Nr 3, 2011 - Företagarna.se
09.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Nr 3, 2011 - Företagarna.se

Nr 3, 2011 - Företagarna.se

Nr 3, 2011 - Företagarna.se

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
www3.foretagarna.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Nummer 3 oktober <strong>2011</strong> Pris 35 kr<br />

En tidning från <strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

Tidningen<br />

för alla som vill<br />

ha ett förbättrat<br />

företagarklimat<br />

i Stockholm<br />

VAd ÄR SVenSkt?<br />

Rapport från vårt<br />

<strong>se</strong>minarium med<br />

professor Åke daun<br />

Nominera<br />

Årets Företagare!<br />

”Skolans PRAO<br />

måste förändras”<br />

Är meningslös och kostar<br />

stadens företagare 88 miljoner.<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm<br />

Så hanterar<br />

du skitsnack<br />

om ditt företag<br />

Foto: Sussi Lorinder<br />

AdreSSrutA

Ledare<br />

Med hopp om en positivt jobbig höst<br />

Mats Arenander saknar<br />

<strong>se</strong>mestern, tipsar om artikeln<br />

om ryktesspridning och spår<br />

att det är företagarna som<br />

räddar värld<strong>se</strong>konomin.<br />

Bäste läsare, jag erkänner gärna att det var lite<br />

tungt att börja jobba efter <strong>se</strong>mestern. Kanske var<br />

det för att jag inte haft så många lediga dagar. Men<br />

det känner du kanske igen? Många är de företagare,<br />

som jag känner, som tar ut en vecka här eller<br />

där när det passar mel-<br />

lan kunduppdragen. Nu<br />

har det dock gått ett par<br />

veckor så ångan börjar<br />

komma tillbaka. ”Den<br />

regnigaste sommaren på<br />

decennier” har jag kunnat<br />

läsa i rikspres<strong>se</strong>n.<br />

Vilken tur då att vi bor<br />

i Stockholm för här har<br />

det ju mestadels varit<br />

fint. Under några av de fina sommardagarna pågick<br />

Prideveckan som <strong>Företagarna</strong> för första gången<br />

var engagerade i. Det var inte en dag för tidigt. Vår<br />

VIP-läktare framför scenen i Kungsan var smockfull<br />

och minglet livligt. Vem vet, kanske har vi ett<br />

gäng företagare som går under vår ”fana” i paraden<br />

nästa år. Möjligtvis kommer vi ta med företagande<br />

ur HBT perspektiv i nästa nummer. Har du<br />

några synpunkter eller erfarenheter i frågan är du<br />

välkommen att kontakta redaktionen.<br />

I det här numret kan du läsa om vad som kan<br />

hända när falska rykten drabbar dig och ditt företag.<br />

Spridningen på webben går ju blixtsnabbt och<br />

finns kvar över lång lång tid. Ska man dementera<br />

och i så fall hur? Kommer du bli rätt citerad av<br />

medierna eller blir ditt svar vinklat så det passar in<br />

i ett upplägg som journalisten tänkt? Kom ihåg att<br />

du alltid har rätt att <strong>se</strong><br />

dina egna citat innan de<br />

går i tryck! Men oftast<br />

är det inte professionella<br />

journalister som utgör<br />

hotet mot företagares<br />

rykte idag, utan påhopp,<br />

påhitt och osanningar<br />

som snabbt sprids via<br />

sociala medier. Experternas<br />

råd är att inte stoppa<br />

huvudet i sanden, utan besvara kommentarerna.<br />

Mer om ryktesspridning och illojala medarbetare<br />

på sid 4.<br />

Jag hoppas att du ska finna mycket trevlig och<br />

lärorik läsning samt att, naturligtvis, hösten blir<br />

precis så positivt jobbig som du önskar dig. Kom<br />

ihåg att det är väl vi egenföretagare som räddar<br />

värld<strong>se</strong>konomin.<br />

Med bästa hälsningar<br />

Mats<br />

Bavaria Stockholm<br />

NYA 1-SERIEN ÄR MER ÄN EN BIL.<br />

DET ÄR TVÅ.<br />

Nya BMW 1-<strong>se</strong>rien erbjuder ännu mer individualitet. Till vänster syns Urban Line-utförandet med ljus konstrastfärg i grill och fälgar och till höger<br />

Sport Line där svart står för kontrast och attityden är tuffare. Kombinera din favorit-line med någon av våra effektiva och kraftfulla motorer, inklusive<br />

tre olika die<strong>se</strong>lversioner med CO 2 -utsläpp under 120 g/km. Osviklig körglädje är som vanligt standard precis som 2-zons klimatanläggning, multifunktionsratt<br />

i läder, iDrive med 6,5 tums färgdisplay och 3 års fri <strong>se</strong>rvice.<br />

NYA BMW 1-SERIEN. uppLEV DEN hoS oSS I SoLNA ELLER DANDERYD.<br />

VÄLkoMMEN TILL BAVARIA STockhoLM.<br />

Solna. Gårdsvägen 9-11. Tel: 08-735 39 00.<br />

Bilförsäljning: Mån-fre: 9-18. Lör-sön: 11-16. MC-försäljning: Mån-fre: 9-18. Lör: 11-16.<br />

Re<strong>se</strong>rvdelsbutiken: Mån-fre: 8-18. Lör: 11-16. Kundmottagningen: Mån-fre: 7-18.<br />

www.bavariastockholm.<strong>se</strong><br />

”Ryktesspridningen på<br />

webben går ju blixtsnabbt<br />

och finns kvar över lång<br />

lång tid. Ska man dementera<br />

och i så fall hur?”<br />

Danderyd. Ryttarvägen 5. Tel: 08-446 58 50.<br />

Bilförsäljning: Mån-fre: 9-18. Lör: 11-15.<br />

Re<strong>se</strong>rvdelsbutiken: Mån-fre: 8.30-17.30. Lör: 11-15.<br />

Kundmottagningen: Mån-fre: 7.15-18. Telefontid: 9-15.<br />

Mats Arenander<br />

Ansvarig utgivare<br />

När du älskar<br />

att köra<br />

Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. Nya BMW 1-<strong>se</strong>rien. Pris från 223.000 kr. Effekt 116-184 hk. Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 4,3 l/100 km. Koldioxidvärde från 114 g/km. Miljöklass: EU5. Billån från<br />

1.965 kr/mån. Ba<strong>se</strong>ras på 6,45% ränta (ränteläge augusti <strong>2011</strong>), 30% kontantinsats, 50% restskuld efter 36 månader. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Effektiv ränta 7,33%. Finansiering via BMW Financial Services.<br />

Foto: Sussi Lorinder

Innehåll<br />

Ledare ......................................... s 2<br />

Fördel Stockholm ...................... s 3<br />

krishantering ............................. s 4<br />

debatt om centrali<strong>se</strong>ring .......... s 7<br />

PRAOn förlegad ........................ s 8<br />

Revisor eller inte ........................ s 9<br />

Hitta kompeten<strong>se</strong>n .................. s 10<br />

nina ny på kontoret ................. s 11<br />

konferen<strong>se</strong>r om företagande ... s 12<br />

Revisor eller inte ...................... s 12<br />

Medlemssidan .......................... s 14<br />

nominera årets företagare ..... s 14<br />

Medlemsnytt ............................ s 15<br />

Skitsnack<br />

på nätet ger<br />

företagare<br />

huvudvärk.<br />

Stockholms Näring<br />

Stockholms Näring ges ut av<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad,<br />

Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm.<br />

Ansvarig utgivare: Mats Arenander<br />

Redaktör: Veronica Linarfve<br />

Layout: emma Young<br />

Redaktionsråd: Mats Arenander,<br />

Veronica Linarfve, Örjan Hultåker,<br />

Nilla tjälldén<br />

Övriga skribenter i detta nummer:<br />

Anna Skarin, Mats Wallin, Nilla tjälldén,<br />

Susanne Ploom, Kjell eriksson, Sussi<br />

Lorinder<br />

Produktion: In good company<br />

e-post: redaktionen@ingoodcompany.<strong>se</strong><br />

tryck: Magic Media<br />

Annon<strong>se</strong>r: <strong>Företagarna</strong> Stockholms<br />

stad, telefon 08-50 10 41 00.<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

Befattningar <strong>2011</strong><br />

Ordförande: Örjan Hultåker (omvald)<br />

Vice ordförande: Mats Arenander (omvald)<br />

Ledamöter:<br />

ros-Marie danielsson<br />

Hugo Jansson<br />

Monica Swärd<br />

Susanne Ploom<br />

Joakim trönnberg<br />

Suppleanter:<br />

Lars Arvid Boi<strong>se</strong>n<br />

daniel Carnerud<br />

Johan Åberg<br />

Verksamhetschef: Nilla tjälldén<br />

nilla.tjallden@foretagarna.<strong>se</strong><br />

telefon 08-406 18 12, telefax 08-406 17 91<br />

Foto: Matton<br />

Foto: Matton<br />

Rekord-<br />

företagandet<br />

i Stockholm<br />

fortsätter<br />

under första kvartalet <strong>2011</strong> registrerades<br />

4 315 nya företag i Stockholms<br />

stad. det är de i särklass största<br />

kvartalssiffrorna i Stockholm någonsin,<br />

med en ökning på 38 procent<br />

jämfört med föregående år.<br />

Fördel Stockholm<br />

Het<br />

stad<br />

Stockholm är en av europas hetaste städer för nya<br />

innovativa företag. Det skriver den inflytel<strong>se</strong>rika<br />

tidningen Wired som utnämner Stockholm tillsammans<br />

med Paris, Moskva, tel Aviv, och Berlin till<br />

”europe’s startup capital”. till Stockholms fördelar<br />

nämns bland annat att Sverige är världens mest<br />

uppkopplade ekonomi och att Stockholms<br />

entreprenörer har ett internationellt pers-<br />

pektiv när det handlar om att utveckla<br />

innovativa teknikföretag.<br />

Källa: SBR<br />

Stockholm till ”10-miljonersklubben”<br />

Turismen i Stockholms län omsatte år 2010 hela 22 miljarder kronor och sys<strong>se</strong>lsatte 18 200 heltidsarbetande.<br />

Affärsre<strong>se</strong>närerna utgör med sina 8,3 miljarder - en viktig intäktskälla då de beräknas spendera<br />

runt 2 000 kr per dygn de befinner sig i regionen. Därmed har Stockholm hamnat i den prestigefyllda<br />

”10-miljonersklubben”, dvs en stad som har mer än 10 miljoner kommersiella gästnätter per år. Att<br />

Köpenhamn exempelvis fortfarande har 3 miljoner gästnätter kvar för att komma med i klubben gläder<br />

inte minst de ansvariga bakom turiststockholms varumärke Capital of Scandinavia. /KE<br />

BÄttRe SeRVice<br />

tiLL FÖRetAgen<br />

<strong>Företagarna</strong> blir allt mer nöjda med den<br />

kommunala <strong>se</strong>rvicen i Stockholmsregionen.<br />

det framgår av undersökningen ”Stockholmsregionens<br />

möte med näringslivet”<br />

– en studie av företagares uppfattningar<br />

om kommunernas <strong>se</strong>rvice <strong>2011</strong>. I undersökningen<br />

mäts bland annat brandtillsyn,<br />

handläggningen av <strong>se</strong>rveringstillstånd,<br />

markupplåtel<strong>se</strong>r, bygglov och miljötillsyn.<br />

Källa: SBR<br />

Sov mindre!<br />

Sover du lite, men gott? då kan du sluta oroa<br />

dig. en ny omfattande studie visar att den<br />

gamla trosat<strong>se</strong>n om åtta timmars sömn kan<br />

vara helt fel, skriver Svenska dagbladet i en<br />

artikel den 15 augusti i år. den optimala sömnlängden<br />

är i stället 6,5 till 7,5 timmar. Mest förvånande<br />

i studien som redovisas är att risken<br />

att dö i förtid är lika stor för dem som sover<br />

åtta timmar som för dem som bara sover fyra<br />

timmar per natt. Kvaliteten på sömnen är dock<br />

avgörande för välmåendet och förmågan till<br />

återhämning. Så lite mindre, men mer kvalitativ<br />

sömn, är vad alla företagare drömmer om.<br />

Källa: svd.<strong>se</strong><br />

VikTig FRÅga haR<br />

SkapaT Nya FöReTag<br />

<strong>Företagarna</strong> i Stockholms stad har under en längre<br />

tid stått på barrikaden med medlemmar som vill<br />

konkurrera på lika villkor. rOt och rut-avdragen<br />

har varit en viktig del för att göra svarta jobb vita. Nu<br />

visar en undersökning från Skatteverket att avdragen<br />

har gett flera positiva effekter. Lägre acceptans för<br />

svartjobb, ökad sys<strong>se</strong>lsättning och många nya företag<br />

har blivit vinsten med avdragen, enligt Skatteverket.<br />

den utbetalda skatterabatten motsvarar minst<br />

30 000 heltidsjobb för rOt och 5 000 för rut-jobb.<br />

Och hälften av alla företag i rut-<strong>se</strong>ktorn är nya.<br />

6,5 timmar är bäst.<br />

Foto: Matton<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 3

Krishantering<br />

Text: Anna Skarin Foto: Matton m fl<br />

Har du funderat på hur du skulle<br />

göra om du eller ditt företag<br />

drabbades av negativa skriverier<br />

på internet? Kommunikationsstrategen<br />

Anders Ydstedt på<br />

Scantech Strategy Advisors<br />

arbetar med krishantering och<br />

har hjälpt företag som drabbats.<br />

Företagare som känner sig<br />

förföljda på nätet hamnar lätt i<br />

en situation när de känner sig<br />

trängda vill fly, men Anders lär<br />

oss att göra precis tvärtom.<br />

Framväxten av sociala<br />

medier har skapat nya<br />

möjligheter för företag<br />

att marknadsföra sig<br />

själva, men risken att<br />

bli smutskastad har<br />

också ökat. För den<br />

som är anonym på<br />

internet är det en låg<br />

tröskel till att snacka<br />

skit och rykten sprids<br />

mycket snabbare idag<br />

än tidigare. Smutskastningskampanjer<br />

kan drabba alla företag<br />

och är något vi<br />

företagare behöver<br />

förhålla oss till. Stor-<br />

Anders Ydstedt.<br />

företag har haft fokus<br />

på de här frågorna<br />

länge, men nu är det hög tid för mindre företag att<br />

ta tag i frågan.<br />

De anonyma ”trollen” i kommentarsfälten och<br />

bloggar har fått många företag och privatpersoner<br />

att känna sig jagade, och det har skapat en debatt<br />

om huruvida vem som helst verkligen ska kunna<br />

säga vad som helst. Men oav<strong>se</strong>tt hur lagstiftningen<br />

kommer att <strong>se</strong> ut i framtiden så behöver dagens<br />

företagare vara förberedda på att hantera negativa<br />

skriverier på internet.<br />

kliv framåt och agera<br />

– För många som drabbas är den första impul<strong>se</strong>n att<br />

dra sig undan och gömma sig. Det kan vara oerhört<br />

jobbigt att ta del av negativa och till och med hätska<br />

4 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

experten tipsar:<br />

Så hanterar du<br />

förtal på nätet<br />

kommentarer och anklagel<strong>se</strong>r. Men att gömma sig<br />

är ingen bra taktik, säger Anders Ydstedt på Scantech<br />

Strategy Advisors.<br />

Istället för att slå av datorn och dra ner persiennerna<br />

uppmanar Anders företagare som drabbas av<br />

påhopp på nätet att ta ett kliv framåt och agera.<br />

– För det första behöver man ta en titt på situationen<br />

och <strong>se</strong> om det ligger något i det som skrivs. Kan<br />

det vara så att kunden som inte är nöjd har rätt?<br />

Om du som företagare har brustit i leveran<strong>se</strong>n är<br />

det viktigt att du tar ansvar för det och tar till dig av<br />

kritiken, säger Anders.<br />

När du har försäkrat dig om att du har torrt på<br />

fötterna är det dags att hantera kri<strong>se</strong>n.<br />

ge din syn på saken<br />

– I vissa fall rör det sig om rent förtal. Det kan vara<br />

en före detta anställd som är väldigt arg och som<br />

säger saker som inte stämmer om era produkter,<br />

eller så kan det vara någon som ”tror sig veta” att<br />

ditt företag ägnar sig åt oegentligheter. Då är min<br />

rekommendation att som ett första steg i krishante-<br />

”information som<br />

publiceras på internet finns<br />

kvar där i många år oav<strong>se</strong>tt<br />

om det är sant eller inte …<br />

publicera därför även din<br />

egen version.”<br />

ringen gå till de traditionella medierna och berätta<br />

din historia. Din impuls kan mycket väl vara att inte<br />

alls vilja synas eller prata om anklagel<strong>se</strong>rna, men det<br />

bästa sättet att ta udden av det som sägs är att ge sin<br />

egen syn på saken.<br />

Genom att gå ut i exempelvis en tidning som når<br />

många och berätta om din historia vinner du slaget<br />

här och nu. Men eftersom information på internet<br />

lever kvar väldigt länge är det viktigt att tänka i ytterligare<br />

några steg för att vinna kriget.<br />

– Som ett andra steg är det bra att möta kritiken<br />

även på internet. Information som publiceras på<br />

internet finns kvar där i många år oav<strong>se</strong>tt om det är<br />

sant eller inte. För att säkerställa att de som söker<br />

på ditt företag på nätet i framtiden ska kunna ta<br />

del av din version behöver du publicera egen information<br />

på internet och skriva information på hemsidan.<br />

Det är också bra att regelbundet publicera<br />

nyheter på exempelvis Newsmill. Då ”spär du ut”<br />

de negativa inläggen och eländet hamnar längre ner<br />

i sökningen.<br />

Obehagliga anklagel<strong>se</strong>r<br />

bör bemötas omedelbart.<br />

experterna rekommenderar<br />

att man inte låter<br />

saker rinna ut i sanden.<br />

Stäm i bäcken!<br />

Googla dig själv och ditt företagsnamn regelbundet.<br />

det är en bra idé att du som företagsledare<br />

är medveten om vad som skrivs på nätet<br />

om företaget. Ställ dig frågan: Skrivs det något<br />

om mig och är det i så fall något som är negativt?<br />

Hantera det som är negativt med kommenterande<br />

information på hemsidan.<br />

exempel: Om ni anklagas för att anlita svart<br />

arbetskraft kan ni skriva:<br />

Vi följer gällande kollektivavtal och anlitar endast<br />

underleverantörer med F-skatt. Men det kan<br />

hända att vi gör fel, men när vi blir uppmärksammade<br />

på det rättar vi naturligtvis till det så<br />

snabbt som möjligt.

Ligg inte<br />

sömnlös!<br />

Får du anonym kritik så behöver du inte<br />

ligga vaken hela natten. Bli inte rädd, utan<br />

be om hjälp! Om du hanterar kri<strong>se</strong>n på ett<br />

bra sätt behöver det inte bli så farligt som<br />

det känns. Normalt <strong>se</strong>tt tar vi människor<br />

inte det ”rättshaveristerna” säger<br />

Juristens rekommendation:<br />

Mota Olle i grind<br />

det bästa sättet att skydda<br />

sig från att medarbetarna<br />

snackar skit i traditionella<br />

eller sociala medier är att<br />

mota Olle i grind. Genom<br />

att ha ett levande policydokument<br />

adres<strong>se</strong>rar<br />

företaget frågan innan<br />

problemet uppstår. dessutom<br />

rekommenderar<br />

Lars Nordfors, chef för<br />

<strong>Företagarna</strong>s juridiska rådgivning<br />

att göra ”snygga<br />

avslut” med alla.<br />

Lars Nordfors rekommenderar inte att reglera<br />

hur medarbetarna ska bete sig i sociala<br />

medier i anställningsavtalet.<br />

– Anställningsavtalet bör hållas så rent<br />

och kort som möjligt. Jag rekommenderar i<br />

stället att upprätta ett policydokument som<br />

kan vara en del av personalhandboken. Gå<br />

igenom innehållet i policyn med personalen<br />

regelbundet så att alla känner till det, säger<br />

Lars.<br />

Hur <strong>se</strong>r du på sociala medier och risken för<br />

att medarbetarna orsakar företaget skada?<br />

– Sociala medier är fantastiska verktyg<br />

som erbjuder möjligheter för företagare<br />

att göra bra affärer. Samtidigt adderar det<br />

en ny komplexitet, och de arbetsrättsliga<br />

frågorna har klivit in på en ny arena.<br />

Fikarummet har flyttat ut till en större<br />

värld och grän<strong>se</strong>rna mellan vad som är<br />

”yrkesperson” och vad som är ”privat”<br />

suddas ut.<br />

Vad är bra att tänka på när du anställer?<br />

– Kommunicera att den viktigaste rollen<br />

som en arbetstagare har är att vara lojal mot<br />

sin arbetsgivare, och att följa anställnings-<br />

3 tiPS!<br />

1. Upprätta ett policydokument.<br />

avtalet och den lojalitetsplikt som föreskrivs.<br />

I den privata sfären är lojalitetsplikten starkare<br />

än yttrandefriheten.<br />

När en medarbetare slutar, kan man skydda<br />

sig mot att han eller hon snackar skit?<br />

– Min rekommendation är att ha ett<br />

avslutande samtal när medarbetare och<br />

arbetsgivare skiljs åt. Det är bra att lämna<br />

varandra med en bra relation oav<strong>se</strong>tt anledning<br />

att anställningen upphör, säger Lars.<br />

Så kan du få hjälp av <strong>Företagarna</strong>s jurister:<br />

Hos våra jurister får du gratis rådgivning<br />

via telefon 0771-45 45 45. Du kan ringa<br />

hur ofta du vill och ingen fråga är för liten.<br />

Tänk på att om det finns en policy på papper<br />

som medarbetarna är informerade om<br />

så har du som arbetsgivare ett juridiskt ca<strong>se</strong><br />

att gå vidare med<br />

om medarbetarna<br />

bryter mot den.<br />

Det är grunden<br />

för att kunna<br />

agera.<br />

på så stort allvar. Lars nordfors.<br />

Söka hjälp? tänk så här!<br />

Lite större företag kan vända sig till sin kommunikationsrådgivare.<br />

Antingen när kri<strong>se</strong>n är ett faktum, eller ännu<br />

bättre att ta fram en handlingsplan innan det händer.<br />

Lite mindre företag kan börja med att vända sig till det<br />

företag som hjälpt er med texterna på hemsidan.<br />

På vår hemsida www.foretagarna.<strong>se</strong>/stockholmsstad,<br />

under fliken Växthu<strong>se</strong>t, hittar du medlemsföretag som<br />

arbetar med just krishantering!<br />

2. Var tydlig med att den viktigaste rollen som en arbetstagare<br />

har är att vara lojal mot sin arbetsgivare och att<br />

följa anställningsavtalet och den lojalitetsplikt som föreskrivs.<br />

3. i den privata sfären är lojalitetsplikten starkare än<br />

yttrandefriheten.<br />

Mer om krishantering på nästa sida<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 5

Krishantering<br />

Text: Anna Skarin Foto: Matton<br />

När medarbetarna snackar skit …<br />

vad gör man då?<br />

Får anställda säga vad som<br />

helst om sin arbetsgivare i<br />

yttrandefrihetens namn, trots<br />

att det skadar företaget? ro<strong>se</strong>-<br />

Marie danielsson arbetar som<br />

Hr-konsult i företaget roma<br />

resurs och hjälper företag med<br />

personalrelaterade frågor. Här<br />

ger hon oss en bild av vad som<br />

generellt gäller kring lojalitetsplikten<br />

mot sin arbetsgivare.<br />

I varje anställningsavtal an<strong>se</strong>s det indirekt föreligga<br />

en reglering om lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren.<br />

Avsikten är att den anställde inte får skada sin<br />

arbetsgivare. Lojalitetsplikten gäller oav<strong>se</strong>tt om man<br />

har kollektivavtal eller inte.<br />

– Att baktala sin arbetsgivare till kunder eller i<br />

media kan i värsta fall bli ett brott mot lojalitetsplikten.<br />

Trots tystnadsplikten har en arbetstagare en<br />

rättighet att offentligt kriti<strong>se</strong>ra arbetsgivaren vad<br />

av<strong>se</strong>r förhållandena på arbetsplat<strong>se</strong>n. Denna rätt<br />

är en kon<strong>se</strong>kvens av vår medborgliga yttrandefrihet<br />

i grundlagen, säger Ro<strong>se</strong>-Marie Danielsson, HRkonsult<br />

på Roma Resurs. Men om arbetstagaren<br />

har överskridit sin rätt att kriti<strong>se</strong>ra sin arbetsgivare<br />

an<strong>se</strong>s arbetstagaren ha agerat illojalt och då kan arbetsgivaren<br />

ha rätt att skilja den anställde från sin<br />

anställning.<br />

gränsdragning<br />

Var grän<strong>se</strong>n går för vad som är ett<br />

illojalt beteende, vad gäller rätten att<br />

kriti<strong>se</strong>ra sin arbetsgivare, beror på<br />

flera olika faktorer och det finns inga<br />

fasta mallar. Man får bland annat<br />

titta på vilket syfte arbetstagaren<br />

hade. Däribland undersöks om det<br />

fanns grund för kritiken mot arbetsgivaren,<br />

om arbetstagaren hade för<br />

avsikt att hämnas eller skada sin<br />

Lojalitetsplikten under<br />

anställningstiden:<br />

1. Arbetstagaren är skyldig att<br />

iaktta tystnadsplikt<br />

2. Arbetstagaren får inte bedriva<br />

konkurrerande verksamhet<br />

med arbetsgivaren<br />

3. Arbetstagaren är skyldig att<br />

visa omsorg och aktsamhet<br />

mot företaget.<br />

6 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

arbetsgivare, eller om arbetsgivaren hade ignorerat<br />

arbetstagarens kritik som kanske var berättigad, och<br />

så vidare.<br />

Det finns skillnader mellan privat och offentligt<br />

anställda: Personer som är offentligt anställda har<br />

större kritikerrätt än privatanställda. Dessutom<br />

skiljer tystnadsplikten mellan vanliga anställda och<br />

chefer. En chef har högre lojalitetskrav än en arbetstagare<br />

med lägre befattning.<br />

kunder som hört av sig<br />

Ro<strong>se</strong>-Marie berättar, att utifrån hennes erfarenhet är<br />

det mest vanliga problemet inom det här området<br />

att de anställda ”snackar skit” om sin arbetsgivare<br />

till kunderna.<br />

– Kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av att medarbetarna talar illa<br />

om företaget till kunderna behöver inte bli så stora<br />

så länge företaget har en god relation med kunden.<br />

Ofta är det faktiskt kunderna som hör av sig och<br />

berättar vad den anställde har sagt. Om ni vet att det<br />

exempelvis kommer att bli personalneddragningar<br />

på företaget kan ett bra sätt att stämma i bäcken<br />

vara att informera kunderna om det.<br />

Hur ska jag som företagare agera om en av mina<br />

anställda har gått ut i media och förtalat mitt<br />

företag?<br />

– Börja med att prata med medarbetaren och informera<br />

om vad som gäller kring lojalitetsplikten. Finns<br />

det interna problem som man inte kommit tillrätta<br />

med, så lös problemet! Många medarbetare har inte<br />

klart för sig vad lojalitetsplikten innebär. Förklara<br />

för medarbetaren att det som skadar företaget även<br />

skadar honom eller henne som medarbetare i förlängningen.<br />

Om företaget förlorar en kund är det<br />

intäkter som går förlorade, vilket kan leda till personalneddragningar.<br />

Hur går jag vidare om medarbetaren trots samtalet<br />

inte ändrar sitt beteende?<br />

– Om den anställde har överskridit sin kritikerrätt<br />

går det att säga upp personen av personliga skäl eller<br />

avskeda personen om det är riktigt allvarligt. Då rekommenderar<br />

jag alltid att ta hjälp av en sakkunnig<br />

person inom <strong>Företagarna</strong>s juridiska rådgivning eller<br />

en erfaren HR-person.<br />

Har du några allmänna råd till företagare som möter<br />

den här typen av problem?<br />

– Det är alltid bra att först och främst ha som mål<br />

att lösa konflikten. Försök att förstå varför medarbetaren<br />

är arg. Människor brukar kunna komma<br />

överens om man sätter sig ner och pratar. Ingen vinner<br />

på en lång och utdragen konflikt.<br />

”personer som är offentligt anställda har större kritikerrätt<br />

än privatanställda. Dessutom skiljer tystnadsplikten<br />

mellan vanliga anställda och chefer. en chef har högre<br />

lojalitetskrav än en arbetstagare med lägre befattning.”<br />

Många medarbetare<br />

har inte klart för sig vad<br />

lojalitetsplikt betyder.

Låt mig först säga att jag är uppriktigt glad över Örjans<br />

och <strong>Företagarna</strong>s engagemang i i rådgivningen<br />

till nya företag men jag tror att Örjan har missförstått<br />

lite av hur vi arbetar.<br />

När det gäller nyföretagarrådgivning stöder Stockholm<br />

Business Region aktivt Stockholms Nyföretagarcentrum<br />

som de <strong>se</strong>naste åren kraftigt har utökat<br />

och professionali<strong>se</strong>rat sin verksamhet. Vi har inte<br />

på något sätt centrali<strong>se</strong>rat någonting utan tvärtom<br />

genom ett nytt samarbete kraftfullt utökat möjligheterna<br />

till att få stöd om man vill starta företag.<br />

Genom projektet Start-Up Stockholm samordnar<br />

vi nu SNC som är Sveriges enskilt största aktör på<br />

nyföretagarrådgivning med Innovation Stockholm,<br />

som är Sveriges största aktör på innovationsrådgivning,<br />

samt IFS, Sveriges största aktör på rådgivning<br />

till personer med utländsk bakgrund. Verksamheterna<br />

kompletterar varandra väl då innovationsrådgivningen<br />

främst handlar att utveckla innehållet i<br />

en innovation eller affärsidé och nyföretagarrådgivningen<br />

om att kommersiali<strong>se</strong>ra innovationen eller<br />

idén. Vi kommer att utgå från det bästa i respektive<br />

verksamhet och erbjuda våra nyföretagare ett ännu<br />

bättre stöd. Projektet Start-Up Stockholm har arbetats<br />

fram och beslutats av styrel<strong>se</strong>n för SNC där<br />

<strong>Företagarna</strong> i Stockholm aktivt medverkar.<br />

Projektet är ett samarbete mellan SBR, SNC,<br />

Almi och Länsstyrel<strong>se</strong>n. Vi har genom detta samarbete<br />

kunnat öka på det ekonomiska stödet till<br />

denna verksamhet bland annat genom pengar från<br />

EU:s regionalfond. Start-Up Stockholm kommer<br />

att genomföra introduktionsmöten på olika plat<strong>se</strong>r<br />

i staden samt utveckla samarbeten med andra Nyföretagarcentrum<br />

i Stockholms län. Man kan sammanfattningsvis<br />

påstå att det aldrig tidigare funnits<br />

lika mycket resur<strong>se</strong>r för rådgivning till personer som<br />

vill starta företag i Stockholm<br />

Stockholms stad och SBR arbetar brett <strong>se</strong>dan<br />

många år med näringslivsfrågor i Stockholms ytterstad.<br />

I söderort driver staden <strong>se</strong>dan tio år projektet<br />

Söderortsvisionen som innefattar en mängd<br />

olika delprojekt och uppdrag till olika kommunala<br />

i förra numret<br />

riktade ordförande<br />

Örjan<br />

Hultåker skarp<br />

kritik mot SBR:s<br />

centrali<strong>se</strong>ring<br />

av företagsrådgivningen.<br />

Här<br />

kommenterar<br />

Olle Zetterberg<br />

inlägget.<br />

Foto: Joakim Folke<br />

förvaltningar och bolag. SBR arbetar aktivt med<br />

företagsutveckling vid Telefonplan och tillsammans<br />

med Huddinge vid handelsplat<strong>se</strong>n Kungens Kurva-<br />

Skärholmen. I Farsta invigdes nyligen Hot Spot Farsta<br />

där staden tillsammans med en rad olika aktörer<br />

arbetar med bl a introduktionsmöten för de som är<br />

intres<strong>se</strong>rade av starta företag.<br />

I västra ytterstaden arbetar staden <strong>se</strong>dan många år<br />

intensivt med Kista företagsområde, där ju just Karima<br />

Tice för övrigt har sitt företag, genom ett omfattande<br />

engagemang i stiftel<strong>se</strong>n Electrum och dess två<br />

dotterbolag. Järvalyftet är en ett annat projekt där<br />

staden arbetar på bred front med allt från t ex KTH<br />

Tensta till upprustning av bostadsområden.<br />

Debatt<br />

Vi satsar i hela Stockholm<br />

Det finns starka tenden<strong>se</strong>r att koncentrera rådgivningen<br />

i nyföretagarfrågor till ett maktcentrum i<br />

Stockholms city. Detta har skapat oro inte bara i<br />

kranskommunerna utan även i Stockholms stads<br />

södra och västra ytterstadsområden.<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad har reagerat mot<br />

de centrali<strong>se</strong>ringstenden<strong>se</strong>rna. Den kritiken kvarstår<br />

även efter Olle Zetterbergs inlägg här ovan.<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad vill försvara och<br />

hjälpa de företag som finns i ytterstaden samtidigt<br />

som vi vill stimulera nyföretagande även<br />

utanför city. Därför krävs rådgivningsresur<strong>se</strong>r<br />

just där. Det räcker inte med tillfälliga besök från<br />

stadshu<strong>se</strong>t och cityorganisationer.<br />

I dagens läge är ytterstadsdelarna diskriminerade<br />

i många sammanhang och blir ofta styvmoderligt<br />

behandlade när det gäller resur<strong>se</strong>r. En<br />

jämförel<strong>se</strong> mellan stadens olika nyföretagarcentrum<br />

är bara ett av många exempel. Samtidigt<br />

som Start-Up i Stockholms city kan räkna in miljontals<br />

kronor i sponsring, statligt stöd och EU-<br />

Staden deltar även genom SBR i de olika företagsgruppernas<br />

arbete som är spridda över hela Stockholm.<br />

Jag tror bestämt att Örjan Hultåker missförstått<br />

lite av hur vi resonerar och arbetar med de här frågorna.<br />

Avslutningsvis vill jag framhålla att <strong>Företagarna</strong><br />

Stockholm är en mycket viktig samarbetspart<br />

och vi välkomnar alla bidrag till arbetet att hjälpa<br />

fram nya företag.<br />

Olle Zetterberg<br />

Vd Stockholm Business Region<br />

<strong>Företagarna</strong>s kritik kvarstår<br />

bidrag får ett nyföretagarcentrum i ytterstaden<br />

nöja sig med en bråkdel i sponsringsbidrag.<br />

Ytterstaden måste få utvecklas på sina egna<br />

villkor och då behövs lokala nätverk som arbetar<br />

utifrån ytterstadens förutsättningar. Vi vill därför<br />

skapa nätverk och aktiviteter utanför innerstaden.<br />

Det gör vi bland annat genom att satsa på<br />

och aktivt delta i ytterstadens nyföretagarcentra.<br />

I ytterstaden bor många första och andra generationens<br />

invandrare av vilka många har ambitioner<br />

att bli företagare. De behöver hjälp av<br />

en rådgivningsstruktur som<br />

känner till deras villkor och<br />

som förstår deras situation.<br />

Det är ytterligare ett skäl att<br />

myndigheterna bör behandla<br />

ytterstadens nyföretagarcentra<br />

på ett rättvist sätt.<br />

Örjan Hultåker<br />

Ordförande i <strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 7

Opinion<br />

Text: Anna Skarin Foto: Dreamstime<br />

PRAOn är förlegad förlegad<br />

är Praon<br />

grundskolans gammelmodiga syn gör företagare galna.<br />

Vi kräver förändring nu!<br />

11 000 ungdomar terrori<strong>se</strong>rar<br />

stadens företagare i jakten på<br />

en PrAO-plats. Att ta emot en<br />

praktikant är i dag både dyrt<br />

och meningslöst för alla parter:<br />

eleven får, på grund av arbetsmiljölagen,<br />

inte utföra riktigt<br />

arbete vilket leder till en snedvriden<br />

bild av arbetsmarknaden.<br />

Och företagen känner sig<br />

pressade och tvingas hitta på<br />

arbetsuppgifter. Snacka om<br />

resursslö<strong>se</strong>ri!<br />

PRAO står för PRaktisk ArbetslivsOrientering och<br />

är vanligtvis två veckor i årskurs åtta samt två veckor<br />

i årskurs nio. Det nuvarande upplägget skapades<br />

under storföretagens tid, och då fungerade det bra.<br />

Men idag <strong>se</strong>r det annorlunda ut på arbetsmarknaden<br />

och skolorna har svårt att få tag på PRAO-plat<strong>se</strong>r.<br />

“Låt eleverna jobbskugga!” säger nilla tjälldén,<br />

verksamhetschef på <strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

och menar att elever som följer med och skuggar en<br />

företagare får en mer rättvis bild av arbetslivet. idag<br />

ägnar många elever två veckor åt en arbetsuppgift<br />

som egentligen inte behöver utföras.<br />

8 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

Dagens arbetsmiljölagar förbjuder dessutom personer<br />

under 16 år att stå i kassan och praktikanten får<br />

exempelvis heller inte vara på ett bygge.<br />

– Praktiken är gammalmodig. Ungdomarna får<br />

ingen rättvisande bild av hur det <strong>se</strong>r ut på dagens arbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

Hur ska man kunna PRAO:a i en butik<br />

om man inte för röra pengar eller lyfta tungt? undrar<br />

Nilla Tjälldén, verksamhetschef på <strong>Företagarna</strong><br />

i Stockholms stad.<br />

Dessutom finns det mycket färre enkla arbeten<br />

som ungdomar utan utbildning eller specialistkompetens<br />

kan klara av.<br />

– I industrisamhällets stora företag fanns det väldigt<br />

många fler enklare jobb som behövde utföras.<br />

Innan datorerna<br />

kom fanns det alltid<br />

papper som behövde<br />

sorteras på de stora<br />

administrativa avdelningarna,<br />

säger<br />

Nilla och fortsätter:<br />

– Om man jämför<br />

det med en elev<br />

som följer med en<br />

rörmokare får hon<br />

eller han inte göra<br />

något riktigt arbete.<br />

Det blir för dyrt om de skruvar fel och förstör<br />

gängorna. Hur kul är det att hänga med i två<br />

veckor och bara få springa och hämta saker? Och<br />

en elev på 14-15 år som är med en elektriker får<br />

naturligtvis inte koppla el, utan får mata kabel i två<br />

veckor. Det är klart att ungdomarna blir besvikna.<br />

Arbetsmarknaden har förändrats<br />

Ungefär samtidigt som datorerna gjorde sitt intåg<br />

på arbetsplat<strong>se</strong>n gjorde också småföretagen entré på<br />

riktigt. Tidigare var den mest vanligt förekommande<br />

arbetsplat<strong>se</strong>n ett stort företag.<br />

– Idag arbetar ungefär 60 procent av arbetskraften<br />

i företag med upp till 50 anställda, och ett<br />

mindre företag har inte samma förutsättningar att<br />

ta emot en PRAO-elev som ett stort. Dessutom är<br />

dagens arbeten mycket mer speciali<strong>se</strong>rade än de var<br />

tidigare, vilket gör det svårt att erbjuda vettiga<br />

uppgifter. Många ägnar sina PRAO-veckor åt fiktiva<br />

arbeten som egentligen inte behöver göras. Eftersom<br />

man inte skulle ha betalat något för att utföra arbetet<br />

får eleven exempelvis inte veta hur snabbt det<br />

är meningen arbetet ska utföras. Själva poängen, att<br />

eleven ska få en insyn i arbetsmarknadens villkor<br />

missas helt och hållet, säger Nilla Tjälldén.<br />

Tidigare hjälpte skolan eleverna att hitta sina<br />

PRAO-plat<strong>se</strong>r. Idag får eleverna själva ringa runt<br />

och höra sig för i bekantskapskret<strong>se</strong>n. Många små<br />

företag blir nerringda av elever som letar.<br />

– Bara i Stockholms kommun är 11 000 ungdomar<br />

som söker PRAO-plats varje år. Många företagare<br />

känner sig pressade att ta emot bekantas barn i sin<br />

firma trots att de inte har resur<strong>se</strong>r att ta emot dem.<br />

För den som inte själv har tagit emot en PRAO-elev<br />

kan det vara svårt att sätta sig in i att det är väldigt<br />

resurskrävande, inte minst för ett mindre företag.<br />

dyrt och meningslöst<br />

<strong>Företagarna</strong> har varit i kontakt med små och medelstora<br />

företag i olika branscher och alla vittnar om<br />

att det innebär en av<strong>se</strong>värd kostnad att ta emot en<br />

PRAO-elev.<br />

– Det är 11 000 elever som ska ut varje år i två<br />

veckor. 11 000 gånger 10 dagar. Vi har stämt av<br />

kostnaden av att ta emot en PRAO-elev med våra<br />

medlemmar och en estimering är att det kostar cirka<br />

100 kronor i timmen<br />

”Skolan har svårt att <strong>se</strong><br />

pRaO-eleven som en belastning<br />

och tycker att företagen ska<br />

ställa upp. Men är det små<br />

företagen som ska betala för<br />

elevernas utbildning?”<br />

för det som behövs<br />

- exempelvis arbetsplats,<br />

handledare<br />

och fika. Det blir<br />

88 miljoner kronor<br />

som företagen skänker<br />

till utbildningssystemet.<br />

Skolan har<br />

svårt att <strong>se</strong> PRAOeleven<br />

som en belastning<br />

och tycker<br />

att företagen ska<br />

ställa upp. Men är det små företagen som ska betala<br />

för elevernas utbildning? Det är ett resursslö<strong>se</strong>ri.<br />

– Här vill jag dock poängtera att det är viktigt att<br />

inte blanda ihop PRAO med yrkespraktik på gymnasiet<br />

och lärlingsprogram, som är ett samarbete<br />

mellan skola och näringsliv som fungerar bra, säger<br />

Nilla Tjälldén.<br />

Sammanfattning av<br />

PRAO-problematiken:<br />

PrAO står för Praktisk ArbetslivsOrientering och<br />

är vanligtvis två veckor i årskurs åtta samt två<br />

veckor i årskurs nio. I Stockholm ska 11 000<br />

elever själva leta upp en praktikplats vilket leder<br />

till att företagare blir nedringda. Och även om<br />

de skulle behöva hjälp, får ungdomarna många<br />

gånger inte utföra ”riktigt arbete” då arbetslagstiftningen<br />

hindrar dem. Företagaren måste då<br />

hitta på arbetsuppgifter till eleven under två<br />

veckor, något som både kostar tid och pengar.<br />

dessutom ger det en snedvriden syn av arbetsmarknaden.<br />

PrAOn passade på storföretagens<br />

tid, då det dels fanns fler storföretag som kunde<br />

ta emot elever, dels fanns fler okvalificerade<br />

arbetsuppgifter att hjälpa till med. Idag arbetar<br />

ungefär 60 procent av arbetskraften i företag<br />

med upp till 50 anställda, och ett mindre företag<br />

har helt andra förutsättningar. Som lösning på<br />

problemet föreslår <strong>Företagarna</strong> i Stockholms stad<br />

att PrAON ändras och jobbskuggning införs.

”Själva poängen, att eleven<br />

ska få en insyn i arbetsmarknadens<br />

villkor missas<br />

helt och hållet”<br />

Skollagen säger inget om att PRAOperioden<br />

måste <strong>se</strong> ut som den alltid<br />

har gjort. Det finns gott om utrymme<br />

i lagstiftningen för att uppdatera den<br />

praktiska arbetslivsorienteringen för att<br />

anpassa den till dagens situation. <strong>Företagarna</strong><br />

i Stockholms stad pre<strong>se</strong>nterar<br />

förslaget: Jobbskuggning.<br />

<strong>Företagarna</strong> i Stockholms stad förespråkar ett gott<br />

samarbete mellan stadens skolor och näringslivet.<br />

Därför föreslås jobbskuggning. Det belastar inte<br />

småföretagen i samma utsträckning och bidrar<br />

till att eleverna kommer ut på en större del av<br />

arbetsmarknaden bortom butik, restaurang och<br />

förskola.<br />

Jobbskuggning innebär att eleven under PRAOperioden<br />

först gör ett grundligt inledande arbete<br />

med att leta information om hur marknaden <strong>se</strong>r ut<br />

på det företaget hon eller han ska besöka.<br />

– Eleven tar reda på så mycket som möjligt<br />

om företaget och tittar på hur marknaden <strong>se</strong>r ut<br />

för dem och vilka konkurrenterna är. Om eleven<br />

ska ut på en elfirma är det bra att veta om det<br />

skiljer sig mellan företagen i branschen, eller om<br />

de verkar jobba på ungefär samma sätt. För att<br />

eleven ska kunna lära sig, och förstå vad det är<br />

som händer på företaget, är det viktigt att vara<br />

väl förberedd.<br />

Efter förberedel<strong>se</strong>rna är eleven redo att besöka<br />

arbetsplat<strong>se</strong>n för att ”jobbskugga”.<br />

– När eleven ”jobbskuggar” får hon eller han<br />

följa med och titta hur den som har det specifika<br />

yrket arbetar. Då får eleven inblick i vad jobbet<br />

innebär i verkligheten och exempelvis blir hon<br />

eller han medveten om hur många moment som<br />

ingår i ett jobb och hur snabbt det är tänkt att<br />

man ska arbeta. Eleven får en rättvisande bild av<br />

vad yrket innebär istället för en tillrättalagd och<br />

romanti<strong>se</strong>rad bild.<br />

Öppnar upp för fler PRAO-plat<strong>se</strong>r<br />

Efter utförd jobbskuggning pre<strong>se</strong>nterar eleven den<br />

informationen som hon eller han har hittat och<br />

berättar om sina upplevel<strong>se</strong>r från arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />

– På det här sättet kommer eleverna i kontakt<br />

med många fler arbeten. Dessutom är arbetsupplägget<br />

i jobbskuggningen mer likt ett riktigt jobb.<br />

Det krävs egna initiativ och drivkraft och att individen<br />

lyfter blicken från sin egen del av lådan.<br />

Eleverna lär sig tänka mer företagsmässigt och<br />

börjar nosa på en förståel<strong>se</strong> för företagets och arbetsplat<strong>se</strong>ns<br />

villkor.<br />

Jobbskuggningen, där eleven bara befinner sig i<br />

en eller ett par dagar på arbetsplat<strong>se</strong>n öppnar upp<br />

för många fler PRAO-plat<strong>se</strong>r.<br />

– Som PRAO-upplägget <strong>se</strong>r ut idag är det svårt<br />

för en redovisningsbyrå, advokatbyrå, eller en tidningsredaktion<br />

att ta emot ungdomar. Ungdomar<br />

under 16 får inte skriva på <strong>se</strong>kretessavtal och eftersom<br />

eleven inte kan utföra några arbetsuppgifter<br />

Jobbskuggning innebär att eleven under PRAO- perioden först<br />

gör ett grundligt inledande arbete med att leta information om<br />

hur marknaden <strong>se</strong>r ut på det företaget hon eller han ska besöka.<br />

efter förberedel<strong>se</strong>n är eleven redo att besöka arbetsplat<strong>se</strong>n för<br />

att ”jobbskugga” under en till två arbetsdagar.<br />

<strong>Företagarna</strong>s förslag: Jobbskuggning!<br />

blir det inte bra för någon av parterna. Däremot<br />

kan en elev med fördel jobbskugga någon som<br />

jobbar med dessa yrken. I princip alla företagare<br />

som jag har varit i kontakt med, som inte upplever<br />

att de kan ta emot en elev i två veckor, har sagt<br />

att de skulle vara beredda att ha en jobbskuggare<br />

på arbetsplat<strong>se</strong>n under en dag eller två. Det gäller<br />

även soloföretagare.<br />

Jobbskuggningen skulle också göra det möjligt<br />

för många elever att orientera sig inom yrken som<br />

kräver speciali<strong>se</strong>rad utbildning.<br />

– I Stockholm är det till exempel en stor brist<br />

på ingenjörer. Det är en yrkesgrupp som väldigt<br />

få elever kommer i kontakt med under sin PRAOperiod.<br />

Visst måste det väl vara bäst om den<br />

praktiska yrkeslivsorienteringen gav eleverna en<br />

möjlighet att orientera sig inom alla yrken som de<br />

funderar på?<br />

dags att agera<br />

Det är dags att stöpa om den praktiska arbetslivsorienteringen<br />

i högstadiet i en modernare form.<br />

– Den praktiska yrkeslivsorienteringen behöver<br />

vara konstruktiv och inte <strong>se</strong> ut som den gör<br />

av gammal hävd. <strong>Företagarna</strong> har varit i kontakt<br />

med flera studie- och yrkesvägledare som välkomnar<br />

tanken på en modernare PRAO. De menar att<br />

dagens PRAO inte underlättar elevernas val av<br />

varken gymnasielinje eller yrkesval. Och som sagt,<br />

det är ju själva poängen med grundskolepraktiken<br />

man missar om man inte ändrar formen.<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 9

Hitta kompeten<strong>se</strong>n<br />

Text och foto: Sussi Lorinder<br />

anställ någon som<br />

inte är typiskt svensk<br />

Många företag vill växa, men har svårt att hitta rätt kompetens<br />

på arbetsmarknaden. Åke daun, professor emeritus i etnologi<br />

menar att det kan bero på kulturella krockar. Varför skulle annars<br />

den stora gruppen av utrikesfödda svenskar med hög yrkeskompetens<br />

stå utanför arbetsmarknaden?<br />

På företagarträffen den 6 <strong>se</strong>ptember diskuterades vad som är<br />

svenskt, vilka stöd som finns för att hitta rätt kompetens och hur<br />

vi företagare kan göra för att hitta rätt bland den utrikesfödda<br />

arbetskraften.<br />

Ett besök av en brittisk<br />

journalist som undrade<br />

”hurdana svenskar är”<br />

gjorde att Åke Daun<br />

började intres<strong>se</strong>ra sig för<br />

svenskars egenheter och<br />

hur vi uppfattas av andra<br />

nationaliteter.<br />

– Många svenskar<br />

tycker det är svårt att<br />

slappna av om inte alla<br />

i omgivningen är som de<br />

själva. För att bli en del<br />

av en svensk gupp gäller det att inte sticka ut för<br />

mycket utan bete sig som alla andra, säger Åke som<br />

forskat om svenskheten och bland annat skrivit boken<br />

Svensk mentalitet. Den riktar sig till en svensk<br />

publik och skrevs för att vi själva ska förstå hur vi<br />

uppfattas av andra kulturer och nationaliteter.<br />

Brist på kompetens<br />

kan bero på kulturkrock.<br />

Men via <strong>Företagarna</strong><br />

och samarbeten med<br />

exempelvis Sfx,<br />

Rekryteringsbazaren<br />

och Jobbtorget finns<br />

hjälp att få.<br />

10 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

Åke berättar om en indisk professor som kom till<br />

Skandinavien för att studera nordbor. Professorn<br />

upptäckte att många nordbor bodde ensamma, mormor<br />

för sig och barnen för sig, ofta i olika städer.<br />

Han tyckte synd om människorna och när de sade<br />

att de vill ha det så, trodde han dem inte. I Indien<br />

bor alla tillsammans och det måste ju vara det rätta,<br />

resonerade han.<br />

Åke exemplifierar med italienska husfasader som<br />

ofta är imponerande och smyckade fast bakom dem<br />

är det slitet och enkelt. I Italien an<strong>se</strong>s det bästa att<br />

vara rik och framgångsrik. Det näst bästa är att<br />

låtsas vara rik och framgångsrik … Föreställningskonsten<br />

är en dygd i Italien.<br />

Så är svenskar<br />

– Svenskar tror att om vi lyssnar intensivt och inte<br />

avbryter uppfattas vi som intres<strong>se</strong>rade och artiga.<br />

Istället tycker andra nationaliteter att vi är dåligt<br />

pålästa och okunniga då vi inte deltar i samtalet. Vi<br />

uppfattas också som överlägsna om vi står tysta och<br />

lyssnar, vi <strong>se</strong>r då ner på dem som pratar, säger Åke<br />

Daun.<br />

Du-reformen var en förändring av det språkliga<br />

bruket i Sverige i slutet av 1960-talet. Den populari<strong>se</strong>rade<br />

tilltalet du på bekostnad av ni. I samband<br />

med reformen minskade också användandet av titlar<br />

som herr och fru. Hälsningen God dag försvann<br />

ungefär samtidigt men vi lärde oss inte att säga hej<br />

istället, det an<strong>se</strong>s vara för familjärt att säga hej till<br />

någon vi inte känner vilket ledde till att vi slutade<br />

hälsa. Det uppfattas av andra kulturer som oartigt<br />

och tölpaktigt.<br />

En undersökning gjord av Sifo visar att 45 procent<br />

av svenskarna ogillar att vara tillsammans med människor<br />

som inte delar deras åsikter. När Åke hörde<br />

om den undersökningen trodde han att det var fel. Så<br />

många kunde det ju inte vara! 20 år <strong>se</strong>nare höll han<br />

en föreläsning på just Sifo<br />

och frågade då lyssnarna<br />

hur många som ogillar att<br />

umgås med människor av<br />

en annan åsikt. 43 procent<br />

tyckte det var jobbigt.<br />

– Svenskar är diplomater,<br />

vi kommer hellre fram<br />

till ett gemensamt beslut<br />

än håller en omröstning<br />

där en vinner och en förlorar.<br />

Att visa ilska och<br />

aggressioner är tabu i en<br />

svensk grupp, hävdar Åke<br />

och fortsätter: Efter en<br />

Svenskar är<br />

enligt ickesvenskar…<br />

✹ Laglydiga<br />

✹ Välutbildade<br />

✹ teknikpositiva<br />

✹ Pålitliga<br />

✹ Korrekta<br />

✹ Naturälskande<br />

✹ Fredsälskande<br />

✹ trogna<br />

✹ Hjärtevarma<br />

✹ dystra<br />

✹ Humorlösa<br />

✹ Introverta<br />

✹ Oartiga<br />

✹ Gudlösa<br />

✹ depressiva<br />

här kan du<br />

som företagare få hjälp att<br />

hitta utländsk arbetskraft<br />

Även om vi på grund av vår historia och vårt arv hellre<br />

anställer någon som är precis som vi själva finns mycket<br />

stöd att få. Jobbtorg Stockholm erbjuder företagare<br />

rekryteringssamarbete för att hitta exakt rätt person.<br />

Sfx har svenskundervisning för yrkesutbildade med fokus<br />

på yrkesspråket. Det finns kur<strong>se</strong>r inom åtta olika yrkesområden<br />

och utbildningen syftar till att förkorta tiden till<br />

arbete eller företagande. Länsstyrel<strong>se</strong>n arrangerar varje<br />

år rekryteringsbazaren som är en mötesplats för direkt<br />

rekrytering och ger möjlighet till mer informella möten<br />

mellan arbetsgivare och arbetssökande.<br />

Jobbtorg Stockholm, exempelvis inom områden som<br />

kontor, butik, lager/truck, produktion och reception.<br />

de kan även utbilda efter ditt företagsbehov. Kontakta<br />

Christian Holtinkoski, 08-508 359 76<br />

http://www.stockholm.<strong>se</strong>/Arbete/Jobbtorg-stockholm/<br />

Sfx är yrkesanpassad intensiv svenska för 17 olika yrken.<br />

Vill du ha snabb kontakt för rekrytering eller önskemål<br />

om ytterligare yrke ring Anne Markowski 08-580 283 85<br />

www.sfx-yrke.<strong>se</strong>

diskussion är det vanligt att få frågan ”Du är väl<br />

inte arg på mig?”<br />

Åke berättar om det brittiska parlamentet där ledamöterna<br />

kan bli riktigt arga på sina opponenter<br />

för att efteråt gå och ta en öl och dunka varandras<br />

ryggar. I Sverige är det otänkbart då vi istället är<br />

inställda på samförstånd. Även om man har en annan<br />

åsikt tenderar vi att hålla med!<br />

Likhet problem vid rekrytering<br />

Vid rekrytering kan detta bli ett problem. Utländska<br />

jobbsökande kan ha ett beteende som misstolkas. Då<br />

anställer vi hellre någon vi<br />

vet hurdan han eller hon<br />

är. Då går upplärningen<br />

smidigare och snabbare,<br />

an<strong>se</strong>r många företagare<br />

som Åke talat med.<br />

Anne Markowski från<br />

Sfx, Svenska för yrkesutbildade<br />

i Stockholms län<br />

menar att när marknaden är mättad på arbetskraft är<br />

det klart att vi väljer att anställa någon som liknar oss<br />

själva. Företagets bästa går först och på det vi<strong>se</strong>t är<br />

Ny administrativ klippa på kontoret<br />

Text: Anna Skarin Foto: Sussi Lorinder<br />

Säg hej till<br />

föreningens<br />

nya assistent<br />

nina niel<strong>se</strong>n!<br />

risken för problem mindre tror vi. När det däremot är<br />

arbetskraftsbrist bryr vi oss mindre om vad personen<br />

heter eller var han eller hon kommer ifrån.<br />

Småföretagare inte som andra<br />

Nilla Tjälldén från <strong>Företagarna</strong> Stockholm säger att<br />

småföretagare inte är som typiska svenskar utan mer<br />

amerikanska i sitt sätt att sköta företaget. De vill<br />

hellre anställa en driftig och kreativ debattör än en<br />

tystlåten och tölpaktig jasägare. 7 procent av svenskarna<br />

är egenföretagare och dessa sätter 60 procent<br />

av befolkningen i arbete. Småföretagare (företag<br />

”Svenskar tror att om vi lyssnar intensivt och inte<br />

avbryter uppfattas vi som intres<strong>se</strong>rade och artiga.<br />

istället tycker andra nationaliteter att vi är dåligt<br />

pålästa och okunniga då vi inte deltar i samtalet.”<br />

med 1-50 anställda) anställer i större utsträckning<br />

personal från grupper i minoritet såsom nysvenskar<br />

och handikappade, påpekar hon.<br />

den 5:e <strong>se</strong>ptember klev Nina Niel<strong>se</strong>n ombord på <strong>Företagarna</strong> i Stockholms<br />

stads skuta. Som assistent till verksamhetschef Nilla tjälldén får<br />

Nina en roll som spindeln i nätet. ”ring och berätta vad du önskar, vi vill<br />

lyssna på er” uppmanar hon.<br />

Nina Niel<strong>se</strong>n har ett långt yrkesliv bakom sig inom<br />

ekonomi och administration. Hon har en stor erfarenhetsbank<br />

med sig när hon antar den nya utmaningen<br />

som assistent på <strong>Företagarna</strong> i Stockholms stad.<br />

Kan du berätta lite om vad du har arbetat med<br />

tidigare?<br />

– Jag har jobbat på kontor i hela mitt liv och började<br />

som orderkontorist på ett kosmetikföretag. Sedan<br />

vidareutbildade jag mig till <strong>se</strong>kreterare på Påhlmans<br />

handelsinstitut och har arbetat på bland annat Tumbamöbler<br />

och på Riksskatteverket. Jag tycker att det<br />

är roligt att arbeta med administration i olika former<br />

och är nog den klassiska förvaltarsorten.<br />

Kan du berätta om dina styrkor som assistent?<br />

– Rollen som assistent passar mig perfekt eftersom<br />

jag trivs med att ta hand helheten och <strong>se</strong> till att allt<br />

flyter på. Jag trivs med variation och att inte riktigt<br />

veta vilka utmaningar jag kommer möta under dagen.<br />

Jag fixar det som dyker upp även om svaret inte finns<br />

rakt framför nästan. Som assistent är det viktigt att<br />

<strong>se</strong> till att hitta svar och lösningar på olika problem<br />

Sverige är<br />

i utlandet känt<br />

för bland annat:<br />

✹ Välfärden<br />

✹ Musik och litteratur<br />

✹ Vackra kvinnor<br />

✹ Sexuell frihet<br />

✹ Naturen<br />

✹ Bilar<br />

✹ Kallt klimat<br />

✹ Glesbefolkat<br />

✹ Neutraliteten<br />

✹ Köttbullar<br />

✹ Alkohol<br />

✹ Höga skatter<br />

✹ Många förbud<br />

✹ Socialism<br />

✹ Hyckleri om alkohol och<br />

vapen<br />

✹ Svenskars övertygel<strong>se</strong> om<br />

att vi har de univer<strong>se</strong>llt bästa<br />

lösningarna på alla problem<br />

även om det kan vara lite klurigt. På mina tidigare<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r har det varit mig folk har vänt sig till<br />

för att ställa frågor, även de som har jobbat längre<br />

än jag. Jag kan alltid berätta vem de ska prata med.<br />

Berätta om dig själv!<br />

– Jag bor i Upplands Väsby på en gård med min<br />

man, och så här på <strong>se</strong>nsommaren och hösten är det<br />

en hel del att ta hand om med hallonbuskar och äppelträd.<br />

Jag och min man har tre vuxna söner varav<br />

den äldsta är egenföretagare. Två av sönerna har<br />

dessutom under det <strong>se</strong>naste året också fått varsin<br />

son, så det är många pojkar i familjen!<br />

– I övrigt kan jag berätta att jag tidigare har jag<br />

ägnat mycket tid åt westernridning. Under många<br />

år hade jag en egen häst och har faktiskt tävlat och<br />

gått till final i SM.<br />

Hur kommer din roll <strong>se</strong> ut här på <strong>Företagarna</strong>?<br />

– Min roll är att hålla ställningarna på kontoret<br />

och hålla kontakt med medlemmarna för att fånga<br />

upp intres<strong>se</strong>n och behov, så att vi kan göra ännu<br />

mer för er!<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 11

Almedalen<br />

Text: Kjell Eriksson<br />

Bevakade medlemmars intres<strong>se</strong>n<br />

Många mindre företag skulle kunna växa,<br />

om det fanns tillväxtkapital. Under en<br />

dimmig Almedalvecka fanns vår förenings<br />

repre<strong>se</strong>ntanter Örjan Hultåker och nilla<br />

tjälldén på plats för att öka förståel<strong>se</strong>n<br />

för småföretagares situation och knyta<br />

kontakter för att ingå i politiska utredningsgrupper<br />

som behandlar frågor som<br />

engagerar medlemmarna.<br />

När de stora affischnamnen inom politiken gör sina<br />

utspel under sommarens Politikervecka i Almedalen<br />

är det en spridd uppfattning att evenemanget inte<br />

är till för och berör oss små eller medelstora företagare.<br />

38 svenska myndigheter satsade som exempel<br />

drygt fem skattemiljoner vid årets evenemang samt<br />

hade runt 300 medarbetare på plats. Men bland Almedalsveckans<br />

1474 (!) programpunkter en extrem<br />

ökning från 50 för tio år <strong>se</strong>dan- berörde mindre<br />

än 10 procent (129) frågor och<br />

ämnen som direkt eller indirekt<br />

berör företagande och näringsliv.<br />

Med ett tiotal <strong>se</strong>minarier och evenemang<br />

bidrog inte minst vår egen<br />

organisation <strong>Företagarna</strong>.<br />

– Politikerveckan <strong>se</strong>r jag som en<br />

av våra viktiga möjligheter att, för<br />

breda grupper, lyfta fram våra företagarfrågor<br />

ytterligare i samhällsdebatten,<br />

kommenterar <strong>Företagarna</strong>s<br />

VD Elisabeth Thand Ringqvist.<br />

Varför växer inte vissa företag?<br />

Småföretagen är ryggraden i Sveriges ekonomi och<br />

dess tillväxtmotor hävdar <strong>Företagarna</strong>. Men allt-<br />

12 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

för få företag står för tillväxten och de flesta, över<br />

99 procent, är inte snabbväxande visade S-O Dunfeldt<br />

i en undersökning från Ratio. Fyra av fem<br />

saknar tillväxt och den enstaka procenten står för<br />

50 procent av alla nya jobb bland tu<strong>se</strong>ntalet tillfrågade<br />

företag. Bristande tillväxtambitioner tillskrivs<br />

faktorer som rädsla för att förlora kontrollen, för<br />

personalens välmående och brist på kompetens och<br />

kapital. Vad är då lösningen? Se över brister i ramverken,<br />

krångliga regler, brister i skattesystemen och<br />

stundtals konkurrensproblem gentemot kommunala<br />

bolag, sammanfattar Ratio sin utredning.<br />

– Vi ska inte foku<strong>se</strong>ra helt på den enstaka procenten<br />

snabbväxande, för de klarar sig hyfsat ändå,<br />

säger S-O Dunfeldt.<br />

Han fick vid special<strong>se</strong>minariet om bristande tillväxt<br />

stöd från Lars Jagrén, chef<strong>se</strong>konom inom Före-<br />

tagarna. I en egen medlem<strong>se</strong>nkät i vår förening svarade<br />

runt 20 procent att de inte ville växa. Trots<br />

att en tredjedel uppgav sig ha tackat nej till order.<br />

Mats Odell, näringspolitisk talesperson inom KD,<br />

hade den otacksamma uppgiften att försvara politikens<br />

misslyckande.<br />

– Det behövs ett tankeskifte där arbetslinjen behöver<br />

kompletteras med en företagarlinje samtidigt<br />

som inlåsning<strong>se</strong>ffekterna i 3:12-reglerna behöver<br />

ändras, sa han.<br />

Partikollegan Åsa Romson kan även tänka sig att<br />

avskaffa sjuklöneavdraget, acceptera riskkapitalavdrag<br />

samt öka den entrepreniöriella utbildningen<br />

i skolorna för att öka tillväxtintres<strong>se</strong>t.<br />

Verksamhetschefen fick applåder...<br />

Under Almis <strong>se</strong>minarium om tillväxtfinansiering lyfte<br />

Örjan Hultåker, ordförande och Nilla Tjälldén,<br />

Stockholm Stadsförenings verksamhetschef fram en<br />

av de svårigheter många tjänsteproducerande med-<br />

lemmar vittnar om: låna pengar för att kunna<br />

växa.<br />

– Det finns pengar om du omsätter 50 miljoner<br />

och har en produkt. Men har du fyra<br />

anställda och vill växa, så måste du idag växa<br />

genom egen vinst. Vi har många medlemmar<br />

som lätt hade kunnat expandera genom att<br />

anställa tre fyra personer i ett svep. Men alla<br />

vet att det tar tid att lära upp ny personal<br />

och att det tar tid innan nyrekryterade blir<br />

lönsamma. Extra känsligt är läget inom<br />

konsultbranschen. För ägarledda bolag är<br />

det ofta svårt att få finansiering för tillväxt, hävdade<br />

Nilla.<br />

– Problemet är att många ägare redan har belånat<br />

sin bil, sitt hus och sina tillgångar. Bankerna ställer<br />

inte upp om företagaren inte har något mer att pantsätta,<br />

även om företaget går med vinst. Almi kräver<br />

att banken finansierar hälften och ställer banken<br />

inte upp skapas problem.<br />

Med problemet belyst kommer <strong>Företagarna</strong> Stockholms<br />

stad att med spänning följa Almis åtgärder att<br />

förbättra lönsamma ägarledda företags möjligheter<br />

att expandera.<br />

efterlyste nytt fokus vid nystart<br />

Stundtals tokiga perspektiv från vissa myndigheters<br />

sida var en annan fråga som togs upp vid Almi-<br />

<strong>se</strong>minariet.<br />

– Visst är lagar och regler viktigt, men man glömmer<br />

ofta bort att ge nyföretagare stöd i kundbearbetning<br />

och goda förutsättningar för att bli lönsam<br />

och växa. Det är rätt enkelt att lära sig bokföring,<br />

skatt och moms, så utmaningen för de flesta nystartade<br />

företag ligger snarare i att snabbt få lönsamhet<br />

i bolaget - och här finns inget stöd! Är det inte<br />

tokigt frågade sig Nilla Tjälldén.<br />

Nya stockholmsföretagare väljer bort<br />

Bra att fler startar bolag till följd av<br />

förändringen, men dåligt att det inte<br />

gjorts mer för att underlätta bortvalet<br />

för befintliga bolag. Nya uppgiftskrav i<br />

deklarationsblanketten upplevs dessutom<br />

som ”förtäckta hot” från Skatteverket.<br />

Det duggar tätt med rapporter som visar<br />

en kraftig ökning av antalet nya företag<br />

och särskilt då av antalet nya aktiebolag.<br />

Kombinationen av halverat krav på<br />

aktiekapital till 50 000 kr och slopat revisorstvång<br />

är två viktiga förklaringar.<br />

Sedan november 2010 kan små svenska<br />

aktiebolag välja att inte ha revision.<br />

Det gäller bolag med högst 3 anställda,<br />

högst 3 miljoner kronor i omsättning<br />

och högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning.<br />

Högst en av dessa grän<strong>se</strong>r<br />

får överskridas för att bolaget ska kunna<br />

välja bort revisorn.<br />

<strong>Företagarna</strong> kan nu pre<strong>se</strong>ntera ett<br />

första utfall av revisionsreformens första<br />

tio månader.<br />

Hittills har drygt 34 000 svenska<br />

aktiebolag valt bort revisorn. Mer än<br />

hälften av dem är nybildade efter den<br />

1 november 2010 när reglerna infördes. De allra<br />

flesta som valt bort revision, 63 % finns i de tre storstadslänen:<br />

Stockholm, Västra Götaland och Skåne.<br />

Befintliga bolag har svårare att välja bort<br />

Inför reformen beräknades ca 250 000 bolag kunna<br />

utnyttja valmöjligheten. Efter tio månader kan vi <strong>se</strong><br />

att ca 14 % av dem har valt bort revision. Men det<br />

diagrammet visar utvecklingen av antalet nybildade<br />

aktiebolag och antalet som har valt bort revision under<br />

perioden november 2010 – augusti <strong>2011</strong> i hela landet.<br />

är alltså 47 % av de nybildade bolagen som väljer<br />

att avstå revision. Det finns dock stora trögheter i<br />

systemet. Dels måste alla befintliga bolag invänta<br />

nytt räkenskapsår innan de kan välja och dels bidrar<br />

utformningen till trögheten. Många fler företag<br />

hade sannolikt avstått revision om vi hade fått<br />

gehör för kravet att frivilligheten skulle börja gälla<br />

automatiskt när reglerna infördes. I så fall skulle ett<br />

bolag som ville fortsätta med revision<br />

aktivt behöva ”välja till” revision. Nu är<br />

det tvärtom så att bolag som vill utnyttja<br />

valfriheten aktivt ska ”välja bort” revision<br />

och registrera det hos Bolagsverket.<br />

Dessutom infördes ett extra uppgiftskrav<br />

där företag i inkomstdeklarationen måste<br />

kryssa för både om de har revision och<br />

om de har anlitat någon konsult för att<br />

göra årsredovisningen. Ett onödigt uppgiftskrav<br />

eftersom uppgiften om revisor<br />

redan har registrerats hos Bolagsverket.<br />

Det faktum att regelverket är krångligt<br />

och att många företag uppfattar de nya<br />

uppgiftskraven från Skatteverket som<br />

”förtäckta hot” innebär att den förenkling<br />

och de lägre kostnader som Sveriges<br />

småföretag så väl behöver för att kunna<br />

expandera och nyanställa inte utnyttjas<br />

fullt ut.

Almedalsveckan skapade även möjligheter för<br />

Nilla att lobba för föreningens förslag på rådgivningspeng.<br />

Förslaget går ut på att nystartade företag<br />

får en typ av värdekupong för att till exempel anlita<br />

en expert i syfte att få råd och stöd för att snabbt<br />

göra sitt företag lönsamt och stabilt.<br />

Belönad forskare hävdar:<br />

Småföretagare är riskvilliga<br />

de svenska och i viss mån även de europeiska trygghetssystemen<br />

hämmar rörligheten på arbetsmarknaden,<br />

utvecklingen av nyföretagande och därmed<br />

tillväxten. uttalandet kommer från uSA-professorn<br />

Steven Klepper, mottagare av årets prestigefyllda<br />

internationella utmärkel<strong>se</strong> för entreprenörs- och småföretagarforskning<br />

kopplad till samhäll<strong>se</strong>konomisk<br />

utveckling. Bakom många företagsstarter ligger ofta<br />

tillfälligheter, hävdar Steven Klepper via sin forskning<br />

och hänvisar inte minst till framgångsrika etableringar<br />

i hemlandet uSA. en vanlig sådan är att personer<br />

med entreprenörstalang hoppar av och startar eget<br />

när de <strong>se</strong>r brister och dåligt skötta företag.<br />

revisorn<br />

Faktaruta:<br />

Lagstadgad revision har egentligen ingen lång tradition<br />

i Sverige utan infördes så <strong>se</strong>nt som 1983.<br />

Nya bolag som bildades efter oktober 2010 kunde<br />

redan från början välja att vara utan revision. Äldre<br />

bolag var tvungna att invänta nytt räkenskapsår<br />

innan de kunde göra sitt val. Bolag som använder<br />

kalenderår kunde alltså börja välja i januari <strong>2011</strong>.<br />

det är bolagsstämman som bestämmer om bolaget<br />

ska avstå från revision och beslutet att inte ha revision<br />

ska tas in i bolagsordningen. det ska också<br />

registreras hos Bolagsverket.<br />

Så här gör man för att välja bort revision: På bolagsstämma<br />

fattas beslut att bolaget inte längre ska ha<br />

revision. I bolagsordningen tas en bestämmel<strong>se</strong> in<br />

om att bolaget inte ska ha revision. Beslutet anmäls<br />

till Bolagsverket för registrering, avgift 900 kr.<br />

Revisorns roll förändras:<br />

en revisor kan hjälpa ditt företag genom sin expertis<br />

och kunskap. - Sedan revisorsplikten avskaffades har vi<br />

<strong>se</strong>tt en förändring av yrket säger Nilla tjälldén på <strong>Företagarna</strong><br />

Stockholms stad: Många får en mer rådgivande<br />

och stöttande roll istället för en granskande. därför<br />

bör man överväga sitt val och inte bara ”göra som alla<br />

andra gör”.<br />

Fullvärdigt alternativ till<br />

Stockholms city?<br />

Mall of mission impossible<br />

krönikör Mats Wallin ställer sig frågan<br />

vem som egentligen vill ha jättegallerian<br />

Mall of Scandinavia som ska stå<br />

färdig om tre år. Och kommer bygget<br />

överhuvudtaget bli av?<br />

På www.arenastaden.<strong>se</strong> står att läsa att Arenastadens<br />

shoppingcentrum i Solna – Mall of<br />

Scandinavia på 120 000 kvadratmeter och<br />

4 000 parkeringsplat<strong>se</strong>r – kommer att bli ett<br />

fullvärdigt alternativ till Stockholm city. City<br />

darrar av skräck. Knappast.<br />

Fastighetsbolaget Unibail-Rodamco sade i våras<br />

att beslut om byggstart väntas under andra<br />

kvartalet i år och att följderna av det beslutet<br />

definitivt inte blir ett nedbantat Mall of Scandinavia.<br />

Förmodligen är det ännu tuffare förhandlingar<br />

efter mutskandalen på Arenabygget<br />

om vem som ska be-<br />

tala all infrastruktur<br />

kring Mall of Scandinavia.<br />

Inte bara det,<br />

vad säger framtida<br />

hyresgäster om att<br />

bli förknippade med<br />

skandalen i Arenastaden<br />

där köpcentrumet<br />

ska ingå? Inte ens Swedbank vill ju ha sitt namn<br />

på arenan som man betalt 150 miljoner kronor<br />

för. Blir det gigantiska hybrisbygget ens av?<br />

Bort<strong>se</strong>tt från skandalen kan man fråga sig om<br />

det är så smart att bygga ett jättelikt köpcentrum<br />

som i huvudsak ba<strong>se</strong>ras på bilburna konsumenter<br />

och familjer. Man talar om tre marknader:<br />

närmarknaden med över 700 000 invånare som<br />

når gallerian inom en kvart med bil, Mälardalsregionen<br />

och som tredje marknad hela Sveriges<br />

befolkning.<br />

Det har ju visat sig med Vällingby city och<br />

Forum Nacka hur svårt det är att förändra<br />

människors resmönster för att ett centrum ska<br />

lyckas utvecklas från ett lokalt till ett regionalt<br />

centrum. När det gäller Mall of Scandinavia är<br />

det ju ännu större förändringar av besöksmönster<br />

som måste till eftersom man vill bli ett lokalt,<br />

regionalt och nationellt centrum.<br />

För att köpcentrumet ska går runt krävs<br />

40 000 besökare varje dag året om, det motsvarar<br />

två stora matcher på Råsunda. Men hur<br />

mycket trafik kan lilla Solna svälja, Sveriges till<br />

ytan tredje minsta kommun?<br />

Den största frågan är om projektet överhuvudtaget<br />

är kommersiellt intressant. Vi som<br />

konsumenter är inte särskilt imponerade längre<br />

av stora köpcentrum. Varför satte vi oss inte i<br />

våra bilar och drog till Vällingby eller Nacka<br />

som ju är fantastiskt fina köpcentrum med ett<br />

enormt modeutbud, eller åkte kommunalt?<br />

Hela projektet andas amerikanskt 1980-tal!<br />

Hade projektet kommit då, innan alla stora<br />

utbyggnader av bra köpcentrum och då vi fortfarande<br />

imponerades ... ja, då kanske kundströmmarna<br />

hade lyckats skapa en motorväg<br />

till Solna.<br />

Men knappast i dag, när vi <strong>se</strong>tt toppen på<br />

bilba<strong>se</strong>rade stora köpcentrum. Framtiden ligger<br />

hos starka och moderni<strong>se</strong>rade lokala centrum<br />

”projektet andas amerikanskt 1980-tal!<br />

hade projektet kommit då, innan alla<br />

stora utbyggnader av bra köpcentrum<br />

och hade vi kanske imponerats”<br />

(till exempel Haninge centrum) hos regionala<br />

centrum som mutat in sig på kartan (till exempel<br />

Täby centrum och Sickla köpkvarter) och centrum<br />

som vid sidan av att ha tillräckligt antal<br />

p-plat<strong>se</strong>r också<br />

är en kollektiv<br />

trafikknutpunkt<br />

(till exempel Liljeholmstorget).<br />

Skrota Mall<br />

of Scandinavia!<br />

Omodernt redan<br />

innan det har<br />

byggts.<br />

Mats Wallin<br />

Styrel<strong>se</strong>ordförande Ymer reklambyrå och krönikör<br />

på Dagens Handel där denna text också publicerats.<br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 13

Medlemssidan<br />

Spotta<br />

i nävarna.<br />

Hösten<br />

är här.<br />

Arbeta nära fönstret, ta en promenad,<br />

käka äpple och glöm<br />

inte vitaminerna. Sådär, svårare<br />

än så är det inte för att bli mer<br />

effektiv och skärpt i hjärnan.<br />

För mig personligen är hösten lika med nytändning.<br />

Jag hör till de företagare som längtar tillbaka till<br />

kunderna, kollegorna och laptoppen. Men med hösten<br />

kommer även stress, förkylningar och brist på<br />

D-vitamin. Vitaminen finns exempelvis i den viktiga<br />

fettsyran Omega 3 som är lätt att få i sig via ekologisk<br />

mjölk, fisk, nötter, oljor och kött. Och så gäller<br />

det att sova och tvätta händerna ordentligt.<br />

Dagslju<strong>se</strong>t har en stor inverkan på vårt immunförsvar.<br />

Vad som vi alla kan utnyttja nu under hösten<br />

är solstrålningen genom vårt arbetsfönster. Sitt alltså<br />

nära sollju<strong>se</strong>t då du arbetar. Vad som under sommaren<br />

förmodligen blivit för varmt för att kunna dra<br />

nytta av, kan vi i stället ta vara på nu. Vi håller oss<br />

betydligt friskare så.<br />

Vårt jobb är beroende av vår fysik och hälsa. Och<br />

vi skulle alla vara mindre energiska under vardagarna<br />

om vi inte höll oss någorlunda aktiva även<br />

under de lugnare helgerna. Hösten är underskattad.<br />

Ta vara på de ljusa dagarna genom promenader eller<br />

löpning. Du hinner det.<br />

Trigga dig själv till träning genom att njuta av<br />

årstiden. Ta med ett äpple på promenaden (äpplet<br />

är en mycket bra frukt som innehåller många mineraler,<br />

vitaminer och antioxidanter.) Njut i det lilla:<br />

Börja med den goda äpplekakan, <strong>se</strong>dan solstrålarna<br />

i arbetsfönstret och bekvämare skor. Jobb i kombination<br />

med frisk luft gör dig mer effektiv. Får dig att<br />

kunna sträcka ut alla dina viktiga muskler.<br />

En händel<strong>se</strong>rik höst önskar<br />

Susanne Ploom<br />

14 Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong><br />

Susanne Ploom<br />

är Vd och noggrann<br />

med att<br />

hålla sig i form.<br />

Hon oroar sig<br />

för att småföretagare<br />

glömmer<br />

bort deras viktigaste<br />

resurs<br />

– sig själva.<br />

Hon vill inspirera<br />

och visa hur<br />

man strategiskt<br />

och operativt<br />

lägger upp sitt<br />

hälsoarbete.<br />

Vem skulle Du vilja nominera till<br />

Årets Företagare 2012?<br />

Att bli korad till Årets Företagare innebär inte bara en<br />

fin plakett att hänga på väggen. Det betyder också<br />

medial uppmärksamhet och bra marknadsföring.<br />

Flera gånger har det också visat sig att ett företag<br />

som redan går bra, gått ännu bättre! Vem tycker du<br />

ska vinna utmärkel<strong>se</strong>n i år? du vet väl att det går bra<br />

att nominera sig själv …?<br />

Skicka ditt förslag till stockholmsstad@foretagarna.<br />

<strong>se</strong> <strong>se</strong>nast den 1 december. Skriv ”Årets Företagare<br />

Stockholms stad 2012” i ämnesraden.<br />

Följande kriterier ska<br />

den som söker uppfylla:<br />

✹ Företagaren ska bedriva sin verksamhet<br />

med god lönsamhet<br />

✹ Vara en bra förebild<br />

✹ Inte ha betalningsanmärkningar<br />

Frågor om Årets Företagare i Stockholms<br />

stad 2012 besvaras av kontoret:<br />

08- 50 10 41 00 eller<br />

stockholmsstad@foretagarna.<strong>se</strong><br />

Här minglar glada<br />

företagare på vår<br />

första afterwork.<br />

tidigare års vinnare av utmärkel<strong>se</strong>n<br />

Årets Företagare i Stockholms stad:<br />

<strong>2011</strong>: Karima tice, Aman Care.<br />

2010: emanuel Lipschütz, Netsafe International.<br />

2009: - (ändrades pri<strong>se</strong>t till innevarande år)<br />

2008: Liveit.<strong>se</strong><br />

2007: Axelssons Gymnastiska Institut<br />

2006: Mamma Mia<br />

2005: No Picnic<br />

2004: Chokladfabriken<br />

2003: Granit<br />

2002: Stockholms Auktionsverk<br />

karima tice, årets företagare<br />

i Stockholms stad <strong>2011</strong>, som<br />

också kammade hem <strong>se</strong>gern<br />

i regionfinalen och tävlar nu<br />

om att bli hela landets allra<br />

bästa företagare!<br />

Lycka till vid prisutdelningen<br />

som sker i november hälsar<br />

alla medlemskollegor i Stockholms<br />

stad!<br />

Träff för nya medlemmar.<br />

”Wow,<br />

vilken affärsnytta!”<br />

var den almänna<br />

uppfattningen<br />

under kvällen.<br />

JAJAH<br />

Angående artikeln “Inför <strong>se</strong>mestern” i förra numret, där vi tipsade om Skype, hörde Sören eriksson,<br />

medlem i <strong>Företagarna</strong> Stockholms stad, av sig och tipsade om en liknande tjänst: ”Jajah”. det är en<br />

alternativ tekniktjänst som kompletterar/konkurrerar med Skype. För Sören förefaller den vara bättre<br />

än Skype. den är gratis mellan ”medlemmar”, och man ringer till tokyo på lokaltaxa.<br />

Läs mer på www.jajah.com

Företagarmöte med golf<br />

firade 10-årsjubileum<br />

För tionde året arrangerades måndagen den 29<br />

augusti ”Företagarmöte med golf”, denna gång<br />

på Viksjö Golfklubb. Det var 103 medlemmar i<br />

<strong>Företagarna</strong> från hela Stockholms län som hade<br />

samlats till en halvdag tillsammans.<br />

Programmet gav förstås utmärkta tillfällen till<br />

kontakter och samtal med andra företagare både<br />

före, under och ännu bättre efter golfspelet. Före<br />

den gemensamma middagen talade Lars Jagrén,<br />

<strong>Företagarna</strong>s chefekonom samt chef för avdelningen<br />

Analys och opinion.<br />

De ämnen Lars Jagrén berörde var bland annat<br />

sådant som <strong>Företagarna</strong> vill att regeringens budgetproposition<br />

ska innehålla: - Reformera LAS!<br />

Tag bort sjuklöneansvaret! Rensa ut krångliga<br />

regler som är jobbiga för små familjeföretagare!<br />

Vid den efterföljande middagen steg ljudnivån<br />

markant, och man kunde <strong>se</strong> hur diskussionens<br />

vågor gick höga vid matborden.<br />

Hur gick då dagens golftävling?<br />

Deltagarna var uppdelade i tre klas<strong>se</strong>r: Herrar A<br />

och B samt en Damklass. Det gick för dagen<br />

mycket bra för Stockholmsföreningens medlemmar,<br />

vilket ju var både ärorikt och lönsamt för de<br />

bästa, eftersom prisbordet som vanligt var rikligt.<br />

För detta tackades främst sponsorerna Bavaria<br />

Stockholm som säljer BMW, Tours & Travel som<br />

arrangerar golfresor och Tomas Larsson Friskvård.<br />

Den sistnämnde mas<strong>se</strong>rade gratis ansträngda<br />

axlar på löpande band efter tävlingen.<br />

Följande Stockholmsmedlemmar erövrade var<br />

sitt av Stockholmsföreningens vandringspris:<br />

Damklass – Gunilla Thor, organisationskonsult<br />

i Credensa Konsulter AB<br />

Herrar A – André Giaretta, kommunikations-<br />

konsult i DMM-Direkt Marketing Media AB<br />

Herrar B – Lars Eriksson, Medborgarplat<strong>se</strong>ns<br />

Dentallab AB<br />

Gunilla Thor och André Giaretta var dessutom<br />

total<strong>se</strong>grare i damklass respektive herrarnas Aklass,<br />

medan Lars Eriksson helt enkelt var bäst<br />

av stockholmarna i B-klas<strong>se</strong>n.<br />

gunilla thor tar emot vandringspokal och gratulationer<br />

av Bos<strong>se</strong> kassnert och göran Wijkmark,<br />

som har arrangerat ”Företagarmöte med golf”<br />

alla tio åren tillsammans.<br />

nästa nummer av Stockholms näring<br />

kommer ut i december.<br />

Dags att anmäla sig till<br />

Rekryteringsbazaren<br />

Succén återkommer! Hitta dina nya kollegor via rekryteringsbazaren,<br />

stadens årligen återkommande tillfälle<br />

för arbetssökande och arbetsgivare att mötas. det<br />

brukar komma uppemot 10 000 besökare. I grunden är<br />

det en rekryteringsmässa, men innehåll och upplägg<br />

varierar. Rekryteringsbazaren drivs av offentliga och<br />

privata organisationer i Stockholmsregionen.<br />

när var hur?<br />

Kulturhu<strong>se</strong>t, 10-11 februari 2012. Medlemmar i <strong>Företagarna</strong><br />

kan delta via en gemensam småföretagardisk.<br />

Varje utställare får ett eget barbord och en barstol till en<br />

kostnad av 2 000 kronor. Maila din intres<strong>se</strong>anmälan till<br />

stockhomsstad@foretagarna.<strong>se</strong><br />

Läs mer på www.rekryteringsbazar.nu<br />

eget Företag-mässan<br />

I samband med att denna tidning kommer ut, pågår<br />

eget Företag-mässan för fullt i Älvsjö, där vår förening<br />

naturligtvis finns repre<strong>se</strong>nterad. Om du inte<br />

redan varit här, kom hit! Mässan pågår mellan den<br />

4-6 oktober, Stockholmsmässan. Vi <strong>se</strong>s!<br />

kalendarium<br />

Välkommen på träffar och <strong>se</strong>minarier i höst!<br />

Vi <strong>se</strong>s på vårt nya kontor på Gamla Brogatan<br />

23 B mitt i city om inget annat anges. Träffarna<br />

är gratis för medlemmar.<br />

11 oktober: exit för soloföretagare. Träff för<br />

dig som funderar på att gå i pension. Det finns<br />

många sätt att överlåta din verksamhet!<br />

12 oktober: After work. Vi önskar medlemmar<br />

från hela Sverige välkomna till After Work, den<br />

andra onsdagen varje månad. Perfekt tillfälle att<br />

träffa andra företagare och utbyta erfarenheter<br />

och kontakter. ta gärna med en vän.<br />

28 oktober: Lär dig förstå balans och resultatrapporter.<br />

Många blir inte företagare för<br />

att ekonomi och redovisning är det roligaste<br />

de vet… Ändå är det nödvändigt att förstå<br />

företagets siffror – därför ger vi en introduktion<br />

i ämnet!<br />

2 november: tradition<strong>se</strong>nlig och pampig<br />

gesäll- och mästarbrevsutdelning i Blå<br />

hallen, Stadshu<strong>se</strong>t. Arrangeras tillsammans<br />

med Stockholms Hantverksförening.<br />

8 november: Seminarium med temat ”skatteplanera<br />

inför årsskiftet”. Vinst? Pensionsspara?<br />

Aktieutdelning? Skatt? Vi tipsar om<br />

alternativen för dig som äger ditt företag.<br />

9 november: After work!<br />

15 november: Träff för nya medlemmar.<br />

Träffa andra företagare och lyssna på vad<br />

föreningen kan göra för dig!<br />

25 november: Lunchträff: Utveckla befintliga<br />

kunder och tjänster.<br />

7 december: After work!<br />

Medlemsnytt<br />

från Nilla<br />

nilla tjälldén<br />

Verksamhetschef<br />

<strong>Företagarna</strong> Stockholms stad<br />

kontakt: 08-406 18 12<br />

e-post: nilla.tjallden@foretagarna.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.foretagarna.<strong>se</strong>/stockholmsstad<br />

RÄtt e-POSt!<br />

Vi saknar e-postadress till 500 medlemmar,<br />

vi ringer gärna, men fint om vi kunde nå dig med<br />

viktig information via e-post också …<br />

ny tjänst på gång:<br />

Sökbart medlemsregister<br />

Många medlemmar har önskat sig ett internetba<strong>se</strong>rat<br />

medlemsregister för att kunna hitta<br />

andra medlemmar. Nu är tjänsten snart klar!<br />

den kommer att vara gratis och bara för Stockholmsföreningens<br />

medlemmar. du kommer att<br />

få ett mail för att godkänna publiceringen av ditt<br />

företags kontaktuppgifter. Vi lägger ut grundläggande<br />

uppgifter, och du kommer <strong>se</strong>dan själva<br />

att kunna gå in och lägga till logga, texter och<br />

erbjudanden. Mer info kommer via e-post – så<br />

just nu är det extra viktigt att vi har rätt e-postadress<br />

till dig! Behövder den uppdateras, maila<br />

oss på stockholmsstad@foretagarna.<strong>se</strong><br />

NyheTSBReV<br />

Har du <strong>se</strong>tt vårt nya nyhetsbrev? Kommer till din<br />

mailbox när vi har något viktigt att berätta, men<br />

inte så ofta att det stör.<br />

Bli medlem i <strong>Företagarna</strong><br />

”<strong>Företagarna</strong> i Stockholms stad verkar för att göra det<br />

enklare, roligare och mera lönsamt att driva företag i<br />

staden och är en organisation och ett nätverk för ägarledda<br />

företag. Vi är en kamporganisation för att förbättra<br />

företagsklimatet!”<br />

Ur verksamhetsberättel<strong>se</strong>n.<br />

tre typer av medlemskap:<br />

1. Medlemskap för företagare. För dig som äger och<br />

driver företag.<br />

2. Medlemskap för nyblivna företagare. För dig som<br />

drivit ditt företag i max 12 månader.<br />

3. Stödjande medlemskap. För dig som inte äger/driver<br />

företag men vill stödja <strong>Företagarna</strong>s idé.<br />

Vill du ha mer information innan du ansöker om medlemskap?<br />

Art och thomas svarar gärna på dina frågor!<br />

thomas Johnson<br />

telefon: 08-406 17 35<br />

e-post: thomas.johnson@<br />

foretagarna.<strong>se</strong><br />

Art Lindström<br />

telefon: 08-406 18 43<br />

eller 070-869 86 46<br />

e-post: art.lindstrom@<br />

foretagarna.<strong>se</strong><br />

Stockholms Näring 3/<strong>2011</strong> 15

” Vi söker kontor för<br />

300 anställda.<br />

Kan ni hjälpa oss?”<br />

Företagslots<br />

Kostnadsfri hjälp och rådgivning för små och stora företag.<br />

Vi hjälper företagare och entreprenörer med tillståndsfrågor och kontakter till berörda<br />

myndig heter inom Stockholms stad. Vänd dig till oss om du har frågor kring t ex <strong>se</strong>rveringstillstånd,<br />

bygglov, livsmedelshantering, miljöfarlig verksamhet, mark och lokaler.<br />

Du når oss på 08-508 28 000.<br />

www.stockholmbusinessregion.<strong>se</strong>/lots

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!