B696 - Institutionen för geovetenskaper - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Innehåll Sammanfattning .......................................................................................................................... i Abstract ...................................................................................................................................... ii Förord ........................................................................................................................................ iii 1. Inledning ............................................................................................................................. 1 1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 1 1.2 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 2 2. Bidragande faktorer............................................................................................................. 3 2.1 Torv .................................................................................................................................. 3 2.2 C/N-kvot ........................................................................................................................... 3 2.3 Minerogent material ......................................................................................................... 3 2.4 Växthusgaser i torvmark ................................................................................................... 4 2.5 Dikeseffekter .................................................................................................................... 4 2.6 Granskogens markpåverkan ............................................................................................. 5 3. Områdesbeskrivning Skogaryd ........................................................................................... 6 3.1 Studieområde .................................................................................................................... 6 3.2 Markanvändning ............................................................................................................... 8 3.3 Historisk markanvändning ................................................................................................ 9 4. Metoder ............................................................................................................................. 11 4.1 Transekter och provtagningspunkter .............................................................................. 11 4.2 Fältmetoder ..................................................................................................................... 11 4.3 Laboratorieanalys ........................................................................................................... 12 5. Resultat ............................................................................................................................. 15 5.1 Fältobservationer ............................................................................................................ 15 5.2 C/N-kvot ......................................................................................................................... 15 5.3 Minerogent material ....................................................................................................... 16 5.4 Djupprover ...................................................................................................................... 18 5.5 Underliggande sediment ................................................................................................. 19 6. Diskussion ......................................................................................................................... 20 Slutsatser .................................................................................................................................. 24 Referenser ................................................................................................................................. 25 iv
1. Inledning 1.1 Introduktion Allt sedan industrialiseringen har koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ökat. Detta gäller särskilt för koldioxid (CO₂). Långlivade växthusgaser, såsom CO₂, lustgas (N₂O) och metan (CH₄), är mycket viktiga att studera då tillsammans dessa är en stark pådrivande faktor för klimatförändringar. De antropogent utsläppta växthusgaserna i atmosfären är en biprodukt av människans användande av naturresurser där fossila bränslen är den största bidragande faktorn. Förändrad markanvändning är också en stor bidragande faktor till växthusgasemissioner (Forster et al., 2007). Sverige räknar inte med växthusgasemissioner från skogsmark i den nationella växthusgasbudgeten (Ernfors et al., 2008) vilket antyder att glappet är stort mellan forskning och politiska miljöbeslut. En del av N₂O-emissionerna i Sverige kommer från dikad skogsbeklädd torvmark där man tidigare haft jordbruksproduktion. Utsläppen sammanfaller med C/N-kvoter i marken som är lägre än 25 (Ernfors et al., 2008). Forskning visar att ungefär 60 % av den årliga globala N₂O-emissionen är markproducerad (Houghton et al., 2001) och enligt Ernfors et al. (2008) skulle Sveriges totala N₂O-emissioner öka med 18 % om dikade torvmarker räknas med som utsläppskälla i den nationella budgeten. En knapp fjärdedel av Sveriges markyta utgörs av torvmark vilket gör Sverige till ett av världens mest torvrika länder, av dessa är ca 15 % dikade för skogsproduktion. Stora områden med torvmark omvandlades till åkermark i södra Sverige under 1800-talet (von Stedingk, 2009). Hur jordbruk bedrivs och vad som odlas påverkar markens bördighet och därmed de processer, som C/N-kvot samt minerogent material är ett mått på. C/N i sin tur är en indikation på hur mycket N₂O som bildas (Klemedtsson et al., 2005). Torvmarker anses vara mycket attraktiva jordar eftersom dess två huvudsakliga användningsområden är energi och jordbruksproduktion (Eriksson et al, 2005; Charman, 2002) vilket gör dem aktuella att studera. De består till störst del av växtrester som ligger i en anaerob (syrefri) miljö och innehåller därför stora mängder kol (Houghton et al., 2001). När organogena marker dikas blir de källor för CO₂ och N₂O (Kasimir-Klemedtsson et al., 1997; Ernfors et al., 2008). Uppmätningar av växthusgasemissioner som tidigare gjorts inom Skogaryds forskningsområde, beläget i Västra Götaland, har lämnat frågetecken över markförhållandets relation till markanvändningen i området. Tidigare forskning har visat att Skogaryds forskningsområde har en C/N-kvot på 23, men C/N är varierande och ett lokalt medelvärde är inte tillräckligt som förklarande underlag. Kartering av C/N är bakgrundsinformation som behövs för att kunna tolka orsaken till växthusgasmätningarnas flux. C/N-kvoten har länge varit ett känt sätt att mäta markens bördighet. Metoden att mäta kvävehalten i kemiska substanser utvecklades 1883 av Johan Kjeldahl (Kirk, 1950). Sedan dess har användningen av denna metod fått många nya användningsområden och applikationer. Forskning kring C/N-kvotens koppling till markproducerade växthusgasemissioner pågår (Gundersen et al., 1998; Klemedtsson et al., 2005; Ernfors et al., 1
Page 2 and 3: UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department
Page 4 and 5: Abstract Almost a forth of Sweden
Page 8 and 9: 2008), men forskningen är fortfara
Page 10 and 11: orsaker till högt minerogent inneh
Page 12 and 13: 3. Områdesbeskrivning Skogaryd Stu
Page 14 and 15: 3.2 Markanvändning Skogaryd är pl
Page 16 and 17: Diket grävdes tvärs igenom Följe
Page 18 and 19: Figur 5. Tvärsnitt av transektens
Page 20 and 21: För att mäta mängden kol och kv
Page 22 and 23: Figur 9. a) C/N-kvot i W1 på tre d
Page 24 and 25: 5.4 Djupprover Alla C/N-kvoterna i
Page 26 and 27: 6. Diskussion Vi diskuterar A-prove
Page 28 and 29: kvoterna i zon 3 kan vara så låga
Page 30 and 31: Slutsatser Av diskussionsunderlagen
Page 32 and 33: Kasimir-Klemedtsson, Å.,Klemedtsso

B696 - Institutionen för geovetenskaper - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?