Kvalitetsrapport Söder 2011 - Magelungen

1
Q rapport
2011-2012
Dv Söder
Stockholm 2012-07-20
Behandlingschef: Päivi Leivo

1.Uppdrag………………………………………………………………………………………….......3
2. Förutsättningar................................................................................................................................. 5
3. Verksamheten………….................................................................................................................... 9
3.1 Värdegrund.................................................................................................................................... …9
3.2 Metoder…………………………………………………………………………………………….10
3.3 Samuppdraget...................................................................................................................................10
3.4 Genomförandeplan...........................................................................................................................10
3.5 Processer & rutiner i verksamheten .................................................................................................11
4. Samverkan …………………………………………………………………………………………12
5 Egen kontroll………..........................................................................................................................13
5.1 Journaler...........................................................................................................................................13
5.2 Planeringsdagar…….........................................................................................................................13
5.3 Forskning..........................................................................................................................................14
5.4 Brukarundersökning……………………………………………………………………………….14
5.5 Sammanställning av analys och klagomål…………………………………………………………15
6. Förbättringsområden…..................................................................................................................15
7. Planering framåt ............................................................................................................ ……… .16
8. Statisktik ………………………………………………………………………………………….17
Bilagor 1+3…………………………………………………………………………………………18
Bilaga 2…………………………………………………………………………………………….22
2

Uppdrag
Huvuduppdrag
Dagverksamheternas uppdrag bygger på att möjliggöra och erbjuda dagliga strukturer
och stödjande kontakter för ungdomar i åldern 12-20 år, som främjar deras sociala och
känslo-mässiga utveckling och kompetens utifrån uppsatta mål. Enheterna på söder har
olika tillstånd för ålder för att vi ska kunna möta upp samtliga förfrågningar och kunna
sätta ihop grupper med en åldermix som är fungerande för ungdomarna
(Gaveliusgruppen har 13-18 år, Vita Bergsgruppen har 13-20 år och Södergruppen har
12-18 år).
Dagverksamheterna på söder riktar sig till ungdomar med skiftande sociala och psykiska
svårigheter såsom t ex koncentrationssvårigheter, isolering, depression, tvångstankar,
tvångshandlingar, psykosproblematik och vi tar även emot ungdomar med
neuropsykiatriska diagnoser. Uppdraget är också att ge familjer stöd i sin gemensamma
utveckling och föräldrar i sitt föräldraskap. Uppdraget är att utifrån familjers och
uppdragsgivares målformuleringar skapa en struktur som på bästa sätt kan passa behov
och resurser hos varje enskild ungdom och dennes familj.
Vårt uppdrag bygger på ett tydligt målfokus med ungdomar och föräldrars delaktighet i
sin egen önskade utveckling.
Förändringar som skett under året:
Våren 2011 beslutade Magelungen att göra en omorganisation för Dagverksamheterna i
Stockholm med start augusti 2011. Det innebar att det skulle finnas två ”kluster”:
DV Söder inkluderat de tre dagverksamhetsenheterna på söder, DV Älvsjö inkluderat två
dagverksamhetsenheter samt en grundskola 7-9. Tanken med omorganisationen var att
få ett helhetsgrepp på enheterna utifrån beläggning, personalresurser, ekonomi,
behandling och kultur där samarbete med Älvsjö klustret var/är av största vikt.
För Dv Söder blev Päivi Leivo behandlingschef på 100% och Ann Thoursie rektor på
50%. Man tänkte också att det skulle finnas en arbetsplatsledare på respektive enhet
som via delegation från behandlingschef och rektor har det dagliga ansvaret på enheten.
Rektorn Ann Thoursie var sjukskriven och sedermera tjänstledig under ht 11 och valde
att gå vidare till att arbeta inom det kommunala och slutade på Magelungen i april 2012.
Skolchef Stefan Berg blev rektor för DV Söder.
Efter intervjuer med samtliga intressenter för arbetsplatsledarrollerna valdes:
Micke Rizzo som arbetsplatsledare samt familjeterapeut för Vita Bergsgruppen.
John Söder som arbetsplatsledare samt familjeterapeut för Gaveliusgruppen.
Ulrika Tillberg som arbetsplatseldare på Södergruppen.
Januari startade Söder en grundskola åk 7-9 för 4-5 elever med en mentor och en
elevhälsa i våra lokaler på Bohusgatan.
3

Gaveliusgruppen:
John Söder familjeterapeut får en ny roll som arbetspaltsledare på enheten.
Mentorn Fredrik Ahlén har under året föreläst kring jobbet som mentor för ”våra”
ungdomar samt kring sin bok ”Stå upp, stå ut och stå kvar”. Föreläsningarna har varit
både externa och interna. Under vt 12 har Fredrik även ingått i en forskningssatsning
Magelungen valt att göra kring skolan. Detta har inneburit att Fredrik from april månad
arbetat 2 dagar/veckan med detta för att till ht 12 heltid arbeta med forskning och
utveckling kring skolan i Magelungen.
I april anställdes mentorn Andreas Adegren som ny mentor för Gaveliusgruppen. De
dagar som Fredrik inte haft forskning eller föreläsningar har han introducerat Andreas
till jobbet som mentor på Gaveliusgruppen och Magelungen.
Digna Meija vikarierade för samordnare Rolla Estaifo som gick på föräldraledighet i
augusti.
Vita Bergsgruppen:
Micke Rizzo börjar som familjeterapeut och arbetspaltsledare på enheten. Bente
Aannestad , familjeterapeut som varit sjukskriven i 6 månader började arbeta på
Södergruppen.
Samordnare Johan Strömbeck var tillbaka från föräldraledighet 3 dagar/vecka och han
är forskningsansvarig för grundmodulen på Magelungen 2 dagar/vecka.
För att upprätthålla en stabilitet i personalgruppen jobbade Jörgen Brandt (vik för Johan
vid föräldraledighet) heltid som samordnare. Detta då Vita Bergsguppen hade en
ungdom utanför som skulle jobbas in.
Under vt 12 påbörjades även ett nytt projekt med hemundervisning och färdighetsträning
utanför enheten där en extern mentor och färdighetstränare åker hem till en
ungdom veckans alla dagar för att jobba med skol- och behandlingsmål. Målet är att
ungdomen så småningom ska börja på Vita Bergsgruppen men arbetet är långsiktigt så
detta arbete kommer att fortsätta även nästa termin med utökning av skoltimmar.
Södergruppen:
Ulrika Tillberg som tidigare varit chef för enheten blev nu arbetsplatsledare på 80% och
hon skulle handleda/utveckla elevhälsa på Gymnasiet på 20%.
Samordnarna Anna Lillier och Anna Frelin gick på föräldraledighet och mentor Caroline
Engström påbörjade terminen men gick sedan i september på föräldraledighet.
Ny mentor Alex Linde började vid terminens start och mentor Sara Kaveh blev
timanställd ht 11 för att sedan bli fast anställd under vt12. Tidigare praktikant Linn
Obing fick visstid under hela läsåret och kompletterade upp samordnargruppen.
Familjeterapeut Bente Aannestad började på Södergruppen på 75% för att komplettera
upp familjearbetet på enheten och hon har även under läsåret kompletterat och funnits
till för andra enheter som familjeterapeut/co terapeut såsom i Svedmyragruppen,
Evidens och Gaveliusgruppen.
4

5
1. Förutsättningar
Medarbetare/personalresurser och lokaler enhets vis:
Behandlingschef:
Päivi Leivo, chef, heltid; Beteendevetare, steg 1/grundläggande psykoterapiutbildning
S:t Lukas, systemisk familjearbete Botkyrka Kommun/ Bengt Ärnfast, Systemisk
Ledarskaputbildning med Magelungen/KCC.
Rektor:
AnnThourise, rektor, deltid 50%; pågående rektorsutbildning,
Stefan Berg, rektor, deltid, rektorsutbildning,
Gaveliusgruppen:
- Samordnare:
Jenny Rider, samordnare, heltid; Socionom, grundkurs MI, Neuropsykiatri 7 p.
Rolla Estaifo; samordnare, heltid; Socionom, grundkurs MI, KBT 15p.
Don-Pauli Wigardt, samordnare, heltid: Socionom, grundkurs MI.
- Familjeterapeut/arbetsplatsledare:
John Söder, familjeterapeut, heltid; Beteendevetare, Systemisk familjeterapi med
Magelungen/KCC, Neuropsykiatri 7 p.
- Mentor:
Fredrik Ahlén, behörig mentor.
Andreas Adegren, behörig mentor
- Coach/vikarie:
Digna Meija, samordnare, heltid 100%; Socionom, MI grundkurs.
Simon Lewis, tidigare praktikant från Stockholms Socialhögskola, timanställd.
Anders Knapp, timanställd.
Ann-Sofie Björk, tidigare praktikant från Stockholms Socialhögskola, timanställd.
Gaveliusgruppens lokaler är väldigt mysiga men utrymmet är begränsat och värme samt
ljus är och har varit ett återkommande problem. Under vår- sommar månaderna är
uteplatsen härlig och används både i skolämnen och i färdighetsträningen. Under året
har diskussioner pågått om att flytta till nya, större och mer ändamålsenliga lokaler där
alla rum är på samma våningsplan.

Vita Bergsgruppen:
6
- Samordnare:
Ewa-Maria Sturesson, samordnare, heltid; Socionom, grundkurs MI, Neuropsykiatri 7 p.
Johan Strömbeck: samordnare, heltid; Beteendevetare, grundkurs MI.
Charlie Lindwall; samordnare, heltid; Socionom, grundkurs MI, Neuropsykiatri 7 p.
Jörgen Brandt; samordnare, heltid; behandlare, grundkurs MI.
- Familjearbete/arbetsplatsledare:
Micke Rizzo, familjeterapeut, heltid; Socionom, Systemisk familjeterapi med
Magelungen/KCC, Neuropsykiatri 7 p.
- Mentor:
Susanne Linberg, behörig lärare, pågående Spec. ped utbilding..
- Vikarie:
Ellen Larsson, tidigare praktikant från Stockholms Socialhögskola, timanställd.
Olle Hård, tidigare praktikant från Stockholms Socialhögskola, timanställd.
Vita Bergsgruppen huserar i välfungerande, ändamålsenliga och mysiga lokaler på
Bondegatan 37. Under året har ett rum gjorts om till ”hängrum” och grupprum sedan
använder man en del av kontoret till samtalsrum.
Södergruppen:
- Samordnare:
Stefan Sollermark, samordnare, deltid 90 %; Socionom, Mi grundutb, KBT 15 p.
Lisa Båke; samordnare, heltid; Socionom, handledarutbildning, grundkurs MI.
Erik Koskinen, samordnare, deltid 90%; Socionom, Grundkurs MI, KBT 15 p,
Neuropsykiatri 7 p.
Anna Lillier, samordnare, deltid 90%, Socionom, Systemiskt familjearbete 1 årig
vidareutb, Pedagogisk drama 7,5 p, Genusvetenskap 20 p, Neuropsykiatri 7 p.
Anna Frelin, samordnare, heltid; Socionom.
- Familjeterapeut:
Ann-Charlotte Westberg, familjeterapeut, deltid 80%; Socialpedagog, Familjerapeututb.
BAM, MI grundutb, Neuropsykiatri 7 p.

Bente Aannestad, familjeterapeut, heltid; legitimerad psykoterapeut och familjeterapeut,
KBT utb. för leg terapeuter.
7
- Mentor:
Caroline Engström, behörig mentor.
Alex Linde, behörig mentor, Neuropsykiatri 7 p.
Sara Kaveh, behörig mentor.
- Vikarie:
Linn Obing, visstidsanställd %; Socionom, MI grundkurs.
Olle Hård, tidigare praktikant från Stockholms Socialhögskola, timanställd.
- Arbetsplatsledare:
Ulrika Tillberg, arbetsplatsledare, deltid 80%; Socionom, Mi, Audit/Dudit, Pågående
drogterapeut utb.
Lokalerna på Södergruppen är stora, ändamålsenliga och välfungerande utifrån behov
och uppdrag. Under jullovet gjordes nedervåningen om till musikrum av ny lärare.
Övriga för samtliga enheter och hela Magelungen:
Louise BeckFriis; leg kognitiv psykoterapeut, konsult, två dagar/vecka.
Ingrid Malmsten; psykologläkare, konsult,
Carl Olverin; utredningspsykolog inom Magelungen.

8
2. Verksamheten
Dv Söder, Gaveliusgruppen, Vita Bergsgruppen och Södergruppen, vill så långt det som
möjligt erbjuda flexibla lösningar för ungdomarna och deras familjer. Alla enheter
erbjuder både en daglig strukturerad verksamhet samt skräddarsydda lösningar och
externa uppdrag utifrån ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål.
En förutsättning för att ungdomars förändringsarbete är en god och nära samarbete
med föräldrar/nätverk. Verksamheterna har även tillgång till individualterapeut för de
ungdomar som är motiverade för dessa typer av samtal.
Verksamheterna har öppet alla vardagar året runt. Till verksamheterna finns en
telefonjour kopplad där det kan nås personal dygnet runt årets alla dagar. Till
verksamheterna finns även tillgång till en studievägledare, skolsköterska och skolläkare.
3.1 Värdegrund
Vår värdegrund bygger på ett systemiskt och salutogent tänkande. Detta tänk finns i
Dagverksamheterna som helhet och berörs därför inte i detalj här.
3.2 Metoder
Förhållningssätt och värdegrund är en viktig del i vilka metoder vi valt att inspireras av i
det dagliga arbetet. Våra metoder är skiftande för att hitta det bästa sättet för varje
ungdom och dennes familj att få stöd i deras förändringsarbete. Metoderna utgår från
systemisk teori och utifrån ett salutogent förhållningssätt med tydligt målfokus och med
inslag av KBT, kognitiva och pedagogiska metoder. Detta sker delvis genom individuella
upplägg som kan vara både jag stödjande, av pedagogisk och kognitiv art. Vi arbetar
mycket med positiv förstärkning och social emotionell färdighetsträning (SEFT som ett
paraply över verksamheten) i den dagliga verksamheten men främst i gruppaktiviteter.
Färdighetsträningen handlar om att hjälpa ungdomar att jobba med sina svårigheter och
hinder, såväl i skolan som det sociala livet. Givetvis ser hinder och svårigheter olika ut
för olika ungdomar, med det handlar ofta om t ex koncentrationssvårigheter, oro och
ångest eller aggressionsproblematik. Det handlar också om att rusta ungdomarna med
kunskaper och färdigheter som i sin tur kan öka deras självständighet och självkänsla.
Ytterst kan man säga att färdighetsträning syftar till att stärka ungdomens egna
resurser. Vi använder även belöningssystem/teckenekonomi för att motivera och
förstärka ungdomarnas utveckling såväl socialt som pedagogiskt.
3.3 Samuppdraget
Samuppdraget är en mycket viktig del för såväl samarbetsallians som målfokus och
genomförande. Det är vårt huvudsakliga uppdrag och tillsammans med genomförandeplanen
det ledande måldokumentet i arbetet. Under placeringstiden ses samuppdraget
regelbundet över och revideras vid behov. Samuppdraget signeras också av alla som
deltagit för att öka tydligheten.

3.4 Genomförandeplaner
Genomförandeplaner skrivs utifrån ett samarbete med familj och socialtjänst och går i
linje med våra andra strukturer som t.ex. samuppdrag och mål och medel samtal. Denna
är även tänkt att svara upp på BBIC i de fall uppdragsgivaren använder sig av det.
3.5 Processer och rutiner i verksamheten
Dagverksamheten vill så långt det som möjligt erbjuda flexibla lösningar för
ungdomarna och deras familjer. Alla enheter erbjuder både en daglig strukturerad
verksamhet med färdighetsträning (behandling) och skola samt skräddarsydda
lösningar och externa uppdrag utifrån ungdomars behov och uppdragsgivares önskemål.
I den löpande dagliga strukturen varvas skola, gruppaktiviteter och individuella
möten/samordnartid. Upplägget sker med målet att så långt det är möjligt främja de
behov som ungdomar och familjer har utifrån samuppdrag och genomförandeplan.
De yttre strukturerna och ramarna är tydliga genom att det finns ett tydligt schema för
varje ungdom. Varje dag inleds med frivillig frukost där ungdomar tas emot av personal.
Dagarna är uppdelade i skola på förmiddagar och social, emotionell färdighetsträning i
form av gruppaktiviteter på eftermiddagarna. Färdighetsträningen handlar om att hjälpa
ungdomar att jobba med sina svårigheter och hinder, såväl i skola som det sociala livet.
Givetvis ser hinder och svårigheter olika ut för olika ungdomar, med det handlar ofta om
t.ex. koncentrationssvårigheter, oro och ångest eller aggressionsproblematik. Det
handlar också om att rusta ungdomarna med kunskaper och färdigheter som i sin tur
kan öka deras självständighet och självkänsla. Ytterst kan man säga att färdighetsträning
syftar till att stärka ungdomens egna resurser.
Alla ungdomar har schemalagda mål- & medel samtal med sin samordnare 1 gång/vecka
samt samtal vid behov. Syftet med dessa är att involvera ungdomen i att samarbeta
kring sitt eget förändringsarbete. Vi tror att den mest meningsfulla utvecklingen sker
genom eget ansvar och att själv vara involverad i det förändringsarbetet.
För att stärka gruppkänslan genomförs kontinuerliga Vi-möten/Husmöten/klassråd (en
fast tid varje vecka) för att skapa delaktighet, bra stämning och vi-känsla.
Familjearbetet utformas i ett samarbete med föräldrar/familj och bygger på ett tydligt
målfokus. I familjearbetet finns också ett grundläggande systemiskt perspektiv och
förhållningssätt. I det konkreta arbetet kombineras systemteorin med andra teorier och
metoder exempelvis pedagogiskt arbete, kognitiva och strukturella inslag.
I individualterapin finns såväl ett psykodynamiskt, självpsykologiskt, systemiskt och
kognitivt perspektiv till grund. Förhållningssätt och metod skiftar utifrån ungdomens
behov.
Dv Söder har under terminen gjort ett arbete kring processer och rutiner i
verksamheten, se planeringsdagar och se pärmen ledningssystem.
9

10
3. Samverkan
En naturlig samverkanspartner för DV Söder är skolan eller vad vi inom enheterna kallar
de externa ämnena såsom bild, spanska, idrott, no, slöjd, musik och hk. Dessa ämnen
ligger utanför den enhet man går på och som ungdom/elev har man oftast med sig en
samordnare som stöd (beroende på vad ungdomen jobbar på).
Samverkan med mentorerna här har varit relativt bra då vi har flera ungdomar/elever
som tagit betyg i dessa ämnen men det som saknas är diskussioner kring beteende i
klassrum, hur info på hur det gått/går för ungdomen/eleven till utvärderingsmöten och
dylikt och rutiner kring detta.
Studievägledaren är en annan samverkanspartner som är viktigt för våra ungdomar/
elever.
Samordnarna Charlie Lindwall och Stefan Sollermark har båda varit tillgängliga för
Evidens och deras HSP- program. Båda gick utbildningen för ett år sedan och har då fått
möjligheten att jobba med det i varsitt ärende. Inför nästa termin då vi startar vårt nya
team, öppenvårdsteamet, som också kommer att jobba med detta så innebär det att
ingen personal kommer att tas från verksamheterna och påverkar då inte heller den
dagliga strukturen där.
Under terminen har alla enheter inom DV Söder har sökt efter mer experthjälp från våra
kollegor inom Magelungen. Det har handlat om mer kunskap om neuropsykiatri, hur
man förstår utredningar, mer info om trauman etc.
Den nya organisationen har bla inneburit att Södergruppen har varit mer delaktig kring
samverkan mellan enheterna. Det har varit i gruppverksamhet genom tvärgrupper och
personal har även auskulterat på varandras enheter. Under vt 12 har även mentorerna
träffats regelbundet för både pedagogiskt samarbete, utbyte av idéer samt för att
utveckla Söder skolan.

11
4. Egen kontroll
4.1 Journaler:
Dokumentationen är en viktig del i att säkra att vi gör det vi säger att vi ska göra och det
ska gå att följa den röda tråden i arbetet via journalerna. Föräldrar och ungdomar
informeras om att vi journalför arbetet som sker på enheterna och att de när de vill kan
läsa deras journaler. Många dokument, såsom samuppdrag, genomförandeplan och mål
och medel samtal ska läsas igenom och skrivas under av de berörda. Behandlingschef
har delegerat vidare till arbetsplatsledarna att se till att journaler skrivs veckovis samt
att all viktig info finns i journaler. Behandlingschef går igenom dokumentationen
kontinuerligt under terminen.
4.2 Planeringsdagar:
- Ht 11 startade med uppstarts- och planeringsdag. Syftet med dagarna var att få
ihop enheterna, gå igenom strukturen för den nya organisationen, enheterna
skulle sätta mål för terminen samt att enheterna skulle planera kommande
termin.
- Ht 11 avslutades med en utvärderingsdag på samtliga enheter utifrån sin roll,
enhet och Dv Söder.
- Utvärderingarna sammanställdes av behandlingschef och arbetsplatsledarna där
resultatet blev mål för DV söder att jobba mot/med under terminen, se bilaga 1.
- Vt 12 startades med planeringsdag där enheterna jobbade med sina respektive
mål utifrån deras utvärderingar samt de övergripande målen för Dv Söder.
- Samordnarna på Dv Söder hade en dag tillsammans med behandlingschef med
syfte att arbeta med samordnarrollen och behandling samt info kring
dokumentation.
- I april hade enheterna en planeringsdag utifrån den chefsdag behandlingschef
och arbetsplatsledare Micke Rizzo var på angående ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Syftet med planeringsdagen var att
jobba med behandlingsprocessen på dagverksamheterna utifrån arbetet som
gjordes på chefsdagen, se bilaga 2.
- Terminen avslutades med två dagar där terminen utvärderades utifrån sin roll,
enhet och Dv Söder, enheterna jobbade med rutiner kring säkerhet samt
gentemot de mål man satt upp på enheten för terminen, se bilaga 3.
Behandlingschef sammanställde utvärderingarna och utvärderade gentemot de
mål som sattes upp för Dv Söder, se bilaga 4.
- Behandlingscheferna Päivi Leivo och Karin Sollermark jobbade tillsammans
under sommaren kring processer för behandling och rutiner inom säkerhet och
droger utifrån ledningssystemet, se ledningsystempärmen.
5.3 Forskning:
Varje enhet har en forskningsansvarig, denne ska bistå teamen med forskningsmaterial
när en ny ungdom och föräldrar börjar/placeras på enheten. På studiebesöket
informeras ungdom och föräldrar kring Magelungens forskning och vid medgivande ska
det ske vid de nästkommande två veckorna.

På Gaveliusgruppen har vi under året inte fått in någon forskning då samtliga har tackat
nej. Inför nästa termin ska forskningsansvarige på enheten få stöd av Johan Strömbeck
kring hur informera om detta så att det blir intressant för familjerna att deltaga.
På Vita Bergsgruppen har samtliga tackat ja till forskning men vi tappade en familj då
detta inskolningen stannades upp för att fortsätta senare men då var forskningen inte
aktuell.
På Södergruppen fick vi till forskningen under vårterminen och samtliga tackade ja.
Det som dock behövs jobbas vidare med på samtliga enheter är hur vi kan få in
forskningen (info och medverkan) som en rutin vid inskrivning.
4.4 Brukarundersökning:
Under hela placeringen uppmuntrar vi våra familjer att uttrycka vad de tycker kring vårt
samarbete och vi söker delaktighet hela tiden. När en ungdom slutar så frågar vi familjen
och uppdragsgivare specifikt vad det tyckt varit bra och mindre bra.
4.5 Sammanställning av analys, klagomål, anmälningar och
avvikelserapportering:
Inför en placering gör behandlingschefen an analys av de olika ungdomsgrupperna
utifrån ålder, kön, svårigheter för att möjliggöra så bra placering som möjligt. Här tar
chefen även in huruvida ungdomen i fråga tidigare har visat tendenser på utåtagerande
och detta pratar man sedan om vid dragning för personalgrupp.
Under året har vi haft 3 avvikelserapporteringar där två handlar om våld och en om
stöld. Vi har på enheterna jobbat med detta och har även polisanmält samtliga
händelser. Vi informerar alltid föräldrar och uppdragsgivare när/om detta sker samt hur
vi tänker jobba med det framöver.
Vi har haft ett klagomål från en förälder och vi har då haft en serie av möten som först
varit på enheten, sedan med chef och även vd. Därefter har vi haft möten med
uppdragsgivare, de har dock hela tiden blivit informerade om innehåll och stegen vi tar
för att lösa det.
12

13
5. Förbättringsområden
Dv Söders förbättringsområden inför nästa läsår är:
- tydliggöra behandlingen nu när mer skola (sätta ord på och hitta nya forum att jobba
med färdighetsträning).
-att jobba på att få en framförhållning kring de externa ämnena inför termin start.
- mer/bättre samarbete kring beteende och struktur kring mellan externa läraren och
samordnare.
- möjliggöra att externa lärare kan komma till enheterna och ha lektioner där.
- vara tillmötesgående kring användning av lokaler (ex hk på södergruppen när elever är
på idrott).
- rektor mer närvarande
- jobba på/ med rutiner vad gäller skolan
- syv mer närvarande, jobba på relation med ungdomar.
- fortsätta jobba med ledningssystemet så att enheterna gör mer lika
- fortsätta jobba med rutiner kring våld, hot om våld.
- få till forskningen på samtliga enheter.
6. Planering framåt
Behandlingschef Päivi Leivo kommer att gå på föräldraledighet i september och hennes
vikarie är Helena Sundholm från Älvsjögruppen. Helena har många års erfarenhet och
”kan” Dagverksamheterna, hon vikarierade dessutom för behandlingschefen Karin
Sollermark när den var ledig i 2,5 månader i våras.
Rektor Stefan Berg kommer att fortsätta att vara rektor för Dv Söder samt vara skolchef
inom Magelungen.
På Vita Bergsgruppen ska samordnare Johan vara föräldraledig 1dag/vecka tom
november för att sedan vara 100% föräldraledig från Vita Bergsgruppen tom juni. Den
tilltänkta vikarien är Jörgen Brant.
På Södergruppen ska samordnare Stefan Sollermark börja på vårt nya öppenvårdsteam,
from augusti 12. Ulrika Tillberg som varit arbetsplatsledare ska byta enhet till gymnasiet
och arbeta som kurator i elevhälsan. Den tilltänkta arbetsplatsledaren är samordnare
Erik Koskinen. Familjeterapeut och legitimerad psykoterapeut Bente Aannestad ska 2
dagar/veckan arbeta som individualterapeut på DV Söder och DV Älvsjö, förutom detta
ska hon komplettera med familjeterapi där det finns behov. Samordnarna Anna Lillier
och Anna Frelin kommer tillbaka från föräldraledighet i augusti. Anna Lillier ska gå steg
1 via Socialhögskolan 1 dag/vecka under 2 år.

Lokalmässigt är planen den att hitta nya, större lokaler för Gaveliusgruppen med
önskemål om att vara på samma plan (ej som nu med två våningar). När vi har hittat
fungerande och anpassade lokaler till Gaveliusgruppen så kommer det att ge synergi
effekt inom Magelungen genom att dygnet runt får de nuvarande lokalerna och den
skollokalen som de huserar i nuläget möjliggör en större skolklass till Söders
grundskola.
Bilaga 1
LEDNINGSSYSTEMET
Generellt för alla ledningssystem handlar det om att arbeta efter följande principer:
14
Mission
Vision
Värderingar
Mål
Strategier
Organisation, arbetsfördelning, personal
Aktiviteter
Utvärdering
Justering
Den nya författningen gällande ledningssystem handlar om;
- Att vi är skyldiga att inrätta ett ledningssystem och använda oss av det.
- Ledningssystemet grundläggande uppbyggnad behandlar processer, aktiviteter
och rutiner samt behovet av samverkan.
- Systematiskt förbättringsarbete inom ledningssystemet ska hantera risker,
egenkontroll, hantering av rapporter från rapporteringsskyldiga, hantering av
klagomål och synpunkter.
- All personal skall delta kvalitetsarbetet.
- Dokumentationsskyldigheten ska genomsyras av kvalitet, organisatoriskt ansvar
och patientsäkerhet.
Författningen är inte klar utan ytterligare material tillkommer under 2012, för de
intresserade se vidare: www.socialstyrelsen.se/ledningssystem