Föräldrautbildning Betyg och bedömning - Kunskapsskolan

Föräldrautbildning
Betyg och bedömning
Stina Myringer
Pedagogik och utvecklingsavdelingen

Innehåll:
● Betygssystem
● Läroplanen Lgr 11
● Kunskapskrav och principer för bedömning
● Bedömning och dokumentation KSAB
● Likvärdiga betyg
18.30-19.15
19.15-19.45 Fika
20.00-20.30

Varför bedömning?

Bedömning – Viktig del i skolans uppdrag
• kontinuerligt analysera de kunskaper som
eleven visar utifrån vad som behandlats i
undervisningen, för att kunna göra
helhetsbedömningar av kunskaperna och
jämföra dessa med kunskapskraven,
• använda sig av ändamålsenliga
bedömningsformer som ger eleverna goda
möjligheter att visa sina kunskaper på olika
sätt,
• tillsammans på skolenheten regelbundet
analysera och diskutera hur olika
elevprestationer bedöms i förhållande till
kunskapskraven,
• som stöd för bedömningen av elevernas
kunskaper jämföra resultaten på de
nationella ämnesproven med den egna
dokumentationen och analysera skillnader
och likheter i resultaten

Skolreformer 2011

Betygssystem
1962-1994 1994-2011 2011-
5
4
3
2
1
MVG
VG
G
-
A
B
C
D
E
F
-

Relativt betygssystem
5
4
3
2
1
-
Betygens funktion = Urval
”Femmorna
är slut”

Målrelaterade betygssystem

E C A
E C A
E C A
E C A
E C A
E C A
E C A

Meritpoäng moderna språk
● Elever som läser moderna språk som språkval
kommer att kunna räkna detta ämne utöver de 16
bästa betygen i sitt slutbetyg.
● Möjlighet till ett slutbetyg på 340 p, jfr 320 p.
● Detta gäller för elever som börjar gymnasiet från
höstterminen 2014

Läroplanens olika delar
En viktig uppgift för
skolan är att ge överblick
och sammanhang.
Skolan ska stimulera
elevernas kreativitet,
nyfikenhet och
självförtroende samt vilja
till att pröva egna idéer
och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet
att ta initiativ och ansvar
samt utveckla sin
förmåga att arbeta såväl
självständigt som
tillsammans med andra.

Läroplanens olika delar
2.2 Kunskaper
Utforskande, nyfikenhet
och lust att lära ska utgöra
en grund för skolans
verksamhet.
Mål
Skolan ska ansvara för att
varje elev efter
genomgången grundskola
- kan lösa problem och
omsätta idéer i handling
på ett kreativt sätt

Läroplanens olika delar
I syftet för ämnet
Matematik
Undervisningen ska
bidra till att eleverna
utvecklar kunskaper
för att kunna
formulera och lösa
problem samt
reflektera över och
värdera valda
strategier, metoder,
modeller och resultat.

Kursplanens delar – Syfte
RELIGION:
Genom undervisningen i ämnet
religionskunskap ska eleverna
sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin
förmåga att
- analysera kristendomen, andra
religioner och livsåskådningar
samt olika tolkningar och bruk
inom dessa,
- reflektera över livsfrågor och sin
egen och andras identitet,

The Big 5
● Analysförmåga
● Kommunikativ
förmåga
● Metakognitiv
förmåga
● Förmåga att hantera
information
● Begreppslig
förmåga
Göran Svanelid
- Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå
lösningar. Förklara och påvisa samband. Se
utifrån och växla mellan olika perspektiv.
Jämföra: Likheter och skillnader, för- och
nackdelar.
- Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera.
Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter.
Framföra och bemöta argument. Redogöra,
formulera, resonera och redovisa
- Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera.
Lösa problem med anpassning till en viss
situation, syfte eller sammanhang. Avgöra
rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva
och ompröva.
- Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt
granska information. Skilja mellan fakta och
värderingar. Avgöra källors användbarhet och
trovärdighet.
- Förstå innebörden av begreppen. Relatera
begreppen till varandra. Använda begreppen i
olika/nya sammanhang.

Kursplanens delar – Centralt innehåll

Kursplanens delar – Kunskapskrav
Kunskapskraven anger
vad eleven gör eller visar
Exempel: Samhällskunskap
Kunskapskrav E
Eleven kan undersöka
samhällsfrågor ur olika
perspektiv och beskriver då
enkla samband med enkla
och till viss del underbyggda
resonemang.

E
Enkla
Till viss del
I huvudsak
fungerande
Grundläggande
C
Utvecklade
Relativt väl
Ändamålsenligt
Goda
A
Välutvecklade
Väl
Ändamålsenligt
och effektivt
Mycket goda

4
A
B
C
D
E
F
Eleverna behöver ha upprepade möjligheter, under hela sin
skoltid, att utveckla och visa sina olika förmågor.
5
6
Kunskapskrav åk 6 Kunskapskrav åk 9
7
8
A
B
C
D
E
F
9

Terminsbetyg
När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska
betygssättningen bygga på de kunskaper som
eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella
terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper
ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 9.
10 kap. 19 § skollagen

Exempel: Historia E – År 9
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska
förhållanden, skeenden och gestalter under olika
tidsperioder och visar det genom att föra enkla och
till viss del underbyggda resonemang om orsaker
till och konsekvenser av samhällsförändringar och
människors levnadsvillkor och handlingar, samt om
Förintelsen och andra folkmord.

Exempel slöjd matris bedömning år 7
(kunskapskrav för år 9)
• formge och framställa
föremål i olika material med hjälp
av lämpliga redskap, verktyg och
hantverkstekniker,
• välja och motivera
tillvägagångssätt i slöjdarbetet
utifrån syftet med arbetet och
utifrån kvalitets- och
miljöaspekter,
Eleven kan på ett enkelt och delvis
genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner.
I arbetet med några
hantverkstekniker kan eleven
använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och i
huvudsak fungerande sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och
någon miljöaspekt väljer eleven
tillvägagångssätt och ger enkla
motiveringar till sina val.
Eleven kan i slöjdarbetet bidra till
att utveckla idéer med hjälp av
erbjudet inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen bidrar
eleven till att formulera och välja
handlingsalternativ som leder
framåt.
• analysera och värdera Eleven kan ge enkla omdömen om
arbetsprocesser och resultat med sin arbetsinsats och hur den har
hjälp av slöjdspecifika begrepp, påverkat slöjdföremålets kvalitet.
och
• tolka slöjdföremåls
estetiska och kulturella uttryck.
Dessutom tolkar eleven
slöjdföremåls uttryck och för då
enkla resonemang om symboler,
färg, form och material.
Eleven kan på ett utvecklat och relativt
väl genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner.
I arbetet med några hantverkstekniker
kan eleven använda handverktyg,
redskap och maskiner på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och
någon miljöaspekt väljer eleven
tillvägagångssätt och ger utvecklade
motiveringar till sina val.
Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer
med hjälp av erbjudet
inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen formulerar och
väljer eleven handlingsalternativ som
efter någon bearbetning leder framåt.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om
sin arbetsinsats och hur den har
påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då utvecklade
resonemang om symboler, färg, form
och material.
Eleven kan på ett välutvecklat och väl
genomarbetat sätt formge och framställa
enkla slöjdföremål i olika material utifrån
instruktioner.
I arbetet med några hantverkstekniker kan
eleven använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon
miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt
och ger välutvecklade motiveringar till sina
val.
Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med
hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och
sådant som eleven själv har sökt upp.
Under arbetsprocessen formulerar och
väljer eleven handlingsalternativ som leder
framåt.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om
sin arbetsinsats och hur den har påverkat
slöjdföremålets kvalitet.
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då välutvecklade
resonemang om symboler, färg, form och
material.

• formge och framställa
föremål i olika material med hjälp
av lämpliga redskap, verktyg och
hantverkstekniker,
• välja och motivera
tillvägagångssätt i slöjdarbetet
utifrån syftet med arbetet och
utifrån kvalitets- och
miljöaspekter,
Eleven kan på ett enkelt och delvis
genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner.
I arbetet med några
hantverkstekniker kan eleven
använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och i
huvudsak fungerande sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och
någon miljöaspekt väljer eleven
tillvägagångssätt och ger enkla
motiveringar till sina val.
Eleven kan i slöjdarbetet bidra till
att utveckla idéer med hjälp av
erbjudet inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen bidrar
eleven till att formulera och välja
handlingsalternativ som leder
framåt.
• analysera och värdera Eleven kan ge enkla omdömen om
arbetsprocesser och resultat med sin arbetsinsats och hur den har
hjälp av slöjdspecifika begrepp, påverkat slöjdföremålets kvalitet.
och
• tolka slöjdföremåls
estetiska och kulturella uttryck.
Dessutom tolkar eleven
slöjdföremåls uttryck och för då
enkla resonemang om symboler,
färg, form och material.
Eleven kan på ett utvecklat och relativt
väl genomarbetat sätt formge och
framställa enkla slöjdföremål i olika
material utifrån instruktioner.
I arbetet med några hantverkstekniker
kan eleven använda handverktyg,
redskap och maskiner på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och
någon miljöaspekt väljer eleven
tillvägagångssätt och ger utvecklade
motiveringar till sina val.
Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer
med hjälp av erbjudet
inspirationsmaterial.
Under arbetsprocessen formulerar och
väljer eleven handlingsalternativ som
efter någon bearbetning leder framåt.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om
sin arbetsinsats och hur den har
påverkat slöjdföremålets kvalitet.
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då utvecklade
resonemang om symboler, färg, form
och material.
Eleven kan på ett välutvecklat och väl
genomarbetat sätt formge och framställa
enkla slöjdföremål i olika material utifrån
instruktioner.
I arbetet med några hantverkstekniker kan
eleven använda handverktyg, redskap och
maskiner på ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon
miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt
och ger välutvecklade motiveringar till sina
val.
Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med
hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och
sådant som eleven själv har sökt upp.
Under arbetsprocessen formulerar och
väljer eleven handlingsalternativ som leder
framåt.
Eleven kan ge välutvecklade omdömen om
sin arbetsinsats och hur den har påverkat
slöjdföremålets kvalitet.
Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls
uttryck och för då välutvecklade
resonemang om symboler, färg, form och
material.

E C A
E C A
E C A
E C A
Olika bedömningar
men samma betyg
D

Bedömning för olika syften
Bedömning för lärande Bedömning för att värdera kunskaper

Summativ bedömning
● Terminsbetyg
● Efter avslutat block
● Efter avslutad kurs
● Dokumenteras som A-F i EDS
Formativ bedömning
● Kartläggning av elevernas kunskaper
● Återkoppling på ws, seminarium,
kommunikationspass, labbpass…
● Metoder som synliggör lärandet

Dilemma
Forskningen säger att
formativ bedömning är
mest effektiv när det
gäller elevernas
kunskapsutveckling
Föräldrar vill ha
summativa
bedömningar på
enskilda uppgifter för att
det upplevs som tydligt.
Summativa bedömningen = kunskapskrav vägs ihop till ett omdöme
(Det går alltså inte att ge en summativ bedömning D på enskild uppgift)

MÅL
1. Tydliga
Eleven har förstått vad som krävs
Mätbara/utvärderingsbara
Nedbrutna i delmål
2. Utmanande och Rimliga
Optimala
Balans mellan dessa
TUR - mål

Vad är ett MÅL?
Springa
1 mil

Vad är ett MÅL?
C
Steg 17
Göra två
övningsuppgifter
om cellen
Kunna förklara
cellens funktion
Hantera
procedurer och
lösa uppgifter av
standardkaraktär
utan och med
verktyg

Centrala frågeställningar
Var är jag nu? Feedback
Vad är målet? Feed-up
Hur ska jag komma vidare? Feed-forward
(Hattie och Timperley)

Mål och kunskapskrav på KP
● Mål och
kunskapskrav
● Uppgifter med
tydligt syfte
● Redovisning

Digitala matriser

Självbedömning och kamratrespons

Likvärdig bedömning - Elevexempel

Process kring likvärdig bedömning
L
LÄ
Trelleborg
ämneslag
L
L
LÄ
ämneslag
Landskrona
L
ämneslag Ystad
Elevexempel
L
LÄ
L
L
L
LÄ
ämneslag
Helsingborg
LÄ
ämneslag Lund
L
L

Vad är kvalitet?

Vad är fokus i bedömningen?
Estetik
Funktion

Nationella prov
Syftet med Nationella prov är i huvudsak
– stödja en likvärdig och rättvis bedömning och
betygssättning
– ge underlag för en analys av i vilken utsträckning
kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på
huvudmannanivå och på nationell nivå
De nationella proven kan också bidra till:
– att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
– en ökad måluppfyllelse för eleverna
Skolverket

Nationella prov
År 6
SV, SVA
MA
EN
Ett ämne i NO
Ett ämne i SO
År 9
SV, SVA
MA
EN
Ett ämne i NO
Ett ämne i SO
(MS)

Några saker jag som förälder kan tänka på…
● Fråga! Vad har du lärt dig? Vad är det man ska kunna? Hur
kan man lära sig…?
● Tänka att det är ok att misslyckas, se det som en möjlighet.
Det finns alltid nya chanser att lära sig igen..
● Fundera på TUR-mål. Vad är rimligt och utmanande för mitt
barn?
Att utgå från det som barnet redan kan
och gå lagom stora steg framåt skapar
motivation och lust att lära!

Någon fundering
om betyg och
bedömning som
jag inte har fått
svar på?