om ambulansen kunde 

placeras på brandstation redan 2007 men då var det inte möjligt. Ser du någon lösning 

på hur vi skulle kunna samlokalisera oss, dvs en dygnsambulans placerad på 

Brandstation Öckerö från 2012. 

Jag ser ett stort mervärde i en sådan lösning. 

Jag är inte ansvarig för lokalfrågor på SU men jag ställer frågan. Fortsättningsvis om 

du är positiv kommer fastighets- och lokalansvariga på SU att vara kontaktpersoner.” 


Det finns många fördelar med att lokalisera räddningstjänstresurser och ambulansresurser i 

samma lokaliteter. Men, om detta ska ske för Öckerös del fordras förhållandevis omfattande 

om- och tillbyggnader beroende på att vår organisation bygger på dagtidsberedskap vilket 

innebär att det saknas den typ av utrymmen som krävs för personal med dygnet-runtberedskap 

och vissa åtgärder behöver även vidtas för att garagera en ambulans. 

Detta om det rent byggnadstekniska. 

Rent organisatoriskt finns däremot viktigare anledning att varna för att när en verksamhet 

som har annorlunda arbetstid än vår går det inte att undvika att en social samvaro kommer 

att utvecklas, vilket med stor sannolikhet kommer inverka negativt på den effektivitet som 

riskhanteringsenhetens personal upparbetat. 

Avslutningsvis bör även vägas in att det för närvarande pågår dialog om att flytta 

räddningsstationen. 

Tjänsteutlåtande 

Svaret som gavs 2007 vilade redan då på ovanstående överväganden och inget har därefter 

skett som underlättar samlokalisering. Min bedömning står därför fast om att det tyvärr finns 

allt för många hinder som behöver överbryggas för att samlokalisering ska anses försvarbar. 






Au § 32 


Dnr 220/11 10 

Lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan 

Lovisa Larsson Allansson, folkhälsoplanerare, har föreslagit kommunstyrelsen 

att anta lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd 

vilket innebär ett gemensamt förhållningssätt, sammanhållet föräldrastöd 

samt tillgänglighet och behovsorientering står i centrum 

i föräldrastödsarbetet. Strategin föreslås också att skickas på remiss 

till berörda parter, barn- och utbildningsnämnd, socialnämnd, 

kultur- och fritidsnämnd samt hälso- och sjukvårdsnämnd 

4. 

Det redovisas, som bakgrund, att regeringen i en nationell strategi 

för ett utvecklat föräldrastöd som övergripande mål angett att ”alla 

föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 

år”. Föräldrastöd är även sedan tidigare ett av Rådet för Hälsa och 

Trygghets prioriterade utvecklingsområden. Tjänsteskrivelse 2012- 

01-31. 

Beslut 

Arbetsutskottet förslag till kommunstyrelsen: 

1. Förslag till lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan 

antas. 

2. Strategin skall skickas på remiss till berörda parter, barn- och 

utbildningsnämnd, socialnämnd, kultur- och fritidsnämnd 

samt hälso- och sjukvårdsnämnd 4. 

_______ 


12

Handläggare: 




Ärende: Strategi för föräldrastöd 

Diarienummer: 

Lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd i 

samverkan 

Förslag till Kommunstyrelsen 

Folkhälsoplaneraren föreslår att det förslag till ”lokal strategi för ett utvecklat 

föräldrastöd i samverkan” som tagits fram inom projektet föräldrastödssamverkan A 

till Ö antas samt skickas på remiss till berörda parter, barn- och utbildningsnämnd, 

socialnämnd, kultur- och fritidsnämnd samt hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Inom 

ramen för projektet "Föräldrastöd från A till Ö” har Öckerö kommun fokuserat på 

att skapa strukturer för ett långsiktigt generellt föräldrastöd. Strategin lyder som 

följer: 

Kommunen ska i samverkan med primärvård, idéburna och ideella organisationer 

arbeta för ett generellt föräldrastöd, för att stärka barn och ungas hälsa, enligt 

följande inriktning: 

Gemensamt förhållningssätt 

- att alla föräldrar har förmåga att vara goda föräldrar 

- att alla föräldrar skall känna tilltro till sin egen förmåga som föräldrar 

- att generella föräldrastödsaktiviteter är frivilliga 

Sammanhållet föräldrastöd (samverkan) 

- att alla föräldrar med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas stöd 

- att föräldrastödet är sammanhållet mellan verksamheter (oberoende huvudman) 

och utformas som en obruten kedja för hela uppväxten 

Tillgängligt och behovsorienterat 

- att stödet är baserat på föräldrars behov, intresse och möjlighet att delta i 

aktiviteter 

- att stödet utformas så att alla kan ta del av det, oberoende av kön, etnicitet, 

familjkonstellation, arbetstider etc. 

Bakgrund 

Regeringen har formulerat en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. 

Strategins övergripande mål är att ”alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under 

barnets uppväxt 0-17 år”. Föräldrastöd är även sedan tidigare ett av Rådet för Hälsa 



och Trygghet:s prioriterade utvecklingsområden. När de nationella projektmedlen 

för att utveckla föräldrastödet utlystes och Öckerö fick ta del av dem kunde ett 

fördjupat arbete påbörjas inom projektet ”Föräldrastöd från A-Ö – en samverkan 

mellan Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö”. Inom projektet har befintligt 

föräldrastödsutbud liksom föräldrars efterfrågan på föräldrastöd inom Öckerö 

kommun kartlagts. Kartläggningarna utgör en del av projektredovisningen och kan 

ligga till grund för det fortsatta arbetet. 

Under hösten 2011 antog Kommunfullmäktige Öckerö kommuns vision 2025. 

Förslaget till lokal strategi för ett utvecklat föräldrastöd i samverkan har sin 

utgångpunkt i del av visionen: ”Alla barn är trygga och alla föräldrar känner 

trygghet i sitt föräldraskap”. 

Ansvar och organisation 

Stukturen består i en lokal strategi vilken syftar till att lyfta in föräldrastödsarbetet i 

det ordinarie uppdragssystemet som finns i kommunen. Strategin tar sin 

utgångspunkt i kommunens vision ”alla barn är trygga och alla föräldrar känner 

trygghet i sitt föräldraskap” och pekar på områden som kommunen i samverkan 

med andra aktörer skall arbeta för. 

Målformuleringar kring utveckling av arbetet skapas i samverkan mellan 

verksamheter och lyfts sedan in i kommunens ordinarie ledningssystem. Arbetet 

kommer på så sätt att följas upp i kommunens löpande prognosarbete och 

årsredovisning. Rent praktiskt föreslås arbetet bedrivas i lokala arbetsgrupper med 

representanter från olika verksamheter med mandat, (t ex barn- och 

ungdomsgruppen). Grupperna skall förankra och rapportera till Rådet för Hälsa och 

Trygghet som ansvarar för att följa upp så att strategin bli förverkligad. Värdet av 

samverkan kring varje insats bör klargöras i arbetsgrupperna, liksom kring vad och 

hur samverkan ska ske. Förslagsvis upprättas överrenskommelser mellan 

samverkande aktörer kring varje aktivitet. 

Synpunkter 

Med utgångspunkt av kartläggningarna har en gemensam värdegrund samt 

gemensamma utvecklingsområden identifieras i dialog med representanter från 

förskola, skola, behandlingsenhet, bibliotek, primärvård, BVC och Svenska Kyrkan. 

Resultaten ifrån dessa dialoger har legat till grund för förslaget till ”lokal strategi för 

ett utvecklat föräldrastödsarbete i samverkan” som också Rådet för Hälsa och 

Trygghet ställt sig bakom. 


Folkhälsoplaneraren föreslår kommunstyrelsen att anta lokal strategi för ett 

utvecklat föräldrastöd vilket innebär att gemensamt förhållningssätt, 

sammanhållet föräldrastöd samt tillgänglighet och behovsorientering står i 

centrum i föräldrastödsarbetet. Vidare föreslås att denna strategi skickas på remiss 

till berörda parter, barn- och utbildningsnämnd, socialnämnd, kultur- och 

fritidsnämnd samt hälso- och sjukvårdsnämnd 4.




Au § 33 


Dnr 32/12 50 

Analysuppdrag från Rådet för Hälsa och Trygghet (RHT) 

Kommunfullmäktige beslöt under sin § 104/2011 att anta handlingsprogram 

för Folkhälsa, Säkerhet och Trygghet för mandatperioden 

2011-2014. Samtidigt hemställdes hos RHT att inrätta en 

analysgrupp bestående av företrädare för kommunförvaltningen 

samt att rådet inbjuder externa aktörer för tvärsektoriell samverkan 

i denna analysgrupp. 

Kenneth Ericson, räddningschef, anför att det, som ett första steg i 

utvecklingen av det tvärsektoriella arbetet, vore lämpligast för analysgruppen 

att ta fram underlag som berör både polismyndigheten 

och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN). Det skulle i detta fall bli 

en inriktning mot ”Våld i nära relationer”. Det tidigare i RHT diskuterade 

området ”Trafik” har, på grund av rådande personalsituation 

i kommunen och att inte Trafikverket är representerat i 

rådet, bedömts inte sannolikt kunna leda till formulering av konkreta 

handlingsprogram med uppföljningsmål som går att genomföra. 


Beslut 


Med hänvisning till räddningschefens tjänsteskrivelse rekommenderas 

analysgruppen att som ett första uppdrag formulera en 

gemensam problembild kring ”Våld i nära relationer” och komplettera 

denna problembild med förslag på handlingsplan med uppföljningsbara 

mål i enlighet med de intentioner som återges i samverkansöverenskommelsen. 

_______ 


13




Handläggare: Kenneth Ericson 

Ärende: Analysuppdrag från Rådet för Hälsa och Trygghet 

Diarienummer: 0032/12 

Analysuppdrag från Rådet för Hälsa och Trygghet (RHT) 

Bakgrund 

När Kommunfullmäktige fattade beslut (Kf § 104, 161/11 50) om handlingsprogram för 

folkhälsa, säkerhet och trygghet beslöts även uppdra åt RHT att inrätta en analysgrupp samt 

inbjuda externa aktörer för medverkan i denna analysgrupp. 

Vid rådets sammanträde den 2:a februari fördes dialog kring syfte och avsikt med analysgruppens 

roll. Efter denna dialog nämndes trafikfrågan som en uppgift som en analysgrupp 

bestående av folkhälsoplaneraren, säkerhetssamordnaren samt en representant från 

Polismyndigheten skulle kunna ta sig. 


I detta skede läggs grund för att RHT ska ta rollen att verka mer övergripande, samlande och 

operativt. Där olika arbetsgrupper har sin förankring till RHT och sammansätts i förhållande 

till gemensamma erfarenheter, problem och behov som finns, vilka vilar på fakta som 

hämtas från olika håll. För detta ska få genomslag finns därför anledning att verkligen påvisa 

nyttan av en tvärsektoriellt sammansatt analysgrupp. 

Trafikområdet som nämnts är ett viktigt område att analysera, men beroende på personalsituationen 

inom kommunen samt att Trafikverket inte deltar som ordinarie ledamot i RHT, 

kommer resultatet av ett sådant uppdrag i rådande läge sannolikt inte leda till formulering av 

konkreta handlingsprogram med uppföljningsbara mål som går att genomföra. 

Som ett första steg i utvecklingen av det tvärsektoriella samarbetet vore lämpligare att 

uppdra åt analysgruppen att ta fram underlag som berör både Polismyndigheten och HSN 4, 

vilket då bör inriktas mot området ”våld i nära relationer”. Här finns redan förhållandevis 

bra uppgifter som sammantaget kan lägga grund för formulering av handlingsplaner med 

uppföljningsbara mål som följer den samverkansöverenskommelse som avtalats om mellan 

Öckerö kommun och Polismyndigheten. Dessutom finns även en resursgrupp för våld i nära 

relationer som kan vävas in. 

Tjänsteutlåtande och förslag 

Mot bakgrund av ovanstående överväganden rekommenderas att analysgruppens första 

uppdrag ägnas åt att formulera en gemensam problembild kring ”Våld i nära relationer”, 

samt komplettera denna problembild med förslag på handlingsplan med uppföljningsbara 

mål i enlighet med de intentioner som återges i samverkansöverenskommelsen. 

Resultat kan då bli stilbildande, där erfarenheter överförs på nästkommande analysuppdrag, 

vilket då mycket väl kan vara trafikområdet. 






Au § 30 


Dnr 176/11 10 

Besvarande av motion om utsändning av fullmäktiges sammanträden 

via kommunens hemsida 

Maria Brauer (S) har i en 2011-10-09 dagtecknad motion anfört följande: 

”Jag anser att KF:s sammanträden skall finnas tillgängliga via Öckerö kommuns 

hemsida så att kommunens invånare kan följa sammanträdena vid en 

tidpunkt som passar dem. 

I dag direktsänds kommunfullmäktige i närradion, och det bör man fortsätta 

med. Men jag anser att en utökad tillgång till sammanträden för kommunens 

högsta beslutande organ medför en utökad service för kommunens invånare. 

Redan idag är det många som lyssnar på radio eller ser ett TV-program på sin 

dator eller Iphone. Jag anser det är dags för Öckerö kommun att utöka sin ITservice 

för kommunens invånare genom att kommunfullmäktiges sammanträden 

blir tillgängliga via den så kallade webben. Min förhoppning är att det ska 

var möjligt att genomföra redan till kommunfullmäktiges sista sammanträde 

våren 2012. 

Mot bakgrund av detta föreslår jag att: Kommunfullmäktiges sammanträden 

skall sändas via kommunens webbsida.” 

Motionen anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde 2011-10-13. Därefter 

remitterades den till kommunchefen för yttrande. Beslut Au § 151/11. 

Robert Lindberg, informatör, har redovisat att, efter kontakter med Öckerö 

närradioförening och Darub AB, är ljudsändningar via webben tillgängliga via 

kommunens hemsida från kommunfullmäktiges sammanträde 2012-03-01. 


Beslut 

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 

Med hänvisning till att webbsändningar startar 2012-03-01 via kommunens 

hemsida skall motionen anses besvarad. 

_______ 


10







Handläggare: Robert Lindberg 

Ärende: Tillgänglighet till sammanträde via kommunens webbsida 


Svar på motion Tillgänglighet till 

sammanträde via kommunens webbsida 


Webbsändningar startar 2012-03-01 via kommunens hemsida. 


Motion har inlämnats till kommunfullmäktige från Maria Brauer (S) där hon 

föreslår att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben. 

Bakgrund 

Idag sänds kommunfullmäktige ut via Öckerö närradio på 94,1 MHz. Efter 

sammanträdet läggs även en ljudfil ut på kommunens hemsida så möjligheten finns 

att lyssna på sammanträdet i efterhand. 

Ärende 

Efter kontakter med Öckerö närradioförening och utsändningsföretaget Darub AB 

är ljudsändningar via webben tillgängliga via kommunens hemsida från och med 

kommunfullmäktiges sammanträde 2012-03-01. Detta innebär heller inte någon 

merkostnad jämfört med det föreningsbidrag som Öckerö närradioförening årligen 

får av kommunen. 

Framtiden 

Under våren 2012 utvecklar Darub AB en app för smarta mobiltelefoner som gör att 

det blir enklare att lyssna på fullmäktige direkt i mobilen eller via läsplatta. 

Med hänvisning till vad som anförts i tjänsteskrivelsen ska motionen anses 

besvarad. 






Au § 47 Dnr 41/12 70 

Förbehållsbelopp 2012 för boende enligt LSS 

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall kommunen 

se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga 

behov. För att kunna garantera detta inför Öckerö kommun ett förbehållsbelopp 

för dem som beviljats boende enligt LSS. 

Den enskilde som är beviljad boende enligt LSS och som är 64 år och yngre föreslås 

ha kvar ett förbehållsbelopp på 5 464 kr kr/månad. Detta belopp skall den 

enskilde förfoga för mat, sina personliga utgifter såsom kläder fritid, semester, 

hälso- och sjukvård m.m. Den som är 65 år och äldre föreslås ha kvar ett förbehållsbelopp 

på 4 967 kr/månad. Tjänsteskrivelse 2912-01-26 

Socialnämnden har föreslagit kommunfullmäktige att besluta om beräkning av 

förbehållsbelopp 2012 för dem som beviljats boende enligt LSS, enligt en till 

skrivelsen hörande tabell. Beslutr SN § 9/12. 

Beslut 

Arbetsutskottet förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 

Kommunfullmäktige fastställer beräkningen av förbehållsbelopp enligt LSS, enligt 

tabell: 

Förbehållsbelopp 2012 inom boende enligt LSS 

Förbehållsbelopp i boende enligt LSS, personer 65 

år och äldre 


år och yngre 

_______ 


135,46 % av en tolftedel av prisbasbeloppet 

(4 967 kr för år 2012) 

10 % utöver motsvarande belopp för personer 65 

år och äldre (5 464kr för år 2012)



Socialnämnden 

Handläggare: Angelica Francisca 

Ärende: Förbehållsbelopp 2012 inom LSS 


Förbehållsbelopp 2012 för boende enligt LSS 

Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden 

Socialnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta om beräkning av förbehållsbelopp 

2012 för dem som beviljats boende enligt LSS. 

Förbehållsbelopp 2012 inom boende enligt LSS 


år och äldre 


år och yngre 

135,46 % av en tolftedel av prisbasbeloppet 

(4 967 kr för år 2012) 

10 % utöver motsvarande belopp för personer 65 

år och äldre (5 464kr för år 2012) 

Ärende 

Förbehållsbelopp inom boende enligt LSS 

Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skall kommunen se till 

att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. För att kunna 

garantera detta inför Öckerö kommun ett förbehållsbelopp för dem som beviljats boende 

enligt LSS. 

Den enskilde som är beviljad boende enligt LSS och som är 64 år och yngre ska ha kvar ett 

förbehållsbelopp på 5 464 kr kr/månad. Detta belopp skall den enskilde förfoga för mat, 

sina personliga utgifter såsom kläder fritid, semester, hälso- och sjukvård mm. Den som är 

65 år och äldre skall ha kvar ett förbehållsbelopp på 4 967 kr/månad. 

Inkomstberäkning 

Som inkomst vid beräkning av förbehållsbeloppet räknas inkomst i form av tjänst, 

aktivitetsersättning, sjukersättning, pension av olika slag samt inkomst av kapital enligt 

besked som anges i samband med självdeklarationen. Som inkomst räknas även 

bostadsbidrag och eventuella andra skattepliktiga inkomster. Habiliteringsersättning, vilket 

de personer som deltar i daglig verksamhet får, ska också räknas som inkomst. Däremot 

räknas inte handikappersättning som inkomst i beräkningen av förbehållsbelopp. 

Avgiftsnedsättning för att nå förbehållsbeloppet görs för ansökningsmånad plus högst 2 

månader tillbaka i tiden. 

Angelica Francisca 

Nämndsekreterare 






Au § 43 Dnr 188/11 

Förslag om överförande av bostadskön till ÖBO AB 

Vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-09-27 informerade 

kommunchefen om att det förelåg ett uppdrag från politiken att låta utreda 

en eventuell flytt av bostadskön till kommunens bostadsbolag. 

Ingvar TH Karlsson, kommunchef, har redovisat att uppdraget har delegerats 

till samhällsbyggnadschefen som, i samverkan med ÖBO AB, hade att undersöka 

och lämna förslag till hur ett sådant verksamhetsöverförande skulle kunna 

ske. 

Thomas Aebeloe, VD, har anfört att styrelse och ledning för ÖBO AB har önskemål 

om övertagande av sin egen bostadskö som i dag förvaltas av samhällsbyggnadsnämnden. 

Man anser det naturligt att bolaget hanterar och äger frågan 

då detta bygger på att bolaget arbetar aktivt med kundvård och att det då är 

lämpligt att även administrera kön. Skrivelse inkommen 2012-02-27. 

Det antecknas att det är arbetsutskottet mening att det bör eftersträvas att bostadskön 

skall ses som en gemensam bostadskö och således också, i förekommande 

fall, kunna innefatta objekt även från andra kommersiella hyresvärdar. 

Beslut 


Kommunfullmäktige föreslås besluta att bostadskön skall överföras från samhällsbyggnadsnämnden 

till Öckerö Bostads AB. Överförande föreslås ske den 1 

april 2012. 

_______ 





Handläggare: Ingvar TH Karlsson, Lars-Gunnar Andersson 

Ärende: Uppdrag att utreda bostadskön 


Förslag om överförande av bostadskön till 

ÖBO AB 


Kommunfullmäktige föreslås besluta att bostadskön skall överföras från 

samhällsbyggnadsnämnden till Öckerö Bostads AB. Överförande föreslås ske den 1 

april 2012. 

Bakgrund 

Vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-09-27 informerade 

undertecknad om att det förelåg ett uppdrag från politiken att låta utreda en 

eventuell flytt av bostadskön till kommunens bostadsbolag. 

Ärende 

Uppdraget har delegerats till samhällsbyggnadschefen som, i samverkan med ÖBO 

AB, hade att undersöka och lämna förslag till hur ett sådant verksamhetsöverförande 

skulle kunna ske. 

Thomas Aebeloe, VD, har anfört att styrelse och ledning för ÖBO AB har önskemål 

om övertagande av sin egen bostadskö som i dag förvaltas av samhällsbyggnadsnämnden. 

Man anser det naturligt att bolaget hanterar och äger frågan då detta 

bygger på att bolaget arbetar aktivt med kundvård och att det då är lämpligt att även 

administrera kön. 

Bilaga 

Ingvar TH Karlsson VD:s skrivelse 

Kommunchef 






Au § 44 Dnr 178/11 40 

Redovisning av uppdrag att låta utreda den framtida lokalvården 

Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till kommunchefen att låta utreda 

förutsättningarna att flytta lokalvården från kommunen till ÖBO AB. Beslut 

Au § 129/2011. 

Ingvar TH Karlsson redovisar att uppdraget har delegerats till samhällsbyggnadschefen 

som, i samverkan med ÖBO AB, hade att undersöka och lämna förslag 

till hur ett sådant verksamhetsöverförande skall kunna ske. 

Av protokollsutdrag från styrelsemöte med ÖBO AB framgår att frågan enligt ett 

tidigare styrelsebeslut utretts. Rekommendationen är att bolaget ej skall överta 

verksamheten eftersom det blir en billigare hantering om verksamheten kvarblir 

i kommunal regi. VD har också fått en förfrågan när det gäller kostverksamheten 

och i protokollet har noterats att han inte ser att kost är förenligt med fastighetsnära 

tjänster. Styrelsemöte 2012-02-06, § 76. 

Beslut 


Lokalvården skall inte övergå till ÖBO AB utan kvarstanna i kommunal regi. 

_______ 





Handläggare: Ingvar TH Karlsson, Lars-Gunnar Andersson 

Ärende: Den framtida lokalvården 


Redovisning av uppdrag att låta utreda den 

framtida lokalvården 


Lokalvården skall inte övergå till ÖBO AB utan kvarstanna i kommunal regi. 

Bakgrund 

Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till undertecknad att låta utreda 

förutsättningarna att flytta lokalvården från kommunen till ÖBO AB. Beslut Au 

§ 129/2011. 

Ärende 

Uppdraget har delegerats till samhällsbyggnadschefen som, i samverkan med ÖBO 

AB, hade att undersöka och lämna förslag till hur ett sådant verksamhetsöverförande 

skall kunna ske. 

Av protokollsutdrag från styrelsemöte med ÖBO AB framgår att frågan enligt ett 

tidigare styrelsebeslut utretts. Rekommendationen är att bolaget ej skall överta 

verksamheten eftersom det blir en billigare hantering om verksamheten kvarblir i 

kommunal regi. VD har också fått en förfrågan när det gäller kostverksamheten och 

i protokollet har noterats att han inte ser att kost är förenligt med fastighetsnära 

tjänster. Styrelsemöte 2012-02-06, § 76. 

Ingvar TH Karlsson 

Kommunchef 





Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-02-28 35 

Au § 35 Dnr 9/12 10 

Förslag till ny organisation för samhällsbyggnadsområdet 

I anslutning till rekrytering av ny chef efter avgående förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen 

aktualiserades frågan om hur samhällsbyggnadsfrågorna 

skall organiseras. 

Det uppdrogs därvid åt kommunchefen att upprätta ett förslag till hur samhällsbyggnadsfrågorna 

närmare skall organiseras. Beslut Au § 11/12. 

Tidigare har kommunfullmäktige beslutat att flytta planärenden av strategisk 

betydelse från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. Beslut Kf § 

20/11. 

Ingvar TH Karlsson, kommunchef, har redovisat ett förslag till ny organisation 

för samhällsbyggnadsområdet. Tjänsteskrivelse 2012-02-09. 

Beslut 


1. Samtliga uppgifter som idag ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen lyfts 

över till kommunstyrelsen där ett nytt verksamhetsområde ”samhällsbyggnad” 

(”VO-SB”) inrättas. Chefen för detta verksamhetsområde är ”VC för 

SB”. 

2. En ny enhet för ”plan-, bygg- och miljöfrågor” (PBM), inrättas under VO-SB. 

3. Skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet skall fortfarande 

redovisningsmässigt vara åtskilda men upphör som ledningsnivå inom 

SB och KS. 

4. Visst samordningsansvar för respektive verksamhet kan ingå i en av enhetschefernas 

(EC) uppgift. 

5. Nuvarande samhällsbyggnadsnämnd byter namn till ”Bygg- och miljönämnd” 

(BMN). 

6. Myndighetsnämnden (MN) kvarstår. 

7. Nya reglementen för kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden utarbetas. 

8. Den nya organisationens uppdrag formuleras utifrån Öckerömodellen 

9. Plangruppen, PGR, upphör. 




Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-02-09 16 

Au § 35 forts Dnr 9/12 

10. En strategigrupp (SGR) inrättas direkt under kommunstyrelsen. Representation 

i SGR liksom SGR:s uppdrag beslutas av kommunstyrelsen. 

11. Ny organisation enligt ovan skall gälla från 2012-04-01. 

12. Kommunstyrelsens stödfunktioner (ekonomienhet, personalenhet och informationsenhet) 

bildar en sammanhållen stabsfunktion (Stabsf). En av de 

tre enhetscheferna får vissa samordningsuppgifter. Uppdraget kan cirkulera 

mellan cheferna. Stabsf utgör inget eget ”verksamhetsområde”. 

13. Kommunchefen är tillika förvaltningschef för kommunstyrelsens förvaltning. 

14. Samverkansarbetet ligger fast enligt gällande samverkansavtal. Enda förändringen 

blir att kommunstyrelsens förvaltningssamverkansarbete utökas med 

samhällsbyggnadsfrågorna. 

15. Kommunens chefsgrupp (KCG) är intakt. Kommunstyrelsens stabsgrupp 

utökas med VC för SB. Förvaltningssamverkansgruppens (FSG) för kommunstyrelsen 

utökas med VC för SB. 

_______ 





Au § 51 Dnr 

Tillsättande av tjänst som samhällsbyggnadschef 

Ingvar TH Karlsson, kommunchef, lämnar en redogörelse för rekryteringsförfarandet 

och noterar att enighet föreligger om att anställa Robert Svensson, Kållered 

som ny samhällsbyggnadschef. 

Beslut 


Kommunstyrelsen anställer Robert Svensson, Kållered, som samhällsbyggnadschef 

med tillträde som senare överenskommes. 

_______ 





Au § 50 Dnr 33/12 10 

West Swedens framtida inriktning och organisation 

Vid West Swedens årsstämma 2011-05-20 fick den nyvalda styrelsen i uppdrag 

att återkomma med förslag på inriktning, organisation och nödvändiga stadgeändringar 

för den framtida utvecklingen av West Sweden. 

West Swedens styrelse har i skrivelse 2012-02-20 redovisat förslag inom områdena 

Projektverksamheten, Brysselverksamheten och Medlemsavgift. 

Förslaget har sänts på remiss till medlemmarna med önskemål om svar senast 

2012-03-29. 

Beslut 


Öckerö har intet att erinra mot de framförda förslagen. 

_______ 


Till Regionstyrelsen/Kommunstyrelsen 

Remiss om West Swedens framtida inriktning och organisation 

Bakgrund och syfte 

Västra Götalandsregionen 

Region Värmland 

Region Halland 

Samtliga West Swedens 

medlemskommuner 

Göteborg 20120220 

Vid West Swedens årsstämma 2011-05-20 i Sunne, beslöts att ge den nyvalda styrelsen i uppdrag att 

återkomma med förslag på inriktning, organisation och nödvändiga stadgeändringar för den framtida 

utvecklingen av West Sweden. 

Beslutet grundades bl. a på det uppdrag tidigare styrelse gav, om en utredning som genomfördes 

under våren 2011 och presenterades på stämman av f.d.regionchef Christer Svahn. I utredningen 

konstaterades bl. a att West Sweden, med tanke på att omvärlden förändrats och utvecklats sedan 

starten 1992, behövde göra en översyn med syfte att utvecklaoch fastläggaWest Swedens framtida 

uppdrag och föreslå inriktning och organisation, samt också att förstärka samarbetet inom EU-frågor 

mellan regioner, samverkansorgan och kommuner inom West Swedens geografiska område. Som ett 

ytterligare steg i detta arbete utfördes också en utredning av Kent Johansson på uppdrag av Västra 

Götalandsregionen (VGR), under juli/augusti 2011. 

Med dessa underlag samt ett diskussionsunderlag som arbetats fram av tjänstemän från Västra 

Götalandsregionen, Göteborgs stad, region Värmland och region Halland, genomfördes sedan 

dialogmöten under hösten 2011, med samtliga kommunalförbund och regioner inom West Swedens 

geografiska område. 

Resultatet av dialogmötena och de utredningar som genomförts har sedan legat som grund till de 

diskussioner som West Swedens styrelse fört kring den framtida inriktningen och ev. förändring av 

framtida organisation. 

I detta förfrågningsunderlag/remiss redovisas de områden som har belysts, samt styrelsens 

synpunkter och förslag. Styrelsen vill nu ha medlemmarnas (kommunerna och regionerna) svar och 

synpunkter på de slutsatser som styrelsen föreslår enl. nedan, inom områdena: 

- Projektverksamheten 

- Brysselverksamheten 

- Medlemsavgift

Resultatet av denna remissomgång kommer sedan att sammanställas och ligga som grund för arbetet 

med den framtida inriktningen ochWest Swedens organisation. Resultatet av detta arbete och förslag 

på inriktning, samt ev. stadgeändringar, kommer att presenteras och fattas beslut om, vid den 

ordinarie årsstämman, den 11 maj i Lerum. 

1. Projektverksamheten 

Större delen av West Swedens personal arbetar i dag med utveckling av EU-projekt – genom 

att hjälpa och stödja medlemmarna i olika delar av projektutvecklingen, matcha projektidéer 

med EU-program (i huvudsak inom EU´s sektorsprogram), förmedla och söka partners, 

informera om sektorsprogram och aktuella utlysningar, etc. Projektanalysen WEPA (West 

Swedens Eu-projektanalys) är ett viktig och utvecklat verktyg i detta arbete. WEPA utgår ifrån 

medlemmarnas politiska visioner, prioriteringar och långsiktiga utvecklingsmål. Med 

utgångspunkt från dessa gör sedan West Sweden en djupgående analys av de möjligheter 

som finns för att söka hjälp och stöd för att kunna realisera dessa med hjälp av EU´s fonder 

och program (i huvudsak inom EU´sutvecklingsprogram). Projektverksamheten har idag sin 

bas vid Göteborgskontoret. 

West Swedens styrelsehar inte något förslag till förändring av projektverksamheten. West 

Sweden har idag en stor kunskap och erfarenhetinom detta område och föreslår därför att 

projektverksamheten skall vara West Swedens kärnverksamhet. 

Dock är det viktigt att påpeka att styrelsen har för avsikt att arbeta med att förbättra 

rapportering, analys och uppföljning av projektverksamheten i syfte att stödja, stärka och 

vidareutveckla densamma. 

2. Brysselverksamheten 

Brysselkontoret har fram till idag haft flera funktioner. Det är en integrerad del i projektarbetet 

och är också nödvändigt för att fortsatt kunna erbjuda en framgångsrik projektutveckling. 

Kontoret bistår också medlemmarna med program och information vid Brysselbesök och 

hjälper till med att bl. a anordna evenemang, program vid studiebesök, etc i Bryssel. West 

Sweden har ibland också agerat som intressebevakare/företrädare för enskilda medlemmar . 

Sedan några år tillbaka har Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen egna företrädare 

placerade i Bryssel. Ett skäl till detta har enl. dem,varit att intressebevakning/lobbying måste 

vara direkt kopplat till en politisk församling och till dess politiska mål och beslut. 

Brysselkontoret svarar också för att vara ”dörröppnare” och vägleda grupper och/eller 

enskilda i Bryssel. 

West Swedens VD, har fram t.o.m. 2011-12-31 haft sin bas i Bryssel, medan kontoret i 

Göteborg har letts av en direktör med ansvar för den svenska verksamheten. 

West Swedens styrelses förslag… 

- Mot bakgrund av att West Sweden har sitt säte i Sverige anser styrelsen att VD skall ha 

sin huvudplacering i Göteborg. VD kan på uppdrag representera enskild (-a) medlem.

- West Sweden erbjuder en gemensam s.k. plattform för samordning och samarbete, dels 

mellan medlemmarna och dels mellan medlemmarna och andra aktörer som t ex 

universitet och näringsliv, dvs. ett ”Västsveriges Hus” och således inte ett formellt 

representationskontor enl. tidigare arbetsmodell. 

- Varje medlem representerar om man så önskar sig själv i eget namn. I de fall någon 

medlem anser sig vilja vara i behov av hjälp med representation i Bryssel, skall denna 

möjlighet finnas. West Swedens personal skall i dessa fall kunna vara behjälplig och 

företräda/ representera enl.politiskt uppdrag från medlem. 

- West Sweden skall kunna erbjuda kontor och administrationshjälp till medlemmarna. 

- West Sweden skall fortsatt kunna vägleda och vara ”dörröppnare” för grupper och/eller 

enskilda som så önskar i Bryssel. 

- West Sweden skall svara för regelbunden medlemsinformation om EU´s fonder och 

program, samt annan relevant omvärldsbevakning. 

- West Sweden skall ge information och vägledning om relevanta kontaktytor i Bryssel för 

medlemmarna. 

- West Sweden i Bryssel, skall ha personal som ingår i projektgruppen och stödjer 

projektverksamheten i Sverige. 

- För West Swedens utbildningsverksamhet ansvarar Göteborgskontoret. 

3. Medlemsavgift 

Den övervägande delen av West Swedens budget kommer idag från medlemsavgifter. I dag 

betalar medlemmarna en avgift som är baserad på invånarantalet, 5 kronor per invånare/år 

för kommunerna och 1,50/år per invånare för regionerna/samverkansorgan. 

Medlemsavgiften är uppdelad i en medlemsavgift i den ideella föreningen på 1 000,- per 

medlem och år, samt en serviceavgift. Serviceavgiften finansierar verksamheten, såväl i det 

svenska bolaget (AB)som i det belgiska (SA) 

West Swedens styrelsehar inga förslag på förändring av medlemsavgiften i nuläget 

West Sweden önskar in svar på styrelsens förslag senast 2012-03-29, till… 

West Sweden 

Styrelsen 

Kronhusgatan 7 

411 05 Göteborg




Au § 24 


Dnr 11/12 30 

Fördelningsposter i 2012 års budget 

I kommunfullmäktiges ”Ekonomiska styrprinciper” för budget och 

redovisningsår 2012 står skrivet under punkt 5.3 nämndens ansvar 

att ”Beslutade fördelningsposter i årets budget skall prövas under 

första kvartalet och nytt beslut kan tas av kommunfullmäktige i 

mars månad efter förslag från kommunchefen”. 

Kommunchefen föreslår att två poster dras in. ”Lagändring i förskolan” 

av budgetbelopp (600 tkr) har 570 tkr ianspråktagits under 

år 2011 och resterande 30 tkr dras in. Vidare har budget, 500 tkr, 

till kostnader för ensamkommande flyktingbarn år 2011, ej ianspråktagits 

och i budget 2012 har barn- och utbildningsnämndens 

budgetram förstärkts med 500 tkr för detta ändamål. Tjänsteskrivelse 

2012-01-26. 

Beslut 


1. Fördelningsposter som härrör från budgetbeslut för år 2011 

och tidigare dras in och elimineras från budget år 2012. 

2. Treårsplan, budget 2012, plan 2013-2014, fastställs enligt 

ovanstående punkt, bilaga 1 till tjänsteskrivelsen. 

_______ 





Handläggare: Agneta Johannesson 

Ärende: Fördelningsposter i 2012 års budget - reglering 


Förslag till beslut: 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 

1. Fördelningsposter som härhör från budgetbeslut för år 2011 och tidigare dras in 

och elimineras från budget år 2012. 

2. Treårsplan, budget 2012 plan 2013-2014, fastställs enligt ovanstående punkt, 

bilaga 1. 

Bakgrund 

I Kommunfullmäktiges ”Ekonomiska styrprinciper” för budget och redovisningsår 

2012 står skrivet under punkt 5.3 nämndens ansvar att ”Beslutade fördelningsposter 

i årets budget skall prövas under första kvartalet och nytt beslut kan tas av 

Kommunfullmäktige i mars månad efter förslag från kommunchefen”. 

Det är två poster som dras in. ”Lagändring i förskolan” av budgetbelopp (600 tkr) 

har 570 tkr ianspråktagits under år 2011 och resterade 30 tkr dras in samt budget 

500 tkr avseende kostnader för ensamkommande flyktingbarn år 2011 har ej 

ianspråktagits under år 2011 och i budget 2012 har BUN:s budgetram förstärkts 

med 500 tkr för detta ändamål. 

Bilagor: 

1. Förslag till beslut 3-årsplan, budget 2012 plan 2013-2014 

2. Gällande 3-årsplan, kommunfullmäktiges beslut i november 2011 


Kommunchef 



Bilaga 1 

Förslag till Justerad 

3-årsplan budget 2012 plan 2013-2014 

Extern resultaträkning 

Bok 

2009 

Bok 

2010 

Bud 

2011 

Bud 

2012 

Plan 

2013 

Plan 

2014 

Verksamhetens nettokostnader före 

avskrivningar -509,8 -528,0 -563,1 -572,8 -585,6 -603,6 

Avskrivningar -10,8 -11,8 -12,5 -12,9 -12,9 -12,9 

VERKSAMHETERNA 

NETTOKSOTNAD -520,6 -539,8 -575,6 -585,7 -598,5 -616,5 

Skattenetto 533,6 553,2 563,2 577,1 595,7 616,4 

Finansnetto 0,6 1,3 1,0 2,2 2,2 2,2 

ÅRETS RESULTAT 13,6 14,7 -11,4 -6,4 -0,6 2,1 

Investeringsutrymme utfall 

skattefinansierat 13,1 11,9 9,0 6,0 5,0 5,0 

Reservation ej påbörjade 

investeringsprojekt 2011-2012 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 


avgiftsfinansierad verksamhet 11,9 20,3 13,0 5,0 5,0 5,0 

KS delegation strategisk a 

fastighetsförvärv 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 5,0 

Skattesats 21,19 21,19 21,19 20,76 20,76 20,76 

Upplåning 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 0,0

Bilaga 2 

Fastställd av Kommunfullmäktige november 2011 

3-årsplan budget 2012 plan 2013-2014 

Extern resultaträkning 

Bok 

2009 

Bok 

2010 

Bud 

2011 

Bud 

2012 

Plan 

2013 

Plan 

2014 

Verksamhetens nettokostnader före 

avskrivningar -509,8 -528,0 -563,1 -573,3 -586,1 604,1 

Avskrivningar -10,8 -11,8 -12,5 -12,9 -12,9 -12,9 

VERKSAMHETERNA 

NETTOKSOTNAD -520,6 -539,8 -575,6 -586,2 -598,5 -616,5 

Skattenetto 533,6 553,2 563,2 577,1 595,7 616,4 

Finansnetto 0,6 1,3 1 2,2 2,2 2,2 

ÅRETS RESULTAT 13,6 14,7 -11,4 -6,9 -1,1 1,6 


skattefinansierat 13,1 11,9 9,0 6,0 5,0 5,0 

Reservation ej påbörjade 

investeringsprojekt 2011-2012 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 0,0 


avgiftsfinansierad verksamhet 11,9 20,3 13,0 5,0 5,0 5,0 

KS delegation strategisk a 

fastighetsförvärv 0,0 0,0 0,0 5,0 5,0 5,0 

Skattesats 21,19 21,19 21,19 20,76 20,76 20,76 

Upplåning 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 0,0




Au § 25 


Dnr 15/12 30 

Nämndernas budgetavvikelser – bokslut 2011 

I kommunfullmäktiges ”ekonomiska styrprinciper för budget- och 

redovisningsåret 2012” står skrivet under punkt 5:3 att ”fullmäktige 

avgör i varje enskilt fall hur budgetavvikelse (över- och underskott) 

vid bokslut skall hanteras, efter förslag från Kommunchefen”. 

Kommunchefen har under år 2011 följt nämndernas uppföljningar 

och ekonomi genom månatliga möten med förvaltningschefer och 

ekonomer. 

I bokslut för år 2011 uppvisar nämnderna avvikelse mot tilldelad 

budget enligt nedan(avvikelse år 2010 inom parentes): 

Kommunstyrelsens enheter: 1,4 mkr (2010 1,9 mkr) 

Barn- och utbildningsnämnden: 1,7 mkr (2010 5,3 mkr) 

Socialnämnden: 0,1 mkr (2010 0,7 mkr) 

Kultur- och fritidsnämnden 0,3 mkr (2010 +/- 0) 

Samhällsbyggnadsnämnden (skattefinansierad): 0,3 mkr (2010 

2,4 mkr) 

Nämndernas budgetföljsamhet bedöms som god och därför föreslås 

budgetavvikelserna lämnas utan åtgärd. Tjänsteskrivelse 

2012-01-31. 

Beslut 

Över- och underskott avgiftsfinansierade verksamheterna Öckerö 

Renhållning och Öckerö Båttrafik hanteras i enlighet ”ekonomiska 

styrprinciper, dvs verksamheternas resultat hanteras separat i den 

ekonomiska redovisningen. 

Nämndernas budgetavvikelser i bokslut 2011 lämnas utan åtgärd. 


5







Handläggare: Agneta Johannesson 

Ärende: 

Nämndernas budgetavvikelser - bokslut 2011 (över- och 

underskott) 


Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 

Över- och underskott avgiftsfinansierade verksamheterna Öckerö Renhållning och 

Öckerö Båttrafik hanteras i enlighet ”ekonomiska styrprinciper, dvs verksamheternas 

resultat hanteras separat i den ekonomiska redovisningen. 

Nämndernas budgetavvikelser i bokslut 2011 lämnas utan åtgärd. 

Bakgrund 

Kommunen följer Lagen om allmänna vattentjänster när det gäller redovisning av 

VA-verksamheten. 

I kommunfullmäktiges ”ekonomiska styrprinciper för budget- och redovisningsåret 

2012” står skrivet under punkt 5:3 att ”fullmäktige avgör i varje enskilt fall hur 

budgetavvikelse (över- och underskott) vid bokslut skall hanteras, efter förslag från 

Kommunchefen”. 

Kommunchefen har under år 2011 följt nämndernas uppföljningar av verksamheter 

och ekonomi genom månadliga möten med förvaltningschefer och ekonomer. 

I bokslut för år 2011 uppvisar nämnderna avvikelse mot tilldelad budget enligt 

nedan(avvikelse år 2010 inom parentes): 

Kommunstyrelsens enheter: 1,4 mkr (2010 1,9 mkr) 

Barn- och utbildningsnämnden: 1,7 mkr (2010 5,3 mkr) 

Socialnämnden: 0,1 mkr (2010 0,7 mkr) 

Kultur- och fritidsnämnden 0,3 mkr (2010 +/- 0) 

Samhällsbyggnadsnämnden (skattefinansierad): 0,3 mkr (2010 2,4 mkr) 

Nämndernas budgetföljsamhet bedöms som god och därför föreslås 

budgetavvikelserna lämnas utan åtgärd. 


kommunchef 






Au § 26 


Dnr 14/12 30 

Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget 

för GR 2013 

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har översänt förslag 

till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2013 med hemställan 

om synpunkter senast den 2 april. 

Jarl Gustavsson, ekonomichef, har i yttrande redogjort för ärendet 

och föreslår kommunstyrelsen att ställa sig bakom förslaget till 

budget 2013 för GR. Tjänsteskrivelse 2012-01-31. 

Beslut 


Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till budget 2013 för 

GR. 

_______ 


6




Handläggare: Jarl Gustavsson 

Ärende: 

Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budg 

för GR år 2013 


GR - budget 2013 


Kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom förslaget till budget 2013 för Göteborgsregionens 

kommunalförbund (GR). 

Bakgrund 

Enligt kommunalförbundslagen skall förbundsstyrelsen samråda med medlemskommunerna 

innan slutligt förslag till budget utarbetas. Praktiskt betyder detta att 

ett s.k. samrådsunderlag avseende budgeten översänds till kommunerna för synpunkter. 

Därefter sker en förnyad behandling av GR:s styrelse och fullmäktige. Beslut 

om budget fattas i juni. 

Ärende 

Det samrådsunderlag som översänts innebär oförändrad avgiftsnivå 2013 jämfört 

med 2012. Avgiftsnivån är 74,11 kr per invånare. Budgetförslaget för Öckerös del är 

preliminärt* 929 tkr jämfört med 923 tkr för år 2012. 

En del av GR:s medlemsavgifter överförs till andra regionala organisationer, främst 

till Business Region Göteborg (BRG). Öckerö kommuns belopp till BRG uppgår ungefär 

till 270 tkr. Västkuststiftelsen, VästKom och Göteborg & Co är andra exempel 

på bidragsmottagare. 

GR:s uppgift att tillvarata medlemskommunernas intressen och samordna verksamhet 

får ständigt nya områden att uppmärksamma. Ett sådant område är utvecklingen 

av e-samhället. Syftet är att med hjälp av användarvänlig IT och samarbete 

stödja en modernisering av offentlig sektor. 

Jarl Gustavsson, ekonomichef 

*avgiften ska baseras på befolkningen per 31/12 2011 




Samrådsunderlag 

Verksamhetsinriktning 

och Budget för GR år 

2013

Index 

Arbetsmarknadspolitik i förändring ...............................................................11 

Barn och unga .............................................................................................20 

Bostadsbyggande .........................................................................................16 

Brukarens inflytande och medskapande ........................................................19 

De äldres välbefinnande ..............................................................................21 

Det öppna utbildningslandskapet .................................................................26 

En arbetsmarknad för alla.............................................................................14 

En inbromsning i konjunkturuppgången ........................................................10 

Energi ..........................................................................................................17 

E-samhället ..................................................................................................21 

EU & internationellt arbete ...........................................................................13 

EU och det internationella perspektivet ...........................................................9 

EU-arbetet ...................................................................................................21 

Forsknings- och utvecklingsarbete integrerat ................................................19 

FoU-plattform inom det kommunala arbetsmarknadsfältet ............................14 

Framtidens hälso- och sjukvård .......................................................................4 

GRs initiativ och arbete ska utifrån en regional plattform 

fokusera på följande aktiviteter: Gränssnitt kommun och stat .................12 

Grön- och blå struktur ..................................................................................16 

Göteborgsregion med växtvärk .....................................................................11 

Hållbar utveckling ..........................................................................................9 

Hälsa bland kommunanställda ......................................................................14 

Klimat och sårbarhet ....................................................................................17 

Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken ................................................11 

Kommungemensam plattform för nyanlända flyktingar ..................................13 

Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare .....................................25 

Kompetensutveckling genom idé- och erfarenhetsutbyte ...............................19 

Kompetensutveckling ............................................................................... 9, 14 

Kretslopp .....................................................................................................17 

Kunskapsbaserad socialtjänst .......................................................................21 

Kunskapsspridning i samspel med praktiken ..................................................19 

Luft- och miljövårdsarbete ............................................................................17 

Läromedelssamverkan ..................................................................................24 

Materialförsörjning .......................................................................................16 

Medlemskommunernas företrädare .................................................................4 

Mitt i livet ....................................................................................................20 

Nya samarbetsformer .....................................................................................4 

Näringsliv .....................................................................................................17 

Näringspolitik och företagsservice ...................................................................5 

Plattform för samverkan och gemensamt agerande ......................................19 

Politisk styrning och nätverksarbete ................................................................8 

Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten ...........................................21 

Skola–arbetslivssamarbete ...........................................................................24 

Transportinfrastruktur ...................................................................................16 

Tydlighet i uppdrag och mandat ......................................................................5 

Ungdomar, arbete och framtidsutsikter ................................................... 13, 20 

Uppdelning av ISGR .....................................................................................26 

Uppläggning av budgetarbetet .......................................................................7 

Validering och vuxenutbildning .....................................................................12 

Vattenvård och –försörjning .........................................................................16

Förslag till 

Regionförstoringen förutsätter fördjupat regionalt samarbete ...... 4 

Utgångspunkter för årets budgetprocess .............................. 7 

Samarbetsorganisation för 13 kommuner ........................... 8 

Styrgruppen för arbetsmarknad .....................................10 

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ...................... 15 

Styrgruppen för sociala området ....................................18 

Utbildningsgruppen ..................................................22 


Verksamhetsinriktning 

och Budget 

för GR år 2013 

Resursfördelning ........................................................ 28

Regionförstoringen 

förutsätter fördjupat regionalt 

samarbete 

I 

den ekonomiska oktoberprognosen 2011, konstaterar 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

att en samstämd pessimism har brett ut sig om 

världsekonomins utveckling. Osäkerheten har ökat 

om framtida EU-samarbete och om euro-systemet 

kommer att överleva. Särskilt gäller detta för det 

närmaste året, men farhågan är även en lägre tillväxt 

och sysselsättning för 2013. SKLs bedömning bygger 

på att skuldkrisen klaras av under ordnade former, i 

annat fall ser det betydligt mörkare ut även för den 

kommunala sektorn. 

Medlemskommunernas företrädare 

GR har i uppgift att tillvarata medlemskommunernas 

intressen och samordna angelägenheter av gemensamt 

intresse inom olika kommunala verksamhetsområden. 

Förutom detta interna stöd till kommunerna har förbundet 

under senare år, som medlemskommunernas 

företrädare, allt oftare uppvaktats av regionala och nationella 

organisationer som Västra Götalandsregionen 

(VGR), Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och SKL m.fl. 

Inbjudningarna gäller regionala utvecklingsfrågor 

som näringslivsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, 

kompetens och kunskapsutveckling samt 

kultur och hälsa (enligt Vision Västra Götaland), där 

det finns ett territoriellt samordningsansvar hos VGR. 

För territoriet Västra Götaland har Göteborgsregionen 

ökande betydelse. Det är i stort sett inom detta 

geografiska område som befolkningen växer. Under 

den senaste tioårsperioden har Göteborgsregionen 

vuxit med cirka 100 000 invånare, vilket motsvarar 

den samlade folkmängden i kommunerna Alingsås, 

Lerum och Partille. Det kan inte uteslutas att den 

fortsatta regionförstoringen genom ett utökat pendlingsområde 

och en växande arbetsmarknadsregion 

kan komma att påverka nuvarande administrativa 

gränser för Göteborgsregionens kommunalförbund 

(GR). 

4 

Många andra organisationer som universitet, 

högskolor, Västsvenska handelskammaren m.fl. verkar 

också på en regional arena och med behov att 

tydliggöra sin egen identitet inom ett gemensamt 

Västsverige. Hela områdets attraktivitet påverkas av 

olika parters förmåga till ett konstruktivt samarbete 

inom skilda områden. Varje organisation har intresse 

av ett regionalt samarbete om det är till nytta för att 

lösa egna behov. Även GR medverkar i denna utveckling 

med alltmer nätverksliknande samarbeten. 

Några områden som tidigare utvecklats på detta sätt 

är K2020, en långsiktig strategi för kollektivtrafiken i 

Göteborgsregionen, med medverkan från Göteborgs 

stad, Västtrafik, Trafikverket, VGR och GR. Strukturbilden 

för Göteborgsregionen, som godkändes 

2008, växte fram genom rådslag med kommunernas 

fullmäktigeförsamlingar. 

Nya samarbetsformer 

I framtiden väntar nya områden där lösningarna 

måste sökas i olika samarbetskonstellationer eftersom 

frågornas komplexitet omöjliggör att endast en part, 

t.ex. GR, kan få fram heltäckande lösningar. 

Ett sådant område är utvecklingen av e-samhället, 

där SKL under de närmaste åren uppmanar kommuner 

och landsting/regioner till ett organiserat 

samarbete kring verksamhetsutveckling med IT-stöd. 

Syftet är att med hjälp av mer användarvänlig IT och 

organiserat samarbete stödja en modernisering av 

den offentliga sektorn. Tre övergripande mål pekas 

ut: enklare vardag för privatpersoner och företag 

när det gäller att komma i kontakt med offentliga 

tjänster; smartare och öppnare förvaltning som ger 

stöd åt innovation och delaktighet; samt att uppnå 

högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. SKL 

understryker behovet av att minska den digitala klyftan 

mellan större och mindre kommuner genom nära 

samverkan, för att hjälpa kommuner som har brist på

egna resurser och kompetens. 

Mistra Urban Futures är ett flerårigt stadsutvecklingsprojekt 

i Göteborgsområdet, där GR är en av 

sju parter som alla har gemensamma intressen inom 

området. GRs viktigaste uppgift är att företräda de 

medlemskommuner som vill delta. Om en kommuns 

projekt/uppdrag bedöms bidra till en hållbar stadsutveckling 

kan kommunen få resursförstärkning för att 

genomföra detta. Här ges nya möjligheter att utveckla 

ett tvärsektoriellt samarbete i nätverk. 

Näringslivspolitik 

Kommunernas näringslivspolitik är ett utvecklingsområde 

där varje kommun är ansvarig för sina insatser 

men där en viktig aspekt också är den samlade uppfattningen 

om företagspolitiken i hela Göteborgsregionen. 

För att klara av förväntningar och krav inom 

skola, vård och omsorg krävs att kommunerna arbetar 

strategiskt med sina utvecklings- och tillväxtfrågor. 

Det handlar lika mycket om att effektivisera den 

kommunala verksamheten som att hitta nya vägar 

att utföra myndighetsuppdragen på. SKL kommer att 

genomföra regelbundna undersökningar, s.k. öppna 

jämförelser, av den kommunala servicen till företag 

inom områden som brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, 

miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd, 

och där kommunerna kommer att rangordnas efter 

sina resultat. 

Ett annat utvecklingsområde är uppföljning och 

genomförande av Göteborgsregionens tillväxtstrategi 

– Uthållig tillväxt. Beslut om nuvarande strategi 

fattades i förbundsstyrelsen 2006. Grundtanken är att, 

5 

tillsammans med Business Region Göteborg (BRG) 

och andra parter, stimulera till fortsatt befolkningstillväxt, 

ta tillvara de möjligheter som regionförstoringen 

innebär samt stärka de kvaliteter som gör att många 

vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. Allt 

snabbare globalisering, ökat utlandsägande av företag, 

Göteborgs ökade betydelse som motor för den 

regionala tillväxten samt omfattande investeringar 

i infrastruktur är faktorer som behöver analyseras 

utifrån påverkan på regionens fortsatta konkurrensförmåga 

och tillväxt. 

Framtidens hälso- och sjukvård 

Ett vidgat regionalt perspektiv gäller också i frågor 

inom välfärdsområdet. Här har under senare år skett 

en massiv satsning från Socialstyrelsen, med stöd av 

SKL, på insatser för de mest sjuka äldre. Under åren 

2012-2013 avser regeringen att nationellt satsa sammanlagt 

3,75 miljarder kronor för att förbättra vården 

och omsorgen för de mest sjuka äldre. Sådana statliga 

insatser är också aviserade för områdena barn och 

unga samt psykiatri. VGR har bjudit in kommunalförbunden 

till att medverka i ett utvecklingsarbete kring 

framtidens hälso- och sjukvård. Kommunerna, med 

ansvar för omsorg och hemsjukvård, är en mycket 

viktig del i ett regionalt sammanhållet sjukvårdsystem 

med patientperspektiv. Kännetecknande för 

denna typ av insatser är att de förutsätter en regional 

ledningsstruktur, där GR förväntas delta tillsammans 

med VGR och övriga kommunalförbund i Västra 

Götaland. 

Tydlighet i uppdrag och mandat 

Samarbetsområden med andra parter förutsätter en 

tydlighet i GRs uppdrag och mandat. Under 2011 

föreslogs revideringar av GRs förbundsordning för 

att stärka förbundets regionala företrädaruppgift i 

Beredningen för hållbar utveckling (BHU). BHU är 

ett samverkansorgan för VGR och länets kommuner 

via de fyra kommunalförbunden i frågor om hållbar 

utveckling på kommunövergripande och strategisk 

nivå. Göteborgs Stad har poängterat att GRs företrädarskap 

endast kan ske i frågor som staden i särskilt 

beslut överfört till GR. Göteborg har också framfört 

att man vill föra en egen dialog med VGR och andra 

regionala organ i för staden angelägna frågor. 

GRs möjligheter att i BHU företräda medlemskommunerna 

avviker från kommunalförbunden i 

Fyrbodal, Sjuhärad och i Skaraborg. Dessa har av sina 

medlemskommuner ett mandat att företräda fullt ut 

inom ramen för Vision Västra Götaland. GR har inte

kommunernas mandat inom områdena kultur och 

hälsa. Samtidigt önskar VGR kommunalförbundens 

synpunkter på både den regionala kulturpolitiken, via 

BHU, samt på utformningen av framtidens hälso- och 

sjukvård, via samarbetsorganet Västkom. 

I nuvarande form har GR fungerat sedan 1995. 

Under tiden har VGR tillkommit med sitt regionala 

samordningsuppdrag, men också de övriga kommunalförbunden 

i Västra Götaland som bildats efter 

6 

VGRs tillkomst. Insikten om storstadsregionernas 

växande betydelse för tillväxt och regional utveckling 

ökar allt mer. Göteborg är en ledande storstadsregion, 

tillsammans med Stockholm och Malmö. Det 

är inom dessa områden och en del universitetsorter, 

som regionförstoring och tillväxt särskilt gynnats av 

strukturomvandlingen i ekonomin med expansion 

av högre utbildning och samarbete med växande 

tjänstenäringar. l

Utgångspunkter för 

budgetprocessen inför 2013 

Uppläggning av 

budgetarbetet 

GRs förbundsfullmäktige ska före utgången av september 

månad fastställa budgeten för kommande år. 

För att få delaktighet och ett brett engagemang ges 

medlemskommunerna möjlighet att lämna synpunkter 

på verksamhetsinriktnings- och budgetförslaget 

(samrådsunderlaget). Inför budgetprocessen 2013 

har de politiska styrgrupperna under hösten 2011 

utarbetat förslag till verksamhetsinriktning inom respektive 

område, med utgångspunkt från en analys av 

inriktningen på verksamheten 2012. Efter ställningstagande 

i förbundsstyrelsen den 10 februari genomförs 

samrådet med kommunerna under våren 2012. När 

kommunerna lämnat sina synpunkter beslutar förbundsstyrelsen 

om verksamhetsinriktning och budget 

den 11 maj. Förbundsfullmäktige fastställer budgeten 

den 12 juni 2012. 

7 

Tidplan 

Följande datum gäller 2012 för behandling av verksamhetsinriktning 

och budget 2013: 

Datum ... Vad händer? 

26 jan ... Utskick till förbundsstyrelsen och kommunerna 

av presidiets förslag till samrådsunderlag 

och budget 2013. 

10 feb ... Förbundsstyrelsen beslutar om samrådsunderlaget. 

2 apr .... Synpunkter till GR från kommunerna. 

23 apr ... Presidiet tar ställning till budgetförslaget. 

11 maj ... Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till 

verksamhetsinriktning och budget. 

12 juni .. Förbundsfullmäktige fastställer budget och 

medlemsavgift. 

l

Samarbetsorganisation 

för 13 kommuner 

är en samarbetsorganisation för 13 kom- 

GR muner i Västsverige som tillsammans har 

cirka 930 000 invånare. Högsta beslutande organ är 

förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per 

år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen 

som består av politiska representanter från 

respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss 

del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna 

(ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) 

finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, 

utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. 

GR har en årsomsättning på drygt 300 mkr (2011). 

Inklusive de majoritetsägda bolagen uppgår omsättningen 

till cirka 700 mkr (2011). 

Uppdraget 

GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. 

Som kommunalförbund är 

GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan 

mellan kommuner och denna form för samverkan 

regleras i kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Som 

kommunförbund är GR en intresseorganisation som 

för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. 

Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen 

som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. 

Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål 

att som organ för Göteborgsregionen tillvarata 

medlemskommunernas intressen samt främja deras 

samverkan och ge dem service. GR ska stödja och 

utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet 

ska också genom samhällsplanerande insatser och 

utredningar verka för samordning av angelägenheter 

av gemensamt intresse för medlemskommunerna 

inom regionplanering, näringsliv/marknadsföring, 

kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, 

natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala 

frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksam- 

8 

heters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att 

GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, 

utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet 

ska även svara för antagningen till gymnasieskolan 

enligt skollagen samt för anordnande av lärande för 

vuxna. 

Politisk styrning och 

nätverksarbete 

Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen 

att se till att förbundets fastställda mål och 

planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. 

För att bereda arbetet inom olika målområden 

finns dessutom följande politiska styrgrupper: 

Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd samt 

vuxenutbildningsanordnare utsedd av förbundsfullmäktige), 

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, 

sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. 

Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta 

förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika 

kommungemensamma aktiviteter inom respektive 

styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar 

också egna politiska initiativ inom sina respektive 

verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är 

en viktig del i styrgruppernas arbete. 

Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den tydliga 

politiska styrningen, å andra sidan de kommunala 

tjänstemännens arbete i de nätverken. Detta samspel 

skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med 

goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och 

nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan 

mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det 

omgivande samhället som till exempel arbetsmarknadsorganisationer, 

universitet och högskolor, BRG, 

övriga kommunalförbund i länet, VGR samt statliga 

aktörer på regional nivå.

Hållbar utveckling 

GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. 

Denna utveckling kan beskrivas i tre 

grundläggande och inbördes beroende dimensioner 

– den ekonomiska, den miljömässiga och den 

sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens 

behov utan att äventyra kommande generationers. 

Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar 

dessa tre dimensioner. 

”Vision Västra Götaland – Det goda livet” är den 

gemensamma visionen för region och kommuner 

i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs 

verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt 

näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, 

infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. 

Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den 

gemensamma regionen, jämställdhet, integration och 

internationalisering. 

Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet 

”Uthållig tillväxt – mål och strategier 

med fokus på hållbar regional struktur” (antaget i maj 

2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för 

Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen 

ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa 

– en region som är attraktiv att bo, leva och verka 

i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat 

arbete vill GR stärka regionens kvaliteter och aktivt 

arbeta för att möta framtidens utmaningar. 

Barn- och 

jämställdhetsperspektivet 

Ett tydligt barn- och jämställdhetsperspektiv ska 

prägla utvecklingen av GRs verksamhet. Den GRsamverkan 

som etablerats för att stödja barns och 

ungas välbefinnande bör utvecklas och fördjupas 

ytterligare (se sid 20). Jämställdhet mellan män och 

kvinnor är ett generallt perspektiv som även betonas i 

”Vision Västra Götaland”. GR ska inom alla områden 

sträva efter en jämställd verksamhetsutveckling där 

både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet 

ska också beaktas för att åstadkomma 

ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra 

regionala organ. 

Kompetens- och 

kunskapsutveckling 

GR ser kompetens- och kunskapsutveckling för 

personer som är verksamma i Göteborgsregionens 

medlemskommuner som ett viktigt medel för att 

9 

utveckla vår region. I ”Vision Västra Götaland” utpekas 

kompetens- och kunskapsutveckling som ett av 

fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen 

i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera 

med annan verksamhet. Utbudet av kurser, 

konferenser och seminarier och andra utvecklingsinsatser 

spänner över ett brett verksamhetsfält. 

Genom FoU i Väst/GR ska GR bidra till regional 

utveckling och lärande genom att förena kunskap 

från forskning, fält och brukare. Medarbetare i medlemskommunerna 

deltar också i FoU-projekt, cirklar 

och studier. 

Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller 

längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis 

högskola och universitet. Vissa insatser initieras 

och medfinansieras av staten inom t.ex. psykiatri samt 

äldre- och handikappomsorgen. Socialfonden är ytterligare 

ett exempel på möjlig medfinansiering av 

kommungemensamma utbildningsinsatser. 

Oavsett finansiering ska behovet av insatser och 

om de bör vara kommungemensamma definieras 

av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera 

medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter 

en tät dialog med medlemmarna och en god 

förankring i nätverken. 

EU och det internationella 

perspektivet 

Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska 

genomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete 

är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna 

och bedrivs i tät dialog med de inom 

GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning och 

kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av 

uppgiften. Ett aktivt deltagande i EU-projekt betraktas 

därmed som en av flera projektfinansieringsformer 

för GR. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till 

tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna 

i form av gemensamma utvecklingsprojekt. 

Framtidens EU-program kommer att ha en allt 

större fokus på att EU-projekten blir gränsöverskridande. 

GR deltar i allt fler EU-projekt som genomförs 

mellan regioner över nationsgränser. 

GR deltar i flera regionala, nationella och internationella 

EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, 

sociala frågor, samhällsplanering och forskning. 

I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i 

samverkan med andra organisationer, privata såväl 

som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en 

integrerad del i ett större internationellt perspektiv. l

Styrgruppen för 

arbetsmarknad 

Styrgruppens roll 

Styrgruppen för arbetsmarknad är en politisk beredningsgrupp 

för GRs förbundsstyrelse. GR är en 

plattform för det kommungemensamma arbetet och 

utgångspunkten för styrgruppens arbete är regionens 

möjligheter och utmaningar. 

Styrgruppen uppdrag innebär att 

• utforma en gemensam analys över arbetsmarknadssituationen 

i regionen 

• utarbeta gemensamma ställningstaganden och 

utöva påtryckning 

• skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk 

• vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveckling 

• intressebevaka det arbetsmarknadspolitiska området 

• bidra till medlemskommunernas kompetensutveckling 

Inom GRs verksamhet sker ett aktivt nätverkande 

mellan kommunerna. Chefer inom kommunal arbetsmarknadsverksamhet, 

personalchefer, socialchefer 

(handikapp, äldreomsorg och IFO) samt chefer inom 

utbildningsområdet har en kontinuerlig mötesplats 

genom GRs olika nätverk. Dessa chefsnätverk har en 

regelbunden dialog med de politiska styrgrupperna. 

Vidare har GR ett angeläget samarbete med BRG 

vad gäller näringslivsutveckling och strategiska arbetsmarknadsfrågor. 

Kopplingar finns även mellan GRs 

uppdrag samt statliga och regionala myndigheter, 

såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, 

Länsstyrelsen och VGR. 

Avgörande för GRs arbete är förankringen i kommunerna 

och kommunernas engagemang. 

10 

Vision 

I Göteborgsregionen ska det kommungemensamma 

arbetet fokusera på att alla arbetssökande ska ha samma 

möjligheter att söka och få ett arbete eller annan 

meningsfull sysselsättning. Kostnader för exkludering 

från arbetslivet ska omvandlas till vidareutveckling 

av en hållbar välfärd. Det gemensamma arbetet ska 

också visa på den kommunala verksamheten som ett 

attraktivt arbetsfält. 

Mål 

Det övergripande målet är en hög sysselsättning bland 

alla Göteborgsregionens invånare. 

Utmaningar 

En inbromsning i konjunkturuppgången 

Antalet sysselsatta personer i Västra Götaland uppgår 

för första gången till över 800 000 personer. Under 

2011 har det blivit färre arbetslösa, och fler lediga 

tjänster har anmälts till Arbetsförmedlingen än under 

de två föregående åren. Denna efterfrågan på arbetskraft 

har nu bromsats in, och trots det stora antalet 

sysselsatta är antalet arbetslösa fortfarande högre än 

före hösten 2008. Inom gruppen arbetslösa är det 

framförallt ungdomsarbetslösheten som ligger kvar på 

en hög nivå samt gruppen långtidsarbetslösa som ökar. 

Under hösten 2011 har rapporterna om en vikande 

konjunktur blivit alltmer alarmerande. Det finns en 

klar enighet om att det pågår en inbromsning av konjunkturutvecklingen, 

men det råder osäkerhet i hur 

kraftfull den kommer att bli. Oroligheter i ekonomin i 

flera av Europas länder spelar en avgörande roll liksom 

utvecklingen i USA. Stora statsfinansiella problem i 

omvärlden kommer att få effekt på konjunkturen. 

På nationell nivå har en inbromsning av efterfrågan

på arbetskraft konstaterats och att antalet varsel har 

ökat under de senaste månaderna. Enligt konjunkturbarometern 

för oktober 2011 är tillväxten i svensk 

ekonomi lägre än normalt, och sämst är utvecklingen 

inom specialiserad butikshandel. 

En minskad efterfrågan på arbetsmarknaden, samtidigt 

som antalet arbetslösa fortfarande ligger kvar på 

en förhållandevis hög nivå, är en delvis ny situation. 

Det finns en tendens att konjunkturcyklerna blir allt 

kortare samt att förändringen mellan hög- och lågkonjunktur 

blir allt snabbare. Det medför högre krav 

på att arbetsmarknaden är flexibel och att snabba omställningar 

kan göras utifrån de nya förutsättningarna. 

Göteborgsregionen drabbades hårt under föregående 

lågkonjunktur, men trots det har regionen 

i dagsläget en lägre arbetslöshet än de två övriga 

storstadsregionerna. Regionen har även en god 

befolkningsutveckling, vilket är avgörande för en 

gynnsam tillväxt. 

Arbetsmarknadspolitik i förändring 

Staten har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken 

och Arbetsförmedlingen är den 

myndighet som ska realisera de intentioner som 

politiken anger. Under föregående mandatperiod 

utvecklades en delvis ny arbetsmarknadspolitik som 

inriktades på att externa leverantörer i högre grad 

skulle utföra insatser på uppdrag från Arbetsförmedlingen. 

Det handlade om coachning på individ- och 

gruppnivå, men även om att skapa sysselsättning och 

praktik. I dag finns kommunerna som en utförare av 

Arbetsförmedlingens program och de kompletterar 

de privata aktörernas arbete. 

När det gäller yrkesinriktad utbildning har regeringen 

pendlat mellan satsningar på kommunala 

yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar 

inom Arbetsförmedlingens uppdrag. Under 2012 

har Arbetsförmedlingen fått ett utökat uppdrag vad 

gäller utbildning. Arbetsförmedlingen har dessutom 

fått ytterligare förstärkning, t ex med fler handläggare 

för att förbättra kvalitén. 

Göteborgsregion med växtvärk 

Göteborgsregionen med de 13 medlemskommunerna 

utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Ett 

starkt och mångfacetterat näringsliv är av avgörande 

betydelse för en god arbetsmarknad. Befolkningen i 

arbetsmarknadsregionen förväntas öka från dagens 

drygt en miljon invånare till uppskattningsvis 1,6 

miljoner år 2020. Ökningen beror inte främst på att 

11 

antalet människor ökar i Göteborgsregionen utan att 

arbetsmarknadsområdet vidgas geografiskt. Människors 

möjlighet att arbetspendla över längre sträckor 

på kortare tid dvs. pendlingsarean ökar. Det kraftigt 

stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher 

och arbetstillfällen. 

Demografin är betydligt gynnsammare för storstadsregionerna 

än för flertalet kommuner i övriga 

landet. Relationen nytillkommande ungdomar på 

arbetsmarknaden i förhållande till antalet åldersavgångar 

den närmaste tioårsperioden är positiv i Göteborgsområdet. 

Paradoxen är att arbetsmarknaden inte 

klarar av att ta emot alla ungdomar som vill ha jobb. 

Strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden 

är omfattande. Teknologiska förändringar och 

även utflyttning av jobb till låglöneländer har minskat 

efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft. Samtidigt 

råder det inom vissa branscher och yrkesgrupper 

brist på personer med adekvat utbildning eller 

yrkeserfarenhet. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft 

med hög kompetens, förväntas öka till följd av den 

snabba tekniska utvecklingen i arbetslivet. 

Strategier 

Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är att 

medverka till att arbetssökande snabbt sammanförs 

med lediga jobb, öka de arbetslösas kompetens samt 

stödja dem som har svårast att få ett arbete. 

Arbetslinjen är en grundläggande princip i svensk 

arbetsmarknadspolitik och innebär att aktiva åtgärder, 

som syftar till att de arbetslösa kommer vidare till ett 

arbete, prioriteras framför passiv kontantersättning. 

Arbetslösa som inte hittar ett arbete ska erbjudas 

utbildning, praktik eller i vissa fall en subventionerad 

anställning som förbättrar förutsättningarna att få ett 

arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 

Kommunernas roll i 

arbetsmarknadspolitiken 

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, 

men kommunerna har från flera utgångspunkter ett 

stort intresse av att delta i arbetsmarknadens utveckling. 

Genom lagen om arbetslöshetsnämnd har kommunen 

ett uttryckligt ansvar att vidta eller på annat 

sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga eller 

minska verkningarna av arbetslöshet. 

Arbetsmarknadssituationen är även central utifrån 

flera andra aspekter i en kommun. En god arbetsmarknad 

är en viktig förutsättning för att invånarna

har goda livsvillkor, att kommunen får skatteintäkter 

och kan bedriva en god service, osv. Detta i sin tur 

kan medföra att företagen i kommunen får en god 

tillväxt och att fler företag etableras. Kommunerna är 

också viktiga som potentiella arbetsgivare. 

Kommunen har det yttersta ansvaret för sina invånare 

genom socialtjänstlagen, som anger att kommunen 

ska erbjuda aktiva insatser så att den enskilde 

blir självförsörjande. Framförallt betonas detta när 

det gäller unga under 25 år. Kommunen har även ett 

informationsansvar för ungdomar under 20 år som 

innebär att kommunen ska hålla sig informerad om 

vad den unge gör. Om han eller hon avslutat gymnasiet 

ska kommunen kunna erbjuda relevanta insatser. 

Satsningar för att få ut arbetslösa ungdomar, 

flyktingar/invandrare och försörjningsstödstagare i 

arbete, feriearbete samt insatser för människor med 

medicinska och sociala arbetshandikapp är några av 

de områden där kommunernas roll utvecklas i samverkan 

med Arbetsförmedlingen samt ibland också 

med andra aktörer. 

Inom GR Utbildning har man utvecklat en databas 

som bland annat visar antalet studerande inom olika 

arbetsområden och den förväntade efterfrågan. Detta 

kommer att öka kunskapen om arbetsmarknadens 

behov. 

Det är centralt för både stat och kommun att få 

långtidsarbetslösa tillbaka i arbete samt att stödja 

ungdomar och flyktingar/invandrare som aldrig 

kommit in på arbetsmarknaden. I det sammanhanget 

är det angeläget att också se framväxten av företag 

i den sociala sektorn som en möjlighet att vidga 

arbetsmarknaden. 

Aktiviteter och löpande 

verksamhet 

Utgångspunkten för GRs arbete är behoven hos 

medlemskommunerna. De gemensamma frågeställningarna 

kan genom samarbete ge en mer samlad 

regional utveckling. 

Genom styrgruppen för arbetsmarknad kanaliseras 

frågor som rör arbetsmarknadens utveckling i regionen, 

särskilt med fokus på arbetslöshet och utanförskap. 

Dessa frågor är även kopplade till de övriga verksamhetsområdena 

som ryms i GRs uppdrag såsom 

utbildning, sociala utveckling och samhällsbyggnad. 

Det är därför angeläget att de olika verksamheterna 

inom GR samverkar och belyser behov och frågor 

ur flera synvinklar. 

12 

GRs initiativ och arbete ska utifrån en 

regional plattform fokusera på följande 

aktiviteter: Gränssnitt kommun och stat 

Regeringens arbetsmarknadspolitik påverkar gränssnittet 

mellan kommun och stat när det gäller ansvar, 

uppgifter, roller och sannolikt även finansiering av 

insatser. Under senare år har kommunernas medverkan 

i arbetsmarknadspolitiken varierat både vad gäller 

innehåll och insatser. 

Förändringar i bland annat arbetslöshets- och 

sjukförsäkringen, etableringen av nyanlända samt 

inslaget av kompletterande aktörer har bidragit till 

förändringar i kommunernas arbetsmarknadsverksamhet. 

Det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen 

och se om det sker en förskjutning mellan stat och 

kommun när det gäller arbetsmarknadsinsatserna. I 

detta sammanhang är det särskilt angeläget att följa 

Arbetsförmedlingens möjligheter att erbjuda insatser 

för personer med försörjningsstöd. 

GR ska arbeta för att den statliga arbetsmarknadspolitiken 

i högre grad formas utifrån den lokala och 

regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Göteborgsregionens 

formulerade mål och strategier för 

uthållig tillväxt ska vara basen för arbetet. 

Validering och vuxenutbildning 

Validering med kompletterande yrkesutbildningar 

är ett verkningsfullt och effektivt instrument när det 

gäller personer som står inför en omställningssituation 

samt för personer som av andra skäl står utanför 

arbetsmarknaden. Det kan handla om personer med 

arbetslivserfarenhet eller utbildning från ett annat 

land. Det är angeläget att tillsammans med branschorganisationerna 

och arbetsmarknadens parter stödja 

utvecklingen av valideringsarbetet. Avgörande är att 

både stat och kommun ger möjlighet till kompletterande 

yrkesutbildningsinsatser. Myndigheten för 

yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna och stödja 

en nationell struktur för validering, vilket fortfarande 

saknas. Ett delmål är att bygga en stödstruktur i Västsverige 

med bland andra Västra Götalandsregionen. 

Arbetslivets förväntningar på interkommunala 

lösningar när det gäller regionala vuxenutbildningsinsatser 

ökar och inom Göteborgsregionen har flera 

steg tagits av Utbildningsgruppen. En regional plattform 

för yrkesinriktad vuxenutbildning och SFI har 

etablerats och är under utveckling. 

Den strukturella förändringen på arbetsmarknaden 

innebär bland annat att nya kompetenser efterfrågas i 

arbetslivet. Tidigare tjänster och produkter efterfrågas

inte längre utan nya tillkommer. Det kommande arbetet 

ska fokusera på den så kallade överbryggningen 

– validering, yrkesutbildning, studiefinansiering etc. 

EU & internationellt arbete 

GR ska vara en aktiv part för att se hur EUs olika 

program kan stödja strategiska områden på arbetsmarknaden 

samt främja kompetensutveckling riktat 

till kommunanställda. Den nuvarande programperioden 

avslutas 2013 och den nya inleds 2014. I dagsläget 

är det oklart vilka programområden som kommer 

att finnas i den nya perioden och vilken fokus som 

kommer att gälla. Europeiska kommissionen har nu 

lanserat Europa 2020-strategin som ska ta Europa ur 

krisen och förbereda EUs ekonomi för nästa årtionde. 

Kommissionen anger tre centrala drivkrafter för tillväxt: 

smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. 

GR har en gedigen erfarenhet av kommungemensamma 

EU-projekt inom arbetsmarknadsområdet, 

utbildningsområdet och det sociala området. GR bör 

definiera ett antal frågor på arbetsmarknadsområdet 

som genom ökade internationella kontakter kan ge 

influenser till det kommungemensamma arbetet. 

Inom kort väntas bland annat besked från socialfondens 

partnerskap om GRs ansökningar med beteckning 

IT-lyftet och IT-piloterna kommer att beviljas. 

Ungdomar, arbete och framtidsutsikter 

Ungdomar drabbas hårt av lågkonjunkturen, och 

särskilt utsatta är de ungdomar som inte fullföljt sina 

gymnasiestudier eller/och har en funktionsnedsättning. 

Det är angeläget att ungdomar inte fastnar i en 

långvarig arbetslöshet. Erfarenheter från tidigare konjunktursvängningar 

visar att risken är stor att flera ur 

denna grupp aldrig etablerar sig på arbetsmarknaden. 

Särskilt bör man belysa konsekvensen av regelverket 

för kvalificeringstiden till jobbgarantin för ungdomar 

(UGA) samt den ökande andelen ungdomar 

som är långtidsarbetslösa. 

Projekt Mellan Rum, ett kommungemensamt projekt 

med Arbetsförmedlingen och med finansiering 

genom ESF, avslutades under våren 2011. Projektet 

har resulterat i att kommunerna och arbetsförmedlingarna 

har ett närmare samarbete där gemensamma 

handlingsplaner och fyrpartsamtal med den unge är 

centralt. På regional nivå finns en diskussion kring 

att vidareutveckla den resursbank som byggdes upp 

under projekttiden. Syftet med resursbanken är att 

samla information om alla aktiviteter och verksamheter 

i regionen som riktas till arbetslösa ungdomar, 

13 

detta för att enklare kunna hämta kunskap och erfarenheter 

från varandra. 

Ungdomars möjlighet till ferie-/sommarjobb samt 

en kvalitetssäkrad praktik är av stor betydelse. GR ska 

bevaka i vilken grad ungdomar i gymnasieåldern ges 

möjlighet att sommararbeta samt ha en beredskap när 

det gäller tillgång till kommunala feriejobb. 

När det gäller frågor som rör ungdomar, ungdomsarbetslöshet 

och utanförskap kommer arbetet inom 

de olika politikerområdena inom GR att samverka 

i högre grad, då dessa områden berör flera olika 

politikområden. 

Kommungemensam plattform för 

nyanlända flyktingar 

Efter beslut i förbundsstyrelsen i december 2010 

etablerades en kommungemensam plattform för 

nyanlända flyktingar. I arbetet ingår chefer från 

medlemskommunerna, Arbetsförmedlingen och 

Länsstyrelsen. Fyra delområden har pekats ut som 

särskilt viktiga i det kommungemensamma arbetet. 

Områdena sammanfaller delvis med det kommunala 

uppdraget för nyanlända i och med etableringsreformen. 

Dessa delområden är: 

• samhällsinformation 

• regionaliserad SFI 

• bostadsfrågan 

• rehabilitering 

När det gäller den regionala samhällsinformationen 

svarar GR Arbetsmarknad för såväl styrning som 

uppföljning och utvärdering. Samhällsinformationen 

ska bedrivas för och erbjudas alla nya vuxna flyktingar 

som anländer till Göteborgsregionens tretton 

kommuner. Under 2010 har verksamheten etablerats. 

Verksamheten finansieras solidariskt av de tretton 

medlemmarna genom ett antal avtal mellan parterna. 

En samverkan mellan kommuner är näst intill nödvändigt 

för att kunna bedriva samhällsinformation 

på modersmål. I dagsläget finns dock svårigheter att 

samverka på grund av lagstiftningen vad gäller bland 

annat Lagen om valfrihet (LOV). När det gäller den 

regionaliserade SFI:n svarar Utbildningsgruppen på 

GR för denna. Frågan om rehabilitering involverar 

GRs sociala styrgrupp och diskussioner pågår med 

de finansierande samordningsförbundens parter. En 

särskild grupp har etablerats kring boendefrågan med 

bland annat representanter från miljö och samhällsbyggnad 

på GR, länsstyrelsen osv. Ett av målen är 

att öka vidareflytten från Göteborg till kranskommunerna.

Hälsa bland kommunanställda 

Personalcheferna i Göteborgsregionens medlemskommuner 

genomför årligen en nyckeltalsstudie 

över hälsan hos de kommunanställda. Arbetet syftar 

till att genom jämförelser och fördjupade studier 

påverka hälsan och förebygga ohälsa bland anställda. 

Resultaten redovisas kommunvis och nyckeltalen 

publiceras även på GRs hemsida. 

Kompetensutveckling 

GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet 

för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas 

egna insatser. Kompetensutvecklingen kan 

bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i 

samarbete med exempelvis högskola och universitet. 

Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten 

inom t.ex. psykiatri samt äldre- och handikappomsorg. 

Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig 

medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. 

Oavsett finansieringsform ska behovet 

av insatser och om de bör vara kommungemensamma 

definieras av medlemskommunerna. 

Ett antal större arrangemang planeras för år 2013, till 

exempel ”Mötesplatser” för personal inom de olika 

sociala verksamhetsområdena. Evenemangen bygger 

på personalens eget deltagande när det gäller såväl 

föreläsningar, seminarier som utställningar. 

De regionala kommungemensamma insatserna 

innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från 

angränsande kommuner och organisationer. Årliga 

uppföljningar visar att det kollegiala erfarenhetsutbytet 

både är effektivt och högt uppskattat. 

14 

FoU-plattform inom det kommunala 

arbetsmarknadsfältet 

GR Arbetsmarknad kommer under 2012 att undersöka 

förutsättningarna för att få till stånd mer forskning 

inom det regionala arbetsmarknadsområdet. Det är 

angeläget att få en fördjupad kunskap om effekterna 

av den praktiska kommunala arbetsmarknadsverksamheten, 

och att få en mer praktiknära forskning som 

kan kvalitetssäkra arbetet. Det handlar också om att 

belysa strukturen och upptäcka eventuella hinder. Ett 

förslag till finansieringsmodell kommer att tas fram. 

En arbetsmarknad för alla 

Utvecklingen på arbetsmarknaden vad gäller rationaliseringar, 

teknikutveckling, globalisering och 

kunskapskrav har medfört att allt fler personer ställs 

utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De kan 

sakna kunskap och formell utbildning, men även ha 

olika hinder som gör att de inte ges möjlighet till 

anställning. Denna grupp har blivit större för varje 

lågkonjunktur, och detta medför fler i utanförskap 

och ibland social isolering. En del personer har varit 

arbetslösa i decennier och detta präglar även deras 

familjer och barn. 

Inom styrgruppen ska denna grupp belysas, då det 

är angeläget att bromsa ökningen av utanförskapet. 

Vilka alternativ kan erbjudas långtidsarbetslösa? Hur 

ser möjligheterna ut inom den sociala företagssektorn? 

Vilket engagemang kan mobiliseras i det privata 

näringslivet inom t.ex. Corporate Social Responsibility 

(CSR, företagens samhällsansvar)? l

Styrgruppen för miljö 

och samhällsbyggnad 


Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är GRs 

förbundsstyrelses politiska beredningsgrupp inom 

områdena miljö och samhällsbyggnad. 

GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan 

enligt plan- och bygglagen (PBL) och därmed bärare 

av det regionala perspektivet i olika planprocesser. 

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har 

förbundsstyrelsens uppdrag att leda detta arbete och 

bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens 

ställningstagande. 

GR har också genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen, 

förankrat i varje medlemskommun, uppdraget 

att samordna planeringen av transportinfrastrukturen 

i regionen. Styrgruppen är beredande för detta 

uppdrag. 

Vision 

Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion 

i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka 

i, samt att besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete 

vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att 

möta framtidens utmaningar. 

Denna vision finns i det av förbundsstyrelsen 

framtagna mål- och strategidokumentet ”Uthållig 

tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar 

regional struktur” (antaget i maj 2006). Här beskrivs 

de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens 

utveckling och förbundsstyrelsen har därmed 

lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör 

styrgruppens ansvarsområden. 

Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål har 

dokumentet ”Strukturbild för Göteborgsregionen” 

(godkänt i maj 2008) tagits fram. Strukturbilden visar 

huvuddragen i regionens fysiska struktur och ligger 

till grund för ett samstämt och konsekvent agerande 

över lång tid. 

15 

Mål och strategier 

Styrgruppens del i att möta utmaningarna i ”Uthållig 

tillväxt” ligger i att verka för att av förbundsstyrelsen 

antagna mål och strategier omsätts till ett 

aktivt agerande i såväl medlemskommunerna som 

i olika organisationer, t ex det statliga Trafikverket. 

Genom sitt bevaknings- och beredningsansvar inom 

ett antal områden som påverkar samhällsbyggandet 

har styrgruppen också möjlighet att inte bara följa 

utvecklingen inom dessa områden utan även att ta 

egna initiativ. 

GRs strukturbild visar huvuddragen för regionens 

utveckling. Styrgruppens uppgift är att i ett regionalt 

perspektiv, och med struturbilden som grund, 

analysera och synliggöra hur de olika delarna kan 

stärkas för att bli långsiktigt hållbara. Styrgruppen 

ska även vid behov initiera fortsatta processer eller 

studier för att öka kunskapen om de olika delarna i 

den regionala strukturen som stöd för kommunernas 

egna lokaliseringsstrategier. 

Styrgruppen bidrar också i sitt arbete till och 

verkar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån 

de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna 

– den miljömässiga, den sociala och 

den ekonomiska. Alla beslut ska utformas på ett sätt 

som balanserar dessa tre dimensioner. Den miljömässiga 

dimensionen handlar bl.a. om miljöeffekter, 

resursförbrukning och klimatfrågor. För den sociala 

dimensionen är det viktigt att beakta t.ex. tillgänglighet 

för olika grupper samt hur den regionala sammanhållningen 

kan stärkas. Den ekonomiska dimensionen 

stärks när såväl invånarnas som näringslivets 

behov möts. Sammantaget bidrar allt detta till att öka 

regionens attraktivitet

Löpande verksamhet och 

aktiviteter 

Med utgångspunkt från framtagna mål och strategier 

deltar GR genom olika aktiviteter och löpande 

verksamhet, på såväl politisk som tjänstemannanivå, 

i nätverk och har uppdrag som direkt eller indirekt 

faller inom ramen för styrgruppens ansvarsområde. 

I samband med nya uppdrag och projekt undersöks 

möjligheten till medfinansiering om det bedöms ge 

ett mervärde till verksamheten. Följande strategiska 

områden är aktuella inför 2013. 

(Kursiv text betyder att citaten är hämtade från mål- och 

strategidokumenten ”Uthållig tillväxt” och ”Strukturbild 

för Göteborgsregionen”.) 

Bostadsbyggande 

Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara 

minst 8 000 invånare per år. Ett bostadsbyggande i stationsnära 

lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är 

knutna till stationslägena, stärker förutsättningarna för en 

uthållig tillväxt i Göteborgsregionen. 

Insatser inom detta område är prioriterade och 

styrgruppen ska: 

• verka för ett bostadsbyggande som medger befolkningsökning. 

• verka för att tillkommande bostadsbebyggelse 

stärker en hållbar regionstruktur. 

Transportinfrastruktur 

Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 

1,5 miljoner invånare. Minst 40 procent av resorna 

i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik 2025. 

Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en 

attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. 

Insatser inom detta område är prioriterade och 

styrgruppen ska: 

• bevaka och delta i statens ochVästra Götalandsregionens 

infrastrukturplanering med syftet att 

kunna tillvarata Göteborgsregionens intressen 

och vid behov kunna agera. 

• medverka och stödja arbetet med att genomföra 

K2020 och Västsvenska paketet. 

• ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi möter 

framtida transportbehov på ett hållbart sätt. 

Särskilda aktiviteter: 

• ARC – GR är medlem i den europeiska organisationen 

”Airport Regions Conference” och tar 

aktivt del av den kunskap som byggs upp inom 

ARC. 

16 

• Europakorridoren – GR är medlem i organisationen 

som verkar för att förverkliga Götalandsbanan 

– en järnväg mellan Göteborg och 

Stockholm via Jönköping. 

Materialförsörjning 

Styrgruppen ska: 

• verka för att en god regional hantering av materialförsörjning 

till bygg- och anläggningsverksamhet 

kommer till stånd. 

Grön- och blå struktur 

Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara 

för att utveckla regionens attraktionskraft. Samtidigt ska 

tillgängligheten till dessa miljöer säkras. Älvens många 

funktioner och kvaliteter ska säkerställas. 

Inför 2013 stärks och fördjupas arbetet inom detta 

område och styrgruppen ska: 

• verka för att regionens attraktionskraft stärks 

genom att utveckla de gröna kilarna. Även utvecklingen 

i kustzonen är viktig för regionens 

attraktionskraft. 

• verka för en samsyn kring möjligheter och 

problem som finns kring Göta älv och dess närområde. 

Vattenvård och –försörjning 

Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. 


• verka för att en god vattenkvalitet i Göta älv och 

dess biflöden säkerställs. 

• verka för att det regionala behovet av alternativa 

vattentäkter kan tillgodoses. 

• fortsätta det gemensamma arbetet med att bilda 

vattenskyddsområde för hela Göta älv. 


• Göta älvs vattenvårdsförbund – GR har uppdraget 

att administrera förbundets verksamhet. 

• Vattenråd – har bildats för att klara kraven i EU:s 

vattendirektiv. GR administrerar tillsammans 

med bl.a. Göta älvs vattenvårdsförbund vattenråden 

i Göta älv, Säveån och Mölndalsån. 

• Kalkning – GR administrerar på uppdrag av länsstyrelserna 

i Västra Götaland och Halland samt ett 

antal medlemskommuner kalkning av sjöar och 

vattendrag i stora delar av Göteborgsregionen.

Luft- och miljövårdsarbete 

Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska 

tillförsäkras ren luft och friskt vatten. 


• följa utvecklingen och ta initiativ till sådana åtgärder 

så att gällande miljökvalitetsnormer kan 

klaras och klimatmål nås. 


• Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen – 

GR företräder medlemskommunerna i programmet, 

som även omfattar länsstyrelsen i Västra 

Götalands län och representanter från näringslivet. 

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 

utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen 

för luftvårdsprogrammet och övriga deltagare i 

styrgruppen representeras av näringslivet. 

• MiljösamverkanVästra Götaland – projektet,som 

är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, 

länsstyrelsen i Västra Götalands län, de fyra 

kommunförbunden (inkl. GR) och kommunernas 

miljöförvaltningar, syftar till att effektivisera 

miljö- och hälsoskyddsarbetet. 

Kretslopp 


• verka för att intentionerna i GRs avfallsplan 

(A2020) och vattenförsörjningsplan följs i kommunernas 

planeringsarbete med VA-frågor. 

17 

Energi 


• följa utvecklingen inom energiområdet. 

Klimat och sårbarhet 


• utifrån de övergripande konsekvenserna av en 

global klimatförändring utveckla en samsyn kring 

hur dessa frågor kan hanteras lokalt och regionalt. 

Näringsliv 

Vi ser ett starkt näringsliv och en uthållig tillväxt som förutsättningar 

för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla. 


• verka för att regionens konkurrenskraft säkerställs 

i ett långsiktigt perspektiv. 

• verka för att etableringar som kan få betydande 

påverkan på den regionala strukturen och trafiken 

kommer till stånd i lägen som bidrar till en 

hållbar utveckling. 

• verka för att intentionerna i GRs handelsstrategi 

följs i kommunernas planeringsarbete för 

att därigenom bidra till att stärka den regionala 

strukturen. 

När det gäller arbetet med näringslivsfrågor inriktas 

detta på att, tillsammans med BRG, medverka till en 

positiv näringslivsutveckling. l

Styrgruppen för 

det sociala området 


Den sociala styrgruppen är GRs förbundsstyrelses 

politiska beredningsgrupp inom socialtjänstens område. 

Samarbetet mellan GR-kommunerna på det 

sociala området bygger på de initiativ som tas i den 

sociala styrgruppen samt i olika strategiska nätverk 

med representanter från medlemskommunerna. 

Styrgruppen har också en viktig roll i att omsätta 

förbundsstyrelsens mål och strategier till olika kommungemensamma 

aktiviteter inom sitt område. 

GR ska vara en viktig kompetensresurs och stödja 

medlemskommunerna i deras välfärdsuppdrag. Inom 

det kommunala välfärdsuppdraget vill medlemskommunerna 

samverka kring områden där ett gemensamt 

agerande ger mervärde och resurseffektivitet över 

kommungränserna samt mellan samarbetsaktörer. 

Avdelningarna GR Kompetens och FoU i Väst/ 

GR arbetar med de uppdrag som lämnas av den sociala 

styrgruppen. I enlighet med förbundsstyrelsens 

beslut 2010-02-26 ingår FoU i Väst/GR som en 

ordinarie del av GR fr.o.m. år 20111 ) . FoU i Väst/GR 

ska bidra till regional utveckling och lärande genom 

att förena kunskap från forskning, fält och brukare. 

Tidigare år har verksamhetsinriktningen för FoU i 

Väst/GR presenterats under ett separat avsnitt. Som 

en följd av att verksamheten nu utgör en reguljär 

del av GR har den sociala styrgruppen valt att för 

2013 presentera en samlad verksamhetsinriktning 

där forsknings- och utvecklingsarbetet ingår som 

en integrerad och självklar del i det kontinuerliga, 

kommungemensamma samarbetet för att främja och 

utveckla en kunskapsbaserad praktik. 

Verksamhetsinriktningen som har arbetats fram 

av den sociala styrgruppen anger huvuddragen för 

verksamheten och spänner över ett brett spektrum 

av frågor och områden. Inriktningen omformas i takt 

med att GR-kommunernas behov av regionalt sam- 

1. FoU i Väst/GR inrättades som projekt 1999. 

18 

arbete förändras. Betoningen av olika områden och 

frågor påverkas också av möjligheterna till externa 

projektanslag. I slutet av 2012 kompletteras därför 

den övergripande verksamhetsinriktningen med en 

mer detaljerad aktivitetsplan för 2013. 

Vision 

Samhället står inför stora utmaningar för att ställa 

om till en hållbar utveckling. Utmaningarna är av 

miljömässig, ekonomisk och social karaktär. Den 

sociala dimensionen handlar mycket om att skapa 

förutsättningar så att medborgare själva kan påverka 

sina liv. Ett helhetstänkande innebär att utveckla och 

integrera kunskap i samverkan inom och mellan 

organisationer, professioner och geografiska delar av 

regionen. Den sociala styrgruppens vision är inriktad 

på att etablera ett synsätt där de sociala aspekternas 

betydelse i samhällsutvecklingen alltid beaktas i 

beslutsfattandet; något som är nödvändigt för att 

skapa en hållbar utveckling. I detta ligger att verka 

för att öka kunskapen hos olika välfärdsaktörer om 

vad som krävs för att stärka människors egen kraft 

och delaktighet. 

Mål 

När medlemskommunerna ser ett mervärde i gemensam 

intressebevakning, samarbete eller sambruk 

av resurser inom det sociala området ska GR fungera 

som en plattform för detta. Kunskapsbaserad 

verksamhetsutveckling spelar en viktig roll som stöd 

för en region som ska kunna möta ekonomiska, 

personalmässiga och demografiska förändringar. 

Kommunerna bör inte bara sköta sina traditionella 

uppgifter bra utan också möta framtida utmaningar 

med idérikedom och lyhördhet för medborgares, 

brukares och anhörigas behov. Den samverkan GR

etablerat som kompetensresurs har som främsta mål 

att vara till nytta för välfärdsområdets målgrupper. 

Strategier 

Brukarens inflytande och medskapande 

Personer som har kontakt med kommunal verksamhet 

har erfarenheter som bör tas tillvara för 

att kvaliteten och effektiviteten ska utvecklas och 

öka. Brukaren, klienten, den anhörige/närstående 

är också medskapare av insatserna. GR ska bidra 

till att kunskap från berörda personer lyfts upp och 

former för brukarens inflytande och medskapande 

av insatser stärks. 

Kompetensutveckling genom idé- och 

erfarenhetsutbyte 

Konceptet är att tillhandahålla en arena för anställda 

i medlemskommunerna, med syftet att dela med sig 

av kunskaper och erfarenheter från egna projekt/ 

verksamheter. På så sätt hämtar man inspiration från 

varandra samt stimulerar till nytt tänkande och nya 

perspektiv. GR bedriver en omfattande kurs- och 

fortbildningsverksamhet. En viktig del är att hålla 

medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, 

nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. 

Utbudet omfattar även professionsinriktade fortbildningar 

och utvecklingsprogram. GR har också en lång 

och uppskattad tradition av mötesplatsarrangemang 

inom socialtjänstens område. 

Forsknings- och utvecklingsarbete 

integrerat 

Kompetensutvecklingsinsatser och metodutveckling 

sker genom lärande och dialogtillfällen samt stöd vid 

införandet med utgångspunkt i forskning och samlad 

erfarenhet. FoU-projekt för uppdragsforskning, följeforskning 

och utvärdering i för kommunerna viktiga 

frågor utformas i dialog. Medarbetare i medlemskommunerna 

med olika slag av tidigare utbildning och 

erfarenheter deltar i FoU-projekt, cirklar och studier. 

Arbetet startar alltid i det som är relevant för praktiken 

och på så sätt integreras kompetens-, kunskaps- och 

verksamhetsutveckling. 

Kunskapsspridning i samspel med 

praktiken 

Resultat av forsknings- och utvecklingsarbetet 

återförs kontinuerligt och diskuteras fortlöpande i 

19 

GRs olika nätverk, för att bidra till lärande och förbättringar. 

Erfarenheter från projekt sprids via nätet, 

genom publikationer, faktablad, handböcker och nätbaserade 

studiematerial. GR anordnar kontinuerligt 

seminarier och konferenser, ofta i samarbete med 

VGR, frivilligorganisationer, Göteborgs universitet, 

Vårdalinstitutet, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen samt 

SKL. För att nå uppsatta mål är det strategiskt viktigt 

att tekniker och arbetssätt för kunskapsspridning 

och kompetensutveckling kontinuerligt utvecklas 

och anpassas efter olika medlemskommuners och 

enheters behov. 

Plattform för samverkan och 

gemensamt agerande 

Av stor vikt för den mellankommunala samverkan 

är det utvecklingsarbete som initieras i de chefsnätverk, 

samråds- och andra strategiska grupper som 

finns inom ramen för socialtjänstens olika delar. Det 

förekommer att GR lämnar rekommendationer till 

medlemskommunerna i frågor där ett likartat agerande 

och gemensamma förhållningssätt underlättar 

samarbetet. GR är även plattform för gemensamt 

agerande i förhållande till omvärlden. Det kan vara 

som part i diskussioner med Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, 

SKL med flera, men även handla om 

att fungera som remissinstans. För att kunna möta 

framtida utmaningar inom vård- och omsorgsarbete 

är ett gott samspel med forskning och utbildning 

en viktig förutsättning. Samarbetet med universitet 

och högskola är omfattande och sker i olika former. 

Inriktning och prioriterade 

områden 2013 

Inför 2013 har den sociala styrgruppen särskilt uppmärksammat 

ett antal utmaningar som medför ett 

växande kunskaps- och utvecklingsbehov grundat på 

lokala förhållanden. För det första är det den demografiska 

utmaningen, som starkt förenklat innebär att allt 

färre ska finansiera äldreomsorgen för allt fler. Den 

stora ökningen av antalet äldre–äldre sker strax efter 

år 2020, men redan nu bör planeringen inriktas på 

att möta servicebehovet, så att man även i hög ålder 

efter sina förutsättningar kan leva ett så helt och aktivt 

liv som möjligt. 

En andra och närbesläktad fråga för kommunerna 

är hur man ska klara den framtida personalförsörjningen. 

Kommunernas socialtjänst är sammantaget en av 

de stora arbetsgivarna i regionen. Totalt behöver

medlemskommunerna årligen rekrytera över 2 000 

personer till det sociala området varav ca 1 200 till 

äldreomsorgen vilka till största delen förväntas ha 

undersköterskeutbildning. Det ställer krav på framförhållning 

och planering av såväl kompetensutveckling 

för redan anställd personal, som rekrytering av ny 

personal med rätt kompetens. 

För det tredje befaras att den kraftiga nedgången 

i den internationella ekonomiska konjunkturen 

slår igenom i den svenska ekonomin med stigande 

arbetslöshet - främst bland redan svaga grupper på 

arbetsmarknaden - och ökande sociala påfrestningar 

som följd. Mot denna bakgrund ser sociala styrgruppen 

det som angeläget att prioritera projekt som 

fokuserar på dessa målgruppers vägar till sysselsättning 


Ungdomar, arbete och framtidsutsikter 

GR ska bidra med kunskap som kan stärka unga 

människors möjligheter att utvecklas, försörja sig 

och känna delaktighet i samhället. FoU i Väst/GR 

har alltsedan starten arbetat med forsknings- och 

utvecklingsinsatser om ungdomars situation och 

framtidsutsikter. Insatserna har exempelvis rört utsatta 

ungdomsgrupper i förortsmiljöer, ungas möjligheter 

till arbete när det finns någon form av funktionsnedsättning, 

insatser för att stödja unga i svåra livssituationer, 

men även förebyggande och främjande 

insatser i ungdomsarbetet. En målsättning är att med 

utgångspunkt från tidigare arbete fokusera på en helhet 

i ungas situation och framtidsutsikter. Viktigt är att 

lyfta frågor kring hur villkoren ser ut för unga i olika 

typer av lokalsamhällen, från stadsmiljöer till sådana 

av mindre tätorts- eller landsbygdskaraktär. En annan 

prioriterad grupp är unga med funktionsnedsättningar 

där upplevd ohälsa är tio gånger vanligare, vilket 

oftast inte beror på själva funktionsnedsättningen utan 

på brister i inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering 

och brist på tillgänglighet. Möjligheten till 

utbildning, arbete och försörjning är väsentlig för att 

nå en vuxenidentitet för alla ungdomar. Därför kommer 

också GR-gemensamma ansträngningar att riktas 

mot hur olika samhälleliga strategier och insatser kan 

främja ungas välbefinnande och delaktighet. 

Barn och unga 

Den GR-samverkan som etablerats för att stödja 

barns och ungas välbefinnande bör utvecklas och 

fördjupas ytterligare. Samverkan och kunskapsprojekt 

behövs kring tidiga, förebyggande strategier inom 

2. Implementeringen av Västbus utvärderades 2008 av Fou i Väst/GR. 

20 

alkohol-, narkotika-, doping- och tobaksområdet 

(ANDT-området). Mer kunskap och samverkan 

behövs också kring barn och unga som far illa eller 

riskerar fara illa. Det gäller t.ex. barn vars föräldrar 

har allvarliga problem med föräldraskapet, barn som 

placerats på institution eller i familjehem, ensamkommande 

asylsökande barn och ungdomar, barn med 

psykisk ohälsa, barn som lever i fattiga familjer eller 

med våld och/eller missbruk. Det vill säga barn i 

utsatta miljöer där olika samhällsaktörer ger stöd och 

insatser som kräver samordning för att bli till nytta 

för barnen, deras närstående och resurseffektiva på 

samhällsnivå. 

Västra Götalandsregionen och kommunerna i 

Västra Götalands län fastställde år 2005 gemensamma 

riktlinjer, benämnda Västbus, för samverkan kring 

barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk 

och social problematik. GR och FoU i Väst/ 

GR följer Västbus genom stöd i utvecklingsarbetet till 

enskilda kommuner samt genom att samordna och 

delta i arbetet i den övergripande styrgruppen i Västra 

Götaland2 ) . I såväl styrgrupp som i de professionella 

nätverk som finns kopplade till GR efterfrågas mer 

kunskap om Västbus effekter. Vilken betydelse har den 

nya samverkansmodellen för berörda barn? Frågan 

är angelägen och FoU i Väst/GR ska i samverkan 

med berörda aktörer bidra till att initiera kunskapsprojekt/studier 

som sätter barnens upplevelser och 

nytta i fokus. 

Mitt i livet 

För personer med olika funktionsnedsättning och 

i alla åldrar gäller att stödet så långt det är möjligt 

ska bidra till ett inkluderande liv i samhället. Viktiga 

förutsättningar är bl.a. ett så självständigt boende som 

möjligt samt förbättrade möjligheter till arbete. Även 

här är kommunernas tillgång till personal med rätt 

kompetens en nyckelfaktor. 

GR deltar tillsammans med Försäkringskassan, 

Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen och VGR i 

ett samverkansuppdrag kring rehabilitering på Västra 

Götaland-nivå. Uppdraget är att arbeta med åtgärder 

för att förebygga ohälsa och utestängning från 

arbetsmarknaden, rehabilitering för att ta till vara arbetsförmågan 

hos enskilda och finansiell samordning. 

Arbetet med personer inom missbruk och beroende 

utgår ifrån de nationella riktlinjerna för 

missbruks- och beroendevården. GR bygger vidare 

på det utvecklingsarbete som genomförts inom ramen 

för Västra Götalands RIS-projekt (Riktlinjer 

I Samverkan Västra Götaland) och det nationella

arbetet Kunskap till praktik (se GRs Handlingsplan 

för Evidensbaserad praktik i socialtjänsten för missbruks- 

och beroendevården). 

De äldres välbefinnande 

Den ökande andelen äldre människor beskrivs ofta 

som problematisk ur ett försörjningsperspektiv. Därför 

är det viktigt att ta vara på och utveckla kunskaper 

och erfarenheter som stärker och ökar förutsättningarna 

för äldres engagemang och delaktighet i 

samhällsutvecklingen. Särskilt angelägna områden är 

tidiga och förebyggande insatser, strategisk bostadsplanering 

och tillgänglighetsfrågor. 

Behovet av en sammanhållen vård och omsorg om 

äldre ökar i takt med att andelen äldre ökar. Ansvaret 

för en stor del av detta ligger idag hos kommunerna, 

men för att vården ska bli god, säker och effektiv behöver 

samverkans- och organisationsformer utvecklas 

mellan länssjukvård, primärvård och kommuner (se 

GRs Handlingsplan Evidensbaserad praktik i äldreomsorgen, 

daterad 2011-06-07). 


verksamhet 

Kunskapsbaserad socialtjänst 

Staten och SKL har träffat ett flertal överenskommelser 

med det övergripande syftet att främja en 

evidensbaserad (kunskapsbaserad) praktik i socialtjänsten 

samt angränsande områden inom hälso- och 

sjukvården. Målet är att de insatser som ges brukarna 

ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. GR deltar 

genom att i samverkan mellan staten, kommunerna 

och landstingen bygga upp långsiktiga strukturer 

till stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. 

Satsningen påbörjades 2010 och riktades inledningsvis 

mot äldreomsorg samt missbruks- och beroendevård, 

men omfattar nu (hösten 2011) också social barn- 

och ungdomsvård. I samråd med kommuner och i 

förekommande fall med VGR har handlingsplaner 

tagits fram inom respektive verksamhetsområde. Efter 

behov inom kommunerna och VGR kan nya områden, 

projekt och aktiviteter tillkomma. Som helhet 

kommer GR att bistå med stöd till kommunerna 

för bästa möjliga användande av öppna jämförelser 

och andra nationella kvalitetsregister/uppföljningssystem 

i verksamhetsutvecklingen. Utöver detta 

finns angelägna områden specificerade i respektive 

handlingsplaner. 

21 

E-samhället 

GR bidrar med stöd till medlemskommunerna i 

genomförandet av nationella utvecklingsprojekt för 

eHälsa. Under perioden fram till 2012 har arbetet 

varit inriktat mot införandet av den gemensamma 

infrastruktur som byggs upp med SKL som initiativtagare 

och samordnare. I en kommande etapp kommer 

sannolikt insatser att behöva göras för införandet av 

Nationell patientöversikt (NPÖ). 

EU-arbetet 

GR har under flera år framgångsrikt matchat medlemskommunernas 

utvecklingsbehov genom ansökningar 

för olika projekt via Europeiska Socialfonden. 

Under år 2011 har GR samordnat ESF-ansökningar 

för flera av medlemskommunerna, och om någon 

eller några av dessa beviljas kommer dessa att genomföras 

under 2012-2013. GR har också kunnat 

fungera som en resurs för ansökan och genomförande 

av transnationella EU-projekt, något som kommer 

att bli allt viktigare. 

Samverkan med utbildningsanordnare/ 

lärosäten 

Göteborgsregionen är sedan 2009 certifierat som 

regionalt Vård- och omsorgscollege. VO-college är 

ett kvalitetssäkrat samarbete mellan utbildare på gymnasienivå/yrkeshögskolenivå 

och avnämare i form av 

kommuner och andra utförare. GR har byggt upp ett 

samarbete med Sahlgrenska akademin kring den s.k. 

verksamhetsförlagda utbildningen för sjuksköterskor, 

arbetsterapeuter, sjukgymnaster m.fl. Avsikten är 

att höja kvaliteten på studenternas praktik, och att 

knyta detta verksamhetsområde närmare Sahlgrenska 

akademin. Kommunerna håller på att bygga upp en 

handledningsorganisation, som ska säkerställa hög 

kvalitet på den verksamhetsförlagda utbildningen. 

Med Göteborgs universitet, Institutionen för socialt 

arbete, finns också en fortlöpande diskussion framförallt 

kring socionomutbildningen, dess innehåll och 

praktikmöjligheter. 

FoU i Väst/GR har en särskild roll i att stärka 

medlemskommunernas samarbete med universitet 

och högskola kring angelägna forskningsområden 

och medverka till forskning med, och inte bara forskning 

om, samt spridning av goda forskningsresultat till 

kommunerna. Ett flertal forskare finns engagerade i 

olika nätverk och referensgrupper. FoU i Väst deltar 

också aktivt i olika forskarnätverk, exempelvis kring 

äldreforskning, barn- och ungdomsforskning samt 

forskning kring beroende och missbruk. l

Utbildningsgruppen 


Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp 

för regiongemensamma satsningar på det livslånga 

lärandets område. Utbildningsgruppen utses av förbundsfullmäktige. 

Utbildningsgruppens verksamhet 

legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag 

som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, 

överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen 

mellan GR och GRs medlemskommuner. 

Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete 

mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer 

såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens 

organisationer och statliga myndigheter med bäring 

mot utbildningsområdet. Detta inriktningsförslag i 

sin helhet samt ytterligare information om Utbildningsgruppens 

arbete återfinns på www.grkom.se/ 

utbildning2013. 

Vision 

Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den 

studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta 

rummet. Den som studerar ska ha stor frihet att, i 

progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer 

av mycket god standard, utveckla sina kunskaper 

och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. 

geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell 

art. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter 

oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder och funktionshinder. 

Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma 

satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och 

pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma 

i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa 

ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. 

Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, 

men också i avtal som reglerar samverkan 

22 

kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares 

kompetensutveckling, skola/arbetslivskontakter 

samt i kostnads- och kvalitetsjämförelser. 

Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet 

är accentuerat i förbundsordningen. 

Regionala samverkansavtal och överenskommelser 

kring interkommunala ersättningar finns för samtliga 

de skolformer, som kommunerna har ett ansvar för. 

I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på 

utbildning och kompetensutveckling på det livslånga 

lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att 

sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart 

välstånd. De ger människor bättre förutsättningar 

att möta vardags- och arbetslivets krav samt skapar 

förutsättningar att hantera satsningar på integration, 

mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. 

Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens 

vision ska förstås. Med ökad global konkurrens 

måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli 

alltmer kvalificerade. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, 

kompetenta medarbetare och företagsetableringar 

hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer 

gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. 

Utvecklingen innebär inte bara att jobb med låga 

förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer 

kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och 

utvecklingsverksamhet. 

Ska Sverige som ett litet exportberoende land, 

förhållandevis långt från de stora marknaderna, 

klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det 

livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. 

Detta har blivit extra tydligt i den senaste djupa 

konjunktursvackan, inte minst i Västsverige. För att 

klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, 

är samverkan mellan utbildningsaktörer och 

skolhuvudmän en grundförutsättning. 

Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar 

i utbildningssystemen är höga. Det är

mot denna bakgrund som regional samverkan och 

interkommunalt samarbete på utbildningsområdet 

ska ses. Det bidrar till både högre kvalitet och bättre 

kostnadseffektivitet. 

Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet 

bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors 

möjligheter att leva ett rikt liv i en levande 

demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt 

deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt 

samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en 

avgörande mångfalds- och jämlikhetsfråga. Gemensamma 

satsningar på livslångt lärande blir en garant för 

medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt 

utveckling av ett demokratiskt samhälle. 

Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en 

för landet unik samverkan på utbildningsområdet, vilken 

idag inbegriper alla skolformer - från förskola till 

vuxenutbildning. Denna verksamhet utgör i flertalet 

medlemskommuner över 50 procent av den samlade 

omsättningen. Cirka 210 000 studerande i alla åldrar, 

uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare 

omfattas av samarbetet. 

Det regiongemensamma arbetet ska biträda kommunerna 

på ett sådant sätt att högsta kvalitet och 

bästa kostnadseffektivitet åstadkoms. 

Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna 

kan sammanfattningsvis följande konstateras: 

Göteborgsregionens medlemskommuner har 

- högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, 

- lägst kostnad per elev i grundskola, 

- lägst kostnad per elev i gymnasieskolan, 

- lägst andel folkbokförda elever på IV-program, 

- högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet 

till universitet och högskola, 

- högst andel gymnasieelever, tillsammans med 

Stor-Malmö, som fullföljt utbildningen inom 

fyra år. 

Beträffande genomsnittligt betygsvärde i grund- och 

gymnasieskola plawcerar sig GR på en andra plats 

efter Stor-Stockholm. 

En jämförelse med övriga storstadsregioner visar 

att GRs medlemskommuner på årsbasis har ca 460 

mkr lägre kostnader för sin grundskoleverksamhet 

än Stor-Stockholm och ca 350 mkr lägre kostnader 

än Stor-Malmö. Motsvarande siffra för gymnasiet 

är drygt 220 mkr jämfört med Stor-Stockholm och 

knappt 200 mkr jämfört med Malmöregionen. 

Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan 

i GR-kommunerna årligen 550-680 mkr lägre 

än i de övriga storstadsregionerna. 

23 

Mål 

Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt 

perspektiv, dels ett som ska verka för ett 

öppet utbildningslandskap. 

Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens 

ram; 

• Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär 

som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, 

skola-arbetslivskontakter, 

nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, 

ska Utbildningsgruppen vara den 

ledande aktören i GRs medlemskommuner. 

• 100 procent av brukarna av detta utbud ska 

instämma i de två av sammanlagt fyra mest positiva 

bedömningarna av verksamheten, vilken 

fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. 

• Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, 

från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala 

som enskilda respektive fristående aktörer. 

• Verksamheten ska medverka i minst ett större 

internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga 

forskningsfältet. 

• Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet 

som erbjuds direkt till eleverna ska 

behovsfokuseringen och, som en följd av detta, 

den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. 

• Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas; 

- av rationalitet exv. genom nyttjande av digital 

teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom 

att vara helt behovsstyrt samt - av framsynthet 

och utvecklingskraft till stöd för elevernas 

och skolornas utveckling. 

Generella mål för Utbildningsgruppens arbete; 

• Utbildningsgruppen ska vara ledande i landet 

vad gäller samverkan på utbildningsområdet både 

avseende bredd och djup, med de mest långtgående 

samverkansavtalen för största antal elever/ 

studerande. 

• Arbetet ska biträda kommunerna på ett sådant 

sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet 

åstadkoms, i jämförelse med de andra två 

storstadsregionerna. 

• Som en följd av detta ska medlemskommunerna 

ha; 

- högst genomsnittligt meritvärde efter utgången 

grundskola, 

- högst andel behöriga elever till gymnasieskolan, 

- högst andel elever som är behöriga till universitet 

och högskola,

- lägst kostnad för ungdomsskolverksamheten och 

för vuxnas lärande. 

• Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet 

av utbildningsresurser och att därigenom 

optimera de kommunala utbildningssatsningarna, 

både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett 

kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning 

och kvalitetsjämförelser ska utvecklas 

ytterligare. 

Strategier 

För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen 

krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. 

Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet 

grundas på att den ger kommunerna 

och regionen uppenbara mervärden och därmed 

tjänar de regionalpolitiska målens syften. Formulerad 

strategi i sin helhet redovisas på www.grkom.se/ 

utbildning2013 under följande rubriker; 

– Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar 

– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat 

– Interorganisatorisk samverkan 

– Skalfördelar – en arena för sambruk 

– Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte 

– Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande 

– Arena för innovation 

– Behovsstyrda aktiviteter dominerar 

– Tydlig målgruppsfokusering 

– Sektorsövergripande arbete 

– Samspelet mellan förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp 


verksamhet 

Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet 

finns mer utförligt redovisade i olika underlag 

på www.grkom.se/utbildning2013. Inom ramen för 

detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut 

nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga 

2013. Aktiviteterna ska bidra till en gynnsam pedagogisk 

utveckling för de elever/studerande som 

bor i GRs 13 medlemskommuner. De ska också 

stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet 

utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget 

stödja arbetet med att verka i riktning mot 

Utbildningsgruppens vision. 

24 

Läromedelssamverkan 

Under 2013 kommer skolornas digitala utveckling 

på många sätt att ingå i GR Läromedels uppdrag. I 

dialog med pedagoger och elever möter GR varje 

skolas unika behov och är en del i den kompetensutveckling 

inom IT och media som skolan efterfrågar. 

Med regionens 1 300 skolor, från förskola till vuxenutbildning, 

som bas för samverkan kring gemensamma 

inköp skapas omfattande rabatter och ett brett 

utbud av läromedel i alla former. GR Läromedel är 

den självklara mötesplatsen, där en samlad kompetens 

kring frågor om läromedel finns att tillgå. 

GR Läromedel kommer under 2013 att fortsätta arbeta 

för en effektivare läromedelsförsörjning genom: 

• att kontinuerligt erbjuda ett brett och uppdaterat 

utbud av media för lärande, där upphovsrätten 

säkerställts för användning i regionens samtliga 

skolor, 

• att öka åtkomst för lärare och elever av strömmande 

media, 

• att genom dialog med lärare och blivande lärare 

möta upp och tillgängliggöra ett för skolan efterfrågat 

läromedelsutbud, 

• att anpassa utbudet för att möta kommunernas 

arbete med informations- och kommunikationsteknik 

(IKT) samt i skolutvecklingssatsningarna, 

• att genom mediainformation biträda skolan i 

pågående digitaliseringsprocess, 

• att exponera och erbjuda skolan nya former av 

digitala läromedel och lärverktyg, 

• att tillgodose skolans behov av kompetensutveckling 

inom IT och media, 

• att tydligt synliggöra möjligheterna med den 

digitala tekniken för arbetet med barn i behov 

av särskilt stöd, samt 

• att utgöra en vital plattform för information,avtal 

och överenskommelser, för regionens skolor och 

andra aktörer inom läromedelsområdet. 

Skola–arbetslivssamarbete 

Utgångspunkten för GRs satsningar på skola-arbetslivssamarbete 

är att arbetslivskontakter ska vara 

en naturlig del i lärandet under alla skolåren och 

att det är angeläget att utnyttja arbetslivets resurser 

i form av kompetens och alternativ lärmiljö. Med 

arbetslivskontakter avses alla former av lärande som 

uppstår när elever har organiserad kontakt med 

arbetslivet, t.ex. studiebesök, praktik och olika samverkansprojekt. 

Näringslivets verksamhet sträcker

sig över kommungränserna, och för såväl skolornas 

del som för näringslivets och det övriga arbetslivets 

del finns det ett behov av att samordna kontakterna 

mellan skolorna och arbetslivet inom hela regionen. 

GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat 

hur viktigt det är med en nära och kvalitativt 

god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är 

dokumenterat i den Avsiktsförklaring med kvalitetskriterier 

för arbetslivskontakter, som arbetslivets 

organisationer tillsammans med GR har antagit. 

Denna anger också ansvarsfördelningen mellan de 

olika parterna. www.praktikplatsen.se har skapats 

för att underlätta för lärare, elever och arbetsplatser 

att samverka. De arbetslivskontakter som förmedlas 

via webbsidan kvalitetssäkras i enlighet med Avsiktsförklaringen. 

Arbetet med kvalitetssäkring av arbetslivskontakterna 

kommer att fortsätta under 2013 genom: 

• fördjupad och utökad samverkan inom alla skolformer, 

• utveckling av samspelet inom SAK-rådet, där 

Svenskt näringsliv, Västsvenska handelskammaren, 

Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och 

Arbetsförmedlingen ingår, 

• kompetensutveckling av skolpersonal inom 

Skola-arbetslivsområdet, 

• samordning av handledarutbildningar, samt 

• fortsatt arbete med uppbyggnad av en webbaserad 

kunskaps- och idébank, där skolorna kan 

utbyta erfarenheter och få inspiration i skolaarbetslivsarbetet. 

Kompetensutveckling för pedagoger 

och skolledare 

Pedagogiskt Centrum genomför kompetensutveckling, 

ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt på 

uppdrag av GRs medlemskommuner. 

Detta genomförs kommunövergripande såväl som 

mer djupgående i enskild kommun och verksamhet, 

vilket innebär tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, 

samverkans- och ekonomiskt rationalitetsperspektiv. 

Pedagogiskt Centrum bidrar till att tillgängliggöra 

insatser omnämnda ovan, vilka av omfattningsskäl 

inte naturligt kan återfinnas i enskilda kommuners 

verksamheter samt erbjuder klara samordningsfunktioner 

för mindre omfattande kompetensutveckling, 

ledarskaps- och skolutvecklingsinsatser i syfte att nå 

den kritiska massa som gör insatserna kostnads- och 

kvalitetsmässigt motiverbara. 

25 

Pedagogiskt Centrum ska vidare vara en katalysator 

inom regionen för att skapa och tillgängliggöra 

utvecklingssatsningar och aktiviteter för regionens 

elever, lärare, skolledare, samt för andra aktörer på 

skolans område, vilka syftar till att utveckla och förbättra 

utbildningslandskapet i Göteborgsregionen. 

Inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet 

ska särskilt iakttas elevernas perspektiv på de utvecklingsfrågor 

som initieras. Verksamheten ska tydligt ha 

ett elevorienterat förhållningssätt och elevens bästa 

sättas i första rummet i utvecklingsprocesser och 

aktiviteter. 

Vidare ska under 2013 följande områden särskilt 

beaktas: 

• utveckling av metodik och pedagogik med 

upplevelsebaserat lärande, IT och andra liknande 

uttryck, vilka främjar en utveckling av digital 

kompetens och entreprenöriellt lärande i skolans 

alla verksamhetsområden och åldersgrupper, 

• pedagogik och metodik kring Matematik, Naturvetenskap 

och Teknik, 

• barn och ungas färdigheter kring att läsa och 

skriva, 

• kvalitets- och verksamhetsutveckling av skolan 

och dess strukturer, 

• satsningar kring betyg och bedömning, uppföljning 

och måluppfyllelse, 

• bevaka och implementera aktuella reformer och 

förändringar på utbildningsområdet, 

• utveckling av yrkesverksammas kunskaper och 

förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, 

samt utveckling av skolans strukturer rörande 

IKT, 

• satsningar kring sex och samlevnad, elevhälsa, 

demokrati, utanförskap och mänskliga rättigheter 

ska prioriteras samt metodik och pedagogik 

inom ramen för sfi-verksamheten (svenska för 

invandrare), 

• strategisk ledarförsörjning i alla chefsled i offentlig 

sektor, 

• ledarskapsutveckling med hänsyn till generationsväxling, 

kommunala konkurrenssituationer 

och strategisk verksamhetsutveckling, 

• verksamhetsutveckling avseende de offentliga 

strukturernas förståelse för kostnadseffektivitet, 

effektiva team och moderna organiseringsformer.

Det öppna utbildningslandskapet 

Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete 

och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, 

samt idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka 

till det öppna utbildningslandskapet spelar de 

olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en 

avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare 

ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv 

och möjlighet att välja är i centrum. 

För 2013 pekas nedanstående satsningsområden ut; 

• utveckling av det kontinuerliga arbetet gällande 

skolformernas samverkansavtal, 

• framtagande och implementering av utvecklat 

antagningssystem, 

• fördjupat arbete med det kommunala informationsansvaret 

(uppföljningsarbetet) åtföljt av 

regiongemensamma åtgärder, 

• utvecklad dialog med fristående skolor, 

• samarbete kring de fem introduktionsprogrammen 

i gymnasieskolan, 

• utveckling av nya verktyg för samverkan och 

nätverk, samt 

• vidareutveckling inom området statistik, analys 

och interkommunala jämförelser. 

26 

Uppdelning av ISGR 

Det av GR helägda bolaget Göteborgsregionens Internationella 

Skola AB har sedan starten år 1997 varit 

huvudman för verksamheten i den fristående skolan 

ISGR, som bedriver undervisning i förskoleklass och 

grundskola årskurs 1-9. Skolan har två sektioner – en 

internationell och en svensk. Den förstnämnda är en 

internationell skola i skollagens mening, som följer 

IB-läroplanen (International Baccalaureate). Den 

svenska sektionen tillhör det ordinarie skolväsendet. 

I den ingår även fritidshem och fritidsklubb. 

Från och med den 1 juli 2012 upphör av formella 

skäl bolagets tillstånd att vara huvudman för den 

svenska sektionen. GR tar då över den rollen. Processen 

för övertagandet inleddes med förbundsfullmäktiges 

beslut den 8 juni 2011 att godkänna erforderliga 

tillägg i förbundsordningens 2 och 5 §§. Den avslutas 

under första halvåret 2012 med att medlemskommunerna 

också lämnar sina godkännanden samt att GR 

och bolaget avtalar om de praktiska lösningarna för 

den fortsatta driften av ISGR. Inriktningen på avtalsförberedelserna 

är att minimera ändringarna i den 

nuvarande driftsorganisationen med så små störningar 

som möjligt för elever, föräldrar och personal. l

EKONOMI 

27

Resursfördelning 

Budgetöversikt åren 2011–2013 

Budgetöversikten på sida 29 visar horisontellt budgeten 

uppdelad på styrgruppernas verksamhet och 

övrig verksamhet. För varje verksamhet anges en 

totalsumma för intäkter samt en specifikation av 

summan av intäkter som utgörs av årsavgift till GR 

från kommunerna (medlemsavgift). Indelningen för 

respektive år (2011-2013) visar budgeterade intäkter, 

budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 

I budgetöversikten kan utläsas att GR förväntas 

omsätta cirka 324 mkr år 2013, vilket innebär en 

omsättning i nivå med den budgeterade 2012. Övriga 

intäkter utgörs till stor del av deltagaravgifter 

vid kurser, seminarier, FoU-cirklar, konsultationer, 

konferenser, försäljning av läromedel, gymnasieantagning 

samt bidrag från staten för specifika uppdrag, 

Socialstyrelsen, SKL,VGR, länsstyrelsen och EU. 

Omsättningen inom Utbildningsgruppen mellan 

2011 och 2012/2013 minskar, vilket beror på en 

nedtrappning av tidigare tillkommande statligt stöd 

avseende vuxnas lärande och vuxenutbildning med 

anledning av att två stora EU-projekt avslutades 2011. 

Fr.o.m. halvårsskiftet 2012 kommer skolverksamheten 

avseende ISGRs svenska sektion att bedrivas inom 

ramen för GRs verksamhet. Den internationella 

sektionen bedrivs också fortsättningsvis i det av GR 

helägda aktiebolaget ISGR AB. 

28 

Intäkternas sammansättning inom övriga styrgrupper 

förändras något mellan 2011 och 2013. FoU i 

Väst/GR får ej längre verksamhetsbidrag av VGR 

och Socialstyrelsen, men får statliga medel via SKL 

avseende projekten Bättre liv för sjuka äldre, Regionala 

utvecklingsledare inom sociala barn- och 

ungdomsvården samt för Regionala stödstrukturer. 

Det delvis EU-finansierade projektet Clean Shipping 

inom Miljö och samhällsbyggnad, vars arbete 

handlar om att miljöanpassa fartygstransporter, minskar 

i omsättning och avslutas 2012. År 2012 och 

2013 tillkommer intäkter via infrastruktursatsningen 

Västsvenska paketet samt kretsloppstjänst för kommunerna. 

EU-projektet Catch MR avslutas. 

Inom sociala och arbetsmarknadsgruppens verksamhet 

avslutas 2012 EU-projektet GRo. EU-projekten 

IT-piloterna, IT-lyftet samt Samtidigt startas 

2012 och pågår även 2013. Sociala och arbetsmarknadsgruppens 

verksamhet inkluderar fr.o.m. 2012 

valideringsverksamhet. 

Mistra Urban Futures blir en del av GRs löpande 

verksamhet.

VERKSAMHET ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 

STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET 

FoU i Väst 15 119 –15 119 0 

varav årsavgift 3 672 

Miljö och samhällsbyggnad 18 097 –18 097 0 


Sociala- o arbetsmarknadsgruppen 30 805 –30 805 0 


Utbildningsgruppen 296 433 –296 433 0 


Styrgruppernas verksamh. totalt 360 454 –360 454 0 

ÖVRIG VERKSAMHET 

Budgeterade 

intäkter 

Budgeterade 

kostnader 

Budgeterat 

resultat 

Gemensam verksamhet 14 370 –14 946 –576 


Transfereringar 27 139 –27 139 0 


Politisk organisation 1 000 –1 000 0 


Räntor 0 576 576 

varav årsavgift 0 

Övrig verksamhet totalt 42 509 –42 509 0 

Verksamhet totalt 402 963 –402 963 0 

Balansbudget och nyckeltal 2012–2013 

29 

Budgeterade 

intäkter 

Budgeterade 

kostnader 

Budgeterat 

resultat 

12 000 –12 000 0 

3 715 

18 360 –18 360 0 

8 654 

44 385 –44 385 0 

5 805 

199 208 –199 208 0 

15 093 

273 953 –273 953 0 

12 022 –12 522 –500 

7 574 

26 980 –26 980 0 

26 980 

1 000 –1 000 0 

1 000 

0 500 500 

0 

40 002 –40 002 0 

313 955 –313 955 0 

Budgeterade 

intäkter 

Budgeterade 

kostnader 

Kommunernas årsavgift till GR 

Budgeterat 

resultat 

11 000 –11 000 0 

3 748 

18 200 –18 200 0 

8 654 

36 525 –36 525 0 

5 805 

218 000 –218 000 0 

15093 

283 725 –283 725 0 

12 542 –13 142 –600 

8 094 

27 048 –27 048 0 

27 048 

1000 –1 000 0 

1000 

0 600 600 

0 

40 590 –40 590 0 

324 315 –324 315 0

Kommunernas årsavgift till GR 

Kommunernas årsavgift till GR 2013 föreslås ligga 

kvar på 74,11 kronor per kommuninvånare. Befolkningsutvecklingen 

inom Göteborgsregionen kommer 

att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på 

ca 1 procent. 

Årsavgiften till GR för 2013, exklusive transfereringar, 

uppgår till cirka 42 mkr, vilket utgör cirka 14 

procent av GRs omsättning exklusive transfereringar 

(cirka 297 mkr). Man kan därmed också säga att GRs 

styrgruppers verksamheter samt övrig verksamhet, 

exklusive transfereringar, till cirka 14 procent finansieras 

av årsavgifter. 

Av den totala budgeterade årsavgiften från kommunerna 

transfereras cirka 40 procent eller 28,86 kr 

per kommuninvånare enligt särskilda beslut vidare till 

andra regionala organisationer. Diagram 1 illustrerar 

hur årsavgiften fördelas på GRs styrgrupper och övrig 

verksamhet exkl transfereringar (tabell 2). 

GRs verksamhet finansieras således till drygt 83 

procent av övriga intäkter. Nedan illustreras hur 

årsavgiften fördelas på GRs styrgrupper och övrig 

verksamhet exklusive transfereringar. 

Tabell 1: Årsavgiftens fördelning per 

kommun 2009-2013 (kkr). 

Kkr 2011 2012 2013 

Ale 2.030 2.034 2.041 

Alingsås 2.780 2.801 2.813 

Göteborg 37.598 38.075 38.491 

Härryda 2.520 2.554 2.576 

Kungsb. 5.480 5.560 5.606 

Kungälv 3.018 3.056 3.078 

Lerum 2.839 2.859 2.875 

Lilla Edet 947 932 932 

Mölndal 4.475 4.519 4.545 

Partille 2.548 2.600 2.630 

Stenungs. 1.777 1.800 1.817 

Tjörn 1.109 1.108 1.109 

Öckerö 911 923 929 

Summa 68.032 68.821 69.442 

kr/inv 74,11 74,11 74,11 1 

1 ) Medlemsavgiften 2013 är beräknad utifrån uppgift 

från SCB om be folkning den 30/9 2011. Avgiften ska 

baseras på befolkningstal per 31/12 2011, och ska därför 

ses som preliminär. 

30 

Motsv. 

Kkr kr/inv 

• BRG 20 000 21,34 

• Europakorridoren 456 0,49 

• Göteborg & Co 1 100 1,17 

• VästKom 1 723 1,84 

• Västkuststiftelsen 3 326 3,55 

• Övriga bidrag * Tabell 2: Transfereringar år 2013. 

443 0,47 

Summa 27 048 28,86 

*) T.ex. LTS, ARC, Europa Direkt 

Årsavgiften finansierar i huvudsak det politiska 

arbetet, nätverkens insatser samt den kunskapsinhämtning 

och analys som förutsätts för igångsättande 

av nya uppdrag. Genomförande kräver som regel 

efterhörande av medlemskommunernas intresse 

och medfinansiering. I detta skede undersöks också 

intresse från olika externa aktörer. Huvuddelen av 

verksamheten finansieras genom intäkter från kurser, 

konferenser, forsknings- och utredningsuppdrag, 

sambruk samt statliga och andra bidrag för specifika 

insatser m.m. Omfattande samarbete med andra aktörer 

bidrar också till GRs förutsättningar att genomföra 

beslutade satsningar. 

Diagram1: Årsavgiftens fördelning. 

Utbildning inkl. 

Framtidens Ledare 

15,1 mkr (36%) 

Miljö och samhällsbyggnad 

inkl. Uthållig tillväxt, 

luftvård samt ARC 

8,7 mkr (20%) 

Gemensam verksamhet 

och politisk organisation 

9,1 mkr (21%) 

Arbetsmarknad/ 

Social/EU 

5,8 mkr (14%) 

FoU i Väst/GR 

3,7 mkr (9%)

Balansbudget och nyckeltal 2012–2013 

Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande 

till totala tillgångar (exklusive kapitaltillskott 

Gryning). Soliditeten anger den finansiella ställningen 

på lång sikt, dvs. visar vilken beredskap det finns för 

att möta oförutsedda händelser, t.ex. framtida resultatförsämringar. 

GRs soliditet förväntas öka 2011 och 

2012 för att därefter åter minska något. Kassalikviditet 

definieras här som förhållandet mellan omsättnings- 

Balansbudget 2010–2013. 

Bokslut Prognos Budget Budget 

Belopp i mkr 2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2013-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella och materiella anläggningstillgångar 2,5 2,1 1,2 0,7 

Finansiella anläggningstillgångar 19,6 19,1 19,1 19,1 

Summa anläggningstillgångar 22,1 21,2 20,3 19,8 

Omsättningstillgångar 

Varulager mm 34,8 20,3 15,9 16,4 

Kortfristiga fordringar 58,6 44,2 43,3 43,4 

Likvida medel 59,6 75,5 55,5 75,9 

Summa omsättningstillgångar 153,0 140,0 114,7 135,7 

SUMMA TILLGÅNGAR 175,1 161,2 135,0 155,5 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 38,9 40,9 40,9 40,9 

- därav årets resultat 3,3 5,0 0,0 0,0 

Avsättningar 1,3 1,3 1,3 1,3 

Kortfristiga skulder 134,9 119,0 92,8 113,3 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 175,1 161,2 135,0 155,5 

Soliditet (exkl Gryning) 15,4% 18,2% 22,2% 19,8% 

Likviditet (exkl Gryning) 112% 115% 128% 123% 

Kassaflöde mkr 7,3 15,9 –19,9 20,3 

31 

tillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. 

Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns 

för att klara de löpande betalningarna. Likviditeten 

förväntas vara fortsatt god 2012-2013. Kassaflödet 

syftar till att redovisa flödet av pengar och är summan 

av in- och utbetalningar under året. l

Kommunal samverkan – regional styrka 

Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och 

arbetsmarknad. Därför är det nöd vändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden. 

GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Väst- 

sverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och 

erfarenhetsutbyte i regionen. 

Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både nationellt 

och inter nationellt. Det över gripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla 

invånare. 

Sammanfattningsvis har GR till uppgift att 

• skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte, 

• svara för planering av regional karaktär, 

• aktivt bevaka regionens intressen genom uppvaktningar, remissyttranden etc, 

• driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, 

• samordna och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, 

• medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder, 

• erbjuda service/sambruk på områden där den enskilda kommunens resurser är otillräckliga. 

Göteborgsregionens kommunalförbund 

Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17 • e-post gr@grkom.se • www.grkom.se 

32




Au § 23 


Dnr 25/12 40 

Begäran om investeringsmedel för inköp av redskapsbärare 

Samhällsbyggnadsnämnden har hemställt hos kommunfullmäktige 

om utökad investeringsbudget, skattefinansierad verksamhet, 

för år 2012 med 1 299 tkr för inköp av en redskapsbärare. Beslut 

Sbn § 209/11. 

Av protokollsutdraget framgår att nuvarande redskapsbärare, av 

ålder och genom flitig användning, är mycket sliten och står inför 

stora renoveringar för att kunna fungera och vara pålitlig. 

Redskapsbäraren är navet i markenhetens arbete och kan genom 

sin mångfunktionella utrustning användas i de flesta arbeten 

Beslut 


Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas för 2012 en utökad investerings- 

budget, skattefinansierad verksamhet, med 1 299 tkr för inköp av ny red- 

skapsbärare. 

_______ 


3



Samhällsbyggnadsnämnden 2011-10-25 4 

Sbn § 209 Dnr 0495/11 

Begäran om investeringsmedel till inköp av redskapsbärare 

Nuvarande redskapsbärare, Wille 845, är inköpt 1996 och har gått ca 3600 tim. 

Redskapsbäraren är, genom sin ålder och flitiga användning, mycket sliten och står 

inför stora renoveringsbehov om den ska fungera och vara pålitlig. En renovering 

inkluderar bl a byte av drivlina, nya däck, ombussning av leder, nya tätningar i 

hydraulkolvar. Kostnaden för detta kan uppskattas till ett par hundra tusen kronor. 

Med hänsyn till att inbytespriset uppskattas till 150 tkr (se nedan) är renoveringen 

helt troligt dyrare än redskapsbärarens värde och kostnaden för renoveringen kan 

inte betalas tillbaka vid en framtida försäljning 

Information 

Redskapsbäraren är navet i väg och markenhetens arbete och kan genom sin 

mångfunktionella utrustning och smidiga manövrering användas i de flesta arbeten. 

Inom tex halkbekämpning och snöskottning är den användbar för alla typer av 

vägar, allt från cykelvägar till de större genomfartslederna. Den är också den enda 

maskinen som kan användas för lastning av salt i saltspridarna och under 

barmarkstider används den som lastare av både väg och markenheten och de båda 

VA-enheterna. Den är även väg och markenhetens och centralförrådets enda lastare 

och används därför i stor omfattning. 

Enheten har hämtat in anbud för köp av en motsvarande redskapsbärare men med 

lite fler funktioner och högre lyfthöjd. Höjden behövs bl a för smidigare lastning av 

salt i saltspridarna. Den nya har benämningen Wille 855 C och kan från generalagenten 

köpas in för 1 299 tkr. Enheten har bedömt Wille`s redskapsbärare som de 

mest funktionella på marknaden, genom midjestyrning och stor lyftkapacitet kombinerat 

med ergonomiskt bra förarmiljö. 

Eftersom nuvarande redskapsbärare står inför dyra däcksbyten och ett allmänt renoveringsbehov 

har vi bedömt det som mer ekonomiskt att hyra in den tilltänkta 

redskapsbäraren mot en månadshyra av 29 411 kr. Vid ett köp inom hyrperioden 

(11-12-01 – 12-04-30) kan 85 % av hyreskostnaden avräknas köpesumman. 

Beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om utökad investeringsbudgeten, 

skattefinansierad verksamhet, för år 2012 med 1 299 tkr för inköp 

av ny redskapsbärare. 

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 

______ 





Au § 28 


Dnr 27/12 40 

Lokal miljömål för Öckerö kommun 2011-2014 

Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt huvudmålen och delmålen 

i Öckerö kommuns miljömål 2012-2014 och därmed den nya strukturen 

av miljömålen och översänt dokumentet till kommunstyrelsen. 

Beslut SBN § 7/12. 

Förvaltningen har i dokumentet föreslagit en ny struktur för lokala 

miljömål med fem huvudområden, varunder finns ett antal delmål. 

De fem huvudområdena är Friskt vatten, Energi & klimat, Konsumtion 

& avfall, God livsmiljö och Inspirerande natur- och kulturmiljö. 

Förslag 2012-01-30. 

Beslut 


Kommunstyrelsen antar huvudmålen med delmål i Öckerö kommuns 

miljömål 2012-2014 och därmed den nya strukturen av miljömålen. 

_______ 


8



Samhällsbyggnadsnämnden 2012-02-07 10 

SBN § 7 Dnr 0005/11 

Lokala miljömål Öckerö kommun 2011-2014 

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Tanja Barrett informerade i ärendet. Öckerös lokala 

miljömål strävar efter att nå en hållbar utveckling inom hela kommunen. Alla 

förvaltningar är på olika sätt berörda av miljömålsarbetet, som i ett första steg avser 

att minska miljöbelastningen inom kommunens egna verksamheter. Kommunen 

ska genom miljömålsarbetet få en tydlig miljöprofil och bli en förebild inom 

miljöområdet i enighet med kommunens miljöpolicy. Avsikten är även att hjälpa 

människor och företag inom kommunen till en större miljömedvetenhet och därmed 

en mer hållbar livsstil. 

De lokala miljömålen grundar sig i de 16 nationella miljökvalitetsmål som antogs av 

Sveriges riksdag 1999 och har sedan anpassats efter lokala förhållanden. Flera 

kommuner i Sverige har i sitt arbete med miljömålen kommit fram till att indelningen 

enligt de 16 nationella kan upplevas som svår att överskåda för både politiker, 

tjänstemän och kommuninvånare. För att underlätta det praktiska arbetet har 

de lokala målen därför organiserats under ett färre antal huvudområden. De föreslagna 

huvudområdena är utvalda utifrån en studie av hur andra kommuner i landet 

valt att arbeta, som sedan anpassats efter Öckerös lokala förhållanden. 

För att täcka in samtliga arbetsområden föreslås därmed de fem huvudområdena: 

Friskt vatten, Energi & klimat, Konsumtion & avfall, God livsmiljö och Inspirerande 

natur- och kulturmiljö. Inom varje delområde finns ett antal delmål som beskriver 

vad man vill uppnå. Till varje delmål ska sedan finnas en handlingsplan/strategi 

för hur och inom vilken tid målet ska uppnås samt vem som är ansvarig. 

Denna strategi är ännu inte färdigutvecklad och kommer därför att redovisas 

senare i ett separat dokument. 

Arbetsutskottets förslag till beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner strukturen av de lokala miljömålen samt 

delmålen och översänder lokala miljömålen till kommunfullmäktige för antagande. 

Beslut 

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner huvudmålen och delmålen av Öckerö 

kommuns miljömål 2012-2014, och därmed den nya strukturen av miljömålen och 

översänder dokumentet till kommunstyrelsen. 

____ 


Förslag på beslut för en ny struktur och nya delmål av de 

Lokala miljömål Öckerö kommun 2012-2014 

Förslag på beslut 


Samhällsbyggnadsnämnden i Öckerö Kommun föreslås anta följande förslag på beslut av en 

ny struktur för lokala miljömål 2012-2014, med nya huvudområden samt nedanstående 

delmål. De fem huvudområden som föreslås är: 

• Friskt vatten 

• Energi & klimat 

• Konsumtion & avfall 

• God livsmiljö 

• Inspirerande natur- och kulturmiljö 

Delmålen redovisas nedan i fetstil under varje huvudrubrik. 

Bakgrund 

Öckerös lokala miljömål strävar efter att nå en hållbar utveckling inom hela kommunen. Alla 

förvaltningar är på olika sätt berörda av miljömålsarbetet, som i ett första steg avser att 

minska miljöbelastningen inom kommunens egna verksamheter. Kommunen ska genom 

miljömålsarbetet få en tydlig miljöprofil och bli en förebild inom miljöområdet i enighet med 

kommunens miljöpolicy. Avsikten är även att hjälpa människor och företag inom kommunen 

till en större miljömedvetenhet och därmed en mer hållbar livsstil. 

De lokala miljömålen grundar sig i de 16 nationella miljökvalitetsmål som antogs av Sveriges 

riksdag 1999 och har sedan anpassats efter lokala förhållanden. Flera kommuner i Sverige 

har i sitt arbete med miljömålen kommit fram till att indelningen enligt de 16 nationella kan 

upplevas som svår att överskåda för både politiker, tjänstemän och kommuninvånare. För att 

underlätta det praktiska arbetet har de lokala målen därför organiserats under ett färre antal 

huvudområden. De föreslagna huvudområdena är utvalda utifrån en studie av hur andra 

kommuner i landet valt att arbeta, som sedan anpassats efter Öckerös lokala förhållanden. 

För att täcka in samtliga arbetsområden föreslås därmed de fem huvudområdena: Friskt 

vatten, Energi & klimat, Konsumtion & avfall, God livsmiljö och Inspirerande natur- och 

kulturmiljö. Inom varje delområde finns ett antal delmål som beskriver vad man vill uppnå. 

Till varje delmål ska sedan finnas en handlingsplan/strategi för hur och inom vilken tid målet 

ska uppnås samt vem som är ansvarig. Denna strategi är ännu inte färdigutvecklad och 

kommer därför att redovisas senare i ett separat dokument. 

Den nya strukturen med underliggande delmål har tagits fram i en arbetsgrupp för de lokala 

miljömålen som består av deltagare från samtliga enheter och därmed förvaltningar i 

kommunen samt representant från kommunens fastighetsbolag Öckerö bostads AB. 

Kopplingen till de nationella miljökvalitetsmålen framgår nedan. 

För att gå vidare med arbetet med de lokala miljömål 2012-2014 är det viktigt att den 

politiska styrningen i kommunen fungerar som arbetsgruppens referensgrupp och därmed 

deltar i beslutande av den nya strukturen.

Friskt vatten 

Minska utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen till vatten 

Säkerställa god dricksvattenkvalitet 


Vatten är en viktig resurs och en förutsättning för allt liv. Kommunen har ansvar för att förse 

befolkningen med friskt dricksvatten. Det är därför viktigt att vara delaktig i det miljöarbete 

som sker kring Göta älv men också att värna om de grundvattenförekomster som finns inom 

kommunens gränser. I våra havs- och sötvattenmiljöer lever många skyddsvärda 

organismer. Öckerö ska verka för att minska tillförseln av näringsläckage och förorenande 

ämnen till havet och andra vatten. 

Berörda nationella miljömål: Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, 

Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande 

kust och skärgård 

Energi & klimat 

Minska energiförbrukning i kommunens lokaler 

Minska energiförbrukning inom kommunens verksamhetsområden 

Minska energiförbrukningen inom Öckerö Bostads AB:s verksamhet 

Minska klimatpåverkan från transporter inom kommunal verksamhet 

Öka resandet med kollektivtrafiken 

Öka antalet cyklande och gående 

Delområdet innefattar både arbete med energieffektivisering och arbete med en övergång till 

mer miljövänliga sätt att framställa energi. I kommunens energiplan från 2009 finns en 

målsättning om att den totala energiförbrukningen 2020 skall ha minskat med 10 % utifrån 

2007 års förbrukning. Arbete med att ta fram en energistrategi för kommunen är planerad att 

påbörjas under 2013. 

Berörda nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö 

Konsumtion & avfall 

Minska avfallsmängden i kommunens verksamheter 

Öka andelen källsorterat avfall i kommunens verksamheter 

Minska konsumtionen 

Öka miljömedvetandet kring konsumtion 

Det är viktigt att främja hushållning av naturresurser. I många fall ser vi inte den 

miljöpåverkan som vår konsumtion ger upphov till, eftersom den stäcker sig långt utanför 

både kommunens och landets gränser. Det är angeläget att kommunen bidrar till att minska 

konsumtionen både inom kommunens egna verksamheter och genom information till 

allmänheten. Genom att minska konsumtionen minskar vi också mängden uppkommet 

avfall. Det avfall som ändå uppkommer ska hanteras enligt kretsloppsprincipen med


återanvändning och återvinning i så stor grad som möjligt i enighet med EU:s avfallstrappa. 

Restavfall ska omhändertas så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt. 

Berörda nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, God bebyggd miljö 

God livsmiljö 

Förbättra medborgarnas miljö- och hälsokunskap 

Miljömedveten planering 

En miljömedveten samhällsplanering är grunden till ett hållbart samhälle. Det är viktigt att få 

in miljöaspekterna så tidigt som möjligt i planprocesserna. I arbetet med kommunens 

översiktsplan kommer särskild hänsyn att tas till miljöaspekterna. Det är också viktigt att 

höja miljömedvetenheten hos kommuninnevånarna så att de kan och vill göra miljömedvetna 

val i sin vardag. 

Berörda nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, säker 

strålmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö 

Inspirerande natur & kulturmiljö 

Skydda och utveckla värdefulla naturmiljöer 

Skydda och utveckla värdefulla kulturmiljöer 

Öckerö kommun har en unik skärgårdsmiljö som är väl värd att vårda och skydda. Inom 

kommunen finns två regionala naturreservat Ersdalen och Rörö, där Rörö även ingår i EU:s 

nätverk av Natura 2000-områden. Öckeröarnas naturmiljöer i vattnet och på land är viktiga 

både för den biologiska mångfalden och för det rörliga friluftslivet. I dagsläget finns ingen 

fullständig inventering av kommunens naturområden och vilka värden som finns. Det är av 

stor vikt att inventering genomförs och att det upprättas skötselplaner så att naturen säkras 

även för kommande generationer. 

Öckeröarna har också flera kulturhistoriskt intressanta miljöer som är präglade av den 

bohuslänska fiskekulturen. Dessa finns beskrivna i kommunens kulturmiljöprogram. 

Berörda nationella miljömål: Levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, 

Ett rikt växt och djurliv 

För samhällsbyggnadsförvaltningen 

Tanja Barrett Anna Skrapste 

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljö- och hälsoskyddsinspektör




Au § 38 Dnr 28/12 40 

Antagande av förslag till detaljplan för Hönö 2:158 m.fl 

Ett förslag till detaljplan för del av Hönö omfattande Hönö 2:158 m.fl. har varit 

utsänt för granskning under tiden 2011-10-10--2011-11-07. Inkomna synpunkter 

har sammanställts i ett utställningsutlåtande, daterat 2012-01-03. 

Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse som i dag är avsett för 

allmänt ändamål samt reglera byggrätten på fastigheten 2:158. 

Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt utställningsutlåtandet och överlämnat 

det till kommunfullmäktige för antagande enligt 5 kap. 29 § plan- och bygglagen 

(SFS 1987:10). Beslut Sbn § 14/12. 

Beslut 


Kommunfullmäktige antar med stöd av 5 kap. 29 § plan- och bygglagen (SFS 

1987:10) förslag detaljplan för del av Hönö omfattande Hönö 2:158 m.fl upprättad 

den 3 januari 2012. 

_______ 




Samhällsbyggnadsnämnden 

Handläggare: Susanne Härenstam 

Ärende: Detaljplan för Hönö 2:158 och Hönö 2:159 

Diarienummer: 0772/09 

Beslut om antagande 


Utställningsutlåtandet, daterat 2012-01-03, godkänns. 

Antagandehandlingarna, daterade, 2012-01-03, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige 

för antagande enligt 5 kap. 29 § plan- och bygglagen (SFS 1987:10). 

Bakgrund 

Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade den 28 augusti 2007 (§ 183) 

att ge plantillstånd för att upprätta detaljplan för Hönö 2:158 m.fl. 

Nämnden beslutade 2011-09-06 (Sbn § 179) att ställa ut planhandlingar, daterade 

2011-08-15, för granskning under minst tre veckor enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen 

(SFS 1987:10), normalt planförfarande. 

Ärende 

Planområdet är beläget mitt på Hönö, öster om Hönö kyrka, vid Gårdavägen- 

Ringvägen, ca 2 km sydväst om Hönö Pinan. Planområdet omfattar cirka 4 000 m². 

Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse på mark som idag är avsett 

för allmänt ändamål samt reglera byggrätten på fastigheten Hönö 2:158. 

Planförslaget överensstämmer med Översiktsplan för Öckerö kommun (ÖP05), antagen 

av kommunfullmäktige den 14 juni 2006. 

Förslaget till detaljplan har varit utställt för granskning under tiden 10 oktober 2011 – 

7 november 2011. Under utställningstiden har 10 yttranden inkommit. Inkomna synpunkter 

har sammanställts i ett utställningsutlåtande, daterat 2012-01-03. 

Länsstyrelsen har ingen erinran och kommer inte att pröva planen om den antas. 



Lantmäteriet har följande synpunkter: 

1. Ska huvudmannaskap vara enskilt eller kommunalt? 

2. Utfart för blivande fastigheter längs hela fastighetsgränserna? 

3. Ska teckenförklaring finnas på plankartan? 

Västtrafik AB, Trafikverket, Statens Geotekniska Institut och Skanova Access AB har 

ingen erinran mot förslaget. 

Kultur- och fritidsnämnden har ingen erinran mot förslaget. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen genom miljö- och hälsoskyddsenheten och plan- 

och byggenheten har ingen erinran mot förslaget. 

Från sex sakägare har invändningar mot att byggnadshöjden höjs till 6,0 meter inkommit. 

Efter utställningen har endast en komplettering gjorts i planbestämmelserna gällande 

största tomstorlek. Utöver detta har planhandlingarna endast genomgått ändringar 

av layoutmässig karaktär. 

Antagandehandlingarna har tagits fram av Ö-Konsult Hamnebo AB. 

Susanne Härenstam 

Planarkitekt





Samhällsbyggnadsnämnden 2011-03-01 7 

Sbn § 14 

Sbn § 179 

Sbn § 62 Dnr 0772/09 

Detaljplan för del av Hönö omfattande Hönö 2:158 m fl 

Planområdet är beläget mitt på Hönö, öster om Hönö kyrka, vid Gårdavägen - 

Ringvägen, ca 2 km sydväst om Hönö Pinan. Planområdet omfattar cirka 4 000 

m². Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse på mark som idag är 

avsett för allmänt ändamål samt reglera byggrätten på fastigheten Hönö 2:158. 

Information 

Planarkitekt Susanne Nilsson informerade i ärendet. Samhällsbyggnadsnämndens 

arbetsutskott beslutade den 28 augusti 2007 (§183) att ge plantillstånd för att upprätta 

detaljplan för Hönö 2:158 m.fl. Ett förslag till detaljplan har tagits fram av Ö- 

Konsult Hamnebo AB. Planhandlingarna ställs ut på samråd med normalt planförfarande 

enligt 5 kap. 20 § plan- och bygglagen (1987:10). Eftersom planförslaget 

ligger inom kulturmiljöområde ska planen behandlas med normalt planförfarande. 

Planhandlingarna justeras innan samrådet. Justeringen innebär att det tillåts bara 

fyra nya bostäder och att det runt befintliga byggnader på Hönö 2:158 punktprickas 

marken för att behålla öppenheten på fastigheten och bestämmelse om q särskilt 

bevarandevärda byggnader sätts också på de befintliga byggnaderna. 

Arbetsutskottets förslag till nämnden 

Planhandlingarna ställs ut för samråd med normalt planförfarande efter att handlingarna 

justerats. 

Beslut 

Planhandlingarna, daterade 2011-02-09, godkänns och ställs ut på samråd enligt 5 

kap. 20 § plan- och bygglagen (1987:10), normalt planförfarande, efter att handlingarna 

har justerats. 

________ 

Sbn § 179 

Planarkitekt Susanne Härenstam informerade om planarbetet. Planhandlingarna 

har varit ute på samråd under april-maj 2011. Förslaget har reviderats efter arbetsutskottet 

och även utifrån de synpunkter som Länsstyrelsen påpekade i samrådet 

Synpunkterna har sammanställt i en samrådsredogörelse. 






Sbn § 14 

Sbn § 179 forts. Dnr 0772/09 

Arbetsutskottets förslag till samhällsbyggnadsnämnden 20110906 

Planhandlingarna justeras innan utställning. Samrådsredogörelsen daterad 2011- 

08-15 godkänns. Utställningshandlingarna ställs ut i minst tre veckor enligt 5 kap. 

23 § plan- och bygglagen (1987:10). 

Beslut 

Samrådsredogörelsen daterad 2011-08-15, reviderade 2011-08-29 godkänns. Utställningshandlingarna 

daterade 2011-08-15, reviderade 2011-08-29 ställs ut i 

minst tre veckor enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (1987:10). 

________ 

Sbn § 14 

Planarkitekt Sofia Wiman informerade i ärendet. Förslaget till detaljplan har varit 

utställt för granskning under tiden 10 oktober 2011 – 7 november 2011. Under utställningstiden 

har 10 yttranden inkommit. Inkomna synpunkter har sammanställts i 

ett utställningsutlåtande, daterat 2012-01-03. 

Efter utställningen har endast en komplettering gjorts i planbestämmelserna gällande 

största tomstorlek. Utöver detta har planhandlingarna endast genomgått 

ändringar av layoutmässig karaktär. Antagandehandlingarna har tagits fram av Ö- 

Konsult Hamnebo AB. 

Arbetsutskottets beslutsförslag till samhällsbyggnadsnämnden 

Utställningsutlåtandet, daterat 2012-01-03, godkänns. Antagandehandlingarna, 

daterade, 2012-01-03, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande 

enligt 5 kap. 29 § plan- och bygglagen (SFS 1987:10). 

Beslut 

Utställningsutlåtandet, daterat 2012-01-03, godkänns. Antagandehandlingarna, 

daterade, 2012-01-03, godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande 

enligt 5 kap. 29 § plan- och bygglagen (SFS 1987:10). 

_____ 


PLANBESKRIVNING 

Antagandehandling 

DETALJPLAN FÖR 

DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE 

Datum 2012-01-03 Diarienummer 0772/09 Sida 1/8 

HÖNÖ 2:158 M. FL., ÖCKERÖ KOMMUN


PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

Det huvudsakliga syftet i förslaget är 

- att möjliggöra bostadsbebyggelse på mark som idag är avsett för allmänt ändamål samt 

- reglera byggrätten på fastigheten Hönö 2:158. 

HANDLINGAR 

Handlingarna består av planhandlingar: 

• Plankarta med bestämmelser 

• Planbeskrivning (denna handling) 

• Genomförandebeskrivning 

och övriga handlingar: 

• Illustrationsritning 

• Grundkarta 

• Fastighetsförteckning 

• Samrådsredogörelse 

• Utställningsutlåtande 

Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen tillhör planbeskrivning och 

genomförandebeskrivning. 

Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de 

förutsättningar och syften som planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den 

ska vara vägledande vid tolkningen av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på 

motsvarande sätt att den inte har någon egen rättsverkan. 

Planen ska handläggas som normalt planförfarande. Detaljplanen strider inte mot översiktsplanen, 

ÖP 05 eller antagandehandling för Kulturmiljöprogram. Ändring av användningssättet 

från allmänt ändamål till bostäder medför inte att exploateringsgraden ökar i området. 

Allmänt område lades in i detaljplanen i ett tidigare skede med avsikt att lägga in centrala 

funktioner i området för allmänheten. Dessa funktioner har placerats på annan mark och 

behov saknas för att hålla ytterligare reservmark för allmänt ändamål.


FÖRUTSÄTTNINGAR 

LÄGE 

Planområdet är beläget mitt på Hönö, öster om Hönö kyrka, vid Gårdavägen-Ringvägen, ca 2 

km sydväst om Hönö Pinan. 

AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 

Planområdet omfattar cirka 4 000 m² och ägs av Nils Enoksson samt dödsbo efter Magnhild 

Karlsson och Enok Karlsson. 

PLANFÖRHÅLLANDEN 

Översiktsplan 

Översiktsplan för Öckerö kommun antagen 14 juni 2006 anger att nuvarande markanvändning 

är bostäder. 

Detaljplan 

För området gäller detaljplan VÄSTRA VÄGEN – GÅRDAVÄGEN M.M., som vann laga kraft 

1988-02-26. Planens genomförandetid har gått ut. Enligt befintlig plan ska Hönö 2:158 användas 

för bostadsändamål samt vägmark, övriga fastigheter är avsatt för allmänt ändamål. 

Program 

Program för planområdet har inte upprättats. 

MARK OCH VEGETATION 

Den obebyggda delen av planområdet är ett plant gräsbevuxet område med viss buskvegetation. 

GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 

Geoteknisk undersökning har inte utförts. 

MARKRADON 

Öckerö kommun genomförde år 1993 en gammaspektrometermätning och preliminär radonriskbedömning 

inom delar av kommunen. I denna konstateras det att Öckerö kommun är 

lågriskområde för markradon förutom ett område på Björkö.

Utdrag ur kulturmiljöprogrammet. 


FORNLÄMNINGAR OCH KULTURHISTORIA 

Fornlämningar finns inte registrerade inom eller nära planområdet. Planområdet ingår delvis 

i de miljöer som redovisas i Kulturminnesvårdsprogram för Öckerö kommun antagen 1992- 

09-17. 

Planområdet ingår med fastigheten Hönö 2:158 i antagandehandling till Kulturmiljöprogram 

för Öckerö kommun 2009 som varit uppe i kommunfullmäktige men återremitterats 

till förvaltningen för ytterligare utredning som avser andra områden. Programmet förväntas 

antas av kommunfullmäktige inom kort. 

Hönö 2:158 som ligger inom 8:3 Hönö Gårda i Kulturmiljöprogrammet anses som särskilt 

bevarandevärd bebyggelse. I denna del av Gårda by finns spår av den äldre bebyggelsetraditionen 

från 1800-talets mitt fram till 1940-talet. Den gamla bygatan kantas av flera mangårdsbyggnader, 

stengärdesgårdar och lummiga trädgårdar. Den bevarade jordbruksbebyggelsen 

vid Gårda är av stort värde. Några av gårdarna har ladugårdarna kvar. 

Inom området finns en mangårdsbyggnaden samt en ladugård och en så kallad källarvind 

kvar. Mangårdsbyggnaden har förnyats på senare år. Byggnaderna har skyddats med planbestämmelsen 

”q” där egenarten ska bevaras. Gårdavägen har skyddats genom ett utfartsförbud 

på det avsnitt som gränsar till vägen.

Vy från väster över befintlig bebyggelse inom planområdet. 


BEFINTLIG BEBYGGELSE 

På fastigheten Hönö 2:158 finns ett bostadshus samt fyra mindre byggnader. Övrig mark 

inom planområdet är obebyggd. 

SERVICE 

Skola, daghem, fritidslokaler, kyrka och kiosk finns inom 200 meter från planområdet. 

Handel och vård finns inom 1 km från planområdet.


DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH KONSEKVENSER 

Detaljplanen innebär att ytterligare bostadshus kan uppföras inom planområdet, därmed 

sker en förtätning av bostadsbebyggelsen. 

BEBYGGELSEOMRÅDEN 

Bostäder och övrig bebyggelse 

I planen tillkommer fyra bostadshus. 

Service 

Skola, daghem, fritidslokaler, kyrka och kiosk finns inom 200 meter från planområdet. 

Handel och vård finns inom ca 1 km från planområdet. 

FRIYTOR 

Lek och rekreation 

Områden med lek och bollplan finns inom ca 1 km från planområdet. 

Naturmiljö 

Naturmark för vandringsleder, bad etc. finns inom ca 1 km från planområdet. 

TRAFIK 

Biltrafik 

Området nås via befintliga lokalgator. 

Gårdavägen och Ringvägen som gränsar till planområdet ligger under kommunal väghållning. 

Dessa vägar betraktas som lokalgata med hastighetsbegränsning på 30 km/tim. Gårdavägen 

är den mest trafikerade av dessa vägar. Mindre lokalgator med begränsad trafik kan 

väljas som gångväg till både skola, handel och busshållsplats. 

Parkering 

Erforderligt antal parkeringsplatser anordnas på respektive fastighet. 

Kollektivtrafik 

Avstånd till närmaste busshållplats är ca 100 meter. Den trafikeras av linje 291 med turtätheten 

ca 1-3 turer/timme. 

TEKNISK FÖRSÖRJNING 

Vatten och avlopp 

Möjlighet till anslutning till kommunala vatten- och spillavloppsledningar finns i angränsande 

vägar. På fastigheten inom planområdet ska infiltration av dagvatten ske där marken anses 

lämplig. 

Dag- och dräneringsvattnet ska fördröjas inom tomtmark och vid behov avledas till allmän 

dagvattenledning. Åtgärder för att fördröja dagvatten kan förbättra kvaliteten på dagvattnet

och därmed minska belastningen på miljön. 


Dagvattnet ska kunna rinna av fritt på markytan utan risk för att skada byggnader och anläggningar, 

på såväl dessa fastigheter som intilliggande fastigheter, vid tillfällen då nederbörden 

överstiger berörda dagvattenledningars kapacitet. 

Materialval för utvändiga ytor ska väljas med omsorg för miljön. Till exempel ska oskyddade 

ytor av koppar och zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. 

Värme 

Varje fastighet svarar för sin värmeproduktion. Gemensamma och energisnåla lösningar ska 

prioriteras. 

Innan utförande av djupborrad brunn ska anmälan lämnas till kommunen. För installation 

av kondensator m.m. utomhus ska hänsyn tas till riktlinjer för utomhusbuller enligt Boverkets 

byggregler (BBR). 

El och tele 

Anslutning kan göras till befintliga el- och teleledningar som finns i direkt närhet till planområdet. 

I god tid innan arbeten påbörjas i närheten av TeliaSoneras och Fortums anläggning ska beställning 

av utsättning eller undanflyttning ha inkommit till Telia-Sonera respektive Fortum. 

Avfall 

Kommunal avfallshämtning ska anordnas för fastigheterna. 

Grundläggning 

Vid grundläggning ska geoteknisk undersökning genomföras. 

KONSEKVENSBESKRIVNING 

Hushållning med mark- och vattenområden m.m. 

Vid utarbetande av denna detaljplan har samhällsbyggnadsförvaltningens plan- och byggenhet 

gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 

och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet 

med 5 § förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. 

Inga riksintressen eller andra områden med särskilda naturintressen berörs. Förvaltningen 

bedömer att redovisad användning kan anses vara den ur allmän synpunkt mest lämpliga 

utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra 

att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan, 

ÖP05. 

Ställningstagande till miljökonsekvenser 

Samhällsbyggnadsförvaltningens plan- och byggenhet har bedömt att detaljplanen inte medför 

någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningen 

bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget med-


ger inte användning av detaljplaneområdet för ett av de ändamål som anges i PBL 5 kap. 18 §, 

varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. 

Samhällsbyggnadsförvaltningens plan- och byggenhet har därmed bedömt att en miljöbedömning 

med en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Behovsbedömningen 

är muntligt avstämd med länsstyrelsen i tidigt samråd. 

Fornlämningar och kulturhistoria 

Inom området finns en mangårdsbyggnad samt en ladugård och en så kallad källarvind kvar. 

Mangårdsbyggnaden har förnyats på senare år. Byggnaderna har skyddats med planbestämmelsen 

”q” där egenarten ska bevaras. Gårdavägen har skyddats genom ett utfartsförbud på 

det avsnitt som gränsar till vägen. 

Dessutom har planbestämmelse lagts in att hela området ska ha fasad och takmaterial som 

anknyter till den äldre bebyggelsen. 

Påverkan på luft 

Ett genomförande av planförslaget innebär ny bebyggelse vilket medför en viss ökning av 

biltrafik inom närområdet. Detta ger en marginell ökning av utsläpp men inte i sådan omfattning 

att det bedöms påverka några miljökvalitetsnormer. 

Påverkan på vatten 

Dagvatten ska infiltreras inom den egna fastigheten. 

Buller 

En ökning av biltrafik ger en viss ökning av ljudnivån men inte i sådan utsträckning att riktvärden 

för buller överskrids. 

Trygghet 

En förtätning av bebyggelsen kan medföra att en känsla av trygghet ökar. 

Tillgänglighet 

Byggnader som uppförs ska uppfylla gällande tillgänglighetskrav. 

Nollalternativ 

Allmänt ändamål kommer troligtvis att leda till högre trafik- och ljudnivåer samt högre föroreningar 

i jämförelse med vad förslagna fyra bostäder kommer att leda till. 

…………………………………..… 


Planarkitekt, Öckerö kommun

Datum 2012-01-03 

UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 



Foto eller bild! 

DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE, 

Diarienummer 0772/09 Sida 1/6 


INLEDNING 


Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse på mark som idag är avsett för allmänt 

ändamål samt reglera byggrätten på fastigheten Hönö 2:158. 

Förslaget till detaljplan har varit utställt för granskning under tiden 10 oktober 2011 – 7 november 

2011 och har varit utställt i kommunhuset på Öckerö och på Öckerö Bibliotek. 

Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under utställningstiden inkommit 10 yttranden. 

Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till bemötande och eventuell 

åtgärd. 

Yttrandena indelas i fyra grupper: 

• statliga verk, myndigheter och bolag 

• kommunala nämnder och förvaltningar 

• sakägare 

• övriga 

SAMMANFATTNING 

Länsstyrelsen har ingen erinran och kommer inte att pröva planen om den antas. 

Lantmäteriet har följande synpunkter: 

1. Ska huvudmannaskap vara enskilt eller kommunalt? 

2. Utfart för blivande fastigheter längs hela fastighetsgränserna? 

3. Ska teckenförklaring finnas på plankartan? 

Västtrafik AB, Trafikverket, Statens Geotekniska Institut och Skanova Access AB har ingen erinran 

mot förslaget. 

Kultur- och fritidsnämnden har ingen erinran mot förslaget. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen genom miljö- och hälsoskyddsenheten och plan- och byggenheten 

har ingen erinran mot förslaget. 

Från sex sakägare har invändningar mot att byggnadshöjden höjs till 6,0 meter inkommit. 

REVIDERING AV FÖRSLAGET 

Efter utställningen har endast en komplettering gjorts i planbestämmelserna gällande största 

tomstorlek. Utöver detta har planhandlingarna endast genomgått ändringar av layoutmässig 

karaktär.


STATLIGA VERK, MYNDIGHETER OCH BOLAG 

LÄNSSTYRELSEN 

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap. 1 § plan- och bygglagen 

(PBL) och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av 

länsstyrelsen om den antas. 

Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken (MB) påtagligt kommer att skadas, att 

mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte 

iakttas, att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 

att bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till 

risken för olyckor, översvärmning eller erosion. 

De synpunkter som tidigare framförts i ärendet har beaktats. 

Kommentar 

Noteras. 

LANTMÄTERIET 

1. Ska huvudmannaskapet vara enskilt eller kommunalt? Vid enskilt huvudmannaskap ska det 

stå redovisat på plankartan. I annat fall blir huvudmannaskapet kommunalt. 

2. Observera att som ga:n är utlagd nu kan utfart ske längs med hela fastighetsgränserna. 

Önskas utfart ske endast på specifik sträcka ska övriga sträcka markeras med utfartsförbud. 

3. Då det finns utrymme på plankartan kan det vara lämpligt att ha teckenförklarning och 

hänvisning till grundkartan på plankartan. 

Kommentar 

1. Det finns ingen allmän plats inom planområdet. 

2. Noteras. 

3. Noteras. 

SGI 

Statens geotekniska institut, SGI, har 2011-05-02, avgett yttrande över samrådshandling daterad 

2011-02-09 rev. 2011-04-14. SGI hade inga invändningar mot planförslaget. 

SGI har nu av Öckerö kommun erhållit plan- och genomförandebeskrivning inkl. plan- och 

illustrationskarta upprättade av Ö-Konsult Hamnebo AB 2011-08-15, rev 2011-08-29. 

I planhandlingarna redovisas inga förändringar som påverkar vårt tidigare ställningstagande 

beträffande planförslaget. SGI har således inga invändningar mot planförslaget. 

Kommentar 

Noteras.

VÄSTTRAFIK 

Västtrafik har inget att erinra. 

Kommentar 

Noteras. 

TRAFIKVERKET 

Trafikverket har inget att erinra. 

Kommentar 

Noteras. 


SKANOVA ACCESS AB 

Skanova Access AB har tagit del av förslag till detaljplan och har inget att erinra. 

Kommentar 

Noteras. 

KOMMUNALA NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR 

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 

Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot framtaget förslag till detaljplan. 

Kommentar 

Noteras. 

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Miljö- och hälsoskyddsenheten 

Miljö- och hälsoskyddsenheten har inget att erinra mot detaljplan Hönö 2:158 m.fl. 

Kommentar 

Noteras. 

Plan- och byggenheten 

Plan- och byggenheten har inget att erinra. 

Kommentar 

Noteras.


SAKÄGARE 

Hönö 2:491 Stefan Olsson och Carolina Johansson, Hönö 2:492 Krister Johansson och Anna 

Johansson samt Hönö 1:113 Anders Tillander och Eleonor Tillander 

Vi motsätter oss att byggnadshöjden, så som den anges i 9 § plan- och byggförordningen, höjs till 6 

meter. Det ursprungliga förslagets bygghöjd är mer lämplig med hänsyn till övrig bebyggelse i 

området, se särskilt byggnaderna på fastigheterna Hönö 2:491, Hönö 1:113 och Hönö 2:492 som alla 

har byggnadshöjden 4 meter. 

De byggnader i området som har högre byggnadshöjd är samtliga byggda på en stenfot/källare 

delvis ovan mark och bör inte vara ett riktmärke för nya byggnaders bygghöjd. Detta särskilt med 

tanke på att området sedan dessa hus byggdes har förtätats. 

Med byggnadshöjden 6 meter kommer ljusinsläppet och då särskilt möjlighet till kvällssol att 

förändras drastiskt för de ovan nämnda fastigheterna. Dessutom kommer de nya husen att 

dominera kvarteret på ett olämpligt sätt med hänsyn till den övriga bebyggelsen i området, särskilt 

med tanke på det relativt korta avståndet mellan de planerade byggnaderna. 

Kommentar 

Enligt gällande detaljplan för fastigheterna Hönö 2:491 och 2:492 är tillåtna byggnadshöjd för 

huvudbyggnad 6,0 meter och uthus/garage 4,5 meter. För fastigheten Hönö 1:113 och för 

omkringliggande fastigheter i området gäller tillåten byggnadshöjd för huvudbyggnad 6,5 meter 

och uthus/garage 2,5 meter. I planförslaget är byggnadshöjden satt till +9,5 meter vilket 

motsvarar ca 6 meter över befintlig mark och för komplementbyggnad 3,0 meter. Föreslagen 

byggnadshöjd är således anpassad till områdets allmänna karaktär och utseende. 

………………………………………………………….. 



Datum 2012-01-03 Diarienummer 0772/09 Sida 6/6

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 



DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE 




BAKGRUND 

En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska 

och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt 

genomförande av detaljplanen. 

Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter 

framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Genomförandebeskrivningen förtydligar 

detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. 

ORGANISATORISKA FRÅGOR 

TIDSPLAN 

För föreliggande plan gäller följande tidsplan. Planen behandlas enligt normalt planförfarande. 

Samråd 2:a kvartalet 2011 

Utställning 3:e kvartalet 2011 

Antagande 1:a kvartalet 2012 

Laga kraft 1:a kvartalet 2012 

GENOMFÖRANDETID 

Genomförandetiden utgår 5 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. 

Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med 

planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens 

utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att 

fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). 

ANSVARSFÖRDELNING INKLUSIVE HUVUDMANNASKAP 

För detaljplanens genomförande svarar Nils Enoksson, Hönö, för samtliga kostnader (kommun-, 

lantmäteri- och konsultkostnader). 

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 

MARKÄGOFÖRHÅLLANEN 

Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. 

INLÖSEN AV MARK 

Någon inlösen av mark bedöms inte bli nödvändig vid genomförandet av detaljplanen.


FASTIGHETSBILDNING 

Avstyckning kommer att ske vilket ska initieras och bekostas av huvudmannen till detaljplanen. 

Gränserna mellan Hönö 2:158 och 2:159 samt mellan 2:159 och 2:521 är oklara och bör fastighetsbestämmas. 

Denna bestämning kan göras när som helst men med fördel innan detaljplanearbetet 

är klart. Det åligger huvudmannen för detaljplanen att initiera och bekosta fastighetsbestämning 

och betala eventuella kostnader för detta senast i samband med avstyckning 

av tomter inom planen. 

SERVITUT 

Detaljplanen påverkar inget befintligt servitut och bedöms heller inte ge upphov till nya servitut. 

GEMENSAMHETSANLÄGGNING 

Gemensamhetsanläggning för vägar och ledningar ska initieras av huvudmannen till detaljplanen. 

Avtal kommer att upprättas. 

LEDNINGSRÄTT 

Kommunala ledningar finns till befintlig fastighet. Kommunala ledningar inom området ska 

säkras genom ledningsrätt. 

TEKNISKA FRÅGOR 

BEHOV AV TEKNISKA UTREDNINGAR 

Vid grundläggning erfordras geoteknisk undersökning alternativt schaktning till fast botten 

samt fyllning och packning av sprängsten. Geoteknisk undersökning har inte utförts. 

Gällande riktvärden för buller enligt Naturvårdsverket vid nybyggnation av bostadsbebyggelse 

är 30 dBA ekvivalentnivå inomhus respektive 45 dBA maxnivå nattetid. 

Gällande värden utomhus är 55 dBA ekvivalentnivå vid fasad respektive 70 dBA maxnivå vid 

uteplats. Byggnadens fasader utformas så att gällande riktvärden inte överskrids. 

Kontakt ska tas med VA-, tele- och elleverantörer i god tid innan byggnationen. 

Lägsta tillåtna golvhöjd för nybyggnad kommer att sättas av VA-avdelningen i samband med 

exploateringen. 

Brandpost finns inom planområdet i Gårdavägen, på fastigheten Hönö 2:158. 

Skyddsavstånd anpassas efter 10 minuters framkomsttid och 3 minuter för brandbegränsning 

vid räddningsinsats från riskhanteringsenheten.


Huvudbyggnader placeras 4 meter från fastighetsgräns vilket uppfyller kraven på brandsäkerhet 

i området. Komplementbyggnad får i vissa fall placeras 1 meter från fastighetsgräns. 

Gällande brandskyddsnormer ska beaktas. 

REDOVISNING AV TEKNISKA UTREDNINGAR 

En Gammaspektrometermätning och preliminär radonriskbedömning inom delar av Öckerö 

kommun har utförts av MRM 1993-10-06, Id nr MRAP 93066 där man konstaterar att Öckerö 

kommun klassas som lågriskområde för markradon förutom område på Björkö. Speciella 

åtgärder vid grundläggningen bedöms inte erforderliga. 

EKONOMISKA FRÅGOR 

PLANEKONOMI 

Planen redovisar tillkomst av fyra tomter för enbostadshus. Värdet på de tillkommande tomterna 

överstiger väsentligt de kostnader som exploatören får. 

FINANSIERING 

Huvudmannen till detaljplanen ska stå för samtliga kostnader vid upprättandet av detaljplanen. 

FÖLJDINVESTERINGAR 

Vid anslutning till kommunens VA-nät samt ansökan om bygglov debiteras en avgift efter 

gällande VA- respektive bygglovstaxa. 

Vid anslutning till el-nät debiteras anslutningsavgift enligt gällande taxa. 

DRIFTKOSTNADER 

Huvudmannen ska svara för samtliga driftskostnader i samband med förvaltning och exploatering 

av området. 

GATUKOSTNADER OCH ÖVRIGA AVGIFTER 

Gatukostnadsbidrag utgår inte. 

Vid borrning av bergvärme ska en anmälan om miljöfarlig verksamhet inlämnas till kommunen. 

En avgift tillkommer enligt gällande taxa. 

…………………………………..… 






Au § 29 


Dnr 118/07 140 

Antagande av kulturmiljöprogram för Öckerö kommun 

Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram för Öckerö påbörjades 

hösten 2005 delvis finansierat av EU-medel. Samhällsbyggnadsnämnden 

har i samråd med kultur- och fritidsnämnden ansvarat för 

översynen. Inventeringar och framtagande av handlingar pågick 

under åren 2005-2008. 

Efter viss översyn godkände samhällsbyggnadsnämnden i november 

2008 handlingarna. Vid antagandeprövningen i kommunstyrelsen 

återremitterades ärendet till samhällsbyggnadsnämnden efter 

synpunkter anmälda i ett medborgarförslag. Översynen skulle ske 

med representanter för Rörö. 

I yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen konstateras att, på 

grund av de stora förändringar Rörö Ö-råd föreslagit, alla bebyggelsemiljöer 

på Rörö lyfts ur programmet. Tjänsteskrivelse 2012-02- 

13. 

Samhällsbyggnadsnämnden har godkänt kulturmiljöprogrammet 

där ön Rörö lyfts ut, gamla programmet gäller för Rörö. Kulturmiljöprogrammet 

översänds till kommunfullmäktige för fastställande, 

Beslut SBN § 16/12. 

Beslut 


Kommunfullmäktige antar Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun, 

antagandehandling mars 2012. 

_______ 


9







Handläggare: Sofia Wiman 

Ärende: Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun 

Diarienummer: 0118/07 



Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun, antagandehandling mars 2012 godkänns 

och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. 

Bakgrund 

Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram för Öckerö kommun påbörjades hösten 

2005 och har delvis finansierats med EU-medel. Samhällsbyggnadsnämnden har i 

samråd med kultur- och fritidsnämnden ansvarat för översynen. Inventeringar samt 

framtagande av handlingar pågick under åren 2005-2008. 

Ärende 

Förslaget till nytt kulturmiljöprogram för Öckerö kommun har varit utställt på 

samråd under våren 2007. Flera yttranden som motsäger sig 

kulturmiljöprogrammets utbredning och urval av bebyggelsemiljöer på Rörö inkom 

under samrådstiden samt även senare. 

Efter viss översyn godkändes handlingarna av samhällsbyggnadsnämnden i 

november 2008 och överlämnades till kommunfullmäktige för antagande. 

Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsnämnden efter 

inkommet medborgarförslag på stora förändringar gällande Rörö. En översyn skulle 

göras i samråd med representanter för Rörö. Beslut Ks §29 20100309. 

Samråd med Rörö öråd hölls under våren 2010 angående ändringar i texten till 

Kulturmiljöprogrammet för Rörö. Örådet skulle skriva ner en övergripande 

förklarande text, eventuellt som missiv, som komplement innan antagande. De 

återkom med ändringar i hela texten för Rörö i kulturmiljöprogrammet. På grund av 

de stora förändringar Rörö öråd föreslagit har nu alla bebyggelsemiljöer på Rörö 

lyfts ur kulturmiljöprogrammet. Det krävs att ett separat dokument tas fram för 

Rörö för att tillgodose dessa synpunkter. 



I denna antagandehandling hänvisas (under Upplägg och innehåll samt Val av 

kulturmiljöer) frågor kring Rörös kulturmiljöer till kulturmiljövårdsprogrammet för 

Öckerö kommun Tradition och förnyelse (1992). Detta fram tills att ett nytt 

dokument för Rörö tagits fram. 

Sofia Wiman 

Planarkitekt




Handläggare: Sofia Wiman 

Ärende: Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun 

Diarienummer: 0118/07 



Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun, antagandehandling mars 2012 godkänns 

och överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. 

Bakgrund 

Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram för Öckerö kommun påbörjades hösten 

2005 och har delvis finansierats med EU-medel. Samhällsbyggnadsnämnden har i 

samråd med kultur- och fritidsnämnden ansvarat för översynen. Inventeringar samt 

framtagande av handlingar pågick under åren 2005-2008. 

Ärende 

Förslaget till nytt kulturmiljöprogram för Öckerö kommun har varit utställt på 

samråd under våren 2007. Flera yttranden som motsäger sig 

kulturmiljöprogrammets utbredning och urval av bebyggelsemiljöer på Rörö inkom 

under samrådstiden samt även senare. 

Efter viss översyn godkändes handlingarna av samhällsbyggnadsnämnden i 

november 2008 och överlämnades till kommunfullmäktige för antagande. 

Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsnämnden efter 

inkommet medborgarförslag på stora förändringar gällande Rörö. En översyn skulle 

göras i samråd med representanter för Rörö. Beslut Ks §29 20100309. 

Samråd med Rörö öråd hölls under våren 2010 angående ändringar i texten till 

Kulturmiljöprogrammet för Rörö. Örådet skulle skriva ner en övergripande 

förklarande text, eventuellt som missiv, som komplement innan antagande. De 

återkom med ändringar i hela texten för Rörö i kulturmiljöprogrammet. På grund av 

de stora förändringar Rörö öråd föreslagit har nu alla bebyggelsemiljöer på Rörö 

lyfts ur kulturmiljöprogrammet. Det krävs att ett separat dokument tas fram för 

Rörö för att tillgodose dessa synpunkter. 



I denna antagandehandling hänvisas (under Upplägg och innehåll samt Val av 

kulturmiljöer) frågor kring Rörös kulturmiljöer till kulturmiljövårdsprogrammet för 

Öckerö kommun Tradition och förnyelse (1992). Detta fram tills att ett nytt 

dokument för Rörö tagits fram. 

Sofia Wiman 

Planarkitekt

KULTURMILJÖ - 

PROGRAM 

FÖR 

ÖCKERÖ KOMMUN 

ANTAGANDEHANDLING 

MARS 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 4 

INLEDNING 5 

UPPLÄGG OCH INNEHÅLL 6 

BAKGRUND OCH SYFTE 7 

VAL AV KULTURMILJÖER 9 

ARBETSPROCESS 12 

ANSVARSFÖRDELNING 15 

ANSVARSFÖRDELNING 16 

REKOMMENDATIONER 17 

GÄLLANDE LAGAR OCH BESTÄMMELSER 18 

ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER 23 

OMRÅDESVISA REKOMMENDATIONER FÖR BEBYGGELSEMILJÖER 28 

Hyppeln 29 

Källö-Knippla 35 

Kalvsund 41 

Grötö 47 

Hälsö 53 

Öckerö 59 

Hönö 71 

Fotö 92 

Björkö 98 

OMRÅDESVISA REKOMMENDATIONER FÖR FORNLÄMNINGSMILJÖER OCH MARINA LÄMNINGAR 113 

Fornlämningar och fornlämningsmiljöer 114 

Marina lämningar 123 

BILAGOR 127 

OM FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR I ÖCKERÖ KOMMUN 128 

BEBYGGELSEUTVECKLINGEN I ÖCKERÖ KOMMUN 130 

TRE LANDSKAPSTYPER 131 

GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH DEFINITIONER 137 

KULTURMILJÖLEXIKON 139 

KÄLLOR OCH UNDERLAG 142

BAKGRUND 

OCH 

FÖRUTSÄTTNINGAR

Kulturarv, traditioner och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. 

Det öppna, karga landskapet tillsammans med tillgängliga havsnära naturområden ger både 

konstnärlig inspiration och möjlighet till aktivitet och rekreation. 

CITAT UR ÖCKERÖ KOMMUNS VISION 

INLEDNING 

Öckerö kommuns läge och naturförhållanden utgör 

grunden för en särpräglad kulturmiljö. Vissa av kulturmiljöspåren 

har sedan i sin tur haft stort in ytande 

på hur det övriga landskapet utformats och på 

det sätt samhället organiserats. Det kan röra sig om 

hamnar, farleder, landsvägar och odlingslandskap. 

Några av miljöerna inom Öckerö kommun har gemensamma 

drag, medan andra miljöer är helt unika. 

Både de gemensamma och unika kulturmiljöerna 

åskådliggör Öckerö kommuns historia och ger en förståelse 

för vårt kulturarv och de förändringar som 

skett i samhället. 

Ett kulturmiljöprogram har idag en given plats i 

samhällsplaneringen och ingår som en naturlig del i 

den kommunala miljödebatten. Bevarandeintressen, 

såväl i bevarandet av de förhistoriska och maritima 

lämningarna som värdena i den bebyggda miljön, har 

stöd i lagstiftningen och det är därför viktigt att Öckerö 

kommun har ett väl fungerande beslutsunderlag i 

dessa frågor. 

Kulturmiljöprogrammet visar Öckerö kommuns 

vilja när det gäller arbetet med kulturmiljöfrågor, och 

ingår som en del i kommunens översiktliga planering. 

Det är ett stöd vid handläggning av frågor som rör kulturhistoriskt 

värdefulla miljöer i kommunen. Programmet 

innehåller ett urval kulturmiljöer med beskrivningar, 

rekommendationer och förslag till åtgärder. 

MÅL 2 ÖARNA 

5 KULTURMILJÖPROGRAM/ANTAGANDEHANDLING MARS 2012 

Kulturmiljöprogrammet är framtaget under åren 

2005–2008, reviderat 2012. Ansvariga för arbetet är 

samhällsbyggnadsnämnden i samarbete med kultur- 

och fritidsnämnden, Länsstyrelsen i Västra Götalands 

län, Bohusläns museum och valda konsultföretag. Projektet 

del nansieras av Europeiska Unionen. 

PROJEKTET DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN 

EG:S STRUKTURFONDER

UPPLÄGG OCH INNEHÅLL 

BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 

Här ges en kort beskrivning av bakgrunden till arbetet 

med kulturmiljöprogrammet. Dess mål och syfte 

förklaras. Slutligen redovisas arbetsprocess, medverkande 

samt val av kulturmiljöer. 

ANSVARSFÖRDELNING 

Kulturmiljöprogrammet redovisar roller och ansvar 

som fastighetsägare, allmänhet, kommun, länsstyrelse 

och Riksantikvarieämbetet har i kulturmiljöfrågor. 

REKOMMENDATIONER 

Kulturmiljöprogrammets rekommendationer består 

av gällande lagar och bestämmelser samt allmänna 

och områdesvisa rekommendationer. De riktar sig till 

kommunen samt andra myndigheter och aktörer. 

Mark- och vattenanvändning, och som en följd 

därav kulturmiljöer, påverkas av lagstiftningen. De 

grundläggande reglerna i Lagen om kulturminnen 

(KML), Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken 

(MB) med era redovisas. 

Kommunen har formulerat rekommendationer som 

är generella för kulturmiljöer i hela Öckerö kommun. 

Rekommendationerna anger bland annat vilken hänsyn 

som bör tas vid planering, prövning av lov och 


tillstånd samt andra åtgärder som påverkar kulturmiljöerna. 

Områdesvisa rekommendationer anger rekommendationer 

för handläggning av ärenden inom en viss 

miljö. De delas upp i bebyggelsemiljöer, fornlämningsmiljöer 

och miljöer med marina lämningar. För varje 

miljö ges det en kort historisk beskrivning samt en sammanställning 

av inventeringen. Materialet är disponerat 

per ö. Alla områden och objekt som ingår i kulturmiljöprogrammet 

redovisas på en eller er kartor vars skala 

varierar. Inom sammansatta områden utpekas delområden 

med bokstavsbeteckning. Enstaka objekt omnämns 

oftast inte i löpande text, utan pekas istället ut på kartan. 

I vissa fall kan byggnader inom en och samma fastighet 

värderas på olika sätt, vilket anges under rubriken 

klassi cering. 

Bebyggelsemiljöer på Rörö utelämnas i detta program, 

och hänvisas till kulturminnesvårdsprogrammet 

för Öckerö kommun Tradition och förnyelse (1992). 

BILAGOR 

Slutligen sammanställs källor och underlag, referenslitteratur, 

kulturmiljölexikon och grundläggande 

begrepp förklaras. Nya kunskapsunderlag, övergripande 

landskapsanalys, historisk bakgrund samt 

en text om forn- och kulturlämningar i kommunen 

presenteras.

BAKGRUND OCH SYFTE 

BAKGRUND 

När syftet är att en landskapsmiljös historia ska 

tillvaratas och synliggöras vid en framtida exploatering, 

krävs andra typer av underlag än när syftet 

är att tala om vilka områden som ska skyddas från 

exploatering. För att kunna bedöma och värdera 

olika historiska spår och strukturer i landskap och 

bebyggelse, krävs underlag som är anpassade till 

planeringsprocessen. Sådana underlag ska bygga på 

en grundlig kunskapsinventering och arbetas fram 

utifrån ett helhetsgrepp. Underlagen ska också se till 

den mångfald som nns i kulturmiljöerna, ha tydliga 

riktlinjer samt vara väl förankrade bland politiker, 

tjänstemän och medborgare. 

Nu gällande kulturminnesvårdsprogram för Öckerö 

kommun, Tradition och förnyelse, utarbetades åren 

1985–1992. Eftersom det idag råder nya förutsättningar 

– när det gäller kommunens visioner, politiska mål, översiktsplan, 

lagar, kunskap och arbetsmetoder – och eftersom 

tillämpningen av nuvarande program har visat sig 

ha vissa brister, blev det aktuellt att arbeta fram ett nytt 

kulturmiljöprogram. 

Kulturminnesvårdsprogram 

Kulturminnesvårdsprogrammet, Tradition och förnyelse, 

har vissa brister avseende utvärdering av be ntliga 

kulturmiljöer. Konkreta värdebeskrivningar och rekom- 


mendationer för de utpekade områdena saknas, och utrymmet 

för godtycklig bedömning är därför alltför stor. 

Tillsammans med gällande rutiner för handläggning bidrar 

detta till en lång och komplex process för politiker, 

tjänstemän och medborgare. 

Nya förutsättningar 

Öckerö kommun är en attraktiv boendemiljö och 

bebyggelsetrycket är stort. Förnyelse av be ntliga 

områden samt resursutnyttjande av den begränsade 

marktillgången är därför särskilt aktuella i det dagliga 

planarbetet. Detta speglas i de dokument som tagits 

fram under åren 2005–2007; kommunens vision, 

politiska mål och översiktsplan. 

Ett ertal nya lagar, såsom plan- och bygglagen (SFS 

2010:900), miljöbalken (SFS 1998:808) har tillkommit och 

lagen om kulturminnen (SFS 1988:950) har ändrats (SFS 

2000:265) sedan det tidigare kulturminnesvårdsprogrammet 

antogs. Lagarna ställer nya krav på hantering 

av kulturmiljöfrågor i planeringen. Ett nytt strandskydd 

och lokala miljömål har tagits fram i Öckerö kommun. 

Nya forsknings- och kunskapsunderlag ger ständigt 

nya förutsättningar som förändrar synen på 

kulturmiljöer. Inom ramen för EU-projektet Öckeröarnas 

maritima lämningar i tanke och landskap 

har bland annat en fornminnesdatabas för Öckerö 

kommun tagits fram.

Det har även utvecklats nya typer av demokratiska 

förhållningssätt i arbetet med projekt av det här slaget. 

De innebär en kontinuerlig, öppen dialog mellan 

era aktörer. 

SYFTE 

I arbetet för en hållbar samhällsutveckling står kulturmiljön, 

något som ständigt förändras och utvecklas, 

i fokus. Att utgå ifrån och ta till vara resurser 

i den be ntliga kulturmiljön är ett sätt att bevara 

kustmiljöernas särart och attraktionskraft. Det är 

inte bara kulturmiljön i sig som ska värnas utan även 

den potential den är bärare av för en hållbar samhällsutveckling. 

En kulturmiljökvalitet ska inte uppfattas som en 

statisk målbild. Nya kvaliteter kan tillkomma medan 

gamla förlorar sin betydelse. För att framtidens kust- 

HÖNÖ HULTS ÄGOR ÅR 1827 


miljöer ska vara hållbara ska de kännetecknas av en 

kulturhistorisk mångfald. Då kan nya miljökvaliteter 

växa fram i en process som förmår hantera dagens 

kvaliteter. Detta kräver en förståelse för, ett aktivt 

förhållningssätt till och goda förvaltningsvillkor för 

den be ntliga miljöns kulturmiljökvaliteter. Kulturmiljöprogrammets 

ambition är att spegla, bevara, utveckla 

och stimulera kulturmiljöer i Öckerö kommun.

VAL AV KULTURMILJÖER 

I förslaget till nytt kulturmiljöprogram har miljöer 

och objekt av särskilt kulturhistoriskt värde valts ut 

med mångfald som förutsättning; olika skeden i öarnas 

historia ska speglas. Det är objekt och miljöer 

med kännetecken och funktioner typiska för kustkulturen. 

De är uttryck för kommunens karaktär och 

särart – egenskaper som utgör ett slags ”mervärde” 

för människor och samhällsutveckling. Den nu genomförda 

sammanställningen utgår från era program 

som utarbetats sedan mitten av 1970-talet fram 

till idag. De olika programmen har haft en varierande 

inriktning men motiv, målsättning och urvalsprinciper 

är likartade. 

De kulturmiljökvaliteter i kust och skärgård som 

identi erats som centrala, är knutna till dessa platsers 

särskilda förutsättningar – havet och dess nyttjande, 

den tidiga bosättningen och nationsgränsen. 

Närheten till havet, skenäringen och ”mångsyssleriet” 

har skapat samhällen som kännetecknas av 

småskalighet och täthet, ett varierat odlingslandskap, 

och en blandad bebyggelse med både boende 

och verksamheter. Andra karaktäristiska anläggningar 

har formats av sjöfart, militärt nyttjande, turism 

och fritidsboende. De näringar eller verksamheter 

som format de kusttypiska miljöerna är idag på 

många platser på tillbakagång eller inaktuella. Kustkulturen 

är därmed stadd i förändring. 


BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER 

Värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer har avgränsats 

med hjälp av det nuvarande kulturminnesvårdsprogrammet, 

det underlag som ligger till grund 

för detsamma, underlag från Bohusläns museum, 

studier av detaljplaner och gamla kartor, vandringar 

samt de inventeringar som genomfördes åren 2005– 

2007. Vid bedömningar av bebyggelsen har både det 

historiska värdet/dokumentvärdet och upplevelsevärdet 

beaktats. 

Bebyggelsemiljöer 

Inom det nya programmet har sammanlagt 35 miljöer 

avgränsats på nio av kommunens tio öar. Bebyggelsemiljöer 

som utpekats i programmet är bland annat 

rester av primärbebyggelsemiljöer, hamnar samt ny bostadsbebyggelse 

från 1970-talet. Inom dessa områden 

är det, förutom byggnader, även fastighetsindelning, 

placering i landskapet, trädgårdar, stenmurar, vägar, stigar 

m.m. som anses vara bevarandevärda. 

Bebyggelsemiljöer för Rörö tas fram i ett separat 

dokument som blir ett tillägg till detta program. Tills 

vidare hänvisas till kulturminnesvårdsprogrammet för 

Öckerö kommun Tradition och förnyelse (1992). 

Byggnader 

Bebyggelsens utformning har förändrats genom åren och

AVGRÄNSNING AV NYA KULTURMILJÖER 

I ÖCKERÖ KOMMUN 

10.1. RÖRÖ NATURRESERVAT 

Miljöer 

Bebyggelse 

Gator, stigar, vägar 

Fornlämningar 

1. HYPPELN 

10.4. ERSDALEN, HÖNÖ 

10.2. RAMMEN 

10.3. BURÖSUND 

10.6. FOTÖSKÄRGÅRDEN 

2. KÄLLÖ-KNIPPLA 

5. HÄLSÖ 

6. ÖCKERÖ 

7. HÖNÖ 

8. FOTÖ 

9. BJÖRKÖ 

3. KALVSUND 

4. GRÖTÖ 

10.5. ENGELSMÄNNENS HAGE, HÖNÖ

påverkats av bland annat tillgång på material, teknikutveckling 

och livsstil. Ett ertal byggnader utanför kulturmiljöerna 

har pekats ut. Dessa har oftast förlorat sitt 

sammanhang men anses bevarandevärda av andra skäl. 

STIGAR, VÄGAR OCH VÄGMILJÖER 

Landskap som vi dagligen färdas genom är också en 

del av vårt kulturlandskap. Kulturmiljöprogrammet 

lyfter därför även fram gamla vägar, stigar och vägmiljöer 

som bedöms som värdefulla ur kulturmiljösynpunkt. 

Sammanställningen är resultatet av studier 

av gamla kartor, vandringar och inventeringar 

som genomfördes åren 2005–2006. 

FORNLÄMNINGAR OCH FORNLÄMNINGS- 

MILJÖER 

Utifrån nuvarande kulturminnesvårdsprogram samt 

länsstyrelsens inventering Värdefulla odlingslandskap 

i Göteborgs och Bohus län, har Bohusläns museum, 

i samråd med Öckerö kommun, utfört inven- 

YTTRE SKÄRGÅRDEN - NATURRESERVATET PÅ RÖRÖ. ÅR 2006. 


teringar av fornlämningsmiljöer samt gett förslag till 

de sex objekt som slutligen avgränsats. 

MARINA LÄMNINGAR 

Öckerö kommuns kulturmiljöprogram redovisar även 

fem fornlämningar under vatten. Avsikten är att uppmärksamma 

betydelsen av kulturarvet under vatten, 

eftersom det betyder mycket för Öckerö, vars särprägel 

och utveckling är intimt sammankopplad med 

havet. 

I det samarbete som Öckerö kommun genomfört 

med Bohusläns museum, har museet valt fem objekt 

som ingår i programmet. Objekten består av fartygslämningar 

daterade från 1500-tal till och med 

1800-tal och får symbolisera en lång och intressant 

sjöfartshistoria.

ARBETSPROCESS 

ARBETSPROCESS 

Arbetet med föreliggande kulturmiljöprogram delades 

upp i fyra skeden; inledning, program och inventering, 

samråd samt antagande. 

Följande mål sattes upp inför arbetet med kulturmiljöprogrammet: 

Grundlig kunskapsinventering, 

helhetsgrepp, mångfald, tydliga riktlinjer, bred förankring 

och tillgänglighet. Innebörden i dessa mål 

beskrivs utförligt i samrådshandlingen. 

Inledning 

Arbetet med ett nytt kulturmiljöprogram för Öckerö 

kommun inleddes med demokratiprojektet MYRAN, 

Medborgarnas Yttrande Rörande Arkitektur och Natur, 

del nansierat av Europeiska Unionen. Inom 

MYRAN arbetade man med en rad olika metoder för 

att väcka intresset för kulturmiljöfrågorna. Detta för 

att få så många som möjligt engagerade i frågorna och 

få dem att formulera sina tankar kring kulturmiljöerna. 

Dialogvandringar har genomförts på de större 

öarna med många deltagare som lämnat synpunkter. 

En del frågor har dessutom lyfts fram i efterföljande 

diskussioner. På Fotö, Grötö och Kalvsund har synpunkter 

samlats in. Föredrag, temakvällar och utställningar 

har arrangerats. Miljöer har fotograferats 

och en lm har spelats in för att ge nya kunskaper 

om och nya perspektiv på kulturmiljöarbetet. 


Program och inventering 

Tidigare kulturmiljöinventeringar utvärderades. Vidare 

inventerades miljöerna på nytt. Det insamlade 

materialet sammanställdes, tolkades och värderades. 

Arbetet utfördes av Öckerö kommun när det gäller 

bebyggelsemiljöer. Bohusläns Museum ansvarade 

för inventering av fornlämningsmiljöerna. Som ett 

komplement till inventeringarna genomfördes studier 

av historiska kartor. Löpande avstämningar gjordes 

med Bohusläns museum, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 

Samhällsbyggnadsnämnden samt Kultur- och 

fritidsnämnden i Öckerö kommun. 

Samråd 

Efter avstämning med samhällsbyggnadsnämnden 

och kultur- och fritidsnämnden våren 2007 skickades 

kulturmiljöprogrammet på samråd. Samrådsinstanserna 

var de kommunala nämnderna, Bohusläns 

museum, Länsstyrelsen i Västra Götaland län, Göteborgs 

stad, Kungälvs kommun, Göteborgsregionen 

(GR), lokala hembygdsföreningar och öråd. Samrådsutställningar 

arrangerades på alla öar. 

Efter samrådet stämdes inkomna synpunkter av 

med samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 

och därefter fördes de in i kulturmiljöprogrammet.

Antagande 

Kulturmiljöprogrammet beräknas antas av Kommunfullmäktige 

våren 2009. 

MEDVERKANDE 

Projektledningsgruppen har bestått av förvaltningscheferna 

Bo Hultskär, samhällsbyggnadsförvaltningen 

(sbf), och Ann-Britt Norlander, kultur- och fritidsförvaltningen 

(kof). 

Projektgruppen har bestått av Joanna Mikulska, 

planarkitekt och ansvarig för arbetet (sbf) och Karin 

Jellerström, vikarierande kultursekreterare (kof). 

Övriga medverkande inom projektgruppen har varit 

Agneta Bryngelsson, bygglovsgranskare (sbf) och 

So e Rittfeldt, kultursekreterare (kof). 

Samarbetet med Bohusläns Museum när det gäller 

fornlämningsmiljöer och marina lämningar har 

bedrivits med Thomas Bergstrand och när det gäller 

byggnadsmiljöer med Lars Rydbom. 

Under arbetets gång har en dialog pågått med 

Länsstyrelsen via Karin Slättberg (samhällsbyggnadsenheten) 

samt Jan Ottander och Lena Rundström 

(kulturmiljöenheten). 

BOSTADHUS VID FOTÖ HAMN ÅR 2006 


Konsulttjänster har köpts in i följande fall: Organisering 

och genomförandet av vandringarna; Einar Hansson 

och Kristina Wallman (Melica), framtagande av gra- 

sk form för projektet; Åsa-Hanna Carlsson och Karin 

Persson (Mermermer) och korrekturläsning; Kristina Korpus 

(förlaget Habibi) och Vanja Larberg. 

Justeringar inför antagendet 2012 So a Wiman planarkitekt 

(sbf). 

JORDBRUKSBEBYGGELSE I TOMTRINGEN PÅ ÖCKERÖ

KULTURMILJÖTYPER I ÖCKERÖ KOMMUN 

KULTURMILJÖER 

Hamnar 

Strandsittarbostäder 

Fornlämningar - tomtningar 

Jordbruksmiljöer 

1970-tal 

Administration/kyrka 

Övrigt 

RÖRÖ 

Övriga fornlämningsmiljöer 

Grönområden 

HYPPELN 

KÄLLÖ-KNIPPLA 

ÖCKERÖ 

FOTÖ 

HÄLSÖ 

HÖNÖ 

BJÖRKÖ 

GRÖTÖ 

KALVSUND

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

ANSVARS- 

FÖRDELNING

ANSVARSFÖRDELNING 

ALLMÄNHETEN 

Såsom nyttjare av det som våra förfäder skapat är 

alla skyldiga att slå vakt om kulturarvet. Detta fastställs 

i Lagen om kulturminnen i dess första paragraf. 

Fastighetsägare ska se till att en fastighets 

kulturhistoriska kvaliteter värnas och kan avläsas av 

framtida generationer samt slå vakt om kvaliteterna 

i landskapet. 

KOMMUNEN 

Kommunerna är viktiga aktörer i arbetet med kulturmiljöer. 

Kommunerna har ett ansvar för att kulturmiljön 

och kulturarvet tas tillvara i den fysiska planeringen, 

bland annat vid förändringar som ny- eller 

ombyggnad av enskilda byggnader eller förändringar 

av hela miljöer. 

LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNSMUSEERNA 

Länsstyrelserna har det praktiska ansvaret för utövandet 

av Lagen om kulturminnen. Länsstyrelsen 

har tillsyn över kulturminnesvården i länet och kontrollerar 

att Lagen om kulturminnen, Plan- och bygglagen, 

Miljöbalken m m följs. De ger tillstånd, råd och 

information kring frågor som rör dessa lagar. Länsstyrelsen 

kan också bevilja bidrag till vård av särskilt 


värdefulla fornlämningar, byggnader och kulturlandskap. 

Som stöd i expertfrågor använder sig länsstyrelserna 

i första hand av de lokala eller regionala 

museerna. Många län har egna museer som spelar en 

viktig roll i kulturarvsarbetet. 

RIKSANTIKVARIEÄMBETET 

Enligt Kulturminneslagen har Riksantikvarieämbetet 

uppsikt över kulturminnesvården i landet. Det 

innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan 

olika aktörer inom området och att analysera vilka 

konsekvenser förändringar i samhället får för kulturmiljön. 

Riksantikvarieämbetet har också rätt att 

i viss utsträckning komma med anvisningar om hur 

lagen ska praktiseras.

REKOMMENDATIONER

GÄLLANDE LAGAR OCH 

BESTÄMMELSER 

LAGEN OM KULTUR- 

MINNEN M.M. 

Lagen (SFS 1988:950, ändrad SFS 2000:265) om kulturminnen 

m.m. (KML) skyddar fornlämningar och reglerar 

byggnadsminnesförklaringar av byggnader och miljöer. 

Lagen ger också ett särskilt bevarandeskydd för kyrkor 

och begravningsplatser. 

FORNLÄMNINGAR 

Fasta fornlämningar är lämningar efter människors 

verksamhet under forna tider. De har kommit till genom 

äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna. Till 

en fast fornlämning hör ett så stort område, benämnt 

fornlämningsområde, som behövs för att bevara den 

och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess 

art och betydelse. Ett fornlämningsområde har samma 

skydd som en fornlämning. Ingrepp i en fornlämning 

kräver länsstyrelsens tillstånd. 

I Riksantikvarieämbetets register över forn- och 

kulturlämningar (FMIS) nns det i Öckerö kommun 

för närvarande sammanlagt 257 objekt. Utöver dessa 

nns det ytterligare lämningar som ännu inte är införda 

i registret, däribland era fartygslämningar. Av 

18 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING MARS 2012 

de 257 lämningarna räknas 195 som fast fornlämning 

och har därmed högst lagskydd, 52 räknas som 

övrig kulturhistorisk lämning medan de tio resterande 

är bevakningsobjekt och ej bekräftade uppgifter 

om lämning. 

BYGGNADSMINNEN 

En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt 

kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt 

synnerligen märkligt bebyggelseområde 

får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. 

Det kan även gälla en park, trädgård eller annan anläggning. 

Vem som helst kan väcka frågan om byggnadsminnesförklaring. 

I beslut om byggnadsminnen 

anges skyddsbestämmelser för byggnadens vård, underhåll 

och bevarande. Byggnadsminnena ska spegla 

länets historia ur ett brett perspektiv. 

I Öckerö kommun nns två byggnadsminnesförklarade 

objekt, Bremerska villan (Öckerö Kalven 

1:69) och Båken (Öckerö Kalven 1:3), båda på 

Kalvsund. 

KYRKOR OCH BEGRAVNINGSPLATSER 

(KML 4 KAP 3 §) 

Kyrkor och begravningsplatser anlagda före år 1940

ska vårdas och förvaltas så att det kulturhistoriska 

värdet bevaras. Därför krävs särskilt tillstånd från 

länsstyrelsen för ändringar av olika slag. 

Generellt måste tillstånd sökas för alla större förändringar 

på kyrktomter och begravningsplatser. 

Det gäller till exempel anläggande av ny begravningsplats 

i anslutning till den gamla eller utvidgning 

av den be ntliga. Bestämmelserna om begravningsplatser 

omfattar även sådana byggnader på begravningsplatsen 

som inte är kyrkobyggnader samt 

fasta anordningar som murar och portaler. 

Väsentliga ändringar på kyrkogården är oftast 

bygglovpliktiga enligt Plan- och bygglagen. Öckerö 

kommun ska därför kontaktas. 

I Öckerö kommun omfattas kyrkogården på 

Öckerö av dessa bestämmelser. 

PLAN- OCH 

BYGGLAGEN 

Kommunerna har ansvar för kulturmiljöfrågor också 

utifrån bestämmelserna i Plan- och bygglagen (SFS 

2010:900) (PBL). Lagen reglerar användning av mark- 

och vattenområden samt hur den byggda miljön ska 

utvecklas. 

Inför större förändringar eller ingrepp i kulturmiljön 

kan detaljplaner, som beskriver vad, var och hur 

det är tillåtet att bygga, upprättas. 

Vid ansökningar om bygglov ska kommunen bland 

annat kontrollera att byggnader, som är särskilt värdefulla 

ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller 

konstnärlig synpunkt inte förvanskas. Oavsett om en 

byggnad är särskilt värdefull eller inte ska ändringar 

alltid utföras varsamt så att byggnadens värden inte 

går förlorade. Kommunen kan ingripa mot en fastighetsägare 

som inte lever upp till de kraven. 

KRAV PÅ NYA BYGGNADER 

(PBL 8 KAP 1 §) 

”En byggnad ska 

1. vara lämplig för sitt ändamål, 

2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 

3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt 

rörelse- eller orienteringsförmåga.” 

(PBL 8 KAP 9 §) 

”Byggnader ska placeras och utformas på ett sätt som 

är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden 

och till natur- och kulturvärdena på platsen.” 

I paragrafen nns grundläggande bestämmelser om 


byggnaders placering och utformning med hänsyn till 

omgivningen samt till natur- och kulturvärden på platsen. 

Att kraven är grundläggande innebär också att de 

ska kunna hävdas av kommunen i enskilda tillståndsärenden. 

Kommunens ståndpunkt i ett sådant ärende får 

en större tyngd, om kraven har kommit till uttryck i en 

antagen plan eller i ett så kallat bevarandeprogram. 

Anpassningskravet får en speciell innebörd när det 

är fråga om kompletterings- och förtätningsbebyggelse 

inom områden som har en uttalad särprägel. Även om 

uttrycket ”värdefulla miljöer” inte förekommer i 9 §, är 

avsikten att krav på särskild hänsyn inom områden av 

detta slag ska kunna ställas med stöd av paragrafen. 

Som värdefulla miljöer menas här avgränsade områden 

som genom sin utformning och placering i förhållande 

till varandra kan ge den yttre miljön ett särpräglat uttryck. 

VARSAMHET VID ÄNDRINGAR AV 

BEFINTLIGA BYGGNADER 

(PBL 8 KAP 17 §) 

”Ändring av en byggnad och yttning av en byggnad 

ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens 

karaktärsdrag och tar till vara byggnadens 

tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och 

konstnärliga värden.” 

I paragrafen ställs krav på varsamhet vid ändringar 

av alla be ntliga byggnader. Alla ändringar, även sådana 

som inte kräver bygglov ska ske på ett sådant 

sätt att byggnadens särdrag beaktas och dess positiva 

kvaliteter tas till vara. 

SKYDD AV BYGGNADER ELLER 

BEBYGGELSEOMRÅDEN (PBL 8 KAP 13 §) 

”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, 

miljömässig eller konstnärlig synpunkt får 

inte förvanskas.” 

Paragrafen innehåller föreskrifter om skyddet av 

byggnader eller bebyggelseområden som representerar 

större värden ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig 

eller konstnärlig synpunkt. 

UNDERHÅLL AV BYGGNADER 

(PBL 8 KAP 14 §) 

”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas 

så att dess utformning och de tekniska egenskaper 

som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska 

anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets 

värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och 

konstnärlig synpunkt.”

GÄLLANDE LAGAR OCH BESTÄMMELSER 


HYPPELN 

Natura 2000 (Sälöfjorden SE050036, 

Nordre älvs estuarie SE0520043) 

Riksintresse för kulturmiljövård 

(Burösund KO69) 

Riksintresse för friluftslivet (FO5) 

Riksintresse för natur (Nordre älvs 

estuarie NRO14144, Rörö NRO14143) 

Strandskydd 

Detaljplanelagt område 

Naturreservat (Vinga, Ersdalen, 

Rörö, Nordre älvs estuarie) 

Naturreservat under uppbyggnad 

(Vinga-Fotöskärgården) 

RÖRÖ 


HÄLSÖ 

ÖCKERÖ 

HÖNÖ 

FOTÖ 

BJÖRKÖ 

KALVSUND 

GRÖTÖ

Paragrafen innehåller bestämmelser om de krav som 

kan ställas i fråga om underhåll av byggnader. 

Enligt första styckets andra mening ska kravet på 

underhåll anpassas till byggnadens historiska, kulturhistoriska, 

miljömässiga och konstnärliga värde 

samt till omgivningens karaktär. Bestämmelsen 

innebär att materialval och färgsättning ska anpassas 

till byggnadens värde, karaktären på omgivningen 

och till lokala traditioner. 

Byggnader som är särskilt bevarandevärda ska underhållas 

så att deras särart bevaras. Denna bestämmelse 

utgör ett komplement till första stycket och innebär 

att både byggnaders yttre och inre delar berörs av det 

särskilda underhållskravet. Om skyddsbestämmelserna 

har meddelats genom detaljplan eller områdesbestämmelser 

är fastighetsägarna skyldiga att följa dessa när 

de underhåller sina byggnader. Bestämmelserna om underhåll 

kan till exempel innebära att vissa fasaddetaljer, 

invändiga takmålningar eller speciella delar av en inredning 

ska underhållas på ett visst sätt. 

DETALJPLAN 

En detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt mellan 

kommunen, markägarna och grannarna. Den 

reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och 

inte får göra inom ett markområde. Detaljplanen styr 

hur marken får användas (till exempel för bostäder, 

handel, kontor, parker), husstorlek, hushöjd, avstånd 

från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram 

ledningar eller gångvägar över annans mark. En detaljplan 

gäller tills dess att den upphävs eller täcks 

över av en ny. 

De esta nns i tätorterna, och för vissa fritidshusområden. 

En detaljplan består av en plankarta, 

en planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. 

Ibland ingår även illustrationskarta, program 

och/eller miljökonsekvensbeskrivning. 

Markanvändning 

Kulturmiljöer kan regleras med markanvändning Q, 

det vill säga användning anpassad till bebyggelsens 

kulturvärden (tidigare kallat kulturreservat). Sådana 

områden är avsedda enbart för be ntlig, kulturhistorisk 

bebyggelse. Användningen är fri så länge 

den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen. 

(PBL 4 KAP 16 §) 

”Utöver vad som enligt 4 kap 5 § ska redovisas i detaljplanen 

får i planen meddelas bestämmelser om 

1. Placering, utformning och utförande av byggnader, 

andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas av 

varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 8 

kap 17 §, 

skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 8 kap 


13 § och för tomter som är särskilt värdefulla ur historisk, 

kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, 

rivningsförbud för byggnader som avses i 8 kap 13 § 

samt sådana bestämmelser i fråga om andra 

ändringar av byggnader än tillbyggnader som får 

utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 12 § lagen 

(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 

m.m. […] 

(PBL 4 KAP 8 §) 

1. ” hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från 

historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig 

synpunkt ska skyddas.” 

Paragrafen innebär att bestämmelserna i 8 kap 17 § om 

varsamhet vid ändring av byggnader kan preciseras i 

detaljplan genom så kallade varsamhetsbestämmelser. 

Skyddsbestämmelser kan också meddelas 

för sådana värdefulla byggnader som behandlas i 

8 kap 13 §. 

MILJÖBALKEN 

Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas enligt 

den centrala miljölagstiftningen, Miljöbalken (MB). 

Hit hör bland annat områden som är av riksintresse 

för kulturmiljövården. 

Miljöbalken kräver att en så kallad miljökonsekvensbeskrivning 

ska göras vid planering av 

bebyggelse och annan exploatering. En miljökonsekvensbeskrivning 

ska identi era, beskriva och bedöma 

verksamhetens e ekter på bland anat kulturmiljön. 

Miljöbalken ger också länsstyrelser och kommuner 

möjlighet att inrätta kulturreservat enligt samma 

regler som gäller för inrättande av naturreservat. 

STRANDSKYDD (7 KAP 13–18 §§ MB) 

Strandskyddet innebär skydd för både allemansrätt 

och växt- och djurliv utmed stränderna. 

Nytt strandskydd för Öckerö kommun arbetades 

fram åren 2001–2002 och vann laga kraft år 2006. Då 

strandskyddet omfattar en stor del av Öckerö kommuns 

yta, ger det vissa förutsättningar för kommunens 

utveckling och präglar därmed kulturlandskapet. 

KULTURRESERVAT (7 KAP 9 § MB) 

Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat 

i syfte att bevara värdefulla kulturpräg-

lade landskap. 

I Öckerö kommun nns inga kulturreservat. Det 

nns dock funderingar på att det naturreservat som 

är under uppbyggnad i Fotöskärgården även ska bli 

kulturreservat. 

NATURRESERVAT (7 KAP 4–8 §§ MB) 

Naturreservat kan bildas med något av följande 

syften: Bevara biologisk mångfald; vårda, bevara, 

skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer; 

tillgodose behov av områden för friluftslivet 

samt skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för 

skyddsvärda arter. 

I alla naturreservat och naturvårdsområden nns 

föreskrifter som reglerar vad man får och inte får 

göra. Föreskrifterna kan avse bland annat kulturmiljöfrågor. 

I Öckerö kommun nns det två reservat; Rörö 

och Ersdalen på Hönö samt ett under uppbyggnad; 

Fotöskärgården. 

RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD 

(3 KAP 6 § MB) 

Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt 

som har betydelse ur allmän synpunkt på grund av 

deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till 

friluftslivet, ska så långt det är möjligt skyddas mot 

åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 

Behovet av grönområden i tätorter och i närheten 

av tätorter ska särskilt beaktas. Områden som 

är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården 

eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses 

i första stycket. 

Öarna kring Burösund väster om Hälsö är av riksintresse 

för kulturmiljövård. 

RIKSINTRESSET FÖR FRILUFTSLIVET 

Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora 

friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, 

variationer i landskapet och god tillgänglighet 

för allmänheten. Miljöbalken kräver att 

områden av riksintresse för friluftsliv och naturvård, 

ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada 

naturmiljön. Dessa så kallade hushållningsbestämmelser 

gäller endast vid ändrad markanvändning. 

Vid fortsatt markanvändning är bestämmelserna 

bara rådgivande. Därför omfattas många riksintressanta 

områden av andra skydd som till exempel naturreservat. 

Naturvårdsverket pekar ut områden som ska förklaras 

som riksintresse för naturvård eller friluftsliv i 

samarbete med länsstyrelserna och kommunerna. 

Stora delar av Öckerö kommun, liksom övriga 


Göteborgs norra och södra skärgård är därför av 

riksintresse för friluftslivet. Det är en mångformig 

och variationsrik miljö med möjlighet till bland annat 

bad, båtsport och fritids ske. Friluftslivets intressen, 

vilka är av stor betydelse även för turismen, 

sammanfaller här ofta med natur- och kulturvårdens 

intressen. 

GEOGRAFISKA BESTÄMMELSER FÖR 

HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN 

FÖR VISSA OMRÅDEN I LANDET (MB 4:4) 

Inom kustområdet får exploateringsprojekt eller 

andra ingrepp i miljön endast ske om de inte påtagligt 

skadar områdenas natur- och kulturvärden. Undantag 

är utveckling av be ntliga tätorter, det lokala 

näringslivet samt anläggningar för totalförsvaret. 

Inom kustområdet får fritidsbebyggelse komma till 

stånd endast genom komplettering av be ntlig bebyggelse. 

Enligt första stycket får, inom de kustområden och 

skärgårdar som där anges, fritidsbebyggelse endast 

tillåtas i form av kompletteringar av be ntlig bebyggelse. 

Hela Öckerö kommuns yta omfattas av de geogra- 

ska bestämmelserna i 4 kap 4 § MB. Länsstyrelsen 

kontaktas i bygglovsansökningar och planer som anses 

beröra ovan nämnt riksintresse. 

ANDRA LAGAR OCH 

BESTÄMMELSER 

I bland annat Väglagen, Skogsvårdslagen och Förordningen 

om statliga byggnadsminnen nns det uttryckliga 

krav på hänsyn till kulturmiljövärden. 

Kulturlandskapet vårdas och skyddas också 

genom miljöstödet inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. 

Miljöstödet för natur- och kulturmiljöer har 

till syfte att bevara och synliggöra värdefulla lämningar 

och miljöer som vittnar om den äldre markanvändningen.

ALLMÄNNA 


Öckerö kommun har i kulturmiljöprogrammet formulerat 

generella rekommendationer för ett antal frågor 

som berör kulturmiljö. Rekommendationerna anger 

kommunens bedömning av hur kulturlandskapet och 

de objekt som avgränsats i kulturmiljöprogrammet 

ska vägas mot andra intressen, vilken hänsyn som 

ska tas vid planering, prövning av lov och tillstånd 

samt andra åtgärder. Rekommendationerna är även 

för det framtida arbetet med kulturmiljöfrågor i 

kommunen. 

KOMMUNALA PLAN- 

ER OCH PROGRAM 

Kulturmiljöfrågor berör kommunens särart och hållbara 

utveckling, vilket speglas i kommunens vision. 

Därför ska de genomsyra all kommunal verksamhet. 

Kommunens ställning i kulturmiljöfrågor konkretiseras 

i Kulturmiljöprogrammet. 

Vid översyn eller framtagande av kommunala 

planer, såsom översiktsplan, detaljplaner, 

stads- och tra kplaner, utredningar, naturinventeringar, 

skötselplaner med era, ska hänsyn tas till 


Kulturmiljöprogrammets rekommendationer. 

KULTURMILJÖPROGRAM 

Kontinuerligt arbete med kulturmiljöprogrammet 

Kulturmiljön är i sig inte statisk, och en fortlöpande 

diskussion om vad som är av kulturhistoriskt intresse 

bör ses som en del i det kommunala kulturmiljöarbetet. 

Förfall eller exploatering kan innebära en sådan 

påverkan att miljöer utesluts ur ett kulturmiljöprogram. 

Samtidigt kan nya kvaliteter uppmärksammas; 

till exempel för att vi får perspektiv på vår mer 

närliggande historia eller för att omvärlden värderas 

med nya skalor och utifrån nya aspekter. Väsentligt 

är även bruket av kulturmiljön. En väl genomförd 

restaurering eller ett återställande av ett gammalt 

kulturlandskap, kan innebära en förändrad syn på 

en miljö och då kan den förtjäna att lyftas fram som 

värdefull kulturmiljö. Nya kunskaper om kulturmiljövärden 

kan även framkomma i samband med detaljplanearbete. 

Utifrån det faktum att det ständigt kommer nya 

kunskaper ska därför kulturmiljöprogrammet giltighetsförklaras 

en gång per mandatperiod.

Information till fastighetsägare 

Berörda fastighetsägare ska informeras om sina fastigheters 

kulturmiljövärden i samband med bygglovspliktiga 

åtgärder. 

Information till allmänheten 

Allmänheten ska informeras om kulturmiljövärden 

i Öckerö kommun. Föreläsningar och informationsmöten 

ska arrangeras och informationsskyltar ska 

sättas upp. 

ÖVERSIKTSPLAN 

Gällande översiktsplan 

Kulturmiljöprogrammet påbörjades år 2005 under 

pågående översiktsplanearbete. Översiktsplanen, 

som antogs 14 juni 2006, tar hänsyn till arbetet med 

programmet. Enligt denna ska föreskrifterna i föreliggande 

kulturmiljöprogram gälla för kulturmiljöer 

i Öckerö kommun. 

Översyn av översiktsplanen 

Kulturmiljöprogrammet ska ingå som ett av underlagen 

till framtida översiktsplan. Programmets rekommendationer 

ska tydligt kopplas till och samspela 

med översiktsplanen. 

DETALJ- OCH BYGGNADSPLANER 

Be ntliga detalj- och byggnadsplaner 

I de esta fall avviker detalj- och byggnadsplanernas 

bedömningar av kulturmiljövärden från kulturmiljöprogrammets. 

Detta beror främst på föråldrade 

planer och en annan syn på kulturmiljöfrågor i planeringen 

idag jämfört med tidigare. 

Vid lovprövning av byggnader, vägar m.m. utpekade 

inom kulturmiljöprogrammet ska programmets 

bedömningar och rekommendationer gälla i största 

möjliga utsträckning. 

Nya detaljplaner 

Vid översyn eller framtagande av detaljplaner ska 

Kulturmiljöprogram för Öckerö kommun användas 

som ett av planeringsunderlagen. Om områden 

eller objekt som redovisas i kulturmiljöprogrammet 

ingår i planområdet, ska detaljplanens planbeskrivning 

innehålla redovisning av kulturmiljövärden. I 

samband med det arbetet ska kulturmiljövärden i 

största möjliga utsträckning undersökas av bebyggelseantikvarie 

och i vissa fall av arkeolog. 

Programmets rekommendationer ska gälla i största 


möjliga utsträckning. I planen ska skyddsbestämmelser 

(q) enligt PBL 8 kap 13 § tilläggas för byggnader 

och vägar som är särskilt bevarandevärda. 

Varsamhetsbestämmelser (k) enligt PBL 8 kap 17 §, ska 

tilläggas för byggnader som är bevarandevärda samt 

särskilt värdefulla med hänsyn till placering. För vissa 

miljöer kan eventuellt markanvändning anpassad till bebyggelsens 

kulturvärden (Q) övervägas. 

LOKALA MILJÖMÅL 

Vid framtagande av Lokala miljömål för Öckerö 

kommun har hänsyn tagits till kulturmiljövård. De 

miljömål som anses vara aktuella ur kulturmiljösynpunkt 

är miljömål 10, Hav i balans samt levande 

kust och skärgård, delmål 2 (Strategi för hur kustens 

och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap 

kan bevaras och brukas) samt miljömål 15, God bebyggd 

miljö, delmålen 1b (Planering för kulturhistoriska 

och estetiska värden) samt 2 (Skydd för kulturhistoriskt 

värdefull miljö). 

KULTURLANDSKAP 

TRE LANDSKAPSTYPER 

Öckerö kommun är en typisk bohuslänsk miljö med 

sparsam vegetation och med havet som dominerande 

landskapselement. Övergången mellan land och hav 

bildar skyddsbarriärer ut mot havet i väster. Naturmiljön 

som karaktäriseras av den successiva övergången 

från de karga klippöarna till Hisingens lummiga 

dalgångar och öppna odlingslandskap, brukar 

delas in i tre typer; inre skärgård, mellanskärgård 

samt yttre skärgård. Indelningen ska ses som grov 

då det inom en landskapstyp kan förekomma lokala 

skillnader och variationer (läs mer sidan 141). 

Yttre skärgården 

Lagar och bestämmelser 

Yttre skärgården ligger delvis inom riksintressena 

för friluftsliv, natur och kulturmiljö, strandskydd, 

naturreservat, Natura 2000 samt försvarsmaktens 

övningsfält. Inom området nns fem fornlämningsmiljöer 

och åtta kulturmiljöer med anknytning till 

jordbruk och ske avgränsade. I översiktsplanen betecknas 

området huvudsakligen som natur och särskilt 

värdefull natur. Flera utbyggnadsområden är 

utpekade både på kort och lång sikt.

Vård av befintlig miljö 

Tillgången och närheten till det öppna landskapet 

i den yttre skärgården är en stor resurs för Öckerö 

kommun. Kommunen strävar efter att hålla landskapstypen 

fri från exploatering. 

Det är angeläget att kulturmiljöerna behåller sin 

karaktär och tydligt skiljer sig från den omgivande 

bebyggelsen. 

Bebyggelsekomplettering 

Nordöarnas tätorter i den yttre skärgården behandlas 

utifrån sina speci ka behov och förutsättningar 

för tätortsutveckling. Vid planering prioriteras därför 

projekt i skyddade lägen i nära anslutning till de be- 

ntliga tätorterna. 

Inre skärgården 


Inre skärgården ligger delvis inom riksintresset för 

friluftsliv och strandskydd samt försvarsmaktens övningsfält. 

Inom området nns tre kulturmiljöer med 

anknytning till jordbruk och ske avgränsade. I översiktsplanen 

betecknas området huvudsakligen som 

särskilt värdefull natur och natur. Ett utbyggnadsområde 

för bostäder är utpekat på lång sikt. 


Tillgängligheten till och öppenheten i det lummiga 

landskapet ska bevaras och underhållas. 

ÖCKERÖ KOMMUN I REGIONEN 



Vid framtida exploateringar eftersträvar Öckerö 

kommun att bevara tillgängligheten till och öppenheten 

i landskapet. Inga täta, sammanhängande 

strukturer i likhet med de i mellanskärgården föreslås 

här. 

Mellanskärgården 


Mellanskärgården omfattar alla tätorter i Öckerö 

kommun förutom nordöarna. I översiktsplanen betecknas 

området huvudsakligen som be ntlig tätbebyggelse. 

Landskapstypen omfattas av detaljplaner 

och ligger delvis inom riksintresset för friluftsliv och 

strandskydd. 


Vid förnyelse av be ntliga områden ska hänsyn tas 

till den be ntliga omgivningen. 

Yrkes skets hamnar som byggs om till gästhamnar 

ska behandlas med speciell omsorg avseende det 

o entliga rummet och dess tillgänglighet. 

Det är angeläget att kulturmiljöerna behåller sin 

karaktär och skiljer sig tydligt från omgivande bebyggelse. 


Vid bebyggelsekomplettering strävar kommunen efter 

att hänsyn tas till den be ntliga omgivningen.

Gränslandet 

Skillnader mellan de tre landskapstyperna bör uppmärksammas 

i planeringen. En tydlig avgränsning av 

den tätbebyggda mellanskärgården föreslås. Möten 

mellan landskapstyperna liksom utsiktspunkter över 

dessa är viktiga att bevara. 


I kulturmiljöprogrammet avgränsas bebyggelsemiljöer 

och fornlämningsmiljöer som bedöms värdefulla 

att bevara för Öckerö kommun. Områdesvisa 

rekommendationer för respektive miljö anger vilken 

hänsyn som ska tas vid planering, prövning av lov 

och tillstånd samt andra åtgärder. Bestämmelser för 

respektive område utgår från den sammanlagda klassi 

ceringen av byggnader, vägar, stigar samt andra 

kulturhistoriska element. 

Att ingå i en kulturmiljö 

De områden som ingår i programmet representerar 

stora kulturhistoriska värden förenade med höga 

miljömässiga kvaliteter. Att bo och verka i ett sådant 

område innebär både förmåner och ansvar. Förmånen 

består i att vara omgiven av en unik miljö, ansvaret 

i att alla måste hjälpas åt att bevara dess värden 

och kvaliteter. Detta innebär inte att områdena skall 

frysas musealt, utan att förändringar och tillskott 

skall utföras med särskilt stor hänsyn till miljöns karaktärsdrag. 

Öckerö kommun kommer att ställa stora krav på 

underhåll av fastigheter utpekade i kulturmiljöprogrammet. 

FORNLÄMNINGSMILJÖER 

Forskning om tomtningar 

Kunskapen om tomtningar är otillräcklig för att kunna 

ge en helhetsbild över fornlämningsmiljöerna i 

västra delen av kommunen. Ambitionen är därför att 

Öckerö kommun i samråd med Bohusläns museum 

ska arbeta aktivt för att förbättra underlaget. 

OBJEKT 

Kulturmiljöprogrammet lyfter fram byggnader och 

vägar både inom och utom de avgränsade kulturmiljöerna. 

De klassi ceras beroende på objektets 

tillstånd och skick. För varje klass nns särskilda rekommendationer. 


BYGGNADER 

Bostadsbebyggelsens utformning har förändrats genom 

åren och har bland annat påverkats av tillgång 

på material och teknik samt av livsstil. Kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader inom och utom bebyggelsemiljöerna 

har pekats ut och utvärderats. Byggnader 

som ingår i kulturmiljöprogrammet värderas 

utifrån skick, läge och bevarandevärde. 

Särskilt bevarandevärda byggnader 

Särskilt bevarandevärda byggnader är byggnader 

som är mycket väl bevarade (med få eller omsorgsfullt 

utförda ombyggnader) eller byggnader som är 

särskilt representativa för sin tid. Även interiörens 

värden kan vägas in. 


Byggnader ska bevaras och underhållas så att dess 

äldre karaktär inte förvanskas. 

Åtgärder 

Vid eventuell framtida detaljplanering ska detaljplanens 

planbeskrivning innehålla redovisning av kulturmiljövärden. 

I planen ska skyddsbestämmelser (q) enligt PBL 

8 kap 13 § tilläggas för byggnader som är särskilt bevarandevärda. 

Bevarandevärda byggnader 

Bevarandevärda byggnader är byggnader som är välbevarade 

men ombyggda. 


Byggnader ska i största möjliga utsträckning bevaras 

och underhållas så att dess äldre karaktär inte förvanskas. 

Åtgärder 


planbeskrivning innehålla en redovisning av kulturmiljövärden. 

Varsamhetsbestämmelser (k) enligt PBL 8 kap 

17 § ska tilläggas för byggnader som är bevarandevärda. 

Särskilt bevarandevärd placering 

Särskilt bevarandevärda byggnader med hänsyn till 

placering är ombyggda byggnader där huset står på 

en gammal tomtplats, ofta på väl synlig stengrund. 


Byggnader ska bevaras och underhållas så att dess 

äldre karaktär inte förvanskas. Vid rivning ska huset 

byggas upp på samma grund alternativt samma 

tomtplats. 

Åtgärder




17 § ska tilläggas för byggnader som är särskilt värdefulla 

med hänsyn till placering. 

VÄGMILJÖER 

Kulturmiljöprogrammet lyfter fram gamla vägmiljöer, 

såsom vägar, stigar och alléer, som bedöms som 

värdefulla ur kulturmiljösynpunkt. 

Särskilt bevarandevärda vägmiljöer 

Särskilt bevarandevärda vägmiljöer är de väl synliga 

stigar, vägar och alléer vars ursprungliga sammanhang 

lätt kan avläsas. 


Vägmiljöer ska bevaras och underhållas så att dess 


Komplettering 

Kompletteringar av vägmiljöer ska ske i samspel med 

be ntliga förutsättningar. 

Åtgärder 



I planen ska skyddsbestämmelser (q) enligt 

PBL 8 kap 13 § tilläggas för särskilt bevarandevärda vägmiljöer. 

BJÖRKÖ VÄSTERGÅRD 


Bevarandevärda vägmiljöer 

Bevarandevärda vägmiljöer är de något splittrade 

vägnät som inte lika självklart har kunnat sättas in i 

sitt ursprungliga sammanhang. 


Vägmiljöer ska i största möjliga utsträckning bevaras 


Komplettering 

Kompletteringar av vägmiljöer ska ske i samspel med 

be ntliga förutsättningar. 

Åtgärder 




17 § ska tilläggas för bevarandevärda vägmiljöer. 

ÖVRIGA SPÅR AV KULTURLANDSKAPET 

De rester av kulturlandskapet, såsom stenhägnader, 

gamla träd m.m. som ännu nns kvar, ska så långt 

som möjligt bevaras och införlivas i kommande 

detaljplaner.

OMRÅDESVISA BESKRIVNINGAR 

OCH REKOMMENDATIONER 

- BEBYGGELSEMILJÖER 

28 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING MARS 2012

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

HYPPELN

1. HYPPELN 

INLEDNING 

Hyppeln ligger inom landskapstyp yttre skärgård, 

söder om Rörö. Öns västra strand är oskyddad mot 

Kattegatt. Bebyggelsen ligger samlad på sydöstra delen 

av ön medan dess norra och västra delar är obebyggda. 

Träd och större buskage saknas i stort sett 

på ön och hedarna är öppna. 

Namnet Hyppeln kommer av det bohuslänska ordet 

hyppel som betyder knöl eller puckel och syftar 

på öns pro l. 

HISTORISK BESKRIVNING 

Hyppelns första bebyggelse från 1500-talet var placerad 

i en dalgång mitt på ön. Området kallas ännu 

Gården. Då saknades jordbruksmark. Ängsmarker 

fanns på Hyppeln och grannön Källö. Under sillperioden 

på 1700-talet byggdes några hus vid Stranden i 

en liten vik, som kunde nyttjas som hamn. 

De två bebyggelsegrupperna, Gården och 

Stranden, nns markerade på en karta från år 1838. 

En del av dagens bebyggelse härstammar troligen 

från den tiden, men har nu något förändrade fasader 

och byggnadsformer. Byggnaderna var från början 

låga, hade sadeltak utan språng och snickeridetaljer 

saknades. 

Under sillperioden vid slutet av 1800-talet ökade 

befolkningen. Tillgången på sill och nya fångstmetoder 

gjorde det möjligt för öborna att försörja 

sig enbart på ske. Stora dubbelhus byggdes på 

strandsluttningen i öster och bostadshusen låg direkt 

på den steniga marken, omgivna av stenmurar. 

Glasverandor och förstugor liksom snickeridekorationer 

var vanliga. 

Efter sillperioden fortsatte skarna på Hyppeln 

med stor ske och antalet skare ökade fram till 

1960-talet. Bebyggelsen på stranden ovanför hamnen 

förtätades med bostadshus och uthus. På 1930-talet 

byggdes hamnen ut, och försågs med skyddande vågbrytare 

och kajer. 

Fiskekrisen slog inte lika hårt på Hyppeln som på 

andra öar eftersom man här sysslade med kust ske. 

Bilfärjeförbindelse till Hälsö kom år 1970. I slutet 

av 1970-talet hade ön skola, förskola, post, livsmedelsbutik, 

kiosk och en välbesökt gästhamn. Idag är 

servicen på ön inte lika omfattande. Ny bostads- och 

fritidsbebyggelse har vuxit fram mellan hamnen och 

Gården. 


KULTURLANDSKAPET IDAG 

På långt avstånd har Hyppeln skelägeskaraktär med 

ljus bebyggelse direkt på det kala berget. Kulturmiljöerna 

är få och har anknytning till jordbruket och 

sket. Två primära bebyggelsekoncentrationer nns; 

en jordbruksbebyggelse vid Gården i anslutning till 

åkermarken i det inre av ön, samt en skelägesbebyggelse 

vid Stranden i anslutning till hamnen i sydost. 

Enstaka äldre bostadshus med träpanel och snickeridetaljer 

nns. Nya fönster, dörrar, taklyft och ett 

ertal olika fasadmaterial präglar bebyggelsen. De 

gamla ängsmarkerna är förbuskade och stengärdsgårdarna 

övervuxna. Flera gamla stigar leder från 

hamnen till naturområdet i väster, där det även nns 

ett o erkast. 


1.1. Gården på Hyppeln 

Bebyggelsen vid Gården består idag av tre bostadshus 

samlade längs Gårdsvägen. Ursprungligen hade 

byggnaderna träfasader, taken var täckta med tegel, 

spjälstaket omgärdade odlingarna och vägarna var 

gräsbevuxna. De tätt liggande byggnaderna bildade 

en miljö som snarare hade karaktär av jordbruksby 

än av skeläge. Bostadshusen låg nära uthusen. 

Fasader, liksom miljön i övrigt, är idag kraftigt 

förändrade. Gården berättar om öns anknytning till 

jordbruket, varför området är av särskilt värde. 


Området ligger inom landskapstyp yttre skärgård 

(se sidan 24) och omfattas av byggnadsplan för Hyppeln 

(8.5), antagen av Länsstyrelsen 1987.05.27. 

Klassificering 

Byggnader (Öckerö Hyppeln 1:275, 1:276, 1:277) 

samt Gårdsvägen är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Gården ska bevaras och underhållas så att dess äldre 

karaktär inte förvanskas. Det är viktigt att värna om 

de få kvarvarande resterna av jordbrukslandskapet, 

såsom bostadshus, ekonomibyggnader, stengärdesgårdar, 

staket, trädgårdar, stigar och gator. Om- och 

tillbyggnader ska ske med hänsyn till byggnadernas 

enkla former. Återställande av originalfasader ska 

uppmuntras. Stigar och gångvägar ska behålla nuvarande 

sträckningar. 


Inom området nns inga möjligheter till förtätning 

av bebyggelsen. Byggnader ska uppföras på gamla 

husgrunder.

HYPPELN OCH KÄLLÖ-KNIPPLA ÅR 1838 

HYPPELN ÅR 2006 


Åtgärder 

Översyn av byggnadsplanen föreslås. Den nya detaljplanens 

planbeskrivning ska innehålla redovisning 

av kulturmiljövärden. Skyddsbestämmelser ska tillläggas 

särskilt bevarandevärda byggnader. 

1.2. Stranden på Hyppeln 

Den glesa bebyggelsen vid Stranden är utsatt för det 

hårda bohuslänska klimatet. Här nns era äldre 

byggnader på hög stengrund, de esta ombyggda. De 

enskilda tomterna avgränsas inte av staket men några 

trädgårdar närmast husen omges av stenmurar. 

Det innebär att man kan röra sig fritt mellan husen. 

En del av bebyggelsen har tidigare legat på ej friköpt 

mark. 



(se sidan 24) och omfattas av byggnadsplan för Hyppeln 

(8.5), antagen av Länsstyrelsen 1987.05.27. 


Byggnader (Öckerö Hyppeln 1:15, 1:151, 1:162, 1:180, 

1:211, 1:214, 1:237, 1:238, 1:250, 1:251, 1:253) är klassade 

som bevarandevärda. 


Stranden är av intresse som miljö som bör bevaras 

och underhållas avseende form, färg och materialval. 

GÅRDEN PÅ HYPPELN (ÖCKERÖ HYPPELN 1:277) 


Det är även viktigt att behålla öppenheten i området, 

varför inga inhägnader bör anläggas. Fastighetsgränser, 

gamla stigar och vägar bör bevaras. 



av bebyggelsen. Byggnader bör endast uppföras på 

gamla husgrunder och utformas med hänsyn till omgivande 

bebyggelse när det gäller form, skala, material 

och färgval. Vid bebyggelsekomplettering bör 

husen placeras direkt på berget. 

Åtgärder 



av kulturmiljövärden. 

1.3. Hyppelns samhälle 

Mellan Stranden och Gården nns ett ertal bostadshus 

som klättar uppför berget längs Båtebacksvägen 

och Uddebergsvägen. Det nns även några 

bostadshus med bevarade gårdsbyggnader, såsom 

grannfastigheterna Öckerö Hyppeln 1:27 och 1:216 

på Båtebacksvägen. Bostadshusen är ofta stora med 

takkupor, moderna fönster samt plattklädda tak och 

fasader. 


Området ligger inom landskapstyp yttre skärgård

(se sidan 24) och omfattas av byggnadsplan för skeläget 

Hyppeln (8.1), antagen av Länsstyrelsen 

1963.11.14. 


Byggnader (Öckerö Hyppeln 1:13, 1:19, 1:27, 1:149, 

1:150, 1:152, 1:179, 1:212, 1:216, 1:219, 1:235, 1:241, 

1:294, 1:308) är klassade som bevarandevärda. Uddebergsvägen 

är klassad som särskilt bevarandevärd. 


Hyppelns samhälle är av intresse som miljö som bör 

bevaras och underhållas avseende form, färg och materialval. 

Öns silhuett från havet bör inte påverkas 

negativt. Det är även viktigt att behålla öppenheten i 

området, varför inga inhägnader bör anläggas. Gamla 

stigar och vägar bör bevaras. 



av bebyggelsen. Byggnader bör endast uppföras på 

gamla husgrunder och utformas med hänsyn till omgivande 

bebyggelse avseende form, skala, fasadmaterial 

och fasadfärg samt inte påverka öns silhuett från 

havet negativt. 

Åtgärder 




1.4. Hyppelns hamn 

Den småskaliga hamnen på Hyppeln är en levande 

miljö och en viktig samlingsplats för de boende och 

besökare. Där nns a är och kassaservice samt sommartid 

även restaurang och vandrarhem. Bland sjöbodarna 

och skredskapen nns det era sittplatser. 

HAMNEN PÅ HYPPELN BOSTADSHUS PÅ HYPPELN 




(se sidan 24) och omfattas av byggnadsplan för 

ske läget Hyppeln (8.1), antagen av Länsstyrelsen 

1963.11.14. 


Inom området nns ingen bebyggelse eller dylikt som 

är klassad som bevarandevärd. 


Hamnen på Hyppeln är av intresse som o entligt 

rum och bör bevaras och underhållas så att dess offentliga 

karaktär inte förvanskas. 


Bebyggelsekompletteringar bör ske med hänsyn till 

omgivande bebyggelse avseende form, skala, fasadmaterial 

och fasadfärg. 

Åtgärder 



av kulturmiljövärden.

Hyppeln 1:280 

Hyppeln 1:281 

1. HYPPELN 

1.1. GÅRDEN PÅ HYPPELN 

Miljöer 

Gårdsvägen 

Särskilt bevarandevärda 

byggnader 

Bevarandevärda 

byggnader 

Särskilt bevarandevärd 

placering 



Hyppeln 1:164 

Hyppeln 1:295 

1.3. HYPPELN SAMHÄLLE 

Uddebergsvägen 

Båtebacksvägen 

Hyppelns kalv 

1.2. STRANDEN PÅ HYPPELN 

1.4. HYPPELNS HAMN

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

KÄLLÖ- 

KNIPPLA


INLEDNING 

Källö-Knippla är två öar som ligger inom landskapstyp 

yttre skärgård, söder om Rörö och öster om 

Hyppeln. Förr saknade båda öarna högre vegetation. 

På Källö fanns mindre ängsmarker medan Knippla 

dominerades av kala gråberg och saltsjön. Något större 

jordbruk kunde inte bedrivas på någon av öarna. 

Namnet Källö härstammar från öns o erkälla, 

Saramors källa. Knippla kommer troligen från bohuslänskans 

knebbel, fröhus på linblomman, ofta använt 

för att beskriva en grupp skär. 


Källö-Knippla ck bofast befolkning relativt sent. 

Källö nyttjades redan på 1500-talet som betesmark 

av bönder och skeppare från Hyppeln. Först under 

1700-talets sillperiod kunde skare fritt bosätta sig 

på Knippla, som då tillhörde Kronan. 

Under 1820-talet uppstod strid om äganderätten 

till Källö. Lotsverket ville använda sig av ön men 

hyppelnborna hävdade sin rätt till ön. Slutligen beslöt 

kammarrätten att Källö tillhör Hyppeln medan 

Knippla är allmänning och tillhör kronan. År 1838 

genomfördes laga skifte av Hyppelns mark inklusive 

Källö. På kartan som tillhör lantmäteriförrättningen 

(se sidan 41) redovisas även Knippla. Enligt denna 

låg elva bostäder på Knippla; dels kring den skyddade 

viken på öns västsida, dels i lä på östsidan. 

Då sillen åter gick till på 1870-talet började bebyggelsen 

växa på Knippla. Låga, rödmålade bostadshus 

och uthus byggdes tätt och oregelbundet på klipporna 

där små odlingslotter anlades i skrevorna. 

Detta framgår av kartor och fotogra er från tiden 

kring sekelskiftet. Hus byggdes mitt på bergsknallarna 

och vid strandkanten med vågorna piskande 

mot stenfoten. Knippla blev den tätast bebyggda ön i 

Göteborgsskärgården. En hamn anlades på öns västsida 

i lä av en holme. En smal gångbro ledde över till 

Källö. 

På 1920-talet skapades era frikyrkoförsamlingar 

på ön. Bostadshusen försågs med glasverandor och 

snickeridekor. När Knippla var fullbyggd fortsatte utbygganden 

på Källö. I mitten av 1930-talet fanns bebyggelse 

på den södra delen av ön. På östsidan låg ett 

båtvarv. Hamnen utvidgades under åren 1933–36. 

Ny bebyggelse har uppförts allt längre norrut på 

Källö. Sundet mellan öarna har fyllts ut. Öns skehamn 

har omvandlats till gästhamn. Många åretrunt-hus 

har omvandlats till sommarbostäder. 


KULTURLANDSKAPET IDAG 

Bebyggelsen på Knippla har präglats av skeförsörjningen, 

av närheten till och beroendet av havet samt 

av den karga bohusnaturen. Detta speglas i öns kulturmiljöer. 

De två öarna Knippla och Källö har idag 

helt olika karaktär eftersom bebyggelsen tillkommit 

under olika tider. Medan Knippla är ett genuint 

skeläge, är Källö ett modernt. Hamnområdet i det 

utfyllda sundet mellan de två öarna har man lyckats 

bevara som levande miljö. 


2.1. Knippla samhälle 

Den täta, variationsrika miljön på Knippla är av stort 

värde som helhetsmiljö. Det är inte endast de enskilda 

byggnaderna som är av värde, utan även deras 

omgivning. Bebyggelsen på Knippla har i stort sett 

tillkommit under 1800-talet. Den domineras idag av 

äldre stugor, ertalet med låga bodar och små trädgårdstäppor. 

I övrigt nns några enstaka byggnader med äldre 

utseende men de esta husen har förändrats genom 

om- och tillbyggnader. Husen förbinds med varandra 

och med hamnen av ett slingrande system av 

gångstigar. Kala hällar, klippor, terrasser, rabatter 

och asfalterade vägar täcker marken mellan husen. 

Karaktären på miljön har förändrats mycket även om 

enstaka inslag är bevarade. 

Söder om Västra Hamnvägen nns en miljö som 

skiljer sig från övriga Knippla. Där ligger bostadshusen 

på lite större tomter direkt på berget, utan staket 

emellan. 


Knippla ligger inom landskapstyp yttre skärgård (se 

sidan 24) och omfattas av byggnadsplan för Knipplan 

och sydöstra Källön (7.3), antagen av Länsstyrelsen 

1968.12.30. Planbeskrivningen nämner att det nns 

”en hel del hus med äldre utseende” på ön. I övrigt 

innehåller planen inga bestämmelser gällande bevarande 

av kulturmiljön. I era fall tas ingen hänsyn till 

den be ntliga kulturmiljön då hela eller delar av be- 

ntliga bostadshus och uthus ligger inom ”mark som 

inte får bebyggas”. 


Alla fastigheter, byggnader, vägar och stigar inom 

det avgränsade området är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Bebyggelsen på Knippla är av stort värde som helhetsmiljö 

och ska bevaras och underhållas så att dess 

äldre karaktär inte förvanskas. Bebyggelsens exte-

KNIPPLA ÅR 1910 

KNIPPLA ÅR 2006 


iörer speglar gamla byggnadstraditioner och ideal. 

Stor hänsyn ska tas till detta vid exteriörarbeten. 

Den äldre färgskalan ska följas och valet av material 

ska överensstämma med äldre tradition, det vill säga 

ljus träpanel, symetrisk fönstersättning och röda 

tegeltak. Återställande av originalfasader ska uppmuntras 

vid renovering. För att bevara den be ntliga 

bebyggelsestrukturen ska inte bostadshus rivas. Vid 

om- och tillbyggnader ska den välbevarade bebyggelsen 

ägnas stor omsorg avseende form, skala, material 

och färgval. Stigar och gångvägar ska behålla nuvarande 


Inom området med fastigheterna Öckerö Knippla 

1:73-76 och 1:107 får fastighetsgränser inte markeras 

med staket, stenmurar eller vegetation. 


Inom området nns inga möjligheter till förtätning. 

Åtgärder 

Översyn av detaljplanen föreslås. Den nya detaljplanens 

planbeskrivning ska innehålla redovisning av 

kulturmiljövärden. Skyddsbestämmelser eller markanvändning 

anpassad till bebyggelsens kulturvärden 

(Q) ska tilläggas för hela miljön. 

DEN TÄTA BEBYGGELSEN PÅ KNIPPLA 


2.2. Knippla hamn 

Gästhamnen på Källö-Knippla är öns centralpunkt. 

På den utfyllda hamnpiren ligger stora magasin, 

cisterner och verkstadsbyggnader med olika former 

och fasadmaterial. Restaurang, o entliga lokaler och 

mötesplatser nns på kajen. På ett litet skär utanför 

hamnen nns några gamla faluröda sjöbodar kvar. 

Hamnen ger med sina bassänger en god bild av hur 

utrymmesbehoven förändrats med båtarnas storlek. 


Knippla ligger inom landskapstyp yttre skärgård (se 

sidan 24). Området omfattas av byggnadsplan för Knipplan 

och sydöstra Källön (7.3), antagen av Länsstyrelsen 

1968.12.30; Knippla Fiskehamn, Östra Piren (7.14), antagen 

av Kommunfullmäktige 2001.04.26. samt två så 

kalalde frimärksplaner; Källö 1:2 servicebostäder (7.5), 

antagen av Byggnadsnämnden 1988.12.15 och Knippla 

hamn, Ishuset (7.6), antagen av Byggnadsnämnden 

1990.01.25. Planerna innehåller inga bestämmelser gällande 

kulturmiljön. För byggnadsplanen 7.3, läs föregående 

miljöbeskrivning (2.1. Knippla samhälle).


Byggnader (Öckerö Knippla 1:109, 1:112, 1:113) har 

klassats som särskilt bevarandevärda, bevarandevärda 

(Öckerö Knippla 1:111) och särskilt bevarandevärda 

med hänsyn till placering (Öckerö Knippla 

1:109, 1:114). 


Hamnen på Knippla är av värde som helhetsmiljö och 

ska i största möjliga utsträckning bevaras och underhållas 

så att dess karaktär inte förvanskas. Den äldre 

färgskalan ska följas och valet av material ska överensstämma 

med äldre tradition. Vid om- och tillbyggnader 

ska den välbevarade bebyggelsen ägnas stor 

omsorg avseende form, skala, material och färgval. 


Inom området nns möjligheter till förtätning. Vid 

nybyggnation ska stor omsorg ägnas åt form, skala, 

material och färgval. 

BEBYGGELSE PÅ KNIPPLA 


Åtgärder 

Översyn av detaljplanen föreslås. Den nya detaljplanens 


kulturmiljövärden. Varsamhets- och skyddsbestämmelser 

ska tilläggas för byggnader som är bevarandevärda 

respektive särskilt bevarandevärda.


2.1B. KNIPPLA 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Västra Hamnvägen 

2.2. KNIPPLA HAMN 

2.1. KNIPPLA SAMHÄLLE

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

KALVSUND

3. KALVSUND 

INLEDNING 

Kalvsund är den minsta ön i Öckerö kommun och ligger 

mellan Öckerö och Björkö. Det är en långsträckt 

ö, dominerad av en hög ås, som sluttar ned mot kala 

stränder i väster. Bebyggelsen ligger i skydd av detta 

höjdparti, samlad på öns östra sida mot farleden. En 

naturlig hamn nns i det smala sundet. Kalvsund ligger 

inom landskapstyp mellanskärgård. 

Kalvsund är en modern beteckning på ön Kalven. 

I äldre tid har namnet använts som beteckning på 

Öckerö skärgård, som kallades Kalvsunds öar. Kalv 

i namnet Kalvsund tros betyda Björkös kalv, varav 

smeknamnet Kalven. 


Kalvsunds bebyggelsehistoria skiljer sig på många 

sätt från kommunens övriga öar. Här nns ingen 

odlingsbar mark, endast magert bete. Förutsättningarna 

för den traditionella kombinationen av jordbruk 

och ske har alltså inte funnits. Istället dominerades 

öns näringsliv av industri och senare administration, 

handel och service. Här samlades ofta skare från 

hela socknen till överläggning. Ön var även en centralpunkt 

för krogrörelsen, inte bara i socknen, utan 

längs med hela kustområdet mellan Göteborg och 

Marstrand. 

Kalvsund var länge bostadsort för lotsar, skeppare 

och skare. Ön har haft stor betydelse för sjöfarare 

i skärgården och under lång tid varit sjömärkenas ö. 

Den omnämns i en holländsk sjöbok redan år 1532. 

På de första svenska kartorna över Bohuslän redovisades 

Kalvsund som natthamn utmed inomskärsleden. 

Sedan uråldriga tider var Kalvsund en viktig 

hamnplats och genomfartsled. Här samlades svenska 

och utländska fartyg i mängd och man kunde ligga 

här i era dagar eller veckor och invänta rätt vind 

eller väderlek. Under 1600-talet användes ön ofta 

som ankringsplats och natthamn av den danska ottan 

i samband med olika militära kampanjer mot 

Göteborg. Med det svenska maktövertagandet år 

1658 blev ön kronomark och innehades av lotsar med 

rätt att uppbära tomtlega. 

På en karta från år 1731 är endast ett hus markerat 

på ön. Eventuellt nns ytterliggare två byggnader 

i en vik på öns sydvästra sida. Att bebyggelsen sen 

grupperade sig på öns östra sida var naturligt. Här 

var det lä, hamnförhållandena var goda och här gick 

farleden. Redan under 1600-talets sillperiod uppfördes 

ett sillsalteri på Kalvsund och ön blev centrum 

för sillhanteringen i socknen. Under 1700-talets sill- 


period togs stora fångster i vattnen runt Kalvsund. 

På ön fanns då lots, tull och krog och åtminstone ett 

salteri och trankokeri uppfördes. Ön blev en viktig 

hamn och handelsplats. Öckeröarnas skärgård kallades 

vid denna tid för Kalvsunds skärgård. 

Under sillperiodens hektiska dagar öppnades en 

krog på ön och år 1822 ett gästgiveri. Med skets 

framväxt under 1800-talet kom också yrkes skare 

att bosätta sig här. I slutet av 1800-talet återupptogs 

sillsaltningen och hela socknens sillexport gick 

via Kalvsund. Ön blev Öckeröarnas första badort år 

1865, kanske beroende på ångbåtsbryggan som var 

den viktigaste anhalten utmed sträckan Marstrand– 

Göteborg. Socknens första poststation och telefonstation 

uppfördes på ön år 1875 respektive år 1895. 

Bostadsbebyggelsen var samlad till sluttningen 

längs den östra stranden i anslutning till de olika 

lastbryggorna. Några enkelhus, några mindre dubbelhus 

(så kallade kaptenshus) och några större dubbelhus 

med glasverandor och snickeriornament samsades 

om utrymmet. Samtliga hus vände sig mot sundet. 

På berget bakom fanns enbart sjömärket Båken. 

Under 1930-talet minskade sket i betydelse och 

bostadshus började säljas till sommargäster. Den 

tidigare kronoägda ön såldes av kronan år 1932, 

varefter friköp av tomterna skedde. Inför kronans 

försäljning av mark aktualiserades frågan om planläggning. 

En stadsplan upprättades år 1927 av Albert 

Lilienberg, då förste stadsingenjör i Göteborg. 

På öns södra del byggdes på 1970-talet ny bostadsbebyggelse 

som bröt den karga bergssilhuetten. 

Sedan dess har även det bilfria samhället förbindelse 

via personfärja till Björkö, Grötö och Öckerö. 

KULTURMILJÖER IDAG 

Kalvsunds kulturmiljöer har anknytning till ske, 

navigation, sjöfart och handel. Viss bebyggelse har 

rustats upp. Kommunens två byggnadsminnesmärkta 

objekt nns här. 


3.1. Kalvsund samhälle 

Av stort värde som helhetsmiljö är den täta bebyggelsen 

som grupperar sig ovanför hamnen på öns 

östra sida. I ett begränsat avsnitt närmar den bebyggelsen 

sig det stadsmässiga. Moderna inslag är få 

och de äldre husen har en genomgående väl bevarad 

exteriör. Trånga gränder slingrar sig mellan husen 

med små karga och branta trädgårdar. På ön nns 

era byggnader som avviker från de sedvanliga ljusmålade 

stugorna. Det gulmålade salteriet (Öckerö 

Kalven 1:68) är en av länets ytterst få stora bevarade

KALVSUND ÅR 1731 

KULTURLANDSKAPET PÅ KALVSUND ÅR 2006 


träbyggnader och den enda av sitt slag i kommunen. 

Det var i drift under förra sillperioden och det kan ha 

uppförts redan under 1700-talets sillperiod. 

Bremerska villan med det höga tornet (Öckerö 

Kalven 1:69), är ett framträdande landmärke 

på Kalvsund och i den omgivande skärgården. 

Byggnaden har blivit ett kännetecken för Kalvsund. 

Det svarta kupoltaket representerar en vid sekelskiftet 

ny era och ny byggnadsteknik. Huset byggdes år 

1912 för sillhandlare Börjesson. Enligt uppgift bärgades 

virket till byggnaden från det förlista fartyget 

Svolder. Huset har inrymt bland annat bank och pensionat. 

Byggnaden köptes senare av Ernst Bremer, 

närmare känd som smugglarkungen. Länsstyrelsen 

beslutade år 2004 att förklara villan som byggnadsminne. 


Området ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25) och omfattas av stadsplan för del av Kalvsunds 

municipalsamhälle (5.1), antagen av Länsstyrelsen 

1937.06.17, byggnadsplan för Kalvsunds municipalsamhälle 

(5.2), antagen av Länsstyrelsen 1946.12.17, 

byggnadsplan för ön Kalven omfattande del av fastigheten 

Kalven 1:1 med era (5.3), antagen av Länsstyrelsen 

1974.06.04, detaljplan för Kalven omfattande 

Kalven 1:37 m m (5.4), antagen av Byggnadsnämnden 

1988.10.13 samt detaljplan för medborgarkontor m m, 

antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 1994.08.18. 

Bremerska villan (Öckerö Kalven 1:69) är byggnadsminnesmärkt 

och skyddas av Lagen om 

Kulturminnen. 


Bebyggelse är klassad som särskilt bevarandevärd 

(Öckerö Kalven 1:11, 1:12, 1:14, 1:30, 1:31, 1:32, 1:33, 

1:34, 1:35, 1:36, 1:38, 1:40, 1:41, 1:42, 1:43, 1:44, 

1:49, 1:50, 1:51, 1:52, 1:53, 1:54, 1:56, 1:59, 1:60, 1:61, 

1:63, 1:68, 1:69, 1:70, 1:77, 1:78, 1:79, 1:80, 1:81, 1:86, 

1:103), bevarandevärd (Öckerö Kalven 1:15, 1:28, 

1:55, 1:75) och särskilt bevarandevärd med hänsyn 

till placering (Öckerö Kalven 1:23, 1:24, 1:25, 1:26, 

1:27, 1:29, 1:46, 1:53, 1:57, 1:62, 1:70). Vägar (Nya vägen, 

Gamla vägen, Hästebrunnsvägen, Salterivägen) 

och stigar är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Bebyggelsen är av stort värde som helhetsmiljö och 

ska i största möjliga utsträckning bevaras och underhållas 

så att dess äldre karaktär inte förvanskas. 

Bebyggelsens exteriörer speglar gamla byggnadstraditioner 

och ideal. Stor hänsyn ska tas till detta vid 

exteriörarbeten. Den äldre färgskalan ska följas och 

valet av material ska överensstämma med äldre tradition. 

Återställande av originalfasader ska uppmuntras 

vid renovering samt om- och tillbyggnader. Stigar 


och gångvägar ska behålla nuvarande sträckningar. 


Inom det avgränsade området nns få möjligheter till 

förtätning av bebyggelsen. Eventuell bebyggelsekomplettering 

ska anpassas till den äldre bebyggelsen 

avseende skala och materialval. Fastigheter ska inte 

delas i mindre eller slås ihop till större fastigheter. 

Åtgärder 

Översyn av byggnadsplaner föreslås. Nya detaljplaners 




respektive särskilt bevarandevärda. 

3.2. Båken och kompassrosen 

Stångmärket Båken (Öckerö Kalven 1:3) är beläget 

på Valen, Kalvsunds högsta punkt. Det är ett välkänt 

orienteringsmärke och syns vida omkring. 

Sjömärkets nedre del är formad som en båk, klädd 

med rödmålad panel och krönt med ett järnkors. 

Båken uppfördes ursprungligen år 1844 och är representativ 

för den typ av sjömärken som uppfördes utmed 

kusten i början på 1800-talet. Genom små fönstergluggar 

i panelen kunde lots och tull hålla utkik 

mot havet. Namnet Båken styrker teorin om att det 

tidigare fanns en eller era stenvardar här. Nedanför 

sjömärket ligger sten som kan härröra från en sådan 

varde. I berget under sjömärket på öns högsta punkt 

nns en kompassros med årtalet 1684 inristat. Med 

dess hjälp kunde lotsarna ta ut bäringen till fartyg 

långt ute till havs. Den båk som nns på ön idag är 

rödmålad, korsprydd och uppförd år 1912. Dess karakteristiska 

pro l har blivit något av en symbol för 

Kalvsund. 

Kustens fasta sjömärken i form av kummel, båkar 

och stångmärken har numera ersatts av moderna navigeringssystem. 

De fasta sjömärkena är en viktig del 

av vårt maritima kulturarv och har fortfarande stor 

betydelse för fritidstra ken. Vid sidan av Båkens ursprungliga 

funktion som farledsmarkering var stångmärket 

viktigt även för tull och lots och har därmed 

en tydlig koppling till Kalvsunds äldre samhälle. 

Båken är också ett sjömärke som är lätt att komma 

nära för allmänheten. 

Utifrån era aspekter har Båken ett högt kulturhistoriskt 

värde. Länsstyrelsen förklarade den år 

2006 som byggnadsminne. 


Sjömärket ligger inom landskapstyp mellanskärgård (se 

sidan 25 ). Det är byggnadsminnesmärkt och skyddas av 

Lagen om Kulturminnen. Kompassrosen är klassad som 

fast fornlämning och även den skyddas av lagen om

Kulturminnen. 


Sjömärket (Öckerö Kalven 1:3) är klassad som särskilt 

bevarandevärt. 


Sjömärket ska bevaras och underhållas så att dess 


BREMERSKA VILLAN PÅ KALVSUND 

HAMNEN PÅ KALVSUND 

BOSTADSHUS PÅ KALVSUND 

SJÖMÄRKET BÅKEN PÅ KALVSUND 



Inom området nns få möjligheter till förtätning av 

bebyggelsen. Eventuell bebyggelsekomplettering ska 

anpassas så att sjömärkets siluettverkan inte störs. 

Åtgärder 

Vid översyn av byggnadsplanen ska sjömärket omfattas 

av detaljplan. Den nya detaljplanens planbeskrivning 

ska innehålla redovisning av kulturmiljövärden. 

Båken ska tilläggas skyddsbestämmelse.

3. KALVSUND 

3.2. BÅKEN OCH 

KOMPASSROSEN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Kalven 1:68 

Kalven 1:3 

Kalven 1:69 

3.1 KALVSUND SAMHÄLLE

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

GRÖTÖ

4. GRÖTÖ 

INLEDNING 

Grötö ligger öster om Hönö, inom landskapstyp mellanskärgård, 

och är en av två bilfria öar i Öckerö 

kommun. Bebyggelsen är grupperad kring åkermarken, 

med en koncentration utefter vägen till hamnen 

på öns östsida. 

Namnet Grötö härstammar från västsvenskans 

gröt, sten eller stenrammel; ett väl beskrivande 

namn med tanke på den väldiga ändmorän som löper 

längs västra delen av ön. 


På 1500-talet fanns det två mantalsskrivna män på 

ön. Befolkningsexpansionen fram till 1800-talet var 

liten. Den äldsta lantmäterikartan över Grötö är daterad 

år 1806 (se sidan 59) och redovisar storskiftet 

mellan öns tre gårdar. Bebyggelsen låg samlad i en 

klunga vid vägkorsningen vid den förre detta a ären. 

Åkerlyckor är markerade på Ängen, som till större 

delen är upptagen som ängsmark. På kartan är hela 

ön markerad som utmark, betesmark. 

Vid nästa markskifte, laga skifte åren 1899–1900, 

hade antalet ägor ökat till åtta gårdar. Dessutom 

fanns fyra avstyckade tomter. Först nu kan man tala 

om en by. Bebyggelsen var tät och kantade den stora 

inägan i norr och öster. 

Av skiftesförrättningarna och kartbilderna framgår 

att jordens brukande var viktigt för grötöborna 

men även sket var en näringskälla. År 1764 bildade 

tre grötöbor tillsammans med hönö- och öckeröbor 

ett vadlag. 

Under 1900-talets första decennier tycks badgästerna 

ha upptäckt Grötö i större omfattning. Det är 

vid denna tid som avstyckningar och uppförande av 

sommarhus börjar. Jämfört med övriga öar har sket 

under den här perioden inte spelat samma dominerade 

roll. Så sent som år 1937 fanns endast sex yrkes- 

skare på ön. 

Under senare tid har en del fritidsbebyggelse växt 

fram på öns norra och södra delar. 


Expansionen på Grötö tycks inte ha varit stor sedan 

1500-talet. Av den anledningen nns en av de tydligaste 

kulturmiljöerna i kommunen just här. Stigarna 

slingrar sig fram mellan bebyggelsen på samma sätt 

som i början av 1800-talet. Väster om Ängen är stigen 

kantad och överskuggad av väldiga, vindpinade ekar. 



4.1a. Byn på Grötö 

Den äldre bebyggelsen i Byn är mycket välbevarad. 

Flertalet av de äldre sommarvillorna är mycket representativa 

för sin tids arkitekturideal. Till några av 

de gamla gårdarna nns fortfarande ladugårdar. 


Området ligger inom landskapstyp mellanskärgård (se 

sidan 25). 



(Öckerö Grötö 1:4, 1:10, 1:12, 1:85, 1:90, 1:92, 1:98, 

1:99, 1:100, 1:115, 1:119) och särskilt bevarandevärd 

med hänsyn till placering (Öckerö Grötö 1:24). Vägar 

och stigar (Rangelvägen, Ekstigen) är klassade som 

särskilt bevarandevärda och bevarandevärda. 


Bebyggelsen är av stort värde och ska bevaras och 

underhållas så att dess äldre karaktär inte förvanskas. 

Bebyggelsens exteriörer speglar gamla byggnadstraditioner 

och ideal. Stor hänsyn ska tas till 

detta vid exteriörarbeten. Den äldre färgskalan ska 

följas och valet av material ska överensstämma med 

äldre tradition. Återställande av originalfasader ska 

uppmuntras vid renovering samt vid om- och tillbyggnader. 

Stigar och gångvägar ska behålla nuvarande 



Inom området nns få möjligheter till förtätning av 

bebyggelsen. Eventuell bebyggelsekomplettering ska 

anpassas till byns äldre bebyggelse när det gäller 

skala och materialval. 

Åtgärder 


planbeskrivning innehålla redovisning av 



respektive särskilt bevarandevärda. Eventuellt 

kan markanvändning anpassad till bebyggelsens kulturvärden 

(Q) övervägas för hela miljön. 

4 .1b. Ängen på Grötö 

På öns mitt nns, i skydd av omgivande höjdpartier, 

en dalsänka med lummiga ekdungar och åkermark. 

Det är en av få platser inom kommunen som ger en 

bild av äldre jordbruksområden. 



sidan 25).

GRÖTÖS ALLA ÄGOR ÅR 1806 


KULTURLANDSKAPET PÅ GRÖTÖ 

ÄNGEN PÅ GRÖTÖ 

EKSKOGEN VID RULLSTENSÅSEN PÅ GRÖTÖ 

BYN PÅ GRÖTÖ 

RESTER AV JORDBRUKSLANDSKAPET I BYN PÅ GRÖTÖ 



Ängen (Öckerö Grötö 1:2, 1:3, 1:4, 1:13, 1:57) är 

klassad som särskilt bevarandevärd. Bebyggelse är 

klassad som särskilt bevarandevärd med hänsyn till 

placering. Kupeskärsvägen är klassad som särskilt 

bevarandevärd. 


Den gamla inägomarken, Ängen, inklusive gamla 

stigar är en säregen miljö som ska bevaras och underhållas 

så att dess äldre karaktär inte förvanskas. 

Inom området ska inte bostadsbebyggelse uppföras. 


Inom det avgränsade området nns inga möjligheter 

till förtätning av bostadsbebyggelsen. 

Åtgärder 

Läs 4.1.a. 

4.1c. Randzonen på Grötö 

Mellan åkermarken och de omgivande bergspartierna 

ligger ett antal bostadshus från olika perioder med 

olika uttryck. Flera av de äldre sommarvillorna är 

mycket representativa för sin tids arkitekturideal. 



sidan 25). 


Bebyggelse har klassats som särskilt bevarandevärd 

(Öckerö Grötö 1:57, 1:77) samt särskilt bevarandevärd 

med hänsyn till placering (Öckerö Grötö 1:23, 

1:26, 1:35, 1:38, 1:51, 1:57, 1:64, 1:67, 1:84, 1:91, 1:93, 

1:106, 1:107). Vägar och stigar (Rangelvägen, Ekstigen) 

har klassats som särskilt bevarandevärda. 

GRÖTÖ PÅ BYN 

RULLSTENSÅSEN PÅ GRÖTÖ 



Miljön är av värde och ska i största möjliga utsträckning 

bevaras och underhållas så att dess karaktär 

inte förvanskas. Vid om- och tillbyggnader ska den 

mycket bevarandevärda bebyggelsen (se ovan) ägnas 

stor omsorg avseende material, färgval, form och 

skala. Hänsyn ska tas till silhuettverkan. 



förtätning av bebyggelsen. Eventuell bebyggelsekomplettering 

ska anpassas till skalan av äldre bebyggelsen. 

Hänsyn ska tas till silhuettverkan. 

Åtgärder 

Läs 4.1.a.

4. GRÖTÖ 

Miljöer 

Rangelvägen 

4.1a. BYN 


byggnader 


byggnader 


placering 



Grötö 1:86 

Grötö 1:115 

Grötö 1:85 

Grötö 

1:100 

Grötö 1:92 

Grötö 1:98 

Röserna 

Grötö 1:119 

Grötö 1:90 

Grötö 1:99 

Grötö 1:4 

Grötö 1:10 

Grötö 1:10 

4.1B.ÄNGEN 

Grötö 1:57 

Ekstigen 

Grötö 1:77 

Rangelvägen 

Kupeskarsvägen 

4.1C.RANDZONEN

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

HÄLSÖ

5. HÄLSÖ 

INLEDNING 

Hälsö ligger söder om Källö-Knippla och är den nordligaste 

av de sammanhängande öarna. Ön domineras 

av kuperad och kal bergsterräng. I sänkorna mellan 

bergsryggarna förekommer lösa jordlager, som tidigare 

utnyttjats för jordbruk och trädgårdsodling. Ön 

ligger i utkanten av landskapstyperna mellan- och 

yttre skärgård. 

Namnet Hälsö kommer ursprungligen från ordet 

häll, det vill säga en klipphåla under en framskjutande 

bergkant. 


Den ursprungliga befolkningen på Hälsö utgjordes av 

bönder med ske som binäring samt några få yrkes- 

skare. Åkermark har funnits där Buröleden går idag 

och den sträckte sig till det bebyggda Västeräng samt 

utefter det igenfyllda sundet mellan Hälsö och Stuvö. 

En del gärdsgårdar nns kvar från denna period, 

bland annat i Korsskären. Bebyggelsen var koncentrerad 

kring hamnen på östra delen av ön, som har 

ett relativt skyddat läge. 

Vid slutet av 1500-talet ska en gård ha funnits vid 

den östra stranden på Hälsö. På 1660-talet hade en 

bonde, förutom mark på Hälsö, tre intilliggande holmar 

med ängs- och betesmarker och ske i saltsjön 

runt omkring. 

Under 1700-talet ökade befolkningen. Med skets 

ökade betydelse omvandlades det gamla bondesamhället 

till ett skesamhälle med kringnäringar. 

Bebyggelsen expanderade. År 1865 hade ca tio 

byggnader uppförts på höjdsträckningen innanför 

den stora viken och i öster låg ett fåtal hus. Bryggor 

fanns i anslutning till båda grupperna. Liksom i övriga 

skelägen ligger bebyggelsen på tidigare oskiftad 

mark. Uthyrning till sommargäster förekom på Hälsö, 

liksom på de övriga öarna i närheten, från slutet av 

1800-talet. 

Samhället utvecklades till följd av sill skets och 

stor skets uppgång. Varvsrörelsen startade i slutet 

av 1800-talet och på Hälsö blev den ytterst betydelsefull. 

En modern skehamn har senare byggts ut söder 

om den gamla bebyggelsekoncentrationen. 

I mitten av 1930-talet var bebyggelsen koncentrerad 

till den sydöstra delen av Hälsö, där skehamnen 

och varvet låg. Små odlingsmarker fanns ännu 

i dalsänkor längs stränderna. De esta bostadshus 

var dubbelhus med tillbyggnader och glasverandor. 

Huvuddelen av den koncentrerade bebyggelsen låg 

på ej friköpta tomter. Många skebåtar låg i den östra 


viken. Träd och buskar växte invid bebyggelsen men 

de omgivande bergen var kala. Ett fåtal hus fanns på 

Stuvö som hängde ihop med Hälsö genom en träbro. 

Biltra k förekom inte på ön förrän broförbindelsen 

med Öckerö tillkom på 1960-talet. I och med att 

skets betydelse minskade, sjönk antalet invånare 

fram till mitten av 1970-talet. Så småningom kom ny 

bebyggelse och ön omvandlades till pendlarförort. De 

tidigare åkrarna har bebyggts liksom några av höjderna. 

Fritidshus och färjeläge byggdes på Stuvö. 

Idag är varvsverksamheten nedlagd och hamnen 

omvandlad till gästhamn. Bebyggelseförtätning förekommer 

sparsamt på tomtluckor mellan be ntlig 

bebyggelse. Ett nytt bostadsområde planeras på varvets 

mark. 


De två utpekade kulturmiljöerna, Trollholmen och 

Hälsö samhälle, är främst förknippade med ske och 

sommarboende. Synliga spår av jordbruk är få och 

kan tydligast utläsas i byklungan öster om Hälsövägen. 


5.1. Hälsö samhälle 

Ur kulturmiljöaspekt är den koncentrerade skelägesbebyggelsen 

och sommarvillorna samt de få 

resterna av det gamla jordbrukssamhället öster om 

Burövägen särskilt intressant. Vägnätet där är mycket 

slingrande och småskaligt. Trädgårdarna är karga 

och småskaliga. 

Bebyggelsen, som huvudsakligen är uppförd runt 

sekelskiftet 1900, ligger tätt i en sluttning mot farleden. 

Den äldre bebyggelsen har delvis utsatts för stora 

förändringar, men de få detaljer som nns kvar berättar 

om de olika epokerna. Särskilt välbevarade är 

bland annat Hälsö 1:33, 1:47, 1:106 längs Varvsvägen 

samt Öckerö Hälsö 1:234 längs Signalvägen. 

I dalgången längs Bergavägen nns några få spår 

av gammal jordbruksbebyggelse. Öckerö Hälsö 1:179, 

förmodligen en framkammarstuga, är det äldsta bevarade 

huset på ön och kan ursprungligen vara från 

år 1795. Av särskilt värde är även gårdsbebyggelsen 

på fastigheten Öckerö Hälsö 1:306. 


Hälsö samhälle ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25). 



(Öckerö Hälsö 1:25, 1:27, 1:33, 1:34, 1:47, 1:49, 1:50, 

1:54, 1:57, 1:78, 1:79, 1:90, 1:91, 1:99, 1:104, 1:106,

5.1. HÄLSÖ SAMHÄLLE 

Miljöer 

Hälsö 1:124 

Hälsö 1:306 

Bergavägen 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hälsö 1:54 

Hälsö 1:179 

Hälsö 1:286 

Hälsö 1:121 

Hälsö 1:380 

Hälsö 1:205 

Hälsö 1:104 

Hälsö 1:50 

Hälsö 1:363 

Hälsö 1:207 

Hälsö 1:206 

Varvsvägen 

Hälsö 1:47 

Hälsö 1:381 

Hälsö 1:264 

Hälsö 1:99 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hälsö 1:117 

Hälsö 1:100 

Hälsö 1:25

HÄLSÖ ÅR 2006 

KUSTBEBYGGELSEN PÅ HÄLSÖ 


1:107, 1:112, 1:116, 1:117, 1:118, 1:121, 1:124, 1:141, 

1:145, 1:179, 1:205, 1:207, 1:210, 1:218, 1:234, 1:264, 

1:286, 1:306, 1:363, 1:380, 1:381), bevarandevärd 

(Öckerö Hälsö 1:4, 1:19, 1:29, 1:32, 1:33, 1:41, 1:46, 

1:48, 1:51, 1:53, 1:55, 1:57, 1:92, 1:100, 1:101, 1:108, 

1:122, 1:123, 1:137, 1:142, 1:235, 1:250, 1:298, 1:346, 

1:351, 1:379) samt särskilt bevarandevärd med hänsyn 

till placering (Öckerö Hälsö 1:21, 1:22, 1:23, 

1:26, 1:28, 1:30, 1:36, 1:39, 1:40, 1:45, 1:96, 1:97, 1:98, 

1:115, 1:159, 1:197, 1:210, 1:285, 1:301, 1:307). Vägar 

och stigar (Brantbacken, Varvsvägen, Postvägen, Signalvägen, 

Bergavägen, Raketvägen) är klassade som 

särskilt bevarandevärda. 


Den avgränsade täta bebyggelsemiljön med små trädgårdar, 

vägar, stigar och trappor mellan husen är av 

värde som helhetsmiljö. Den ska i största möjliga utsträckning 

bevaras och underhållas så att dess äldre 

karaktär inte förvanskas. Vid eventuella om- och tillbyggnader 

ska hänsyn tas till de be ntliga bostadshusens 

volym. Ursprungliga fasadmaterial, snickeridetaljer, 

fönster m.m. samt den ljusa färgskalan ska 

bibehållas. 


Plats för nybebyggelse nns inte i någon större utsträckning 

inom det avgränsade området. Eventuella 

nybyggen ska anpassas till den be ntliga bebyggelsen 

när det gäller färg och skala. 

Åtgärder 

Vid eventuell planläggning av området ska nya detaljplanens 




respektive särskilt bevarandevärda. 

5.2. Trollholmen 

Trollholmen är en liten karg holme väster om Hälsö 

RESTER AV JORDBRUKSBEBYGGELSEN PÅ HÄLSÖ 

TROLLHOLMEN 


med fem mindre sommarhus uppförda i början av 

1900-talet. Med ett undantag ligger all bebyggelse 

samlad i öster, skyddad från västvindarna. Stugorna 

nås endast till fots från Hälsö via ett system av gångstigar 

och broar. 

Trollholmen är en småskalig, pittoresk miljö, ett 

av få exempel på renodlad sommarhusbebyggelse 

uppförd med enkla medel i blandade stilar. 


Hälsö samhälle ligger inom landskapstyp yttre skärgård 

(se sidan 24), i närheten av ett riksintresse för 

kulturmiljövård (Burösund, KO69). Trollholmen ligger 

inom strandskyddat område som sträcker sig nästan 

intill be ntlig bebyggelse. En känd fornlämning 

(127) nns i norra delen av området. 



med hänsyn till placering (Öckerö Hälsö 1:156, 

1:224-228). Vägar och stigar är klassade som särskilt 

bevarandevärda. 


De avgränsade sommarhusen med stigar, trappor och 

bryggor till området och mellan husen samt de små 

trädgårdarna är av intresse som helhetsmiljö och bör 

underhållas så att dess karaktär inte förvanskas. Vid 

eventuella om- och tillbyggnader ska stora krav ställas 

på landskapsanpassning, främst till de be ntliga bostadshusens 

volym och till silhuettverkan från havet. 


Plats för nybebyggelse nns inte inom det avgränsade 

området. 

Åtgärder 

Vid eventuell planläggning av området ska nya detaljplanens 


kulturmiljövärden.

Burösund 

5. HÄLSÖ 

Miljöer 

5.2. TROLLHOLMEN 


byggnader 


byggnader 


placering 



5.1.HÄLSÖ SAMHÄLLE 

Hälsö 1:297 

Burövägen 

Bergavägen 

Signalvägen 

Varvsvägen

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

ÖCKERÖ

6. ÖCKERÖ 

INLEDNING 

Öckerö ligger mellan Hälsö och Hönö. Den västra 

stranden är oskyddad mot Kattegatt och den östra 

vänder sig mot Björkö och Kalvsund. Ön består av 

kala eller ljungtäckta bergsområden av gnejs omväxlande 

med slättområden. Dessa slättområden har i 

allmänhet en ringa höjd över havet. På västra delen 

av ön ligger dock en rad bergshöjder som ger lä åt 

några mindre dalgångar och ett större öppet område 

som sträcker sig över öns mitt från väster till öster. 

Ön ligger inom landskapstyp mellan- och yttre skärgård. 

Det fornsvenska namnet Eikr eyia, ekarnas ö, användes 

om Öckerö redan år 1276. 


Ön har länge varit samlingsplats och har än idag ett 

centralt läge i kommunen. Den första sockenkyrkan 

uppfördes på 1200-talet. Den ersattes på 1400-talet 

av en stenkyrka. 

I dalgångarna och vid några havsvikar på öns södra 

sida har jordbruk förekommit i större omfattning. 

I anslutning till dessa områden och i skydd av läbildande 

berg växte den första bebyggelsen upp. Öckerö 

var ursprungligen delat på två gårdar, Norgård och 

Sörgård, samt kyrkans och prästgårdens mark. 

Stränderna var mestadels grunda varför möjligheter 

till djupa och skyddade hamnplatser var begränsade. 

Befolkningen livnärde sig under lång tid på jordbruk 

med ske som binäring. Bönderna hade strandplatser 

vid Röds sund i söder samt vid Björnhuvudet i öster. 

Invånarantalet var lågt fram till mitten av 1800talet; 

i slutet av 1600-talet fanns bara en bostadsenhet 

på Öckerö vid sidan av kyrkan. Vid mitten av 

1800-talet fanns bebyggelse endast i de två byarna, 

men under sillperioderna vid slutet av 1800-talet 

utvecklades skarbebyggelse nära hamnen vid 

Björnhuvudet och norr om Röds sund. På 1860-talet 

upptäckte sommargäster Öckerö och ett ertal sommarvillor 

byggdes utmed den östra stranden och på 

dalsluttningarna i söder. Byarna och bebyggelsen 

bytte sakta karaktär. Djurstallar och lador ersattes 

av bostadshus. Lokala ångbåtsförbindelser ordnades 

till Göteborg. 

År 1906 ck Öckerö en granitkyrka som byggdes 

nära den gamla men högre upp på berget. Den syns 

vida omkring och fungerar som sjömärke. Förutom i 

de gamla byarna låg bostadsbebyggelsen spridd längs 

bergskanterna utmed åkrarna och i närheten av skehamnarna. 

Hamnar fanns vid Krabbeskär i sydost, 


Kanndalen i sydväst och Bagglebo i öster. Någon tät 

skarbebyggelse fanns inte. 

På 1930-talet fanns bondbyarna, skeläget och 

den glesare sommarhusbebyggelsen fortfarande 

kvar, åtskilda av odlad mark eller kala bergspartier. 

Bostadsbebyggelsen växte successivt längs med och 

mellan de gamla slingrande vägarna från 1800-talet. 

En vägbro ledde till Hönö. 

Åkermarkerna hölls öppna en bit in på 1950-talet. 

Då jordbruket lades ned började även den marken 

bebyggas. Jordbruket, som tidigare varit av viss betydelse, 

har sedan 1930-talet varit på tillbakagång. 

Utbyggnaden av skehamnen på 1940-talet bidrog till 

skets starka utveckling. 

Sedan färjeförbindelserna med fastlandet tillkom 

på 1960-talet har bebyggelsen spritt sig över tidigare 

obebyggda bergspartier och jordbruksmark. 

Bebyggelsen har kompletterats med bostäder, institutioner, 

industrier samt fritids- och hamnanläggningar, 

både på tidigare åkermark och på berg och 

hedmark. Det gamla vägnätet har successivt blivit 

avbrutet av nya vägar och broar har byggts till Hälsö 

och Hönö. 

Sedan 1980-talet har förtätning skett i mindre 

omfattning. Villabebyggelsen har kompletterats 

med hyreslägenheter och på Tillanders skär vid 

Nimbushamnen har en gymnasieskola, missionskyrka 

och restaurang byggts. Bebyggelse på hamnplan 

har rivits och det nya kommunhuset på Sockenvägen 

färdigställdes år 2006. 


Spår av äldre tiders byggande och näringsliv förekommer 

på Öckerö, om än mycket sparsamt. Bond- 

och skarbebyggelse har snabbt förvandlats till en 

bebyggelse av förortskaraktär. Tidigare jordbruksmark 

är idag bebyggd eller planlagd för bebyggelse. 

Av kommunens tio öar är Öckerö den ö där det gamla 

kulturlandskapet har förvanskats mest. 

Idag kan man urskilja två primära bebyggelsekoncentrationer, 

Lunden och Tomtringen. Öckerö gamla 

och nya kyrka med prästgården och klockarbostaden 

är ytterligare spår av det samhälle som har funnits 

på öarna. Mindre tydliga spår av skelägen och 

strandbebyggelse nns vid Röds sund, Bagglebo och 

Bratten. 

De esta av de äldre husen på Öckerö är införlivade 

i omgivande bebyggelse, vilket försvårar förståelsen 

av deras placering i ett historiskt sammanhang. 

De två fastigheterna vid Intagsvägen (Öckerö 

Öckerö 1:68 och 1:70) är intressanta. De är några av 

få kvarvarande byggnaderna från 1900-talets början 

med na snickeridetaljer och speciella tak. I närheten 

av Klockarbostaden, runt Valebackevägen, nns

ÖCKERÖS UTMARKER ÅR 1806 

ÖCKERÖ NORGÅRDS INÄGOR ÅR 1810 


era välbevarade sekelskiftesvillor. Längst ut på 

Lillevalevägen vid Kärrsvik nns ett intressant bostadshus 

från 1900-talets början. Minnestensskolan 

längs Norgårdsvägen är den äldsta bevarade skolbyggnaden 

på ön. Den byggdes vid sekelskiftet 1900. 

Trots era ombyggnader, varav den senaste på 1980talet, 

är byggnaden relativt välbevarad. 

Av de smala farvägarna som slingrade sig fram 

mellan hus, uthus och kyrka och ledde fram till omgivande 

odlingsmark, utmark och båtplatser samt 

andra byar och öar, nns få rester kvar idag. De två 

mest värdefulla är Bankevägen–Intagsvägen samt 

Sörgårdsvägen. 

Det gamla kulturlandskapet på de inre delarna av 

ön kan snart inte skönjas. De stenhägnader som markerat 

gränsen mellan Öckerö Norgård och Sörgård 

samt Prästgårdens ägor, nns kvar i mycket liten 

utsträckning som ett av få spår av öns jordbrukslandskap. 

Därför är det ytterst viktigt att värna om dem. 


6.1. Nordgård/Tomtringen 

Nordgård, som även kallas Tomtringen, uppvisar en 

mycket koncentrerad bebyggelse med äldre karaktär 

av oskiftad by. Byns struktur kan följas tillbaka till 

den första karteringen av Nordgård år 1806. Området 

har sakta förvandlats från en bondby till ett samhälle 

mycket likt ett skeläge. Idag är byn integrerad 

i omgivande förortsbebyggelse och vägsystem, vilket 

delvis förstör helhetsupplevelsen av det ursprungliga 

sammanhanget. 

Bebyggelsen i Nordgård utgörs i huvudsak av äldre 

bostadshus. I den täta bykärnan nns dubbelhus 

från 1800-talets slut och 1900-talets början. Runt 

denna täta kärna ligger bostadshus från seklets förra 

hälft. Till några fastigheter hör gamla ekonomibyggnader 

och ladugårdar, många i relativt bra skick. 

Tillsammans utgör de en mycket tät husklunga. 

Bebyggelsen är genomgående välbevarad men era 

hus är ombyggda. Mellan husen i den täta bykärnan 

löper ett gammalt nätverk av vägar och stigar. 



sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för Norgårdsvägen 

m m (2.19), antagen av Länsstyrelsen 1971.05.22. 

Detaljplanen innehåller inga bestämmelser rörande 

kulturmiljöer. I Tomtringen ligger i de esta fall planbestämmelsen 

”område som inte får bebyggas” intill 

bostadshusen och ekonomibyggnaderna. Det försvårar 

annan än ursprunglig placering av byggnader vid eventuell 

nybyggnation. 


Bebyggelse (Öckerö Öckerö 1:38, 1:56, 1:83, 1:84, 


1:85, 1:87, 1:88, 1:89, 1:103, 1:133, 1:143, 1:220, 1:221, 

1:228, 1:229, 1:230, 1:231, 1:297, 1:305, 1:333, 1:437, 

1:477, 1:479, 1:537, 1:538, 1:552, 1:600, 1:659, 1:674), 

vägar (Måbärsvägen, Lillevalevägen) och stigar är 

klassade som särskilt bevarandevärda. Öckerö Öckerö 

2:56 är klassad som bevarandevärd. 


Bebyggelsen i Norgård är av stort värde och ska bevaras 

och underhållas så att dess äldre karaktär inte 

förvanskas. Bebyggelsens exteriörer speglar olika 

tiders byggnadstraditioner och ideal. Stor hänsyn ska 

tas till detta vid exteriörarbeten. Den äldre färgskalan 

ska följas, valet av material ska överensstämma 

med den äldre traditionen. Återställande av originalfasader 

ska uppmuntras vid renovering samt om- och 

tillbyggnad. Stigar och gångvägar ska behålla nuvarande 



Inom det avgränsade området nns inga möjligheter 

till förtätning av bebyggelsen. Fastigheter ska inte 

delas i mindre eller slås ihop till större fastigheter. 

Åtgärder 

Den nya detaljplanens planbeskrivning ska innehålla 

redovisning av kulturmiljövärden. Skyddsbestämmelser 

ska tilläggas för byggnader som är särskilt 

bevarandevärda. Eventuellt kan markanvändning anpassad 

till bebyggelsens kulturvärden (Q) övervägas 

för hela miljön. 

6.2 Öckerö Sörgård/Lunden 

Med stor sannolikhet är bosättningen Sörgård av 

mycket gammalt datum. Första noteringen om bebyggelsen 

vid Öckerö gamla kyrkan kan spåras till 

1600-talet. Sörgård utgjorde södra Öckerös bostadsbebyggelse 

fram till slutet av 1800-talet. Idag är byn 

integrerad i omgivande bebyggelse och vägsystem, 

vilket delvis förstör helhetsupplevelsen av det ursprungliga 

sammanhanget. 

Dagens bebyggelse i Sörgård uppvisar en variation 

av många tiders byggnadstraditioner. Här nns 

enkelstugor och era ekonomibyggnader som ladugårdar 

och jordkällare, idag sällsynta på Öckerö. 

Här nns också tre av öns få bevarade hus på enkel 

bredd. Hildas stuga (Öckerö Öckerö 2:261) det som 

med all sannolikhet är öns äldsta framkammarstuga, 

uppförd under 1700-talets senare hälft, nns här. 

Dubbelhusets exteriörutveckling kan följas i området, 

liksom bostadshusens utveckling efter dubbelhusets 

storhetstid. 1920-talets brutna tak och korsfönster 

nns representerade. Genomförda ombyggnader 

och de nutida villorna leder oss fram till våra 

dagars byggnadssätt. Fem av stugorna vid gamla kyr-

ÖCKERÖ SÖRGÅRDS INÄGOR ÅR 1827 

ÖCKERÖ NORDGÅRDS INÄGOR ÅR 1812 


kan tillhör numera Öckerö hembygdsförening. Vissa 

byggnader har yttats till platsen från andra delar av 

kommunen. Vägsystemet är till stor del mycket gammalt. 



sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för Öckerö, 

södra delen (2.22), antagen av Länsstyrelsen 1976.02.10; 

byggnadsplan för del av Öckerö omfattande område vid 

nya kyrkan (2.39), antagen av Länsstyrelsen 1987.02.16 

samt detaljplan för del av Öckerö omfattande Hembygdsgårdarna 

m m (2.69), antagen av Kommunfullmäktige 

1994.06.16. 

Detaljplaner 2.22 samt 2.39 innehåller inga bestämmelser 

för kulturmiljöer. Detaljplanen 2.69 avser 

kulturreservat och föreningslokaler samt friliggande 

villabebyggelse. Området kring hembygdsgårdarna 

redovisas som hembygdsmuseum, R. Planen ger 

Hembygdsmuseet utrymme för uppförande av ytterligare 

byggnader inom sitt område. All byggrätt, 

avseende både bostäder och hembygdsgården, har 

fått beteckningen q: ”Värdefull miljö: Ändring av en 

byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning 

till omgivningen. Ny bebyggelse ska utformas 

med särskild hänsyn till omgivningens egenart.” 


Bebyggelse (Öckerö Öckerö 2:35, 2:56, 2:256, 2:300, 

2:316, 2:346, 2:378, 2:387, 2:390, 2:494, 2:498, 2:509, 

2:545, 2:561, 2:621, 2:681, 2:706, 2:735, 2:736, 2:753, 

2:763) och vägar (Sörgårdsvägen, Bygdevägen, Ekelundsvägen) 

är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Bebyggelsen i Sörgård ska bevaras och underhållas 

så att dess äldre karaktär inte förvanskas. Bebyggelsens 

exteriörer speglar olika tiders byggnadstraditioner 

och ideal. Stor hänsyn ska tas till detta vid exteriörarbeten. 

Den äldre färgskalan ska följas, valet 

av material ska överensstämma med den äldre traditionen. 

Stigar och gångvägar ska behålla nuvarande 



Där utrymme för förtätning nns kan med fördel 

detta ske, som en fortsättning på en urgammal tradition. 

Nytillkommen bebyggelse ska underordnas den 

äldre be ntliga bebyggelsen så att färgskala, volym 

och material inte bryter sönder den enhetliga karaktären 

inom området. 

Åtgärder 

Översyn av byggnadsplaner 2.22 samt 2.39 rekommenderas. 

Eventuell sammanslagning med detaljplanen 

2.69 ska övervägas. Den nya detaljplanens 


planbeskrivning ska innehålla redovisning av kulturmiljövärden. 

Skyddsbestämmelser ska tilläggas för 

byggnader som är särskilt bevarandevärda. Eventuellt 

kan markanvändning anpassad till bebyggelsens 

kulturvärden (Q) övervägas för hela miljön. 

6.3. Öckerö gamla kyrka 

Öckerö gamla kyrka som uppfördes i mitten av 1400talet 

är öns och socknens äldsta bevarade byggnad. 

Trots senare tiders ingrepp har kyrkan kvar era 

medeltida drag och inventarier. Interiören präglas 

dock av den genomgripande ombyggnaden under 

1780-talet. Miljön är ett resultat av era hundra års 

utveckling. 



(se sidan 24), skyddas av Lagen om kulturminnen 

4 kap 3 § (se sidan 18) och omfattas av nuvarande 

detaljplan för Öckerö, södra delen (2.22), antagen 

av Länsstyrelsen 1976.02.10. Detaljplanen innehåller 

inga bestämmelser om kulturmiljöer. Kyrkan och 

kyrkogården ligger inom område som endast får användas 

för begravningar och kyrkligt ändamål. 


Bebyggelsen är klassad som särskilt bevarandevärd. 


Öckerö gamla kyrka med byggnader, kyrkogård, 

stenhägnader och vegetation är en unik miljö av stort 

värde, som ska bevaras och underhållas så att dess 

äldre karaktär inte förvanskas. Bebyggelsens exteriör 

och interiör speglar olika byggnadstraditioner och 

ideal. Vid renovering samt om- och tillbyggnad ska 

hänsyn tas till detta. 


Kompletteringar av be ntliga byggnader ska ta hänsyn 

till den historiska miljön. 

Åtgärder 

Översyn av byggnadsplanen rekommenderas. Den 

nya detaljplanens planbeskrivning ska innehålla redovisning 

av kulturmiljövärden. Skyddsbestämmelser 

ska tilläggas för byggnader som är särskilt bevarandevärda. 

6.4. Öckerö nya kyrka 

Då den stora befolkningstillväxten under 1800-talets 

slut gjorde den gamla stenkyrkan för trång, invigdes 

en ny, reslig granitkyrka 1906. Öckerö nya kyrka tronar 

högt uppe på berget bakom den gamla byn och 

har därmed blivit öns landmärke. På 1980-talet kom-

Öckerö 1:603 

6.1. ÖCKERÖ NORDGÅRD/TOMTRINGEN 

6.6. KLOCKARBOSTADEN 

6.1. ÖCKERÖ NORGÅRD/TOMTRINGEN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Öckerö 2:36 



Bankevägen 



















Öckerö 2:112

pletterades kyrkan med ett nytt församlingshem. 



sidan 25), skyddas av Lagen om kulturminnen 4 kap 3 § 

(se sidan 18) och omfattas av nuvarande detaljplan för 

Öckerö, södra delen (2.22), antagen av Länsstyrelsen 

1976.02.10. Detaljplanen innehåller inga bestämmelser 

om kulturmiljöer. I planbeskrivningen nns dock en 

notering om värdefull miljö: ”Kyrkoområdet och det be- 

ntliga bostadsområdet längs Valemossen i öster ingår 

i ett område som i förslag till områdesplan för Öckerö 

avgränsats som kulturhistoriskt värdefull miljö. Den föreslagna 

avgränsningen kommer att behandlas i den 

fortsatta handläggningen av områdesplanen.” I planbeteckningar 

betecknas kyrkan med A; område för endast 

allmänt ändamål. 


Bebyggelsen, Öckerö Öckerö 2:638, är klassad som 

särskilt bevarandevärd. 


Öckerö nya kyrka ska bevaras och underhållas så att 

dess karaktär inte förvanskas. Eventuella tillbyggnader 

ska anpassas till be ntlig bebyggelse när det gäller 

skala och materialval. 


Området kring Öckerö nya kyrka kompletterades på 

1980-talet med ett nytt församlingshem. Byggnaderna 

ger uttryck för olika tiders byggnadsideal. Eventuell 

bebyggelsekomplettering ska ta hänsyn till den 

variationsrika miljön. 

Åtgärder 





6.5. Prästgården 

Prästgården är en av få kvarvarande spår av kulturlandskapet 

på Öckerö. Byggnaden är ett undantag 

från den folkliga byggnadstraditionen. Huset byggdes 

år 1934 men representerar 1920-talets klassicism 

blandad med romantiska drag. Den uppfördes på en 

tidigare obebyggd tomt nära den nya kyrkan. Fastigheten 

har nyligen kompletterats med en byggnad 

som överensstämmer med platsens kulturhistoriska 

värden. 




sidan 25), skyddas av Lagen om kulturminnen 4 kap 3 § 

och omfattas av nuvarande detaljplan för Öckerö, södra 

delen (2.22), antagen av Kommunfullmäktige 1974.10.26. 

Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om kulturmiljöer. 

Området betecknas med A; område för endast 

allmänt ändamål. 


Bebyggelse, stenmur och vegetation (Öckerö Öckerö 

2:318) är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Prästgården är en anläggning med bebyggelse och 

vegetation av stort värde som ska bevaras och underhållas 

så att dess karaktär inte förvanskas. Om- och 

tillbyggnader får inte påverka huvudbyggnadens placering 

på tomten och ska ta hänsyn till be ntlig färgskala 

och volym. 


Ingen bebyggelsekomplettering ska förekomma framför 

huvudbyggnaden som är synlig från Sörgårdsvägen. 

Fastigheten ska inte delas i mindre fastigheter. 

Åtgärder 





6.6. Klockarbostaden 

Klockarbostaden är ett av få spår av kulturlandskapet 

på Öckerö. Byggnaden, som har genomgått ombyggnader, 

är placerad på en stor tomt med äldre 

vegetation, och har en välbevarad stenmur. Detta gör 

att den står i stark kontrast till den blandade villabebyggelse 

den är omgiven av. 




södra delen (2.22), antagen av Länsstyrelsen 1974.10.26. 



Bebyggelse, vegetation och stenmur (Öckerö Öckerö 

3:1) är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Bebyggelse, stenmur och vegetation ska bevaras och 

underhållas så att dess karaktär inte förvanskas.


6.2. ÖCKERÖ SÖRGÅRD/LUNDEN 

6.3. ÖCKERÖ GAMLA KYRKA 

6.4. ÖCKERÖ NYA KYRKA 

6.5. ÖCKERÖ PRÄSTGÅRD 

Öckerö 2:203 



Miljöer 

Särskilt Särskilt Miljöer bevarandebevarandevärdavärda 

byggnader 


Särskilt bevarande- 

byggnader 

värda byggnader 

Särskilt Särskilt Bevarandevärda bevarandebevarandevärd 

byggnader placering 

Gator, Gator, Särskilt stigar, bevarande- vägar 

värd placering 







Öcke Öckerö 2:149 

Jakob Bratts väg 










Sörgårdsvägen 

6.5. PRÄSTGÅRDEN 




7.9. SÖRGÅRDSVÄGEN 




6.2. ÖCKERÖ SÖRGÅRD/ 

LUNDEN 

Öckerö 2:188

Om- och tillbyggnader ska ta hänsyn till be ntlig 

färgskala och volym och ska inte påverka huvudbyggnadens 

placering på tomten. Den äldre färgskalan 

ska följas och materialvalet ska överensstämma med 

äldre tradition. 


Nya byggnader ska inte uppföras på tomten. Fastigheten 

ska inte delas i mindre fastigheter. 

Åtgärder 

Vid en eventuell översyn av byggnadsplanen ska detaljplanens 


kulturmiljövärden. Skyddsbestämmelser ska tilläggas 

för byggnader m.m. som är särskilt bevarandevärda. 

6.7. Udden 

De fyra bostadshusen vid Udden utgör tillsammans 

en harmonisk enhet i den annars brokiga bebyggelsebilden. 

De representerar ett tidstypiskt byggnadssätt 

och ett modernt återupptagande av detta. 

Byggnadshistoriskt är de fyra husen karaktäristiska 

för sin tid och två av dem är mycket välbevarade. Det 

på 1980-talet uppförda bostadshuset framhäver det 

harmoniska intrycket och visar på ett positivt sätt 

VY ÖVER ÖCKERÖ NYA OCH GAMLA KYRKA SAMT LUNDEN ÅR 2006 


hur traditioner och förståelse av en helhetsmiljö kan 

fortleva. 



sidan 25), omfattas av byggnadsplan för del av Öckerö 

strandparti mellan Bratten och Långesand (2.10), antagen 

av Länsstyrelsen 1960.05.24. Detaljplanen innehåller 

inga bestämmelser om kulturmiljöer. 


Bebyggelse (Öckerö Öckerö 1:69, 1:170, 1:171, 1:283) 

är klassad som bevarandevärd. 


De be ntliga husen är av intresse som helhetsmiljö 

och bör underhållas så att deras karaktär inte förvanskas. 

Det är angeläget att bevara takvinkel, 

träpanel, färgsättning och de nu ganska slutna 

byggnadsvolymerna. Den gula färgskalan är arkitekturhistoriskt 

viktig att behålla. Färgval till snickerierna 

bör omsorgsfullt väljas utifrån den gula fasadfärgen. 


Ytterliggare bebyggelse inom det avgränsade området 

bör inte tillåtas. Eventuell bebyggelsekomplette-

ing bör respektera områdets kulturmiljövärden. 

Åtgärder 



kulturmiljövärden. 

6.8. Bankevägen – Intagsvägen 

Förr i tiden ledde denna vägsträckning till Intaget på 

östra Öckerö. Idag, efter en tra komläggning, är gatan 

fortfarande tydlig men inte lika livfull som förut. 

Den är kantad av era gamla intressanta fastigheter. 


Området ligger inom landskapstyp mellanskärgård (se s. 

25) och omfattas av byggnadsplan för Öckerö Norgårdsvägen 

m m (2.19), antagen av Länsstyrelsen 1971.06.30, 

i liten utsträckning av byggnadsplan för del av Öckerö 

Prästängen m m (2.33), antagen av Länsstyrelsen 

1983.06.13 samt byggnadsplan för del av Öckerö område 

vid Skårvägen (2.40), antagen av Byggnadsnämnden 

1988.03.24. Detaljplanerna innehåller inga bestämmelser 

om kulturmiljö. 


Bankevägen och Intagsvägen har klassats som särskilt 

bevarandevärda. Bebyggelse längs de två vägarna 

(Öckerö Öckerö 1:22, 1:260, 1:259, 1:261, 1:602, 

1:433, 1:540, 1:541, 1:620, 1:654, 1:670, 3:2) har klassats 

som bevarandevärd. 


Vägmiljön längs Bankevägen och Intagsvägen är av 

värde och ska i största möjliga utsträckning bevaras 

och underhållas så att dess karaktär inte förvanskas. 


Nya byggnader placeras med hänsyn till det småskaliga 

gaturummet. 

LUNDEN PÅ ÖCKERÖ 

BOSTADSBEBYGGELSE I TOMTRINGEN 


Åtgärder 




6.9. Sörgårdsvägen 

Sörgårdsvägen slingrar sig från mitten av Öckerö, 

via Sörgårds by, till Röds sund i sydvästra delen av 

ön. Det är en av få kvarvarande vägsträckningar som 

fortfarande itigt används. 




södra delen (2.22), antagen av Länsstyrelsen 1974.10.26. 



Sörgårdsvägen samt bebyggelse längs denna (Öckerö 

Öckerö 2:215, 2:373, 2:122, 2:164, 2:476, 2:744) har 

klassats som särskilt bevarandevärda. 


Vägmiljön längs Sörgårdsvägen är av värde och ska i 

största möjliga utsträckning bevaras och underhållas 

så att dess karaktär inte förvanskas. 


Nya byggnader placeras med hänsyn till det småskaliga 

gaturummet. 

Åtgärder 




6. ÖCKERÖ 

Kärrsvik 

Bredvik 

6.1. ÖCKERÖ NORGÅRD/ 

TOMTRINGEN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Röds sund 

Prästgårdsängen 

6.8. BANKEVÄGEN/ 

INTAGSVÄGEN 




Jakob Bratts väg 

Kanndalen 

6.5. PRÄSTGÅRDEN 


6.2. ÖCKERÖ SÖRGÅRD/LUNDEN 

6.9. SÖRGÅRDSVÄGEN 

Intagsvägen 


Öckerö s:92 

6.7. UDDEN

KÄLLOR, HÖNÖ 

MEDVERKANDE

7. HÖNÖ 

INLEDNING 

Hönö är den till ytan största ön i Öckeröskärgården 

och ligger mellan Öckerö och Fotö. Den långa, ikiga 

västra stranden är öppen mot Kattegatt, medan den 

östra vänder sig mot orden. På ön nns det mest 

acka hedar och dalgångar där marken tidigare brukades. 

Bergen på Hönö är relativt låga. Ön ligger 

inom landskapstypen mellan- och yttre skärgård. 

Hönös namn härstammar från hein, brynsten och 

betyder med största sannolikhet ”ön med de brynstensliknande 

bergen”. 


Hönö delades tidigt i fem fastigheter: Röd i norr, 

Heden i öster, Bergagård i mitten, Västergård i väst 

och Hult i söder. Kring huvudgårdarna bildades med 

tiden små jordbruksbyar och på utmarkerna nära 

Röds by och söder om Hults by vid Klåva bosatte sig 

strandsittare. 

På 1600-talet lär det ha funnits ett saltsjuderi på 

Hönö för att förse Kalvsunds salteri med salt. I samband 

med det skövlades öns skogar. På 1700-talet var 

jordbruk huvudnäring på alla öarna. Fiskare från 

Hönö, Öckerö och Grötö bildade ett vadlag tillsammans. 

I slutet av 1800-talet skade Hönöborna i 

Skagerack och Kattegatt och sålde sken färsk inne i 

Göteborg. Antalet invånare växte och området kring 

Klåva utvecklades snabbast. I början av 1800-talet 

fanns endast ett fåtal hus kring Klåva men mot seklets 

slut var området ett stor skeläge. Fiskarna i 

området byggde stora hus för att kunna hyra ut delar 

av det till sommargäster. 

Vid sekelskiftet 1900 blev Hönö snart ett av de 

största skarsamhällena i Bohuslän. Antalet invånare 

växte liksom bebyggelsen. Eftersom jordbruket 

levde kvar på 1930-talet, var bebyggelsen koncentrerad 

till de gamla bondbyarna och skelägena. 

Gränserna mellan Gårda, Klåva och Hult var oklara. 

Vägarna slingrade sig fram i dalgångarna. En vägbro 

ledde till Öckerö men hamnarna var viktigast för 

kontakterna med yttervärlden. Hamnarna vid Klåva 

och Röd byggdes ut i era omgångar. 

Efter andra världskriget upphörde jordbruket och 

åkermarkerna började bebyggas. Fisket utvecklades 

fram till skekrisen under mitten av 1960-talet, då 

näringens betydelse minskade. När färjetra ken kom 

igång i början av 1960-talet kunde även Hönöborna 

pendla till industriarbeten i Göteborg. År 1975 arbetade 

75% av de förvärvsarbetande på annan ort. 


Befolkningen ökade kontinuerligt under 1960- och 

70-talen. Bostadsområden med grupp- och erfamiljshus, 

institutionsbyggnader och bilvägar byggdes 

på tidigare jordbruksmark, medan industrierna 

främst byggdes på utfylld mark kring hamnen vid 

Klåva. 

Från 1980-talet fram till idag har utvecklingen av 

ön skett genom förtätning av be ntlig bebyggelse, 

främst genom att mindre grönområden mellan husen 

tagits i anspråk. Hönö kan idag anses vara nästan 

fullt exploaterad. Endast några få utbyggnadsområden 

planeras. 


På Hönö nns de esta kulturmiljöer representerade; 

skelägen, jordbruksbyar, bostadsbebyggelse från 

1970-talet och vägmiljöer. Alla miljöer är införlivade i 

bebyggelsen. 

Av de fem primära bebyggelsekoncentrationer kan 

idag fyra urskiljas: Röds by och skeläge, Hedens 

by, Hult med Klåvas skeläge samt Berga- och 

Västergård som tillsammans bildat byn i Gårda mitt 

på Hönö. 

Byggnader från olika tider ligger antingen i skilda 

stråk eller blandade inom samma område. Helt bevarade 

fasader är sällsynta. De bäst bevarade miljöerna 

är Heden och Gårda, där byggnader och gårdsbildningar 

nns bevarade. Bostadshus från sekelskiftet 

1900 nns ännu kvar vid både Klåva och Röd, men 

de esta har förändrats genom olika tillbyggnader 

och fasadförändringar. Naturstenmurar, uthusbyggnader, 

kala stenhällar och smala grusvägar nns 

också kvar som miljöinslag både vid Gårda, Heden, 

Röd och Klåva. 

Flera värdefulla vägmiljöer kan noteras på Hönö. 

Av särskilt värde är gaturummen längs Östra och 

Västra vägen. Övriga äldre stigar och vägar är 

Rödvägen, Kaptensvägen, Ersdalsvägen, Halliden, 

Hultbergsvägen, Kvarnbergsvägen, Bergsstigen, 

Ångbåtsvägen/Snipevägen/Strandvägen och 

Sandlyckevägen. 

Längs Jungmansvägen och Kaptensvägen, söder 

om Röd, nns era välbevarade gamla bostadshus 

tillhörande Röds by som idag har förlorat sitt sammanhang. 

I närheten av Heden nns fem hus med 

välbevarade snickeridetaljer och/eller fasadmaterial. 

Öckerö Hönö 2:277 på Lindblomsvägen representerar 

en äldre, mycket enkel hustyp, med endast stuga och 

förstuga. Huset är nu delvis förändrat. I dess omedelbara 

grannskap är nyare bostadshus uppförda. Norr 

om Gårda längs Bergsstigen och Norrvägen nns det 

även era äldre välbevarade byggnader. I närheten av 

Klåva och Hult nns ett ertal välbevarade fastigheter 

(Öckerö Hult 1:74, 1:77, 1:158, 1:175, 1:183, 1:242,

HÖNÖ HEDENS ALLA ÄGOR ÅR 1843 

STORSKIFTET PÅ HÖNÖ GÅRDA ÅR 1825 


HÖNÖ RÖDS INÄGOR ÅR 1827 


1:283, 1:293, 1:449). Norr om Hult, längs Ringvägen 

nns två mycket välbevarade bostadshus (Öckerö 

Hönö 2:27, 2:259, 13:1). 


7.1a. Röds by 

Röds by låg en bit ifrån de övriga byarna på Hönö. 

Röds ursprungliga jordbruksbebyggelse har genom 

åren omvandlats till ett skeläge och så småningom 

till bebyggelse av förortskaraktär. 

I början av 1800-talet fanns det ca 20 hus i byn, 

samtliga på sydöstra delen av Rödbergen. I slutet 

av 1800-talet ökade antalet hus kraftigt och år 1920 

fanns där ca 50 hus, varav femton byggdes söder om 

diket utefter bergskanten. Bostadshusen låg glest 

utspridda på slätten eller på bergssluttningarna 

vid sundet. Mellan hamnen och bostäderna fanns 

åkermarker. Magasin och bodar låg nära stranden. 

Hamnen byggdes på 1930-talet och byggdes om på 

1950-talet. 

Det är svårt att utläsa spår av det gamla jordbrukslandskapet. 

Många bostadshus är ombyggda 

och ekonomibyggnaderna rivna. Några spår av den 

äldre bebyggelsetraditionen i form av vägar, snickeridetaljer, 

uthus, gårdsbildningar, naturstenmurar 

(Öckerö Röd 1:24, Öckerö Röd 1:44, Öckerö Röd 

1:82) nns. Även den gamla, småskaliga hamnbebyggelsen 

är av värde, och hamnmiljön som sådan är en 

småskalig arbets- och mötesplats. 



(se sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för del av 

Hönö municipalsamhälle (1.2), antagen av Länsstyrelsen 

1949.08.20. Planen innehåller inga bestämmelser eller 

kommentarer om kulturmiljöer. 



(Öckerö Röd 1:10, 1:22, 1:24, 1:44, 1:64, 1:66, 1:67, 

1:81, 1:87, 1:95, 1:96, 1:103, 1:125, 1:126, 1:172, 1:210, 

1:214), bevarandevärd (Öckerö Röd 1:46, 1:52, 1:60, 

1:83, 1:90, 1:111, 1:130, 1:141, 1:175, 1:205, 1:215) och 

särskilt bevarandevärd med hänsyn till placering 

(Öckerö Röd 1:49, 1:50, 1:51, 1:56, 1:83, 1:113, 1:175). 

Kaptensvägen, Kupevägen och Krabbevägen är klassade 

som särskilt bevarandevärda. 


Bebyggelsen i Röds by är av värde och ska i största 

möjliga utsträckning bevaras och underhållas så att 

dess äldre karaktär inte förvanskas. Bebyggelsens 

exteriör speglar olika tiders byggnadstraditioner och 

ideal. Stor hänsyn ska tas till detta vid exteriörarbe- 


ten. Den äldre färgskalan ska följas och valet av material 

ska överensstämma med den äldre traditionen. 

Återställande av originalfasader ska uppmuntras vid 

renovering samt vid om- och tillbyggnader. Stigar 

och gångvägar ska behålla nuvarande sträckningar. 



förtätning av bebyggelse. Bebyggelsekomplettering 

ska anpassas till skalan hos den äldre bebyggelsen i 

Röds by och hamn. 

Åtgärder 




7.1b. Röds hamn 

Läs mer om Röds hamn i föregående miljöbeskrivning 

(8.1a. Röds by) 



sidan 25) och omfattas inte av detaljplan. 


Bebyggelse (Öckerö Röd 1:71, 1:73, 1:78) har klassats 

som särskilt bevarandevärd. 


Röds hamn är av värde och ska i största möjliga utsträckning 


karaktär inte förvanskas. Om- och tillbyggnader ska 

ta hänsyn till områdets skala. 


Vid bebyggelsekomplettering ska hänsyn tas till områdets 

skala samt till bostadsbebyggelsen i Röds by. 

Åtgärder 

Vid detaljplaneläggning av området ska planbeskrivningen 

innehålla redovisning av kulturmiljövärden. 

7.2. Hönö Heden 

På 1700-talet dominerades Hönö Heden av lotsarna. 

Byns utmark storskiftades tillsammans med all annan 

mark på Hönö år 1797. Åren 1842–1843 förrättades 

laga skifte i Hedens by. I byn fanns då 14 markägare. 

Bebyggelsen låg tätt ihopträngd på den plats där Heden 

ligger idag. På skifteskartan kan man ganska lätt 

orientera sig. Bygator och bebyggelselägen överensstämmer 

väl med hur det ser ut idag. En stor skillnad 

är dock att antalet ekonomibyggnader kraftigt minskat 

och att byns inägor numera är villatomter.

Röd 1:55 

7.1. HÖNÖ RÖD 

Ersdalsvägen 

Röd 1:88 

Röd 1:203 

Miljöer 

Röd 1:97 

Röd 1:63 


byggnader 


byggnader 


placering 



Röd 1:25 

Röd 1:62 

7.1B. HÖNÖ RÖDS HAMN 

7.1A. HÖNÖ RÖDS BY 

Röd 1:143 

Röd 1:84 

Röd 1:150 

Röd 1:132 

Kaptensvägen 

Hönö 1:272 

Hönö 2:368 

Röd 1:63 

Hönö 1:507 

Hönö 10:2

Trots att näringsförutsättningarna radikalt förändrats 

och jordbrukets ekonomibyggnader på 

många av gårdarna är rivna, framstår Heden som en 

mäktig, oskiftad by. Ett utmärkande karaktärsdrag 

för Heden är den täta gårdsstrukturen. Hus, uthus 

och lador ligger oregelbundet och tätt intill varandra. 

Husen ligger nära bygatan därför att vägarna drogs 

från hus till hus. Stigar och gångvägar är också karaktäristiska. 

De går mellan husen, vilket är typiskt 

för en gammal bondby. 

Bebyggelsen är genomgående mycket välbevarad. 

Flertalet mangårdsbyggnader har byggts om eller så 

har nya byggts till sedan 1840-talet. Dagens mangårdsbyggnader 

är huvudsakligen tillkomna under 

1800-talets slutskede. Många är mycket stora, har det 

sena dubbelhusets planlösning och är rikligt prydda 

med snickarglädje och stora, konstfullt glasade verandor. 

Trots att dessa dubbelhus påtagligt dominerar 

bebyggelsen i Heden, nns det även andra, äldre 

och mindre påtagliga, manhus. En enkelstuga tros 

vara uppförd år 1825 och en framkammarstuga omkring 

år 1840 (Öckerö Heden 1:30). Det nns också 

äldre dubbelhus. 

De smala vägarna, Allévägen och Strandvägen, 

ännu kantade av kraftiga stenmurar, slingrar sig 

fram mellan husen och trädgårdstäpporna som de 

gjorde på 1840-talet. Vissa sträckor är fortfarande 

grusvägar och går på sina ställen över kala berghällar. 

Vägarna är ett miljöskapande element som dessutom 

visar på gränsen mellan ägor och därmed är 

vikiga spår från jordbruket. 

Vid Hedens hamn nns kommunens enda beva- 

HÖNÖ KLÅVA ÅR 2006 


rade väderkvarn (Öckerö Heden 1:99) vilken också 

är en av de få kvarvarande utmed kusten. Kvarnen 

uppfördes omkring år 1875 och var då en av era 

vinddrivna sädeskvarnar på öarna. Den ägs och underhålls 

idag av Hönö hembygdsförening. 



sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för del av Hönö 

omfattande Hedens by (1.47), antagen av Länsstyrelsen 

1988.02.11. Planens syfte är att genom särskilda planbestämmelser 

och regler bevara den gamla byns karaktär 

och miljö. 

Hedens by uppvisar stora värden ur kulturhistorisk 

synpunkt, vilket kräver hänsynstagande 

till miljön som helhet. Inom hela byn gäller en 

särskild bestämmelse med hänsyn till miljön. 

Bostadsbebyggelsen och den äldre uthusbebyggelsen 

betecknas med q, vilket innebär att särskilda krav 

ställs på utformning av såväl till- och påbyggnad som 

nybyggnad. Härutöver krävs också att anläggningar 

och markarbeten i övrigt utförs på ett sådant sätt att 

helhetsmiljöns karaktär inte förvanskats. Det aktuella 

området redovisas med randskra ering på plankartan 

samt på en karta i planbeskrivningen. 

Inom området betecknat med q på plankartan 

gäller planbestämmelser för exploatering av tomtplats, 

där utökning av den be ntliga bebyggelsen 

genom till- eller påbyggnad eller genom uppförande 

av en helt ny byggnad endast får ske om det prövas 

lämpligt med hänsyn till områdets miljövärden och 

kulturhistoriska karaktär. Inom detta område gäller

7.2. HÖNÖ HEDEN 

Miljöer 

Heden 1:108 


byggnader 


byggnader 


placering 




Heden 1:40 

Heden 1:99 

Heden 1:219 

Heden 1:9 

Heden 1:26

även era utformningsbestämmelser. Ändring av be- 

ntliga byggnader som förvanskar dess karaktär eller 

anpassning till omgivningen får inte vidtas. Ny bebyggelse 

skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens 

egenart. Byggnadsfasader skall, om kommunen 

så fordrar, utföras av trä som målas i mild ljus 

färg. Tak skall utformas som sadeltak och ges lutning 

mot horisontalplanet av högst 38 grader samt utföras 

med takpannor i matt, röd färg. 


Bebyggelse har klassats som särskilt bevarandevärd 

(Öckerö Heden 1:2, 1:4, 1:8, 1:31, 1:59, 1:77, 1:121, 

1:136, 1:140, 1:218, 1:220, 1:224, 1:364, 1:366, 1:385, 

1:446) och bevarandevärd (Öckerö Heden 1:3, 1:5, 

1:52, 1:67). Allévägen och Strandvägen har klassats 



Vid Heden är den gamla bykaraktären mycket välbevarad. 

Både byggnader, vegetation och markområden 

har ålderdomlig karaktär. Den lilla byn är av stort 

värde och ska bevaras och underhållas så att dess 

äldre karaktär inte förvanskas. Stor hänsyn ska tas 

till kulturhistoriska värden vid exteriörarbeten. Den 

äldre be ntliga färgskalan ska följas och valet av material 

ska överensstämma med det be ntliga. Vid om- 

och tillbyggnader ska skalan och våningsantalet inte 

förvanskas. Återställande av originalfasader ska uppmuntras 

vid renovering samt vid om- och tillbyggnad. 

Då rivningslov lämnas ska byggnaden byggas 

upp i sin ursprungliga form. Stenmurar, stigar och 

gångvägar ska behålla nuvarande sträckningar. 


Möjligheterna för bebyggelsekomplettering är ytterst 

få. Eventuella nybyggnationer ska anpassas när 

det gäller skala och volym, placering på tomten samt 

fasadfärg och material. Vid förtätning ska den exteriöra 

utformningen underordnas den äldre byggnadstraditionen 

beträ ande volym, taklutning, färgsättning 

och material. 

Åtgärder 





respektive särskilt bevarandevärda. Eventuellt 

kan markanvändning anpassad till bebyggelsens kulturvärden 

(Q) övervägas för hela miljön. 

7.3. Hönö Gårda 

Den gamla Gårda by är idag en del av tätbebyggelsen 

på Hönö, men kan fortfarande urskiljas i den om- 


kringliggande bebyggelsen. Det är en sammansatt 

kulturmiljö med rester av det gamla jordbrukslandskapet 

samt era kyrko- och skollokaler. 

Gårda växte fram och utvecklades i samma takt 

som grannbyarna. Befolkningsexplosionen under 

1800-talet satte sina tydliga spår även här. Så tidigt 

som år 1801 förrättades storskiftet mellan byns sex 

gårdar. Bebyggelsen låg samlad på ett impediment 

med åkermarken runt om. När storskiftet förrättades 

låg byn kvar på samma impediment men antalet gårdar 

och hus hade ökat avsevärt. Några gårdar låg nu 

ensamma ett stycke utanför bykärnan. Åkermarken 

var uppdelad i långa och ytterst smala skiften. Vid 

laga skifte år 1864 var läget oförändrat men antalet 

markägare hade ökat. 

Än idag kan man i Gårda få en uppfattning om det 

liv som präglade ön och socknen före skets stora 

genombrott. I byn nns spår av den äldre bebyggelsetraditionen 

från 1800-talets mitt fram till 1940-talet. 

Den gamla bygatan kantas av era mangårdsbyggnader, 

stengärdesgårdar och lummiga trädgårdar. Den 

bevarade jordbruksbebyggelsen vid Gårda är av stort 

värde. Några av gårdarna har ännu ladugårdar kvar 

(Öckerö Hönö 44:1, 2:97, 2:396). Stengärdsgårdar 

markerar gamla ägogränser och fruktträd blommar 

om våren. Bostadshusen visar på en äldre byggnadstradition. 

På hembygdsgården (Öckerö Hönö 

2:68) kan man få en uppfattning om hur bebyggelsen 

och byn sett ut en gång. En stensatt gårdsplan har 

kringbyggts med faluröda hus på alla sidor. Från bostadshuset 

är det bara några få steg till ladugården. 

Bygatan går fram strax utanför stugfönstret. 

Socknens första skolhus uppfördes år 1857 i Gårda 

by. Huset hade ursprungligen stått på Grötö och yttades 

hit. Fler än ett skolhus krävdes dock och år 

1925 uppfördes en ny stor skola strax utanför byn, 

Bergagårdsskolans ”träskola”, som år 1952 kompletterades 

med ”stenskolan” (Öckerö Hönö 1:576). 

Inte bara undervisningslokaler krävdes för den 

alltjämnt ökande befolkningen. År 1934 invigdes 

Hönö kyrka (Öckerö Hönö 35:1), ritad av Sigfrid 

Eriksson, en av landets främsta arkitekter. Kyrkan 

samt den angränsande träskolan är goda exempel på 

nyklassicistisk arkitektur från 1900-talet. 



sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för den del av 

Hönö som omfattar Bergagårdsskolan m m (1.30), antagen 

av Länsstyrelsen 1979.03.20 samt del av Hönö omfattande 

Västra Vägen - Gårdavägen (1.41), antagen av 

Länsstyrelsen 1988.02.26. 

Endast byggnadsplanen 1.41 innehåller bestämmelser 

angående kulturmiljön. Planens syfte är 

bland annat att skapa förutsättningar för upprustning 

av Västra vägen/Gårdavägen samt bevara mil-

HÖNÖ HULTS INÄGOR ÅR 1801 


jöer och byggnader av kulturhistoriskt värde. Detta 

har inneburit en kon ikt mellan bevarandeintressen 

och tra ksäkerhets- och framkomlighetsintressen 

där slutligen de första prioriterades. Större delen av 

de gamla välbevarade hägnaderna utefter Västra vägen/Gårdavägen 

bibehölls. På en karta i planbeskrivningen 

redovisas ett område som länsmuseet ansåg 

utgöra sådan värdefull miljö som avses i 38 § byggnadsstadgan. 

Hela detta område blev inte utpekat 

i planen som värdefull miljö enligt museets önskemål. 

Den föreslagna avgränsningen avser endast att 

vara en rekommendation till såväl kommunen som 

markägarna inom området. Dessa uppmanas att vara 

uppmärksamma på att det här rör sig om en värdefull 

miljö som man i möjligaste mån bör bevara. Det 

är viktigt att det tas största möjliga hänsyn till den 

be ntliga miljön när nybyggnads- eller om- och tillbyggnadsprojekt 

blir aktuella. Inom detta avgränsade 

område nns emellertid byggnader och miljöer som 

bedömts vara så värdefulla att de bör skyddas genom 

särskilda planbestämmelser eller andra skyddsföreskrifter. 

För hembygdsgården (Öckerö Hönö 2:68) 

föreslås markanvändning CQ; reservat för be ntligt 

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som får användas 

endast för föreningslokaler och därmed samhörigt 

ändamål. Hönö kyrka (Öckerö Hönö 35:1) får 

utformningsbestämmelser Aq. Inom det utpekade 

området får sådan ändring av be ntlig byggnad ej 

vidtas som förvanskar dess yttre form och allmänna 

karaktär. Ny byggnad med i huvudsak samma omfattning 

som den be ntliga byggnaden får uppföras 

endast om be ntlig byggnad till väsentlig del skadas 

av våda. Fastigheterna Öckerö Hönö 2:97, 2:396, 44:1 

som avgränsats med randmarkering på plankartan 

och rutskra ering på karta i planbeskrivningen, föreslås 

utgöra sådan värdefull miljö som avses i 38 § 

byggnadsstadgan. Enligt plankartan fordras särskild 

uppmärksamhet med hänsyn till miljön. 



(Öckerö Hönö 1:527, 1:528, 1:576, 2:23, 2:29, 2:67, 

2:68, 2:97, 2:135, 2:147, 2:158, 2:182, 2:187, 2:202, 

2:240, 2:293, 2:396, 2:445, 35:1, 38:1, 44:1) och bevarandevärd 

(Öckerö Hönö 2:230, 2:327). Vägar (Gårdavägen, 

Västra Vägen) är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Gårda är av stort värde som miljö och ska bevaras 


Stengärdesgårdar, staket och trädgårdar 

ska så långt som möjligt bevaras. 


Ny bebyggelse ska exteriört underordnas den äldre 


bebyggelsen inom området. Vid förtätning ska den 

exteriöra utformningen underordnas den äldre byggnadstraditionen 

beträ ande volym, taklutning, färgsättning 

och material. 

Åtgärder 


planbeskrivning ska innehålla en uppdaterad 

redovisning av kulturmiljövärden. 

7.4. Korshamn 

Under 1970-talet byggdes det enhetliga områden med 

grupphus, radhus och erbostadshus i Öckerö kommun, 

och dessa byggdes främst på Hönö. Områdena 

ligger oftast på gammal åkermark eller på plansprängda 

naturområden, och avviker från den tidigare 

traditionen att bygga friliggande hus. 

Särskilt välbehållet och intressant är Korshamn 

med tidstypiskt helhetsgrepp när det gäller planering 

av bostadsområdet. En stor parkering utgör entré till 

det tra kseparerade området. Bostadshusen i enhetlig 

ljus färgskala ligger prydligt längs smala, raka 

gränder med trädplanteringar, buskar, cykelställ m 

m. Flera av husen är ombyggda. 


Korshamn ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25). Området omfattas av detaljplan för Hönö 

Bergagård 1:76 m. . (1.28) antagen av Länsstyrelsen 

1977.12.29. 


Bebyggelse (Öckerö Hönö 1:416-504, 1:76) är klassad 

som särskilt bevarandevärd. 


Bebyggelse samt gemensamma ytor, parkeringar 

och grönområden inom det avgränsade området är 

av stort värde och ska i största möjliga utsträckning 

bevaras och underhållas avseende byggnaders skala, 

taklutning, fönstertyp, placering, fasadfärg och detaljer, 

så att områdets tidstypiska karaktär bibehålls. 


Inom området nns inga möjligheter till bebyggelsekomplettering. 

Åtgärder 

Vid eventuell översyn av byggnadsplanen ska den nya 

detaljplanens planbeskrivning innehålla redovisning 


7.5. Hönö Hult 

Byn Hult är en av de fem ursprungliga gårdarna på

Hönö 1:509 

Bergsstigen 

7.3. HÖNÖ GÅRDA 

7.5. HÖNÖ HULT 

Hönö 1:47 

Norrvägen 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hönö 1:19 

Hönö 1:89 

S:23 

Hult 1:312 

Hult 1:35 

Hönö 1:24 

Hönö 1:189 

Hönö 2:320 

Hult 1:438 

Hult 1:143 

Hult 1:445 

Hönö 1:188 

Hönö 35:1 

Hult 1:439 

Hult 1:340 

Hult 1:89 

Hult 1:582 

Hult 1:331 

Hult 1:40 

Hult 1:177 

Hult 1:444 

Hult 1:324 

Hönö 2:27 

Hönö 13:1 

Hult 1:366 

Hult 1:339 

Hult 1:183 

Hult 1:175 


Hönö 2:259 

Hult 1:470 


Hult 1:74 

Hönö 24:1 

Hönö 23:1 

Hult 1:488 

Hult 1:268

Hönö. I slutet av 1800-talet började Hult växa samman 

med hamnbebyggelsen i Klåva. Byn minner 

om beroendet av jordbruket som näring vid sidan av 

sket för befolkningens överlevnad. Vid Hult ligger 

ännu några äldre bondgårdar med bevarade gårdsmiljöer 

bestående av bostadshus, uthus och trädgårdar 

omgivna av spjälstaket (Öckerö Hult 1:268, 1:438, 

1:442, 1:443). I miljön ingår även en äng som både 

äldre och nya bostadshus samlas kring. Flera vägar 

och stigar korsar området. Hult är idag väl införlivad 

i omgivande bebyggelse och därmed kan det vara 

svårt att avläsa den ursprungliga bystrukturen. 



sidan 25) och omfattas huvudsakligen av byggnadsplan 

för del av Hönö omfattande nordvästra Sudda (1.34), antagen 

av Länsstyrelsen 1981.10.01, byggnadsplan för del 

av Hönö omfattande Västra Vägen - Gårdavägen (1.41), 

antagen av Länsstyrelsen 1988.02.26, byggnadsplan för 

del av Hönö municipalsamhälle (1.2), antagen av Länsstyrelsen 

1949.08.20. Ingen av ovannämnda planer innehåller 

bestämmelser för kulturmiljöbebyggelsen i Hult. 

Syftet med byggnadsplanen 1.34 är att ge förutsättningar 

för en utbyggnad av Lindblomsvägens 

förlängning västerut fram till Västra vägen. Området 

på båda sidor av den föreslagna förlängningen har 

avsatts som grönområde. 


KORSHAMN PÅ HÖNÖ ÅR 2006 



(Öckerö Hult 1:42, 1:72, 1:76, 1:164, 1:166, 1:189, 

1:249, 1:268, 1:339, 1:366, 1:397, 1:413, 1:422, 1:432, 

1:433, 1:488, 1:594), bevarandevärd (Öckerö Hult 


till placering (Öckerö Hult 1:140, 1:288, 1:367, 

1:410). Vägar och stigar är klassade som särskilt bevarandevärda 

(Östra vägen, Sörens väg) och bevarandevärda 

(Korsvägen, Sanden, Ringvägen). 


Bebyggelsen i Hult by ska i största möjliga utsträckning 

bevaras och underhållas så att dess äldre karaktär 

inte förvanskas. Det är viktigt att värna om de få 

kvarvarande resterna av jordbrukslandskapet, såsom 

stigar, gator, gårdar, ekonomibyggnader och allmänningar. 

Bebyggelsens exteriörer speglar olika tiders 

byggnadstraditioner och ideal. Stigar och gångvägar 

ska behålla nuvarande sträckningar. Ängen får inte 

tas i anspråk för bebyggelse. 


Komplettering av be ntliga byggnader kan förekomma. 

Åtgärder 

Översyn av byggnadsplanen föreslås. Nya detaljplanens 



GÅRDA BYNS INÄGOR ÅR 1801 

KORSHAMN PÅ HÖNÖ ÅR 2006 


Hönö 2:277 

7. 6a. Klåva hamn/bostäder 

Klåva är den hamn som snabbast har omvandlats från 

strandsittarbosättning till skeläge. Bebyggelsen i 

sluttningen ligger på oskiftad mark och antalet bostadshus 

har ökat snabbt. Den snabba och sena uppkomsten 

av samhället i Klåva kan avläsas i den äldre 

bebyggelsen. Trots skets nedgång har hamnen dock 

förblivit en central punkt på Hönö och i kommunen. 

Idag består Klåva av tre miljöer; hamn, handelscentrum 

och bostadsbebyggelse. 

En bred väg skär mellan det gamla skeläget och 

hamnen ner till hamnområdet. De esta av bostadshusen 

har därmed ingen direkt kontakt med hamnen. 

Spjälstaket och plank inhägnar tomterna och skyddar 

mot biltra k. Inom området nns låga, äldre enkel- och 

dubbelhus från tidigt 1800-tal, större sekelskifteshus 

med glasverandor och lövsågerier, 1920-talshus med 

svängda tak, enkelt utformade hus från 1940-talet 

och efterkrigets bostäder i mexisten, tegel och betsat 

trä. Riktigt gamla hus är ytterst sällsynta i Klåva. 

Dubbelhus från tiden kring sekelskiftet år 1900 dominerar 

bebyggelsebilden. När Klåva byggdes upp var 

just dubbelhusen de vanligaste bostadshusen i dessa 

trakter. De var tillräckligt stora för att man under sommarmånaderna 

skulle kunna hyra ut delar av huset 

till sommargäster. Att Klåva blev ett uppskattat sommarviste 

kan avläsas i arkitekturen. Väster om hamnen 

ligger Hönö havsbad (Öckerö Hult 1:127), uppfört efter 

1920-talets nyklassicistiska ideal. Flera bostadshus har 

försetts med glasade verandor, burspråk och runda 

7.4. KORSHAMN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



torn, sirligt prydda med snickarglädje; ett mycket karaktäristiskt 

inslag i den äldre bebyggelsen i Klåva. 

Senare tiders moderniseringar har i många fall förenklat 

fasaderna i Klåva till knappt skönjbara former. 

Ursprungliga proportioner, takfall och stengrunder avslöjar 

dock tillkomsten. 



sidan 25) och omfattas av byggnadsplan för Hönö Klåva 

(1.19), antagen av Länsstyrelsen 1976.02.09. Planen innehåller 

inga kommentarer om eller bestämmelser avseende 

kulturmiljön. 



(Öckerö Hult 1:21, 1:39, 1:52, 1:57, 1:64, 1:70, 1:81, 1:85, 

1:87, 1:120, 1:127, 1:131, 1:151, 1:154, 1:178, 1:195, 1:206, 

1:256, 1:273, 1:301, 1:323, 1:341, 343, 1:391, 1:400, 

1:401, 1:498, 1:499, 1:500, 1:512, 1:532) och bevarandevärd 

(Öckerö Hult 1:23, 1:38, 1:88, 1:121, 1:130, 1:176, 

1:362, 1:411, 1:495, 1:624) samt särskilt bevarandevärd 

med hänsyn till placering (Öckerö Hult 1:24, 1:25, 

1:119, 1:169, 1:492, 1:493, 1:494, 1:496, 1:497, 1:501- 

505, 1:507- 511, 1:625). Stigar och vägar (Klåvavägen, 

Östra vägen, Hultbergsvägen) är klassade som särskilt 

bevarandevärda. 


Hönö Klåva är av värde som helhetsmiljö och ska i största

möjliga utsträckning bevaras och underhållas så att 

dess äldre karaktär inte förvanskas. Det gäller främst de 

välbevarade byggnaderna, där den exteriöra utformningen 

vid eventuella om- och tillbyggnader ska underordnas 

den äldre byggnadstraditionen beträ ande 

volym, takfall, färgsättning och material. Äldre men 

ombyggd och moderniserad bebyggelse ska vid framtida 

ombyggnad uppmuntras att återfå de ursprungliga 

dragen. 


Vid förtätning ska byggnader underordnas den äldre 

byggnadstraditionen beträ ande placering, volym, 

takfall och färgsättning. Fastigheter får inte delas i 

mindre eller slås ihop till större fastigheter. 

Åtgärder 




7. 6b. Klåva hamn 

Hamnen tillkom under 1800-talets andra hälft och 

byggdes ut i era omgångar i takt med skets utveckling 

fram till 1960-talet. Området är ett intressant 

exempel på ett skeläge som vuxit och utvecklats 

även efter andra världskriget. 

Få rester av den gamla hamnmiljön nns kvar. Det 

äldsta huset i yttre hamnområdet, uppfört på 1920- 

HEMBYGDSGÅRDEN, HÖNÖ GÅRDA ÅR 2006 


talet, är skemuseet. 

Västra delen av området är handelscentrum och 

itigt besökt gästhamn medan östra delen fungerar 

som varv/industriområde. Moderna butiker, 

kontor och restauranger är ordnade längs kajerna. 

Bebyggelsen karaktäriseras oftast av relativt småskaliga 

byggnader som har ljusa eller röda färger och 

sadeltak. Fastigheterna är ombyggda era gånger, 

varför olika detaljer och material såsom trä, plåt och 

sten förekommer i fasaderna. Tillsammans med de 

asfalterade kajerna och hamnplan ger de sin prägel åt 

miljön. Det är främst byggnadernas skala och placering 

som håller området samman. 

Läs mer om Klåva hamn i föregående miljöbeskrivning 

(8.6a. Klåva hamn/bostäder). 




(1.19), antagen av Länsstyrelsen 1976.02.09 samt detaljplan 

för Hönö Klåva butiksområde (1.87). Den sistnämnda 

planen innehåller kommentarer och bestämmelser 

avseende kulturmiljön. Inom hela planområdet gäller 

följande planbestämmelse: ”Värdefull miljö. Ändring av 

byggnad eller nybebyggelse skall ske med särskild hänsyn 

till omgivningens egenart. Största taklutning är 38°”. 

Delar av fastigheten Öckerö Hult 1:151 är även skyddade 

med beteckningen q, ”Värdefull miljö. Ändring av en 

byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning”.

Hönö 16:1 

Hult 1:257 

Hult 1:208 

Hult 1:260 

Hult 1:127 

7.6. HÖNÖ KLÅVA 

Hult 1:532 

Hönö 3:9 

Hönö 29:1 

Hult 1:168 

Hult 1:160 

Hult 1:150 

Hult 1:256 

Hult 1:46 

Hult 1:146 

Miljöer 

7.8. GÅRDAVÄGEN/VÄSTRA VÄGEN 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hult 1:143 

Hult 1:445 

Hult 1:219 

Hult 1:40 

7.7. ÖSTRA VÄGEN 

Hult 1:444 

Hult 1:324 

7.6A. KLÅVA HAMN/ 

BOSTÄDER 

7.6B. KLÅVA HAMN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



7.6C. SANDVIKSHOLMEN/LÅNGHOLMEN


Bebyggelsen (Öckerö Hult 1:595, 1:599-606, 1:639, 

3:2-17) är klassad som särskilt bevarandevärd med 

hänsyn till placering. Västra vägen har klassats som 

särskilt bevarandevärd. Det o entliga rummet är 

klassat som särskilt bevarandevärt. 


Klåva hamn är av intresse som o entlig miljö och bör 

bevaras och underhållas. Tillbyggnader bör utformas 

med hänsyn till helheten inom området, de dominerande 

formspråken, färgerna och övriga byggnaders 

placering. En blandning av byggnadsstilar med rikedom 

i detaljer, såsom fönster och materialval, bör 

fortleva. 


Vid kompletteringar bör hänsyn tas till den omgivande 

bebyggelsens skala, be ntliga byggnaders placering 

samt allmänhetens tillgång till området. 

Åtgärder 


planbeskrivning ska innehålla en uppdaterad 

redovisning av kulturmiljövärden. 

7. 6c. Sandviksholme/Långholmen 

De gamla faluröda sjöbodarna som en gång i tiden 

tillhörde Klåva hamnområde, ligger ännu kvar på 

Långholmen utanför hamnen och på Sandviksholme. 

Långholmen som saknar landförbindelse, består 

av nya och gamla, fritt placerade och småskaliga sjöbodar. 

Sandviksholme är kommunens sista kvarvarande 

småskaliga skemiljö med sjöbodar utmed stranden. 

Sandviksholmes mycket välbevarade bebyggelse ligger 

på kommunal mark i en tät klunga med små broar 

och bryggor emellan. 

Läs mer om området i miljöbeskrivning 8.6.a. 








Bebyggelse och stigar (Öckerö Hult s:8) är klassade 



Området, främst Sandviksholme, är av stort värde; 

bebyggelsen, småskaligheten, de slingrande gångarna 

mellan bodarna, ska bevaras och vårdas för fram- 


tiden. Fastigheter ska inte delas i mindre fastigheter. 

Stigar och gångvägar mellan sjöbodarna och i bergen 

ska bevaras. 


Ingen bebyggelse ska tillkomma på Sandviksholme. 

Viss komplettering av bebyggelse som passar skalan 

på Långholmen. 

Åtgärder 




Sandviksholme är av byggnadsminneskaraktär. 

7.7. Gårdavägen/Västra vägen 

Gårdavägen som senare blir Västra vägen leder från 

byn Gårda mitt på ön till Klåva hamn. Den är kantad 

av era intressanta fastigheter. 




(1.19), antagen av Länsstyrelsen 1976.02.09. samt del av 

Hönö omfattande Västra Vägen/Gårdavägen (1.41), antagen 

av Länsstyrelsen 1988.02.26. 

Endast byggnadsplanen 1.41 innehåller bestämmelser 

om kulturmiljön. Planens syfte är bland annat 

att skapa förutsättningar för upprustning av Västra 

vägen/Gårdavägen samt bevara miljöer och byggnader 

av kulturhistoriskt värde. Detta har inneburit 

en kon ikt mellan bevarandeintressen och tra ksäkerhets- 

och framkomlighetsintressen där slutligen 

de första har prioriterats. Större delen av de 

gamla välbevarade hägnaderna utefter Västra vägen/ 

Gårdavägen har bibehållits. Fastigheten Hönö Hult 

1:438 som ligger utefter Västra vägen, söder om det 

avgränsade området, föreslås få särskilda planbestämmelser, 

Bq, när det gäller exploatering av tomtplats 

(inom området får utökning av den be ntliga 

bebyggelsen genom till- eller påbyggnad eller genom 

uppförande av en helt ny byggnad ske endast om det 

prövas lämpligt med hänsyn till områdets miljövärden 

och kulturhistoriska karaktär) samt byggnaders 

utformning (inom området får ej sådan ändring av 

byggnad vidtas som förvanskar dess karaktär eller 

anpassning till omgivningen. Ny bebyggelse skall utformas 

med särskild hänsyn till omgivningens egenart). 


Byggnader har klassats som bevarandevärda (Öckerö 

Hönö 1:193, 1:199, 2:388 samt Öckerö Hult 1:439) och 

särskilt bevarandevärda (Öckerö Hönö 1:47, 1:157, 

1:160, 1:171, 1:216, 1:241, 1:262, 1:532, 2:45, 2:61, 

2:320, 3:9, 16:1, 29:1; Öckerö Hult 1:43, 1:46, 1:150,

7.6. HÖNÖ KLÅVA 

Hult 1:64 

Hult 1:323 

Miljöer 

Hult 1:198 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hult 1:77 

Hult 1:242 

S:8 

Hult 1:158 

Hult 1:449 

Hult 1:283 

Hult 1:293 

S:8 

7.6C. SANDVIKSHOLME/LÅNGHOLMEN

1:168, 1:208, 1:226, 1:257, 1:260, 1:380, 1:416, 1:430, 

1:438. Vägar (Gårdavägen och Västra vägen) har 

klassats som särskilt bevarandevärda. 


Vägmiljön är av värde och ska i största möjliga utsträckning 


karaktär inte förvanskas. Stengärdesgårdar, staket 

och trädgårdar ska så långt som möjligt bevaras. Till- 

och ombyggnader ska ske med hänsyn till vägmiljöns 

och fastigheternas be ntliga kvaliteter. 


Bebyggelsekomplettering ska ske med hänsyn till be- 

ntliga byggnaders placering. 

Åtgärder 




7. 8. Östra vägen 

Östra Vägen leder från byn Hult ner till Hönö Klåva. 

Med Klåvas snabba utveckling har de två byarna växt 

samman, varför ett ertal intressanta äldre bostadshus 

ligger längs denna smala väg. Gatumiljön är småskalig 

och omväxlande. 








Byggnader är klassade som bevarandevärda (Öckerö 

Hult 1:35, 1:77) och särskilt bevarandevärda (Öckerö 

VY ÖVER HÖNÖ BOSTADSBEBYGGELSE I HÖNÖ KLÅVA 


Hult, 1:40, 1:44, 1:89, 1:143, 1:291, 1:313, 1:324, 1:340, 

1:444, 1:582). 


Vägmiljön är av värde och ska i största möjliga utsträckning 


karaktär inte förvanskas. Stengärdesgårdar, staket 

och trädgårdar ska så långt som möjligt bevaras. Till- 

och ombyggnader ska ske med hänsyn till vägmiljöns 

och fastigheternas be ntliga kvaliteter. 


Bebyggelsekomplettering ska ske med hänsyn till be- 

ntliga byggnaders placering. 

Åtgärder 




7.HÖNÖ 

7.1A. HÖNÖ RÖDS BY 

Ersdalsvägen 

Jungmansvägen 

Hästen 

Kaptensvägen 

Miljöer 

7.1B. HÖNÖ RÖDS HAMN 

Särskilt 7.7. bevarande- 

GÅRDAVÄGEN/ 

GÅRDAVÄGEN 

värda VÄSTRA byggnader VÄGEN 


byggnader 

Hönö 1:509 


placering 

7.6A. KLÅVA Gator, HAMN/BOSTÄDE 

HAMN/BOSTÄDER 

stigar, vägar 


Hönö 1:47 

Norrvägen 

Rödvägen 

Bergsstigen 

7.6B. KLÅVA HAMN 



7.8. ÖSTRA VÄGEN 


7.6C. SANDVIKSHOLME/ 

LÅNGHOLMEN 

Heden 1:40 

Heden 1:108 

Heden 1:219 

Heden 1:9 

Hönö 2:277 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Heden 1:99 

Heden 1:26 

7.4. KORSHAMN 

Bredviken

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE FOTÖ

8. FOTÖ 

INLEDNING 

Fotö är den sydligaste av Öckeröarna och ligger alldeles 

norr om inloppet till Göteborg. Öns västra och 

östra delar består av kala berg. Däremellan nns dalgångar, 

där marken har kunnat odlas. En god naturlig 

hamn för mindre fartyg ligger mellan Ussholmen i 

sydväst och Fotö. Ön ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

och gränsar till yttre skärgård. 

Fotös namn tros komma av faugh-, fagh- det vill 

säga blåsa, ”fyka”. 


Förr var Fotö den sydligaste av norska öar, vilket 

gjorde att det var där vårdkasen tändes i ofredstider. 

Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet var Fotö 

upplagsplats för den engelska varusmugglingen undan 

kontinentalblockaden. Under engelska ottans 

skydd lagrades här varor för vidare befordran till 

kontinenten. Denna handel bidrog något till att avhjälpa 

fotöborna den nöd som följde efter 1700-talets 

sill skeperiod. I övrigt har sket utgjort den dominerande 

näringsgrenen. 

Bebyggelsen har ursprungligen varit koncentrerad 

till hamnen på sydöstra delen av ön, i skydd av den 

utanförliggande Ussholmen. Bebyggelsen har senare 

expanderat mot norr. 

På 1830-talet låg bostadshusen väl skyddade i 

dalgången på ön. De få invånarna livnärde sig på 

jordbruk och ske. Under senare delen av 1800-talet 

ökade befolkningen. Ett litet skeläge växte fram vid 

hamnen som dock ansågs för grund och oskyddad 

för större båtar. Bostadshusen från sekelskiftet 1900 

nns kvar på västra Fotö. 

Liksom på de andra öarna i kommunen övergick 

skarna efter första världskriget från storbacke ske 

till trålning. Fisken såldes färsk i Göteborg med god 

förtjänst. Den södra hamnen byggdes ut på 1930talet. 

På 1950-talet ansågs dock den gamla hamnen 

för trång, och en väg drogs upp mot Söö där en ny 

skehamn anlades. En skola och nya bostadshus med 

svängda, brutna tak byggdes på bergsluttningen i öster 

under samma tid. 

Bostadsbebyggelsen har successivt vuxit från den 

gamla hamnen mot nordost. Till en början bebyggdes 

marken i dalgångarna, men från 1970-talet och 

framåt lades stora villor högt uppe på berget, längs 

med vägen till färjeläget och nya hamnen. Idag är ön 

i princip fullbyggd. Förtätning sker genom nybyggnation 

på kvarstående obebyggda tomter i be ntliga 

detaljplaner. 



Det nns inte kvar några spår av jordbrukssamhället 

på Fotö. Kulturmiljöerna har endast anknytning 

till sket. Av kulturmiljöintresse på ön är den gamla 

hamnmiljön samt den täta bebyggelsen ovanför hamnen 

och i dalgången i öster längs Stora vägen. Den 

täta småskaliga miljön som vittnar om era expansionsperioder 

hålls samman av ett nät av smala gator, 

stigar och trappor som slingrar sig igenom bebyggelsen 

(Stora Vägen fram till gamla färjeläget, Korsviksvägen, 

Skiftesvägen och Kängavägen). På Ussholmen 

i direkt anslutning till hamnen nns även ett ertal 

tomtningar. 


8.1a. Fotö samhälle 

Det gamla skeläget har kvar mycket av den ålderdomliga 

karaktären. Genom att en modern skehamn 

har anlagts på norra delen av ön har bostadsbebyggelsen 

en obruten kontakt med äldre bryggor och sjöbodar, 

vilket ger miljön på Fotö ett särskilt värde. De 

äldre bostadshusen ligger nära vattnet på höga socklar. 

I området nns några äldre dubbelhus med enkelt 

utformad snickeridekor ovanför fönstren. Många 

hus har fått nya fasadmaterial och fönster, vilket har 

förändrat helhetsupplevelsen. 

Längre in på ön längs Stora vägen, nns era dubbelhus, 

sekelskiftesvillor och tidiga 1900-talshus 

med brutna tak samlade. Några har vackra snickeridetaljer 

medan andra är ombyggda. Flera hus har 

trädgårdar med äldre vegetation. Av särskilt värde är 

även allén längs Stora vägen. 

I området och dess omedelbara närhet nns tre 

kända fornlämningar. 


Fotö samhälle ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25). Området omfattas av byggnadsplan för skeläget 

Fotö (0.1) fastställd av Länsstyrelsen 1958.06.17 

samt tre mindre detaljplaner (0.4, 0.6, 0.12) fastställda 

av Länsstyrelsen 1960.06.28 respektive 1983.12.05. Den 

sistnämnda är antagen av miljö- och byggnadsnämnden 

i Öckerö kommun 1995.10.25. Detaljplanerna innehåller 

inga regler för hur de kulturhistoriskt värdefulla 

objekten ska bevaras. De fasta fornlämningarna på 

Ussholmen omfattas av lagskydd enligt Lagen om kulturminnen. 



(Öckerö Fotö 1:7, 1:16, 1:17, 1:19, 1:30, 1:33, 1:35, 

1:36, 1:37, 1:43, 1:46, 1:47, 1:71, 1:78, 1:88, 1:98, 1:103, 

1:120, 1:127, 1:132, 1:135, 1:144, 1:149, 1:169, 1:171, 

1:172, 1:174, 1:180, 1:185, 1:186, 1:188, 1:205, 1:206,

FOTÖS ALLA ÄGOR ÅR 1896 

FOTÖ ÅR 2006 


1:215, 1:217, 1:235), bevarandevärd (Öckerö Fotö 

1:20, 1:53, 1:63, 1:83, 1:84, 1:94, 1:96, 1:99, 1:100, 

1:107, 1:109, 1:112, 1:116, 1:128, 1:129, 1:133, 1:140, 

1:157, 1:158, 1:205) samt särskilt bevarandevärd med 

hänsyn till placering (Öckerö Fotö 1:18, 1:41, 1:58, 

1:73, 1:74, 1:75, 1:81, 1:82, 1:95, 1:137, 1:159, 1:202). 

Stigar och vägar (Stora Vägen, Skiftesvägen och 

Kängavägen) är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Fotö samhälle är av stort värde som helhetsmiljö 

och ska i största möjliga utsträckning bevaras och 

underhållas. Områdets tidstypiska karaktär och 

byggnadernas skala, placering, husgrunder, ljusa fasadfärger 

och detaljrikedom, ska behållas. Likaså ska 

bryggor, stigar, vägar och allén längs Stora vägen bevaras 

så att bilden av samhällets utveckling inte går 

förlorad. 


Ny bebyggelse ska ta hänsyn till omgivande byggnaders 

skala och fasadfärger. 

Öster om hamnbassängen nns det få möjligheter 

för ytterligare nybyggnation. Vid framtida planering 

av hamnen på Ussholmen väster om hamnbassängen 

ska hänsyn tas till be ntliga fornlämningar. 

Åtgärder 

Vid kommande översyn av byggnadsplanen ska den 

FOTÖS ALLA ÄGOR (LAGA SKIFTE) ÅR 1896 


nya detaljplanens planbeskrivning innehålla redovisning 


8.1b. Sundholmen 

På Sundholmen söder om hamnen, väl synliga från 

Fotö hamninlopp, ligger fyra fristående bostadshus 

på friköpta tomter. Husen, placerade i ett utsatt läge, 

står på höga socklar direkt på berget och har knappt 

några trädgårdar. Fasaderna är delvis ombyggda. 

Husen på Sundholmen är en viktig del av hamnens 

silhuett från söder. 


Sundholmen ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25), inom byggnadsplan för skeläget Fotö 

(0.1), fastställd av Länsstyrelsen 1958.06.17. Detaljplanen 

innehåller inga regler för hur de kulturhistoriskt värdefulla 

objekten ska bevaras. 


Bebyggelsen är klassad som bevarandevärd (Öckerö 

Fotö 1:26) och särskilt bevarandevärd med hänsyn 

till placering (Öckerö Fotö 1:15, 1:21, 1:24, 1:201). 

Korsviksvägen är klassad som särskilt bevarandevärd. 


Bebyggelsen på Sundholmen är av intresse som helhetsmiljö 

och bör bevaras och underhållas avseende

placering, skala, fasadfärg och detaljrikedom, så att 

husens tidstypiska karaktär bibehålls. Vid fasadändringar 

bör fasadens ursprungliga skick avseende kulör, 

fasadmaterial, fönster, dörrar och snickeridetaljer 

återställas. 


Vid eventuella kompletteringar ska nybyggnationer 

utformas efter samma principer som den omkringlig- 

BEBYGGELSE VID FOTÖ HAMN 

SJÖBODAR VID FOTÖ HAMN 

SUNDHOLMEN SNICKERIER PÅ ETT AV BOSTADSHUSEN I FOTÖ SAMHÄLLE 

BOSTADSBEBYGGELSE PÅ FOTÖ 

HAMNMILJÖN PÅ FOTÖ 


gande bebyggelsen, det vill säga de ska vara friliggande, 

ha ljusa fasadfärger, höga socklar och proportioner 

som harmonierar med be ntlig bebyggelse. 

Åtgärder 

Vid kommande översyn av byggnadsplanen ska nya 

detaljplanens planbeskrivning innehålla redovisning 

av kulturmiljövärden.

Tån 

8.FOTÖ 

R_tomtningar 

R_tomtningar 

R_tomtningar 

Miljöer 

Ussholmen 

Usshol olme men 


byggnader 


byggnader 


placering 



8.1A. FOTÖ SAMHÄLLE 

Norrvägen 

8.1B. SUNDHOLMEN 

Norrvägen 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Norrvägen

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

BJÖRKÖ

BJÖRKÖ RYDS ALLA ÄGOR (LAGA SKIFTE) ÅR 1843 


9. BJÖRKÖ 

INLEDNING 

Björkö är den av öarna i Öckerö kommun som ligger 

närmast Hisingen och Göteborg. Den långsträckta 

ön omges av två nord-sydgående farleder. Då alla tre 

landskapstyperna åter nns på ön, är mångfalden av 

natur- och kulturmiljöer stor. På öns västsida ligger 

relativt höga, kala berg, som skyddar de dalgångar 

med odlingsbar jord som breder ut sig mot öster. Naturliga 

hamnplatser nns i era vikar. 

Ön benämns Bjaerköy redan i slutet av 1300-talet. 

Man tror att namnet härstammar från ordet bjaerk, 

en gammal handelsterm, som närmast lär betyda 

marknads- eller handelsplats. 


Björkö kan tidigt ha varit en handelsplats utmed 

farleden till Kongahälla. Mer säkert är att den goda 

åkerjorden bidrog till att det redan på 1500-talet 

fanns sex gårdar på ön. De sex huvudfastigheterna 

på Björkö är Västergård och Bångegård i väster, 

Sörgård i söder, Huvud i öster samt Ryd och Nolö i 

norr. Befolkningsutvecklingen kan tydligt avläsas i 

byggnadsbeståndet. Jordbruksbebyggelse låg i skyddade 

lägen i anslutning till den odlade marken på 

öns inre delar. Den odlingsbara jorden ansågs vara 

ovanligt god för att vara skärgårdsjord. På kartor 

från sextonhundratalet nns förutom gårdarna även 

några strandsittarbostäder vid Skarvik markerade. 

Försörjningsunderlaget var jordbruk i kombination 

med visst ske. Många skeppare och lotsar bodde på 

Björkö. 

Under 1700-talets sillperiod var Björkö socknens 

huvudhamn. Befolkningen ökade tillfälligt och bebyggelse 

tillkom på utmarkerna vid stranden innanför 

Skarvik. Enstaka salterier uppfördes vid Skarvik 

och Björkholmen. Fem sillsalterier fanns bredvid 

varandra på udden vid Björkö Huvud. Under en period 

fanns det 20 trankokerier samtidigt på ön. Då 

sillen försvann revs både trankokerier och salterier. 

Jordbruket blev åter huvudnäring och befolkningen 

minskade. 

Vid mitten av 1800-talet låg bebyggelsen samlad 

i olika grupper. Vid Skarvik i väster bodde skarna 

invid hamnviken i små faluröda hus. De esta hade 

gavlarna vända mot vattnet. Några bryggor stack ut 

i den grunda viken som skyddades av en landtunga. 

Bondgårdar låg inne på ön invid åkermarken, samlade 

till små byar med bostadshus och uthus i klungor. 

Odlingsmarken skyddades av stenmurar. Smala grusvägar 

slingrade fram mellan byarna. 


Detta småskaliga jordbrukssamhälle förändrades 

först mot 1800-talets slut. Liksom längs övriga 

Bohuskusten, ck Björkös ekonomi ett uppsving i 

samband med den sillperiod som beräknas ha börjat 

under 1870-talet. Nya bostadshus, framför allt dubbelhus, 

uppfördes på impediment och andra obrukbara 

markområden i anslutning till Skarvikshamnen. 

Ett visst byggande skedde även utmed vägarna från 

hamnen. Fisket blev snabbt den dominerande försörjningskällan. 

Det intensiva sill sket som bedrevs 

under sillperioden gav goda inkomster. Det rika sill- 

sket förde med sig att det glest befolkade skeläget 

tätnade väsentligt. Mellan åren 1835 och 1886 fördubblades 

antalet boende på ön till 400 personer. 

Det skyddade läget invid ångbåtsleden till 

Marstrand gjorde Björkö attraktivt för badgäster. 

På 1860-talet kom de första sommargästerna och på 

1890-talet byggdes badhus, societetshus och restauranger. 

Badgästerna inackorderades i de stora rikt 

utsmyckade bostadshusen, som byggdes av skarna 

vid samma tid. Så småningom började man uppföra 

egna sommarhus eller köpa upp hus på ön för sommarbruk. 

I början av 1900-talet bestod bebyggelsen vid 

Skarvik av stora magasin och sjöbodar på holmen 

invid hamnen, äldre låga skarhus alldeles innanför 

viken, stora dubbelhus med snickeriornament på 

sluttningen upp mot åkermarkerna och badortsbyggnaderna 

nära ångbåtsbryggan. De esta byggnaderna 

nns ännu kvar, vissa med bevarad snickeridekor och 

träpanel. 

Hamnen byggdes ut på 1930-talet. Ytterligare bostadsbebyggelse 

tillkom inom området mellan skehamnen 

och åkermarkerna, vilka ännu brukades av 

de bönder som bodde glest utspridda längs bergskanterna 

inne på ön. Fiskehamnen vid Skarvik var öns 

naturliga knutpunkt med ångbåtsbrygga, butiker och 

varv för skebåtar. 

Jordbruk, ske och i viss mån uthyrning till sommargäster 

var huvudnäringar på Björkö fram till 

1960-talet. Av den anledningen nns stor del av jordbruksbebyggelsen 

ännu kvar. 

År 1967 ck Björkö bilfärjeförbindelse med Lilla 

Varholmen i Göteborg. Öns invånare kunde då snabbt 

resa till olika arbetsplatser på fastlandet och försörjningsmönstret 

förändrades. År 1975 fanns inget 

jordbruk på ön och endast en liten del av yrkes sket 

återstod. Nya bostadshus, skola, kyrka och livsmedelshall 

hade byggts på den tidigare åkermarken öster 

om skehamnen. Byggnaderna avvek från den äldre 

bebyggelsen både i fråga om skala och utformning. 

Sedan 1970-talet fram till idag har tätorten Björkö 

utvecklats genom förtätning. Gårdarna på norra och 

västra Björkö är än så länge fristående enheter.

KULTURMILJÖ IDAG 

Spåren av äldre tiders byggande och näringsliv på 

Björkö har en relativ bredd; jordbruksmiljöer, skelägen, 

skeindustri och militärområden. På sina ställen 

nns även de stenhägnader som en gång markerat 

gränsen mellan byarnas ägor kvar. 

Den äldre jordbruksbebyggelsen med bostadshus, 

uthus, lador och öppna gärden, skarbebyggelsen 

med eller utan snickeridekor och bodbebyggelsen är 

speciell för Björkös historia. Miljöerna är även unika 

för Öckerö kommun eftersom omvandlingen har varit 

mer utbredd på de andra öarna. 

Norra Björkö har sedan 1930-talet hyst ett militärområde 

vilket har resulterat i mycket välbevarade 

kulturmiljöer på den delen av ön. Alla anläggningar i 

bergrum är idag nedlagda och området fungerar numera 

som övningsfält/skjutfält. 

I tätorten har bebyggelsetrycket varit ganska lågt 

jämfört med Hönö och Öckerö. Kulturmiljöerna är relativt 

välbevarade och införlivade i bebyggelsen, men 

i hamnen är många bostadshus ombyggda på ett sätt 

som inte tar hänsyn till kulturhistoriska värden. 

Flera välbevarade byggnader nns utanför kulturmiljöerna, 

bland annat Öckerö Björkö 3:38 och 

Öckerö Björkö 3:90 längs Björkvägen samt Björkö 

3:130 i korsningen Suddeviks- och Skarviksvägen. 

Flera bevarandevärda vägar och stigar såsom 

Huvudet, Klarviksvägen och Västergårdsvägen, leder 

från tätorten och gårdarna ut till havet. Några, 

såsom Björkvägen, slingrar sig förbi gammal bebyg- 

BJÖRKÖ SÖRGÅRDEN (ÖCKERÖ BJÖRKÖ 3:111) 


gelse. Skarviksvägen tillsammans med den äldre 

vägsträckningen, Georgs väg (idag Konvaljvägen), 

är en gammal infartsväg till samhället som mynnar 

ut i hamnen. Längs denna väg nns ett ertal mycket 

välbevarade fastigheter. 

Idag har Björkö störst utvecklingspotential i kommunen. 

Det kan innebära ett hot mot de välbevarade 

kulturmiljöerna. 


9.1. Björkö Bovik 

Under 1700-talets sillperiod utvecklades Bovik till en 

betydande industrianläggning för socknen, och i slutet 

av 1800-talet fanns här elva salteri- och trankokerianläggningar. 

De var belägna dels i Bovik, dels på 

de närliggande öarna Skutholmen, Björkholmen och 

Ängholmen. 

I Bovik bodde också en avsevärd del av öns befolkning. 

Inom Bovik nns bevarade rester från stengrunder 

på land samt stenbrokar under vatten från 

1700-talets sillperiod. I den lilla klungan välbevarade 

hus nns Petters eller Leontins (Öckerö Nolö 1:12) 

som är daterat till år 1786. Vissa byggnadsdetaljer är 

välbevarade från byggnadstiden. Även fastigheterna 

Öckerö Nolö 1:13, 1:14 och 1:15 är viktiga att värna om. 

Parallellt med den industriella verksamheten i 

Bovik bedrevs även jordbruk i området. Uppgifter om 

detta nns dock inte i samma omfattning som när

9.1. BJÖRKÖ BOVIK 

9.2. BJÖRKÖ RYD 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Ryd 1:5 

Nolö 

9.1. BJÖRKÖ BOVIK 

Ryd 1:3 

Nolö 1:7 

Nolö 1:8 

Nolö 1:12 


Nolö 1:15 

Nolö 1:13 

Nolö 1:6 

Nolö 1:14 

Nolö 1:12 

Bovik 

Ryds kile 

Skutholmen

det gäller sillhanteringen. Jordbrukslandskapet är 

idag till stor del igenvuxet. 

Inom området och dess närhet nns era registrerade 

fornlämningar. 


Området ligger inom landskapstyp inre skärgård (se 

sidan 25), riksintresse för friluftsliv (FO5), delvis inom 

strandskydd och Försvarsmaktens övningsfält. De fasta 

fornlämningarna omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen. 


Bebyggelse (Öckerö Nolö 1:6, 1:7, 1:8, 1:12-15) och 

stigar är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Bovik är av stort värde som helhetsmiljö. De ännu 

skönjbara spåren av tidigare skeindustri med tillhörande 

bebyggelse, gatunät och stigar ska bevaras och 

underhållas så att deras karaktär inte förvanskas. 


Eventuell tillkommande bebyggelse ska underordnas 

be ntlig bebyggelse när det gäller skala och 

fasadfärg och placeras så att den äldre husklungan 

behåller sin karaktär. Nya sammanhängande bebyggelseområden 

ska inte planeras i anslutning till kulturmiljön. 

9.2. Björkö Ryd 

Ryds gård med omgivande öppna marker och skog 

är ett stycke unikt kulturlandskap. Gårdens läge, 

avsides från samhället, ger en möjlighet att uppleva 

bygden så som den troligen såg ut för över hundra år 

sedan. Ryds gård är den enda kvarvarande gården i 

kommunen som inte har styckats till tomter. Den har 

fortfarande öppen åkermark, ett gammalt boningshus 

och stora ekonomibyggnader. Ekskogen, som 

ligger söder och väster om gårdens marker, är den 

största och mest bevarandevärda i kommunen. I områdets 

närhet nns en registrerad fornlämning. 


Området ligger inom landskapstyp inre skärgård (se 

sidan 25), riksintresse för friluftsliv (FO5), delvis inom 

strandskydd och Försvarsmaktens övningsfält. I gällande 

översiktsplan ligger området inom särskilt värdefullt 

naturområde. Den fasta fornlämningen omfattas av lagskydd 

enligt Lagen om kulturminnen. 


Bebyggelse (Öckerö Ryd 1:3, 1:5) och stigar har klassats 


103 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING MARS 2012 


Ryd är av stort värde som helhetsmiljö och ska bevaras 

och underhållas. Jordbrukslandskapet med tillhörande 

öppen betesmark, ekskog, gårdsbebyggelse 

och vägsträckning ska i största möjliga utsträckning 

bevaras och underhållas så att dess karaktär inte förvanskas. 

Fastigheten som idag är en jordbruksfastighet 

får ej styckas av i mindre fastigheter. 


Eventuell tillkommande bebyggelse ska placeras så 

att gården behåller sin karaktär av avskild enhet. 

Nya sammanhängande bebyggelseområden ska inte 

planeras i anslutning till kulturmiljön. 

9.3. Björkö Huvud 

Vid Björkö Huvud ligger en äldre och variationsrik 

jordbruksmiljö i närheten av rika spår efter sillperiodernas 

kustverksamhet. Inom området och dess närhet 

nns era registrerade fornlämningar. Området 

ger en bra bild av hur jordbruket och sket samspelade 

med varandra. 

Jordbruksbebyggelsen är omgiven av ett odlingslandskap 

med betesmarker och väl lagda stengärdesgårdar 

som genomkorsar inägorna. De tre gårdar 

som ligger inom området är väl bevarade (Öckerö 

Huvudet 1:6, 1:7, 1:17). I norra delen av området nns 

en välbevarad strandäng. Tack vare en lång tids tradition 

utgör området ett gott exempel på naturlig betesmark. 

En äldre brukningsväg leder från gårdarna 

ner till de betade strandängarna. 

På Björkö Huvud nns rester av den verksamhet 

som präglade stora delar av hela Bohuskusten under 

1700-talets sillperiod. Då fanns här fem sillsalterier, 

några trankokerier, andra byggnader nödvändiga 

för verksamheten, bryggor, bostadshus och ett utskänkningsställe. 

Den trånga viken mellan Store 

holmen och Huvudet stängdes av med stenvallar till 

en grumsdamm. På Store och Lille holmen bodde 

sammanlagt 30 personer. Rester efter dessa och 

stenläggningar från bryggor, pirar, lagerhus och 

annat som tillhörde den intensiva sillhanteringen 

nns kvar längs stränderna. I hamnen nns idag en 

lång stenbrygga, med stor sannolikhet på samma 

plats som trankokeriets pir. Grumsdammen mellan 

Huvudet och Store holmen är fortfarande mycket 

tydlig. På platsen för trankokeriet (skärgårdsverket) 

nns en mängd stenmurar; grunder till de hus som 

en gång låg där. De är nu kraftigt övervuxna med sly 

och snår och det är svårt att få en helhetsuppfattning 

av området. Utanför Lille holme nns rester av den 

gamla bryggan. Utmed stranden syns tydligt murade 

stenvallar. Av byggnaderna nns ytterst få spår.

9.3. BJÖRKÖ HUVUD Miljöer 

Ryds kile 

Huvudet 1:17 

Huvudet 1:7 

R 

Timmerviken 

Huvudet 1:7 

Huvudet 1:6 

Vivik 

Huvudet 1:6 

Huvudet 1:7 

Huvudet 1:7 

Hamnen 

R 

R 

Store holmen 


byggnader 


byggnader 


placering 



Lille holmen

BJÖRKÖ HUVUDS ALLA ÄGOR LAGA SKIFTE ÅR 1856 

BJÖRKÖ STORSKIFTE PÅ INÄGOR ÅR 1760 


BJÖRKÖ HAMN ÅR 2006 


Området ligger inom landskapstyp inre skärgård (se sidan 

25), till stor del inom strandskydd och delvis inom 

Försvarsmaktens övningsfält. De fasta fornlämningarna 

omfattas av lagskydd enligt Lagen om kulturminnen. 

I sydväst gränsar området till ett utbyggnadsområde 

för bostadsbebyggelse på lång sikt, upptaget i 

Öckerö kommuns gällande översiktsplan. 


Bebyggelse (Öckerö Huvudet 1:6, 1:7, 1:16, 1:17) och 

stigar är klassade som särskilt bevarandevärda. 


Huvudet är av stort värde som helhetsmiljö. De ännu 

skönjbara spåren av tidigare skeindustri (rester av 

skärgårdsverk, grumsdammar m.m.), jordbruk med 

tillhörande bebyggelse, betesmark, stigar m.m. ska 

bevaras och underhållas så att dess karaktär inte förvanskas. 

De forna inägorna bör hållas öppna. 


Eventuell tillkommande bebyggelse ska läggas så att 

gårdarna behåller sin karaktär. Bebyggelsekompletteringar 

ska underordnas den äldre bebyggelsen när 

det gäller skala och fasadfärg. 

Nya sammanhängande bebyggelseområden ska 

inte planeras i anslutning till kulturmiljön. 


10.4. Björkö Västergård/Bångegård 

De forna jordbruksfastigheterna längs Bångegårdsvägen 

– Klarviksvägen kan ännu särskiljas från skeläges- 

och förortsbebyggelsen. Medan bostadshusen i 

många fall är ombyggda, nns era ekonomibyggnader 

som tillhör fastigheterna kvar i mycket bra skick. 

Särskilt värdefulla är gårdarna Öckerö Björkö 

1:212, 1:213, 1:230, 2:19, 2:20, 2:209. Övriga gårdar 

med välbevarade ekonomibyggnader är Öckerö 

Björkö 1:211, 1:208, 2:79, 11:1, 21:1, 28:1, 28:6. 


Västergården ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25), inom byggnadsplan för Björkö centrala delen 

(6.10) fastställd av Länsstyrelsen 1988.01.04. Planen 


objekten ska bevaras. För att väcka fastighetsägarnas 

intresse för bevarandefrågor nns Värdefull miljö 

som egen rubrik i planen. Planbeskrivningen uppmärksammar 

helhetsintrycket av väl sammanhållen skelägesmiljö 

vid Skarvik, trots att era av husen har byggts 

om kraftigt. Inom planområdet nns dessutom era 

byggnader som fortfarande har kvar sin ursprungliga 

karaktär. Byggnadsnämndens informationsblad Områden 

med värdefull miljö inom Öckerö kommun som ingick 

som bilaga till detaljplanen, ger ytterligare informa-

Björkö 1:44 

9.5. BJÖRKÖ SÖRGÅRD 

Björkö 3:128 

Björkö 3:38 

Björkö 3:90 

Björkö 3:62 

Miljöer 

Björkö 3:61 

Björkö 3:30 


byggnader 


byggnader 


placering 



Björkö 3:44 

Björkö 3:42 

Björkö 3:77 


Björkö 3:85 

Björkö 3:64 

Björkö 3:59 

Björkö 3:82 

Björkö 3:40 

Björkö 12:1 


Björkö 3:35 

Björkö 3:46 



Björkö 3:74 




Björkö 3:69

BJÖRKÖ SÖRGÅRDENS ALLA ÄGOR ÅR 1843 


tion om den äldre bebyggelsen. Informationsbladet kan 

tyvärr inte åter nnas i planhandlingarna. 


Bebyggelsen är klassad som särskilt bevarandevärd 

(Öckerö Björkö 1:42, 1:56, 1:70, 1:95, 1:135, 1:208, 

1:211, 1:212, 1:213, 1:291, 1:230, 1:242, 2:7, 2:19, 2:20, 

2:79, 2:209, 11:1, 28:6), bevarandevärd (Öckerö Björkö 

1:95, 1:121, 1:128, 1:138, 1:223, 2:34, 2:79) och särskilt 

bevarandevärd med hänsyn till placering (Öckerö 

Björkö 1:50, 1:151, 1: 274, 2:21). Stigar är klassade 



Västergården/Bångegården är av värde. De ännu 

skönjbara spåren av jordbrukslandskapet med välbehållna 

gårdsmiljöer, stigar och gångvägar ska i största 

möjliga utsträckning bevaras och vårdas. 


Tillkommande bebyggelse ska placeras så att den 

äldre bebyggelsen kan behålla sin karaktär. 

Åtgärder 




9.5. Björkö Sörgård 

Sörgården är en av sex ursprungliga gårdar på ön. 

Bebyggelsemiljön är mycket väl bevarad med den 

äldre vägsträckningen, Björkvägen, och vegetationen. 

Den skiljer sig tydligt från den omgivande bebyggelsen. 

Det nns era mycket välbevarade hus i 

Sörgården. Av dessa är gårdsbildningen på Öckerö 

Björkö 3:179 särskilt intressant. 


Sörgården ligger inom landskapstyp mellanskärgård (se 

sidan 25), inom byggnadsplan för Björkö centrala delen 



objekten ska bevaras. Läs mer om planen i beskrivningen 

tillhörande miljön 10.4 Västergården/Bångegården. 

Enlig denna kan fastigheten Öckerö Björkö 3:179 

kompletteras med fem nya bostadshus. 




3:179, 3:217) och bevarandevärd (Öckerö Björkö 3:74, 


till placering (Öckerö Björkö 3:133). Björkvägen och 

era stigar är klassade som särskilt bevarandevärda. 



Sörgården är av stort värde som helhetsmiljö och ska 

bevaras och underhållas. De synliga spåren av tidigare 

jordbrukssamhälle i Sörgården med tillhörande 

bostadshus, ladugårdar, vegetation och vägar ska i 

största möjliga utsträckning bevaras och vårdas. 


Eventuell bebyggelsekomplettering ska anpassas till 

den äldre bebyggelsen när det gäller skala och materialval. 

Särskild hänsyn ska tas vid komplettering av miljön 

kring Björkö 3:179, vilket innefattar byggnaderna 

på gården tillsammans med den äldre vägsträckningen 

och vegetationen. Inom fastigheten kan fem 

nya bostadshus uppföras. Det innebär att två mycket 

välbevarade byggnader; ladugården och stugan, kan 

rivas. Vid bygglovsprövning ska dialog föras kring 

bevarande av dessa två byggnader. Gårdens känsla 

som en sammanhållen enhet ska bevaras varför uppförande 

av staket inte rekommenderas mellan bostadshuset 

och ladugården. 

Åtgärder 




9.6. Björkö hamn 

Trots många förändringar ger bebyggelsen vid hamnen 

på Björkö intryck av ett sammanhållet skeläge. 

Den småskaliga hamnen är en levande miljö och en 

viktig plats för de boende. I bebyggelsen kan man utläsa 

bosättnings- och bebyggelseutvecklingen under 

nästan två sekler. Inom området nns era mycket 

välbevarade, äldre byggnader, dock inte samlade i en 

kärna. Magasinen och de stora sjöbodarna på skäret 

i hamnen nns ännu kvar och bildar en levande kulturmiljö, 

unik för Öckerö kommun. 

Som omistlig byggnad utpekas Ishuset (Öckerö 

Björkö 25:1) längst norrut på skäret. Nuvarande 

byggnad uppfördes år 1944 av Björkö Fiskares 

Andelsförening. Byggnaden användes som ismagasin. 

I slutet av 1950-talet startades egen tillverkning. 

Det är det enda kvarvarande, verksamma ishuset i 

kommunen och ett av två i länet. 

Gatunätet är fortfarande det slingrande system av 

stigar och körvägar som var karakteristiskt i de spontant 

framvuxna skelägena.

9.4. BJÖRKÖ VÄSTERGÅRD/BÅNGEGÅRD 

9.6. BJÖRKÖ HAMN 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 






Björkö 25:1 



Björkö 1:79 


Björkö 1:70 



Björkö 2:34 

Björkö 28:6 

Björkö 1:42 

Björkö 2:79 

Björkö 1:32 

Björkö 1:82 

Björkö 1:84 


Björkö 2:7 


Björkö 2:12 

Björkö 2:11 

Björkö 2:19 

9.4. BJÖRKÖ VÄSTERGÅRD/ 

BÅNGEGÅRD 

Björkö 2:14 


Björkö 2:20


Björkö hamn ligger inom landskapstyp mellanskärgård 

(se sidan 25), inom byggnadsplan för Björkö centrala delen 



objekten ska bevaras. Läs mer om planen i beskrivningen 

tillhörande miljön 9.4. Västergården/Bångegården. 

I gällande översiktsplan för Öckerö kommun nns 

rekommendationer för området, bland annat med krav 

på gestaltningsprogram. 




16:1, 18:1, 19:1, 20:1, 25:1, 31:1, 31:2), bevarandevärd 

(Öckerö Björkö 1:115, 1:227, 1:228, 4:1, 5:1, 5:2, 26:1, 

30:1) och särskilt bevarandevärd med hänsyn till placering 

(Öckerö Björkö 1:54, 1:87, 1:96, 1:172). Skarviksvägen 

har klassats som särskilt bevarandevärd. 


Björkö hamn är av värde som helhetsmiljö. De ännu 

skönjbara spåren av skeläget med bostadsbebyggelse 

och bodar samt områdets o entliga karaktär ska 

i största möjliga utsträckning bevaras och vårdas så 

att dess äldre karaktär inte förvanskas. Vid renovering 

och ombyggnad av bebyggelsen ska byggnadens 

ursprungliga karaktär gällande skala, fasadfärg, 

fönstertyp och fönsterplanering behållas. 

GAMLA SKOLAN, NUMERA HEMBYGDSGÅRD (ÖCKERÖ BJÖRKÖ 1:42) 

ISHUSET, BJÖRKÖ HAMN 



Eventuell tillkommande bebyggelse ska placeras så 

att området behåller sin o entliga karaktär, och den 

ska anpassas till områdets skala. 

Åtgärder 




Öckerö kommun ska i samråd med fastighetsägaren 

till Ishuset ansöka om byggnadsminnesmärkning 

av fastigheten.

9. BJÖRKÖ 

Trollvik 

Bångegården 


Skarvik 

9.4. BJÖRKÖ VÄSTERGÅRD/ 

BÅNGEGÅRD 

Skarviksvägen 

Björkö 3:44 

Björkö 3:42 

Georgs väg 

9.1. NOLÖ-BOVIK 


Björkvägen 

Björkö 3:44 

Nolö 

Huvudet 

9.5. BJÖRKÖ SÖRGÅRD 

Sörgårds kile 

Bovik 

Skutholmen 

Ryds kile 

9.3. BJÖRKÖ HUVUD 

Vivik 

Timmerviken 

Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 



Hamnen 

Lille holmen 

Store holmen

OMRÅDESVISA BESKRIVNINGAR 

OCH REKOMMENDATIONER 

- FORNLÄMNINGS MILJÖER OCH 

MARINA LÄMNINGAR 


KÄLLOR, 

FORN MEDVERKANDE 

LÄMNINGAR 

OCH 

FORN LÄMNINGS - 

MILJÖER

HÖNÖ RÖDS ALLA ÄGOR ÅR 1852 

ÖDEKYRKOGÅRDEN PÅ KLÄTTEN (ÖCKERÖ 40) 


10. FORNLÄMNINGAR 

OCH FORN- 

LÄMNINGSMILJÖER 

I Öckerö kommun nns fem fornlämningsmiljöer som 

är särkilt viktiga att uppmärksamma. Samtliga är 

tydliga tecken på hur människan under lång tid har 

nyttjat havet som resurs. Från den tid då sill sket i 

Bohuslän var en internationell angelägenhet, nns 

viktiga lämningar efter säsongsvisa bosättningar. 

Det visar de nästan oräkneliga tomtningarna från 

riksintresset Burösund i norr till Äxholmarna i syd. 

Lämningarna efter skärgårdsverken på Rammen är 

i sin tur ett exempel på de skeförädlingsindustrier 

från 1700-talet varav det fanns ett 50-tal, som omhändertog 

fångsterna för nedsaltning och tranoljeproduktion. 

Den sista fornlämningsmiljön är den 

kuriösa Engelsmännens hage; en mindre odlingslott 

som det än idag berättas historier kring. 


10.1. Rörö naturreservat 

Inom naturområdet väster om Rörö samhälle nns 

era värdefulla betesmiljöer. Den västra och södra 

delen av Rörö utgörs av en mycket artrik och säregen 

betesmiljö. Den hedartade miljön präglas av det tidigare 

hårda markutnyttjandet med intensivt utmarksbete 

samt torv- och risinsamling till bränsle. Variationen 

mellan sand, skalgrus och hällmarker har 

bidragit till en säregen och mycket speciell ora och 

fauna. Inom området förekommer era sällsynta och 

hotade djur- och växtarter som är beroende av den 

öppna heden och den av havet utsatta strandmiljön. 

Här nns även ovanliga växtsamhällen. Att hedarna 

är öppna beror på klimatet och på att många rör sig i 

området. 

Sydost om Lilla Ers vatten ligger en stor, vacker 

sandgräshed. Längs västra sidan är det ännu torrrare 

och en lång klapperstensvall breder ut sig. Vid 

Sandvik, längre norrut nns ett stråk med sandgräshed. 

Mitt på ön, öster om högsta punkten, nns en 

ängsmark med gräsvegetation. Området innehåller 

kulturhistoriska spår såsom o erröse och labyrinter. 


De utpekade områdena omfattas av strandskydd, Natura 

2000 (Sälö orden, SE0520036), riksintresse för 

friluftsliv (FO5), riksintresse för natur (NRO14143) 

samt naturreservat. De fasta fornlämningarna omfattas 

av lagskydd enligt Lagen om kulturminnen. 


I Öckerö kommuns översiktsplan pekas området ut 

som särskilt värdefull natur. 

Åtgärder 

Skötselplan nns upprättad för reservatet. Västkuststiftelsen 

ansvarar för området. 

10.2. Rammen 

Rammen ligger öster om Rörö och utgörs av en ca en 

kilometer lång ö orienterad i ungefärlig nord-sydlig 

riktning. Ön saknar bebyggelse, med undantag för 

två mindre servicebyggnader för båtfolket vid Rammeviken. 

På Rammen nns åtta fasta fornlämningar, 

vilka består av två skärgårdsverk, tolv tomtningar 

och en husgrund. Det större av de två skärgårdsverken 

ligger vid Rammeviken (Öckerö 280), på öns 

västra sida, dit det även hör två husgrunder på östra 

sidan av viken (Öckerö 279). Det mindre skärgårdsverket 

nns på sydvästra delen av ön (Öckerö 281). 

Inom södra delen av Rammen nns nästan samtliga 

av öns tolv tomtningar. Förutom Öckerö 71 som utgör 

en koncentration av fem tomtningar, består övriga 

tomtningar av i par eller enskilt liggande konstruktioner 

(Öckerö 72, 73, 74, 278). Inom området för 

tomtningarna nns även en husgrund (Öckerö 73:2). 

Det större av Rammens två skärgårdsverk (Öckerö 

280) nns dokumenterat i Brandförsäkringsverkets 

handlingar från 1803 (Öckerö B04660) och benämns 

där som Sillsalteri- och trankokeriverket Rammen. 

Enligt dessa dokument bestod verket av totalt tolv 

byggnader och/eller konstruktioner. Dessa utgjordes 

av en karaktärsbyggnad (bostad för ägaren eller 

förvaltaren), en mindre byggnad, tunnbinderi, 

trankokeri, pumphus, saltbod, salteri, hemlighus, 

kryddgård, planer, bryggor och grumsdamm samt 

arbetarbostäder på den östra sidan av Rammeviken 

(Öckerö 279). 

De fysiska lämningarna efter denna en gång så 

omfattande verksamhet är påfallande blygsamma. 

Troligtvis har träbyggnaderna monterats ned och 

yttats i samband med att verksamheten upphörde. 

Vad som idag tydligast illustrerar den forna verksamheten 

är syllsten och spismursrösen efter byggnader 

samt den stora grumsdammen. På höjdryggen ovanför 

fornlämningen nns en stenkummel, vilken troligen 

är uppförd under relativt sen tid. 

Det mindre skärgårdsverket på södra delen 

av Rammen har inte kunnat åter nnas i 

Brandförsäkringsverkets handlingar. Möjligen var 

skärgårdsverket för litet eller inte i bruk vid denna 

tid. Lämningarna består av en husgrund med spismursröse 

samt en mindre grumsdamm. 

Tomtningarna på Rammen står i viss kontrast till 

de täta tomtningskoncentrationerna vid Burösund, 

Äxholmarna och Ersdalen. Men även om de är jäm-


10.2. RAMMEN 




Miljöer 

Miljöer 



byggnader 


byggnader 


placering 



Hyppeln 

Hästtången 

10.2. RAMMEN 

Hålaberget 

Rammeviken

förelsevis väsentligt färre till antalet och glesare 

fördelade i terrängen, så utgör de dock ett självklart 

inslag i anslutning till de två skärgårdsverken. 

Tomtningarnas ålder, bruk och hur ofta de användes 

är än idag relativt outforskat. Beträ ande Rammen 

är det dock inte otänkbart att dessa tomtningar kan 

kopplas samman med tiden för skärgårdsverken, 

d.v.s. i huvudsak den senare hälften av 1700-talet. 

Den kulturhistoriska miljön på Rammen är en 

tydlig representant för kustlandskapets kanske mest 

expansiva skede under historisk tid. Under senare 

hälften av 1700-talet bedrevs denna typ av skproduktförädling 

för första gången i en för tiden industriell 

skala. Skärgårdsverk byggdes under dessa 

decennier upp i mängder för att sedan försvinna lika 

plötsligt som tillgången till råvaran, sillen, gick ned. 

Den oexploaterade miljön på Rammen har medfört 

att lämningarna efter denna epok har bevarats och 

förstärker dessutom bilden av kustens snabba skiftningar 

i resursutnyttjande. 


Rammen omfattas av strandskydd och riksintresse 

för friluftsliv (FO5). De fasta fornlämningarna på ön 


I Öckerö kommuns översiktsplan pekas området ut 

som särskilt värdefull natur. 

Åtgärder 

Det är angeläget att Rammen får kontinuerlig fornvård 

genom årlig tillsyn av lokalen och röjning av sly 

vid behov. 

Rammen fungerar som naturhamn. 

Fornlämningen ingår som miljö nr 9 i Blå Skagerrakprojektet, 

en informationsskrift för båtturister. Av 

den anledningen är det viktigt att bra information 

om fornlämningen samt de aktuella bestämmelserna 

nns på plats. 

10.3. Burösund 

Fornlämningsmiljön vid Burösund omfattar Äxholmen, 

Ängholmen, en mindre del av södra Burö samt 

ett kustavsnitt längs västra Hälsö och Stuvö. Miljön 

innehåller sammanlagt 22 fasta fornlämningar. Av 

dessa är 20 tomtningslokaler med totalt 59 stycken 

enskilda tomtningar och utgör därmed den största 

koncentrationen inom Öckerö kommun. Övriga fornlämningar 

utgörs av ett o erkast på Ängholmen 

(Öckerö 100) och en rest efter ett röse på Äxholmen 

(Öckerö 119). Samtliga tomtningslokaler är orienterade 

mot Burösund som är en skyddad vattenled öster 

om Burö, Ängholmen och Äxholmen. 

Burösund är uttaget som ett riksintresse för kulturmiljövården, 

med motiveringen att den stora 

koncentrationen välbevarade och i grupper samlade 


tomtningar ger en uppfattning om kust sket före 

de permanenta skelägenas tid. Det som gör miljön 

speciell är dels det stora antalet lämningar inom 

ett naturgeogra skt väl valt och avgränsat område, 

centrerat kring Burösund, dels den koncentration på 

Äxholmen som i sin enhetlighet i både planläggning 

och utförande närmast antyder ett noga planerat 

samhälle. Flertalet av tomtningarna på Äxholmen 

(Öckerö 116, 117, 118) är sammanbyggda med varandra 

så att gemensamma väggar har bildats. De är 

även, till skillnad från den generella tomtningstypen 

på Västkusten, kvadratiska eller rektangulära 

och har ofta tydliga dörröppningar. Dess närmaste 

motsvarigheter hittar man på Äxholmarna och i 

Ersdalen i södra delen av kommunen, som även de är 

av speciell karaktär sett ur ett bohuslänskt perspektiv. 

Diskussionen om tomtningarnas ålder har alltid 

varit ett svårt kapitel. Vid Burösund nns det dock 

dateringar från tre undersökta tomtningar på Stuvö 

(Öckerö 121). I samband med vägbygget till färjeläget 

på norra Stuvö utfördes en arkeologisk undersökning 

av två fyrsidiga tomtningar samt en med oval form. 

Man gjorde då fynd av rhenländskt stengods som 

daterades till 1400- och tidigt 1500-tal. Av de övriga 

fynden kan även nämnas en bronsvikt av en typ som 

kan ha använts i samband med handel. 

Ofta har lämningar liknande o erkastet på 

Ängholmen levande myter kopplade till sig. Kring 

Ängholmens o erkast nns dock inget dokumenterat. 

Dessvärre är själva lämningen ganska förstörd, 

troligen till följd av att sten har använts för att bygga 

den anslutande stenhägnaden. 

Fornlämningsmiljön vid Burösund är en osedvanligt 

rik tomtningsmiljö även med bohuslänska mått 

mätt. Med utgångspunkt i Äxholmens nästan byliknande 

ansamling av tomtningar, fördelar sig ytterligare 

tomtningar på båda sidor Burösund, som verkar 

ha varit den gemensamma nämnaren för lokaliseringen. 


Fornlämningarna kring Burösund är av riksintresse 

för kulturvård (KO69). Området omfattas även av 

strandskydd och riksintresse för friluftsliv (FO5). De 

fasta fornlämningarna omfattas av lagskydd enligt 

Lagen om kulturminnen. I Öckerö kommuns översiktsplan 

pekas området ut som särskilt värdefull 

natur. 


Med hänsyn till området av riksintresse för kulturmiljövården, 

ska nybyggnationer på västra delen av 

Hälsö och Stuvö planeras med stor hänsyn till landskapsanpassning.

Åtgärder 

Det är angeläget att Burösund får kontinuerlig fornvård 

genom årlig tillsyn av lokalen och röjning av sly 

vid behov. 

Burösund fungerar som naturhamn. Äxholmen 

ingår i Blå Skagerrak-projektet som miljö nr 8 och är 

skyltad. Mer information om området ska nnas på 

de övriga öarna. 

10.4. Engelsmännens hage, Hönö 

Engelsmännens hage är kanske en av kommunens 

mest kända historiska miljöer till vilken det är knutet 

era starkt levande sägner. Området är ca 100x50 

meter stort och beläget på sydöstra delen av Hönö, 

invid Fotöbron (Öckerö 3). 

Fornlämningen utgörs av ett till delar röjt område 

med totalt ca 150 meter stenhägnader i L-formation 

samt ett röse och en stengrund. Innan vägen mot 

Fotö byggdes ut ska stenhägnaderna enligt uppgift 

ha haft större utbredning åt väster. 

Fornlämningens betydelse vilar mer på dess immateriella 

innehåll än dess materiella lämningar. 

Detta ganska ordinära hägnadssystem är till följd av 

sitt namn behäftat med en mängd sägner. Den mest 

vedertagna påstår att platsen brukats som trädgårdstäppa 

medan en annan talar om en gammal begravningsplats. 

Gemensamt för båda versionerna är att de 

sätter anläggningen i samband med den engelska koloni 

och handelsstation som sägs ha funnits på Fotö 

i början av 1800-talet. Den engelska närvaron ska ha 

varit ett resultat av Kontinentalblockaden under vilken 

handel och utbyte med England var förbjuden. 

En handelsstation i skärgården skulle då ha varit ett 

sätt att undgå myndigheternas uppmärksamhet, om 

än med dess goda minne. 


Engelsmännens hage omfattas av strandskydd och 

riksintresse för friluftsliv (FO5). De fasta fornlämningarna 


Åtgärder 

Det är angeläget att fornlämningen får kontinuerlig 

fornvård genom årlig tillsyn av lokalen och röjning av 

sly vid behov. 

Information om fornlämningen ska nnas på plats. 

10.5. Ersdalen, Hönö 

Fornlämningsmiljön Ersdalen ligger inom nordvästra 

Hönö och omfattar större delen av Ersdalens naturvårdsområde. 

Miljön innehåller totalt 54 fasta fornlämningar 

bestående av 48 tomtningar, fyra rösen, 

ett o erröse och en o erkälla. Därtill nns en fynd- 


plats för inta som indikerar förhistorisk aktivitet, 

samt ett sentida röse. Dessa har inte status som fast 

fornlämning. 

Ersdalens fornlämningstyper domineras av tomtningar 

men det nns även fyra rösen som ger ett 

större tidsdjup till området. Tomtningarna är framför 

allt koncentrerade till två platser, Ersdalsviken 

och Räveskärsbukten. De uppvisar samma formmässiga 

och strukturella byggnadselement som vid 

Burösund och Äxholmarna. Flera av de rektangulärt 

eller kvadratiskt formade tomtningarna har breda, 

solida väggar och är ofta sammanbyggda med varandra. 

Placeringen i landskapet är också typiskt vald; 

i det yttersta kustbandet nära bra skevatten men 

samtidigt i anslutning till ett relativt skyddat hamnläge. 

De fyra rösena ligger samtliga på typiska högt belägna 

krönlägen i terrängen, vilket är utmärkande för 

kustens bronsåldersrösen. Några av dem är omplockade 

eller delvis raserade (Öckerö 13 och 28). Öckerö 

32 vid Starrvik i söder är ett o erröse/döingeröse, 

av betydligt yngre karaktär. Typen är liksom bronsåldersröset 

också en gravläggning men har enligt 

tradition uppförts över iland utna sjömän. Som en 

besvärjelse var det vanligt att förbipasserande lade 

en sten på röset. En liknande tradition nns även 

kopplat till o erkällan vid Ersdalsviken (Öckerö 32). 

Vid en jättegryta i berget skulle man o ra något för 

fortsatt välfärd. 

Ersdalsvikens och Rävekärrsbuktens koncentrationer 

av tomtningar motsvarar i det stora hela 

tomtningarna vid Burösund och Äxholmarna. Dessa 

speglar därmed ett omfattande och troligen samtida 

resursutnyttjande av havet. Den sammantagna omfattningen 

av denna typ av fornlämningar i Öckerös 

skärgård har ett stort kulturhistoriskt värde, inte 

minst eftersom den oexploaterade närmiljön är av 

stor betydelse för upplevelsen. 


Ersdalen är ett naturreservat och omfattas av riksintresse 

för friluftsliv (FO5) samt av strandskydd. De 

fasta fornlämningarna omfattas av lagskydd enligt 

Lagen om kulturminnen. I Öckerö kommuns översiktsplan 

pekas området ut som särskilt värdefull 

natur. 


Ersdalens natur- och kulturområde har stora sammantagna 

värden och ska fortsatt undantas från exploatering. 

Åtgärder 

Skötselplan för naturreservatet nns. Det är angeläget 

att Ersdalen får kontinuerlig fornvård genom årlig 

tillsyn av lokalen och röjning av sly vid behov.

Tomtningarna vid Ersdalsviken ligger i ett populärt 

område för friluftslivet och skulle kunna ha stort 

pedagogiskt värde om de röjdes och skyltades. 

10.6. Fotöskärgården 

Denna miljö ligger sydväst om Fotö i Öckerös södra 

skärgård och omfattar i huvudsak Klätten, Halleskär, 

Tolleskär samt Stora och Lilla Äxholmen. Antalet 

fornlämningar uppgår till sammanlagt 48. Alla utgörs 

av tomtningar förutom en ödekyrkogård på 

Klätten (Öckerö 40). 

Av de totalt 47 tomtningarna ligger ertalet på 

Stora och Lilla Äxholmen. Tillsammans bildar de en 

tät koncentration motsvarande de vid Burösund och 

Ersdalen. Öckerö 61, 62 och 64 är större ansamlingar 

om sex till tio tomtningar vardera som med sina kvadratiska 

eller rektangulära former ger sken av en 

närmast bymässig struktur. Flera av tomtningarna 

är påfallande välbyggda med omfattade murar, där 

somliga även är systematiskt sammanbyggda med 

varandra. Miljön liknar Burösund i det att ett större 

antal tomtningar är förlagda runt ett grunt skyddat 

vattenområde i det yttre kustbandet. 

Några hundra meter väster om Äxholmarna ligger 

Klätten och Halleskär. På Halleskär nns sammanlagt 

sex tomtningar och på Klätten ligger en ödekyrkogård 

(Öckerö 40). Den senare utgörs av en ca 

14x14 meter plan yta omgärdad av en låg stenvall. 

Ödekyrkogårdar förekommer i kustbandet runtom 

i Sverige och sätts ofta i samband med äldre tiders 

sjöfart, mycket beroende på att de vanligen är lokaliserade 

vid goda naturhamnar. Sundet mellan 

Klätten och Halleskär är likaså ett bra hamnläge och 

benämns fortfarande Klätthamnen. På svenska och 

danska kartor från 1600- och 1700-talen är Klätten 

TOMTNINGAR PÅ ÄXHOLMEN, BURÖSUND (ÖCKERÖ 117) 


angiven, vilket talar för dess betydelse. På hamnens 

botten har det påträ ats så kallat hamnkulturlager 

bestående av djurben (matrester), bearbetad inta, 

kritpipor och keramik. 

Tomtningskomplexet på Äxholmarna är av nästan 

samma komplexitet och omfattning som de vid 

Burösund och Ersdalen. Likheterna mellan dessa 

miljöer antyder att lämningarna möjligen speglar en 

samtida verksamhet; troligen ska de sammankopplas 

med någon av de mer gynnsamma sill skeperioderna. 

Närheten till Klätthamnen ger Äxholmarna 

ytterligare en dimension i form av hamnläge för internationell 

sjöfart. 


Fotöskärgården omfattas av riksintresse för friluftsliv 

(FO5) och strandskydd. De fasta fornlämningarna 

på ön omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen. Området ingår även som en del i naturreservatet 

Fotö–Vinga, som Länsstyrelsen i Västra 

Götaland län håller på att instifta. I Öckerö kommuns 

översiktsplan pekas området ut som särskilt värdefull 

natur. 

Åtgärder 

Det är angeläget att Fotöskärgården får kontinuerlig 

fornvård genom årlig tillsyn av lokalen och röjning av 

sly vid behov. 

Fotöskärgården där Äxholmarna och Klätten ingår 

är populära naturhamnar. De är Blå Skagerrakmiljöer 

(Nr 5 Stora Äxholmen respektive Nr 6 

Klätten) och är skyltade. Eventuell kommande skyltning 

av naturreservatet bör samordnas med denna. 

Öckerö kommun ska arbeta för att kunskaper om 

kulturmiljöer inom Fotö skärgård ska införlivas i ett 

pågående arbete med Vinga – Fotö naturreservat.


Långholmen 

Fånyttan 

Miljöer 

Miljöer 

Särskilt Särskilt bevarandebevarandevärdavärda 

byggnader 

byggnader 



byggnader 

byggnader 

Särskilt Särskilt bevarandebevarandevärdvärd 

placering 

placering 

Gator, Gator, stigar, stigar, vägar 

vägar 



Burö 


Äxholmen 

Ängholmen 

Gula skäret 

Trollholmen 

Stuvö 

Hälsö

10.5. ERSDALEN 

11.5. ERSDALEN 

10.4. ENGELSMÄNNENS HAGE 


Miljöer 


byggnader 


byggnader 


placering 




Röds sund 

11.4. ENGELSMÄNNENS HAGE

KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

MARINA 

LÄMNINGAR

11. MARINA 

LÄMNINGAR 

INLEDNING 

Öckerös skärgård rymmer en stor mängd fornlämningar 

under vatten, vilka alla på sitt sätt bidrar till 

att spegla historiska händelser. Lämningarna utgör 

spår efter många typer av historia; storpolitisk såväl 

som teknisk och ekonomisk. De vanligast förekommande 

fornlämningstyperna i dessa vatten är fartygslämningar 

och spår efter sjöfarten i naturhamnarna. 

De fem utvalda objekten består av fartygslämningar 

daterade från 1500- till och med 1800-tal och 

får symbolisera exempel på en lång och intressant 

sjöfartshistoria. 


Fornlämningar under vatten är skyddade enligt lagen 

om Kulturminnen m m precis som fornlämningar 

på land. För skeppsvrak gäller lagskyddet om att 

minst 100 år kan antas ha gått sedan skeppet blev ett 

vrak. Till varje fornminne nns ett fornlämningsområde. 

Även detta omfattas av lagskyddet. 

11.1. Risövraket 

Det så kallade Risövraket är det äldsta objektet av de 

fem marina fornlämningarna. Det har daterats till 

första hälften av 1500-talet. Fartygslämningen ligger 

vid Risö innanför Fotö och består huvudsakligen av 

en kravellbyggd fartygssida, barlast och en del fynd. 

Fartygssidan mäter ca 14x5 meter och är byggd i ek. 

Av fynden nns två keramik askor av franskt ursprung 

av typen Martincamp- aska, vars typologiska 

ålder överensstämmer med dateringen av fartygskonstruktionen. 

Analyser har även visat att byggnadstimret 

troligen härrör från ungefär samma område i 

Frankrike som keramiken. 

Risövraket är en av få fartygslämningar på västkusten 

som är daterat till en så hög ålder. 1500-talet 

är det århundrade då den första säkra (skriftligt 

belagda) sill skeperioden i Bohuslän ska ha infallit 

(åren 1556-1589). Man kan tänka sig ett samband 

mellan ett fraktfartyg från kontinenten och den omfattande 

tomtningsförekomsten i Öckerös skärgård. 


Risövraket omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen m.m. Lämningen ligger inom strandskyddat 

vattenområde, riksintresse för friluftslivet 

(FO5) och naturreservat under uppbyggnad 

(Vinga - Fotöskärgården). 


11.2. Köpenhamn, Grötö 

Denna fartygslämning ligger väster om Grötö och 

är troligen lämningen efter det danska örlogsfartyget 

Köpenhamn. Fartyget grundstötte, exploderade 

och sjönk i samband med en drabbning mellan den 

danska och den svenska ottan i juli år 1676. Än idag 

bär det grund mellan Hönö och Grötö som fartyget 

stötte på, namnet Köpenhamnsbåden. Köpenhamn 

byggdes åren 1656–1657 i Neustadt för det danska 

Saltkompaniets räkning men inköptes år 1662 av den 

danska ottan. Fartyget var omkring 36 meter långt 

och hade 190 mans besättning. 

Det som återstår av fartyget ovan botten är en 22,5 

meter lång, mellan 4 - 6,5 meter bred och 1,5 meter 

hög ansamling av barlaststen. Lämningen är kraftigt 

algbevuxen och ligger i ungefärlig öst-västlig riktning. 

I dess norra del nns en stor koncentration av 

tegelsten, vilken sannolikt är rester efter kabyssens 

eldstad. I övrigt nns det en del korroderade järnföremål, 

framför allt kanonkulor. Söder om lämningen 

ligger två av fartygets järnkanoner och ytterligare 

kanonkulor. Båda kanonerna är ca 2,5 meter långa. 


Köpenhamn omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen m m. Lämningen ligger inom riksintresse 

för friluftslivet (FO5). 

11.3. Havmanden 

Fartygslämningen efter det danska 1600-talsfartyget 

Havmanden som ligger vid Risö, norr om Bohus-Björkö, 

är förknippad med en ovanligt dramatisk historia. 

Fartyget förliste 1683 efter att ha varit på väg till 

Danmarks kolonier i Västindien. Efter att besättningen 

begått myteri hamnade slutligen fartyget långt in 

i Öckerös skärgård. Det rättsliga efterspelet var för 

tiden omfattande och resulterade i en o entlig och 

grym avrättning av myteristerna i Köpenhamn. 

Av det en gång tremastade fartyget av en fregatts 

storlek nns idag inte mycket kvar. Det enda som 

egentligen skiljer lämningen från den omgivande 

bottnen är tre tegelstaplar, 7x5,7 meter, 5x4,5 meter 

respektive 3x3 meter stora och mellan 0,4 och 0,5 

meter höga. Teglet utgörs av formtegel som staplats 

på högkant i lämningens längdriktning. Eftersom 

teglet i stor utsträckning förefaller att ligga i ursprungligt 

läge kan man anta att det vilar på det 

däck, eller den durk i hålskeppet, på vilken det ursprungligen 

staplades. Undersökningar har visat att 

det utanför staplarna nns bevarat trävirke i bottensedimenten. 

Med ledning av denna information kan 

den bevarade delen av skeppskonstruktionen be-

stämmas till en yta av ca 28x7 meter. Mindre fynd 

som har påträ ats från lämningen är två stengodskrukor, 

en del av en sko/stövel och delar av skeppsklockan. 

Väster om Risö nns dessutom ett stockankare 

med bevarad trästock som troligen hör till 

fartyget. 


Havmanden omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen m m. Lämningen ligger inom Natura 

2000 (Nordre älvs estuarie, SE0520043), riksintresse 

för natur (Nordre älvs estuarie, NRO14144) och riksintresse 

för friluftsliv (FO5). 

11.4. Bolleskärsvraket 

Vid Bolleskären, väster om Hönö, nns en fartygslämning 

som oftast refereras till som Lovisa Ulrika. 

Av fartyget nns väldigt lite bevarat. Det som har 

gjort platsen intressant är dess järnkanoner. Åtminstone 

25 kanoner ligger prydligt staplade på en klipphylla 

och därtill nns fem stycken större järngrytor 

i gjutgods. Allt talar för att kanonerna har varit lastade 

på fartyget. De enda kända resterna efter själva 

fartygskonstruktionen är ett trädäck under kanonerna. 

Fartygslämningens identitet och ålder är ännu 

inte säkerställd. Tre möjliga alternativ har framförts. 

Det vanligaste är att vraket är det svenska örlogsfartyget 

Lovisa Ulrika som förliste år 1790 på väg 

från Marstrand till Göteborg med en last av kanoner. 

Enligt en lokal tradition är vraket en rysk ”manuar” 

(man-of-war, ett örlogsskepp) som ska ha förlist vid 

Bolleskären i början av 1800-talet. En tredje och troligare 

uppgift är att det rör sig om en hukarejakt som 

ska ha förlist 16 december 1778 vid Hönö skär på 8 

famnars djup. Fartyget var på resa från Moss i Norge 

till Köpenhamn med last av kanoner och kulor, järn 

samt ett parti brädor. Fartyget uppges ha blivit helt 

sönderslaget och ”litet eller intet” kunnat bärgas. 

JÄRNKANON FRÅN LOVISA ULRIKA TEGEL OCH SLIPSTEN FRÅN FARTYGET HAVMANDEN 



Bolleskärsvraket omfattas av lagskydd enligt Lagen 

om kulturminnen m m. Lämningen ligger inom riksintresse 

för friluftslivet (FO5) samt inom naturreservat 

(Ersdalen). 

11.5. S/S Victoria, Hålskär 

Hjulångaren S/S Victoria under befäl av John Hurst 

strandade år 1852 vid Victoriaskären i hård västlig 

storm på resa mellan Hull i England och S:t Petersburg 

i Ryssland. Lasten bestod av styckegods och 

manufakturvaror, däribland 40 ton stål och maskindelar, 

tyger, papper m m. Merparten av lasten bärgades, 

23 passagerare och besättningsmän räddades 

medan åtta omkom. 

Fartyget byggdes i Hull år 1837 under den korta 

historiska period då oceangående ångfartyg hade 

skovelhjul. Några decennier senare var hjulångarna 

utkonkurrerade av fartyg med propeller. 

Tillsammans med bland annat fartygslämningen 

efter Eric Nordewall i Vättern utgör det ett ovanligt 

tidigt exempel på ångfartyg i svenska vatten. 

Den synliga delen av skrovkonstruktionen är omkring 

fyra meter bred och kan följas drygt femton 

meter innan den i väster försvinner ned i sand- och 

grusbottnen. I lämningens östra del ligger ett stockankare, 

ca två meter långt. Skrovet är kravellbyggt 

och förefaller att vara byggt helt i ek. Fartyget är 

fulltimrat i botten. På vrakplatsen nns ett ertal 

rör- och maskindetaljer, vilka antingen kommer från 

fartygets ångmaskin eller är en del av lasten. Från 

platsen har en del fynd bärgats och konserverats, 

däribland bestick, rakknivar och mynt. 


S/S Victoria omfattas av lagskydd enligt Lagen om 

kulturminnen m m. Lämningen ligger inom riksintresse 

för friluftslivet (FO5) och naturreservat under 

uppbyggnad (Vinga - Fotöskärgården).

KERAMIKFLASKA FRÅN RISÖVRAKET KÖPENHAMNS BARLASTHÖG MED TEGELSTEN FRÅN KABYSSEN 

S/S VICTORIA, FÖRLIST ÅR 1852 

I BILDENS FÖRGRUND 


KÄLLOR, 

MEDVERKANDE 

BILAGOR

OM FORN- OCH KULTURLÄMN- 

INGAR I ÖCKERÖ KOMMUN 

I Riksantikvarieämbetets register över forn- och kulturlämningar 

(FMIS) nns det i Öckerö kommun för 

närvarande sammanlagt 257 objekt. Utöver dessa 

nns det ytterligare lämningar som ännu inte är införda 

i registret, däribland era fartygslämningar. Av 

de 257 lämningarna räknas 195 som fast fornlämning 

och har därmed högst lagskydd, 52 räknas som 

övrig kulturhistorisk lämning medan de tio resterande 

är bevakningsobjekt och ej bekräftade uppgifter 

om lämning. 

De fasta fornlämningarna utgörs till största delen 

av tomtningar, varav ertalet ligger samlade i stora 

koncentrationer vid framför allt Ersdalen, Burösund 

samt i skärgården söder om Fotö. En tomtning kan 

beskrivas som en lämning efter en strandbunden 

byggnad, bestående av stenvallar som ofta omger 

en stenröjd yta. Den allmänna uppfattningen 

är att tomtningarna är lämningar efter säsongsvis 

utnyttjade bostäder, vilka huvudsakligen använts 

i samband med ske från medeltiden och framåt. 

Tomtningsmiljöerna inom Öckerö kommun, med 

sin imponerande koncentration och utformning, 

har ur ett västsvenskt perspektiv få motsvarigheter. 

Arkeologiska undersökningar av tomtningar på Söö 

och Stuvö har gett dateringar till 1200-tal respektive 

1400–1500-tal. De nämnda dateringarna ger möjlighet 

att sätta dessa fornlämningar i samband med de 


historiskt kända sill skeperioderna, vilka har haft 

stor kommersiell betydelse för Bohusläns utveckling. 

Bland de övriga fasta fornlämningarna nns 

även lämningar från förhistorisk tid. Ett antal boplatser 

kan vara från stenåldern men har då troligen 

varit av blygsam omfattning. Detta beror på att 

Öckeröskärgården vid denna tid endast bestod av ett 

antal mindre öar och skär till följd av den höga havsnivån. 

Brons- respektive järnåldern representeras av 

gravar i form av rösen och stensättningar och en förmodad 

domarring, men även ett så kallad depåfynd. 

Totalt nns det 16 registrerade rösen varav era är 

av yngre datum. Av dessa är några döingerösen, efter 

döda sjömän som utit iland. Högre belägna rösen, 

som vanligen ligger på krönlägen, brukar räknas som 

tillhörande bronsåldern. Tidens tand har ofta gått 

hårt åt dem; inte sällan har rösena plockats om för 

att passa till skjutskår. Till bronsåldern räknas även 

tre förekomstermed hällristningar i form av skålgropar. 

De fyra stensättningarna är ensamt liggande 

och utspridda på Hönö, Björkö, Öckerö och Hälsö. 

Domarringen ligger på norra Björkö. Från järnåldern 

nns det ett depåfynd från Grötö bestående av åtta 

identiska armringar av brons vilka dateras till vendeltid 

(ca 600–800 e.Kr.). Ursprunget tros vara från 

baltiskt område. På Hälsö påträ ades en armring av

guld i en potatisåker, vilken troligen kan dateras till 

vikingatid (ca 800–1050 e.Kr.). 

Förutom ovan nämnda lämningar nns det ytterligare 

lämningskategorier, varav ertalet är av maritim 

karaktär. Det nns bland annat en stor mängd 

sjömärken i form av kummel, lämningar efter skärgårdsverk, 

labyrinter, o erkast och platser med speci 

ka traditioner. Många av dessa lämningar har sin 

grund i det maritima resursutnyttjandet och/eller är 

fragment av gamla traditioner och trosföreställningar 

där den maritima kulturens inverkan är påtaglig. 

Fornlämningar under vatten är en annan kategori 

som liksom lämningar på land kan separeras 

juridiskt i antingen fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk 

lämning. En fartygslämning måste vara 

minst 100 år för att få status som fast fornlämning. 

Detta betyder att samtliga förlista fartyg förr eller se- 

GAMLA KYRKAN PÅ ÖCKERÖ ÅR 2006 


nare blir fast fornlämning enligt nuvarande lagstiftning 

(Lagen om kulturminnen m m). Yngre lämningar 

kan mycket väl vara kulturhistoriskt värdefulla 

men skyddas inte av kulturminneslagen. Denna diskrepans 

är besvärlig eftersom plundring och skrotbärgning 

är en ständigt pågående verksamhet som 

för varje år reducerar kulturarvet under ytan. 

Tack vare ett itigt inventeringsarbete av framför 

allt amatördykarföreningen Marinarkeologiska 

sällskapet Göteborgskretsen, är Öckerö skärgård 

troligen det bäst inventerade vattenområdet på 

Västkusten. Mycket av detta kan man även tacka projektet 

Öckeröarnas maritima lämningar i tanke 

och landskap för, i vilket kommunen samordnade 

kunskapsuppbyggnad och förmedling av Öckerös 

maritima kulturarv. 

BJÖRKÖ HUVUD JORDBRUKSBEBYGGELSE PÅ GRÖTÖ

BEBYGGLSEUTVECKLINGEN 


Miljön i Öckerö kommun ger ett starkt intryck med 

sin sparsamma vegetation och med havet som dominerande 

landskapselement. Öarna ligger strategiskt 

placerade vid inloppet till Göta Älv, historiskt sett 

längs den så kallad Stora Skeppsleden. Från mitten 

av 1200-talet och 500 år framåt låg de i ett gränsland 

mellan Danmark, Sverige och Norge. Detta är sedan 

gammalt ett viktigt område för det kustnära sket. 

Göta- och Nordre älvs sötvatten öde tycks ha lockat 

till sig större mängder sill. 

I självhushållningens samhälle klarade man sig 

inte utan djur och jordbruk. Boställena hade ladugårdar, 

jordkällare och andra ekonomibyggnader, husen 

låg tätt. Smala farvägar och gångstigar slingrade sig 

fram mellan hus, uthus och kyrka och ledde fram 

till omgivande odlingsmark, utmark och båtplatser 

samt andra byar och öar. Inägor, åkrar och ängar låg 

i dalgångar runt själva bebyggelsen. Strandängarna 

nyttjades itigt för bete och slåtter. Ägorna avskildes 

från varandra genom långa, låga stengärdesgårdar. 

Under 1700- och 1800-talet utfärdades förordningar 

om markskiften; storskifte, enskifte och laga 

skifte. Det skifte som i Bohuslän kom att få störst genomslag 

var laga skifte. Kortfattat innebar laga skifte 

att jorden i en by skulle fördelas så att varje öbo hade 

sina ägor samlade i så få enheter som möjligt. Stora 

ägolotter möjliggjorde ett rationellt jordbruk. Byarna 


på Öckeröarna tillhör undantagen. De sprängdes inte 

och anledningen är inte svår att förstå. Den knappa 

odlingsarealen tillät inte att odlingsbar mark upptogs 

av tomter och vägar i än större utsträckning. 

Öckerö kommuns samtliga byplatser är alltså oskiftade, 

trots att såväl inägor som utmarker itigt skiftats. 

Bönderna var inte enbart beroende av jordbruk för 

sin försörjning; även ske, sjöfart och andra marina 

näringar stod för en del av försörjningen. Många lotsar 

bodde på öarna. Med skets tilltagande betydelse 

under 1800-talets senare hälft, skildes de båda näringarna 

de nitivt åt, och jordbruket ck allt mindre 

betydelse. 

Öarnas knappa areal och snabba befolkningsökning 

har lett till att bylandskapet som fanns för 50 år 

sedan har försvunnit. 

Genom industrialiseringen blev sket så småningom 

mer e ektivt, och antalet skebåtar och skare 

sjönk drastiskt. Många hittade nya arbetsplatser, 

bland annat på Hisingen. På 1970-talet byggdes skehamnar 

och varv som var anpassade efter nya förutsättningar. 

Samtidigt gav bilen och nya färjeförbindelser 

med Göteborg förutsättningar att bosätta sig i 

kommunen men arbeta utanför dess gränser. Därmed 

förvandlades Öckerö kommun alltmer till en förortspräglad 

miljö.

TRE LANDSKAPSTYPER 

Landskap och geogra ger förutsättningar för hur 

bebyggelse ska placeras. Att förstå kulturlandskapet 

som helhet och se de övergripande sambanden, ger 

en djupare förståelse för kulturarvet. 

Öckerö kommun är ett starkt bohuslänskt landskap 

med sparsam vegetation och havet som dominerande 

landskapselement. Mötet mellan land och 

hav bildar skyddsbarriärer ut mot havet i väster. 

Naturmiljön karaktäriseras av den successiva övergången 

från de karga klippöarna till Hisingens lummiga 

dalgångar och öppna odlingslandskap. Den 

brukar delas in i tre typer; inre skärgård, mellanskärgård 

samt yttre skärgård. Indelningen ska ses som 

grov då det inom en landskapstyp kan förekomma 

lokala skillnader och variationer. 

Landskapet och dess beståndsdelar (farleder, vägar, 

tillgång till jordbruksmark m m) tillsammans 

med klimatet har genom tiderna präglat bosättningsmönstren 

och förutsättningarna för utvecklingen av 

tätorterna. Det är därför särskilt intressant att med 

utgångspunkt i den ovannämnda landskapindelningen 

belysa de samband som har präglat kulturlandskapet. 

Genom detta kan man förstå vikten av och se 

sammanhangen i de historiska spår som inte alltid är 

synliga. 

Landskapet som analyseras nedan omfattar perioden 

från medeltiden fram till våra dagar. Vid över- 


gången till medeltid hade förhållandet mellan land 

och hav stabiliserats och öarnas konturer var ungefär 

de samma som idag. 

BESKRIVNING OCH ANALYS 

Inre skärgården 

Den inre skärgården på nordöstra Björkö är en del av 

Hisingens odlingslandskap med ängar och ekar som 

går ned till vattnet. Landskapet som ligger skyddat 

från havets västvindar, är omväxlande och småskaligt. 

Det skyddade läget gör att både ora och fauna 

är annorlunda än i andra delar av kommunen. Inre 

skärgården är därför omtyckt som strövområde. 

Bebyggelsen är begränsad till några gårdar insprängda 

i landskapet. Gårdarna Björkö Huvud, Ryd 

och Nolö är värdefulla kulturmiljöer som ingår i 

kommunens föreliggande kulturmiljöprogram. I den 

skyddade delen av Björkö vid Bovik och Huvudet, 

nära farleden, nns lämningar efter gammal skeindustri 

i närheten av jordbruksenheter. Det var utan 

tvekan livliga platser under 1700-talets sillperioder, 

vilket är svårt att koppla till dagens lugna, idylliska 

atmosfär. Kulturmiljöerna Bovik och Huvudet är 

tydliga exempel på hur jordbruk och ske vävdes 

samman, och hur björköborna var beroende av båda 

näringarna.

Landskapstypen är välbevarad då större delen av 

norra Björkö var militärt område fram till 1980-talet 

och därmed avstängt för allmänheten. En stor del av 

marken är fortfarande i militär ägo. Idag är övningsverksamheten 

avvecklad och de militära anläggningarna 

igenbommade. Tillgängligheten är fortfarande 

relativt liten på grund av de smala vägarna. Här nns 

mark för eventuell framtida exploatering. 

Mellanskärgården 

Mellanskärgården, med sin lummiga och småskaliga 

tätortsbebyggelse, innefattar tätorterna på Hälsö, 

Öckerö, Hönö, Fotö, västra Björkö samt öarna Kalvsund 

och Grötö. Med undantag för de två sistnämnda 

är dessa delar av kommunen mycket tätbebyggda förortsmiljöer 

med få små grönområden mellan husen. 

Mellanskärgården innehåller kulturmiljöer med anknytning 

till jordbruk och ske. 

Byarna på Björkö och de sammanhängande öarna, 

Hälsö, Öckerö, Hönö, Fotö, utvecklades i skyddade 

lägen för att i så stor utsträckning som möjligt spara 

på jordbruksmarken. Genom skets alltmer dominanta 

ställning utvecklades hamnarna och bebyggelsen 

började växa kring dessa. Hamnarna blev öarnas 

centrum. På Björkö bedrevs jordbruket fram till 

1950-talet. 

Mellanskärgården är ett exempel på hur tillgång 

till bil samt närhet till Göteborg har ändrat förutsättningar 

för bebyggelsen. Med bilens ankomst till 

BJÖRKÖ HAMN I MELLANSKÄRGÅRDEN MED DEN LUMMIGA INRE SKÄRGÅRDEN I BAKGRUNDEN. ÅR 2006 


öarna på 1960-talet växte bebyggelsen till en sammanhängande 

förortsmiljö. 

Den snabba urbaniseringen har bidragit till att 

era kulturmiljöer, främst på de sammanhängande 

öarna och Björkö, ck ingå i den nya förortsbebyggelsen. 

Flera gamla byggnader har byggts om eller moderniserats 

på bekostnad av deras kulturvärden, en 

process som fortfarande pågår. Idag kan några gamla 

miljöer urskiljas tydligt, såsom Hönö Heden och 

Björkö Sörgård, medan andra, såsom Röd och Hult på 

Hönö, är mindre tydliga. Gamla vägar och stigar är 

fortfarande mycket synliga, liksom tomtindelningen 

och byggnaders placering. 

De två bilfria öarna Grötö och Kalvsund har en annan 

historisk bakgrund. Kalvsund ägdes av kronan 

fram till 1920-talet och var kommunens administrativa 

centrum och handelsplats, därav öns stadsmässiga 

karaktär. Grötö däremot var ett jordbrukssamhälle 

och påminner än idag om hur byarna i den övriga 

skärgården såg ut. De två öarnas relativt väl bevarade 

struktur beror dels på begränsade kommunikationer, 

dels på begränsad yta. 

Inom mellanskärgården nns brist på byggbar 

mark och därmed är bebyggelsetrycket stort. Det ger 

sitt avtryck på kulturmiljöerna, som ständigt utsätts 

för förändringar. 

Yttre skärgården 

Yttre skärgården består av Nordöarna, västra delen

TRE LANDSKAPSTYPER I ÖCKERÖ KOMMUN 

gråskala - berg 

RÖRÖ 

HYPPELN 

Landskapstyper 

Tätbebbygt område 

grön-/blåskala - grönområden 

inom och utanför tätbebyggelsen 

HÄLSÖ 

ÖCKERÖ 


YTTRE SKÄRGÅRDEN 

BJÖRKÖ 

MELLANSKÄRGÅRDEN 

FOTÖ 

HÖNÖ 

KALVSUND 

GRÖTÖ 

INRE 

SKÄRGÅRDEN

av de sammanhängande öarna, norra Björkö samt 

skär öster om dessa. Det är ett blåsigt, kargt, storslaget 

och i stort sett enhetligt landskap. Det präglas 

av spår efter istiden. I det utsatta landskapet har skenäringen 

varit dominerande. Det hårda klimatet 

erbjuder inte lika goda förutsättningar för jordbruk 

som andra platser i kommunen. 

På Rörö och Hyppeln låg primärbebyggelsen i 

skyddade lägen. Med några undantag togs jordbruksmarken 

så småningom i anspråk för bostadsbebyggelse, 

och med tiden trängde sket undan jordbruket. 

Krogarna på Rammen och Apelvik samt skeindustrin 

på strategiska platser utmed farleden var självklara 

inslag i landskapet. Förutom krogen på Apelvik 

nns inga spår av dessa miljöer idag. Med skets utveckling 

byggdes på 1970-talet moderna hamnar på 

nordöarna. 

I den obebyggda delen av yttre skärgården har endast 

måttliga förutsättningar funnits för bebyggelse 

och jordbruk. I Burösund utanför Hälsö, Ersdalen på 

Hönö och i Fotöskärgården åter nns stora koncentrationer 

av fornlämningar, främst tomtningar. Brist på 

forskning inom den fornlämningskategorin försvårar 

tolkningen av tomtningarnas exakta användning och 

utveckling genom tiderna. Den vanligaste tolkningen 

av tomtningarnas funktion är att de utgjort tillfälliga 

säsongsvisa övernattningsställen för vadlagen 

MELLANSKÄRGÅRDEN – KALVSUND OCH ÖCKERÖ, ÅR 2006 


under skeperioderna. Tomtningarna var belägna i 

närheten av farleder och de bästa fångstplatserna. 

Dessa primitiva bostäder kan även ha använts under 

jakt på sjöfågel och säl samt kanske även för industri. 

Västkustens tomtningar har man velat se som ett 

resultat av de historiskt belagda sill skeperioderna 

under medeltiden och nyare tiden. Miljöerna är placerade 

långt bort från primärbebyggelsen på öarna. 

Vilket förhållande tomtningarna hade till dessa är än 

så länge oklart. Om man jämför antalet tomtningar 

med antalet boende i jordbruksmiljöerna, kan man 

tydligt utläsa vilka myllrande platser de måste ha varit 

under skesäsongerna. 

Norra Björkö är yttre skärgårdens minst utvecklade 

del. Där nns väldigt få speciella fornlämningar, 

förutom de militära skyddsrummen som ännu inte 

klassi cerats som fornlämningar. De få lämningarna 

beror troligtvis på att det utsatta klimatet och de djupa 

sprickdalarna gör landskapet otillgängligt. 

De esta naturområdena inom landskapstypen 

omfattas av era lagskydd. Den natur som inte är naturskyddad 

är under starkt bebyggelsetryck. Detta 

gäller främst Hönö och Öckerö. Turistnäringens intressen 

har också gjort sig gällande inom landskapstypen.

KULTURMILJÖ I ÖCKERÖ KOMMUN/ANALYS 

ANALYS 


KARTA. BESKRIVNING 

RUBRIK 1 

RUBRIK 2 

Landskapstyper 

Farleder 

Knutpunkter 

Knutpunkter 

Hamnar 

Strandsittarbostäder 

Fornlämningar - tomtningar 

Jordbruksmiljöer 

Beskrivning 

1970-tal 

Administration/kyrka 

Beskrivning 

Övrigt 

Beskrivning 

Övriga fornlämningsmiljöer 

Beskrivning 

Grönområden 

RÖRÖ 

HYPPELN 

ÖCKERÖ 


FOTÖ 

HÄLSÖ 

HÖNÖ 

BJÖRKÖ 

KALVSUND 

GRÖTÖ

SLUTSATSER 

Analysen synliggör skillnader mellan de tre landskapstyperna 

och sätter deras kulturmiljöer i ett 

bredare sammanhang. Mellanskärgården är den 

landskapstyp som har förändrats mest och snabbast. 

Undantaget är Grötö och Kalvsund med en särställning 

bland kulturmiljöerna. Det är dock särskilt angeläget 

att värna om de två landskapstyperna yttre 

och inre skärgård, som än så länge är relativt intakta. 

Även möten mellan landskapstyperna liksom utsiktspunkter 

över dessa är viktiga att bevara. 

Sammanlagt kan det konstateras att analysen kan 

användas som förtydligande kunskapsunderlag i 

lämplighetsprövning enligt Lagen om kulturminnen 

m m, Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Därför 

ligger den till grund för allmänna rekommendationer 

för de tre landskapstyperna (se sidan 24). 

TÄTORTENA HÖNÖ OCH ÖCKERÖ I MELLANSKÄRGÅRDEN OCH DEN KARGA, ÖPPNA YTTRE SKÄRGÅRDEN I VÄSTER. ÅR 2006 

136 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING FEBRUARI 2009

GRUNDLÄGGANDE BEGREPP 

OCH DEFINITIONER 

De spår från äldre tider som speglas i landskap, bebyggelsemönster 

och arkitektur är en viktig del av 

kommunens identitet och attraktivitet. Ofta sammanfaller 

dessa värden med naturvärden. Ett väl 

fungerande samhälle lever i symbios med sin omgivande 

natur. I sådana samhällen bildas en struktur 

där bebyggelse och anläggningar samverkar med 

mark- och vattenområden som är värdefulla för naturvården 

och friluftslivet. 

På samma sätt samverkar begreppen kulturarv, 

kultur, natur, landskap och kulturmiljö; de går mer 

eller mindre i varandra och några helt fasta de nitioner 

nns inte. Dessutom förändras de över tid. Ändå 

kan det vara på sin plats med ett försök till de nition 

av dessa återkommande begrepp. 

KULTURARV 

Med kulturarv avses såväl materiella som 

immateriella uttryck. Det omfattar traditioner, idéer 

och värden som vi medvetet eller omedvetet övertar 

från tidigare generationer. Vad som betraktas som 

kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för 

samhällets skiftande värderingar. 


KULTUR 

Med kultur menas en gestaltning av mänsklig verksamhet 

inom ett folk eller en grupp, främst avseende 

vetenskap, konst, litteratur och religion. Att vi bor 

i röda stugor med vita knutar, att vi målar ägg till 

påsk eller att vi fäster löv och blommor på en stång 

till midsommar är exempel på delar av vår kultur och 

vårt kulturarv. 

NATUR 

I stora drag syftar begreppet natur på den levande, 

materiella världen. Mer speci kt de nieras begreppet 

natur som den av människan opåverkade miljön i 

form av växter, djur, landformer m.m. 

Denna strikta tolkning skall hanteras med försiktighet, 

då ytterst lite av det landskap vi ser idag är 

opåverkat av människan. I merparten av landskapen 

har människan genom odling, betesdrift eller skogsbruk 

påverkat det naturliga, lokala ekosystemet. 

LANDSKAP 

Synen på landskapet varierar med tiden. Med en 

modern, humanekologisk grundsyn kan landskapet 

uppfattas som en mänsklig produkt vars olika dimensioner 

såsom tid, rum, funktion och process kan ana-

lyseras och värderas. Mänsklig påverkan på landskapet 

sker inom ramen för samhällets organisation och 

tekniska utveckling samt sociala, kulturella och ekonomiska 

förutsättningar. Förändringar i landskapet, 

även genomgripande sådana, kan vara svåra att upptäcka 

och förstå utan rätt kunskap. De förändringar 

som kan vara lättast att upptäcka är de som har gått 

så snabbt att vi själva har tagit del av dem. Äldre förändringar 

lägger vi däremot mer sällan märke till. 

De byggnader och lämningar som nns i landskapet 

är viktiga för förståelsen av liv och arbete genom 

tiderna. Utformning, byggnadsmaterial och placering 

i landskapet blir minnesmärken för sin tid. 

De nitionen av landskap är mycket dubbelbottnad 

och föremål för internationell diskussion. 

KULTURMILJÖ 

Varje samhälle sätter sin prägel på den fysiska omgivningen. 

Bebyggelsen speglar samhällets kultur. I 

den kan man avläsa ekonomiska, sociala och tekniska 

förhållanden, estetiska värderingar, synen på det 

egna samhället i förhållande till tidigare epoker m m. 

Vår omgivning visar alltså hur samhället vuxit fram 

och fungerat under olika perioder. Den ger oss ett 

kulturhistoriskt perspektiv och en samhörighet med 

det förgångna. Den är ett mått för bedömning av vår 

nuvarande bebyggelse och en kunskapskälla när det 

gäller att bygga vidare på samhället. 

Kulturmiljö är ett omfattande begrepp; ett samlat 

uttryck för människans materiella och immateriella 

påverkan på den omgivande miljön. Kulturmiljöer 

är allt ifrån en enskild plats eller byggnad till hela 

landskap, där historiska och geogra ska samband, 

betingade av mänsklig påverkan, bidragit till att utforma 

platsen. Kulturmiljö uppstår alltid till följd av 

växelverkan mellan människa och natur. 

Kulturmiljön är en viktig del av det materiella 

kulturarvet. Den är värdefull därför att den visar på 

traktens historia och ger oss en större inblick i och 

djupare förståelse för hur människor levt i tidigare 

generationer. 

Den byggda kulturmiljön utgör den helhet som 

bildas av byggnader, gårdar och parker, och av tekniska 

konstruktioner såsom gator, vägar och broar. 

Byggnaderna och deras omgivningar är beroende av 

varandra. Om en del av helheten förändras eller 

försvinner, blir det svårare att förstå den del som 

nns kvar. 

Kulturmiljö kan beskrivas utifrån följande kultur 

värden: 

Viktiga betydelsebärare som förmedlar platsens 

historia 

Övergripande strukturer 

Tidstypiska funktioner och system 

Kontinuitet 

Regional särart 


Värdet kan ligga i att något är ovanligt välbevarat 

eller är det enda kvarvarande av sitt slag. Det kan 

vara av mycket hög ålder som fornlämningarna, men 

det kan också ligga närmare vår egen tid. Värdet 

kan också ligga i det identitetsskapande eller på det 

personhistoriska planet. Det är också angeläget att 

ta vara på det som kanske är alldagligt men ändå 

typiskt för en region samt det som rymmer ett stort 

tidsdjup med spår från era olika tider. 

KULTURMINNESVÅRD - 

KULTURMILJÖVÅRD 

Under 1970- och 80-talen har kulturminnesvårdens 

verksamhetsområde vuxit. Från att handla om de 

enskilda kulturminnena och avgränsade miljöer kom 

intresset och uppmärksamheten mer än tidigare att 

ägnas åt kulturvärdena mer generellt, vare sig de 

återfanns i städer och tätorter eller på landsbygden. 

Denna vidgning av innehållet hörde ihop med ett 

ökat intresse för kulturvärden, och med starka politiska 

markeringar av kulturmiljöns betydelse. Man 

hade insett vikten av en historisk dimension i det 

ständigt pågående samhällsbygget. 

I 1988 års kulturmiljöproposition valde regeringen 

att markera att målen för verksamheten var vidare än 

tidigare genom att införa ett nytt begrepp; kulturmiljövård. 

I instruktionen för riksantikvarieämbetet 

och i enhetsbenämningen på länsstyrelserna ersattes 

kulturminnesvård på samma sätt av det nya kulturmiljöbegreppet. 

Kulturminnesvård kom därmed att 

beteckna det kärnområde inom kulturmiljövården 

som rör de särskilt värdefulla kulturminnena, i första 

hand de som skyddas genom Lagen om kulturminnen.

KULTURMILJÖLEXIKON 

DEPÅFYND 

Depåfynd är ett eller era föremål 

nedlagda som o er (vanligen i 

mossar) eller som skatter avsedda 

att återupptas, ofta i anslutning till 

bebyggelse. Alternativt används 

orden o erfynd eller skattfynd. 

DUBBELHUS 

Dubbelhus var vanliga under sent 

1800-tal och tidigt 1900-tal. Dubbelhusets 

planlösning nns i era 

olika varianter, men grundprincipen 

är att den har två rum i bredd 

i bottenvåningen - därav namnet. 

Murstocken placerades i husets 

mitt och hu vudentrén på mitten av 

husets ena långsida. Byggnaderna 

hade både veranda och farstukvist. 

Husen hade sadeltak klädda med 

rött lertegel med en ganska ack 

takvinkel. De byggdes av timmer 

på en sockel av natur sten och kläddes 

med stående lockläktpanel. Fasaden 

var oftast symmetrisk målad 

i en ljus linoljefärg medan fönstren 

troligen var målade i grönt eller 

engelskt rött. 

DÖINGERÖSE 

Förhistorisk gravanläggning med 

markerat välvd pro l, uppbyggd av 

stenar utan synlig inblandning av 

sand eller jord. 

FARTYGSLÄMNING (VRAK) 

Farkost som förolyckats, övergivits 

eller sänkts. Avser alla farkoster, 

oavsett storlek, som kan användas 

för transporter på vatten. 

FORMNINNESLAGEN 

ingår i Lag (1988:950) om kulturminnen 

m.m. 

FORNFYND 

Fornfynd är föremål som saknar 

ägare när de hittas och som påträffas 

i eller vid en fast fornlämning 


och har samband med denna, eller 

föremål som påträ as under andra 

omständigheter och kan antas vara 

minst etthundra år gamla. 

GRUMSDAMM 

Ett invallat vattenområde i anslutning 

till ett skärgårdsverk (sillsalteri-/trankokeriverk) 

där restprodukterna 

från kokningen, det så 

kallade trangrumset, stjälptes ut. 

Förordning om att trangrumset 

skulle samlas i dammar, istället 

för att föras rakt ut i havet, kom 

med Trangrums-Acten år 1784 efter 

kritik mot att hela skärgården 

blev nedsmutsad. Detta befarades 

bland annat skrämma bort sillen. 

HUKAREJAKT 

Benämning på ett i Skandinavien 

och Holland förr brukligt, atbottnat, 

rundgattat lastfartyg med två 

eller tre master. I allmänhet är det 

tacklat antingen som galeas, med

stormasten stående midskepps, eller 

med en mast midskepps och en 

mindre mast längst akterut. 

HÅLSKEPP 

Det rum som nns under durkarna 

i fartyg. 

IMPEDIMENT 

Onyttig (ofrukt bar) mark. Begreppet 

används också i vidare betydelse 

inom stadsplanering och 

arkitektur för mark som blivit över 

efter exploatering. 

KALV 

En mindre ö utanför en större. 

LAG (1988:950) OM 

KULTURMINNEN M.M. 

Kulturminneslagen är den centrala 

lagen för kulturmiljövården. 

Lagen innehåller bland annat bestämmelser 

för skydd av ortnamn, 

fornlämningar och fornfynd, byggnadsminnen 

och kyrkliga kulturminnen, 

samt för utförsel och export 

av äldre kulturföremål. 

LABYRINT 

Enskiktade stenrader lagda i spiral 

eller i system utgående från en 

oftast korsformig grundplan. Flertalet 

labyrinter är kustbundna och 

har möjligen koppling till säsongs- 

skeplatser. Enstaka labyrinter 

åter nns i förhistoriska miljöer. 

MANHUS 

Annat ord för boningshus. 

MUNICIPALSAMHÄLLE 

Municipalsamhälle var en särskild 

kommuntyp som fanns från slutet 

av 1800-talet fram till kommunreformen 

år 1971. Municipalsamhällena 

bildades ofta i stationssamhällen 

som tillhörde landskommuner. 

Statsmakterna bestämde att det 

inom vissa tätbebyggda områden 

skulle gälla viss lagstiftning som 

var förbehållen städer. Exempel 

på sådana regler var brandstadga, 

hälsostadga och byggnadsstadga. 

Byggnadsstadga handlade till 

exempel om att man skulle anta 

stadsplan det vill säga ha regler 

om hur bebyggelse skulle ta hänsyn 

till gator, torg och parker. Just 

tätorten, municipalsamhället, ck 

egen beskattningsrätt, så att inte 

den omkringliggande landskommunens 

invånare skulle stå för 

kostnader som var relaterade till 

just tätorten. 

TOMTNING 

Lämning efter byggnad i form av 

vallar eller murar kring golvyta i 

marknivå, eller med försänkt golvyta. 

Avser lämningar efter strandnära 

byggnader av enklare karaktär 

i maritim miljö. Golvytan är 

stenröjd, ack eller skålformig, och 

kan innehålla kulturlager och härd. 

Den kan också vara rumsindelad. 

Jordfasta block eller bergsavsatser 

kan ställvis utgöra tomtningens begränsning. 

OFFERKAST 

Samling av sten eller ris och kvistar 

som tillkommit efter hand vid 

platsen för en särskild händelse, 

till exempel platsen för ett påstått 

brott eller för en olycka. Den förbipasserande 

kastade en sten eller 

pinne på platsen för sin egen välgång, 

och för att blidka gengångare. 

REGISTERENHET 

I fastighetsregister redovisad fastighet, 

samfällighet eller gemensamhetsanläggning. 

SKJUTSKÅR 

Ett skydd byggt av sten, drivved 

eller annat material för att användas 

vid jakt. Skåren byggs så lågt 

som möjligt så att man inte avteck- 

140 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING FEBRUARI 2009 

nar en för tydlig siluett mot himlen 

över kobbens yta. Skyddet skall 

inte ha tak. 

SKÄRGÅRDSVERK 

Annat ord för trankokeri. 

SKÅLGROP (FÖRR: 

ÄLVKVARN) 

Huggen grop i storlek från 5-10 

milimeter diameter upp till över 

300 milimeter diameter. Djupet på 

groparna varierar på samma sätt 

mellan någon millimeter upp till 

över 50 milimeter. Motivets storhetsperiod 

var under bronsåldern 

i samband med hällristningar, då 

vanligtvis på rundhällar men även 

yttblock, stenar och block i kantkedjor 

på gravhögar, bildstenar, 

hällkistor och dösar kan uppvisa 

skålgropar. Även gropar som med 

säkerhet är mer sentida har konstaterats 

på kyrkogårdsmurar. Det 

nns till och med en vittnesuppgift 

som talar om bruk av skålgropar så 

sent som år 1923. Den vanligaste 

tolkningen av groparnas funktion 

är att de skulle ha haft någon roll 

i fruktbarhets- och o ersammanhang. 

Vissa menar att man rituellt 

skulle ha malt säd i dem, eftersom 

många av groparna nns i anslutning 

till forntida åkrar. Det är dock 

en långsökt förklaring, då många 

av groparna är mycket tunt ristade 

och eftersom det förekommer lokaler 

med stora mängder gropar på 

bergsknallar långt från åkerkanten. 

De är då ofta i eller i anslutning 

till fornborgar. Även andra användningsområden 

har föreslagits. 

STRANDSITTARE- 

BOSTÄDER 

Backstugusittare var benämningen 

på personer som bodde i mindre 

hus på en jordägares mark eller 

på en bys allmänning. Dessa hus, 

backstugorna, var inte skattlagda. 

Backstugusittarna tillhörde de 

obesuttna i bondesamhället och 

var en brokig skara som omfattade

såväl relativt välbeställda hantverkare 

som dagsverksarbetare samt 

gamla och utfattiga personer. I 

Skåne, Blekinge och i delar av Halland 

kallades de gatehusmän, i 

södra Norrland utanvidsfolk. På 

västkusten användes även benämningen 

strandsittare. 

STORBACKEFISKE 

Västsvensk benämning på ske 

med backor, det vill säga en typ 

av långrev som användes vid storsjö 

ske efter bland annat långa. 

Storbackan är ett skeredskap som 

består av en grov lina vid vilken en 

mängd krokförsedda känsor eller 

tafsar är fästade. Som agn användes 

ofta kolja eller makrill. 

TOMTLEGA 

I förekommande fall betalade till 

exempel strandsittare eller annan 

brukare en tomtlega, det vill säga 

ett arrende för den mark där man 

uppfört sin stuga/bod. 

VADLAG 

Landvadens storlek krävde en 

organisation i vadlag, vilken var 

byggd på kooperativ grund. Deltagarna 

kunde vara hel- eller halvlottsmän. 

Hellottsmännen deltog 

med kapitalinsats och arbetskraft, 

halvlottsmännen enbart med sin 

arbetsinsats. Storleken på vadlagen 

varierade. I mellersta skärgården, 

från Klädesholmen till Sotenäset, 

bestod de av 16-20 man, mot 12-14 

man i södra skärgården. 

Extensivt 

Landvaden var ett långt tätt knutet 

nät sammansatt av 36-48 dukar 

eller ”vadslyngor” knutna av rysk 

hampa. Längden på landvadarna 

varierade mellan ungefär 140 och 

260 meter. Vid sket hölls vaden 

stående lodrätt i en halvcirkel med 

hjälp av sänken och öten. Höjden 

eller djupet på vaden varierade 

mellan 22 och 36 meter beroende 

på strand- och bottenförhållanden. 

Vid landvad sket krävdes tre olika 

typer av roddbåtar, med olika storlek 

och funktion. Den största båten 

var ”vadbåten”, i vilken vaden 

och ett av dragtågen, samt det ena 

vadspelet fanns. En av de mindre 

båtarna var ”tågkågen”, med det 

andra vadspelet och dragtåget. På 

”kännebåten” fanns ”vabrusen”, 

den man som letade upp sillstimmen 

med ”kännedörjen” - ett blylod 

på rev. 

VÄSTKUSTSTIFTELSEN 

Utgångspunkten för Västkuststiftelsens 

verksamhet är den vackra 

naturen i västra Sverige. Att bevara 

denna naturrikedom för kommande 

generationer och att göra 

den tillgänglig för besökare är 

västkuststiftelsens viktigaste uppgift. 

Västkuststiftelsen förvaltar ca 

200 olika reservat som tillsammans 

täcker en areal av ca 37 000 hektar. 

Det fortlöpande arbetet utgörs av 

att underhålla hävd av kulturmarker, 

röja stigar och sprida informationsmaterial. 

Västkuststiftelsen 

har också ett samordningsansvar 

för Bohusleden, skötsel och underhåll 

av ett 80-tal så kallad sopmajor 

utmed Bohusläns kust samt ett 

övergripande ansvar för den årliga 

strandstädningen av Bohusläns 

skärgård. 

Västkuststiftelsens huvudmän är 

Västra Götalandsregionen, Landstinget 

i Halland och Göteborgsregionens 

Kommunalförbund. 

VÅRDKASAR 

Uppstaplad hög av timmer, ved eller 

ris som kunde antändas för att 

till exempel varna för annalkande 

ender. Tydliga spår efter vårdkasar 

är sällsynta. De kan utgöras av 

bevarade vårdkasar, rester av en 

vårdkasebotten eller eldskadade 

hällar. Ibland har vårdkasen placerats 

på en stensamling. Som regel 

har vårdkasar placerats på, eller i 

anslutning till, ett bergskrön. Ibland 

kan även en grund efter bålvaktens 

stuga eller koja påträ as. 


KÄLLOR 

KARTOR OCH 

FOTOGRAFIER 

KARTOR 

Nya kartor 

Gis- och cad-underlag från länsstyrelsen och lantmäteriet 

Gamla kartor 

Lantmäteriets arkiv 

FOTOGRAFIER 

Flygfoto 

Flightfoto AB 

Bebyggelsemiljöer 

Joanna Mikulska 

Henrik Andersson 

Fornlämningsmiljöer och marina lämningar 

Sta an von Arbin, Bohusläns museum 

Thomas Bergstrand, Bohusläns museum 

Jens Lindström, Bohusläns museum 

REFERENS- 

LITTERATUR 


KOMMUNALT UNDERLAG 

Hembyggdsprojekten. Öckeröarnas historia. Öckerö 

kommun. 

Tradition och förnyelse. Kulturminnesvårdsprogram 

för Öckerö kommun. Öckerö kommun 1992. 

Öckerö - bebyggelseinventering 1975. Förundersökning. 

Öckerö kommun, 1975. 

Öckerö kommun. Kulturhistoriskt undersökning. 

Underlag för fysisk planering och kulturminnesvårdsprogram. 

STATLIGT UNDERLAG 

Attraktivitet – hur och för vem? Kultur, natur 

och kulturarv som framgångsfaktorer och intressekon 

ikter. Rapport från Riksantikvarieämbetet 

2005:5.

Blå Skagerack. På kryss i historiska farvatten. 

Red Kerstin Olson. Bohusläns museum, 2000. 

Ett 1500-talsvrak vid Risö. Sta an von Arbin, Bohusläns 

museum Rapport 2005:18. 

Havmanden – ett danskt 1600-talsfartyg. Sta an 

von Arbin, Tomas Bergstrand, Bohusläns museum 

Rapport 2003:29. 

Identitet och livsmiljö. Kultur- och naturarv Västra 

Götaland. Vision och re ektion med människan 

i centrum. Slutrapport för Agenda kulturarv 

Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götalands 

län, 2005:02. 

Indikatorer för levande kust och skärgård – att 

mäta förutsättningarna för framtidens kulturarv. 

Rapport från Riksantikvarieämbetet 2004:3. 

Kommunala kulturmiljöprograms betydelse för 

bevarande av kulturvärden. Fallstudie. Ann- 

Charlotte Backlund. Riksantikvarieämbetet, 1998. 

Kultur i grunden. Kulturmiljöunderlag i planering 

och byggande. Boverket, 2000. 

Kulturmiljöprogram. En indikator för miljömålsuppföljning. 

Rapport från Riksantikvarieämbetet 

2005:3. 

Kustorter i Göteborgs och Bohus län. Öckerö skärgård. 

AnnMari Westerlind. Länsstyrelsen i Göteborgs 

och Bohus län, Byggforskningsrådet, 1982. 

Köpenhamn ett krigsminne från Gyldenlöwefejden 

1676. Sta an von Arbin, Bohusläns Årsbok 

2004. 

Naturinventeringar i Göteborgs och Bohus län. 

Ängs- och hagmarker i Öckerö kommun. Länsstyrelsen, 

Miljövårdsenheten, Lena Åsander, 1990:4. 

S/S Victoria – ett tidigt hjulångarfartyg. Sta an 

von Arbin, Bohusläns museum Rapport 2006:42. 

Vägarnas kulturvärden. Riksantikvarieämbetet, 

1997. 

Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus 

län. Bevarandeprogram för odlingslandskapets 

natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen, 

Miljöavdelningen, 1995:21. 

Öckerö kommun. Kulturhistoriskt undersökning 

13. Bohusläns museum, 1986. 

INTERNETKÄLLOR 

www.raa.se 

www.boverket.se 

www.wikipedia.se 

ÖVRIGT UNDERLAG 

Bygg med känsla. Råd och riktlinjer för nybyggnad 

och ombyggnad av småhus i Sotenäs kommun. 

Sotenäs kommun, Miljö och Bygg, 2004. 

143 KULTURMILJÖPROGRAM ANTAGANDEHANDLING FEBRUARI 2009 

Från skeläge till förort. Bebyggelseutveckling i 

Öckerö kommun. Bengt Sjögren. Konsthögskolans 

Arkitekturskola, 1981. 

Sill ske och sillmarknad. 1700-talets bohuslänska 

sill skeperiod i ett internationellt perspektiv. 

Jens Sandahl. Ekonomisk-historiska institutionen 

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 1998. 

Fornlämning 121, Stenhägnader Stuvö 1:4, Öckerö 

SW, Bohuslän. Eva Weiler, Riksantikvarieämbetets 

och statens historiska museer. Rapport. Undersökningsverksamheten 

1980:18. 

Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.

MÅL 2 ÖARNA 

PROJEKTET DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN 

EG:S STRUKTURFONDER

Årsredovisning 2011 

Öckerö kommun

2 INLEDNING 

2 Politisk organisation/styrning 

3 Kommentar av Kommunstyrelsens 

ordförande 

4 Öckerö kommun och omvärlden 

6 Finansiell analys 

11 Fem år i sammandrag 

12 Kommunens personal 

14 Redovisningsprinciper 

15 Redovisningsmodellens delar 

16 Resultaträkning och finansieringsanalys 

17 Balansräkning 

18 Noter 

22 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 

22 Kommunstyrelsen 

26 Barn- och utbildningsnämnden 

31 Socialnämnden 

37 Kultur- och fritidsnämnden 

40 Samhällsbyggnadsnämnden 

44 Myndighetsnämnden 

45 KONCERNEN ÖCKERÖ KOMMUN 

45 Koncernens organisation 

46 Öckerö Bostads AB 

48 Öckerö Rederi AB 

49 Sammanställd resultaträkning 

50 Sammanställd balansräkning 

51 Sammanställda noter 

52 REVISIONSBERÄTTELSE, 

ÖCKERÖ KOMMUN

POLITISK ORGANISATION/STYRNING 

Öckerö 

Bostads AB 

Öckerö 

Rederi AB 

Barn- och 

utbildningsnämnd 

Kultur- och 

fritidsnämnd 

Myndighetsnämnd 

2 Årsredovisning 2011 • Öckerö kommun 

Kommunfullmäktige 


Kommunstyrelsen ska årligen till Kommunfullmäktige 

sammanfatta årets verksamhet och ekonomi i en årsredovisning. 

Årsredovisningen i Öckerö kommun innehåller 

även den redovisning, som nämnderna enligt kommunallagen 

ska göra till fullmäktige, över hur de under året har 

fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem. 

Öckerö kommuns styr- och ledningsmodell kallas för 

Öckerö-modellen. Modellen bygger på att politiker vill påverka 

samhällets utveckling i en viss riktning och därför 

delar ut uppdrag till nämnder samt att chefer och medarbetare 

inom kommunförvaltningen ska använda sin profession 

i utförande av uppdragen. 

Styrningen kännetecknas av att alla i organisationen – 

politiker, chefer och medarbetare – tar ansvar för helheten 

Socialnämnd 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Valnämnd 

Valberedning 

Revisorer 

Överförmyndare 

i den kommunala verksamheten samt känner delaktighet 

och engagemang i styrprocessen. En viktig gemensam värdegrund 

är att alla som verkar i organisationen ser verksamheten 

utifrån och in, det vill säga ur medborgarens och 

kundens/brukarens perspektiv. 

Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen innehåller 

för utom en ekonomisk analys även en redovisning av måluppfyllelsen 

för de finansiella och verksamhetsmässiga 

målen och fullmäktiges tolkning av begreppet god ekonomisk 

hushållning samt personalredovisning. I nämndernas 

verksamhetsberättelser finns mer utförlig redovisning av de 

verksamhetsmässiga målen som är kopplade till god ekonomisk 

hushållning.

ÅRET SOM GÅTT 

VINDBRUKSPLANEN 

Strax innan jul antogs kommunens vindbruksplan. Det 

har varit ett omfattande arbete som innehållit mycket information 

och en studieresa till England för att studera en 

liknande vindkraftspark. Nu har vi skapat en möjlighet för 

etablering av vindkraft i kommunen där vi kan nå vårt mål 

att bli självförsörjande på förnyelsebar el. Innan detta blir 

verklighet måste en hel del undersökningar göras för att utreda 

vilka effekterna blir av en vindkraftspark. 

PLANPROGRAM ÖCKERÖ CENTRUM 

Under året antogs planprogrammet för centrala Öckerö. 

Detta innebär att vi nu kan gå vidare med detaljplaneringen 

av bl a trafiken genom centrum och hamnplanen. Planeringen 

innebär ökad attraktivitet för området med fler 

bostäder och affärer. 

FLEXLINJEN 

Flexlinjen utökades under året till att omfatta samtliga 

resenärer. Detta var möjligt genom att ytterligare en buss 

anskaffades. Kommunen har sedan några år direktbussar 

från Öckerö och Hönö till Nils Ericson Terminalen. Dessa 

kompletteras nu med Flexlinjen där resenärerna kan 

beställa transport till och från över 120 olika anslutningspunkter. 

Nästa steg i utvecklingen blir att införa direktbussar 

och Flexlinje på Björkö. 

BRA KOMMUN ATT BO I 

Bästa företagsklimatet: 

Öckerö kommun toppar en undersökning gjord av BRG 

(Business Region Göteborg) där förtagare i regionen får 

svara på vad de tycker om kommunernas tillgänglighet, 

bemötande och effektivitet. 

SKL Trygg och säker kommun: 

Öckerö kommun är utsedd till nr 2 i Sverige. En trygg och 

säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker 

få olyckor, där få brott begås och där kommuninvånare och 

politiker har ett säkerhetsmedvetande grundat på faktiska 

förhållanden. 

Öckerö – bästa kommun att bo i: 

Enligt tidningen Fokus är Öckerö kommun bäst i Västra 

Götaland baserat på folkhälsa, medellivslängd, företagsklimat 

m m. I riket kommer Öckerö kommun på 18:e plats. 

EKONOMISKT RESULTAT 

För nionde året i rad redovisar kommunen ett positivt resultat. 

För 2011 redovisas 10 mkr. För tredje året i rad redovisar 

samtliga nämnder överskott i sina verksamheter. 

För att långsiktigt kunna säkerställa att kommunens service 

är på en god nivå även i konjunkturnedgångar, är det 

viktigt att vi klarar av att samla i ladorna under år med höga 

skatteintäkter. Dessa överskott kan vi sedan använda när 

konjunkturen viker och skatteintäkterna sjunker. 

Arne Lernhag (M) 

Kommunstyrelsens 

ordförande 

Årsredovisning 2011 • Öckerö kommun 3 

INLEDNING

ÖCKERÖ KOMMUN OCH OMVÄRLDEN 

GLOBALT 2011 – ÅTERHÄMTNING OCH 

OSÄKERHET 

Återhämtning och osäkerhet är orden för dagen när aktuellt 

konjunkturläge skall fastställas och bedömas. Olika ekonomiska 

nyckeltal som presenteras pekar åt olika håll och vad 

som skiljer prognosmakarna åt är hur siffrorna skall tolkas. 

Här kan man lätt hitta olika scenarier. De svårbedömda 

återverkningarna från de statsfinansiella problemen i många 

länder gör att konjunkturutvecklingen fortsätter att vara 

mycket osäker lång tid framöver. 

Omfattande statsskulder och stora budgetunderskott 

i den s k eurozonen och USA måste åtgärdas och kräver 

finanspolitiska åtstramningar i de enskilda länderna. Ingrepp 

i olika välfärdssystem, t ex pensionsförmåner, sänkta 

eller frysta löner för offentliganställda och höjda momssatser 

leder till minskad ekonomisk aktivitet vilket får spridningseffekter 

i det internationella ekonomiska systemet. 

SVERIGE 2011 – ”VART ÄR VI PÅ VÄG” 

Ett troligt scenario för svensk industri och ekonomi är att 

vissa EU-länder, t ex England, Spanien och Italien, tvingas 

till betydande åtstramningar. Detta är orosmoln som idag 

och avsevärd tid framöver kommer att påverka den ekonomiska 

utvecklingen i berörda länder och den globala ekonomin 

där Sverige är en aktör med sin starkt exportberoende 

ekonomi. 

Det mest troliga scenariot är att beslutade åtgärder lugnar 

finansmarknaden och läget stabiliseras. Den negativa 

sidan är att ländernas minskade ekonomiska aktivitet får 

påverkan på Sveriges export. Detta kan till viss del kompenseras 

av att andra expansiva marknader utanför EU, 

t ex Latinamerika och Asien, växer som svensk exportmarknad. 

KOMMUNERNA 2011 

– HÖGRE SKATTEINTÄKTER 

De skatteprognoser för 2011 som SKL (Sveriges kommuner 

och landsting) presenterat bygger på en oväntad snabb och 

stark konjunkturåterhämtning. Nyckeltal som bekräftar 

den förbättrade konjunkturen har löpande presenteras, 

t ex BNP kvartalsvis jämfört med motsvarande period 2010, 

i vart fall t o m kvartal tre. Ökningen i antalet arbetade timmar 

är ett annat mått som ökat och som är ett tecken på 

ökad ekonomisk aktivitet i samhällsekonomin. 

Prognosen per december från SKL över preliminär slutavräkning 

av skatteintäkter för år 2011 är positiv med 

ca 9 mkr för Öckerö kommun, vilket stärker kommunens 

resultat. 

BEFOLKNINGSSTRUKTUR – 31/12 RESP. ÅR 

Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov 

är till stora delar beroende av befolkningsmässiga 

faktorer. En sådan grupp är de äldre. Gruppen ”80 år och 


mer” redovisas i tabellen nedan. Utvecklingen med successivt 

färre antal har vänt när siffrorna från 2010 och 2011 

redovisas. Vad blir vårdbehovet? Hur skall detta hanteras? 

Genom omsorg/vård i bostaden – s k hemmaplanslösningar? 

Strategiskt avgörande frågor. 

ANTAL ÄLDRE: 80 ÅR OCH MER, FÖRÄNDRING 1 ÅR 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

629 618 608 617 628 635 646 

+11 +10 –9 –11 –7 –11 

Siffran för de yngsta, antalet barn 0–5 år, har sedan 2003 

ökat t o m 2007. Därefter har antalet barn i gruppen minskat 

med undantag för 2010. Minskningen är kraftigast för 

2011. Siffrorna varierar på ö-nivå. Se nedan. 

ANTAL BARN 0–5 ÅR, FÖRÄNDRING 1 ÅR 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

850 898 896 904 916 908 880 

–48 +2 –8 –12 +8 +28 

Sedan år 2000 har grundskolegruppen 6–12 år successivt 

minskat. Mönstret bröts 2008 och har i och med 2010 

och 2011 års starka siffror vänts till ökning. In- och utflyttning 

påverkar siffrorna. Utvecklingen innebär olika planeringsförutsättningar 

för barn- och utbildningsnämnden 

eftersom bilden varierar kraftigt från ö till ö. 


2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

1 118 1 093 1 055 1 071 1 052 1 092 1 135 

+25 +38 –16 +19 –40 –43 

Antalet elever i grundskolans högsta klasser, se tabell 

nedan, stabiliseras ungefär på nuvarande nivå några år 

framöver, utifrån dagens kända förutsättningar. Från 2004 

till 2010 har gruppen minskat med 159 elever, ca 5–6 färre 

klasser. 


2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

461 450 518 525 577 564 590 

+11 –68 –7 –52 +13 –26 

Antalet gymnasieelever nådde 2006/2007 sitt maximum. 

Sedan minskar antalet elever successivt och stabiliseras 

under en tioårsperiod. År 2010 utgörs dock av en tillfällig 

ökning. Alltefter den bild vi i dag ser över åldersklasser 

och i övrigt oförändrade förutsättningar. År 2012 är siffran 

cirka 60–65 färre elever. In- och utflyttning påverkar bilden.

ANTAL GYMNASIEELEVER: 16–18 ÅR, FÖRÄNDRING 1 ÅR 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

537 590 561 593 595 596 554 

–53 +29 –32 –2 –1 +42 +70 

BEFOLKNINGEN ÖKADE MED 38 PERSONER 

Kommunens befolkningsutveckling är en viktig variabel 

som skall uppmärksammas i planeringssammanhang och 

omvärldsanalyser. Rörelsen i befolkningsstrukturen påverkar 

på olika sätt nämndernas verksamhet. Siffermaterialet 

bör brytas ner och analyseras på ö-nivå. 

År 2011 Födda Döda Saldo Inflytt Utflytt Saldo Just S:a 

Kvartal 1 22 27 –5 130 113 17 0 12 

Kvartal 2 29 31 –2 150 89 61 0 59 

Kvartal 3 36 32 4 140 131 9 –2 11 

Kvartal 4 17 32 –15 99 128 –29 0 –44 

Summa 104 122 –18 519 461 58 –2 38 

Att årets befolkningsökning stannade på 38 personer förklaras 

av ett ovanligt svagt fjärde kvartal. Negativt saldo 

både födelsenetto och flyttnetto redovisas. Inte minst den 

svaga siffran över antal födda bör följas framöver. 

Befolkningssiffran var vid årsskiftet: 12 487 

BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅREN 2006–2011 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 

+38 +157 +42 –6 +27 –2 

Den genomsnittliga förändringen (= ökningen) under de 

senaste sex åren har varit 43 personer. Spridningen går 

från högst +157 till lägst –6 personer. 

BOSTÄDER/LÄGENHETER 

En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. 

Sambandet är speciellt starkt i vår kommun 

med sitt attraktiva läge. Efterfrågan på bostäder påverkas 

av flera faktorer, varav konjunkturläge, ränteläge, byggklara 

tomter är några. 2011 färdigställdes elva småhus och 

ett flerbostadshus, det senare på Fotö. 

SYSSELSÄTTNING 

Öckerö kommuns egensysselsättning, d v s andelen av 

kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt 

arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande 

finner sin försörjning utanför kommunens 

gränser. År 2009 fanns 5 910 förvärvsarbetande personer 

boende i kommunen. Av dessa pendlade 3 345 (57 procent) 

till arbetsplatser utanför kommunen. 

ARBETSLÖSHET 

Arbetslöshetssiffrorna under åren 2007–2011 redovisas 

nedan. Uppgifterna kommer från Arbetsförmedlingen. Den 

snabba och djupa konjunkturväxlingen från hösten 2008 

speglas väl i siffrorna för 2009/2010. Därefter har det 

under 2011 skett en återhämtning. 

2011 2010 2009 2008 2007 

301 358 358 212 242 

Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa 

140 (168), sökande med aktivitetsstöd 97 (125) och sökande 

i arbete med stöd 64 (65) i åldern 16–64 år. Av registrerade 

arbetslösa oktober 2011 var 39 st (50) långtidsarbetslösa * . 

Inom parentes anges siffrorna från 2010. 

* Långtidsarbetslösa: Arbetslösa som varit anmälda på Arbetsförmedlingen 

i minst 6 månader om de är 25 år eller äldre, och 

under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett program med 

aktivitetsstöd. Ungdomar under 25 år räknas som långtidsarbetslösa 

efter 100 dagar. 

INFLATION * – FÖRÄNDRING, % 

dec 10–11 dec 09–10 dec 08–09 dec 07–08 

2,3 2,3 0,9 0,9 

Inflationstakten, räknad som förändringen av konsumentpriserna 

under de senaste tolv månaderna, var i december 

2,3 procent. Från november till december steg priserna med 

0,2 procent. Ökade boendekostnader (högre räntekostnader) 

har under året bidragit till uppgången. 

* Riksbanken har angett som mål för penningpolitiken att begränsa 

inflationen, mätt som den årliga ökningstakten av KPI, till 2 %, med 

en accepterad avvikelse på högst en procentenhet uppåt eller nedåt. 

Inflationsmålets uppfyllelse bör utvärderas ur ett årligt perspektiv 

och inte utifrån inflationstal för enskilda månader. 

RÄNTEUTVECKLING, % 

ÖCKERÖ KOMMUN OCH OMVÄRLDEN 

11-12-21 11-07-06 11-04-27 11-02-16 

reporänta 1,75 2,00 1,75 1,50 

förändring i % –0,25 0,25 0,25 0,25 

År 2011 har haft olika bilder över konjunktur och finansiell 

utveckling. Ett ljust första halvår förbyttes under sommaren 

till en betydligt mörkare höst. Tydliga tecken att den 

svenska ekonomin återhämtat sig och förvånansvärt snabbt 

ökat produktionstakten låg bakom Riksbankens tre räntehöjningar 

under årets första hälft. I takt med finansiell 

osäkerhet i euroområdet valde Riksbanken att låta reproräntan 

vara oförändrad vid två beslutstillfällen under hösten. 

På årets sista möte sänktes räntan med 0,25 procent. 

Inflationstrycket i ekonomin är lågt och konjunkturutsikterna 

är svaga i delar av omvärlden. 


INLEDNING

FINANSIELL ANALYS 

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING – FINANSIELLA 

OCH VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL 

Kommunfullmäktige har i sitt budgetdokument för år 2011 

beslutat om såväl definition av ”god ekonomisk hushållning” 

som fastställt finansiell mål och verksamhetsmässiga 

mål. 

God ekonomisk hushållning: när fullmäktiges finansiella 

mål och verksamhetsmässiga mål i nämndernas 

uppdragshandlingar visar god måluppfyllelse. 

Bakom dessa ord ligger insikten att god ekonomisk hushållning, 

utöver att ha en ekonomi i balans, handlar om att 

skapa värde/kvalité i utförandet av uppdraget. 

Finansiella mål: 

1. Årets resultat bör uppgå till minst 1,5 % av budgeterat 

skattenetto sett över en period av fem år. 

2. Reinvesteringar, återställande av uttjänta anläggningstillgångar, 

skall finansieras med egen likviditet. 

3. Den ekonomiska (likvidmässiga) beredskapen inför 

stigande pensionsutbetalningar skall höjas. Under 2011 

bör 5 mkr avsättas till kapitalförvaltning för att täcka 

framtida pensionsutbetalningar. 

Uppföljning: 

1. Punkt 1 motsvarar ca 9 mkr i överskott. Årets resultat 

uppgår till ca 10 mkr. 

2. Befintlig likviditet har finansierat årets investeringsverksamhet. 


3. Fondering/bankkonto för ”beredskap för framtida pensionsutbetalningar” 

har inte tillförts likvida medel under 

2011. Likviditeten har periodvis varit ansträngd. Behållningen 

uppgår per december till ca 38 mkr. 

Slutsats: 2011 uppvisar god måluppfyllelse på två av fullmäktiges 

finansiella mål. 

Verksamhetsmässiga mål: 

Vissa av de verksamhetsmässiga målen har speciell koppling 

till fullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning 

och följs därför upp i förvaltningsberättelsen enligt 

nedan. Något av målen löper över flera år och uppföljningen 

är därför ingen slutlig bedömning. 

Fastigheter: 

Senast vid utgången av 2013 uppgår det planerade fastighetsunderhållet 

till 120 kr per kvadratmeter. 

Avsatta medel (250 tkr) är fördelade till respektive förvaltning 

för att täcka ökad hyra. 

Skola: 

Alla elever som lämnar grundskolan skall nå behörighet 

till gymnasieskolan. 

Målet är ej uppfyllt. 

Av eleverna som lämnade Brattebergskolan vårterminen 

2011 var 93 % behöriga till ett nationellt program inom 

gymnasieskolan. 6 elever blev behöriga efter genomgången 

sommarskola, vilket höjde andelen till 97 % och som ligger 

klart över riksgenomsnittet.

Äldreomsorg 

Fler äldre kommer direkt hem efter sjukhusvistelse. 


Ungefär 53 % (67 % 2010) av utskrivningsklara från sjukhuset 

återgår till ordinärt boende utan vistelse på korttidsplats. 

Den genomsnittliga beläggningsgraden har ökat på 

Rehabgården 83 % (75 % 2010). 68 personer från ordinärt 

boende har fått rehabilitering/återhämtning på en korttidsplats 

(72 personer 2010). 

Ambitionen är att under första kvartalet 2012 införa mottagningsteam 

för att underlätta hemgången för vårdtagare 

som varit inskrivna på sjukhuset och känner oro inför hemgång. 

Mottagningsteamet är en förutsättning för att uppnå 

målet att 90 % går hem efter sjukhusvistelse. Arbetet med 

mottagningsteamet kommer att genomföras i projektform 

och delvis finansieras med stimulansmedel som vi erhållit 

från Socialstyrelsen. 

Ungdomar 

Arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd erbjuds sysselsättning/praktik. 

Målet är uppfyllt. 

Gallerian riktar sig till personer med försörjningsstöd 

och/eller personer med funktionsnedsättning som befinner 

sig långt från arbetsmarknaden. Gallerian erbjuder 

ledning/stöttning och sysselsättning/praktik. En ungdomstjänst 

i samarbete med socialkontoret har tillsatts för att 

satsa ytterligare på de personer som har längre väg till arbete. 

Under 2011 har 60 arbetslösa ungdomar under 25 år 

varit aktuella för insatser i samband med försörjningsstöd. 

Totalt 29 personer har avslutats under året och av dessa 

har 17 arbete och tre studerar. 

En ansökan har gjorts till Europeiska socialfonden kring 

ett samarbetsprojekt för att kunna satsa ytterligare på stöd 

till personer som behöver sysselsättning. Projektet beviljades, 

vilket innebär cirka 3,6 miljoner kronor under en 

treårsperiod. 

ESF-projektet ”ÖckeröNavet” startade i Gallerians regi 

andra halvåret 2011. Projektet vänder sig till arbetslösa 

personer och personer som har rätt till daglig verksamhet 

enligt LSS. 

Uppföljning: 

God ekonomisk hushållning, enligt kommunfullmäktiges 

definition, kräver hög måluppfyllelse på samtliga mål, både 

finansiella och verksamhetsmässiga, under iakttagande av 

fullmäktiges beslutade budgetrestriktion. Sammanfattning: 

två av fyra uppfyllda verksamhetsmässiga mål. Måluppfyllelse 

inom ”skola” står sig gott i en jämförelse på riksplanet, 

även om inte 100 % behörighet till gymnasieskolan har 

uppnåtts. Ett försök till samlad bedömning på de verksamhetsmässiga 

målen är: tillfredsställande resultat. 


Nämndernas goda budgetföljsamhet, samtliga nämnder har 

bedrivit sin verksamhet inom budget och med rimlig avvikelse, 

understryker att 2011 följer i 2010 års kölvatten som 

ett resultat- och verksamhetsmässigt starkt år. 

Utgångspunkten för den finansiella analysen finns 

i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. 

Resultaträkningen, finansieringsanalysen 

och balansräkningen utgör tillsammans underlag 

för den finansiella analysen både på kort och på 

lång sikt. 

Förutom den verksamhet som kommunen bedriver via 

sina nämnder bedrivs verksamhet i bolagsform. Öckerö 

Bostads AB redovisar ett negativt resultat för år 2011 med 

2,5 mkr. Öckerö Rederi AB:s första hela verksamhetsår slutade 

med nollresultat. Se vidare koncernredovisningen på 

sidan 45 och bolagens egen årsredovisning. 

1. RESULTATRÄKNING (RR) 

Årets resultat: plus 10 mkr 

Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader, 

för år 2011 blev ett överskott på 10 mkr. 

Analys: Summan av definitiv slutavräkning av 2010 års 

skatteintäkter och preliminär slutavräkning av 2011 års skatteintäkter 

påverkar resultatet positivt med 11 mkr. Konjunkturen 

har utvecklats bättre än förväntat och kommunsektorn 

har enligt prognos fått för lite skatteintäkter utbetalt under 

2011. Redovisade realisationsvinster, skillnaden mellan 

försäljningspris och bokfört värde vid försäljning av anläggningstillgångar, 

uppgick till 2 mkr, vilket ingår i redovisat 

resultat. Resultatet belastas av 1 mkr som utgörs av kostnader, 

nedlagda under åren 2008–2011, för projektering m m. 

rörande projekt ”Flytt av återvinningscentral”. 

Observera skrivningen under Redovisningsprinciper, 

sidan 14, om ändrad redovisningsprincip gällande VAverksamheten 

och anpassningen till Vattentjänstlagen. 

VA:s negativa resultat (–0,8 mkr) belastar inte kommunens 

samlade resultat. Rutinen infördes i 2010 års bokslut. 

Budgeten var underbalanserad: minus 11,4 mkr. 

Avstämning mot kommunallagens balanskrav 

Redovisade realisationsvinster skall exkluderas från årets 

resultat när det s k balansresultatet räknas fram. Balansresultatet 

uppgår till positiva 8 mkr. Eftersom kommunen 

redovisar balans behöver ingen åtgärdsplan upprättas. 

Nettokostnad – ett viktigt nyckeltal 

Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter, taxor, 

bidrag m m minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter 

slutar i det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall 

med marginal täckas av skatteintäkter, statsbidrag (utjämning) 

och fastighetsavgift. 


INLEDNING


Ett av de viktigaste s k nyckeltalen i den finansiella analysen 

kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent 

hur stor del av skatteintäkter/statsbidrag går åt till att 

”betala” verksamheten. Riktpunkt brukar sättas till cirka 

97–98 %, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas 

med ett positivt resultat på ca 8–10 mkr. Denna finansiella 

situation ger kommunfullmäktige ekonomiskt handlingsutrymme, 

samtidigt som egna resurser skapas för t ex investeringsverksamhet. 

Analys: Tabellen sidan 8 visar att nettokostnadsandelen 

den sista femårsperioden pendlat runt 97–98 %. Notera att 

reavinster ingår i siffrorna. Exkluderas dessa går måttet 

vissa år mot 100 %. Annorlunda uttryckt: Resultatkravet i 

budget är för lågt satt. God ekonomisk hushållning förutsätter 

större marginal mellan verksamhet och ekonomiskt 

resultat. 

Kostnadsutvecklingen – avgörande för resultatet 

Den helt dominerande kostnaden är personalkostnader. 

Kostnadsutvecklingen mellan ett år till ett annat beror till 

övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen 

behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt 

som lönerna. Av verksamhetens totala bruttokostnad uppgick 

”summa personalkostnad” till ca 56 %, vilket är något 

högre jämfört med 2010. Se not 2. 

Verksamhetens nettokostnader, inkl. avskrivningar och 

finansnetto, har under året ökat med ca 29 mkr. Motsvarande 

siffra för år 2010 var ca 19 mkr. Observera att bl a 

reavinster påverkar dessa siffror, som kan variera kraftigt 

mellan åren. För åren 2010 och 2011 är redovisad reavinst 

jämförbar, 3 mkr 2010 och 2 mkr 2011. 

Analys: Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) 

har ökat med 20 mkr jämfört med 2010. 

mkr 

20 

15 

10 

5 

0 

Årets resultat/Balansresultat 

2007–2011 

10 


0 

6 7 

15 

9 

15 

11 10 

07 08 09 10 11 

Årets resultat Balansresultat 

8 

Utbetalda löner ökade med 13 mkr. Avsättning till pensionsskuld 

har ökat kraftigt med ca 1,3 mkr (ca 33 %) beroende 

på nya förutsättningar att beräkna pensionsskuld. 

Andra kostnadsslag som ökat under året är konsulttjänster, 

från 4,2 till 6,9 mkr, och tele/datakommunikation, från 2,4 

till 3,0 mkr. Samtidigt har hyra/leasing minskat från 4,4 till 

3,7 mkr i takt med förvaltningen köper utrustning istället 

för annat anskaffningssätt. 

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 

Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa 

har i jämförelse med år 2010 ökat med ca 18 mkr vilket är 

en ökning med 16 mkr jämfört med den rekordlåga förändringen 

på 2 mkr mellan 2009 och 2010. Not 4 är värd att 

observeras! Den är i sin konstruktion en konjunkturbild 

och visar att prognosen över skatteunderlagets ökningstakt 

har underskattats både 2010 och 2011. Konjunkturen utvecklades 

bättre än förväntat. 

En annan intäktskälla av vikt är det som fr o m år 2005 

kallas kommunalekonomisk utjämning och som samlas i ett 

totalbelopp bestående av olika utjämningssystem och statliga 

regleringsposter . För 2011 redovisas ca 76 mkr netto, 

jämfört med 69 mkr året innan. Som not 4 visar skiljer det 

avsevärt mellan 2010 och 2011 både vilka parametrar som 

ingår och storleken på belopp. Det s k konjunkturstödet, 

12 mkr, 2010 är t.ex. helt borta 2011. Kommunsektorns nya 

skattebas, fastighetsavgiften, har ökat mellan åren med 

5 mkr. 

”Skattenettot” (skatteintäkter, kommunalekonomisk 

utjämning, fastighetsavgift) har totalt ökat med ca 25 mkr 

jämfört med år 2010. Ökningen år 2010 var ca 20 mkr. 

Analysen landar i slutsatsen: efter år med finanskris/lågkonjunktur 

2008/2009 har konjunkturen återhämtat sig 

snabbare än vad prognosmakare trott. Både 2010 och 2011 

% 

100 

95 

90 

85 

80 

Nettokostnadernas andel av 

skatteintäkterna 2007–2011 

98 

99 

97 

97 

98 

07 08 09 10 11

har kommunerna fått ut för lite preliminära skatteintäkter. 

Positiva prognoser, SKL december, förstärker kommunernas 

bokslut/resultat dessa år. 

Pensionsförpliktelser – allmänt om 

”ny och gammal skuld” 

Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA 

och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället ”inarbetade” 

pensionsmedel med vissa förutsättningar . 

Intjänade tjänstepensioner före 1998 finns inte redovisade 

på skuldsidan i den kommunala balansräkningen, 

helt enligt den Kommunala redovisningslagens regler. 

Dessa förpliktelser betraktas som en s k ansvarsförbindelse, 

närmast att jämföra med ett borgensåtagande. Ansvarsförbindelsen 

räknas årligen upp med bl a ränta och inflation. 

Från och med 2011 redovisas även pensionsförpliktelser för 

förtroendevalda. 

På grund av sänkt s k diskonteringsränta i samband med 

pensionsskuldberäkning påverkas bokslut 2011 med engångseffekt 

såväl i ansvarsförbindelse, balansräkning och 

resultaträkning. För Öckerö kommun ökar skulden 2011 

med 21 mkr, jämfört med ökning ca 9 mkr 2010 (exklusive 

löneskatt). 

Kommunen har reserverat medel, ca 38 mkr, på särskilt 

bankkonto för att likviditetsmässigt stå rustad åren 2015– 

2020 då de stora utbetalningarna väntas. 

År 2011 utbetalades ca 26 mkr i pension inkl. löneskatt, 

varav ca 10 mkr avsåg ansvarsförbindelsen och dagens pensionärer. 

Återstoden, ca 15 mkr, utgjordes av tjänstepension 

(”individuell del”) intjänad 2010 och utbetalad 2011 

inkl löneskatt. 

% 

80 

60 

40 

20 

0 

69 

Soliditetsutveckling 


68 

64 

66 

66 

07 08 09 10 11 

Pensionsskuld 2011-12-31, mkr 

(nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar 

vid ett visst tillfälle) 

Nyintjänade pensioner fr o m 1998 redovisas som 

en s k avsättning (= skuldföring) i balansräkningen och 

som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. 

Den del som avser den s.k. individuella delen av pensionsavsättningen 

redovisas som en kortfristig skuld eftersom 

den kommer att betalas ut i mars månad året efter det s k 

intjänandeåret. 

Pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 och som 

inte kan betalas ut som individuell del, kompletterande 

ålderspension och efterlevandepension, redovisas som 

en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen 

redovisas som en finansiell kostnad och är i dagsläget den 

enda räntekostnaden som belastar resultaträkningen. 

2. FINANSIERINGSANALYS (FA) 


tkr 2011 2010 

individuell del 13 12 

avsättning pensioner (efter 1998) 32 26 

ansvarsförbindelse (före 1998) 219 198 

ansvarsförbindelse – förtroendevalda* 4 

Summa 268 236 

löneskatt (24,26 %) 65 57 

Summa pensioner + löneskatt 333 293 

* 2011 första året som informationen lämnas 

Betalningsflöden – in/ut… 

Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto 

att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar 

mkr 

10 

5 

0 

–5 

–10 

–7 

Nämndernas budgetavvikelse 


–6 

11 

12 

07 08 09 10 11 


5 

INLEDNING


information från resultaträkningen och balansräkning. 

FA är uppbyggd av flöden av pengar, d v s inbetalningar och 

utbetalningar, och innehåller inte som resultaträkningen 

poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga 

poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka. Det är i 

detta läge som FA kompletterar den finansiella bilden. 

Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad 

FA (se sidan 16) och består av tre delar: drift, 

investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas 

in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA 

avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. 

Förutom informationsvärdet i siffran över likviditetsförändringen 

visar analysen hur förändringen har uppkommit, 

via driftverksamhet, investeringar och finansiering. 

Analys: FA för år 2011 visar att sektor 1, driftverksamheten, 

visar ett positivt betalningsflöde på 6 mkr. Investeringssektorn 

redovisar en delsumma, –21 mkr, efter det 

att försäljning av anläggningstillgångar har minskats med 

årets investeringsutgifter och ”inköp av aktier och andelar”. 

Det senare avser kapitaltillskott till Öckerö Bostads AB. 

Finansieringssektorn under 2011 redovisar positivt kassaflöde 

med 20 mkr. Inbetalningen avser Öckerö Bostads 

AB:s amortering av skuldrevers med 20 mkr. På sista raden 

visar FA att årets förändring av likvida medel är positiv och 

uppgår till 4 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga 

har m a o stärkts något under året. Notera: Utan det 

likvida tillskottet från Öckerö Bostads AB hade 2011 fortsatt 

2010 års negativa utveckling av kommunens likviditet. 

Betalningsströmmarna rent verksamhetsmässigt året 2011 

slutar på minus. Det är värt att observera. 

3. BALANSRÄKNING (BR) 

Soliditeten – långsiktig betalningsförmåga 

Soliditeten brukar tolkas som ett mått på finansiell styrka. 

Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna 

och anger i vilken grad kommunen finansierat sina 

tillgångar med egna medel. En fallande soliditet över tiden 

är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. 

Detta kan åstadkommas genom att i ett längre perspektiv 

vidta åtgärder för en förbättrad resultatutveckling. 

Analys: Värdet på kommunens tillgångar har under året 

ökat med 13 mkr. Det egna kapitalet har ökat med 10 mkr, 

beroende på positivt resultat. Beräkningsmässigt är kommunens 

soliditet oförändrad, 66 %, jämfört med 2010. 

Om pensionsskulden inarbetad före 1998, ansvarsförbindelsen, 

lyfts in i balansräkningen, faller soliditetsmåttet 

från 66 % till 5 % (det egna kapitalet minskar). I ansvarsförbindelsen 

ingår också pensionsförpliktelser för förtroendevalda 

med ca 4 mkr. 

Likviditeten – kortsiktig betalningsberedskap (kassa) 

Kommunens likviditet, ca 80 mkr är ögonblicksbilden per 

31/12. Av totalbeloppet är ca 38 mkr avsatta medel för 


kommande pensionsutbetalningar. Jämfört med motsvarande 

siffra 2010 har kassan ökat med ca 5 mkr. 

Kommunens likviditet speglas i nyckeltalen på sidan 11. 

I balansräkningen skall noteras den långfristiga fordran 

som kommunen har med sina bolag, Öckerö Bostads AB 

och Öckerö Rederi AB, på sammanlagt 48 mkr, vilket i 

sammanhanget kan uppfattas som likviditetsreserv med 

tecknade villkor och förutsättningar. Kommunens avtal 

med Swedbank AB innehåller 75 mkr i beviljad kredit. 

Budgetföljsamhet – finansiell kontroll 

Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 

ca 5 mkr för år 2011. Nämndernas utfall har således bidragit 

till resultatet. Årets goda budgetdisciplin, utfall 

ställt mot budget gäller alla nämnder: Kommunstyrelsen 

1,4 mkr, Barn- och utbildningsnämnden 1,7 mkr, Socialnämnden 

0,1 mkr, Kultur- och fritidsnämnden 0,3 mkr, 

Samhällsbyggnadsnämnden 1,8 mkr (exklusive VA). Nämndernas 

sammantagna budgetavvikelse mellan år 2007 och 

2011 framgår av diagram på sidan 9. 

Investeringar 

Utfall, investeringsutgifter justerat för eventuella investeringsinkomster, 

har för åren 2006–2010 i genomsnitt varit 

20 mkr. Budget för år 2011 fastställdes av fullmäktige till 

37 mkr, varav 15 mkr avsåg projekt ”Flytt av återvinningscentral” 

(ÅVC) och 4 mkr avsåg projekt ”Konstgräsplan”. 

Båda dessa projekt har under året utgått ur investeringsbudgeten. 

Slutlig budget skrevs till 30 mkr. Utfallet för året 

blev 22 mkr (netto). 

Borgensåtaganden 

Kommunens borgensåtaganden ryms till största delen 

inom bostadssektorn. På balansdagen, 31/12 2011, uppgick 

borgen till 684 mkr, varav kommunens bostadsbolag 

Öckerö Bostads AB svarade för 671 mkr (ca 54 tkr per invånare). 

Se vidare borgensåtaganden not 18. 

Slutsats och framåtblick 

Som alltid i ekonomiskt ansträngda tider, år av svag uppräkning 

av skatteunderlaget (2009–2011), landar fokus på 

förmågan att svara upp mot löpande betalningsåtaganden 

till personal, leverantörer m m.Verksamhetens resursförbrukning 

på drift- och investeringssidan skall betalas 

vilket ställer krav på tillgänglig likviditet. Resultatmässigt 

goda år bygger upp det som kallas eget kapital/soliditet 

och kassan/likviditet. Öckerö kommun har inga lån, all 

investeringsverksamhet har finansierats med egna medel, 

kommunen har inte behövt utnyttja bankavtalets kredit. Ett 

styrkebesked. Men uppbyggd likviditet i goda år varar inte 

för evigt. Slutsats: resultatmålet måste upp i den framtida 

ekonomiska planeringen! 

Jarl Gustavsson, Ekonomichef

FEM ÅR I SAMMANDRAG 

Nämndernas budgetavvikelser 

tkr 2011 2010 

Kommunstyrelsen exkl centrala poster 1 420 1 868 

Barn- och utbildningsnämnden 1 744 5 321 

Socialnämnden 53 850 

Kultur- och fritidsnämnden 296 11 

Samhällsbyggnadsnämnden 1 794 3 674 

Myndighetsnämnden 16 9 

Summa nämndernas budgetavvikelser 5 323 11 733 

2011 2010 2009 2008 2007 

Allmänt 

Folkmängd 31/12 12 487 12 449 12 292 12 250 12 256 

Antal barn: 0–5 år 850 898 896 904 916 

Antal barn: 6–15 år 1 579 1 543 1 573 1 596 1 629 

Antal ungdomar: 16–18 år 537 590 561 593 595 

Antal äldre: 80 år och äldre 629 618 608 617 628 

Kommunal skattesats * , total, kr 31,64 31,64 31,64 31,64 31,64 

varav: kommunal utdebitering 21,19 21,19 21,19 21,19 21,19 

* exkl kyrkan, exkl begravningsavgift 

Personal 

Personalkostnader, mkr 394 374 363 361 350 

varav: pensionskostnader 26 23 20 19 20 

Antal anställda per 1/11 929 924 970 995 997 

Antal årsarbetare per 1/11 803 781 804 820 820 

Ekonomi, mkr 

Nettokostnad (inkl avskrivningar och finansnetto) 568 539 520 517 488 

Skattenetto (skatteintäkter, utjämningsbidrag) 578 553 534 523 498 

varav: skatteintäkter 502 484 483 471 445 

Årets resultat 10 15 14 6 10 

Balansresultat 8 11 7 7 0 

Avskrivningar 13 12 11 12 * 10 

Nämndernas driftbudgetavvikelse 5 12 11 –6 –7 

* inkl nedskrivning 2,5 mkr 

Investeringar, mkr 

Budget, netto 30 28 32 31 17 

Utfall, netto 22 32 25 19 12 

Tillgångar och skulder, nyckeltal 

Tillgångar, mkr 452 439 445 394 380 

– per invånare, kr 36 198 35 285 36 234 32 163 31 006 

Långfristig låneskuld (bank), mkr 0 0 0 0 0 

Likvida medel, mkr 80 75 111 69 65 

Eget kapital, mkr 299 289 282 269 263 

Total pensionsskuld (inkl ansvarsförbindelser), mkr 268 235 238 229 224 

Ansvarsförbindelse/personal * , mkr 219 198 206 200 199 

Ansvarsförbindelse/förtroendevalda * , mkr 4 – – – – 

Borgensförbindelser, mkr 684 580 591 550 478 

– per invånare, kr 54 777 46 709 48 060 44 898 39 018 

Soliditet, % 66 66 63 68 69 

Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) 5 10 6 5 4 

Kassalikviditet, % (minimum 100%) 166 131 134 139 139 

Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) 40 40 60 39 38 

* exklusive löneskatt 

Investeringsredovisning per nämnd 

Utfall Budget 

tkr 2011 2011 

Kommunstyrelsen 1 702 1 800 

Barn- och utbildningsnämnden 838 1 418 

Socialnämnden 816 1 045 

Kultur- och fritidsnämnden 80 4 100 

Samhällsbyggnadsnämnden 18 968 21 750 

Summa Investeringsredovisning 22 404 30 113 

Årsredovisning 2011 • Öckerö kommun 11

KOMMUNENS PERSONAL 

PERSONALSTRATEGI 

Årets personalstrategiska arbete har i hög grad präglats av 

information och implementering av kommunens personalstrategiska 

modell ”ÖSAK”. ”Modellen” är tänkt fungera som 

en sammanfogad länk mellan det politiska uppdraget, verksamhetsdialogen 

och de individuella samtal som årligen skall 

ske mellan chef och medarbetare. 

Öckerömodellens filosofi är att politikerna, via uppdragen, 

vill påverka samhällets utveckling i en viss riktning. Chefer 

och medarbetare ska använda sin profession i utförandet av 

uppdragen. 

Samverkan skall vara grunden i vardagsarbetet. Syftet är 

att utveckla en god verksamhet där de anställda via samverkansdialogen 

medverkar och är delaktiga. 

Arbetsgivarens ”Policy för chefskap och medarbetarskap 

i Öckerö kommun”. Syftet är att konkretisera innebörden av 

ett bra chefskap, ledarskap och medarbetarskap. För att vi 

skall kunna utföra våra uppdrag samtidigt som vår arbetsplats 

upplevs som stimulerande och hälsofrämjande krävs 

ett väl utvecklat ledarskap och medarbetarskap. 

Kommunens nya övergripande lönekriterier grundar 

sig i uppdragets mål och resultatuppfyllelse med medarbetarskapet 

i fokus. Lönekriterierna är ett stöd till chef och 

medarbetare i de individuella lönesamtalen och bidrar till att 

tydliggöra arbetsresultatet i relation till bl.a. uppdraget. 

Organisation och ledarskap måste ligga i framkant och 

följa med i förändringsprocessen beträffande efterfrågan av 

tjänster, kompetens och flexibilitet. 

Ett personalstrategiskt flerårsmål är att samtliga chefer 

skall genomgå utbildningen ”Utvecklande Ledarskap”. Utbildningen 

är utarbetad av Försvarshögskolan och syftar till 

att medvetandegöra, utveckla och stärka ledarbeteenden 


som bidrar till goda förutsättningar för medarbetarna att 

utföra uppdraget samtidigt som de utvecklas och mår bra. 

Öckerö kommun skall genom ett gott ledarskap och en 

målmedveten personalstrategi uppfattas som en attraktiv 

arbetsgivare och arbetsplats. 

ÅRET SOM GÅTT 

Under året genomfördes en medarbetarundersökning vilken 

var den tredje, på senare tid, som genomförts i Öckerö kommun. 

I kommunen arbetar vi gemensamt för att verksamhetens 

mål i så hög grad som möjligt ska uppnås. Resultaten 

av medarbetarenkäten ger samtliga chefer information om 

vilka områden som skall prioriteras i det fortsatta förbättringsarbetet 

mot den i flera avseenden goda arbetsplatsen. 

Personal- och löneenheten 

Personal- och löneenheten tillhandahåller utbildning, information 

och kontinuerligt stöd till cheferna inom arbetsrättsområdet. 

Under året har bl a genomförts utbildningar i 

samverkanssystemet samt om nyheter inom arbetsrätten och 

personalområdet. För en ökad användning av funktionen 

”utdata”, tillgängliga statistikuppgifter i det nya personal- 

och lönesystemet, har utbildning och stöd lämnats. 

Enligt diskrimineringslagstiftningen skall arbetsgivaren 

fortsättningsvis upprätta jämställdhetsplan och genomföra 

lönekartläggning vart tredje år och därefter upprätta en 

handlingsplan för jämställda löner. 

Inför den kommande lönekartläggningen, 2012, har en 

översyn av befattnings- och arbetsvärderingar påbörjats. 

Under året har också en översyn av lärarkårens kompetenser 

genomförts inför de nya behörighetskraven som kommer 

att gälla för yrkesgruppen fr o m 2015. 

Hälsofrämjande, förebyggande och 

rehabiliterande insatser 

Under 2011 höjde arbetsgivaren friskvårdsbidraget till 

1 500 kr per person och år för att ytterligare stimulera till 

hälsofrämjande aktiviteter. 

Kommunens chefer och skyddsombud har deltagit i en 

arbetsmiljöutbildning med syfte att förbättra det fortsatta 

arbetet utifrån resultatet av medarbetarundersökningen och 

för att öka kunskapen om hälsostrategiskt arbetsmiljöarbete. 

I kommunens rehabiliteringsguide tillhandahålls den 

information som krävs för en aktiv och framgångsrik rehabilitering 

av sjukskrivna. 

PERSONALREDOVISNING 

Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per 

den 1/11 2011, vilket är den av Sveriges Kommuner och 

Landsting rekommenderade mättidpunkten.

Antal anställda 

Den 1 november 2011 hade Öckerö kommun totalt 929 anställda, 

en ökning med 5 personer jämfört med 2010. 

Totalt utgör de 929 anställda 803 helårsarbetare vilket är 

en ökning med 23 årsarbetare jämfört med föregående år. 

Antalet tillsvidareanställda är 862 till antalet, varav lite fler 

än hälften är heltidsanställda. 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något 

och är nu 86 %. 

Genomsnittsålder 

Personalens genomsnittsålder är 48 år. För männen är den 

49,3 år och för kvinnorna 47,8 år. 

Andelen kvinnliga anställda i kommunen är betydligt 

högre än andelen män, 81,5 % kvinnor och 18,5 % män. 

Personalomsättning 

Vid en jämförelse av personalomsättningen i kommunen 

mellan år 2010 och 2011 kan konstateras att den har ökat. 

17,4 % för år 2010 jämfört med 24,6 % för år 2011. 

Personalomsättningen definieras här som antal avslutade, 

utan hänsyn till den interna rörligheten, i förhållande 

till genomsnittligt antal anställda under mätperioden. (Ingående 

antal anställda + utgående antal anställda/2). 

Pensionsavgångar 

Av kommunens tillsvidareanställda är 46,4 % 50 år eller 

äldre. Till och med år 2021 kommer ca 31 % av arbetstagarna 

att avgå med pension. 

Nedan följer pensionsavgångarna per förvaltning med avgång 

inom 2 år, 5 år och tom 2021 beräknat i procent utifrån 

dagens antal anställda. 

KS BUF SF KFF SBF 

< 2 år 10 4,7 4,6 8 7,6 

< 5 år 20 15,6 13,2 16 18,9 

t o m 2021 45 33,8 25,2 40 34 

Beräkningarna bygger på avgång vid 65 års ålder. 

Personalkostnader 2011 

mkr 2011 2010 

Löner arbetad tid 235,9 225,5 

Löner ej arbetad tid bl a semester, 

sjuklön 40,4 37,6 

Kostnadsersättningar 2,6 2,4 

Sociala avgifter 89,1 85,1 

Pensionskostnader 26 23,2 

Summa personalkostnader 394 373,8 

KOMMUNENS PERSONAL 

Pensionskostnader 

Av den totala pensionskostnaden som uppgick till 26 mkr, 

utbetalades ca 8,2 mkr till kommunens pensionstagare. 

Detta är en ökning med 1,2 mkr i jämförelse med 2010. 

Personalkostnader 

Personalkostnaderna för år 2011 (inkl avsättning till pensionsskuld) 

uppgick till 394 mkr. Detta är en total ökning 

med 20,2 mkr eller ca 5,4 % jämfört med år 2010. Se tabell 1. 

Antalet sparade semesterdagar för grupp 1, månadsavlönade, 

har minskat under 2011 och var 9 241 dagar jämfört 

med 9 549 dagar år 2010. 

Den totala semesterlöneskulden var vid årsskiftet 

20,4 mkr. 

Frånvaro 

Sjukfrånvaron ökar något igen. Under 2011 uppgår den 

totala sjukfrånvaron till 4,97 % jämfört med 2010 års 4,25 %. 

År 2009 var motsvarande siffra 5,96 %. 

Tabellen nedan visar sjukfrånvaron, i relation till den 

tillgängliga ordinarie arbetstiden, uppdelad i tre olika åldersintervall 

under åren 2010 och 2011. 

Det är korttidssjukfrånvaron, dag 1–59, som ökar mest. 

Den är nu 3,42 % jfr med 2010 då den var 2,93 %. Långtidssjukfrånvaron, 

mer än 60 dagar, är i stort sett oförändrad. 

Under 2010 var den 31,07 % av den totala sjukfrånvarotiden. 

2011 utgjorde den 31,21 % av total sjukfrånvaro vilket motsvarar 

1,55 % av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. 

Den totala sjuklönekostnaden var för år 2010 3,91 mkr 

eller 4 232 kr per anställd, jämfört med totalt 4,47 mkr eller 

4 812 kr per anställd för år 2011. Ökningen beror troligen på 

att det är sjukfrånvaron upp till 14 dagar, den tid som arbetsgivaren 

betalar sjuklön, som ökar mest. 

Sjukfrånvaro i kommunen tot (åldersintervall) 10–11 

2011 % av tillgänglig Varav sjuktillfällen 60 dagar el mer 

Ålder arbetstid Timmar % av tot sjukfrånv 

–29 2,28 699 17,50 

30–49 4,15 9 325 30,36 

50– 6,28 16 853 32,78 

Total 4,97 26 877 31,21 

2010 % av tillgänglig Varav sjuktillfällen 60 dagar el mer 

Ålder arbetstid Timmar % av tot sjukfrånv 

–29 1,78 493 19,33 

30–49 3,96 6 990 24,52 

50– 4,99 14 166 36,68 

Total 4,25 21 649 31,07 

Årsredovisning 2011 • Öckerö kommun 13

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Kommunen följer inte rekommendation från Rådet för 

kommunal redovisning gällande RKR 13:1 (redovisning av 

hyres-/leasingavtal). 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits 

till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag 

och avskrivningar. Definitionen för investering i Öckerö 

kommun är att det ska överstiga ett basbelopp samt ha en 

ekonomisk livslängd på minst 3 år. Aktivering sker när investeringen 

ianspråktas och aktivering påbörjas månaden 

efter ianspråktagandet. Kommunen har SKL:s skrift om avskrivningstider 

som utgångspunkt vid varje bedömning. Vi 

tar även hänsyn till erfarenhet och kunskap för att bedöma 

nyttjandeperioden. 

EXPLOATERINGSAVGIFTER 

Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar 

bl a Sudda/Hönö, Industriområde Klåva/Hönö, 

Varvet/Knippla samt Fiskaregården/Knippla. 

LEASING 

Alla kommunens leasingavtal har av väsentlighetsskäl 

klassificerats som operationell leasing. 

PENSIONSSKULD 

Kommunens samlade pensionsskuld uppgick till 268 mkr 

per 2011-12-31. Under avsättningar finns 32 mkr redovisat 

och under kortfristiga skulder finns de pensioner, 12 mkr, 

som tjänats in av de anställda under 2011. Under ansvarsförbindelser 

redovisas de pensionsförpliktelser som har 

tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. 

Åtagandet för medarbetare/pensionärer uppgick till 219 

mkr och from 2011 redovisas även ansvarsförbindelse 

avseende förtroendevalda med 4 kr. 2011 sänktes den s k 

diskonteringsräntan p g a extremt låg värde på den långa 

marknadsräntan, vilket innebar kraftig ökad skuld för 


redovisningsåret 2011. För Öckerö kommun blev ökningen 

21 mkr. Särskild löneskatt på kommunens pensionsskulder 

uppgick till totalt 65 mkr. Se tabell på sidan 9. 

UPPLUPNA TIMLÖNER 

Ändrad rutin from bokslut 20111231 gällande bokföring av 

förändring av skuld för upplupna timlöner. Tidigare bokfördes 

förändringen mellan skulden året innan och aktuellt 

bokslut på respektive verksamhet. Fr o m 20111231 bokförs 

förändringen centralt d v s skillnaden mellan upplupna timlöner 

bokslut 20101231 och bokslut 20111231. Detta görs p g a 

kort tidplan för att verksamheterna ska kunna färdigställa 

verksamhetsberättelse till nämnderna och deras möten. 

SÄRREDOVISNING AV VA-VERKSAMHET 

Ny VA-lag kom 2006 med krav på att va-verksamheten särredovisas 

från annan verksamhet fr o m redovisningsåret 

2007. VA-verksamheten är särredovisad i ekonomisystemet 

när det gäller driften men har ingen egen balansenhet, tillgångar 

och skulder ingår i kommunens balanskonton. 

VA – ÄNDRAD REDOVISNINGSPRINCIP I 

BOKSLUT 2010 

Kommunfullmäktige har tidigare år beslutat om två investeringsprojekt 

för VA (slamsilo och ventilationsanläggning 

vid Pinans reningsverk) med finansiering ur VA:s s k upparbetade 

eget kapital. På kommunens balansräkning har 

därför VA:s eget kapital lyfts ur kommunens Eget kapital 

och redovisas på egen rad som en avsättning. 

Beloppet skall uppfattas som tidigare års överuttag av 

avgifter från VA-kollektivet och hanteras i bokslutet som en 

skuld. 

Fortsatt anpassning till den nya VA-lagen innebär att 

VA:s resultat för år 2011, minus 0,8 mkr, inte påverkar 

kommunens resultat, utan redovisas som ett s k underuttag 

av avgift gentemot VA-kollektivet.

REDOVISNINGSMODELLENS DELAR 

Resultaträkningen (sid 16) visar kommunens ekonomiska 

resultat. Här redovisas intäkter minus kostnader vilket ger 

förändring av kommunens eget kapital. 

– Nettokostnaden visar verksamhetens intäkter minus 

verksamhetens kostnader. 

– Resultat före finansiella intäkter och kostnader 

anger om skatteintäkterna täcker nettokostnaden. 

– Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet 

av den löpande verksamheten, skatteintäkter samt finansiella 

poster. Om det inte finns några extraordinära poster 

är detta årets resultat. 

Finansieringsanalysen (sid 16) redovisar inbetalningar 

och utbetalningar, dvs hur medel anskaffas och hur dessa 

använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat 

investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida 

medel. 

I balansräkningen (sid 17) redovisas kommunens finansiella 

ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar 

kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder 

eller eget kapital. 

Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar 

och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna 

innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som 

förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. 

Anläggningstillgångar är tillgångar med längre 

varaktighet, t ex byggnader, fordon, maskiner. 

Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller 

med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet 

indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på 

skuldernas löptid. 

Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. 

Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar 

– långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar 

– kortfristiga skulder). 

Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger 

kommunens soliditet, d v s hur stor del av de totala tillgångarna 

som är finansierade med eget kapital. 


INLEDNING

RESULTATRÄKNING 

mkr 2011 Budget 2010 

2011 

Verksamhetens intäkter, not 1 165,5 150,9 163,9 

Verksamhetens kostnader, not 2, 3 –722,1 –714,0 –691,9 

Avskrivningar, nedskrivningar, not 10 –12,5 –12,5 –11,8 

Nettokostnad –569,1 –575,6 –539,8 

Skatteintäkter, not 4 501,9 490,1 484,2 

Kommunalekonomisk utjämning (statsbidrag), not 4 75,9 73,1 69 

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 8,7 –12,4 13,4 

Finansiella intäkter, not 5 2,7 2,4 1,9 

Finansiella kostnader, not 5 –1,4 –1,4 –0,6 

Resultat före extraordinära poster 10,0 –11,4 14,7 

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat, not 6 10,0 –11,4 14,7 

FINANSIERINGSANALYS 

mkr 2011 2010 

1. Den löpande verksamheten 

Verksamhetens intäkter 165,4 163,9 

Verksamhetens kostnader, inkl nedskrivningar exploatering –722,1 –691,9 

Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 –2,9 –3,7 

Verksamhetens nettokostnader –559,6 –531,7 

Skatteintäkter/kommunalekonomisk utjämning 577,9 553,2 

Finansiella intäkter 2,7 1,9 

Finansiella kostnader –1,4 –0,6 

Poster som bokförts direkt mot eget kapital 0 –7,9 

Justering för rörelsekapitalets föränd, not 8 –14,1 –13,4 

Verksamhetsnetto 5,5 1,5 

2. Investeringar 

Inköp av materiella tillgångar –22,4 –32,2 

Avyttrade materiella tillgångar 2,4 3,8 

Inköp av aktier och andelar –1,1 –2,0 

Investeringsnetto –21,1 –30,4 

3. Finansiering 

Ökning långfristiga fordringar 0 –7,2 

Minskning långfristiga fordringar 20,0 0 

Minskning långfristiga lån 0 0 

Finansieringsnetto 20,0 –7,2 

Förändring av likvida medel (= 1+2+3) not 9 4,4 –36,1 

Likvida medel vid årets början 75,1 111,2 

Likvida medel vid årets slut 79,5 75,1 

16 Årsredovisning 2011 • Öckerö kommun

BALANSRÄKNING 

mkr 2011 2010 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 10 164,8 153,2 

Maskiner och inventarier, not 10 29,0 23,4 

Pågående arbete, not 10 0,2 7,0 

Summa materiella anläggningstillgångar 194,0 183,6 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar och aktier, not 11 40,6 39,5 

Långfristig fordran, not 11 49,8 69,8 

Summa finansiella anläggningstillgångar 90,4 109,3 

Summa anläggningstillgångar 284,4 292,9 


Exploateringsfastigheter, not 12 15,5 14,2 

Kortfristiga fordringar, not 13 72,7 57 

Likvida medel, not 14 79,5 75,1 

Summa omsättningstillgångar 167,7 146,3 

Tillgångar 452,1 439,2 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital, not 15 299,0 289,0 

Därav årets resultat 10,0 14,7 

Avsättningar 

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 32,3 25,7 

Beräknad skuld löneskatt, not 16 7,8 6,2 

Summa avsättningar 40,1 31,9 

Långfristiga skulder 

Investeringsfond VA, not 16 6,7 7,0 

Anslutningsavgifter, not 16 1,3 0,0 

Gatukostnadsersättning, not 16 4,1 0,0 

Summa långfristiga skulder 12,1 7,0 

Skulder 

Kortfristiga skulder, not 17 100,9 111,3 

Summa skulder 100,9 111,3 

Eget kapital, avsättningar och skulder 452,1 439,2 

Panter och ansvarsförbindelser 

Panter och därmed jämförliga säkerheter 

Borgen gentemot bank, not 18 683,6 580,2 

Förlustansvar, not 18 0,9 1,4 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not 19 219,1 197,7 

Pensionsförpliktelser förtroendevalda, not 19 4,3 

Beräknad löneskatt på ovan pensionsförpliktelser, not 19 54,2 48,0 


INLEDNING

NOTER 

NOT 1 Verksamhetens intäkter 

tkr 2011 2010 

Försäljningsmedel 1 758 1 815 

Avgifter och ersättningar 72 665 70 132 

Hyror och arrenden 9 712 9 737 

Bidrag 34 300 31 988 

Försäljning verksamhet och entreprenad 44 225 42 964 

Övrigt 2 801 7 242 

Summa verksamhetens intäkter 165 461 163 878 

NOT 2 Verksamhetens kostnader 

tkr 2011 2010 

Lönekostnader 278 896 265 515 

Sociala avgifter 89 086 85 080 

Avsättning pensionsskuld, individuell 12 273 12 027 

Avsättning pensionsskuld, övriga 5 334 4 023 

Utbetalda ålderspensioner 8 226 7 032 

Förvaltningsavgifter pensioner 142 124 

Övriga personalkostnader 7 568 5 697 

Summa personalkostnader 401 525 379 498 

Anläggnings- och underhållsmaterial 1 463 2 355 

Inköp för försäljning 2 649 2 428 

Bidrag och transfereringar 39 093 39 354 

Entreprenader, köp av verksamhet 155 005 154 579 

Konsulttjänster 6 900 4 234 

Hyror och fastighetsservice 52 973 52 119 

Hyra/leasing anläggningstillgångar 3 728 4 430 

Bränsle, energi, vatten 8 775 8 177 

Förbrukningsinventarier, material 24 580 23 014 

Kontorsmaterial och trycksaker 1 174 1 162 

Reparationer och underhåll av 

maskiner och inventarier 3 675 2 351 

Diverse främmande tjänster 7 456 6 607 

Tele- och datakommunikation, porto 3 028 2 421 

Transporter 5 054 4 043 

Försäkringsavgifter, riskkostnader 1 360 1 419 

Övrigt 3 688 3 662 

Summa övriga kostnader 320 601 312 355 

Summa verksamhetens kostnader 722 126 691 853 


NOT 3 Leasing 

tkr 2011 2010 

Under året betalda leasingavgifter 

avseende Inventarier 226 728 

Transportmedel 1 644 2 450 

NOT 4 Skatteintäkter, kommunalek. utjämn. (statsbidrag) 

tkr 2011 2010 

Skatteintäkter 

Kommunalskatt 491 077 478 346 

Slutavräkning 1 763 313 

Preliminär slutavräkning 9 064 5 596 

Summa skatteintäkter 501 904 484 255 

Kommunalekonomisk utjämning 

(statsbidrag) 

Inkomstutjämningsbidrag 45 617 40 890 

Fastighetsavgift 21 273 16 365 

Regleringsbidrag 12 760 3 149 

Kostnadsutjämningsbidrag 0 700 

Konjunkturstöd 0 11 967 

Kostnadsutjämningavgift –1 920 0 

Avgift till LSS-utjämning –1 783 –4 091 

Summa kommunalekonomisk 

utjämning (statsbidrag) 75 947 68 980 

NOT 5 Finansiella intäkter och kostnader 

tkr 2011 2010 

Finansiella intäkter 

Ränteintäkter, banktillgodohavanden 1 435 630 

Ränteintäkter, koncernfordran 1 156 1 295 

Övriga ränteintäkter 76 36 

Övriga finansiella intäkter 5 

Summa finansiella intäkter 2 672 1 961 

Finansiella kostnader 

Räntekostnad pensioner 1 368 637 

Summa finansiella kostnader 1 368 637 

NOT 6 Årets resultat 

tkr 2011 2010 

Enligt balanskravet 

Årets resultat 10 004 14 747 

Avgår reavinst –1 594 –3 612 

Balansresultat 8 410 11 135

NOT 7 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader 

tkr 2011 2010 

Reavinster –1 594 –3 560 

Kostnader i samband m. reavinstberäkn. –7 –121 

Gatukostnadsersättning tidigare år –1 700 

Kostnader Återvinningscentral tidigare år 423 0 

S:a ej rörelsekapitalpåverkande poster –2 878 –3 681 

NOT 8 Justering för rörelsekapitalets förändring 

tkr 2011 2010 

Minskn/ökn av expl.fast., lager m m +/– –1 287 –715 

Minskn/ökn av kortfristiga fordringar, +/– –17 731 142 

Ökn/minskn pensionsavsättning, +/– 8 133 5 607 

Ökn/minskn långfristiga skulder, +/– 5 092 6 998 

Ökn/minskn övr kortfristiga skulder, +/– –8 287 –25 508 

Summa rörelsekapitalets förändring –14 080 –13 476 

NOT 9 Förändring av likvida medel 

2011 2010 

Ökning/minskning av kassa och bank, +/– 4 452 –36 143 

NOT 10 Materiella anläggningstillgångar 

tkr 2011 2010 

Allmän markreserv 

Ingående bokfört värde 13 802 13 765 

Nyanskaffningar 29 72 

Försäljningar –1 –35 

Omklassificering 0 0 

Utgående bokfört värde 13 830 13 802 

Verksamhetsfastigheter 

Ingående bokfört värde 465 537 

Nyanskaffningar 462 0 

Försäljning/utrangering 0 –165 

Utrangering avskrivning 0 152 

Årets avskrivning –58 –59 

Utgående bokfört värde 869 465 

Fastigheter för affärsverksamhet 


Nyanskaffningar 9 847 16 135 

Försäljning/utrangering 0 –357 

Utrangering avskrivning 0 357 

Årets avskrivning –4 751 –4 368 

Utgående bokfört värde 103 107 98 011 

NOTER 

tkr 2011 2010 

Publika fastigheter 


Nyanskaffningar 8 568 734 

Försäljning/utrangering 0 0 


Utgående bokfört värde 47 038 40 855 

Övriga fastigheter 

Ingående bokfört värde 38 54 

Årets avskrivning –16 –16 

Utgående bokfört värde 22 38 

Summa mark, byggnader, 

tekniska anläggningar 164 866 153 171 

Maskiner, inventarier, fordon 


Nyanskaffningar 11 613 9 141 

Försäljning/utrangering –1 764 –16 734 

Utrangering avskrivning 939 16 700 


Utgående bokfört värde 28 973 23 462 

Avskrivningar, nedskrivningar 

Avskrivningar, byggnader 7 210 6 826 

Avskrivningar, inventarier 5 277 4 923 

Nedskrivning anläggningstillgångar 0 95 

Summa avskrivning, nedskrivning 12 487 11 844 

Pågående arbeten 

Virtualiseringsprogram 0 671 

Fiber Kompassen 0 457 

Trafiksäkerhetsåtgärder Västervägen 0 519 

Flytt Kärrsvik återvinningscentral 0 422 

Gång- och cykelväg Norgårdsvägen 0 264 

Timglas Norgårdsvägen 0 123 

Ventilationsanläggning Pinan 0 932 

Allhuset Kompassen 0 40 

Breviksvägen 0 4 681 

Sandtvätt Pinan 2010 0 425 

Förlängning Burö 0 160 

Återvinningscentral 2011 158 0 

Trafiksäkerhetsåtgärder Västervägen 0 –1 699 

Summa pågående arbeten 158 6 995 


INLEDNING

NOTER 

NOT 11 Finansiella anläggningstillgångar 

tkr 2011 2010 

Aktier och andelar 

Öckerö Bostads AB 37 212 36 115 

Öckerö Rederi AB 2 000 2 000 

Renova AB 64 64 

Kommentusgruppen AB 1 1 

Västtrafik AB 780 780 

AB Jönköpingsbostäder 28 28 

Kommuninvest andelskapital/insats– 

emission* 551 546 

Summa aktier och andelar 40 636 39 534 

Långfristig fordran 

Reverser Öckerö Bostads AB 12 551 32 551 

Revers Öckerö Rederi AB 35 228 35 228 

Kommuninvest ekonomiska För. 2 000 2 000 

Summa långfristig fordran 49 779 69 779 

S:a finansiella anläggningstillgångar 90 415 109 313 

* Andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt andelskapital. 

Kommuninvest ekonomiska förening har därefter beslutat om 

insatsemissioner om sammanlagt 10 854 kr för Öckerö kommun. Öckerö 

kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening uppgick 

2011–12–31 till 550 854 kr. 

NOT 12 Exploateringsfastigheter 

tkr 2011 2010 

Markexploatering norr om Statoil 388 388 

Suddaområdet och Sandlyckeomr 4 365 2 671 

Industriområde Hönö Klåva 6 835 6 835 

Fiskaregården Källö–Knippla 2 118 2 518 

Varvet, Knippla 1:161 1 731 1 731 

Summa exploateringsfastigheter 15 437 14 143 

NOT 13 Kortfristiga fordringar 

tkr 2011 2010 

Kundfordringar 14 882 13 619 

Fordran Öckerö Bostads AB (netto) 5 461 4 514 

Diverse kortfristiga fordringar 28 606 15 904 

Kortfristig fordran VA 4 304 2 662 

Förutbetalda kostnader 12 703 15 330 

Upplupna intäkter 6 706 5 034 

Summa kortfristiga fordringar 72 662 57 063 


NOT 14 Likvida medel 

tkr 2011 2010 

Kassa 46 61 

Plusgiro 180 1 073 

Bank 79 315 73 955 

Summa likvida medel 79 541 75 089 

NOT 15 Eget kapital 

tkr 2011 2010 

Eget kapital vid årets början 289 011 282239 

Ändrar redovisningsprincip VA inv.fond 0 –7975 

Årets resultat 10 004 14 747 

Summa eget kapital 299 015 289 011 

NOT 16 Avsättningar och långfristiga skulder 

tkr 2011 2010 

Pensionsskuld 

Ingående avsättning pensionsskuld 25 708 21 196 

Avsättningar under året 3 286 3 716 

Utbetalningar –1 086 –1 058 

Ränteuppräkning, basbeloppsuppräkning, 

övriga poster 4 345 1 854 

Utgående avsättning pensionsskuld 32 253 25 708 

Löneskatt 

Ingående avsättning löneskatt 6 237 5 142 

Årets avsättning löneskatt 1 588 1 095 

Utgående avsättning löneskatt 7 825 6 237 

Summa avsättningar 40 078 31 945 

Långfristiga skulder 

Investeringsfond VA 6 735 6 998 

Anslutningsavgifter VA 1 288 0 

Gatukostnadsersättning 4 066 0 

Summa långfristiga skulder 12 089 6 998 

NOT 17 Kortfristiga skulder 

tkr 2011 2010 

Diverse kortfristiga skulder 571 344 

Skuld koncernbolag Örab (netto) 7 006 0 

Leverantörskulder 18 775 24 162 

Momsskuld (netto) 1 311 824 

Personalens källskatt 5 878 5 779 

Upplupna sociala avgifter 7 034 6 817 

Upplupen semesterlöneskuld och 

okompenserad övertid 21 785 21 694 

Upplupna timlöner avseende december 5 378 5 349 

Upplupen pension individuell del 12 273 12 027 

Upplupen löneskatt individuell del 2 977 2 918 

Skuld staten avsättning skatt 0 14 532 

Övrigt 17 895 16 859 

Summa kortfristiga skulder 100 883 111 305

NOT 18 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 

tkr 2011 2010 

Borgensförbindelser 

Öckerö Bostads AB 670 926 566 926 

ÖMC 12 484 12 984 

Renova 238 208 

Summa borgensförbindelser 683 648 580 118 

Förlustansvar egna hem 

SBAB 851 1 175 

BKN 70 185 

Summa förlustansvar 921 1 360 

Öckerö kommun har i maj 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld 

för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. 

Samtliga 267 kommuner som per 2011–12–31 var medlemmar i Kommuninvest 

har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar 

i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar 

fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande 

av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret 

fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun 

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Öckerö kommuns ansvar 

enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011–12–31 uppgick 

NOTER 

Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor 

och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala 

förpliktelserna uppgick till 619 989 722 kronor och andelen av de totala tillgångarna 

uppgick till 616 072 541 kronor. 

NOT 19 Ansvarsförbindelser 

tkr 2011 2010 

Ingående pensionsförpliktelser 197 654 206 284 

Utbetalningar –7 140 –5 977 

Ränteuppräkning, basbeloppsräkningr, 

övriga poster 28 551 –2 653 

Utg pensionsförpliktelser 219 065 197 654 

Pensionsförpliktelser förtroendevalda 4 271 0 

Ing löneskatt på pensionsförpliktelser 47 951 50 044 

Årets löneskatt på pensionsförpliktelser 6 230 –2 093 

Utg löneskatt på pensionsförpliktelser 54 181 47 951 

Summa ansvarsförbindelser 277 517 245 605 


INLEDNING

KOMMUNSTYRELSEN 

Ordförande: Arne Lernhag (M) 

Förvaltningschef: Ingvar TH Karlsson 

Antal årsarbetare: 42 

UPPGIFT 

För att kommunfullmäktige skall kunna ta beslut om inriktning, 

resursfördelning och uppföljning av den kommunala 

verksamheten skall kommunstyrelsen 

• utveckla och styra via policys/riktlinjer 

• ha ansvar för att all kommunal verksamhet drivs ur ett 

helhetsperspektiv där barn och unga sätts i främsta 

rummet 

• samordna arbetet med kommunens omvärldsanalys 

• verka för utveckling och samordning i internationella 

frågor 

• hantera/besluta i mark- och exploateringsärenden samt 

planfrågor av dignitet och av principiell betydelse 

• vara aktiv i Göteborgs Regionens Kommunalförbund och 

Business Region Göteborg 

• stödja demokratiarbete bland kommuninvånarna 

• ha uppsikt över verksamheten i kommunens bolag 

• ge stöd i ekonomiska frågor till förvaltningarna 

• ge stöd i personaladministrativa frågor till 

förvaltningarna 

• ge service till centrala politiska organ – kommunfullmäktige, 

kommunstyrelsen samt valnämnd 

• vara arkivmyndighet 

• ge stöd i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

• ansvara för övergripande intern, extern information och 

service 

• ge stöd i IT-frågor till förvaltningarna 

• utveckla näringsliv och turism 

• samordna kommunens folkhälso-, skydds- och säkerhetsarbete 

och krisledningsplanläggning samt följa 

utvecklingen på regional och central nivå. 

Verksamheten skall bidra till att 

• de kommunala förvaltningarna var för sig och geme 

samt bidrar till att kommunfullmäktiges vision kan 

förverkligas 

• kommunfullmäktiges finansiella målsättning uppfylls 

• kommunen är säker och trygg att bo, vistas och verka i. 


NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Centrala poster 

tkr 2011 2010 2009 

Borgensavgifter 1 534 1 405 1 410 

Utbetalda pensioner inkl löneskatt –10 086 –8 744 –8 352 

Korrigering tidigare inbetald löneskatt 0 395 0 

Förändring av semesterskuld, exkl 

avgiftsfinansierade verksamheter –905 –799 –1 212 

Insatser nödsituation (vattenläcka) 0 –923 0 

Återbetalning SKL 0 0 686 

Återbetalning från Telia 

(anpassning till avtal) 0 148 0 

Försäkringar och medlemsavgifter –1 769 –1 765 –1 785 

Planarkitekt –485 

Avfallshantering –1 038 

Reavinst/förlust centralt 1 567 3 573 10 237 

Övrigt, not 1 –2 960 2 786 7 237 

Summa –14 142 –3924 8 221 

Not 1: 2 786 tkr avser justeringspost gällande beräknat PO-pålägg och verkliga kost- 

nader vid årets slut (arbetsgivaravgifter, försäkringar och pensionskostnader). 

NETTOKOSTNAD PER KOMMUNSTYRELSEENHET 

tkr 2011 2010 2009 

Kommunchef –2 205 –2 079 –1 882 

Ekonomienhet –4 386 –4 397 –4 143 

Personalenhet –7 819 –7 610 –9 456 

Arbetsmarknadsenhet –3 436 –3 475 –3 108 

Centrala Politiska Organ –6 472 –6 551 –6 415 

IT-enhet 0 0 –4 715 

Informationsenheten –8 005 –6 425 0 

Näringslivsenhet –2 673 –2 617 –2 882 

Riskhanteringsenhet –9 563 –9 552 –9 087 

Summa –44 559 –42 706 –41 688

MÅLUPPFYLLELSE 

Samlad bedömning: 

En genomsnittlig måluppfyllelse kan beräknas till ca 85 %. 

Arbete återstår för att öka kommuninvånarnas upplevelse 

av ökad trygghet, färre ordningsstörningar och färre brott. 

Övriga tre mål är helt uppfyllda. 

Fastigheter: 

Senast vid utgången av 2013 uppgår det planerade 

fastighetsunderhållet till 120 kr per kvadratmeter. 

Avsatta medel (250 tkr) är fördelade till respektive förvaltning 

för att täcka ökad hyra. 

1. Kommuninvånarna upplever ökad trygghet, färre 

ordningsstörningar och färre brott. 

Rådet för Hälsa och Trygghet ska bjuda in polismyndigheten 

att medverka i en tvärsektoriell analysgrupp som ges 

uppdrag att presentera förslag på samverkansformer som 

behövs för att kunna arbeta effektivt med problembilden. 

2. Förenklad och säkrare ärendehantering för brukarna 

via kommunens hemsida. 

Sex e-blanketter finns inlagda på hemsidan: beställa container, 

anmäla ej tömt sopkärl, anmäla skadat sopkärl, anmäla 

trasig gatubelysning, beställa tomtkarta, beställa ritningar. 

3. Fem stycken medialt uppmärksammade händelser 

(GR) inom näringsliv och turism i Öckerö kommun 

Pressreleaser som berör ett antal olika händelser har skickats 

till media. Radio Göteborg har haft intervju med NEchefen 

angående Hönö-konferensen och turismen. GP har 

haft två uppslag, projekt ”Öckerö Centrum” och den satsning 

som görs på turismen i kommunen. Många magasin, 

bl a svenska, tyska och danska har publicerat artiklar om 

Bohuslän där Rörö har lyfts fram som en verklig pärla. 

KVALITETSREDOVISNING 

• 2011 års GNET-pris tilldelades Öckerö kommun och 

it-projektet ”virtualisering”. Det är Skattebetalarnas 

förening som lyfter fram ett projekt som innebär en besparing 

av skattepengar. Projektet innebär färre servrar, 

ökad säkerhet, effektivare arbetstid för it-personal och 

minskad elförbrukning. 

• It-projekt ”Centralt skoladministrativt system”: 

tidigare behövde it-service åka ut och ge service på varje 

enskild dator, nu styrs detta centralt av it-service. I projektet 

ingår också ”virtualisering av klienter” – ett ekonomiskt 

miljöalternativ till att köpa stationära datorer. Fler 

och fler användare får nu en s k tunn klient som kostar 

hälften så mycket som en dator och som drar nästan 

ingen ström och är ljudlös. 

UPPGIFTSMÅTT Kommunstyrelsen 


Utfall Utfall Utfall 

2011 2010 2009 

Centrala ramavtal 67 60 63 

Inkomna leverantörsfakturor 20 856 20 282 20 005 

varav e-faktura 3 713 840 – 

Löneutbetalningar 16 000 17 500 17 849 

Timmar – förhandling/överläggning 800 850 1 050 

Kontakter, ärenden och besök i 

medborgarkontoret/år ca 17 000 ca 16 000 16 000– 

16 500 

Inkomna samtal till växel/dag ca 225 ca 225 ca 225 

Datorer i systemet 1 080 1 100 1 000 

Användare 2 137 2 150 1 840 

Driftsupportärenden/it 2 580 2 392 2 513 

Antal EU-bidragsansökn via NE 13 13 11 

Besökande på ockero.com 805 000 681 000 – 

Aktiva företagskontakter ca 400 ca 420 – 

Säkerhets- och beredskapssamordn. 

Nätverksmöten 13 47 58 

Information och rådgivning 

Informationsinsatser 3 39 50 

Risksynsverksamhet 

risksyner 19 17 18 

brandskyddsredogörelser 19 17 10 

remissyttranden 28 17 17 

Förberedelse för räddningsinsats 

– övningstillfällen för insatsenheten 104 110 118 

– insatsmoment, kvalitetsredovisas 

för varje brandman 8 9 12 

Genomföra räddningsinsatser 

– räddningsinsatser 89 76 99 

– uppdrag i väntan på ambulans 126 110 138 

– lyfthjälp åt socialförvaltningen 12 9 – 

Efter räddningsinsats 

– insatsrapporter efter insats 227 195 237 

– särskilda olycksförloppsutredningar 2 2 1 

Folkhälsa: 

– möten i Rådet för Hälsa/Trygghet 4 4 – 

– COPE-utbildningar 0 1,5 – 

– möten med arbetsgruppen 

för ”Föräldrar emellan” 7 7 – 

– möten med arbetsgruppen 

”Håll dig frisk” 1 3 – 

– möten med arbetsgruppen kring 

”Våld i nära relationer” 5 5 – 

– delta i övriga nätverksmöten 20 34 – 

Kommentar uppgiftsmått: 

Måtten ovan har direkt koppling till verksamhetens uppgift och mäter följ- 

aktligen det vi kallar kärnkvalitet. Väsentliga avvikelser från föregående 

år finns inom projekt e-faktura, från 840 e-fakturor 2010 till 3 713 st 

2011. Vid utgången av 2011 hade antalet leverantörer som skickar elek- 

troniska fakturor ökat till 25 st. Ett annat område där kraftig avvikelse 

redovisas är inom riskhanteringsenheten och den uppgift som kallas 

säkerhets- och beredskapssamordning. Vakans inom funktionen förklarar 

minskningen i genomförda insatser mellan åren. 


VERKSAMHETSBERÄTTELSER


RESULTAT Kommunstyrelsens enheter 

tkr Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 

2011* 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 703 100 603 251 

Övriga intäkter 6 196 5 688 508 5 687 

Summa intäkter 6 899 5 788 1 111 5 938 

Kostnader 

Personalkostnader –32 801 –33 866 1 064 –31 812 

Entrepr köp av vht –346 –316 –30 –299 

Övriga kostnader –16 182 –15 473 –709 –14 366 

Kapitalkostnader –2 129 –2 112 –17 –2 167 

Summa kostnader –51 458 –51 767 309 –48 644 

Netto –44 559 –45 979 1 420 –42 706 

* Nämndsinterna intäkter och kostnader ingår med 46 tkr. 

NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Kommunstyrelsen 

tkr 2011 2010 2009 

Politisk verksamhet (KF, KS o. KSAU) –3 390 –3 121 –3 173 

Politisk verksamhet (adm) * –2 728 –5 149 –5 112 

Stöd till politiska partier –588 –566 –517 

Revision –882 –793 –816 

Allmänna val –159 –203 –190 

Överförmyndarverksamhet –539 –456 –440 

Demokrativerksamhet –56 –61 –60 

Övrigt inom politisk verksamhet –275 –275 –534 

Näringslivsutveckling –2 227 –1 021 –1 474 

Konsument– och energirådgivning –166 –164 –166 

Turism –896 –1 135 –980 

Folkhälsa –319 –320 –293 

Räddningstjänst –9 144 –9 105 –8 699 

Allmän kulturverksamhet 

(”Öckerö kommuns historia”) –23 –247 –15 

Individ- och familjeomsorg –5 –3 

Ensamkommande barn 0 0 –75 

Arbetsmarknadsåtgärder –3 806 –3 810 –3 421 

Allmän kommunadministration –11 374 –9 472 –8 249 

Medborgarkontoret –2 094 –1 880 –1 891 

IT-verksamhet –5 069 –4 098 –4 705 

Företagshälsovård –819 –827 –878 

Summa –44 559 –42 706 –41 688 

* Ändrad princip vid redovisning av chefslöner, se allmän 

kommunadministration och näringslivsutveckling 


• ”Öckerö är bäst i Göteborgsregionen på service 

till företagen”: Insikt – en mätning av kommunernas 

service till företagen genomfördes i 166 kommuner 

där Öckerö hamnade på plats 18, bäst i GR tätt följt av 

Partille och Mölndal. 

• SKL/”Öppna jämförelser”: Öckerö kommun är utsedd 

till nr två i landet som ”säkraste och tryggaste kommunen”. 

En trygg och säker kommun beskrivs som en 

kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där 

kriser hanteras på ett bra sätt och där medborgare och 

politiker har ett säkerhetsmedvetande grundat på faktiska 

förhållanden. 

• ”Öckerö – bästa kommun att bo i”: tidningen Fokus 

jämför kommunerna utifrån folkhälsa, medellivslängd, 

företagsklimat m m. (totalt 44 olika parametrar), i Västra 

Götaland och Halland räknas Öckerö som bästa kommun, 

kommunen finns på 18:e plats på listan över landets 

kommuner. 

• SKL/”Kommunens kvalitet i korthet”: webbinformation 

till medborgarna – på frågor inom 12 olika verksamhetsområden 

redovisar Öckerö bättre resultat på 4 

områden jämfört med riket, varav 3 finns inom skolans 

verksamhet. På 8 områden ligger kommunen sämre till 

än riket. Hemsidan skall omarbetas under 2012. 

EKONOMISK KOMMENTAR 

Kommunstyrelsens enheter redovisar positiv budgetavvikelse, 

1,4 mkr. I avvikelsen ligger en buffert, 790 tkr, samt 

209 tkr som inte fördelats. Kostnad för personal visar en 

positiv avvikelse, vilket beror på sjukskrivningar och att 

vakanta tjänster inte varit bemannade under året. 

INVESTERINGAR 

Kommunstyrelsens investeringsutgifter år 2011 uppgick till 

1 702 tkr. De största är: skoladministrativt system inom ITområdet, 

592 tkr, båt inom riskhanteringsenheten, 605 tkr. 

FOLKHÄLSOARBETET 

Uppdraget att samordna kommunens övergripande folkhälsoarbete 

har under 2011 framförallt inneburit genomförande 

av medborgardialoger kring trygghet tillsammans 

med kommunstyrelsepolitiker och polis. Vidare har arbetet 

innefattat fortsatt utveckling av föräldrastödet i kommunen 

där folkhälsoplaneraren bland annat fått i uppdrag att 

samordna en grupp satt att föreslå hur en gemensam arena 

0–18 år skulle kunna se ut.

DROGFÖREBYGGANDE ARBETE 

Arbetet har under året fortsatt att prioritera minskning 

av ungdomars alkoholdrickande. Detta har innefattat genomförande 

av drogvaneundersökningen och redovisning 

av dess resultat, opinionsarbete i form av föräldramöten 

(förskola-gymnasium), massmediakontakter, kontakt med 

polis, vuxenvandrare m m. 


Årets drogvaneundersökning visar att 30 % av eleverna 

i årskurs 7–9 är alkoholkonsumenter (65 % 2003). 75 % av 

eleverna har aldrig rökt (40 % 2003). 

Finansierat av Folkhälsoinstitutet har dragförebyggaren 

arbetat med att sprida kommunens arbetssätt ”Alla Överens” 

till andra kommuner i landet. 



BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Ordförande: Kerstin Torsede/Ingvar Svensson (FP) 

Förvaltningschef: Jan Magnusson 


UPPGIFT 

För att invånarna skall få sina behov av omsorg och utbildning 

tillgodosedda skall Barn- och utbildningsnämnden 

verka för att 

• skapa positiva och engagerande lärandemiljöer 

• stödja elevens lärande och sociala utveckling då den 

genomför sin individuella utvecklingsplan 

• ha ett särskilt ansvar för barn/elever i behov av stöd 

• skapa förutsättningar för barnets/elevens egen delaktighet 

i enskilda och gemensamma frågor 

• systematiskt arbeta med uppföljning, utvärdering och 

kvalitetsredovisning 

• aktivt motverka kränkande särbehandling, mobbning, 

rasism och främlingsfientlighet och främja likabehandling 

• arbeta med att öka barns/elevers miljömedvetande 


• barns/elevers nyfikenhet och lust att lära uppmuntras 

och stimuleras 

• barns/elevers förmåga att lära och samarbeta uppmuntras 

och utvecklas 

• elever är väl förberedda för vuxenlivet gällande teoretiska 

och praktiska färdigheter 

• tydliggöra kvaliteten i verksamheten 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

9897 

Kvalitetsredovisning: 

Trivsel och trygghet 

9696 

97 

92 

Öckerö kommun 

87 

91 

Förskola Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gymn.år 2 


GR 

95 

90 


Samlad bedömning 

Av de åtta mål som upprättats i uppdragshandlingen för 

2011 har fyra uppnåtts och fyra inte uppnåtts. 

En anledning är att ambitionsnivån höjdes inför 2011 där 

alla elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till 

gymnasieskolan och inget barn eller elev blir trakasserat, 

kränkt eller mobbat. Vi ligger nära måluppfyllelse då 97 % av 

eleverna som lämnade åk 9 var behöriga till gymnasieskolan 

efter sommarskolan (92,8 % före sommarskolan), antingen 

till ett studieförberedande eller yrkesförberedande program. 

Angående målet om att inget barn/elev ska utsättas för 

någon form av kränkande behandling är rektorernas bedömning 

att det sker en positiv utveckling. Det pågår ett 

metodiskt arbete med värdegrundsfrågor men det har förekommit 

några fall av kränkningar och mobbning så målet 

med nolltolerans är inte uppnått. 

Inom uppföljningsansvaret har vi följt upp alla i åldern 

16–20 år men alla har inte avslutat en gymnasieutbildning. 

Förvaltningen har presenterat förslag om hur Ankaret, 

Minnessten och Brattelyckan kan avvecklas men några 

konkreta åtgärder har inte påbörjats. 

1. Alla elever som lämnar grundskolan ska vara 

behöriga till gymnasieskolan 

Målet är ej uppnått. 

2. Öka elevernas delaktighet i lärprocessen 

Målet är uppnått. 

3. Öka elevernas valmöjligheter och konkurrenskraft 


4. Öka föräldrarnas möjligheter att kunna stödja sitt 

barn i dess lärande 


% 

100 

90 

80 

70 

60 


Delaktighet och inflytande 

92 

88 

8888 

93 

80 

63 66 

79 

66 


Öckerö kommun GR

5. Inget barn eller elev blir trakasserat, kränkt 

eller mobbat 


6. Öka IT-användandet 

Målet är uppnått 

7. Eleverna inom uppföljningsansvaret fullföljer sin 

utbildning 


8. Genomföra planerade insatser för lokalutveckling 



I enlighet med Skollagen (2010:800) ska varje huvudman 

inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, 

följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning 

och utvärdering av utbildningen ska genomföras 

även på förskole- och skolenhetsnivå. Denna redovisning 

bygger på förskolornas, skolornas och fritidshemmens 

upprättade kvalitetsredovisningar. Arbetslagen synar sina 

verksamheter, dess förutsättningar och inre arbete samt 

resultat och måluppfyllelse. Därefter görs en utvecklingsplan 

med utgångspunkt i analysen av måluppfyllelse och 

resultat. 

Inledningsvis kan konstateras att 2011 har varit ett speciellt, 

och intensivt, år för alla som är verksamma inom 

utbildningsområdet. Ett stort antal nationella reformer har 

genomförts som ny skollag, ny läroplan för förskolan, ny 

läroplan och kursplaner i grundskolan, ny gymnasieskola, 

ny lärarutbildning, ny betygsskala och införande av lärarlegitimation. 

Detta har genomsyrat arbetet under året men 

förvaltningen har också genomfört aktiviteter som varit 

beslutade på kommunal nivå. 

% 

100 

90 

80 

70 

60 


Kunskap och lärande 

95 

9695 94 

92 

90 

79 

76 


Öckerö kommun GR 

85 

77 


2011 har kommunerna i Göteborgsregionen genomfört 

en gemensam enkät för första gången. Denna enkät kommer 

att genomföras under minst tre år. Detta innebär att 

kommunerna inte bara kan följa upp sina egna resultat 

kontinuerligt utan även göra jämförelser med övriga GRkommuner. 

Enkäterna riktar sig till elever och föräldrar i 

åk 2, 5 och 8 i grundskolan, elever i åk 2 på gymnasiet samt 

föräldrar med barn i förskolan. När det gäller svar i föräldraenkäten 

har Öckerö kommun en svarsfrekvens på mellan 

35 % och 63 %. Dessa resultat är de bästa i GR. Vi kommer 

under nästa år att arbeta intensivt med att öka svarsfrekvensen, 

då den trots jämförelsen med GR är för låg. På 

elevenkäten var svarsfrekvensen i paritet med GR och mellan 

71 % och 95 % beroende på årskurs. Några resultat från 

enkäten redovisas i diagram nedan och på föregående sida. 

I förskolan rapporteras föräldrasvar och i övriga årskurser 

är det elevsvar. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har under hela 2011 

genomfört en kompetensutveckling riktad till all personal i 

fritidshem. Syftet med kompetensutvecklingen har varit att 

sätta fritidshemmets pedagogiska verksamhet i fokus för att 

utveckla innehåll och metoder. 

Under läsåret 2010/2011 har Öckerö kommun fått 7 anmälningar 

från föräldrar som till Skolinspektionen påtalar 

brister i kommunens agerande i olika sammanhang. Efter 

att kommunen har lämnat yttranden, svarat på frågor och 

skickat in dokumentation i de olika ärendena har Skolinspektionen 

lämnat sitt beslut. I tre av fallen har Skolinspektionen 

inte funnit skäl att utreda ärendena. I ett fall har 

Skolinspektionen avstått från att ingripa eftersom kommunen 

redan rättat till felet. 

I två av fallen beslutades att inte vidta någon åtgärd då 

Skolinspektionen inte hade något att anmärka. Ett ärende 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

96 96 


Bemötande 

95 

92 

94 

90 

79 

83 

89 

82 


Öckerö kommun GR 




NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Barn och utbildning 

tkr 2011 2010 2009 

Nämndskostnader –1 018 –865 –853 

Stöd till studieorganisationer –270 –270 –270 

Kulturskolan –1 972 –1 882 –1 840 

Öppen förskola –119 –101 –77 

Pedagogisk omsorg –3 329 –3 700 –3 730 

Förskola –47 530 –46 665 –45 875 

Fritidshem –8 776 –8 999 –8 616 

Förskoleklass –3 743 –3 474 –3 772 

Grundskola inkl. skolbibliotek –109 149 –102 058 –101 638 

Obligatorisk särskola –5 818 –5 890 –5 993 

Öckerö gymnasieskola inkl 

Öckerö studiecentrum –6 978 –6 668 –7 014 

Interkommunal skolersättning, 

gymnasiet –50 069 –51 713 –52 251 

Skolskjuts och inackorderings- 

tillägg, gymnasiet –2 751 – 2 797 –2 654 

Vuxenutbildning i egen regi –1 007 –912 –954 

Vux, interkommunal skolersättning –897 –1 258 –1 295 

Gymnasiesärskolan –4 989 –4 245 –3 838 

Särvux –315 –359 –385 

Sfi –651 –612 –392 

Summa –249 381 –242 468 –241 447 

RESULTAT * Barn- och utbildningsnämnden 


2011 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 8 346 9 200 –854 8 938 

Övriga intäkter 52 458 48 544 3 914 52 870 


Kostnader 

Personalkostnader –138 871 –138 700 –171 –134 819 

Entrepren. köp av vht –118 706 –119 789 1 083 –119 274 

Kapitalkostnader –1 021 –1 098 77 –948 

Övriga kostnader –51 587 –49 281 –2 306 –49 234 

Summa kostnader –310 185 –308 868 –1 317 –304 275 

Summa netto –249 381 –251 125 1 744 –242 467 

* Interna intäkter och kostnader ingår 8 121 tkr. 

INVESTERINGAR Barn- och utbildningsnämnden 

tkr Utfall Budget 


2011 2011 

IT investeringar 278 483 

Inventarier Ankaret 58 50 

Inventarier Vipekärr Kaprifolen 48 45 

Allhuset Kompassen 454 540 

Inventarier Fotö, Hälsö – 300 

Summa 838 1 418 

MERITVÄRDEN enligt Skolverket 

är ännu inte avslutat. Öckerö kommun har således inte fått 

någon kritik från Skolinspektionen eller beslut om att vidta 

åtgärder under detta läsår. 

Varje år redovisas samtliga kommuners genomsnittliga 

meritvärde av Skolverket. Meritvärdet utgörs av summan 

av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. 

(G = 10, VG = 15 och MVG = 20 poäng). Det möjliga 

maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga 

meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg 

i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras 

med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. 

Barn- och utbildningsnämnden genomför en långsiktig 

satsning med att ständigt förbättra elevhälsoarbetet för 

att kunna stödja elever, och framförallt elever i behov av 

särskilt stöd, att nå målen för undervisningen. Under 2011 

har en Elevhälsoplan arbetats fram och antagits av Barn- 

och utbildningsnämnden. Samtliga grundskollärare deltog 

under 2010 i en kompetensutveckling på temat ”Mål och 

bedömning”. Vår analys är att dessa satsningar har bidragit 

till ett gott resultat, klart bättre jämfört med riket. 


Resultatet för 2011 i jämförelse med budget är positivt med 

1 744 tkr. De större avvikelserna härrör sig från följande 

verksamheter; 

• Gymnasieskolans interkommunala skolersättning inkl 

skolskjutskostnader, 2 156 tkr 

• Gymnasiets vuxenutbildning, 425 tkr 

2011 2010 2009 

Genomsnittligt meritvärde Öckerö 221 215 225 

Genomsnittligt meritvärde Riket 210 209 210 

Interkommunal skolersättning gymnasiet inklusive 

skolskjutskostnad och inackorderingstillägg visar på ett 

överskott mot budget om 1 970 tkr, medan försäljning av 

gymnasieplatser blev lägre än budget med –402 tkr. Den 

lägre kostnaden för köp av interkommunala och av fristående 

gymnasieplatser beror både på något färre elever än 

beräknat men också på att snittkostnaden har sjunkit något 

per plats. 

Överskott avseende gymnasiets vuxenutbildning 

beror till största del på att kostnader för köp av platser var 

lägre än budgeterat och på ett nettoöverskott avseende försäljning 

av platser på yrkesvuxutbildningen med inriktning 

matros. 

En jämförelse mellan nettokostnader per verksamhet 

visar på följande större skillnader mellan åren. Totalt sett 

har nettokostnaderna ökat med 6 913 tkr mellan åren 2010 

och 2011.

• Nettokostnaden för pedagogisk omsorg har minskat med 

371 tkr beroende på färre vårdnadsbidrag och färre 

familjedaghem. 

• Nettokostnaderna för förskolan har ökat med 865 tkr, 

vilket framförallt härrör sig från, förutom löneökningar, 

fler förskolebarn under framförallt vårterminen 2011. 

• Grundskolan, fritidshem och förskoleklassverksamhetens 

nettokostnader har ökat med 7 137 tkr. Det beror framförallt 

på att kostnaderna har ökat för köp av platser i 

och med att antalet elever i fristående skolor har ökat. 

Betelskolan har nu F- åk 9. Ökade hyreskostnader avseende 

om- och nybyggnation av Kompassen/ Högåsen, 

engångskostnad för projekteringskostnader avseende 

Fotö och Hälsö, samt löneökningar. 

• Öckerö gymnasieskola inkl Öckerö studiecentrums 

kostnader har ökat mellan åren på grund av ytterligare 

ett elevbyte samt löneökningar men har samtidigt haft 

minskade kostnader på grund av eleverna from oktober 

månad äter sina luncher på Brattebergsskolan. 

• Antalet köpta interkommunala gymnasieplatser har 

minskat med 43 elever vid jämförelse med höstterminens 

elevantal föregående år. Kostnaden har minskat med 

1 644 tkr. 2011 års genomsnittliga kostnad för en gymnasieplats 

var ca 88 tkr jämfört med 89 tkr 2010. 

• Vuxenutbildningens nettokostnad har minskat under 

året med 361 tkr på grund av färre elever. 

• Kostnaden för gymnasiesär har ökat med 744 tkr beroende 

på dyrare platser men antalet elever har minskat 

med 1 elev under höstterminen. 

I tabellen Resultat, s 28, är intäkterna 3 060 tkr högre 

än budget, trots att taxor och avgifter har minskat med 

854 tkr. De fristående förskolorna fakturerar numer sina 

föräldraavgifter. Statsbidragen Läsa, skriva, räkna och sommarskola 

är heller inte budgeterade eftersom de söks och 

beviljas innevarande år. 

Under 2011 har yrkesvuxutbildningen med inriktning 

matros bedrivits tillsammans med Öckerö Maritima Centrum 

men är inte med i budgeten på grund av osäkerhet om 

omfattning när budget upprättades. Intäkterna var 2011 

ca 2 400 tkr. Entreprenad och köp av verksamhet för vuxenutbildningen 

har ökat i motsvarande mån. Kostnad för 

entreprenad är 1 083 tkr lägre än budget, vilket framförallt 

beror på minskade kostnader för köp av platser på interkommunal 

och fristående gymnasieskolor. Köp av platser 

på obligatorisk särskola och skolskjutsar inom både obligatorisk 

särskola och gymnasiesär visar också på ett positivt 

resultat gentemot budget. Övriga kostnader har en negativ 

avvikelse mot budget med 2 306 tkr. Häri ingår engångskostnad 

för projekteringskostnad för lokaler på Fotö och 

Hälsö, ökade kostnader för fastighetsservice och reparationer 

och inköp av datorer och IT-material. 


UPPGIFTSMÅTT Barn- och utbildningsnämnden 

2011 2010 2009 

Pedagogisk omsorg 27 34 35 

Vårdnadsbidrag 27 29 32 

Förskola 1–5 år egen regi 359 367 349 

Förskola kooperativ, frist förskolor 231 224 242 

Annan kommuns förskola 1 – – 

Kooperativ annan kommun – 1 1 

Summa förskola 591 592 592 

Fritidshem 6–12 år 526 491 442 

Fritidshem Särskola 7 3 3 

Fritidshem fristående skolor 24 30 31 

Köp av fritidshemsplats 

annan kommun – – – 

Antal elever i 

Förskoleklass 163 147 151 

Årsklass 1–6 844 837 822 

Årsklass 7–9 386 388 472 

Annan kommuns grundskola 4 8 6 

Fristående förskoleklass 11 10 8 

Fristående grundskola 159 133 97 

Fristående fritidshem 25 – – 

Grundsärskola egen regi 17 9 11 

Individintegrerad särskola 7 10 10 

Annan kommuns grundsärskola 1 2 2 

Samhällsvetenskapsprogr, (DSG) 133 132 132 

Samhällsvetenskapsprogrammet, 

(DSG) egna elever 20 24 24 

Sjöfartstekniskt program, däck (FST) 51 58 60 

Sjöfartstekniskt program, däck (FST) 

egna elever 14 9 11 

Sjöfartstekniskt progr, maskin (MST) 29 29 13 

Sjöfartstekniskt progr, maskin (MST) 

egna elever 8 13 3 

Marint verkstadstekniskt program – – 12 

Marint verkstadstekniskt program, 

egna elever – – 12 

Naturvetenskapsprogrammet 

(Marinbiologi) 78 71 67 

Naturvetenskapsprogrammet 

(Marinbiologi) egna elever 22 19 23 

Tot ant elever Öckerö gymnasieskola 291 290 284 

Annan kommuns gymnasium, 

varav 64 i Öckerö gymnasieskola 336 369 362 

Fristående gymnasieskola 207 213 208 

Landstingsskola 6 10 9 

Tot ant elever gymn köp av platser 549 592 579 

Öckerö studiecentrum 12 12 23 

Öckerö vuxenutbildning 38 15 19 

Vuxenutbildning övriga köp av plats 42 44 48 

GR vux matrosutbildning 15 28 – 

Yrekesvux Öckerö elever antal 28 – – 

Annan kommuns gymnasiesärskola 12 13 9 

Särvux 16 20 16 

Köp av plats särvux i annan kommun 3 3 – 

Sfi-utbildning, antal elever 11 18 16 

Uppgifter per 15 oktober 




UPPGIFTSMÅTT Barn- och utbildningsnämnden 

Antal enheter 

2011 2010 2009 

Pedagogisk omsorg 6 7 7 

Förskoleavdelningar, varav fristående 34/12 34/15 34/15 

Grundskolor 12 12 12 

Gymnasieprogram 3 4 4 

Personaltäthetsmått för antal årsarbetare per 100 barn/elever 

2011 2010 Komgrupp 

2010 

Förskoleklass 4,79 4,35 5,6 

Grundskola, lärare/Pedagogisk pers 8,28/8,5 7,73/8,05 7,7/– 

Gymnasieskolan 7,13 7,46 7,8 

Personaltäthetsmått för antal elever per pedagog 

2011 2010 Komgrupp 

2010 

Förskola, kommun/fristående 5,25/5,66 5,75/5,79 5,5 

Pedagogisk omsorg 4,5 4,86 5,2 

Fritidshem 18,08 18,67 22,7 

Slutbetyg år 9 Brattebergsskolan (B=Brattebergsskolan, R=Riket) 

B 11 R 11 B 10 R 10 B 09 R 09 

Antal elever 139 107 177 193 112 739 173 119 042 

Andel % elever: 

Behöriga till 

gymnasieskolan 94,2 87,7 94,3 88,2 93,1 88,8 

Ej uppnått målet 

i ett ämne 8,6 7,7 11,4 7,9 3,5 7,9 

Ej uppnått målen i 

två eller fler ämnen 3,6 14,0 8,3 15,5 5,7 15,1 

* Behöriga för 2011 avser yrkesprogrammet. 

Betyg Den Seglande Gymnasieskolan och 

Fiske- och sjöfartstekniska programmet År 3 

DSG 11 DSG 10 DSG 09 FST 11 FST 10 FST 09 

Antal studerande 43 44 44 18 21 15 

Antal kurser totalt 29 31 31 27 28 26 

Icke godkända 7 5 1 16 28 3 

Godkända 70 74 49 200 227 169 

Väl godkända 291 305 238 142 152 116 

Mycket väl godk 829 958 1 061 68 43 54 

Betyg Marinbiologi/Maskin- o verkstadstekniskt program År 3 

MB MB MV MV 

2011 2010 2011 2010 

Antal studerande 23 20 3 9 

Antal kurser totalt 29 28 27 26 

Icke godkända 3 7 4 36 

Godkända 139 185 15 51 

Väl godkända 216 245 5 14 

Mycket väl godkända 277 128 3 3 


INVESTERINGAR 

Under 2011 har 454 tkr investerats i ny-/ombyggda Kompassen/Högåsen. 

På Ankaret, Vipekärr och Kaprifolen har 

vissa inventarier köpts in. Ett totalt investeringsutrymme 

på 278 tkr har använts till IT och datorinköp till elever och 

personal. Datorteket har uppdaterat hårdvara och mjukvara. 

Elevhälsan har fördelat datorer till elever i behov av 

särskilt stöd. Resterande investeringsmedel, förutom 300 

tkr som var reserverade för om- och nybyggnation av Hälsö 

och Fotö, reserveras till 2011. 

UPPGIFTSMÅTT 

Grundskolans elevantal är i stort sätt oförändrat i årskurs 

1–9, medan elevantalet i fristående skolor och annan kommuns 

grundskola har ökat med 22 elever. 

Lärartätheten har ökat inom grundskolan. Personaltäthet 

inom förskoleverksamheten och fritidsverksamheten har 

också förbättrats något mot föregående år. 

Antalet gymnasieelever, köpta platser har minskat under 

2011 med 43 st. 

BARNBOKSLUT 

Viktiga beslut i nämnden under 2011 som har påverkat 

barn och ungdomar 

Alla beslut i Barn- och utbildningsnämnden påverkar barn 

och unga i olika grad. 

Vilka möjligheter har barn och unga att få inflytande 

över beslut som rör dem? 

• Formellt via klassråd, elevråd, föräldraråd 

• Informellt via samtal och diskussioner 

• Vid individuella utvecklingssamtal och planering av 

individuella utvecklingsplaner 

FRISTÅENDE VERKSAMHET 

Barn- och utbildningsnämnden har under många år haft 

en stor andel förskoleverksamhet knuten till externa utförare 

och entreprenader. Fr o m den 1 juli 2011 godkändes 

samtliga dessa utövare av förskoleverksamhet av Barn- och 

utbildningsnämnden som fristående förskolor. Huvudmän 

är Öckerö församling och Betelförsamlingens skolstiftelse, 

föräldrakooperativen Sjöstjärnan, Björkdungen och Nästet. 

Den fristående förskoleverksamheten är ca 40 % av kommunens 

totala verksamhet. 

I Öckerö kommun finns en fristående skola, Betelskolan. 

Här bedrivs fritidshemsverksamhet och grundskoleverksamhet 

från förskoleklass till årskurs 9. 

Öckerö kommun köper ca 88 procent av gymnasieplatserna 

från andra kommuner och fristående gymnasieskolor. 

Vi köper också verksamhet inom vissa områden till 

våra specialutformade gymnasieprogram. Totalt uppgick 

kommunens inköp av verksamhet till 119 mkr.

SOCIALNÄMNDEN 

Ordförande: Kent Lagrell (M) 

Förvaltningschef: Ingela Johansson 


UPPGIFT 

För att skapa förutsättningar för invånarna i Öckerö kommun 

att leva värdiga liv oavsett uppkommen livssituation 

skall socialnämnden 

• göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i 

kommunen 

• främja förutsättningarna för goda livsmiljöer 

• medverka i samhällsplaneringen 

• utreda och fatta beslut om bistånd och insatser 

• utföra psykosocialt behandlingsarbete 

• ansvara för flyktingsamordning och myndighetsutövning 

vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn 

• ansvara för stöd i form av ungdomsmottagning, alkoholrådgivning, 

familjerådgivning, ungdomstjänst, medling 

och öppen vårdform inom psykiatriska tvångsvården 

m m. 

• ansvara för insatser som möjliggör kvarboende 

• ansvara för hemtjänst 

• ansvara för boendestöd 

• ansvara för daglig verksamhet 

• ansvara för särskilt boende 

• ansvara för insatser enligt Lagen om särskilt stöd och 

service till personer med funktionsnedsättning 

• ansvara för god kommunal hälso- och sjukvård 

• ansvara för stöd till de personer som vårdar eller stödjer 

närstående 

• ansvara för myndighetsutövning enligt alkohollagen och 

tobakslagen 

• ansvara för den kommunala kontrollen enligt lagen om 

detaljhandel med nikotinläkemedel. 


• skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna 

• skapa jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet att delta i 

samhällslivet 



Av uppdragshandlingens sex mål har fyra uppfyllts helt. 

Flera mål är pågående processer och kräver ett långsiktigt 

arbete. Ökade kostnader för hemtjänst och försörjningsstöd 

har hanterats inom budgetramen. 

Verksamhetsmässiga mål enligt KF-beslut 

1. Fler äldre kommer direkt hem efter sjukhusvistelse 


Ungefär 53 % (67 % 2010) av utskrivningsklara från sjukhuset, 

återgår till ordinärt boende utan vistelse på korttidsplats. 

Den genomsnittliga beläggningsgraden har ökat 

på på Rehabgården 83 % (75 % 2010). 68 personer från 

ordinärt boende har fått rehabilitering/återhämtning på en 

korttidsplats (72 personer 2010). 

2. Arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd erbjuds 

sysselsättning/praktik 


Mål och satsningar 2011 

3. Har brukare i behov av stöd erbjudits hemmaplanslösningar 

av god kvalitet 


4. Har brukare i behov av bostad med särskild 

service enligt SoL och LSS erbjudits plats med 

lämplig inriktning 


Rehabgården och Solhöjden fortsätter anpassa sin verksamhet 

till nya målgrupper. 

IFO/funktionshinder behöver göra en fördjupad/övergripande 

kartläggning/inventering på vilka behov som 

finns idag och i framtiden. 

5. Har regelbunden uppföljning av kvaliteten i 

verksamheterna skett och förbättringsområden 

identifierats 


6. Har brukare med bostad med särskild service 

enligt SoL och LSS en hyra som är anpassad till 

hyresmarknaden i övrigt 


UPPGIFTSMÅTT MED KOMMENTAR 

Funktionshinder, tabell 1 

Antalet personer tillhörande LSS har ökat med 4 %. Snittkostnaden 

för hyresgäster i särskilt boende har ökat med 

2,4 %. Antal dygn köpt boende har minskat något. Antalet 

arbetstagare i daglig verksamhet i kommunens regi har 

ökat från 27 till 35. Antalet köpta platser ligger kvar på 4. 

Andelen med daglig verksamhet på hemmaplan har ökat. 

Nya arbetstagare har fått daglig verksamhet på hemmaplan. 

Snittkostnad per arbetstagare i daglig verksamhet 

egen regi har minskat med 11,9 %. Antalet utförda timmar 

pers ass +LASS i egen regi har ökat med 12,2 %. 




1. UPPGIFTSMÅTT Funktionshinder 

Förändr % 

10–11 2011 2010 2009 

Ant pers. tillhörande LSS +4,4 % 118 113 100 

Hyresgäster i särskilt boende 0 % 25 25 24 

Snittkostnad per boende, tkr +2,4 % 803 788 766 

Ant personer köpt 

boende –33,3 % 2 3 1 

Ant dygn köpt boende –14,0 % 733 852 365 

Ant personer korttidsboende * 8 – – 

Ant dygn korttidsboende * 1 652 – – 

Arbetstagare i daglig vht 

i kommunens regi 31/12 29,6 % 35 27 27 

Snittkostn. per arb.tag, tkr –11,9 % 200 227 196 

Ant personer med köpt 

daglig verksamhet 31/12 0 % 4 4 8 

Personer med personlig 

assistans under året –4,2 % 23 24 24 

Snittkostnad per person, tkr +1,5% 309 304 310 

Antal utförda timmar 

Pers.ass + LASS egen regi 12,2 % 16 938 15 097 20 844 

* Tidigare registrerade som köpt boende funktionshinder och institutionsvård IFO. 

2. UPPGIFTSMÅTT Individ- och familjeomsorg 

Socialkontor och 

behandlingsenhet 

Antal vuxna på institution, 

Förändr % 2011 2010 2009 

10–11 

kvartal 4 –10 % 9 10 3 

Antal vårddygn, vuxna på 

institution +101,8 % 1 354 671 1 160 

Kostnad/vårddygn vuxna 

snitt, kr –21,2 % 1 455 1 846 1 482 

Antal barn på institution +75,0 % 7 4 10 

Antal vårddygn, 

barn på institution –28,2 % 837 1 166 1 675 

Kostnad/vårddygn barn 

snitt, kr –22,1 % 2 894 3 715 4 167 

Barn i familjehem –16,7 % 15 18 18 

Antal vårddygn i familjehem –32,5 % 3 801 5 628 4 670 

Barn i familjehem, flykting +22,2 % 11 9 8 

Antal brukare boendestöd +3,7 % 28 27 25 

Antal besök behandlings- 

enhet, bistånd –6,1 % 508 541 u.s. 

Antal besök behandlings- 

enhet, service +6,2 % 464 437 u.s. 

Antal hushåll med 

försörjningsstöd –8,0 % 197 214 176 


3. UPPGIFTSMÅTT Äldreomsorg ordinärt boende 

Ant vårdtagare (inkl. de med 

Förändr % 2011 2010 2009 

10–11 

enbart matdistr.) 31/12 +2,5 % 323 315 292 

Snittkostnad/vårdtagare, tkr +6,0 % 70 66 64 

Antal hemtjänsttimmar +9,8 % 75 097 68 405 60 951 

Snittkostnad per 

hemtjänsttimme, kr –1,6 % 300 305 306 

Matdistribution, antal port. +19,9 % 20 450 17 051 17 237 

Antal personer med 

hemvårdsbidrag +17,9 % 46 39 47 

4. UPPGIFTSMÅTT Äldreomsorg särskilt boende/korttid 

Kö till särskilt boende 

Antal dygn köpta platser ut- 

Förändr % 2011 2010 2009 

10–11 

skrivningsklara o. mellanvård +50 % 42 28 21 

Antal dygn hospiceplats –37,5 % 15 24 22 

Kö till särskilt boende 

under året i snitt +25 % 7,5 6 3,5 

Rehabgården 

Antal vårddygn Rehabgården +5,9% 1 982 1 871 2 329 

Snittkostnad per vårddygn, kr +6,2% 2 432 2 290 1 770 

Antal gäster Rehabgården +40,6% 90 64 79 

Äldreboendet Solhöjden 

Antal boendeplatser inkl 

6 korttidsplatser och 

2 trygghetsplatser 0 % 88 88 88 

Snittkostnad per plats, tkr –2,3 % 344 351 350 

Antal korttidsdygn +3,4 % 2 075 2 006 2 622 

varav på trygghetsplats 

(utan bistånd) –50,5 % 189 382 418 

Bergmans gruppboende 

Antal boendeplatser 0 % 32 32 32 

Snittkostnad per plats, tkr –0,9 % 433 437 441 

Antal korttidsdygn +74,2 % 277 159 459 

5. UPPGIFTSMÅTT Kommunal hälso- o sjukv ord boende * 

Rehabilitering 

Ant inskrivna dagrehabili- 

Förändr % 2011 2010 2009 

10–11 

teringen +23,0 % 32 26 56 

Ant besök dagrehab +1,7 % 1 034 1 020 984 

Ant hembesök sjukgym- 

nastiken +78,7 % 268 150 193 

Hemsjukvård ordinärt boende 

Ant inskrivna i hemsjukvård +18,7 % 127 107 131 

Ant hemsjukvårdsinsatser +16,7 % 10 478 8 975 10 940 

* Insatser utförda på särskilda boenden samt korttidsboende saknas 

i nuvarande redovisning.

Individ- och familjeomsorg, tabell 2 

Vårddygnen för vuxna på institution har dubblerats. Några 

längre placeringar i kombination med flertalet korta ger 

längre vårdtid i snitt. Fler placeringar med lägre dygnspris 

har använts och medför lägre dygnskostnad. Antalet barn 

på institution har ökat från 4 barn 2010 till 7 barn 2011. 

Antalet vårddygn för barn på institution har minskat 

28,2 % vilket ger en kortare vårdtid i snitt jämfört med 

2010. Snittkostnaden per dygn har minskat med 22,1 %. 

Fler placeringar har krävts för ungdomar med neuropsykiatriska 

funktionsnedsättningar som fått sin diagnos i sen 

ålder. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat 

med 8 %. En aktiv praktikbank och coaching via Gallerian 

kan ses som en förklaring. 

Äldreomsorg ordinärt boende, tabell 3 

Antalet vårdtagare har ökat med 2,2 %. Hemtjänsttimmarna 

har ökat med 6 700, vilket motsvarar 9,8%. Enhetskostnad 

per hemtjänsttimma har minskat med 1,6 %. 

Effektiviteten inom hemtjänsten har ökat ytterligare. Verksamheten 

har varit restriktiv med vikarier och samarbetar 

mellan arbetslagen. Efterfrågan på matdistribution har 

ökat med 20 %. Antal personer med hemvårdsbidrag har 

ökat med 17 %. 

Äldreomsorg särskilt boende/korttid, tabell 4 

Genom en väl utbyggd hemtjänst, platserna på Rehabgården 

och övriga korttidsplatser har kommunen klarat att ta 

hem utskrivningsklara. 42 betaldygn får anses som en låg 

siffra. Under året har i snitt 7,5 personer väntat på plats i 

särskilt boende. Plats har dock i de flesta fall kunnat erbjudas 

inom tre månader. Under väntetiden har äldreomsorgen 

erbjudit hemtjänst eller korttidsplats. Beläggningen på 

Rehabgården har varit 83 % jämfört med 75 % 2010. 

Rehabgården har varit öppet under jul- och nyårshelgen 

som föregående år. Tomma platser på Bergmans och Sol- 

6. KVALITETSINDIKATORER Socialnämnden 

Individ- och familjeomsorg Funktionshinder Äldreomsorg 

Allmänna kvalitetsindikatorer 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Andel anställda med adekvat utbildning 100% 100% 80% (boende) 80% (boende) 82% 85% 

85 % (daglig 87 % (daglig 

verksamhet) verksamhet) 

Antal beslut som fått rättelse 0 (av 4) 1 (av 8) 0 (av 1) 0 (av 1) 1 (av 1) 0 (av 1) 

Ej verkställda beslut 31/12 0 0 2 1 1 0 

Andel brukare med genomförandeplan, ca 80% 95% 85% 56% 100% 95% 

delaktiga i upprättandet myndighets- myndighets- boende boende hemtjänst + hemtjänst + 

kontor kontor 94% boende boende 

Andel brukare med hälsoplan HSL * * * * 44% u.s. 

Tillgänglighet myndighetsutövning, 

telefontid per dag 1 tim/dag 1 tim/dag Hela dagen Hela dagen 1 tim/dag 1 tim/dag 

* redovisas under Äldreomsorg 


höjden har använts som korttidsplatser. Snittkostnaden per 

plats har minskat med 2,3 % för Solhöjden och minskat med 1 

% för Bergmans. 

Kommunal hälso- och sjukvård ordinärt boende, tabell 5 

Antalet inskrivna i dagrehabiliteringen har ökat med 23 % och 

antalet besök per inskriven har minskat. Antalet hembesök i 

ordinärt boende av kommunens sjukgymnaster har ökat med 

78 %. Antalet inskrivna i hemsjukvård har ökat med 18 %. 

Hemsjukvårdsinsatserna ökat med 16,7 %. 

KVALITETSMÅTT MED KOMMENTAR 

Kvalitet enligt socialtjänstlagen är insatser av god kvalitet, personal 

med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten 

systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 

Socialtjänstens verksamheter har personal med adekvat utbildning 

och arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. 

Individuella genomförandeplaner inom verksamhetsområden, 

individ- och familjeomsorg, funktionshinder och äldreomsorgen 

ger människor självbestämmande och delaktighet i 

planeringen av de insatser som beviljats. Målsättningen är att 

alla brukare skall ha en genomförandeplan. 

En ny journal för insatser enligt HSL började användas i 

december 2010. Utbildningsinsatser har fortsatt under 2011. 

Brukare med flera insatser har prioriterats i arbetet med hälsoplaner 

och en planering för att öka andelen är lagd. 

Sveriges Kommuner och Landstings nationella Jämförelseprojekt 

för utveckling av kvalitetsnyckeltal är avslutat. Rapportering 

av nyckeltal fortsätter och resultaten sammanställs 

i Kommunens Kvalitet i Korthet. Exempel på nyckeltal är NKI 

(redovisat ovan) och väntetid till särskilt boende. Väntetiden på 

Öckerö var 33 dagar att jämföra med 53 i medeltal för samtliga 

kommuner. 

Arbetet med att ta fram Kvalitetskriterier för kommunal 

hälso- och sjukvård har initierats under året. Det utgår från 





det Nationella systemet för öppna jämförelser inom vården 

och omsorgen av äldre personer utifrån specifika områden. 

Systemet är under utveckling för att bidra till en vård och 

omsorg av god kvalitet. Detta arbete fortskrider under 2012. 

Förslag på Program för demensvården i Öckerö kommun 

har utvecklas under 2011. Innehållet i programmet 

ska stämma överens med ”Nationella riktlinjer för Vård och 

omsorg vid demenssjukdom 2010”, som Socialstyrelsen 

fastställt. Programmet ger riktlinjer för arbetet med personer 

som har demensdiagnos eller demensliknande symptom. 

Programmet ska även fungera som stöd för anhöriga 

och närstående. 

De brukarundersökningar som genomförts visar på att 

man i de allra flesta fall är nöjd med beviljade insatser, det 

bemötande man fått och ens möjligheter till självbestämmande 



Socialnämnden redovisar för 2011 ett överskott om 53 tkr. 

De totala intäkterna har ökat med 3 075 tkr jämfört med 

budget (10,2 %). Överskottet avseende Taxor och avgifter 

(733 tkr) avser ökade avgiftsintäkter inom äldreomsorgen. 

Överskottet för Övriga intäkter om 2 342 tkr förklaras i 

huvudsak av ökade interna intäkter om 540 tkr, projektbidragsintäkter 

om 1 110 tkr samt 400 tkr i kompensation för 

hjälpmedelskostnader som är regionens ansvar. 

För personalkostnader uppvisar förvaltningen ett underskott 

om 1 166 tkr (0,8 %). Utökning av hemtjänstinsatser 

(–900) är den främsta bidragande orsaken till underskottet. 

Bidragen har ökat med 535 tkr (3,3 %) jämfört med budget. 

Försörjningsstödet utgör den största delen av ökningen 

och överstiger budget med 440 tkr (4,9 %). 

Förvaltningen har köpt verksamhet för 22 667 tkr, vilket 

är 426 tkr mer än budget. Underskottet fördelas primärt på 

köpt boende 240 tkr och familjehem 150 tkr. 

Övriga kostnader har ökat med 1 028 tkr. Kostnaderna 

för förbrukningsmaterial och -inventarier (600 tkr) och interna 

kostnader (610 tkr) är de största förklaringsposterna 

bakom underskottet. 

ENTREPRENADER OCH KÖPT VERKSAMHET 

Öckerö kommun köpte socialjour av Göteborgs stad och 

medfinansierar Ungdomsmottagningen på Öckerö som 

drivs av Västra Götalands regionen, VGR. Gemensamt via 

Göteborgsregionen, GR finansieras ett kunskapscentrum 

för våld i nära relationer. Vårdplatser och boende för barn, 

unga, vuxna samt äldre köptes av olika huvudmän. Kooperativ, 

andra kommuner eller företag tillhandahöll personliga 

assistenter samt andra LSS-insatser. Sammantaget 

köpt verksamhet för 22 667 tkr. 

7. KVALITETSINDIKATORER Äldreomsorg 

8. RESULTAT Socialnämnden 


2011 * 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 7 879 7 146 733 7 384 


Summa intäkter 33 208 30 133 3 075 30 634 

Kostnader 

Personalkostnader –149 419 –148 253 –1 166 –141 722 

Bidrag –16 691 –16 156 –535 –16 998 

Entrepr och köpt vht –22 667 –22 241 –426 –20 506 


Kapitalkostnader –699 –832 133 –742 


Netto –190 098 –190 151 53 –182 094 

* Nämndsinterna intäkter och kostnader ingår med 4 051 tkr. 

9. NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Socialnämnden 

Bokslut Budget Bokslut Bokslut 

2011 2011 2010 2009 

Nämndsverksamhet 1 058 963 910 881 

Alkoholtillsyn 0 3 1 6 

Gemensamt Äldreomsorg 4 224 4 642 3 007 3 318 

Externt köpta platser SOL 4 602 937 1 017 425 

Ordinärt boende SOL 48 762 48 025 46 690 42 719 

Särskilt boende SOL 44 816 44 293 45 629 45 636 

Gruppboende & dagcenter 40 669 40 529 39 202 35 635 

Externt köpt vht LSS 7 146 8 651 7 231 4 659 

Öppen verksamhet 3 712 3 941 3 955 4 124 

Missbruksvård vuxna 4 389 3 993 3 430 2 921 

Barn och ungdomsvård 6 450 9 286 8 256 11 220 

Psykiatri och vuxenvård 166 149 98 3 814 

Ekonomiskt bistånd 9 103 8 862 9 289 6 553 

Adm Soc.kontor & 

behandling 10 564 10 423 9 567 8 638 

Familjerätt (rådgivning) 275 258 267 249 

Adm. Socialkansliet 4 043 5 028 4 689 4 307 

Flyktingmottagande 0 0 342 -156 

Arbetsmarknadsåtgärder 99 168 94 161 

Sänkt PO-kostnad, 


2011 2010 

Nöjd Kund Index, socialstyr:s brukarenkät hemtjänst 82 87 

Nöjd Kund Index, socialstyrelsens brukarenkät boende 75 84 

Nöjdhet trygghet, äldreboende 90 100 

Nöjdhet delaktighet/inflytande, äldreboende 90 91 

Nöjdhet med hjälpen, hemtjänst 92 94 

Nöjdhet med bemötande, hemtjänst 96 100 

ålder 18–25 0 0 –1 580 –1 570 

Summa 190 098 190 151 182 094 173 540 




INVESTERINGAR 

Under året har nämnden investerat i bland annat möbler, 

inredning, dataprogram m. m. till en total kostnad om 816 

tkr. Förvaltningen har begärt att 160 tkr av de återstående 

229 tkr skall reserveras för anspråkstagande 2012 för investeringar 

som inte kunnat genomföras 2011. 

10. INVESTERINGAR Socialnämnden 

BARNBOKSLUT 

Viktiga beslut i socialnämnden som påverkar barn/ 

ungdomar 

Många beslut i socialnämnden påverkar barn och unga i 

olika grad och här följer några: 

• Kommunfullmäktiges uppdrag 2011 till socialnämnden 

och nämndens uppdrag till dess verksamheter 

• Samverkansavtal ungdomsmottagningen 

• Yttrande bostadsförsörjningsprogram 

• Drogförebyggare 50% finansieras av Kommunstyrelsen. 

• ESF-projekt SamTidigt, socialtjänst och skola samverkar 

kring stöd till barn och ungdomar 

• Förstärkt myndighetskontor med två tjänster 2011 


Utfall Budget Avvikelse 

tkr 2011 2011 

Summa 816 1 045 229 

Särskilda satsningar för barn och ungdomar 

upp till 18 år 

• ESF-projekt SamTidigt – socialtjänst och skola samverkar 

kring stöd till barn och ungdomar 

• Ungdomsgruppen – Barn och Utbildning, Kultur och 

fritid, Socialtjänst och Polis – gemensamma insatser 

kring barn och ungdomar i riskzon. Syftet är att stärka 

stödet på hemmaplan och förhindra heldygnsvård. 

• VÄSTBUS-avtalet, tydliggör ansvaret mellan socialtjänst, 

skola, elevhälsa och BUP i samarbetet kring barn med 

komplexa behov. 

• Gruppverksamhet finns för barn till missbrukande 

föräldrar, ”Humlan” respektive barn till psykisk sjukdom/psykisk 

ohälsa ”Biet”. Här är skola och psykiatri 

viktiga medaktörer. 

Barns och ungdomars möjlighet till inflytande över 

beslut som rör dem 

Barnperspektivet skall alltid finnas med i barnavårdsutredningar. 

Barnet/ungdomen får möjlighet att beskriva sin egen 

historia och sina önskemål. Barns Behov I Centrum (BBIC) är 

ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, 

planering och uppföljning inom social barnavård. BBIC som 

utredningsmetod ökar rättssäkerheten för barnet/ungdomen 

och kvaliteten på besluten. Socialkontoret har under 2010 fått 

en permanent licens för BBIC. Två socialsekreterare utbildar 

kontinuerligt nya aktuella personer och grupper. Hönö Vårdcentral 

och familjehem tillhör gruppen som fått information 

genom temakväll.


Ordförande: Ulla Bertrandsson (KD) 

Förvaltningschef: Ann-Britt Norlander 


UPPGIFT 

För att invånarna skall ges möjlighet att berika sin livssituation 

skall kultur- och fritidsnämnden 

• ge aktivt stöd åt ungdomar 

• stödja föreningar och andra som positivt bidrar till 

människors utveckling 

• bedriva biblioteksverksamhet 

• stödja kulturella evenemang och verksamheter 

• värna om värdefulla miljöer och byggnader 

• erbjuda fritidsanläggningar 

• erbjuda naturområden. 


• ungdomar kan ta ansvar för sina egna handlingar och 

känna delaktighet i samhällsutvecklingen 

• invånarna får stimulans till ett aktivt och innehållsrikt liv 

• invånarna ges möjlighet till kvalitativ information, 

kunskap och läsupplevelser 

• invånarna känner samhörighet med sin hembygd och vill 

bo kvar i kommunen. 



Kultur- och fritidsnämnden har under 2011 totalt sett 

mycket god måluppfyllelse. 

RESULTAT Kultur- och fritidsnämnden 


2011 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 420 316 104 363 


Summa Intäkter 2 299 1 736 563 1 967 

Kostnader 

Personalkostnader –10 399 –10 911 512 –10 182 

Entrepr köp av vht –87 –89 2 –77 

Övriga kostnader –9 018 –8 231 –787 –8 660 

Kapitalkostnader –424 –430 6 –426 

Summa kostnader –19 928 –19 661 –267 –19 345 

Netto 17 629 17 925 296 –17 378 

1. Har ungdomar delaktighet i och inflytande över 

fritidsgårdsverksamheten 

Målet uppfyllt 

2. Är ungdomsperspektivet belyst i ideella 

föreningslivet 

Målet uppfyllt gällande ledarutbildning, fortsatt utveckling 

av samverkan 

3. Har föräldrar möjlighet till ett föräldrastöd som 

främjar barns och ungdomars hälsa 

Målet uppfyllt, förslag till strategi för föräldrastöd är under 

politisk behandling 

4. Är bibliotekets verksamhet och miljö attraktiv 


5. Har tiden för hantering av bygglov inom kulturmiljöområden 

minskat avsevärt 

Målet ej uppfyllt, kulturmiljöprogram är ej antagit av 

kommunfullmäktige 

6. Har föreningar möjlighet att utöva kvalitativ 

fotbollsverksamhet utomhus under hela året 

Målet till viss del uppfyllt, planerna klara under våren 2012 

UPPGIFTSMÅTT 

I bibliotekets barn- och ungdomsavdelning har ombyggnad 

påbörjats, en avdelning för ”unga vuxna” har tillkommit. 

Trådlöst nätverk har installerats i bibliotek och hörsal. 

Hembygdsprojektet ”Öckeröarnas historia” har digitaliserats 

och finns tillgängliga på kommunens hemsida. 

Träffar med ideella föreningar har genomförts kontinuerligt. 

Besökare till badplatser och naturområden fortsätter att 

öka. Samtliga badplatser finns presenterade i tillgänglighetsdatabasen. 

NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Kultur och fritid 

Bokslut Bokslut Bokslut 

tkr 2011 2010 2009 

Nämnds- och styrelseverksamhet –195 –153 –154 

Övrig politisk verksamhet –513 0 0 

Ungdomsverksamhet * –3 002 –3 446 –3 241 

Allmänkultur –523 –584 –626 

Biblioteksverksamhet –4 994 –4 971 –4 844 

Föreningsstöd –2 238 –2 289 –2 444 

Idrotts- och fritidsanläggningar –4 906 –4 409 –4 465 

Administration –1 258 –1 525 –1 437 

Summa –17 629 –17 378 –17 211 

*Här ingår arbetsmarksnadsåtgärder vht 610 




UPPGIFTSMÅTT Kultur- och fritidsnämnden 

2011 2010 2009 

Ungdom 

Öppetkväll Öckerö fritidsgård 248 240 234 

Fältkvällar – 2 8 

Antal besök fritidsgård, kvällstid 

Förening 

8 919 9 860 11 572 

Bidragsberättigade föreningar 

Antal medlemmar i bidrags- 

47 49 48 

berättigade föreningar 11 950 11 800 11 000 

– varav under 20 år 3 760 4 000 4 000 

– antal aktiviteter 9 000 10 400 – 

Antal ledarutbildningar 10 – – 

Antal deltagare ledarutbildningar 

Biblioteksverksamhet 

50 – – 

Bibliotek 5 5 5 

Utlån media (endast Öckerö) 95 000 100 000 100 449 

Aktiva låntagare (endast Öckerö) 3 700 3 701 3 823 

Utlån media (utlåningsstationer) 13 000 16 300 17 560 

Lån per invånare 9,0 9,5 9,5 

Antal lån via självservice 

Kulturverksamhet, vuxna 

50% 45% 20% 

Antal utställningar 14 12 11 

Antal kulturarrangemang 

Antal besök kulturarrangemang 

15 8 4 

exkl. konstvågen 

Antal fornlämningsmiljöer, 

760 380 260 

fadderskötta 5 5 5 

Antal filmvisningar 13 18 17 

Antal besök filmvisningar 600 800 550 

Antal medlemmar i filmklubben 

Kulturverksamhet, barn o ungdom 

120 – – 

* 

Antal föreställningar 17 9 9 

Antal barn föreställningar 975 820 375 

Sagostunder, Öckerö bibliotek 20 20 22 

Antal barn sagostunder 400 400 550 

Antal övriga aktiviteter 34 27 – 

Antal barn övriga aktiviteter 

Idrotts- och fritidsanläggningar 

910 755 – 

Lekplatser kommunal tillsyn 4 4 4 

Lekplatser med samarbetsavtal 10 10 10 

Fotbollsplaner 3 3 3 

Aktiviteter Prästängen, fotboll 

Antal föreningar som nyttjar 

1 135 1 300 1 100 

Prästängen, fotboll 6 6 6 

Nyttjandetimmar ishall 3 000 3 000 3 000 

Antal tim allmänhetens åkning/vecka 8 8 8 

Antal föreningar som nyttjar ishall 1 1 1 

Nyttjandetimmar idrottshallar 5 900 6 300 6 280 

– antal föreningar som nyttjar 19 19 19 

– antal övriga som nyttjar 8 10 8 

Utomhusbad 16 16 16 

Motionsspår 4 4 4 

Motionsstig 1 1 1 

Naturområde 2 3 3 

* Fr o m 2010 sker verksamheten utifrån en ny barn- och ungdomskulturplan. 

Detta medför att uppgiftsmåtten inte är jämförbara med tidigare års uppgiftsmått. 


Byggnation av konstgräsplaner inom Prästängsområdet 

har påbörjats. 

I syfte att säkerställa lekplatser har ett kontrollprogram 

enligt EU-direktiv utvecklats. 

Öckerö motionsslinga är iordningställd med vilobänkar. 

KVALITETSMÅTT 

Ungdomarna på Fritidsgården deltar i utformning av verksamheten. 

Ungdomarna trivs och är nöjda med verksamheten på 

Fritidsgården. 

I samarbete med kommunstyrelsen har LUPP-enkät 

(lokal uppföljning av ungdomspolitik) påbörjats för åldersgrupp 

13–25. 

Samarbete med ideella föreningslivet och fritidsgården 

har startat. 

Verksamheten i Öckerö bibliotek har inriktats mot att ge 

besökare hög service, brukarna är till 81% nöjda med bibliotekets 

service och utbud. 

Besökare till Prästängsområdet är nöjda med den service 

som ges. 

Totalt visar enkäter och undersökningar att brukarna är 

nöjda med kultur- och fritidsnämndens befintliga verksamhet 

och bemötande från förvaltningens personal. 


Kultur- och fritidsnämnd redovisar ett överskott på 296 tkr. 

Hög sjukfrånvaro inom förvaltningen gör att lönekostnader 

visar ett överskott. Överskott på idrotts- och fritidsanläggningar 

avser ej förbrukade kapitalkostnader för konstgräsplaner. 

Allmän fritidsverksamhet förbrukade inte alla medel 

för bidrag till simskolor. Underskott inom administrationen 

beror på ej planerade hyreskostnader i samband med rivning 

av Spindeln, Hönö. 

ENTREPRENADER OCH KÖPT VERKSAMHET 

Avtal finns med HF Centrum ekonomisk förening för drift 

av bibliotekets utlåningsstation på Knippla. 

INVESTERINGAR 

Inredning till barn- och ungdomsavdelning i Öckerö bibliotek 

har inköpts. 

BARNBOKSLUT 

Viktiga beslut och satsningar som påverkat barn och 

ungdomar 

Beslut i kultur- och fritidsnämnd att förorda fritidsgård i 

egna lokaler samt byggnation av skatepark. 

Vilka möjligheter har barn och unga att få inflytande 

över beslut som rör dem? 

På fritidsgården är ungdomarna fortlöpande delaktiga i 

verksamhetens utformning.

KVALITETSMÅTT Kultur- och fritidsnämnden 

Ungdom 

enkätundersökning besökare 

(5-gradig skala): 

2011 2010 2009 

– utbud och tillgänglighet 4,2 4,1 4,4 

– trivsel och miljö 4,5 4,4 4,4 

– trygghet 4,7 4,6 4,6 

– nöjda besökare sociala behov 4,7 4,6 4,4 

– bemötande personal 5,0 5,0 4,7 

– bemötande andra besökare 5,0 4,9 4,4 

Biblioteksverksamhet 

Antal % nöjda besökare 81 * 90 90 

*2011 infördes en ny mätmetod. Detta medför att nyckeltalet 

inte är jämförbart med 2009/2010 års nyckeltal. 




SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 

Ordförande: Matz Torgeby (KD) 

Förvaltningschef: Bo Hultskär 


UPPGIFT 

För att Öckerö skall vara en bra kommun att bo, vistas och 

verka i skall; 

Samhällsbyggnadsnämndens skattefinansierade 

verksamheter 

• svara för handläggning av detaljplaner, bygglov och 

därmed sammanhängande frågor 

• svara för tillgång och förädling av mark för bostäder, 

offentlig verksamhet, rekreation och näringsliv 

• ansvara för kommunens bostadsförmedling 

• vara kommunens internkonsult i lokalförsörjningsfrågor 

• svara för tillstånd, tillsyn och rådgivning inom områdena 

miljö, hälsoskydd och livsmedel 

• svara för kommunens renhållningsordning, avfallsplan 

och lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa 

och miljö 

• utföra lokalvård i de fastigheter som kommunen 

använder för egen verksamhet 

• driva måltidsverksamhet för kommunens verksamheter 

• tillhandahålla allmänna kommunikationsmedel och 

trafikleder 

• sköta de tekniska beredskapsanläggningarna 

• svara för lokala trafikföreskrifter. 

• ansvara för enskild färjeled Öckerö-Framnäs- 

Kalvsund-Grötö 

• ajourhållning av kommunens kartverk 

• bedriva hamnverksamhet vid Björnhuvudet 

• ansvara för särskilt form av kollektivtrafik för 

funktionshindrade personer 

• lämna stöd enligt bostadsanpassningslagen 

Samhällsbyggnadsnämndens avgiftsfinansierade 

verksamheter 

• omhänderta hushållsavfall och annat sådant avfall 

som omfattas av kommunens renhållningsskyldighet 

• enligt avtal bortförskaffa bygg- och industriprodukter 

• distribuera renvatten till anslutna abonnenter 

• från anslutna fastigheter omhänderta och rena 

avloppsvatten samt bortleda dagvatten 


• svara för uppdragsverksamhet för Västtrafik AB 

• svara för uppdragsverksamhet för FTI (Förpackningsoch 

tidningsinsamlingen) 

• svara för uppdragsverksamhet för tömning av 

avloppstankar 


• kommunens särart bibehålls 

• invånarna får säkra och hälsosamma bostäder, 

offentliga lokaler, anläggningar och verksamheter 

• kraven på ett långsiktigt uthålligt samhälle tillgodoses 

• goda förutsättningar för näringslivets utveckling skapas 

• kollektivtrafiken blir tydlig, enkel, bekväm och trygg 

samtidigt som den ger kortare restid och högre turtäthet 



Tre av de fyra mål som Kommunfullmäktige angett för 

samhällsbyggnadsnämnden är helt uppfyllda. Det mål som 

inte är helt uppfyllt rör en ny va-taxa i enlighet med vattentjänstlagen. 

Det för kommunen övergripande målet med en 

ekonomi i balans är också uppfyllt vad gäller samhällsbyggnadsnämndens 

ansvarsområde. 

1. Minska utsläpp av miljöfarliga ämnen 


Inventering av enskilda avlopp avslutad. Uppföljning av 

inventeringen kommer att ske under 2012. 

2. Utarbetande av ny va-taxa i enlighet med nya 

Vattentjänstlagen 

Målet ej uppfyllt 

Främsta orsaken till att målet inte är uppfyllt är resursbrist. 

För att ta fram ett kvalitetssäkrat underlag krävs goda kunskaper 

om nuvarande taxas uppbyggnad samt utbyggnad av 

dagvattennätet. Lämplig personal inom verksamheten har 

fått prioritera arbetet inom ordinarie drift. 

3. Förbättring av luktmiljön kring avloppsreningsverket 

Pinan 


Slutbesiktning gjord av ny ventilationsanläggning och nytt 

barkfilter. 

4. Ny Samhällsbyggnadslag 2011-05-02 


Kommunfullmäktige har 2011-06-09, § 69, beslutat om nya 

taxor och avgifter med anledning av ny plan- och bygglag 

(PBL). Schema över processen har tagits fram.

UPPGIFTSMÅTT 

Mängden avfall som lämnas till Renova är till viss del konjunkturberoende, 

men påverkas naturligtvis även av att vi 

lämnar större mängder till återvinning. 

Alla gymnasieelever äter lunch i Brattebergskolans restaurang 

från och med höstterminen. 

Ytterligare en Flexlinjebuss, 20 passagerare, startade i 

augusti. 


Sveriges kommuner och landsting (SKL), Göteborgsregionens 

kommunalförbund (GR) samt Business Region Göteborg 

(BRG) genomförde en mätning av kommunens service 

till företag och näringsliv, 166 kommuner deltog. 

Öckerö kommun placerade sig på plats 18 i Sverige och 

plats 1 inom GR. Verksamhetsområde Miljö och Hälsa 

placerade sig på 15 plats i Sverige och Bygglov på andra 

plats, efter Alingsås, inom GR. Verksamheterna har ökat 

sitt NöjdKundIndex (NKI) med 2 till 3 enheter jämfört med 

mätningen för två år sedan. 


Länsstyrelsen i Västra Götalands Län gjorde under året 

tillsyn av kommunens arbete med miljöskydd, hälsoskydd 

och livsmedelstillsyn. Länsstyrelsen föreslår ett antal förbättringsområden 

kring handläggning, arkivering och avgifter. 

Förvaltningen har påbörjat ett arbete för att anpassa 

verksamheten till de rekommendationer som Länsstyrelsen 

angett. 

Arbetsmiljöverket har granskat förvaltningens arbete 

med hot och våld inom myndighetsutövning. Förvaltningen 

har återapporterat rutiner och åtgärder. Arbetsmiljöverket 

har därefter avslutat granskningen. 

Revisionen har granskat upphandlingar och inköp. 

Granskningen utmynnar i ett antal rekommendationer. 

Inom de olika förbättringsområden som revisionen anger 

pågår ett arbete med åtgärder och nya rutiner. 


Samhällsbyggnadsnämnden totalt redovisar ett positivt 

resultat, 1 794 tkr, jämfört med budget. Va-enhetens underskott 

på –830 tkr har balanserats som en fordran mot 

va-kollektivet. 




UPPGIFTSMÅTT Samhällsbyggnadsnämnden 

2011 2010 2009 

Renhållning 

Totalt antal ton lämnat till Renova 

Lämnat till återvinning 

5 709 6 068 5 895 

(FTI + skrot), ton 1 260 1 273 – 

Va 

Va-abonnemang, st. 4 841 4 812 4 782 

Inköpt vatten, tm 3 907 942 985 

Försålt vatten, tm 3 664 652 664 

Avloppsrening, tm 3 1 994 1 880 1 865 

Trafik 

Kommunala vägar, km 92 – – 

Kommunala gång-cykelvägar, km 16 – – 

Beläggning, antal m 2 12 500 10 000 14 325 

Flexlinjen, antal resande 

(manuell räkning) 14 490 7 933 6 227 

Båtlinjer, antal resande 

(Källa: Västtrafik) 158 158 129 803 158 695 

Kost och lokalvård 

Städyta, antal m 2 41 385 41 235 41 185 

Antal lunchportioner 433 468 419 556 

Administration m 250 

250 

m 

Bygglovsansökningar 375 337 328 

Ansökan om plantillstånd 28 10 22 

Antagna detaljplaner 3 5 – 

Bostadsförmedling, antal anmälda 420 406 436 

Färdtjänst 

Antal färdtjänsttillstånd 470 528 511 

Miljö- och hälsoskydd 

Inkomna ärenden 348 476 466 

Delegationsbeslut 401 386 363 

Antal livsmedelsobjekt 76 72 72 

Antal anmälningar/ansökningar 

för enskilda avlopp 8 13 

Antal anmälda värmepumpar 69 116 106 

Antal ansökningar om strandskyddsdispens 

4 8 8 

INVESTERINGAR Samhällsbyggnadsnämnen totalt 


Bokslut Budget 

tkr 2011 2011 

Investeringar 18 938 21 750 

Skattefinansierad verksamhet redovisar ett överskott på 

+331 tkr vilket delvis beror på mycket låga kostnader för 

bostadsanpassningar, +982 tkr, färdtjänst +575 tkr samt 

högre intäkter mot budgeterat +1 546 tkr. 

Kostnaderna för vintervägunderhåll var under de första 

månaderna under året mycket höga vilket resulterat i ett 

underskott för denna verksamhet på 1 187 tkr. Även kostnaderna 

för plankonsulter är mycket höga. 

Avgiftsfinansierad verksamhet har ett överskott jämfört 

med budget (186 tkr för va-enheten) på 1 463 tkr vilket 

innebär ett positivt resultat på totalt +1 277 tkr fördelat på 

färjetrafik –369 tkr, renhållningsenheten +1 646 tkr och vaenheten 

nollresultat. 

Färjetrafikens underskott beror på att verksamheten 

under året haft stora kostnader för reparationer av fartygen. 

Renhållningsenhetens positiva resultat beror till stor del 

på minskade kostnader för lämnat avfall till Renova. 

Va-enheten följer Rådet för kommunal redovisning, 

rekommendation nr 18, vilket innebär att anläggningsavgifterna 

har periodiserats över år. Enhetens underskott 

beror på att intäkterna med anledning av detta är lägre än 

vad som budgeterats. 

ENTREPRENAD OCH KÖPT VERKSAMHET 

Entreprenader och köpt verksamhet omfattar färdtjänst, 

drift av färjeled 295 (Knippla-Björkö-Öckerö) samt vinterväghållning. 

Andra entreprenader eller köpt verksamhet är projektbunden 

eller av engångskaraktär. 

INVESTERINGAR 

De största investeringarna som genomförts under året är 

ombyggnad av färjetrafikens fartyg Burö där utgiften uppgår 

till 5 027 tkr. 

Utbyggnad av gångcykelväg utmed Norgårdsvägen, 

Öckerö, pågår och under året har investeringsutgiften uppgått 

till 1 400 tkr. 

Kostenheten har gjort stora investeringar framförallt i 

Brattebergskolans skolrestaurang. Enhetens totala investeringsutgift 

uppgår till 1 235 tkr. 

Va-enheten har en total investeringsutgift på 9 228 tkr 

där utbyggnad av serviser och ny ventilationsanläggning på 

Pinan är de största projekten.

RESULTAT Samhällsbyggnadsnämnden totalt 

Bokslut Budget Avvikelse Bokslut 

tkr 2011 * 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 53 781 52 863 918 51 791 



Kostnader 


Entreprenader –12 127 –11 220 –907 –13 474 


Kapitalkostnad –15 145 –15 210 65 –13 574 


Verksamhetens resultat –60 142 –61 937 1 794 –57 164 

* I bokslutet ingår nämndinterna transaktioner med 3 080 tkr. 

RESULTAT Skattefinansierad verksamhet 


tkr 2011 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 5 011 3 833 1 178 4 336 



Kostnader 


Entreprenader –8 501 –7 852 –649 –8 392 

Övriga kostnader –30 196 –28 710 –1 486 –27 037 

Kapitalkostnad –6 410 –6 141 –269 –6 207 


Verksamhetens resultat –61 420 –61 751 331 –58 239 

RESULTAT Avgiftsfinansierad verksamhet 


tkr 2011 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 48 770 49 030 –260 47 455 



Kostnader 

Kostnader 

Personalkostnader –24 007 –24 629 622 –24 238 

Entreprenader –3 626 –3 368 –258 –5 082 


Kapitalkostnad –8 735 –9 070 335 –7 367 

Summa kostnader –62 851 –62 532 –320 –62 775 

Verksamhetens resultat 1 277 –186 1 462 1 075 

NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Skattefin verksam 


tkr 2011 2010 2009 

Nämnds- och styrelseverksamhet –1 031 –902 –901 

Övrig politisk verksamhet –286 


Fysiska och tekniska planer –1 947 –1 266 –1 066 

Näringslivsfrämjande åtgärder –511 –513 –512 

Gator, vägar, parkering –13 444 –13 344 –17 204 

Parker –298 –135 –130 

Miljö- och hälsoskydd, myndighet –926 –724 –809 

Miljö- hälsa, ej myndighet –469 98 –252 

Säkerhet och trygghet –255 –277 –303 

Samhällsskydd –88 –156 –78 

Administration SBF –3 163 –3 115 –2 650 

Bostadsanpassning –463 –425 –1 114 

Färdtjänst –3 778 –4 044 –4 123 

Öppen verksamhet –28 –27 –27 

Arrenden 915 699 535 

Kommersiell verksamhet Björnhuvudet –475 –523 –533 

Bostadsverksamhet 138 134 127 

Kollektivtrafik –13 572 –12 548 –10 365 

Färjetrafik 563 706 565 

Lokalvård och kost –22 086 –21 506 –21 234 

Fastigheter –216 –371 –508 

Totalt –61 420 –58 239 –60 582 

NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET Avgiftsfin verksam 


tkr 2011 2010 2009 

Färjetrafik –369 791 913 

Vatten och avlopp 57 213 –136 

Avfallshantering 1 646 283 878 

Gemensamma lokaler –57 –212 –54 

Totalt 1 277 1 075 1 601 



MYNDIGHETSNÄMNDEN 

Ordförande: Arne Lernhag (M) 

Nämndsekreterare: Ingela Hjelm 

Antal årsarbetare: 0,2 

UPPGIFT 

För att tillgodose invånarnas rätt till trygghet, miljö och 

hälsoskydd, har myndighetsnämnden att 

• ha ansvar för myndighetsuppgifter samt svara för lovgivning, 

tillsyn och rådgivning med stöd av plan- och 

bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen med flera lagar 

och författningar, för sådan verksamhet som rör samhällsbyggnadsnämndens 

egna ansvarsområde 

• fullgöra uppgifter som normalt ankommer på miljö- och 

hälsoskyddsnämnd och byggnadsnämnd inom samhäll 

byggnadsnämndens egna ansvarsområde 

• medverka i den översiktliga planeringen (ÖP) 


• kommunens särart bibehålls 

• Öckerö blir en bra kommun att bo och verka i 


Under året har nämnden haft 4 protokollförda sammanträden. 

Nämnden har behandlat 16 ärenden, varav 9 bygglov/ 

delegationsbeslut och 6 ekonomirapporter. 

RESULTAT Myndighetsnämnden 


tkr 2011 2011 2011 2010 

Intäkter 

Taxor och avgifter 0 0 0 0 

Övriga intäkter 0 0 0 0 

Summa intäkter 0 0 0 0 

Kostnader 

Personalkostnader –86 –100 14 –94 

Entreprenadkostnader 0 0 0 0 

Övriga kostnader –2 2 0 

Kapitalkostnader 0 0 0 0 

Summa kostnader –86 –102 16 –94 

Verksamhetens resultat –86 –102 16 –94 


KONCERNEN ÖCKERÖ KOMMUN 

KONCERNENS ORGANISATION 

Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en 

samlad bild av såväl kommunens som dess dotterbolags 

ekonomiska ställning och resultat. Vidare skall den sammanställda 

redovisningen belysa det totala ekonomiska 

åtagandet samt underlätta jämförelser mellan olika kommuner 

oavsett i vilken form de driver sina verksamheter. 

Den sammanställda redovisningen är ett sammandrag av 

kommunens och dotterbolagets resultat- och balansräkningar. 

Öckerö kommuns koncernbokslut omfattar kommunen 

samt de helägda dotterbolagen Öckerö Bostads AB 

och Öckerö Rederi AB. Öckerö Bostads AB äger samtliga 

komplementärandelar i KB Öckerö Sörgård 2:446. Fullständiga 

resultat och ekonomiska ställning per 2011-12-31 

finns i bolagens egna årsredovisningar 

REDOVISNINGSPRINCIPER 

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, 

vilket innebär att kommunens bokförda värde på 

aktier i dotterbolagen elimineras mot dotterbolagens egna 

kapital vid förvärvstillfället. Koncernredovisningen är från 

och med 2004 upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation 

nr 1 varmed de obeskattade reserverna elimineras, 

73,7 % till eget kapital och 26,3 % till uppskjuten skatt. 

Interna transaktioner har eliminerats mellan kommunen 

och koncernbolagen och mellan dotterbolagen. 

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

Koncernen Öckerö kommun 

Årets resultat för koncernen Öckerö kommun är 5,1 

mkr(föregående år 25,8 mkr). 


KONCERNEN ÖCKERÖ KOMMUN


ÖCKERÖ BOSTADS AB 

ÄGARFÖRHÅLLANDEN 

Öckerö Bostads AB ägs till 100 % av Öckerö kommun. 

Öckerö Bostads AB:s verksamhet består av uthyrning, förvaltning 

och nyproduktion av bostäder och lokaler i Öckerö 

kommun. Bolaget är anslutet till FASTIGO (Fastighetsbranschens 

Arbetsgivarorganisation), SABO (de allmännyttiga 

bostadsföretagens organisation) 

MÅL MED VERKSAMHETEN 

Öckerö Bostads AB skall erbjuda ett attraktivt, trygga och 

prisvärda fastigheter. Verksamheten bygger på ett långsiktigt 

och miljöinriktat arbetssätt med en serviceinriktad personal. 

Företaget skall aktivt bidra till en positiv utveckling 

för Öckerö kommun genom nöjda hyresgäster och attraktiva 

bostäder. 

RESULTAT OCH FINANSIELL STÄLLNING 

För år 2011 uppgår resultat före bokslutsdispositioner och 

skatt till –3,3 mkr (17,4 mkr). Soliditeten var vid årets slut 

10,5 % (12,0 %). Räntekostnaderna har ökat från 10,2 mkr 

till 18,9 mkr. 2010 års siffror inom parentes. 


FASTIGHETSFÖRVALTNING 

Öckerö Bostads AB förvaltade vid verksamhetsårets utgång 

83 328 kvm. De sammanlagda taxeringsvärdena för företagets 

fastigheter uppgår till 300,2 mkr (varav mark 122,8 

mkr). Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade utan angivande 

av belopp. Fordon, maskiner, redskap, inventarier och lager 

är försäkrade till betryggande belopp. 

UNDERHÅLLSPROJEKT OCH INVESTERINGAR 

Kostnaden för planerat underhåll uppgår till 8,2 mkr, vilket 

motsvarar 99 kr/kvm. Öckerö Bostads AB har under 

året genomfört ett antal målnings samt mindre underhållsentreprenader. 

Mycket av arbetet avseende bostäder 

och lokaler härrör sig till felavhjälpande underhåll. Bolaget 

har även drabbats av en del skadegörelse och kommer 

under 2012 att fokusera på att arbeta proaktivt med skadeförebyggande 

åtgärder. Vidare kommer bolaget via sitt nya 

ärendehanteringssystem få en bättre statistik på åtgärder 

inom respektive fastighet, vilket kommer leda till en bättre 

planering i framtiden. 

Under året har Öckerö Bostads AB investerat för 84,5 

mkr (87,4 mkr) Bland annat har bolaget byggt om skolmatsalen 

på Brattebergsskolan. Man har även investerat betydande 

belopp i ombyggnation av Kompassen och Högåsen 

samt nybyggnation av Allhuset som innehåller skolmatsal 

och förskoleklasser. Under senare delen av 2011 uppförde 

Öckerö Bostads AB ett vindkraftverk som är beläget i Fåleberg 

ca 1,5 mil norr om Mariestad. Vindkraftverket kommer 

leverera all den el som bolaget kräver vilket innebär att 

bolaget blir i praktiken koldioxidneutrala. 

MARKNAD – UTHYRNINGSLÄGET 

Vid årets slut fanns 522 kvm outhyrt i bolagets bestånd. 

Intäktsbortfallet för outhyrda objekt uppgick för året till 

22 tkr (14 tkr). Företagets uthyrningssituation är god. 

HYRESJUSTERINGAR 

I enlighet med det avtal som företaget träffade med Hyresgästförening 

höjdes månadshyrorna med 1,62 % från den 

1 januari 2011. 

PERSONAL 

Företaget hade vid 2011 års utgång 20 (20) tillsvidareanställda 

varav 3 kvinnor och 17 män. Av dessa var 10 tjänstemän 

och 10 kollektivanställda. Under verksamhetsåret 

anställdes Thomas Aebeloe som ny VD. 

FINANSIERING 

Den övergripande målsättningen med företagets finansiella 

strategi är att säkerställa en långsiktig och stabil kapitalförsörjning, 

samt att uppnå bästa möjliga finansnetto. Räntebindning 

och kapitalbindning har frikopplats från varandra

för de enskilda lånen. Detta ger möjligheter att, när som 

helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringarna 

på räntemarkanden. 

För att säkerställa kapitalförsörjningen eftersträvas långa 

kreditavtal med bolagets kreditgivare. Med rådande osäkerhet 

på räntemarknaden behöver räntebindningstiden 

förlängas vilket uppnåtts via köp av ränteswapar till historiskt 

låga räntenivåer under året. En väl avvägd ränterisk 

(genomsnittlig räntebindningstid) i skuldportföljen uppnås 

genom användandet av ränteswapar. Utestående ränteswapar 

uppgår till 400 mkr (310 mkr). 

Per bokslutsdagen uppgår marknadsvärdet i ränteswapavtalen 

till –33,9 mkr (–4,9 mkr). Undervärdet representerar 

den kostnad som skulle uppstå om man avslutar avtalen 

i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde (s. k. 

ränteskillnadsersättning) uppstå om långa räntebindningar 

valts istället. Undervärdet elimineras löpande om respektive 

ränteswapavtal kvarstår t o m respektive slutförfallodatum. 

Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala 

skuldportföljen uppgår till 4,86 år (4,73 år) och den genomsnittliga 

räntan 2011-12-31 uppgår till 3,28 % (3,34 %). 

FINANSPOLICY 

Styrelsen har under året beslutat om följande förändringar 

i finanspolicyn. Räntebindningstiden justeras från 

nuvarande 5 till 7 år. Minst tre långivare bör eftersträvas, 

enskilda långivare bör inte representera mer än 50 % av 

den totala skuldportföljen, undantag kan dock göras för 

Kommuninvest. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden 

i skuldportföljen kommer likasom förfalloprofilen i kapitalbindningen 

tills vidare inte att regleras. 

MILJÖARBETE 

Sedan januari 2010 är företaget miljödiplomerad. Miljöarbetet 

bedrivs idag som en integrerad del av den ordinarie 

verksamheten. 

UTSIKTER FÖR 2012 OCH FRAMÅT 

2011 års resultat är i linje med våra prognoser. Dock kommer 

med all säkerhet den globala finanskrisen att påverka 

Sverige genom ökad arbetslöshet. Detta kan i sin tur slå igenom 

på efterfrågan på lägenheter och lokaler samt kunders 

betalningsförmåga. 

Under 2012 kommer bostadsfastigheterna att överföras 

till ett dotterbolag. Syftet med detta är att särskilja på lokaler 

och bostäder. Åtgärden har stor bäring på ny lagstiftning 

gällande allmännyttiga bostadsaktiebolag. Parallellt 

med detta projekt så genomför bolaget en omorganisation 

av personal för att bättre svara framtidens krav och mål. 

RESULTAT Öckerö Bostads AB 

mkr 2011 2010 

Intäkter 74,8 87,3 

Kostnader 

Drift- och underhållskostnader –30,1 –32,7 

Personalkostnader –11,2 –11,0 

Övriga kostnader –5,9 –5,0 

Avskrivningar –12,8 –11,6 

Resultat före finansiella poster 14,8 27,0 

Resultat från andelar i koncernföretag 0,5 0,5 

Ränteintäkter 0,3 0,1 

Räntekostnader –18,9 –10,2 

Resultat efter finansiella poster –3,3 17,4 

Skatt 0,8 –4,6 

Årets resultat –2,5 12,8 

UPPGIFTSMÅTT Öckerö Bostads AB 

RESULTAT M M Öckerö Rederi AB 


2011 2010 

Balansomslutning, mkr 793,2 701,3 

Soliditet, % 10,5 12,0 

Personal 

Antal anställda 19 19 

varav kvinnor, % 20 20 

varav män, % 80 80 

Verksamhetsmått 

Antal lägenheter 390 390 

Antal nybyggda lägenheter 0 20 

mkr 2011 2010 

Intäkter 22,4 9,5 

Kostnader 

Drift- och underhållskostnader –18,3 –8,0 

Personalkostnader –0,2 –0,1 

Övriga kostnader –0,8 –0,3 

Avskrivningar –1,4 –0,6 

Resultat före finansiella poster 1,7 0,5 

Ränteintäkter 0,1 0,0 

Räntekostnader –0,7 –0,3 

Resultat efter finansiella poster 1,1 0,2 

Överavskrivning Fartyg –1,1 –0,2 

Skatt 0 0 

Årets resultat 0 0 

Balansomslutning, mkr 45,2 44,0 

Soliditet % 6,6 4,9 

Personal 

Antal anställda 0,25 0,25 

varav kvinnor % 0 0 

varav män % 100 100 




ÖRAB 

ÖCKERÖ 

REDERI 

AKTIEBOLAG 

ÖCKERÖ REDERI AB 

VERKSAMHET 

Verksamhetsåret 2011 har för ÖRAB gått helt enligt den 

planläggning som gjorts vid utarbetande av budget. För 

T/S Gunilla kan konstateras att alla resor genomförts som 

planerat. 

Vid sommarens varvsbesök kontrollerades masterna 

genom invändig filmning varvid man konstaterade att alla 

var i gott skick. Tjockleksmätning av skrov gav också ett bra 

resultat vilket bådar gott för den femårsklassning som skall 

genomföras 2013. 

Fartyget användes som plattform av några företagare 

inom kommunen vid årets Tall Ships Races med målgång i 

Halmstad. Fartyget fick en särskild inbjudan att delta som 

”leadership” vid avslutningsceremonin och där representanter 

för kommunledningarna från Halmstad och Öckerö 


deltog. 300 000–400 000 personer besökte Halmstads 

hamn under de tre dagar som fartygen var samlade. 

Under verksamhetsåret har genomförts en upphandling 

av s k driftmanagement av T/S Gunilla för de närmaste tre 

åren med option på ytterligare två år. 

EKONOMI 

Resultatet efter finansiella poster slutade på 1,1 mkr. Efter 

bokslutsposter redovisas nollresultat på sista raden. 

Kommunfullmäktige beslutade 2010 att genom nyemission 

öka aktiekapitalet från 100 000 till 2 000 000 kronor. 

Ansökan ingavs till Bolagsverket men drogs senare tillbaka 

eftersom nytt förslag förelåg att i stället tillföra de ökade 

medlen till en reservfond. Förslag kommer under våren 

2012 att föreläggas kommunfullmäktige.


SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING 

mkr 2011 2010 

Verksamhetens intäkter, not 1 187,8 216,0 

Verksamhetens kostnader, not 2 –714,5 –703,6 

Avskrivningar, not 3 –28,8 –26,2 

Nettokostnad –555,5 –513,8 

Skatteintäkter 501,9 484,3 

Generella statsbidrag 75,9 69 

Resultat före finansiella intäkter och kostnader 22,3 39,5 

Finansiella intäkter, not 4 3,9 4,3 

Finansiella kostnader, not 5 –21,8 –13,5 

Årets skattekostnad 0,7 –4,5 

Årets resultat 5,1 25,8 




SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING 

mkr 2011 2010 

Tillgångar 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar, not 6 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 801,6 784,5 

Maskiner och inventarier 63,9 59,4 

Pågående arbete 77,3 23,1 


Finansiella anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar 1,4 1,4 

Långfristiga fordringar 2,0 2,0 

Summa finansiella anläggningstillgångar 3,4 3,4 

Summa anläggningstillgångar 946,2 870,4 


Exploateringsfastigheter 15,4 14,2 

Kortfristiga fordringar, not 7 72,0 56,4 

Likvida medel, not 8 123,9 103,5 

Summa omsättningstillgångar 211,3 174,1 

Summa tillgångar 1 157,5 1 044,5 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 310,7 305,6 

Därav årets resultat 5,1 25,8 

Avsättningar 

Uppskjuten skatt 12,6 13,3 

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 32,2 25,7 

Beräknad skuld löneskatt 7,8 6,2 

Summa avsättningar 52,6 45,2 

Långfristiga skulder, not 9 

Investeringsfond VA 6,7 7,0 

Anslutningsavgifter 1,3 0,0 

Gatukostnadsersättning 4,1 0,0 

Lån från kreditinstitut 650,9 547,2 


Kortfristiga skulder, not 10 

Kortfristiga skulder 131,2 139,5 

Summa kortfristiga skulder 131,2 139,5 

Eget kapital, avsättningar och skulder 1 157,5 1 044,5 



SAMMANSTÄLLDA NOTER 

NOT 1 Verksamhetens intäkter 

Resp bolags andel av intäkter efter koncernelimineringar 

mkr 2011 2010 

Öckerö kommun 156,6 158,6 

Öckerö Bostads AB 31,2 47,9 

Öckerö Rederi AB 0 9,5 

Summa verksamhetens intäkter 187,8 216,0 

NOT 2 Verksamhetens kostnader 

Resp bolags andel av kostnader efter koncernelimineringar 

mkr 2011 2010 



Öckerö Rederi AB 19,3 8,4 

Summa verksamhetens kostnader 714,5 703,6 

NOT 3 Avskrivningar 

Resp bolags andel av avskrivningar efter koncernelimineringar 

mkr 2011 2010 




Summa avskrivningar 28,8 26,2 

NOT 4 Finansiella intäkter 

Resp bolags andel av fin. intäkter efter koncernelimineringar 

mkr 2011 2010 




Summa finansiella intäkter 3,9 4,3 

NOT 5 Finansiella kostnader 

Resp bolags andel av fin. kostnader efter koncernelimineringar 

mkr 2011 2010 



Öckerö Rederi AB 0 0 

Summa finansiella kostnader 21,8 13,5 

NOT 6 Materiella anläggningstillgångar 

mkr 2011 2010 





NOT 7 Kortfristiga fordringar 

mkr 2011 2010 



Öckerö Rederi AB 0,4 0 

Summa kortfristiga fordringar 72,0 56,4 

NOT 8 Likvida medel 

mkr 2011 2010 


Öckerö Bostads AB 39,8 19 


Summa likvida medel 123,9 103,5 

NOT 9 Långfristiga skulder 

mkr 2011 2010 

Öckerö kommun 12,1 0 


Öckerö Rederi AB 0 0 


NOT 10 Kortfristiga skulder 

mkr 2011 2010 




Summa kortfristiga skulder 131,2 139,5 



REVISIONSBERÄTTELSE 

REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 

Xx 

Öckerö den 

Paul Magnusson Christer Holmer Anders Post 

Ordförande 

Anna-Lena Helling Lars Henriksson 

Till revisionsberättelsen hör bilagan: Redogörelse för revisionen år 2011 


BILAGA TILL REVISIONSBERÄTTELSE 

1. REDOGÖRELSE FÖR REVISIONEN ÅR 2011 

1.1 Inledning 

Xx 



REVISIONSBERÄTTELSE





REVISIONSBERÄTTELSE

FAKTA OM KOMMUNEN 

KOMMUNFULLMÄKTIGE EFTER DE TRE SENASTE VALEN 

Antal Antal Antal 

Partier mandat mandat mandat 

2010 2006 2002 

Moderata Samlingspartiet 13 12 11 

Kristdemokraterna 7 10 10 

Folkpartiet Liberalerna 7 4 4 

Miljöpartiet de Gröna 3 3 2 

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 9 11 12 

Vänsterpartiet 1 1 2 

Sverigedemokraterna 1 0 0 

Samtliga partier 41 41 41 

BEFOLKNINGEN 2011-12-31 VAR 12 487 PERSONER 


Totalt Förändring Areal 

10–11 i hektar 

Hönö 5 152 +33 568 

Öckerö 3 509 +15 398 

Hälsö 623 +12 130 

Björkö 1 476 –9 555 

Knippla 352 –17 52 

Hyppeln 173 –3 84 

Rörö 266 –3 229 

Kalvsund 218 0 37 

Fotö 629 +9 69 

Grötö 86 +1 63 

Summa 12 484* 2 185 

*3 personer restförda 

KOMMUNAL SKATTESATS 2011 

tkr 2011 Ändring 2012 

Geniomsnitt – riket 20:73 20:59 

Genomsnitt – Västra Götalands län 21:58 21:17 

Genomsnitt – GR 21:53 21:12 

Partille 20:39 19:96 

Mölndal 20:69 20:26 

Härryda 21:05 20:62 

Lerum 21:08 20:65 

Öckerö 21:19 20:76 

Kungsbacka* 21:53 21:12 

Göteborg 21:55 21:33 

Tjörn 21:64 21:21 

Alingsås 21:79 21:36 

Kungälv 21:87 21:44 

Stenungsund 22:07 21:64 

Ale 22:30 21:87 

Lilla Edet 22:80 22:37 

*Hallands län

Grafisk form & original: Adekvat Form, Tollered 

Tryck: Lindgren & söner 2012 

Upplaga: 200 ex 

Papper omslag: MaxiOffset 250 g 

Papper inlaga: MaxiOffset 120 g 

Typsnitt: Franklin Gothic, Georgia 

Bilder: Robert Lindberg

Öckerö kommuns årsredovisning 2011 

är kommunstyrelsens redogörelse över 

verksamheten år 2011 till kommunfullmäktige 

och övriga intressenter. 

Årsredovisningen har producerats 

av ekonomienheten i samarbete med 

övrig kommunförvaltning. 

475 80 Öckerö • Tel 031-97 62 00 

E-post kommun@ockero.se 

www.ockero.se

KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2012-03-07 ... - Öckerö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?