09.09.2013 Views

PN 3-4 2012 - Anna Wester

PN 3-4 2012 - Anna Wester

PN 3-4 2012 - Anna Wester

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Palestina Nu<br />

PALESTINAGRUPPERNA<br />

I SVERIGE<br />

Nummer 3/4 <strong>2012</strong>


Innehåll<br />

10 12 18 20<br />

LEDARE: ANNA WESTER 3<br />

BDS-RöRELSEN 4<br />

KoNSumENTFöRENINGEN VÄST 6<br />

EN AKADEmISK BojKoTT 8<br />

BojKoTTA G4S! 10<br />

PRAKTISK SoLIDARITET På oLIVFÄLTEN 12<br />

GLÄDjE och SKRÄcK 18<br />

KoNTRASTERNAS LIBANoN 20<br />

LANDET RuNT 23<br />

PoESI 30<br />

Redaktionen<br />

Ansvarig utgivare <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong><br />

Redaktion <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong> (redaktör), Yvonne Fredriksson, johanna Wallin, Eva Byberg (layout)<br />

Omslagsfoto Yvonne Fredriksson. Salladsfestival i Artas utanför Betlehem.<br />

Palestinagrupperna i Sverige, Götgatan 22a, 118 46 Stockholm, 08-641 72 88<br />

info@palestinagrupperna.se<br />

www.palestinagrupperna.se<br />

Palestina Nu ges ut av Palestinagrupperna i Sverige (PGS) med fyra nummer per år.<br />

ISSN 1100-4746<br />

© Palestinagrupperna i Sverige<br />

Tryckt hos DanagårdLiTho AB<br />

Presslagt <strong>2012</strong>-12-10<br />

2 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Ledare<br />

<strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong>:<br />

Det ska bli omöjligt för politikerna att inte agera<br />

Den 29 november på FNs dag för solidaritet med det<br />

palestinska folket röstade generalförsamlingen för att uppgradera<br />

Palestinas status i FN till ”non-member observer<br />

state”. Beslutet togs med en förkrossande majoritet, 138<br />

länder röstade för, 9 mot och 41 avstod.<br />

Det var in i det sista oklart hur Sverige skulle rösta och vi<br />

var många som andades ut när det stod klart att regeringen<br />

inte skulle ställa sig på samma sida som Israel, uSA, Tjeckien,<br />

Kanada, mikronesien, Panama, marshallöarna, Palau<br />

och Nauru. Det hade varit oerhört pinsamt och efter Sveriges<br />

plötsliga nejröst till palestiniernas uNESco-medlemskap<br />

tidigare i år, hade vi vid en nejröst tappat allt förtroende<br />

som en kraft för fred och rättvisa i mellanöstern.<br />

Reaktionerna bland våra vänner i Palestina har som jag<br />

uppfattat det varit främst positiva, om än inte odelat. De<br />

som är kritiska menar att uppgraderad status inte leder till<br />

några reella förändringar i palestiniernas vardag, att ockupationen<br />

och blockaden av Gaza fortsätter med oförändrad<br />

styrka och att viktiga krav som flyktingarnas rätt att återvända<br />

glöms bort. jag tycker att det är en berättigad oro<br />

och ser det nu som en viktig uppgift för Palestinarörelsen<br />

världen över att tillsammans med palestinierna se till att<br />

dessa viktiga frågor hålls vid liv.<br />

Det mest glädjande med omröstningen är att Palestinafrågan<br />

på riktigt hamnat på den politiska dagordningen,<br />

även om jag självklart hade önskat att det handlade om att<br />

kräva ett slut på den israeliska ockupationen.<br />

Det är väldigt bra att så många länder för en gångs skull<br />

gick emot både Israel och uSA trots hot och vädjanden om<br />

att avslå resolutionen. En annan viktig sak är att det nu<br />

öppnas möjligheter som tidigare inte fanns, att anmäla<br />

Israel till Icc – Internationella brottmålsdomstolen för<br />

krigsbrott.<br />

Israel svarade på statusuppgraderingen med att proklamera<br />

nya utbyggnader av de illegala bosättningarna på<br />

Västbanken och i östra jerusalem.<br />

omvärldens reaktioner när Israel öppet deklarerar att<br />

de ämnar bryta mot internationell rätt brukar vara lama,<br />

några fördömanden men aldrig hot om konsekvenser. Den<br />

här gången tycks det vara annorlunda.<br />

omedelbart kallade Sverige, Frankrike och Storbritannien<br />

till sig de israeliska ambassadörerna i respektive land<br />

och framförde en protest mot planerna att bygga ut bosättningarna.<br />

Enligt den israeliska dagstidningen haaretz ska<br />

Frankrike och Storbritannien även ha hotat med att kalla<br />

hem sina ambassadörer från Israel och enligt tidningen<br />

ska en europeisk diplomat ha sagt att den här gången kommer<br />

det inte att stanna vid fördömanden, utan att man ska<br />

agera i handling också.<br />

Jag hoppas innerligt att den där diplomaten har rätt<br />

och om det är så, är det inte en dag för tidigt. Att endast ett<br />

Eu-land röstade nej till uppgraderingen kanske öppnar för<br />

att några regeringar nu äntligen börjar agera och stå upp<br />

för internationell rätt och mänskliga rättigheter även när<br />

det gäller Israel. Samtidigt var det inte länge sedan Eu<br />

godkände ett förmånligt handelsavtal med Israel, det så<br />

kallade AcAA-avtalet och vi har sett löften bli till sand<br />

många gånger.<br />

Därför är det oerhört viktigt att vi fortsätter vårt arbete<br />

med att söka påverka våra politiker och makthavare, att vi<br />

gör det omöjligt för dem att inte agera. Genom våra BDSaktioner<br />

belyser vi Israels brott mot internationell rätt. I<br />

det här numret av Palestina Nu beskriver vi innebörden av<br />

BDS – bojkott, desinvestering och sanktioner, och vi ger<br />

konkreta exempel på vad vi kan göra tillsammans.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 3<br />

Foto: Yvonne Fredriksson


BDS-rörelsen<br />

– en internationell rörelse för rättvis fred<br />

BDS-aktion på Medborgarplatsen i Stockholm.<br />

Inspirerade av det palestinska civilsamhällets uppmaning<br />

till bojkott, desinvestering och sanktioner (BDS) mot<br />

den israeliska ockupationsmakten växer nu BDS-rörelsen<br />

internationellt och i Sverige. Rörelsen riktar sig mot den<br />

israeliska statens folkrättsbrott och baseras på kravet att<br />

universella mänskliga rättigheter och internationell rätt<br />

ska gälla lika för alla.<br />

Vad är BDS?<br />

Bojkott har använts som ett medel för påverkan vid upprepade<br />

tillfällen de senaste århundradena. Det användes<br />

bland annat i Indien i kampen mot den brittiska koloniseringen<br />

och av den amerikanska medborgarrättsrörelsen.<br />

Sydafrika är kanske det mest välkända exemplet på hur<br />

bojkott använts som en central del i en befrielsekamp. Bojkott<br />

är en tilltalande åtgärd eftersom varje individ kan implementera<br />

den i sin vardag genom bland annat ändrade<br />

konsumtionsmönster.<br />

Bojkott är inte enbart ett ekonomiskt verktyg, det kan i<br />

lika hög grad handla om att öka förståelsen för en fråga och<br />

att förändra människors attityder. Det kan handla om akademisk,<br />

kulturell, idrotts- eller turistbojkott och kan vara<br />

såväl primär (att man inte köper varor producerade av det<br />

aktuella landet) och sekundär (att man undviker varor producerade<br />

av företag som har affärsrelationer med landet<br />

och/eller som använder komponenter tillverkade av detta<br />

lands företag).<br />

Desinvestering innebär att investeringar i det aktuella<br />

landet samt i företag som stödjer landet dras tillbaka. För<br />

enskilda organisationer och andra aktörer inom det civila<br />

samhället innebär desinvesteringskampanjer främst att<br />

förmå aktieägare och företag att lämna en marknad. Företag<br />

är känsliga för dålig publicitet och desinvestering kan<br />

därmed vara en effektiv metod även om det inte leder till<br />

omfattande ekonomiska konsekvenser. På sikt kan desinvesteringskampanjer<br />

ge upphov till en trend där det framstår<br />

som alltför riskabelt att investera i det aktuella landet.<br />

Sanktioner innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten<br />

för en stat, en grupp eller dess ledare genom<br />

ett kollektivt beslut av andra stater och har länge använts<br />

av det internationella samfundet mot länder, regimer eller<br />

politiska rörelser som ansetts bryta mot bland annat internationell<br />

rätt. Sanktionsverktyget kan bestå av allt från total<br />

blockad till riktade åtgärder mot enskilda personer eller<br />

grupper och används för att på fredlig väg påverka statens,<br />

gruppens eller individens beteende genom olika ekono-<br />

4 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foto: <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong>


BDS-aktion på Drottninggatan i Stockholm. ”Modevisning”<br />

utanför H&M i protest mot att de öppnat sju butiker i Israel.<br />

miska och politiska åtgärder. Sanktioner kan bara tillämpas<br />

av stater, kommuner och internationella organ, civilsamhällets<br />

roll är att uppmana till sanktioner och övervaka<br />

deras efterlevnad. Sedan ett antal år tillbaka använder sig<br />

det internationella samfundet främst av så kallade riktade<br />

sanktioner som exempelvis handelsrestriktioner för särskilda<br />

varor, rese – och finansiella restriktioner.<br />

En av de främsta styrkorna med BDS är att det är en<br />

icke våldsmetod. Dessa metoder har större moralisk legitimitet<br />

och har dessutom i allmänhet visat sig vara mer<br />

effektiva än våldsamma alternativ när det gäller att på kort<br />

sikt uppnå utsatta mål, samt att på lång sikt bidra till ökad<br />

demokratisering och stabilitet. Genom en högre legitimitet<br />

kan man vinna större och bredare stöd och därmed skapa<br />

breda koalitioner i samhället.<br />

Det palestinska BDS-uppropet<br />

Den 9 juli 2005 publicerades BDS-uppropet, som uppmanade<br />

internationella enskilda organisationer och individer<br />

att införa breda bojkott- och sanktionsåtgärder gentemot<br />

Israel, tills dess att Israel lever upp till sina skyldigheter<br />

enligt internationell rätt och erkänner palestiniernas rätt<br />

till självbestämmande.<br />

över 170 palestinska organisationer anslöt sig till uppropet:<br />

däribland politiska partier, fackförbund, frivilligorganisationer,<br />

religiösa samfund och akademiska institutioner.<br />

Dessa rörelser omfattade såväl palestinska flyk-<br />

De mest centrala argumenten för BDS:<br />

v Palestinier har med BDS-uppropet hörsammat omvärldens<br />

begäran om en enad rörelse med tydliga mål. Det<br />

initiativet måste ges aktivt stöd och få konkreta effekter.<br />

Den centrala frågan är: Om inte omvärlden stöder BDS,<br />

så vad? Om inte omvärlden stöder ickevåldsmotstånd, så<br />

vad?<br />

v Historien har visat att BDS-initiativ har lett till positiva resultat.<br />

Sydafrika under apartheid är ett välkänt exempel.<br />

Andra exempel är avkolonialiseringsprocessen i Indien<br />

och medborgarrättsrörelsen i USA.<br />

v En koordinerad BDS-rörelse sänder tydliga signaler till<br />

Israel att landets brott mot FN-resolutioner, internationell<br />

rätt, mänskliga rättigheter och andra internationella normer<br />

inte längre tolereras.<br />

v BDS sätter press på regeringar och internationella organ<br />

att agera i enlighet med internationell rätt.<br />

v BDS ökar medvetenheten bland allmänheten, både i omvärlden<br />

och i Israel, för de brott som den israeliska staten<br />

och militären begår.<br />

v BDS mobiliserar och skapar möjligheter för människor att<br />

utföra konkreta solidaritetshandlingar i sin vardag.<br />

v BDS-rörelsens kanske främsta styrka är att den har potential<br />

att samla en mängd organisationer och individer<br />

med olika bakgrund, erfarenheter och åsikter i en rörelse<br />

som kan arbeta på olika nivåer samtidigt, mot gemensamma<br />

mål.<br />

v BDS-rörelsen har ett mycket tydligt mål, som är högst rimligt:<br />

att förmå Israel att upphöra med en illegal ockupation<br />

och respektera internationell rätt. Detta gör egentligen<br />

BDS ganska självklart. Sluta belöna den som bedriver folkrättsbrott<br />

och kränker mänskliga rättigheter – det är BDS.<br />

tingar i diasporan, palestinier i de ockuperade områdena<br />

som palestinska israeler. En mängd internationella och<br />

israeliska aktörer följde efter. Ansträngningarna att organisera<br />

det palestinska BDS-arbetet resulterade i att ett koordinerande<br />

organ bildades, Boycott, Divestment &<br />

Sanctions Campaign National Committe (BNc) 2007 i<br />

Ramallah . BNc har bland annat till uppgift att stärka och<br />

sprida BDS som en central form av civilt motstånd mot<br />

ockupationen, formulera strategier och handlingsprogram<br />

för BDS-rörelsen och koordinera BDS-kampanjer.<br />

PGS anser att Sverige är väl förberett för BDS genom det<br />

engagemang som finns för en rättvis lösning, den relativt<br />

utbredda kunskapen om Israels folkrättsbrott, liksom erfarenheterna<br />

från den framgångsrika anti-apartheidrörelsen.<br />

Den förhållandevis goda tillgången på varor och tjänster<br />

som kan kopplas till ockupations- och bosättningsförhållanden<br />

motiverar också till BDS-åtgärder.<br />

En viktig fråga att ställa sig är, om vi inte stödjer detta<br />

ickevåldsinitiativ, vad ska vi då stödja?<br />

Del av Sara Aarnivaaras sammanfattning<br />

av PGS bok om BDS.<br />

Läs hela sammanfattningen på hemsidan under palestinagrupperna.se/bds.<br />

Där kan du också beställa boken/rapporten<br />

som är skriven av johanna Wallin och jonatan<br />

Stanczak.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 5


Konsumentföreningen Väst röstade för bojkott<br />

Under flera år har cooP-medlemmar i KF Väst lagt<br />

fram motioner på föreningens årsstämmor om bojkott av<br />

israeliska produkter. motionerna har regelbundet avstyrkts<br />

av styrelsen med motiveringen att man har som<br />

”princip” att bara följa centralt fattade beslut av Eu och<br />

den svenska regeringen vad gäller bojkott av ett lands produkter.<br />

Att det sen därutöver är upp till den enskilde kunden/medlemmen<br />

att välja bort de varor man inte önskar.<br />

Bortsett från att någon sådan princip inte finns, under<br />

apartheidtiden bojkottade KF under flera år sydafrikanska<br />

produkter utan några centrala dekret, har man också hamnat<br />

i svårigheter när det visat sig att Israel, tvärtemot Eu:s<br />

regler, märkt också ockupationsprodukter som israeliska.<br />

Det mest kända exemplet är kolsyremaskinen SodaStream<br />

som tillverkas i bosättningen ma’ale Adumim och i Sverige<br />

marknadsförd av företaget Empire, ägt av den inte helt<br />

obekante Ian Wachtmeister. Den såldes i cooP:s butiker<br />

ända tills media fick nys om saken, och slog larm.<br />

På vårstämman 2010 antogs, mot styrelsens önskan,<br />

tre medlemsmotioner med innehållet att cooP inte bör<br />

saluföra israeliska produkter så länge ockupationen fortsätter.<br />

motionerna togs alltså som KF Västs egna till den<br />

centrala cooP-stämman året efter, där de röstades ner.<br />

Eftersom man i KF Väst numera förlagt all motionsbehandling<br />

till en separat höststämma kom nästa verkliga<br />

chans först nu i höst.<br />

Stämman röstade då igenom en motion om att ”uppmana<br />

cooP att sluta saluföra israeliska produkter tills landets<br />

regim upphört med ockupationen av arabiskt land,<br />

infört lika fri- och rättigheter för alla sina medborgare och<br />

tillåtit de palestinska flyktingarna att återvända”.<br />

Uppgiften blir nu att dels sprida initiativet till alla<br />

cooP-föreningar i landet (det finns drygt 40 stycken!) så<br />

att ett centralt beslut om bojkott blir möjligt, och dels att i<br />

mellantiden försöka förverkliga beslutet lokalt i Västra<br />

Göta land.<br />

cooP är känsligt för opinioner, och de så kallade ”ekologiska”<br />

jätteräkorna stoppades bums när trycket från<br />

kunder och medlemmar ökade. uppmärksamhet i media,<br />

som nyligen i fallet med det falska oxköttet, har också betydelse.<br />

Ett viktigt argument i det fortsatta arbetet är att centrala<br />

aktörer som Socialdemokraterna, Lo, Svenska kyrkan<br />

och Diakonia, nu kräver ordentlig ursprungsmärkning av<br />

israeliska ockupationsprodukter. Det har visat sig att Eu<br />

handlar för uppåt 20 gånger så mycket med israeliska bosättningar<br />

som med palestinierna på Västbanken. Naturligtvis<br />

blandar Israel sina egna produkter med bosättarvaror<br />

från Västbanken och Eu och Sverige bidrar<br />

därigenom direkt till ockupationen. Frukt och grönt från<br />

till exempel Agrexco och mehadrin finns med stor säkerhet<br />

i cooP:s sortiment, även om man vägrar uppge vilka företag<br />

man handlar med! En total bojkott av israeliska varor<br />

är därför den enda rimliga lösningen på problemet, vilket<br />

cooP-medlemmarna i KF Väst förstått.<br />

Och hur gick det då med SodaStream? jo, efter en utredning<br />

utförd av den sannolikt rekorderliga Lloyds Register,<br />

återupptog cooP sin försäljning då det visat det sig att tillverkningen<br />

påpassligt flyttats till industrizonen Alon<br />

Tavor , innanför Israels egen gräns, även om vissa delar (!)<br />

fortfarande möjligen tillverkas på ockuperad mark. Fabriken<br />

i ma’ale Adumim är alltså fortfarande igång och anges<br />

i den ekonomiska redovisningen som en av företagets två<br />

huvudfabriker och vad som skulle tillverkas där om inte<br />

SodaStream kan man ju fundera över. Så kampen fortsätter,<br />

även om media just nu tröttnat på det hela.<br />

Gunnar Olofsson<br />

Gunnar olofsson är medlem i Palestinagrupperna i Sverige har tidigare<br />

varit ordförande för PG Göteborg.<br />

6 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Motion till KF Västs höststämma i Borås <strong>2012</strong><br />

Angående handel med israeliska produkter<br />

Israel ockuperar sedan 1967 Västbanken, det som<br />

skulle bli den palestinska staten vid sidan av Israel,<br />

och har idag flyttat dit ungefär ½ miljon av sin egen<br />

befolkning. Dessa beväpnade så kallade bosättare<br />

stjäl hela tiden mer mark, tränger undan palestinierna,<br />

beslagtar hus, river upp olivlundar, förstör egendom<br />

och förorenar brunnarna – allt för att få palestinierna<br />

att ge upp och flytta från sin genom många generationer<br />

brukade jord.<br />

Den israeliska regimen håller, med hjälp av murar,<br />

stängsel och militära checkpoints, palestinierna i ständig<br />

terror och människor köar dagligen i timtal för att<br />

nå sina arbeten och skolor, komma till sjukhus eller<br />

helt enkelt besöka varandra. Det händer att människor<br />

dör i väntan på att få passera. I Gaza hålls 1,5<br />

miljoner palestinier inspärrade i något som bäst kan<br />

beskrivas som världens största utomhusfängelse.<br />

Den etniska rensningen av Jerusalem fortsätter oförtrutet.<br />

Även inne i själva Israel diskrimineras de palestinier<br />

som formellt är israeliska medborgare. Palestinska<br />

bostadsområden missgynnas vad gäller vatten- och<br />

avloppssystem, vägar och annan infrastruktur, och blir<br />

alltmer trångbodda eftersom de, till skillnad mot judiska,<br />

inte får byggas ut. Skolsystemet är i stort sett segregerat<br />

och palestinier hålls, genom olika regelsystem,<br />

borta från högre positioner i samhället. Nya lagar<br />

gör det möjligt att begränsa palestiniers deltagande i<br />

det politiska livet, och flytta vart de vill, och omöjliggör<br />

återförening mellan palestinska familjer och deras anhöriga<br />

från ockuperade områden. I Negev fördrivs beduiner<br />

i stor skala från sina boplatser.<br />

I de israeliska fängelserna sitter i nuläget närmare<br />

4 700 palestinska fångar, de flesta för att ha protesterat<br />

mot ockupationen. 190 av de fängslade är barn,<br />

oftast dömda för stenkastning mot soldater och militärfordon,<br />

och nio fångar är politiskt valda representanter<br />

utsedda i demokratiska val. Drygt 300 personer hålls i<br />

så kallat ”administrativt förvar”, utan rättegång eller<br />

dom.<br />

Den israeliska politiken har av bland annat Nelson<br />

Mandela och en Russelltribunal dömts ut som en form<br />

av systematisk diskriminering – av samma typ som i<br />

apartheidtidens Sydafrika – riktad mot det palestinska<br />

folket. Det israeliska segregationssystemet är idag<br />

unikt i världen. I en tid då människorättsfrågor kommit<br />

på dagordningen – i samband med bland annat Eurovisionsschlagern<br />

och kommande ishockey-VM – är<br />

det inte värdigt en folkrörelse som KF att fortsätta<br />

salu föra israeliska produkter, speciellt de från ockuperade<br />

områden, som om ingenting särskilt pågår. Men<br />

verkligheten på marken är dramatisk. Med den nuvarande<br />

utvecklingen kommer vi, om ingenting görs, att<br />

inom en inte alltför lång framtid se en etniskt rensad<br />

israelisk stat – med palestinierna förvisade till små reservat<br />

– i hela Palestina.<br />

Ett problem är att Israel systematiskt mörkar om var<br />

landets varor produceras. Det handlar om bland annat<br />

varor från det halvstatliga israeliska företaget Agrexco<br />

som Jaffaapelsiner och grapefrukt, Sharonfrukter,<br />

avocado , vindruvor och dadlar, Primefood kyckling<br />

och vegetariska produkter från Hälsans Kök, Soda<br />

Club och Konsums ekologiska läsk, tomatjuice Eldorado,<br />

hudvårdsprodukter Ahava, IT-produkter från<br />

Wizlan, CheckPoint, RiT, RadGuard, Algorithmic och<br />

Ossi Scandinavia, samt skolkritor från Omega och<br />

Crayon. Och SodaStream, där en utredning på begäran<br />

av COOP visat att vissa komponenter mycket väl<br />

kan vara tillverkade på ockuperat område!<br />

Det går alltså inte att utifrån ursprungsmärkning avgöra<br />

om en viss vara tillverkats inne i själva Israel eller<br />

om den kommer från någon illegal bosättning på ockuperad<br />

mark – och då ingår i den så kallade ockupationsindustrin,<br />

som direkt bidrar till fördrivningen av<br />

palestinierna. En markering mot israeliska produkter<br />

måste därför av nödvändighet omfatta samtliga israeliska<br />

varor. Över 200 organisationer i det palestinska<br />

civilsamhället har också gemensamt vädjat till oss i<br />

väst att bistå den palestinska icke-våldskampen genom<br />

att bojkotta israeliska varor tills regimen i Israel<br />

beslutat sig för att respektera internationell rätt och gå<br />

med på en lösning av Palestinakonflikten i enlighet<br />

med FN:s resolutioner i frågan.<br />

Jag yrkar<br />

att stämman uppmanar COOP att sluta saluföra israeliska<br />

produkter tills landets regim upphört med ockupationen<br />

av arabiskt land, infört lika fri- och rättigheter<br />

för alla sina medborgare och tillåtit de palestinska flyktingarna<br />

att återvända!<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 7


”En akademisk bojkott ökar<br />

chanserna till en fredlig utveckling”<br />

Dick Urban Vestbro talade om akademisk bojkott på PGS miniseminarium under MR-dagarna i Göteborg.<br />

Det palestinska samhället vädjar till omvärlden om en<br />

akademisk bojkott och det är vår skylighet att svara positivt<br />

på den appellen. En bojkott av israeliska akademiska<br />

institutioner kan vara ett effektivt instrument för att rikta<br />

mer uppmärksamhet på Israels brott mot internationell<br />

rätt. Inget annat land har så mycket internationellt utbyte<br />

när det gäller forskning som Israel. Landets universitet är<br />

starkt integrerade i ockupationsmaktens politik och bör<br />

bojkottas för att öka chanserna till en fredlig utveckling.<br />

Den palestinska kampanjen för akademisk och kulturell<br />

bojkott av Israel, Palestinian campaign for the Academic<br />

and cultural boycott of Israel, startade 2004 och fick<br />

snabbt stöd av en stor mängd palestinska intellektuella i<br />

Palestina och utomlands. Initiativet inspirerades av den<br />

tidigare bojkotten av Sydafrika under apartheid. PAcBI är<br />

en del av den palestinska BDS-rörelsen.<br />

PAcBI sammanfattar argumenten för akademisk bojkott<br />

på följande sätt:<br />

”Israeliska kulturella och akademiska institutioner bidrar<br />

direkt till att upprätthålla, försvara eller rentvå för-<br />

trycket av palestinier när Israel medvetet försöker stärka<br />

sin internationella image genom akademiskt och kulturellt<br />

samarbete. Akademiker, konstnärer och konsumenter<br />

driver därför kampanjer mot sådant samarbete som<br />

en del av bojkottrörelsen”<br />

För den akademiska bojkotten har PAcBI utarbetat<br />

särskilda riktlinjer. Där framgår att bojkotten inte riktar<br />

sig mot individer utan mot institutioner. Ibland kan det<br />

vara svårt att avgöra om en viss person representerar sig<br />

själv eller en institution. I sådana fall kan man fråga PAcBI<br />

hur man ska göra. Självklart ska man inte bojkotta israeliska<br />

akademiker som är kritiska till Israels brott mot folkrätten.<br />

många israeliska intellektuella deltar i BDS-rörelsen,<br />

bland annat genom organisationen Supporting the Palestinian<br />

BDS call from Within.<br />

I Sverige drivs akademisk bojkott främst av Aktionsgruppen<br />

vid KTh för bojkott av Israel. Gruppen består av<br />

personal och studenter som kräver att KTh (Kungliga Tekniska<br />

högskolan) ska bryta sitt pågående samarbete med<br />

Technion-universitetet i haifa och andra typer av akade-<br />

8 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foto: <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong>


miskt utbyte med Israel. Syftet är att få Israel att upphöra<br />

med ockupationen och sina brott mot mänskliga rättigheter.<br />

Aktionsgruppen bildades efter att palestinska studenter<br />

och andra i samband med Israels attacker mot Gaza<br />

2008–2009 skrev ett brev till KTh:s ledning med krav att<br />

KTh skulle stoppa sitt samarbete med israeliska akademiska<br />

institutioner.<br />

Technion-universitetet har nära samarbete med den<br />

israeliska militären. Ett exempel är universitetets utveckling<br />

av nya typer av förarlösa vapen för sprängning av<br />

palestinska bostäder. Technions forskare fungerar som<br />

rådgivare till Israels militär och samarbetar intimt med<br />

Israels största vapentillverkare Elbit, vars ledare är hedersdoktorer<br />

på Technion.<br />

KTh har en etisk policy där det bland annat står att<br />

”forskningssamarbetet inte ska medverka till att legitimera<br />

förtryck och diskriminering”. En etisk kommitté har ansvar<br />

för tillämpningen av denna policy. Aktionsgruppen försökte<br />

redan 2009 få till stånd ett möte med den etiska kommittén,<br />

men det lyckades inte. Inte heller har kommittén<br />

svarat på våra upprepade skrivelser. När aktionsgruppen<br />

ordnade ett möte för att diskutera frågan försökte KThs<br />

rektor förbjuda diskussioner av bojkott i högskolans lokaler.<br />

Aktionsgruppen genomförde ändå mötet, med resultat<br />

att undertecknad och docent jan-Erik Gustafsson blev<br />

uppkallade till rektor för en uppsträckning. Senare försökte<br />

rektor förbjuda ytterligare ett möte, utan att lyckas.<br />

År 2011 tog KTh-gruppen initiativ till ett upprop för<br />

svensk akademisk bojkott av Israel. Det spreds på universitet<br />

och högskolor i Sverige och fick 218 personer att skriva<br />

under. I uppropet krävs att svenska högskolor inte ska<br />

delta i forskning eller annat samarbete med ockupationsmakten<br />

Israel. Vidare krävs att den svenska regeringen ska<br />

verka för att Eu:s forskningsstöd till Israel stoppas. I uppropet<br />

påpekas att ännu ingen israelisk akademisk institution<br />

tagit ställning mot Israels apartheidpolitik eller mot<br />

diskrimineringen av palestinska studenter i Israel.<br />

Kravet på akademisk bojkott får allt starkare stöd internationellt.<br />

Europas största studentkår som omfattar<br />

Läs mer:<br />

PACBI, http://www.pacbi.org<br />

BDS http://www.bdsmovement.net<br />

120 000 studenter vid Londons 20 högskolor har till exempel<br />

beslutat om bojkott. I Norge har 100 kända personer<br />

skrivit under ett upprop med samma innebörd. Andra exempel<br />

är lärarfacket vid mcGill-universitetet i montreal,<br />

studenter och anställda vid uppsala universitet samt studenterna<br />

vid Berkeley, Kalifornien. universitetet i johannesburg<br />

har avbrutit sitt samarbete med Ben Gurion-<br />

universitetet. Bland Eu-länderna finns ett gemensamt<br />

nätverk för akademisk och kulturell bojkott.<br />

Den sydafrikanske biskopen Desmond Tutu har sammanfattat<br />

argumenten för akademisk bojkott så här:<br />

”Israels universitet är intimt lierade med den israeliska<br />

regimen, genom ett aktivt val. Medan palestinierna inte<br />

får tillgång till universitet och skolor producerar israeliska<br />

universitet forskning, teknologi, argument och ledare<br />

för att upprätthålla ockupationen”<br />

Ett vanligt argument mot bojkott är att man ska samarbeta<br />

och föra dialog istället för att isolera. Gentemot<br />

detta kan man svara att denna metod inte har lett till något<br />

resultat. uSA och Eu vägrar vidta åtgärder för fred trots<br />

att Israel bygger fler olagliga bosättningar, förstör palestinsk<br />

egendom och begår andra brott mot internationell<br />

rätt.<br />

motståndare till bojkott frågar ofta: Varför Israel och<br />

inte Syrien, uSA, eller Kina? Svar: världssamfundet vidtar<br />

sanktioner mot minst 40 stater, men låter bli att göra något<br />

mot det land som mest av alla bryter mot folkrätten. Själv<br />

brukar jag svara att jag gärna ska bojkotta uSA och Kina<br />

när dess befolkning ber mig om detta.<br />

Det palestinska folket vill att vi ska bojkotta. om vi vill<br />

ha rättvisa kan vi inte nonchalera dess krav.<br />

Dick Urban Vestbro<br />

Dick urban Vestbro är professor emeritus. han är samordnare i nätverket<br />

Isolera Israel och medlem i Palestinagrupperna i Sverige och<br />

Aktionsgruppen vid KTh för bojkott av Israel.<br />

Supporting the Palestinian BDS Call from Within, se http://boycottisrael.info<br />

Aktionsgruppen vid KTH för bojkott av Israel http://www.psabi.net<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 9


Bojkotta G4S!<br />

Runt om i världen pågår nu en internationell bojkottkampanj<br />

mot det privata dansk-brittiska företaget G4S på<br />

grund av företagets inblandning i folkrättsbrott. G4S är<br />

verksamma i illegala israeliska bosättningar och levererar<br />

bland annat material till israeliska fängelser och vägspärrar,<br />

och de förser apartheidmuren med övervakningsutrustning.<br />

G4S är världens största säkerhetsföretag med verksamhet<br />

i fler än 125 länder och har över 650 000 anställda. I<br />

Sverige är G4S det näst största säkerhetsföretaget med<br />

drygt 3 200 medarbetare och de har kontrakt med många<br />

institutioner runt om i landet som skolor, kyrkor, sjukhus<br />

och kommunbyggnader.<br />

I Stockholm står de bland annat för bevakningen av Sveriges<br />

riksdag. Nu senast har G4S tecknat ett femårigt avtal<br />

med den nya nationalarenan om att leverera säkerhetstjänster.<br />

2007 slöt G4S ett avtal med Israels fängelsemyndighet<br />

där de ska stå för säkerheten för flera stora israeliska fängelser.<br />

Bland annat Ketziot och meggiddo, där palestinska<br />

politiska fångar sitter. Enligt fjärde Genèvekonventionen<br />

är det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta fångar<br />

från ockuperad mark till det egna landet. G4S tillhandahåller<br />

också utrustning till oferfängelset som ligger på<br />

ockuperad palestinsk mark, och till Kishon och moskobiyyeh<br />

som är två administrativa förvar där även barn hålls<br />

fängslade och där det enligt rapporter från flera människorättsorganisationer<br />

förekommer tortyr.<br />

Företaget levererar och underhåller övervakningssystem<br />

och skanners för människor och bagage i de militära<br />

vägspärrarna på Västbanken. G4S är också involverade i<br />

de illegala bosättningarna på ockuperad mark, genom att<br />

bevaka banker och affärer ibland annat ma’ale Adumim<br />

och industrizonen Barkan i bosättningen Ariel.<br />

I takt med att kampanjen har tagit fart har G4S förlorat<br />

flera kontrakt bland annat med uppdragsgivare i Danmark<br />

och i England. Även i Sverige har företag nu börjat ställa<br />

frågor till G4S.<br />

PGS har anslutit sig till den internationella kampanjen<br />

för bojkott av G4S. Det är en stor skam att ett företag som<br />

Rapporter<br />

The Case of G4S: http://whoprofits.org/sites/default/files/WhoProfits-PrivateSecurity-G4S.pdf<br />

G4S Securing apartheid (norska): http://www.boikottisrael.no/sites/boikottisrael.no/files/<br />

rapport/g4s-report.pdf<br />

G4S’ involvering i besættelsen af Palæstina og hvorfor G4S bør boykottes (danska):<br />

http://boykotg4s.files.wordpress.com/<strong>2012</strong>/09/g4s_rapport.pdf<br />

Mer info och länkar till rapporterna hittar du på PGS hemsida palestinagrupperna.se<br />

är involverade i så uppenbara brott mot internationell rätt<br />

anlitas av så många företag och myndigheter i Sverige och<br />

andra länder. Vi uppmanar nu andra organisationer och<br />

enskilda att ställa sig bakom bojkotten av G4S.<br />

Kontakta G4S kunder och gör dem uppmärksamma på<br />

företagets inblandning i ockupationen; på din skola eller<br />

universitet, din bank, arbetsplats, bostadsbolag, kommun,<br />

idrottsarena, sjukhus, kyrka etc.<br />

<strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong><br />

Det finns flygblad att beställa från PGS som du kan dela ut<br />

eller sätta upp på anslagstavlor. maila info@palestinagrupperna.se.<br />

BOJKOTTA<br />

SECURING APARTHEID<br />

G4S levererar material och tjänster<br />

till den israeliska apartheidmuren<br />

BOJKOTTA G4S<br />

BOJKOTTA ISRAEL<br />

FÖR ETT FRITT PALESTINA<br />

10 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foto: Susanne Lundgren


Gästkrönika:<br />

Bodil Ceballos<br />

De verkliga hjältarna är de i civilsamhället<br />

som står upp för fred<br />

Tog emot den goda nyheten om uppgraderingen av<br />

Palestinas status på ett café i Guatemala. Såg de spanska<br />

nyheterna bara några timmar innan omröstningen<br />

och en av huvudnyheterna var att Spanien skulle rösta för<br />

en uppgradering och att Palestinas representant hoppades<br />

att fler länder skulle följa Spaniens exempel. Sen<br />

läste jag i svensk press att även Sverige skulle göra detsamma.<br />

Tur att vi slipper skämmas ännu en gång och att<br />

Sverige för ovanlighetens skull använder sin röst.<br />

Jag besökte nyligen Palestina. En vecka späckad av intryck<br />

efter många samtal med människor som både driver<br />

konflikten framåt och som drabbats av konflikten på olika<br />

sätt. Vi var lovade att få resa in i Gaza, men besöket stoppades<br />

från israeliska utrikesdepartementet i sista stund.<br />

Oklart varför men det var ju bara cirka en vecka innan det<br />

nya Gazakriget bröt ut så något var uppenbarligen på gång. Vi fick nöja oss med att stå i Sderot och blicka in i Gaza från<br />

en kulle och i övrigt ha videokonferens med UNHCR och MR-grupper på plats i Gaza.<br />

I Hebron möttes vi av organisationen Breaking the Silence, det vill säga israeliska soldater som valt att berätta för omvärlden<br />

om de kränkningar av palestiniernas rättigheter som sker under skydd av den israeliska armén. Att vandra runt i<br />

Hebron tillsammans med vår judiska guide, tillika före detta sergeant, som förklarade hela bakgrunden utifrån religion,<br />

historiska händelser, händelser i närtid och samtidigt med egna ögon se de öde gatorna, igenbommade affärerna, uppdelningen<br />

mellan gator palestinier får gå på, eller inte gå på, uppleva rädslan hos den palestinska befolkningen och<br />

överhögheten hos de välbeväpnade bosättarna ger så mycket mer än vad man kan läsa sig till eller förstå av att lyssna<br />

till andra.<br />

Efter besöket i Hebron besökte vi israeliska utrikesdepartementet. Vi var nog alla lika upprörda och de fick svara på<br />

många frågor om just bosättningarna. Departementet var dock väldigt noga med att poängtera att det är skillnad på bosättningar<br />

och bosättningar och menade att vissa bosättare kan få välja mellan att flytta till Israel eller bo på palestinsk<br />

mark efter ett fredsavtal medan de aldrig kommer att släppa andra bosättningar (i Jerusalem). Kanske vill de gärna bli av<br />

med de militanta bosättarna i Hebron som nog skämmer ut dem mer än några andra. Frågan är om just de någonsin<br />

kommer att lämna Hebron eller låta palestinierna styra sin egen stad.<br />

Snart är USA och Israel ensamma i världen om att försvara en modell där den israeliska staten och dess illegala bosättare<br />

kan bete sig hur som helst mot ett helt folk och på deras egen mark. Den kollektiva skulden för att ha sett mellan<br />

fingrarna under förintelsen får inte skymma sikten för oss när brott mot andra folk sker, oavsett vem som är förövare. Istället<br />

måste vi alla gemensamt tvinga alla parter i konflikten till förhandlingsbordet och vi måste tala om för USA att deras<br />

inställning och veto inte är acceptabla.<br />

De verkliga hjältarna i Israel och Palestina är alla de i civilsamhället som tillsammans och från båda sidor i konflikten står<br />

upp för en fredlig lösning och som genom dialog påverkar beslutsfattare på båda sidor, förutom att de också informerar<br />

omvärlden om vad som faktiskt sker. Det är de som förtjänar fredspris, inte Obama, eller EU för den delen.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 11<br />

Foto: Fredrik Hjerling


Praktisk solidaritet på olivfälten<br />

I oktober åkte Yngve Hansson till Västbanken för att delta<br />

i olivplockningsprogrammet som arrangeras av organisationen<br />

JAI, Joint Advocacy Intiative. Med sig hem hade<br />

han många starka upplevelser och oförglömliga möten.<br />

Här skriver Yngve om några av de samtal som ägde rum<br />

under olivträden.<br />

Jag träffar Baha Hillo ute på ett olivfält väster om Betlehem,<br />

inte långt från den gröna linjen som skiljer Israel<br />

från Västbanken. Baha är 33 år och organisatör av olivplockningsprogrammet.<br />

området där vi befinner oss är<br />

mycket kulligt och vackert. Vi står under ett olivträd för att<br />

skydda oss mot solen, eftersom det är mycket varmt. På<br />

vägen hit passerade vi en mindre skog av pinjeträd. Skogen<br />

anses farlig att passera eftersom flera palestinier har blivit<br />

dödade där av bosättare som har stått i bakhåll.<br />

Baha berättar att han har varit engagerad i jAI (joint<br />

Advocacy Intiative) som är ett samarbete mellan KFum i<br />

Betlehem och KFum i östra jerusalem och ATG (Alternativ<br />

Turist Group) sedan 2006.<br />

– Att jobba för jAI är mer än ett jobb för mig eftersom<br />

jag själv är palestinier och har blivit utsatt för israelernas<br />

förtryck från det att jag föddes, säger Baha.<br />

Programmet har två syften. För det första ger det konkret<br />

hjälp till olivbönderna och för det andra visar det för<br />

människor från hela världen hur Israels förtryck ser ut.<br />

olivplockandet kombineras med olika aktiviteter, som<br />

före läsningar och studiebesök i jerusalem och hebron.<br />

Tanken är att de som har deltagit i jAI sedan återvänder<br />

till sina hemländer och där berättar om sina erfarenheter.<br />

Deltagarna kan då visa för människor och regeringar<br />

runt om i världen att Israel inte är, som många tror, drömlandet<br />

på jorden genomsyrat av demokrati och mänskliga<br />

rättigheter. utan att Israel snarare är det motsatta.<br />

– man hugger ned palestiniernas olivträd och gör det<br />

omöjligt att leva ett normalt och värdigt liv i vårt eget land där<br />

vi har haft våra rötter sedan tusentals år tillbaka, säger Baha.<br />

– jag har varit politiskt aktiv sedan jag började skolan<br />

och jag och mina skolkamrater blev trakasserade av israeliska<br />

militärer. Vi hade en israelisk militärpolispost precis<br />

utanför skolan. I de flesta länder är polisen till för att<br />

skydda sina medborgare. Den polis som vi blev utsatta för<br />

gjorde tvärtom och jag förstod att det var någonting som<br />

var fel. hemma talade vi aldrig om det eftersom det var<br />

erfarenheter som alla i familjen hade. Det blev något som<br />

ingick i det ”normala” livet.<br />

12 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Baha berättar att hans äldsta bror blev arresterad, eller<br />

han säger kidnappad för att beskriva att de inte hade någon<br />

rätt att ta honom, av den israelsiska militären och satt<br />

i fängelse i fem år. Från att han var 15 till 20 år gammal.<br />

Deras pappa har också varit arresterad och Bahas andra<br />

bror hölls fängslad under ett år.<br />

– Det är något som vi har tvingas leva med, säger han.<br />

Baha själv har endast varit arresterad under några timmar.<br />

han säger själv att han inte vet om israelerna har koll<br />

på vad han håller på med och han oroar sig inte heller.<br />

– Verkligheten är som den är.<br />

Vi tvingas avbryta intervjun när det kommer två israeliska<br />

soldater i en stor jeep, en är kapten i den israelsiska<br />

armén . han börjar fråga ut bonden som äger marken. Baha<br />

går också fram för att tala med militären. han kommer tillbaka<br />

efter en stund när jeepen med de israeliska soldaterna<br />

åker iväg.<br />

han berättar att israeliska soldater för två år sedan högg<br />

ned 150 olivträd här för att göra det möjligt för israelerna<br />

att stjäla vatten. Stora rör och en avancerad pumpanläggning<br />

har installerats på bondens mark, utan tillstånd från<br />

eller ekonomisk ersättning till ägaren. Vattnet går till Israel<br />

eller till de närmaste bosättningarna. Bonden har inte<br />

någon tillgång till sitt eget vatten. militären har också<br />

byggt en väg på hans mark för att kunna kontrollera det<br />

vatten som man har stulit.<br />

Pastor James D. Brown är 67 år och kommer från colorado<br />

i uSA. Pastor james berättar att han är här för att det<br />

behövs sanningsvittnen som på plats kan se vad som pågår.<br />

– media i uSA gör ett förskräckligt dåligt jobb här när<br />

det gäller att berätta om vad som faktiskt händer här i<br />

Palestina och Israel. När vi kommer hem måste vi, på olika<br />

sätt, försöka nå ut till den amerikanska allmänheten till exempel<br />

genom internet och storyline. Vi måste se till att palestinierna<br />

inte blir bortglömda. Israelerna utsätter dagligen<br />

palestinierna för hemska övergrepp och inget når ut<br />

till medierna, men när en palestinier gör något dumt och<br />

överilat, efter alla övergrepp de har utsatts för, blir det<br />

stora nyheter hemma i uSA.<br />

– Vi måste, när vi kommer hem, med kärlek och medmänsklighet<br />

berätta sanningen om det som händer i Palestina,<br />

säger james Brown.<br />

jag träffar också olivbonden Essat Abdulla Hassan<br />

Abu Latifah som är 68 år. han kommer från Bel jala på<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 13


Västbanken. hassan hoppas att folk från hela världen en<br />

dag ska kunna besöka ett fritt Palestina och få ta del av<br />

gästfriheten, utan att känna den oro som alla känner nu.<br />

hassam är gift och har elva barn, åtta pojkar och tre<br />

flickor. Det äldsta barnet är 45 år och den yngsta är 30.<br />

han berättar att han själv endast gick i skolan till och med<br />

6:e klass men att hans barn är välutbildade. En är läkare,<br />

en har en doktorsexamen, en har en magisterexamen, en<br />

är psykolog, en har en kandidatexamen i historia och geografi,<br />

en jobbar som busschaufför och en jobbar med att<br />

gräva djupt ned i marken för att söka efter mineraler. Alla<br />

utom en bor i Palestina.<br />

hassan äger 50 dunam land och tycker att det är fantastiskt<br />

att människor från olika länder och i olika åldrar<br />

kommer hit och hjälper till att skörda oliver.<br />

– Det är verkligen en stor hjälp jag får, tänk dig hur<br />

mycket oliver 45 personer kan plocka jämfört med vad jag<br />

och min familj kan plocka på samma tid. Den hjälp jag får<br />

bygger upp kärlek mellan människor till skillnad från vad<br />

israelerna gör. För två år sedan kom de israeliska militärerna<br />

med en schaktmaskin och mejade ned 150 olivträd.<br />

jag återplanterade men de kom tillbaka och förstörde träden<br />

igen.<br />

– Så länge vi är ockuperade finns det ingen lösning på<br />

konflikten mellan palestinier och israeler. Blir det ett slut<br />

på ockupationen kan allt annat lösas.<br />

Eljard Hagen är 67 år och kommer från hammar i<br />

Norge . hon kom till Palestina första gången för fem år sedan<br />

för att besöka sin dotter som då deltog i ett utbytesprogram<br />

som anordnades av KFum i Betlehem. Eljard blev<br />

förälskad i landet. Numera reser hon hit flera gånger om<br />

året och stannar 7–8 veckor varje gång.<br />

– Varje år brukar jag medverka i olivplockningsprogrammet.<br />

jag bor då i Beit Sahour, en förort till Betlehem.<br />

jag har inga problem att resa in i Israel men blir alltid utfrågad<br />

när jag ska åka ut eftersom jag har så många stämplar<br />

i mitt pass. Därför måste jag ofta byta pass. När jag är<br />

här köper jag palestinska broderier som jag säljer i en butik<br />

hemma i hammar. jag har en permanent utställning med<br />

palestinskt hantverk i butiken . Pengarna tar jag sedan tillbaka<br />

till hantverkarna i Palestina.<br />

under sin tid här bor Eljard i en palestinsk familj som<br />

har olivfält så hon har kommit att förstå hur viktigt det är<br />

med olivodling i den palestinska kulturen.<br />

– jag fortsätter så länge jag orkar, jag är inte helt frisk<br />

men jag äter hellre mina mediciner här än hemma i Norge.<br />

här kan jag göra mer nytta för palestiniernas sak. När jag<br />

är hemma är jag ute och föreläser om situationen i Palestina<br />

och skriver artiklar om det i lokaltidningen.<br />

Eljard är medlem i Palestinakomiteen hemma i Norge.<br />

hon berättar att de vid flera tillfällen har bjudit palestinier<br />

till Norge som har varit ute och pratat vid möten som<br />

Palestinakomiteen har arrangerat.<br />

14 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Madison Munoz är 23 år och kommer från Florida i<br />

uSA och är här för att hon anser att det är viktigt att hjälpa<br />

människor som har det svårt.<br />

– Att jag hjälper just palestinierna beror på att det är så<br />

uppenbart att de utsätts för stora orättvisor och man kan ju<br />

inte hjälpa alla som lider på samma gång. Även israelerna<br />

behöver fred och leva i ett jämlikt samhälle men just nu är<br />

det den israelska staten som är förtryckare.<br />

madison berättar att hon är medlem i den Presbyterianska<br />

kyrkan som har ett nätverk som kallas ”Det palestinsk/<br />

israeliska uppdraget” som hon också är medlem i.<br />

– Vi jobbar för fred i Israel/Palestina och undervisar om<br />

den verkliga situationen här, till skillnad från det man får<br />

höra i media. I uSA hör man oftast bara om de högerkristna<br />

sionisternas stöd av den israeliska staten men de finns<br />

också vänsterkristna som stöder palestinierna och tar avstånd<br />

från de högerkristnas okritiska stöd av Israel.<br />

– Skillnaden mellan olika kristna grupper beror i en väldigt<br />

hög grad på hur man läser bibeln. I bibeln sägs det att<br />

Gud gav landet till Israel, men folk förstår inte att det land<br />

som man talar om i bibeln inte är samma Israel som existerar<br />

i dag. Det land som existerar idag är rasistiskt och<br />

utövar våld mot sina medmänniskor. många menar också<br />

att palestinierna är antisemiter som går emot Guds vilja,<br />

något som inte är sant. Vi inom den Presbyterianska kyrkan<br />

betonar rättvisa för alla och att man ska hjälpa människor<br />

som har det svårt.<br />

madison berättar att hon lärt sig enormt mycket genom<br />

olivböndernas berättelser. hur de blir hindrade av de<br />

israe liska militärerna och bosättarna när de vill odla och<br />

skörda sina oliver. om all den osäkerhet och den oro de<br />

känner när de inte vet om de nästa dag kan plocka sina<br />

oliver eller inte. hur israelerna har skapat lagar som ger<br />

den israeliska staten rätt ta över mark som inte har brukats<br />

på några år. De gör allt för att hindra palestinierna att kunna<br />

bruka sin mark. Till exempel genom att förbjuda bönderna<br />

att åka på de vägar de måste använda för att ta sig till<br />

sin mark eller genom att bygga ”aparthedmuren” på ett sådant<br />

sätt att de inte kan nå sina odlingar och då riskerar att<br />

få den konfiskerad.<br />

– Vi kan ”keep hope alive” genom att komma hit och<br />

plocka oliver och visa att marken brukas. jag skulle vilja<br />

säga till unga människor hemma i uSA att de borde anstränga<br />

sig och försöka ta sig bakom nyhetsrubrikernas<br />

och löpsedlarnas förvrängda bild för att ta reda på vad som<br />

verkligen händer mellan palestinier och israeler. jag skulle<br />

också vilja göra något åt likgiltigheten hos unga människor<br />

som tror att det inte går att göra något åt sådant som är fel.<br />

jag skulle verkligen rekommendera unga människor att<br />

åka hit och medverka i olivplockningsprogrammet. här<br />

praktiserar man praktiskt solidaritet, man plockar oliver<br />

samtidigt som man lär sig otroligt mycket om situationen.<br />

För mig har det varit en ögonöppnare.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 15


Alena Krizova är 28 år och kommer från Tjeckien, men<br />

bor nu i London. Egentligen är hon lärare men lyckades<br />

inte få tag på något bra lärarjobb så nu arbetar hon som<br />

kassör på ett litet företag.<br />

– jag har en vän som bor i London och som under tre<br />

månader förra året, var ekumenisk följeslagare i Betlehemsområdet.<br />

hon jobbade med att observera brott mot<br />

de mänskliga rättigheterna. hon introducerade olivplockningsprogrammet<br />

för mig. Det lät mycket intressant och<br />

jag är väldigt glad över att jag reste hit. Det känns som ett<br />

äventyr eftersom jag inte har varit i här förut.<br />

– jag har inte varit aktivist tidigare men i går kväll talade<br />

jag med en vän om att vi ska bli aktivister när vi kommer<br />

hem, säger Alena.<br />

Det starka budskap vi har fått under den här resan gör<br />

att vi inte är samma människor nu som vi var före vistelsen<br />

i Palestina.<br />

– just nu är jag lite rädd eftersom vi håller på att plocka<br />

oliver bredvid en bosättning, en så kallad utpost. jag är<br />

glad att inga bosättare har kommit än så länge. jag har<br />

hört att de kan vara otrevliga och våldsamma. jag tänker<br />

också på jordbrukaren som vi hjälper, att han är orolig<br />

över att förlora sina olivträd. hans leende har ett drag av<br />

sorg.<br />

– jag tycker att det känns fantastiskt att få hjälpa dessa<br />

människor tillsammans med människor från hela världen.<br />

Att få höra deras historier och tankar berikar mig otroligt<br />

mycket och jag har funnit nya vänner som kommer att vara<br />

mina vänner för livet. Det är ett väldigt bra sätt att ha semester,<br />

att under en stor del av dagen plocka oliver och<br />

göra något med hela kroppen och att på eftermiddagar och<br />

kvällar få kunskap om situationen genom de föreläsningar<br />

och studiebesök som ingår i programmet. De starkaste<br />

upplevelserna jag har haft är samtalen med olivbönderna.<br />

Nu förstår jag hur starka deras band är till jorden.<br />

Text och foto: Yngve Hansson<br />

Yngve hansson sitter i PGS förbundsstyrelse och är ordförande i<br />

Palestinagruppen i Sundsvall.<br />

16 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Essat Abdulla Hassan Abu Latifah.<br />

Baha Hillo.<br />

James D. Brown.<br />

Eljard Hagen.<br />

Alena Krizova.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 17


Luleåpar fick uppleva glädje och skräck<br />

Ridande poliser gjorde chocker mot folkmassan efter fredagsbönen i Östra Jerusalem. Foton: Björn Erixon<br />

Semestertrippen för Maria och Björn Erixon började så<br />

bra med ett festligt palestinskt bröllop på Västbanken.<br />

Men det slutade med flyglarm och våldsamheter i<br />

Jerusalem .<br />

Maria och Björn Erixon från Luleå kom av en tillfällighet<br />

att lära känna ett ungt palestinskt par för några år sedan.<br />

De visste inte mycket om Palestina men blev nyfikna<br />

och nappade på förslaget att hälsa på släktingar till paret i<br />

Palestina. I november i fjol blev det av.<br />

– Där träffade vi palestinier som visade oss runt, berättar<br />

Björn. Vi fick en inblick i deras liv och tog det till våra<br />

hjärtan.<br />

Besöket ledde till att de blev inbjudna till ett bröllop i en<br />

liten stad på Västbanken nu i november.<br />

– Det var ett traditionellt palestinskt bröllop med flera<br />

hundra gäster, säger maria. jag deltog i kvinnornas fest.<br />

Det var dans och hålligång, ett jädrans party.<br />

Björn fick sitta med männen.<br />

– men vi hade jätteintressanta samtal och timmarna försvann<br />

snabbt.<br />

Maria och Björn Erixon, Luleå, fick uppleva dramatiska dagar<br />

under sitt besök i Jerusalem i november.<br />

18 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Från fest till protest<br />

Bröllopsfesten fortsatte till långt in på natten. Samtidigt<br />

bröt det nya Gaza-kriget ut, så det blev inga fler utflykter<br />

på Västbanken för maria och Björn. I stället fick de uppleva<br />

avspärrningar och våld i gamla delen av jerusalem.<br />

Paret Erixon fanns på plats vid Damaskusporten när det<br />

hettade till efter fredagsbönen. Flera tusen personer hade<br />

samlats för att protestera mot det israeliska förtrycket.<br />

Stämningen var hätsk.<br />

– Vi såg inte att folk kastade stenar eller något annat,<br />

men militären, eller om det var poliser, gjorde chocker och<br />

red rakt in i folkmassan. Det var väldigt aggressiva utfall.<br />

– När en soldat sköt i luften började folk springa, säger<br />

maria. En kvinna tog tag i mig och medan vi sprang hörde<br />

jag en kula som svischade förbi över oss och slog in i ett<br />

träd.<br />

– jag var skiträdd. Som svensk är man ju inte van att<br />

hamna i skottgluggen, men jag är helt övertygad om att de<br />

palestinska kvinnorna som sprang bredvid mig var lika<br />

rädda som jag.<br />

maria och Björn såg yngre män gripas medan äldre<br />

kvinnor protesterade förgäves. De såg inga skadade men<br />

hörde ambulanserna. Samma kväll hörde de flyglarm och<br />

en kraftig smäll när en raket från Gaza slog ner utanför<br />

staden .<br />

– Det var skönt att komma tillbaka till Luleå men vi tänker<br />

mycket på dom som lever där, säger maria några dagar<br />

efter hemkomsten. På bröllopet träffade vi ett gäng flickor<br />

som dansade och var så glada, hur ser deras framtid ut?<br />

Brödet ska fram även om det är trångt och oroligt.<br />

Flera yngre män greps under tumultet.<br />

De vill berätta<br />

upplevelserna från första besöket i fjol fick maria och<br />

Björn att bli medlemmar i Palestinagrupperna.<br />

– Folk uppmanade oss att åka hem och berätta. Det har<br />

vi försökt göra samtidigt som vi vill lära oss mer.<br />

– Vi träffade en butiksägare i gamla jerusalem som sa<br />

att de aldrig kommer att ge sig. han ville ha fred och trygghet,<br />

men han sa också att han visste hur historien ser ut.<br />

han skulle hellre dö i jerusalem än fly och hamna i ett<br />

flyktingläger .<br />

Kjell-Arne Johansson<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 19


Kontrasternas Libanon<br />

Charlotte Axelsson om sitt och PGS engagemang för palestinska flyktingar i Libanon<br />

Libanon 1995. Det var då jag först lärde känna detta<br />

land, och framför allt dess palestinska flyktingbefolkning<br />

utanför Tripoli. just då, när jag kom som ganska ung sjukgymnast<br />

till Beirut hade jag inte en tanke på att dessa människor<br />

skulle komma att bli mitt starkaste engagemang de<br />

kommande 17 åren. jag hade nog lika gärna kunnat hamna<br />

i ett land i Afrika eller Sydamerika och då kanske mitt engagemang<br />

tagit en annan form. Det var dock med Palestinagrupperna,<br />

PGS som jag fick en möjlighet att bidra volontärt<br />

med de få erfarenheter en nyutexaminerad sjukgymnast<br />

nu kan ha.<br />

jag kommer ihåg som igår när flyget landade i Beirut<br />

hösten 1995 och vi kom in mot terminalen. Tungt beväpnad<br />

militär överallt och jag blev genast nervös över den<br />

elektriska skrivmaskin jag hade med mig till projektet. Då<br />

jag fått klara direktiv att inte berätta om att jag skulle jobba<br />

med palestinska flyktingar försökte jag febrilt komma på<br />

en vettig förklaring till varför en turist kom med en bastant<br />

skrivmaskin. Dock var det ingen som brydde sig det minsta .<br />

Inte heller ett par månader senare när ett skelett fördes in<br />

som undervisningsmaterial. Efter ett tag kom vi på att den<br />

libanesiska säkerhetstjänsten förmodligen visste mycket<br />

väl vem som jobbade i samtliga flyktingläger men så länge<br />

man inte misstänktes för israeliskt spionage så gick det väl<br />

bra.<br />

De två åren jag hade förmånen att jobba i Beddawi och<br />

Nahr el Bahred flyktingläger i norra Libanon förändrade<br />

såklart mitt liv, och det har det nog gjort för de flesta av<br />

Foton: Camilla Lundqvist<br />

PGS volontärer som varit där. jag pratade i dagarna med<br />

en vän som jobbade i Shatila 1982 och nu hade varit tillbaka<br />

för första gången sedan massakern, och hon berättade<br />

om en känslosam resa med mycket tårar, men också<br />

fina möten med gamla vänner och bekanta. hon skildrade<br />

också den absurda resan organiserad av hizbollah ner till<br />

söder där det byggts ett museum precis vid gränsen mot<br />

norra Israel och det fick mig åter att minnas kontrasternas<br />

Libanon, som aldrig upphör att förvåna, på gott och på ont.<br />

hon sa också: ”jag upplevde situationen i Shatilalägret på<br />

ett sätt mycket värre än för 30 år sedan”. och det är så jag<br />

känner det också. För varje gång jag åker ner till våra kollegor<br />

och vänner, och resorna har blivit många under åren,<br />

får jag en känsla av ökad nedstämdhet, ökade sociala problem,<br />

trängre i gränderna och också mer radikalisering.<br />

PGS har haft projekt i Libanon sedan mitten av 70-talet.<br />

Från början skickades katastrofstöd ner och volontärer<br />

kom i olika perioder för att hjälpa till på sjukhus under de<br />

svåra åren av israeliska attacker och invasioner och sedan<br />

det grymma inbördeskriget som inte tog slut förrän i början<br />

av 90-talet. PGS stöd har alltid karakteriserats av en<br />

stark solidaritet vid sidan av ett mer professionellt biståndsarbete.<br />

och detta märks tydligt i lägren i norr. PGS<br />

volontärer har alltid bott tillsammans med palestinierna i<br />

deras flyktingläger, delat vardagen och arbetet och varit<br />

med på födelsedagar, bröllop, begravningar och otaliga<br />

Ramadan ”iftars” och Eid festligheter. På grund av detta är<br />

20 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


PGS som ett lösenord till den generositet och det välkomnande<br />

man alltid får när man kommer till lägret och namnen<br />

på alla tidigare volontärer nämns allt som ofta i<br />

diskussioner .<br />

Vårt rehabiliteringsprojekt startade i början av<br />

90-talet och vi erbjöd behandling av barnen hemma hos<br />

familjerna. Råd och utbildning varvades med utbyte av<br />

andra erfarenheter. Som kvinna fick man insyn i kvinnornas<br />

värld och nyfikenheten om vår vardag, relationen mellan<br />

män och kvinnor i Sverige var lika stor som vår nyfikenhet<br />

om deras roll som hemmafruar och i våra ögon,<br />

restriktiva tillvaro. Deras ständiga frågor om man inte var<br />

gift eller hade barn och vår förundran över många unga<br />

kvinnors längtan, och ibland press, på att gifta sig och få<br />

barn blandat med politik och en aldrig sinande undervisning<br />

av palestinska traditioner. olika kulturer och värderingar,<br />

som förändrades under dessa möten utan att man<br />

knappt märkte det skapade en närhet och förståelse. Detta<br />

sagt så fanns det givetvis många kvinnor som arbetade och<br />

också utbildade sig på universitetet. Likaså fick man inblick<br />

i det komplicerade och ofta svåra liv som palestinierna<br />

dagligen måste möta. Svårigheterna med att få jobb,<br />

ekonomiska problem som ofta handlade om höga kostnader<br />

för sjukvård, mediciner, och utbildning. Politiska<br />

schismer som ibland övergick i våld och en rädsla för såväl<br />

syrisk som libanesisk säkerhetstjänst. Svårförståeligt för<br />

en svensk sjuttiotalist uppväxt på landsbygden i en rättstat<br />

och ett välutbyggt välfärdssamhälle där det enda folk brukade<br />

klaga på var för höga skatter och dåligt väder.<br />

Libanon har under 1990–2010 varit utsatt för svåra<br />

prövningar, vilket påverkat den palestinska flyktingbefolkningen<br />

i lika stor utsträckning som den libanesiska. Israels<br />

attack och invasion av Libanon 1996 (Vredens Druvor)<br />

med över en miljon internflyktingar, upprepade strider<br />

mellan hizbollah och Israel under 2000–2006 och interna<br />

politiska avrättningar, mordet på tidigare premiärministern<br />

Rafic hariri 2005 och Syriens tillbakadragande av<br />

trupper, Israels krig mot Libanon 2006 med upp emot<br />

1 500 döda libaneser och betydande förstörelse av civil<br />

infra struktur, kriget 2007 mellan Fatah al Islam och den<br />

libanesiska armen som resulterade i att Nahr el Bahred<br />

flyktingläger jämnades med marken och över 40 000 palestinska<br />

flyktingar blev flyktingar på nytt. En kontinuerlig<br />

instabilitet som i långa perioder har förlamat regeringen<br />

och reformer har tagit år att genomföra. Interna politiska<br />

splittringar har ökat på segregationen av Libanons befolkning<br />

och palestinier har ofta hamnat antingen i bakgrunden<br />

eller blivit en bricka i spelet mellan de libanesiska<br />

aktörerna .<br />

När vårt långvariga samarbete med PRcS avslutades i<br />

början av <strong>2012</strong> vill jag tänka att projektet har varit viktigt,<br />

inte bara för alla dessa barn, ungdomar och vuxna med olika<br />

funktionsnedsättningar som fått bättre möjligheter till att<br />

delta i samhället, men även bidragit till att inte låta de<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 21


455 000 palestinier som lever i Libanon falla i glömska. Att<br />

PGS närvaro, våra artiklar, våra resor och rapporter informerat<br />

Sveriges regering och befolkning om den fruktansvärda<br />

orättvisa som fortfarande pågår, där Israel aldrig har<br />

blivit ställd till svars för den tvångsförflyttning och massaker<br />

som utfördes under det som palestinierna benämner<br />

Nakban 1948. Palestinierna i Beddawi och Nahr el Bahred<br />

kommer framför allt från byarna i norra Palestina pre-1948,<br />

och trots att de allra flesta aldrig sett sin hemby har alla<br />

minnen kvar via de berättelser och foton far- och morföräldrar<br />

hållit levande under åren. Förstörelsen av Nahr el Bahred<br />

var därmed en stor tragedi, då familjer blev flyktingar på<br />

nytt och en stor del av gamla dokument, foton och nycklar<br />

förstördes under plundringen av lägret, något som aldrig<br />

har blivit utrett eller uppmärksammat. återigen ett exempel<br />

på palestiniers rättslöshet, oavsett var de befinner sig.<br />

PGS arbete i Libanon fortsätter trots avslutandet av vårt<br />

projekt tillsammans med PRcS. Via en ny ansökan till<br />

Forum Syd hoppas vi på att starta upp ett ungdomsprojekt<br />

tillsammans med Naba’a, Development Action without<br />

Borders, under 2013. Naba’a har fått stöd via Palestinainsamlingen<br />

vid ett flertal tillfällen. Ambitionen finns att<br />

försöka få igång ett större samarbete mellan ungdomsorganisationer<br />

i Palestina och Libanon. PGS skulle vilja bidra<br />

med att minska barriärerna mellan de palestinska ungdomarna<br />

i Libanon och Palestina, stödja erfarenhetsutbyten<br />

och försöka minska den hopplöshet som många barn och<br />

ungdomar känner i ett flyktingläger i Beddawi likaväl som<br />

i Abu Dis utanför jerusalem. Att stötta dessa progressiva<br />

organisationer att kanalisera den energi och kampvilja<br />

som finns hos dessa barn och ungdomar är en grundsten i<br />

att bygga demokratiska samhällen och bidra till att palestiniers<br />

rättigheter respekteras, oavsett var de befinner sig.<br />

Charlotte Axelsson<br />

charlotte Axelsson är sjukgymnast och sitter i Palestinagruppernas<br />

biståndsutskott ansvarig för projekten i Libanon.<br />

En studie genomförd av UNRWA i mars <strong>2012</strong> av den socioekonomiska situationen av flyktingarna i Nahr el Bahred visade<br />

att nära 2/3 av dem lever i fattigdom (65,4 procent), endast runt 35 procent uppger att de har arbete och mer än 20 procent<br />

berättar att de har någon form av kronisk sjukdom. Drygt halva befolkningen uppges inte ha en tryggad livsmedelförsörjning<br />

(food security).<br />

Källa: unrwa.org<br />

22 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


Landet runt<br />

<strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong>: Ett år av solidaritet med det palestinska folket<br />

Så lider då <strong>2012</strong> mot sitt slut och när jag ska sammanfatta<br />

mina tankar och intryck från året, är det som alltid<br />

blandade känslor. Några steg framåt, men också bakslag<br />

och besvikelser. På marken i Palestina har mycket lite förändrats<br />

om man slår ut det över hela året. ockupationen<br />

pågår med oförminskad styrka. Israel fortsätter sin vana<br />

och tradition att bryta mot internationell rätt inför omvärldens<br />

ögon. Bosättningarna har fortsatt att expandera och<br />

äta sig in på ockuperad mark, den israeliska armén har<br />

vecka efter vecka brutalt slagit ner ickevåldsdemonstrationerna<br />

som ändå fortsätter att hållas i byarna på Västbanken.<br />

Beduiner har tvingats bort från sina marker, familjer<br />

har förlorat sina hem när de demolerats av israeliska bulldozrar<br />

och arresteringar utan rättegång är fortfarande vardag<br />

för palestinierna. I Gaza har man genomlevt det sjätte<br />

året under blockad. och i höst så hände det vi hoppades att<br />

aldrig få uppleva igen. återigen attackerade Israel den instängda<br />

befolkningen i Gaza dag och natt med bomber från<br />

drönare och F16 plan. Så omänskligt och grymt.<br />

men när Israels aggression ökar växer också solidariteten<br />

med det palestinska folket. Samtidigt som bomberna<br />

föll över Gaza, ordnades demonstrationer och protester<br />

över hela världen.<br />

Det positiva under året har varit just det, solidariteten<br />

och engagemanget som håller hoppet vid liv och lindrar<br />

frustrationen över makthavarnas brist på handling. Den<br />

växande BDS-rörelsen både här hemma och runt om i<br />

Europa , som har nått flera framgångar. Artister tänker i<br />

dag två gånger innan de bokar en spelning i Tel Aviv, företag<br />

med verksamhet på ockuperad mark förlorar kunder<br />

och frukt från Israel ruttnar i affärerna. Det känns bra att<br />

konstatera att det finns ett fungerande internationellt samarbete<br />

där PGS är aktiva.<br />

För PGS har <strong>2012</strong> inneburit en hel del förändringar,<br />

framför allt med anledning av att kontoret i jerusalem<br />

stängdes och att vi nu bara är två anställda. men vi tycker<br />

att vi har landat i det nu. mycket tid gick i början åt till att<br />

hitta nya rutiner och få allt att fungera och det utåtriktade<br />

arbetet blev lidande under en period.<br />

I år har det också varit kongressår. Per Gahrton avgick<br />

som ordförande efter sex år och jag fick äran att efterträda<br />

honom. Det känns väldigt spännande och inspirerande, vi<br />

Per avtackades på kongressen och lämnade över till <strong>Anna</strong>.<br />

<strong>Anna</strong> lämnar över namnlistorna till Charlotte Ozaki Macias<br />

på utrikesdepartementet.<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 23<br />

Foto: Yvonne Fredriksson


Estelle i Stockholm.<br />

har ju jobbat nära varandra i många år så jag har lärt mig<br />

av den bästa. Per finns kvar i organisationen och kommer<br />

fortsatt att synas. Den nya styrelsen har nu blivit varm i<br />

kläderna och jag kan konstatera att det är en mycket bra<br />

och aktiv styrelse med människor från olika delar av landet,<br />

i olika åldrar och med olika bakgrund.<br />

Den första uppgiften styrelsen tog sig an var att dra i<br />

gång Erkänn Palestina-kampanjen som kongressen beslutade<br />

om. jobbet gjorde sen lokalgrupper och medlemmar<br />

runt om i landet som stod med namnlistorna på gator<br />

och torg. Den 20 november lämnade jag och Yvonne över<br />

4 000 namn och våra krav till utrikesdepartementet.<br />

Även om Sverige inte ännu sagt att de erkänner Palestina<br />

som stat, så röstade man ändå ja till att uppgradera Palestinas<br />

status i FN. jag tror att alliansen kände pressen,<br />

att det var svenska folkets vilja att Sverige skulle göra det.<br />

Flera av PGS lokalgrupper och medlemmar har även i år<br />

varit aktiva kring Ship to Gaza, speciellt när det gällt att ta<br />

emot Estelle på olika håll i landet. Det blev en häftig färd<br />

från umeå genom Sverige och ut i Europa. Tyvärr slutade<br />

ju även denna resa med att Israel bordade skeppet på internationellt<br />

vatten. men också då växte solidariteten och<br />

demonstrationer hölls på många ställen.<br />

PGS har under året medverkat vid många seminarier<br />

och mässor. under Bok- och biblioteksmässan fanns vi i<br />

kulturtidskriftsmontern där jag höll tal och medlemmar ur<br />

Varbergsgruppen delade ut temaskriften Utbildning under<br />

ockupation och samlade namnunderskrifter för ett erkännande<br />

av Palestina. Vi deltog också med en monter under<br />

mänskliga rättighetsdagarna (mR-dagarna) som också<br />

hölls i Göteborg i november. Där hade vi ett miniseminarium<br />

där jag tillsammans med Dick urban Vestbro talade<br />

om BDS som motstånd med jämförelser till kampen mot<br />

apartheid i Sydafrika.<br />

jag har under mina första månader som ordförande åkt<br />

runt en hel del och pratat, dels vid lokala initiativ men ock-<br />

24 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foto: <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong>


PGS monter på MR-dagarna med bilder av Mia Gröndahl från<br />

hennes utställning Gaza Graffiti.<br />

så som inbjuden av andra organisationer och partier.<br />

Senast var jag i Göteborg och höll en föreläsning på Liberala<br />

ungdomsförbundets utrikespolitiska utbildningshelg.<br />

Det var verkligen kul och givande.<br />

om någon lokalgrupp vill att jag eller någon annan från<br />

förbundsstyrelsen ska komma och berätta om PGS och situationen<br />

i Palestina, så hör av er!!<br />

Den 29 november var det FNs dag för solidaritet med<br />

det palestinska folket. I år valde vi att uppmärksamma det<br />

genom att tillsammans med andra organisationer ordna en<br />

stödkonsert för de palestinska flyktingarna från krigets<br />

Syrien som nu strömmar in i Libanon. Det blev en fantastiskt<br />

fin kväll i Immanuelskyrkan där en härlig blandning<br />

av artister värmde oss i höstrusket. På scenen uppträdde<br />

artister från Palestina, Sverige, Syrien, Kina och Tibet. Det<br />

var amerikansk gospel, opera, hip hop och oudspel, cirkusartist<br />

och tal om flyktingskap. Palestinska föreningen i<br />

Stockholm delade ut sin utmärkelse årets Palestinavän till<br />

mehmet Kaplan för hans envisa arbete för det palestinska<br />

folket. Pengarna som samlades in kommer att gå till<br />

svenskstödda projekt i Libanon som arbetar med att ta<br />

emot flyktingarna från Syrien. Vi är väldigt nöjda med konserten<br />

och samarbetet med Kvinna till Kvinna, Socialdemokrater<br />

för Tro och Solidaritet, Palestinska föreningen i<br />

Stockholm, judar för Israelisk Palestinsk Fred och Vox<br />

Pacis som var medarrangörer.<br />

under Landet runt presenterar vi en del av all den verksamhet<br />

som sker i våra lokalgrupper, dock långt ifrån allt.<br />

Det är väldigt kul och inspirerande att se att så mycket<br />

händer på så många ställen. Det är solidariteten och aktivismen<br />

världen över som får Palestinierna att orka kämpa<br />

vidare.<br />

På styrelsen och kansliets vägnar önskar jag alla en god<br />

jul och ett gott nytt år!!<br />

<strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong><br />

PGS grupper<br />

Falun Kjell Sundström 023-250 31<br />

Halmstad Peter holm 0739-85 99 81<br />

peterholm24@hotmail.com<br />

Hässleholm Sally Issa<br />

salliissa@hotmail.com<br />

Luleå Kjell Arne johansson 0705-91 35 01<br />

kjella.johansson@telia.com<br />

Lund Kerstin johansson 046-12 12 43<br />

kerstin.johansson13@telia.com<br />

Malmö Rolf Björnsson<br />

rolf.bjorn@gmail.com<br />

Motala Lennart carsson 0141-537 69<br />

lennart.carlsson.bona@folkbildning.net<br />

Norrköping ulf Karlström<br />

macoma.karlstrom@telia.com<br />

Skellefteå urban Stoltz<br />

urbanstoltz@hotmail.com<br />

Skövde charlott Sellberg<br />

charlottsellberg@hotmail.com<br />

Stockholm Roberto Tamayo hokkanen 0762-36 65 79<br />

roberto.tamayo.hokkanen@gmail.com<br />

Sundsvall Rune Ljunggren 060-219 89<br />

birgitta.rune@telia.com<br />

Umeå Anita Bergqvist 090-14 96 91<br />

anitabq@holmsund.nu<br />

Uppsala Eva Adler<br />

evaadler@hotmail.com<br />

Varberg christer Sandberg 0340-194 37<br />

christer@varbergsstad.se<br />

Örebro Björn Lindquist 019-331836<br />

bjorn.lindquist@live.se<br />

BLI MEDLEM I PGS<br />

www.palestinagrupperna.se/medlem<br />

DU BEHÖVS!<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 25


Flera torgmöten och manifestationer i Sundsvall under hösten<br />

Yngve hansson talar vid manifestationen 19 maj <strong>2012</strong>.<br />

Tudja Alqabani vid mikrofonen.<br />

26 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se


medlemmarna i Sundsvalls Palestinagrupp har varit väldigt<br />

aktiva i år genom filmvisningar, utställningar, skolbesök,<br />

insändare och en hel del torgmöten och manifestationer.<br />

höstens första torgmöte hölls den 25 augusti. Det var en<br />

solig dag och många människor samlades på torget i<br />

Sundsvall. jag och Yngve hansson höll tal om situationen<br />

i Palestina och för Ship to Gaza.<br />

Den 29 september ordnades höstens andra torgmöte då<br />

vi spelade palestinsk musik och höll tal. Bland annat talade<br />

jag med anledning av 30-årsminnet av massakern i Sabra<br />

och Shatila.<br />

höstens tredje torgmöte var den 27 oktober och arrangerades<br />

i första hand som en manifestation mot det israeliska<br />

piratdådet mot Ship to Gaza, då Estelle bordades på internationellt<br />

vatten. Vi uppmanade regeringen att kraftigt<br />

protestera mot piratdådet. jag intervjuade bland annat<br />

Lars Fersters som varit med på Estelle under en lång del av<br />

färden.<br />

Skellefteå<br />

Skellefteås Palestinagrupp var ute på stan och samlade pengar och samtalade med människor på torget en snöig vinterdag,<br />

1 december.<br />

Välbesökta föredrag i Varberg<br />

Den 26 september arrangerade vi tillsammans med Varbergs<br />

bibliotek, FN-föreningen, Röda Korset och ABF en<br />

lyckad författarafton med Göran Burén, som talade om sin<br />

bok Mordet på Folke Bernadotte. Det kom drygt 50 personer<br />

för att lyssna och ställa frågor. Varför ställdes mördarna<br />

inte inför rätta trots att det tidigt blev känt vilka de var?<br />

Varför agerade den svenska regeringen inte för att få mordet<br />

uppklarat?<br />

I slutet av september medverkade vi vid Bokmässan i<br />

Göteborg genom att dela ut flygblad utanför entrén med<br />

information om temanumret Utbildning under ockupation<br />

och om monterprogram och seminarier som handlade<br />

om Palestina/Israel. Vi samlade dessutom in många namn<br />

för ett erkännande av Palestina i den långa kön utanför<br />

mässan.<br />

Den 18 oktober var Ingmar Karlsson i Varberg för att<br />

före läsa om sin senaste bok Bruden är vacker men har<br />

redan en man – Sionismen en ideologi vid vägs ände. För-<br />

över sjuttio personer skrev sitt namn på namninsamlingen,<br />

där det angavs att man protesterar mot det israeliska<br />

överfallet och mot den femåriga blockaden av Gaza med<br />

krav att denna omedelbart ska upphöra. Lena Ericsson och<br />

Lars Fersters hade även gjort en utställning med foton från<br />

Estelles resa och berättelser om Ship to Gaza. Yngve hansson<br />

berättade om sin senaste resa till Västbanken där han<br />

var för att hjälpa till med olivplockning. mötet var ett samarrangemang<br />

med Ship to Gazas lokalorganisation.<br />

17 november ordnades en demonstration på torget<br />

främst för att protestera mot Israels bombningar av Gaza.<br />

Den inleddes med med paroller som ”Israel mördare”,<br />

”Stoppa kriget mot Gaza” och ”Bojkotta Israel”. Det hölls<br />

också flera tal. Demonstrationen samlade drygt 50 personer,<br />

vilket var bra med tanke på att inte information hunnit<br />

gå ut i särskild god tid. Även den 20 november hölls en<br />

manifestation med krav att Israel skulle stoppa bombkriget<br />

mot Gaza.<br />

Rune Ljunggren<br />

utom Palestinagruppen var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet<br />

och ABF Norra halland med och arrangerade.<br />

Ingmar Karlsson fyllde lokalen vi hyrt i Folkets hus, det<br />

kom drygt 80 personer.<br />

I månadsskiftet oktober/november ordnade vi en resa<br />

till Västbanken och Israel med 19 deltagare. Våra medlemmar<br />

Birgitta Elfström och Arne malmgren, vana mellanösternresenärer,<br />

stod för program och guidning. Bland annat<br />

besöktes Golanhöjderna, Nasareth, Ramalla, Rawabi<br />

(den nya staden på Västbanken), jerusalem, hebron och<br />

Betlehem. Flera palestinska och israeliska organisationer<br />

fick också besök av gruppen . Bland annat Arab Association<br />

for human Rights (hRA) i Nasaret, som arbetar för att<br />

palestinier som är israeliska medborgare ska få samma rättigeter<br />

som de judiska israelerna.<br />

För övrigt har höstens arbete genomsyrats av Erkänn<br />

Palestina-kampanjen.<br />

Christer Sandberg<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 27<br />

Foton: Pia Wernersson


PG Malmö syns på stan varje lördag<br />

I samband med angreppet mot Gaza deltog PG Malmö i den stora demonstration som Palestinanätverket i Malmö arrangerade<br />

17 november. Runt 700 personer kom och demonstrerade.<br />

Palestinagruppen i malmö står på stan varje lördag med en<br />

stor banderoll med texten Häv ockupationen av Palestina<br />

och samlar via Palestinainsamlingen in pengar till Gaza<br />

community mental health Programme, GcmhP. Vi sprider<br />

flygblad om aktuella aktioner och annat material, som<br />

PGS temaskrifter och Isolera Israels tidning om BDS. Vi<br />

har också deltagit i PGS namninsamlingskampanj för ett<br />

erkännande av Palestina.<br />

Kampanjen kring Estelles besök, som inleddes med en<br />

stödfest på Klaffbron 15 juli, leddes av lokalavdelningen av<br />

Ship to Gaza med stöd av Palestinanätverket i malmö, där<br />

vår grupp ingår. Några av Palestinagruppens medlemmar<br />

deltog i förberedelsearbetet, vakthållningen och flygbladsutdelningen<br />

kring båten och andra bara som besökare vid<br />

stödfesten, vid båten och på torgmöten.<br />

PG malmö deltar sedan i våras med mig som representant,<br />

i en grupp kallad Kairos malmö. Gruppen startades<br />

av Per håkansson som är kyrkoherde i Kirsebergs församling<br />

och vill, inspirerad av Kairos Palestine-dokumentet<br />

arbeta för stöd inom Svenska kyrkan för palestinierna.<br />

Rolf Björnson<br />

28 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foton: Mohannad Yousif


Luleå<br />

Ett tiotal medlemmar och sympatisörer deltog i en aktion i<br />

Luleå den 24 november. Drygt 1 500 kronor samlades in<br />

till Palestinainsamlingen plus en hel del underskrifter för<br />

ett erkännande av Palestina på namninsamlingslistorna.<br />

I stället för appelltal gick vi in för att få igång samtal med<br />

folk. Det gick rätt bra trots det ruggiga novembervädret.<br />

Fler insamlingsaktioner planeras.<br />

Kjell-Arne Johansson<br />

Intensiv höst i Stockholm<br />

I Stockholm har vi i Palestinagruppen haft en intensiv<br />

höst; minst en gång i veckan har aktivister samlats och<br />

delat ut flygblad om BDS (bojkott, desinvestering och<br />

sanktioner) och pratat med förbipasserande om situationen<br />

i Palestina, om ockupationen och om just BDS-rörelsen.<br />

Tillsammans med förbundsstyrelsen har vi även dragit<br />

i gång G4S-kampanjen med en flygbladsutdelning<br />

utanför Riksdagen (som bevakas av G4S).<br />

Flygbladutdelningar och insamlingar organiserades<br />

även i samband med Ship to Gazas försök att bryta blockaden.<br />

I år liksom tidigare år har vi på olika sätt stött Ship to<br />

Gazas arbete och samarbetat med deras Stockholmsgrupp.<br />

Nu senast ordnade vi tillsammans med Ship to Gaza<br />

Stockholm en manifestation mot Israels bombattacker<br />

mot Gaza. Den 17 november lyckades vi samla hundratals<br />

demonstranter utanför Israels ambassad för en ljusmanifestation<br />

i solidaritet med Gazas folk.<br />

under hösten har vi även samarbetat med Socialdemokratiska<br />

Palestinavänner i Stockholm och ABF Stockholm<br />

då vi visat en film och haft två öppna möten. I september<br />

visade vi filmen Ni’lin – Här är vårt hem med efterföljande<br />

samtal där Niklas Berg berättade om filmen; om byn<br />

Ni’lin och om bybornas vardag präglat av ockupation,<br />

murbygge, utegångsförbud och motstånd. I oktober bjöd vi<br />

in mellanösternkännaren Ingmar Karlsson till ett knökfullt<br />

möte om hans senaste bok Bruden är vacker men har<br />

redan en man som behandlar sionismens framväxt och<br />

historia. I november ordnade vi ett möte med Dror Feiler<br />

om årets försök att bryta blockaden av Gaza. Även detta<br />

möte lockade många och salen var återigen knökfull.<br />

utöver det har vi deltagit med bokbord på bland annat<br />

Inspiration Världen där PGS ordförande <strong>Anna</strong> <strong>Wester</strong> höll<br />

ett föredrag om BDS. Den första december deltog vi på<br />

årets Socialistiskt forum med bokbord och filmvisning där<br />

Många gav pengar till Palestinainsamlingen.<br />

Flygbladsutdelning utanför butiker. Lisa Yxmark (till vänster)<br />

och Frida Fredin (till höger).<br />

vi återigen visade Ni’lin – Här är vårt hem. Niklas Berg<br />

som varit med och gjort filmen var även då på plats och<br />

berättade om byn och bybornas demonstrationer mot muren<br />

och deras vardagsliv under ockupation.<br />

under hösten har vi haft en studiecirkel tillsammans<br />

med ABF Stockholm där man samlats och diskuterat olika<br />

aspekter av situationen i Palestina.<br />

Vi har även samlat namn till stöd för ett svenskt erkännande<br />

av Palestina vid mötena, på bokborden, via affischering<br />

samt på gator och torg.<br />

Roberto Tamayo Hokkanen,<br />

ordförande PG Stockholm<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 29<br />

Foto: Kjell-Arne Johansson


Dagen som kommer<br />

Dagen kommer<br />

Den kommer snart<br />

Jag ska hämta min flöjt och sjunga<br />

På vägarna<br />

I mina städer och byar av stilla lycka<br />

Uppe i bergen och inne i skogen<br />

Vill jag sjunga<br />

Till människorna befriade från förtryck<br />

Från alla inkräktare och ockupanter<br />

Till folket frigjort från dåtidens<br />

och framtidens fruktan<br />

Från jordens och dagens bekymmer<br />

Då ska jag sjunga<br />

Från plats till plats<br />

I det arabiska Jerusalem<br />

I Gaza och Golan<br />

Mitt hemland var en gång ockuperat<br />

mitt hemland blev fritt<br />

den brottsliga ockupationen som var<br />

är idag ett minne blott<br />

Dagen kommer<br />

Den kommer snart<br />

Jag ska ta pennan<br />

Doppad i mitt hjärta<br />

Jag ska skriva på blombladen<br />

Jag ska skriva på fåglarnas vingar<br />

På det stora trädets grenar<br />

Det som trotsat stormarna<br />

Skall jag skriva<br />

På dörrarna till våra<br />

fabriker, skolor, gårdar<br />

På murarna runt arbetarnas palats<br />

På barnens handflator<br />

På de odödliga martyrernas minnesmärken<br />

På skuldrorna på luftens örnar<br />

Jag ska skriva….. skriva…..skriva<br />

På allting, överallt<br />

I det arabiska Jerusalem<br />

I Gaza och Golan<br />

Mitt hemland var en gång ockuperat<br />

mitt hemland blev fritt<br />

den brottsliga ockupationen som var<br />

är idag ett minne blott<br />

Tawfik Zayyad<br />

översättning från arabiska: Saleh oweini<br />

Tawfiq Zayyad: Poet och f.d borgmästare av Nazareth.<br />

30 Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se<br />

Foto: Yvonne Fredriksson


Jag har ett frö<br />

Bränn vårt land<br />

bränn våra drömmar<br />

häll syra på våra sånger<br />

strö sågspån<br />

över blodet på vårt massakrerade folk<br />

dämpa med er teknologi<br />

ropen från våra fängslade patrioter<br />

förstör<br />

förstör<br />

gräset och jorden<br />

jämna med marken<br />

varje gård och by<br />

som våra förfäder byggt<br />

förstör varje stad och samhälle<br />

varje träd och varje hem<br />

varje bok och varje lag<br />

tillplatta med era bomber<br />

varje dal<br />

utplåna med era påbud<br />

vårt förflutna<br />

vår litteratur<br />

våra liknelser<br />

blotta skogarna<br />

och marken<br />

tills ingen insekt<br />

inget ord<br />

kan finna en plats att dölja sig på<br />

Gör det och mer därtill<br />

Jag fruktar inte tyranniet<br />

Jag har ett frö<br />

från ett träd<br />

mina förfäder räddade det<br />

och jag ska så det igen<br />

i mitt hemland<br />

Fawaz Turki<br />

Fawaz Turki. Född i haifa, lever i exil i<br />

uSA. Före detta professor vid State university<br />

of New York, Buffalo.<br />

Foto: Yvonne Fredriksson<br />

Snö över ockuperat land<br />

Vad<br />

förmår döda uthålligheten<br />

hos ett kämpande folk<br />

Vilket krig<br />

har kunnat stjäla<br />

ett folks fosterland?<br />

Över mitt<br />

– de må ha glömt det –<br />

har tusen erövrare passerat<br />

Sen smälte de bort<br />

liksom snön smälter<br />

Tawfik Zayyad<br />

Palestina Nu nr 3/4 – www.palestinagrupperna.se 31<br />

Foto: Yvonne Fredriksson


Foto: Yvonne Fredriksson<br />

POSTTIDNING B<br />

Palestinagrupperna i Sverige<br />

Götgatan 22 A<br />

118 46 Stockholm<br />

Stöd Palestinainsamlingen<br />

90 11 57-8<br />

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING<br />

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen<br />

med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!