Vad gör en händelse till ett nationellt trauma? - Kunskapscentrum för ...
Vad gör en händelse till ett nationellt trauma? - Kunskapscentrum för ...
Vad gör en händelse till ett nationellt trauma? - Kunskapscentrum för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
debatt och brev Redaktör: Jan Lind 08-790 34 84<br />
jan.lind@lakartidning<strong>en</strong>.se<br />
Palmemordet, Estonias <strong>för</strong>lisning, mordet på Anna Lindh, tsunamikatastrof<strong>en</strong> ...<br />
<strong>Vad</strong> <strong>gör</strong> <strong>en</strong> <strong>händelse</strong><br />
<strong>till</strong> <strong>ett</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>trauma</strong>?<br />
Sverige har de s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>nierna g<strong>en</strong>omlidit <strong>ett</strong> antal<br />
<strong>händelse</strong>r som utvecklats <strong>till</strong> »nationella <strong>trauma</strong>n«.<br />
Händels<strong>en</strong>s omfattning, om d<strong>en</strong> kommer totalt oväntat,<br />
dess symbolvärde, massmediernas agerande och om<br />
många barn är inblandade bidrar <strong>till</strong> om <strong>en</strong> <strong>händelse</strong> får<br />
karaktär<strong>en</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>trauma</strong>. Dessa aspekter måste vägas<br />
in i samhällets samlade kris- och katastrofberedskap.<br />
Vilka faktorer bidrar <strong>till</strong> att <strong>en</strong> <strong>händelse</strong><br />
får <strong>en</strong> nationell g<strong>en</strong>omslagskraft och utvecklas<br />
<strong>till</strong> vad man skulle kunna b<strong>en</strong>ämna<br />
<strong>ett</strong> »<strong>nationellt</strong> <strong>trauma</strong>«?<br />
För det <strong>för</strong>sta kan det röra sig om <strong>ett</strong><br />
stort antal drabbade, som kommer från<br />
olika delar av landet. Många i befolkning<strong>en</strong><br />
kommer att vara direkt eller indirekt<br />
drabbade g<strong>en</strong>om släkt och vänner – eller<br />
i andra led. M<strong>en</strong> det kan också vara <strong>en</strong><br />
»<strong>för</strong>stagångs<strong>händelse</strong>« – något helt<br />
oväntat eller o<strong>för</strong>uts<strong>ett</strong> och därmed något<br />
som man inte har d<strong>en</strong> minsta psykologisk<br />
beredskap att handskas med. Dvs<br />
konv<strong>en</strong>tionella copingstrategier kan inte<br />
användas. Att vara helt o<strong>för</strong>beredd innebär<br />
också <strong>en</strong> ökad psykisk sårbarhet. Det<br />
finns flera exempel på situationer in<strong>för</strong><br />
vilka d<strong>en</strong> m<strong>en</strong>tala inställning<strong>en</strong> har varit<br />
att »sådant händer inte här«.<br />
En annan viktig faktor är hur massmedierna,<br />
och då kanske speciellt TV-kanalerna,<br />
<strong>för</strong>medlar information<strong>en</strong> och g<strong>en</strong>om<br />
d<strong>en</strong> s k grävande journalistik<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terar<br />
olika <strong>för</strong>klaringsmodeller och<br />
utser särskilda syndabockar.<br />
Ytterligare <strong>en</strong> orsak kan vara händels<strong>en</strong>s<br />
symbolvärde. När <strong>en</strong> off<strong>en</strong>tlig person<br />
i riksledande ställning (t ex <strong>en</strong> medlem<br />
av regering<strong>en</strong>) oväntat mördas, kan<br />
d<strong>ett</strong>a symboliskt komma allt<strong>för</strong> nära det<br />
fantiserade fadermordet (revolt<strong>en</strong> mot<br />
överhet<strong>en</strong>s auktoritet).<br />
TOM LUNDIN<br />
doc<strong>en</strong>t i katastrofpsykiatri,<br />
Kunskapsc<strong>en</strong>trum <strong>för</strong> katastrofpsykiatri,<br />
Uppsala universitet<br />
tom.lundin@akademiska.se<br />
En <strong>händelse</strong> när många barn drabbas<br />
får <strong>en</strong> särskild g<strong>en</strong>omslagskraft, som<br />
ibland har <strong>en</strong> nationell påverkan.<br />
NÅGRA EXEMPEL FRÅN DE SENASTE<br />
DECENNIERNA<br />
Gisslandrama: Norrmalmstorg, 1973<br />
D<strong>ett</strong>a flera dygn utdragna gisslandrama i<br />
banklokalerna vid Norrmalmstorg var<br />
det <strong>för</strong>sta i modern tid i Sverige och bevakades<br />
int<strong>en</strong>sivt av medierna. Äv<strong>en</strong> om<br />
ing<strong>en</strong> människa fick allvarliga eller bestå<strong>en</strong>de<br />
kroppsliga skador, utgjorde gisslantagning<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> ny hotsituation – något<br />
som man inte hade <strong>för</strong>beredelse på att<br />
möta. Gisslanoffrets psykologiska reaktioner<br />
under pågå<strong>en</strong>de hotsituation blev<br />
också <strong>en</strong> ny erfar<strong>en</strong>het. Inter<strong>nationellt</strong><br />
kallas d<strong>ett</strong>a reaktionsmönster »Stockholmssyndromet«.<br />
Mordet på Olof Palme, 1986<br />
De flesta vuxna sv<strong>en</strong>skar minns fort-<br />
farande efter nästan 20<br />
år vad de gjorde eller var<br />
de var, när nyhet<strong>en</strong> om<br />
mordet lästes upp i radio<br />
och TV. G<strong>en</strong>omslagskraft<strong>en</strong><br />
var maximal.<br />
Mord på <strong>en</strong> statsminister<br />
var <strong>en</strong> »omöjlighet« i<br />
det säkra Sverige. D<strong>en</strong><br />
symboliska innebörd<strong>en</strong><br />
var också som redan antytts<br />
mångfas<strong>ett</strong>erad.<br />
D<strong>ett</strong>a <strong>för</strong>stärks om man<br />
har ambival<strong>en</strong>ta känslor<br />
g<strong>en</strong>temot offret. Att man<br />
inte kunnat säkerställa<br />
vem som var gärnings-<br />
»De flesta vuxna sv<strong>en</strong>skar<br />
minns fortfarande efter<br />
nästan 20 år vad de<br />
gjorde eller var de var,<br />
när nyhet<strong>en</strong> om mordet<br />
lästes upp i radio och TV.<br />
G<strong>en</strong>omslagskraft<strong>en</strong> var<br />
maximal. Mord på <strong>en</strong><br />
statsminister var <strong>en</strong><br />
”omöjlighet” i det säkra<br />
Sverige.«<br />
mann<strong>en</strong> har också med<strong>för</strong>t att d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
trygghet<strong>en</strong> kommit att ifrågasättas av<br />
många.<br />
Bussolyckan i Måbödalstunneln 1988<br />
D<strong>en</strong> 15 augusti inträffade d<strong>en</strong>na olycka<br />
med <strong>en</strong> chartrad buss från Kista med 12åriga<br />
skolbarn på resa mot Shetlandsöarna.<br />
I början av <strong>en</strong> lång vägtunnel, 18 mil<br />
öster om Berg<strong>en</strong>, upphörde buss<strong>en</strong>s<br />
bromsar att fungera. För att buss<strong>en</strong> efter<br />
tunneln inte skulle störta ned<strong>för</strong> <strong>ett</strong> stup,<br />
<strong>för</strong>sökte buss<strong>för</strong>ar<strong>en</strong> minska hastighet<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om att styra in mot bergvägg<strong>en</strong>.<br />
Vid d<strong>en</strong> kraftiga kollision<strong>en</strong> mot tunnelmynning<strong>en</strong>s<br />
betongfundam<strong>en</strong>t omkom<br />
tolv av barn<strong>en</strong> samt fyra av <strong>för</strong>äldrarna,<br />
inklusive buss<strong>för</strong>ar<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> <strong>för</strong>sta tid<strong>en</strong>s<br />
omhändertagande organiserades av<br />
sjukvård<strong>en</strong> i Berg<strong>en</strong> – mycket med stöd<br />
av erfar<strong>en</strong>heterna från Leksand och Falun.<br />
Man lade stor vikt vid möjlighet<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>till</strong>resta anhöriga att ta <strong>ett</strong> personligt<br />
farväl av de döda vid <strong>en</strong>skilda visningar<br />
under värdiga former, vilket hade stor<br />
betydelse <strong>för</strong> de drabbade familjerna.<br />
Estoniakatastrof<strong>en</strong>, 1994<br />
D<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda olycka i Sverige under<br />
1900-talets s<strong>en</strong>are hälft som kanske haft<br />
det starkaste inflytandet på många grupper<br />
drabbade – och myndigheter på olika<br />
nivåer – torde vara Estoniakatastrof<strong>en</strong><br />
d<strong>en</strong> 28 september 1994. Det var <strong>en</strong> <strong>händelse</strong><br />
som dit<strong>till</strong>s hade varit helt »otänkbar«.<br />
Det visade sig också att många<br />
sv<strong>en</strong>skar blev direkt och indirekt drabba-<br />
de <strong>till</strong> följd av att omkomna<br />
och överlevande<br />
kom från skilda<br />
delar av landet och<br />
hade utbredda sociala<br />
kontaktnät.<br />
Vid efterarbetet<br />
framkom behovet av<br />
<strong>en</strong> nationell samordning,<br />
kunskaps- och<br />
erfar<strong>en</strong>hets<strong>för</strong>medling<br />
vid <strong>en</strong> katastrof<br />
av d<strong>ett</strong>a slag, som<br />
drabbar många människor<br />
inom <strong>ett</strong> geografiskt<br />
stort område<br />
– och där olyckans<br />
läkartidning<strong>en</strong> nr XX 2006 volym 103 1
karaktär är sådan att d<strong>en</strong><br />
får <strong>ett</strong> <strong>nationellt</strong> g<strong>en</strong>svar.<br />
Vid d<strong>en</strong>na olycka omkom<br />
579 människor från skilda<br />
delar av Sverige, dessutom<br />
256 personer från andra<br />
länder, varav de flesta från<br />
Estland. Totalt överlevde<br />
137 personer, 53 var bosatta i Sverige.<br />
Attack<strong>en</strong> mot World Trade C<strong>en</strong>ter, 2001<br />
När de fyra nästan samtidiga terrorattackerna<br />
mot tre mål i USA inträffade<br />
d<strong>en</strong> 9 september 2001 kom d<strong>en</strong> internationella<br />
terrorism<strong>en</strong> att bli omöjlig att<br />
<strong>för</strong>neka. G<strong>en</strong>om TVs nästan obegränsade<br />
upprepande av bildsekv<strong>en</strong>serna när flygplan<strong>en</strong><br />
åker rakt in i skyskraporna blev<br />
det ofattbara successivt verklighet äv<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> människor långt borta från <strong>händelse</strong>rnas<br />
c<strong>en</strong>trum.<br />
Äv<strong>en</strong> om <strong>en</strong>dast <strong>ett</strong> fåtal sv<strong>en</strong>skar blev<br />
direkt drabbade, med<strong>för</strong>de att<strong>en</strong>tatet<br />
mot World Trade C<strong>en</strong>ter <strong>en</strong> paradigmatiskt<br />
<strong>för</strong>ändrad uppfattning av omvärld<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> de flesta sv<strong>en</strong>skar. D<strong>ett</strong>a kan sägas<br />
ut<strong>gör</strong>a <strong>en</strong> särskild form av nationell<br />
<strong>trauma</strong>tisering.<br />
Mordet på Anna Lindh, 2003<br />
Det andra ministermordet i Sverige i modern<br />
tid inträffade precis två år efter terrorattack<strong>en</strong><br />
mot World Trade C<strong>en</strong>ter och<br />
16 år efter mordet på Olof Palme. <strong>Vad</strong><br />
som tidigare visats vara <strong>en</strong> möjlighet<br />
också i Sverige kom g<strong>en</strong>om mordet på<br />
Anna Lindh att bekräftas. Det nya mordet<br />
utvecklades i minst lika hög grad <strong>till</strong><br />
<strong>en</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>trauma</strong>tiserande <strong>händelse</strong><br />
som det på Olof Palme.<br />
I d<strong>ett</strong>a fall domineras emellertid situation<strong>en</strong><br />
av det som brukar kallas nationell<br />
sorg eller landssorg. D<strong>en</strong>na landsomfattande<br />
såväl påverkan som manifestation<br />
2<br />
debatt och brev Redaktör: Jan Lind 08-790 34 84<br />
jan.lind@lakartidning<strong>en</strong>.se<br />
Tre <strong>händelse</strong>r som påverkat<br />
äv<strong>en</strong> dem som<br />
inte själva var berörda:<br />
Terroristattack<strong>en</strong> mot<br />
World Trade C<strong>en</strong>ter,<br />
New York.<br />
Estonias <strong>för</strong>lisning.<br />
Tsunamikatastrof<strong>en</strong> i<br />
Sydostasi<strong>en</strong> – här <strong>en</strong><br />
utraderad by i Aceh,<br />
Indonesi<strong>en</strong>.<br />
har <strong>en</strong> särskilt int<strong>en</strong>siv inverkan. För d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>skilde medborgar<strong>en</strong> kan det också utvecklas<br />
<strong>en</strong> psykologisk sammanblandning<br />
mellan d<strong>en</strong> »off<strong>en</strong>tliga« sorg<strong>en</strong> och<br />
d<strong>en</strong> privata sorg<strong>en</strong> efter någon betydelsefull<br />
närstå<strong>en</strong>de.<br />
Tsunamikatastrof<strong>en</strong>, 2004<br />
Ett helt nytt katastrofsc<strong>en</strong>ario aktualiserades<br />
i och med svåra flodvågskatastrof<strong>en</strong><br />
i Sydostasi<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 26 december 2004.<br />
Många tus<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>skar befann sig i d<strong>en</strong><br />
del av Thailand som utsattes <strong>för</strong> tsunamivåg<strong>en</strong>.<br />
De blev totalt överrumplade av<br />
<strong>en</strong> <strong>till</strong> synes osannolik naturkraft, som<br />
utsatte dem <strong>för</strong> <strong>ett</strong> starkt och överhängande<br />
livshot, mänsklig och materiell <strong>för</strong>störelse<br />
och personliga <strong>för</strong>luster.<br />
Förutom det osannolika i att på d<strong>ett</strong>a<br />
sätt drabbas i det »sv<strong>en</strong>ska semesterparadiset«,<br />
inträffade katastrof<strong>en</strong> geografiskt<br />
mycket långt bort från hemlandet,<br />
det personliga sociala nätverket och välkända<br />
möjligheter <strong>till</strong> räddningsinsatser<br />
och psykosocialt stöd.<br />
Många barnfamiljer drabbades, och<br />
det var inte ovanligt att mycket små barn<br />
omkom – och kanske inte <strong>en</strong>s påträffades.<br />
Att som småbarns<strong>för</strong>älder utsättas<br />
<strong>för</strong> d<strong>ett</strong>a överhängande livshot, kanske<br />
med egna kroppsliga skador, <strong>för</strong>lora <strong>ett</strong><br />
av sina barn, m<strong>en</strong> lyckas rädda det andra<br />
kommer att med<strong>för</strong>a <strong>en</strong> psykologisk paradox.<br />
Hur skall man samtidigt kunna<br />
glädja sig åt överlevnad och sörja d<strong>en</strong> <strong>för</strong>lorade?<br />
En katastrof med nationell g<strong>en</strong>omslagskraft<br />
ställer också mycket<br />
stora krav på myndigheternas<br />
sätt att agera och ta ansvar <strong>för</strong> insatser<br />
på olika nivåer. De mest uttalade<br />
krav<strong>en</strong> och <strong>för</strong>väntningarna<br />
fokuseras på landets regering.<br />
Sammanfattning<br />
• Med de refererade <strong>händelse</strong>rna<br />
illustreras att det nationella <strong>trauma</strong>t<br />
är mångfas<strong>ett</strong>erat såväl vad<br />
beträffar orsaker som utveckling<br />
av reaktionsmönster och påverkan<br />
på olika samhällsfunktioner.<br />
• När det inte är frågan om <strong>en</strong> masskadesituation<br />
kommer händels<strong>en</strong>s symbolvärde<br />
att vara det som kan styra utveckling<strong>en</strong><br />
mot <strong>en</strong> nationell <strong>trauma</strong>tisering.<br />
• Det fullständigt oväntade och o<strong>för</strong>beredda,<br />
då sedvanliga copingstrategier<br />
ej kan nyttjas, med<strong>för</strong> också <strong>en</strong> risk <strong>för</strong><br />
nationell påverkan.<br />
• En annan viktig faktor torde vara<br />
skuldproblematik<strong>en</strong>. Om <strong>en</strong> <strong>händelse</strong><br />
direkt leder <strong>till</strong> eller aktiverar <strong>en</strong> lat<strong>en</strong>t<br />
skuldproblematik kan <strong>en</strong> »nationell<br />
påverkan« ligga nära <strong>till</strong> hands.<br />
D<strong>ett</strong>a gäller naturligtvis särskilt när<br />
många barn har drabbats och när våra<br />
säkerhetsrutiner visat sig vara o<strong>till</strong>räckliga.<br />
• Det är således empirin i <strong>för</strong>sta hand<br />
som är vägledande <strong>för</strong> oss <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå<br />
när <strong>en</strong> <strong>händelse</strong> kan riskera att utvecklas<br />
<strong>till</strong> <strong>ett</strong> <strong>nationellt</strong> <strong>trauma</strong>.<br />
• Det nationella <strong>trauma</strong>t kommer alltid<br />
att med<strong>för</strong>a konskv<strong>en</strong>ser <strong>för</strong> d<strong>en</strong><br />
framtida beredskap<strong>en</strong>, såväl psykologiskt<br />
som sociologiskt och politiskt.<br />
• Oftast är det inte <strong>för</strong>rän i efterhand<br />
som man kan notera att <strong>en</strong> <strong>händelse</strong><br />
har l<strong>ett</strong> fram <strong>till</strong> <strong>ett</strong> paradigmskifte.<br />
• Det är viktigt att väga in dessa aspekter<br />
i samhällets samlade kris- och<br />
katastrofberedskap.<br />
*<br />
■ Pot<strong>en</strong>tiella bindningar eller jävs<strong>för</strong>hålland<strong>en</strong>:<br />
Inga uppgivna.<br />
läkartidning<strong>en</strong> nr XX 2006 volym103
Change language