B696 - Institutionen för geovetenskaper - Göteborgs universitet

hela torvmarken i nordsydlig riktning. Skogen, som nu växer på båda sidorna om krondiket, är
förstagenerationens bestånd. Granbestånden är inte lika gamla då de planterades successivt
efter att jordbruket avvecklats på mitten av 1900-talet.
3.3 Historisk markanvändning
Det som nu kallas Skogaryd föll tidigare inom Väne-Ryr socken och benämndes 1732 som en
Mad. Maden som försågs med vatten från Följesjön kallades Följemaden (Hill, 1999). En mad
är ett gammalt sydsvenskt ord för slåtterkärr. Slåtterkärr var viltväxande och näringsrika
eftersom det ofta översvämmades och hade en generellt hög vattennivå (NE, 2012a, 2012b).
Genom Följemaden meandrade också en bäck, från Följesjön ner till Skottenesjön längs
madens västra kant (Hill, 1999, s. 106), men ingen verkar ha brukat marken eftersom den
beskrivs 1811 med orden “nästan odugliga mossar och myrar” i Hill (1999, s.107).
Följemaden dikades först på 1870-talet eftersom den dåvarande ägaren ville anlägga
spannmålsodling (Hill, 1999) (fig 3).
Figur 3. Den historiska markanvändningen inom torvytan med transekterna ovanifrån vänster: W1, E1, W2 och
E2, samt provtagningspunkter. Hela området är den gamla maden med diket som går från Följesjön ner i
sydvästlig riktning. Den historiska markanvändningen är bearbetad från Häradsekonomiska kartan, 1890-97.
Figure 3. The historical land use in the study area with transects cited top left: W1, E1, W2 and E2 together with
sampling points. The historical land use is arranged from Häradsekonomiska kartan, 1890-97.
9