fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme

I som benämnts orienterande försök har Rundström och Schleimann-Jensen sänkt ned
en fjärrvärmerörsattrapp, ett plattjärn, en koppartråd och distanselement emellan, till
olika djup i en behållare med vatten av varierande konduktivitet. Även om resultaten
inte direkt kan överföras till det verkliga systemet, PUR-isolering indränkt i vatten med
olika konduktiviteter, demonstrerar de omfånget i det konduktivitetsintervall som gäller
för larm- och övervakningssystemet, Figur 11.
ohm
100000
10000
1000
100
10
1
59 mS/m 16 mS/m 4,5 mS/mm 0,12 mS/m
0 10 20 30 40 50 60
Längd i vatten, cm
Figur 11 Resistansmätningar för fjärrvärmerörsattrapp i vatten.
Figure 11 Measurements of the resistance for model District Heating piping in water.
För ett vatten med hög konduktivitet är resistansen i uppställningen låg, men för ett avsaltat
vatten, den översta kurvan, är resistansen betydligt högre. Det antyder att systemets
känslighet för fukt är betydligt lägre för ett avsaltat vatten i medierören än för ett
vatten som trängt in från omgivande mark eller för ett fjärrvärmevatten som bara avhärdats.
Det är också en återkommande fråga i debatten över larmgränser. Det som kan för
övrigt noteras i figuren är att ju längre sträcka som exponeras för vatten, desto lägre resistans,
även om sambandet inte är särskilt stort.
För att få upp känsligheten för fukt kan man försöka se till att tillräckligt mycket elektriskt
ledande joner tillförs till det vatten som trängt ut från medieröret för att vattnets
låga konduktivitet inte blir ett hinder. Genom att skapa en större våt yta mellan vatten
och koppartråd eller större fuktpåverkad volym ökas också känsligheten. En teknik är
att införa ytterligare en komponent – aktivator - i skarven mellan fjärrvärmerör och
larmtråden. Dessa kan utgöras av en hygroskopisk filt eller skena. Även försök med
saltpreparerade larmskenor har också genomfört. Rundström och Schleimann-Jensen
jämförde objekt utrustade med en aktivator preparerad med salt respektive objekt utan,
det vill säga vanlig PUR-isolering, med avseende på vattenupptagningsförmåga och urlakning
av elektriskt ledande joner. Provbitar med en bestämd volym urlakades under
24 timmar i vattenvolym med känd begynnelsekonduktivitet och vid temperaturen
44