se pdf version av tidningen - Dark Bread Design

Det kroppsliga motivet är ouömligt.
– Det kan vara lite humor i upprepningar, som
rumporna där, nickar hon åt en svit bilder.
E tag var det nackar som gällde, nu är det
ryggar.
Ämnet sier fast från krokistudierna under
två år på Österlenskolan i Simrishamn där
eleverna hann tömma olika tekniker
i boen under långa studieblock.
Sen dess har hon inte
använt levande modell.
– Jag har det i huvudet. Det har
hängt med och blivit mindre och
mindre tydligt.
Hon sänder en tacksamhetens
tanke till lärarna Börje Lindgren
och Mårten Landgren
och inspiratören HC Ericson.
Eer det vågade hon ta
steget a börja måla på
halvtid medan brödjobben
avlöst varandra,
bland annat som personlig
assistent och på
IT-firma. Just nu arbetar
hon med a sälja
papper (”e underbart
material”) och
läser marknadsföring.
– Jag hade inte
vågat tro a jag
kunde hålla på med
a måla. Det är för kul, för svårt
och jobbigt.
Motiven kommer inte alls så lä som de ljusa
akrylmålningarna kan ge intryck av.
– Inte. Men det som är bäst har kommit lä.
I e tillstånd när jag stänger av skallen. Ju
mindre jag funderar vad jag gör, desto bäre
blir det. Men det kan ta månader a komma
fram till det…
Någon har sagt a man målar bäst med inälvorna.
– Det stämmer ganska bra på mig.
Hennes största influenser är Michelangelo,
Gustav Klimt, Olle Skagerfors, Marc Chagall
och Per Kirkeby.
Landskapen, som är den andra grenen i bildskapandet,
är fria fantasier som har kommit på
senare tid.
– Jag tror a det är för a lugna ner mig. Det
kan bli rörigt med alla kroppar.
Hon har nosat lite på rakuteknik också och har
gjort några figurer inspirerade av den
skulpturala urmodern Venus
av Willendorf.
Året då allt
lossnade var 2005. Det
började med vårutställningen på
Galleri Bacchus i Borås.
Lisa Persson kommer från Hova och bor i Göteborg
sedan 1991. Ateljén har hon på vinden i
e hus i Skår där hon bor med sin sambo.
JAN BERGMAN
www.zenitkultur.com 13