fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme

Forskning och 

Utveckling 

FOU 2003:98 

FUKT I FJÄRRVÄRMERÖR, LARMSYSTEM 

OCH DETEKTERING 

Inventering av mätmetoder och gränsvärden 

Henrik Bjurström, ÅF-Energi & Miljö AB 

Lars-Åke Cronholm, ÅF-Energi & Miljö AB 

Mats-Olov Edström, Statewiev AB

FUKT I FJÄRRVÄRMERÖR, 

LARMSYSTEM OCH DETEKTERING 




Mats-Olov Edström, Statewiev AB 

ISSN 1402-5191

I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt 

projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens 

Service AB tagit ställning till slutsatserna och 

resultaten. 

03-10-28 

© 2003 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

Innehåll Sid 

1 Sammanfattning 5 

2 Summary 7 

3 Inledning 9 

4 Uppdraget målsättning och omfattning 10 

5 Statusbedömning av fjärrvärmeledningar 12 

5.1 Kontroll vid tillverkning av fjärrvärmerör och fjärrvärmedetaljer/armaturer. 13 

5.2 Mottagningskontroll enskilda komponenter 13 

5.3 Montagekontroll 14 

5.4 Överlämning av anläggning 15 

5.5 Driftövervakning 15 

6 Marknadsöversikt 17 

6.1 Översiktlig systembeskrivning 17 

6.2 Fjärrvärmerör och larmtråd 19 

6.3 Larm- och övervakningssystem 22 

6.4 Mätinstrument för lokalisering av fukt 23 

7 Fysikaliska förutsättningar 24 

7.1 Slingresistansen 24 

7.2 Isolationsresistans 25 

7.3 Isoleringens resistans 25 

7.4 Materialdata för isoleringen 26 

7.5 Larm- och övervakningskrets 30 

7.6 Mätningar med pulsekometer 32 

7.6.1 Den karakteristiska impedansen 32 

7.6.2 Vågutbredningshastighet 33 

7.6.3 Signaler och reflexer 34 

8 Försök, tester och gränsvärden 40 

8.1 Försök och tester 41 

8.1.1 Slingresistans 41 

8.1.2 Fuktdetektering 42 

8.1.3 Överslagspänning mellan koppartråd och stålrör i PUR-isoleringen 47 

8.1.4 Fuktlokalisering 49 

8.1.5 Erfarenhet i full skala och i fält 49 

8.1.6 Hur står sig resultaten 51 

8.2 Gränsvärden 52 

9 Verklighet för larmtrådar och övervakningssystem 59 

9.1 Användarens funktionskrav på fuktövervakning 59 

9.2 Tillämpning av dagens mätmetoder och övervakningssystem 60 

9.3 Exempel 62 

9.4 Praktiska följder 67 

10 Förslag till tester och försök 70 

10.1 Genomslagshållfastheten för polyuretanisolering. 70 

10.2 Kontroll vid tillverkning av rör- och rördetaljer med pulsekometermetod för att 

fastställa trådläge 70 

10.3 Elektrisk konduktivitet i vatten och PUR-isolering 70 

10.3.1 Förändrad konduktivitet i vatten som är exponerad mot polyuretanisolering. 70 

10.3.2 Elektriska konduktiviteten för isoleringen 70 

1

10.4 Simulering av fuktmängder och utbredning i försöksuppställning 70 

11 Litteratur 70 

11.1 Allmänt tillgänglig dokumentation, via branschorganisationer, bibliotek etc 70 

11.2 Företagsdokumentation 70 

11.3 Övrig Dokumentation 70 

11.4 Projektdokument - frågeformulär 70 

11.5 Personkontakter 70 

2

Förord 

Från det att direktskummade fjärrvärmeledningar introducerades i Sverige för cirka 30 

år sedan har den dominerande metoden för fuktdetektering i isolering och fjärrvärmerör 

grundats på att mäta de elektriska förändringar som uppstår när vatten tränger in i isolering 

och fjärrvärmerör, antingen genom yttre eller inre läckage. En drivkraft för att utveckla 

ett fuktövervakningssystem för fjärrvärmesystem har varit möjligheterna till förebyggande 

underhåll men även att försäkringspremien blev lägre om fjärrvärmenätet 

försågs med läckageövervakning. Det ”nordiska system” som företrädesvis används i 

Sverige idag har sin grund i den utveckling som påbörjades under 1970-talet. Under 

åren har det förekommit ett antal olika typer av övervaknings- och inmätningssystem, 

men i grunden baseras alla på impedans- och signalteori. 

Genom den litteratursökning som genomförts i uppdraget har vi funnit att det fram till 

1991 publicerats rapporter inom och i anslutning till ämnesområdet. Under senare tid 

har dock forskningsaktiviteten inom området varit låg. Tekniken har bedömts vara en 

kommersiell teknik trots att det fortfarande finns olika uppfattningar om larmnivåer, behov 

av pulsekometermätningar etc. 

Det material vår rapport grundas på har varit det historiska materialet men också kompletterad 

genom samtal med personer som varit eller fortfarande är verksamma inom 

branschen. 

Möjligheten till säkra fuktlarm och noggrann lokalisering av eventuella skador är inte 

bara avhängigt av den tekniska utformningen och prestandan av övervakningsutrustningen 

utan också av den omsorg som läggs på kontroller vid tillverkning av fjärrvärmerör 

och detaljer/armaturer, vid leverans/mottagning och läggning samt vid driftsättning 

av fjärrvärmeledningen. Av denna orsak har vi även i rapporten behandlat statuskontroller 

vid tillverkning och fram till färdig anläggning och inte bara tekniska aspekter 

på övervakningssystemet. Eftersom systemet övervakar stora investeringar, under 

hela dess livslängd, är det viktigt att alla parter lägger stor omsorg att med kontroller 

upptäcka felaktigheter både vid tillverkning och vid montage. Varje del i tillverknings- 

och kontrollkedjan är avgörande för systemets funktion. 

Vi riktar ett stort tack till Er som tagit Er tid att svara på frågor, letat i gamla arkiv och 

bidragit med material till utredningen. 

4

1 Sammanfattning 2003:98: Fukt i fjärrvärmerör, 

larmsystem och detektering – Inventering av 

mätmetoder och gränsvärden 

Vid detektering och lokalisering av fukt i direktskummade fjärrvärmeledningar registreras 

förändringar i ledningens elektriska egenskaper som blir en konsekvens av inläckande 

vatten. De flesta övervakningssystemen ger ett larm när resistansen mellan övervakningssystemets 

koppartråd och medieröret underskrider ett på förhand bestämt 

värde. Det finns dock olika uppfattningar om vid vilket värde som är lämpligt för att ge 

ett larm som visar att det läckt in vatten i fjärrvärmeledningen. Det är även sparsamt 

med rekommendationer för de gränser som skall gälla vid kontroller. 

Syftet med utredningen var att sammanställa dagens samlade kunskap samt föreslå konkreta 

metoder och gränsvärden för de system som används i Sverige med 2 st 1,5 mm 2 

koppartrådar som givare. För denna sammanställning har utnyttjats rapporter från FoUarbeten 

som utförts från och med slutet av 1970-talet, dokument från undersökningar 

som utförts av tillverkare samt erfarenheter som inhämtats genom personkontakter. 

Statusbedömningen av ledningar vid tillverkning, montage samt drift utförs emellertid 

med instrument baserade på flera elektriska mätmetoder med olika förutsättningar - 

mätning av slingresistans, isolationsprovning, bestämning av isoleringens resistans med 

växelspänning samt användning av pulsekometer. Dessa mätningar utförs i olika syften, 

vid olika tillfällen. För detektering används oftast isoleringens resistans och för 

lokalisering används oftast pulsekometer – metoder som måste samverka för att erhålla 

ett godtagbart resultat. 

Dokumenten som kommit utredningen till del ger inget stöd för fastställandet av 

larmgränser för isoleringens resistans då undersökningarna gjorts i syfte att besvara 

enskilda frågor om vissa aspekter. Det systematiska underlaget som behövs saknas. 

Underlaget från tillverkare pekar på att det förekommer ett antal varianter med olika 

tekniska lösningar som kan försvåra valet av kriterium för förekomsten av fukt. 

Systemets funktion, detektera och tillåta lokalisering, beror i grunden på en uppsättning 

av värden (gränsvärden eller larmvärden) som påverkar varandra. Generellt kan sägas 

att larmtråden (givaren) måste vara förlagd i fjärrvärmerören på ett godtagbart sätt, så 

att det är möjligt att uppmäta, följa och lokalisera fuktindikationer på fjärrvärmerören, 

det vill säga att fjärrvärmerören är ”bevakningsbara”. För att nå denna ”bevakningsbarhet” 

måste de gränsvärden och nivåer som skall uppfyllas vara anpassade för respektive 

funktion, eftersom detektering och lokalisering av fukt innehåller skilda parametrar och 

är helt olika mätmetoder. Uppfylls ”bevakningsbarheten” kan avläsning av förändringar 

på fjärrvärmerören utföras med hjälp av mätinstrument och övervakningssystem. Genom 

att tolka mätresultaten kan sedan larmnivåer och gränser väljas med tillräcklig 

5

känslighet för att en fuktskada skall ge ett larm och att lokalisering av fuktskadan är 

möjlig. 

Frågeställningens struktur är komplex och fortsatt arbete mot tekniskt väl underbyggda 

larmgränser inleds lämpligen med åtgärder som underlättar tolkningen av mätresultaten. 

Följande undersökningar föreslås: 

• Genomslagshållfastheten för PUR-isoleringen, som ett led för bestämningen av avståndet 

mellan larmtråd och rör 

• Kontroll av trådläge med pulsekometer vid tillverkningen av fjärrvärmerör och rördetaljer 

• Bestämning av grundläggande data, elektrisk konduktivitet för PUR-isolering och 

förändring av konduktiviteten för aktuella vattenkvaliteter vid exponering mot isolering 

• Bestämning av elektriska egenskaper hos fuktig isolering 

Dessa undersökningar kan senare efterföljas med att studera betydelsen av skademekanism 

i försöksuppställningar för att bestämma känsligheten med avseende på fuktmängd, 

utbredning, tidsaspekter etc. 

6

2 Summary 2003:98: Moist in district heating 

pipes, detection systems and detection – Inventory 

of measuring methods and limit values 

When detecting moisture and finding its position in district heating systems where preinsulated 

pipes are being used, one monitors those changes in the electrical properties of 

the insulating material that are caused by water leakage into the insulation. In the 

majority of surveillance systems, an alarm is triggered when the resistance between the 

copper wire of the system and the steel pipe decreases below a value set beforehand. 

However, opinions diverge on whether the trigger value that may be chosen actually 

reflects a water leakage into the insulation. Advice is also scarce on the resistance 

values that should be used when checking that a system is operational. 

The purpose of this study was to collect all knowledge that can be gathered on these 

topics and to suggest practical methods as well as limit values for the systems used in 

Sweden, i.e. two copper wires with a 1.5 mm 2 cross-section as measuring wires. Reports 

from R&D work performed from the end of the 1970’s and onward, documents from 

studies performed by manufacturers as well as field experience by practitioners are 

summarized in the present report. 

Assessments of the condition of surveillance systems during production, assembly and 

operation are actually performed using several measuring methods: loop tests, highvoltage 

tests, determining the electrical insulation resistance using AC current and TDR 

techniques. These measurements are performed to different purposes at different 

occasions. The insulation resistance is most often used to detect moisture and TDR to 

locate it. Both methods must interact properly for a satisfactory result. 

The documents that could be collected do not form any basis on which trigger values for 

the insulation resistance could be determined with confidence. These documents 

describe investigations preformed in order to answer specific questions on details of 

such systems. The variety of technical choices by the manufacturers of surveillance 

systems may make difficult the choice of trigger value for the presence of moisture. 

The general requirement is that a surveillance system must be operational, i.e. it is 

possible to use the system to measure insulation resistance and changes in resistance, to 

detect moisture and to locate moist spots in the pre-insulated bonded pipes. When 

detecting moisture and then locating it one utilizes different techniques to measure 

different parameters, involving not one value but a set of values (limit values or trigger 

values) that depend on each other. After performing tests and interpreting the results, 

one may choose these limit values according to the situation, with a satisfactory 

accuracy, for moisture to be detectable and the moist spot to be locatable. 

This topic is quite complex, and work aiming at formulating a technical basis for the 

limit values should start with tasks that aid interpretation of results from measurements. 

7

We recommend that the following investigations be performed: 

• Determining the break down voltage for insulation as a function of the gap 

between measuring wire and steel pipe 

• Means to check the position of the measuring wire using TDR during 

manufacturing pre-insulated pipes and components 

• Determining basic data for the PUR insulation, i.e. electrical conductivity and 

its changes as a consequence of the presence of water with different salt 

contents 

• Determining the electrical properties of moist insulation 

At a later stage, these investigations may be followed by studies of mechanisms for 

damage in test rigs in order to determine the sensitivity of the systems to quantity of 

moisture, its geographical distribution, time delays to response, etc 

8

3 Inledning 

Från det att direktskummade fjärrvärmeledningar introducerats i Sverige för cirka 30 år 

sedan har, med få undantag, 2 st 1,5 mm 2 oisolerade mjukglödgade koppartrådar placerade 

i fjärrvärmeledningens isolering parallellt med stålröret varit de dominerande mätgivarna 

i fuktindikeringssystem. Under åren har det också förekommit olika typer av 

stationärt installerade övervakningsutrustningar som kopplas till koppartråden, alla med 

sina egna specifikationer avseende mätspänning, larmnivå etc. Systemet med oisolerade 

koppartrådar är även marknadsledande i de skandinaviska länderna 

Fukt i direktskummade fjärrvärmeledningar är en konsekvens av inläckande vatten, antingen 

yttre eller inre läckage. För att påvisa fukten utnyttjas ändringar i elektriska 

egenskaper i ett system som består av koppartråd, PUR-isolering, aktivator 1 samt 

medierör. Mätningar kan i princip utföras med två metoder. I den ena metoden mäts 

resistansen av mediet mellan koppartråd och medierör och följs kontinuerligt. När resistansen 

underskrider ett gränsvärde ger systemet larm. I den andra metoden skickas en 

elektrisk puls genom koppartråden och svaret registreras med ett instrument (pulsekometer). 

Variationer av trådens karakteristiska impedans, vilken är beroende av bland 

annat isoleringens och vattnets dielektricitetskonstanter, ger karakteristiska spegelbilder 

av pulsen. Genom att granska dessa svarskurvor kan man dra slutsatser om isoleringen 

är fuktig eller inte. 

Det finns fortfarande olika uppfattningar i branschen om vilken larmnivå som är lämplig 

för de övervakningssystem som i dagligt tal baseras på resistansmätning. Det är även 

ytterst sparsamt med rekommendationer för de gränsvärden som skall gälla vid kontroller. 

Mestadels hänvisas till leverantörens uppgifter. I det standardarbete som pågår i 

CEN/TC107/WG 11 2 hänvisas inte heller till några oberoende tester eller utredningar 

som motiverar vilken nivå som är lämplig. I CEN/TC107/WG 11 gruppens arbete pågår 

för närvarande inte några tester för att klarlägga dessa förhållanden. Synpunkter finns 

också att pulsekometer skall komplettera övervakningssystemet vid statusbedömning. 

1 Distans konstruerad för att förstärka känsligheten för larm och lokalisering av fukt. Detta görs genom att 

öka koppartrådens våta area, det vill säga den yta som kan bli exponerad mot vatten. 

2 Technical Committee 107, Working Group 11, CEN-standardiseringen. 

9

4 Uppdraget målsättning och omfattning 

Det övergripande syftet med utredningen har varit att sammanställa dagens kunskap, 

föreslå konkreta metoder och gränsvärden som skall kunna användas vid 

statusbedömning och övervakning av fjärrvärmeledningar, eventuellt i kombination med 

praktiska försök som initieras inom ramen för uppdraget. Med statusbedömning av 

fjärrvärmeledningar avses: 

• larmtrådskontroll vid tillverkning, vid mottagning och vid installation i fält 

• referensmätningar och driftkontroll. 

Den långsiktiga målsättningen är att fastställa funktionskrav för fuktövervakningssystem 

för fjärrvärmeledningar genom att redovisa mätmetoder och gränsvärde/en – resistansvärden 

eller annat elektriskt värde – som säkerställer funktionen av larmsystem, 

optimal larmtrådsplacering i fabrik samt indikation av skadlig mängd fukt 3 vid montage 

och drift. 

Uppdraget har bestått av en insamling och sammanställning av information om och erfarenhet 

från larm- och övervakningssystem. Dessa har hämtats från tillverkare av såväl 

fjärrvärmeledningar som larm- och övervakningssystem, från installatörer samt från användare. 

De erfarenheter som inhämtats avser både för montage i fält som övriga försök 

och tester, både från FoU vid universitet, högskolor och från kommersiell forskning 

genomförd av företag som välvilligt ställt denna information till förfogande. Vidare har 

i uppdraget genomförts en litteraturstudie som har omfattat en sökning i ett antal databaser. 

Information har också hämtats vid teknikmöten med tillverkare och leverantörer 

av larm- och övervakningssystem, genom telefonsamtal och direkta kontakter med 

fjärrvärmeföretag samt utskick av ett frågeformulär som har sammanställts inom uppdraget 

och distribuerats till tillverkare och leverantörer av fjärrvärmerör, rördetaljer och 

övervakningssystem samt entreprenad och energiföretag. 

Det skall påpekas att det finns andra system som arbetar med andra typer av larmtrådar, 

till exempel Brandes och HDW. Dessa system ingår inte i föreliggande uppdrag, som är 

strikt avgränsad till system med 2 st 1,5 mm 2 oisolerade koppartrådar integrerade i fjärrvärmeledningarna 

som givare. Fastställandet av funktionskrav har inte ingått i uppdra- 

3 Det finns två problemstrukturer avseende skadlig fukt, dels vad som skall definieras som skadlig fukt, 

dels den noggrannhet varmed en övervakningsutrustning skall kunna indikera fukt. Båda dessa omfattar 

ett antal frågeställningar. Det förra med frågor som: 

• Var fukten är lokaliserad? 

• I vilka mängder? 

• Är miljön syresatt? 

Den senare med frågor som: 

• På vilket sätt påverkas larmnivån av olika vattenkvaliteter? 

• Vid vilken fukthalt utlöses ett larm? 

Den senare frågan ger en indikation på noggrannheten och upplösningen av utrustningen vid övervakning 

och statusbedömning. 

10

get, även om det är ett långsiktigt mål för det fortsatta arbetet. Ingen bedömning görs av 

mängden fukt som är skadlig utan uppdraget har fokuserats på konstaterandet av närvaro 

av fukt. Likaså ifrågasätts ej den praxis som etablerats avseende koppartrådens 

placering i fjärrvärmeledningen. 

De efterföljande avsnitten i rapporten har följande innehåll: 

Avsnitt 5 behandlar statusbedömning av fjärrvärmerör och detaljer/armaturer vid tillverkning 

och fram till färdig fjärrvärmeledning och kontroll av larmtrådar i synnerhet. 

Avsnitt 6 redovisar en sammanställning av fuktlarmsystem som finns på den svenska 

marknaden. 

Avsnitt 7 behandlar vilka mätmetoder som finns för att genomföra de statuskontroller 

som anförs ovan samt beskriver i en idealiserad form metodernas funktion och de fysikaliska 

förutsättningarna, det vill säga en teoretisk betraktelse av metoderna utifrån en 

perfekt omgivning. 

Avsnitt 8 redovisar de försök och tester har legat till grund för den kunskap och erfarenhet 

som utgjort utgångspunkt för de gränsvärden som idag används vid statuskontroll av 

larm och larmtrådar. Beroende vid vilken tidsperiod försöken genomförts ingår indirekt 

olika blåsmedel till exempel CO2, Pentan, CFC i inventeringen av försök och tester. Avsnittet 

innefattar även resultatet av en översiktlig inventering av kvaliteten på fjärrvärmevatten 

och grundvatten. 

Avsnitt 9 behandlar ”den verklighet som larmtrådarna och övervakningssystem arbetar 

i”. I avsnittet diskuteras de parametrar som inverkar vid en bedömning av bedömning av 

fukt i fjärrvärmekulvert med avsikt att begränsa antalet osäkra parametrar. 

Avsnitt 10 ger förslag till inriktning av tester och försök inom ämnesområdet. 

Avsnitt 11 utgörs av en litteraturlista som utgjort underlag för rapporten. Listan innehåller 

också en sammanställning av svenska och internationella publikationer och FoU 

rapporter som behandlar fuktdetektering av fjärrvärmerör. Vidare redovisas de kontakter 

som tagits under uppdraget. 

Uppdraget har utförts av följande arbetsgrupp: 



Mats-Olov Edström, Stateview AB 

Referensgruppen för uppdraget har utgjorts av: 

Göran Engvall, Drefviken Vattenfall AB 

Göran Johansson, Powerpipe Systems AB 

Karl-Erik Johansson, Göteborg Energi AB 

Claes Almqvist, Växjö Energi AB 

11

5 Statusbedömning av fjärrvärmeledningar 

Larm- och övervakningssystemet består inte enbart av utrustningen (koppartrådar och 

mätutrustning) utan även av de procedurer som syftar till att kvalitetssäkra systemets 

senare funktion. Eftersom systemet övervakar stora investeringar, är det viktigt att alla 

parter lägger stor omsorg att med kontroller upptäcka felaktigheter både vid tillverkning 

och vid montage. Varje del i tillverknings- och kontrollkedjan är avgörande för att upprätthålla 

systemets funktion under hela dess livslängd, för att i ett tidigt skede få ett larm 

när isoleringen har blivit blöt och för att en noggrann lokalisering av felstället skall var 

möjlig. 

Åtgärderna som är nödvändiga för att ett larm- och övervakningssystem skall kunna användas 

för att bestämma status på en fjärrvärmeledning börjar således redan vid tillverkningen 

av fjärrvärmeröret och/eller fjärrvärmearmaturer. I Figur 1 nedan åskådliggörs 

schematiskt de olika momenten. De första åtgärderna ingår i den kontroll 4 som bör 

ske eller sker vid tillverkning och då varorna levereras från fabrik. Nästa kontroll vidtas 

då beställaren med en mottagningskontroll tillförsäkrar sig om att den levererade varan 

är den som är beställd och att det inte har uppstått skador under leveransen. I samband 

med montage och efter montage görs även kontroller, samt vid överlämnande av anläggningen 

till beställaren. Resultatet från dess kontroll skall överensstämma med specifikationer 

i tillverkarens information samt i refererade dokument i leveranskontraktet. 

Kontroller vid fabrik Kontroll vid tillverkning 

Kontroll vid leverans 

Mottagningskontroll av enskilda komponenter, 

rör och detaljer 

Montagekontroll av monterade komponenter 

Överlämnande av anläggning/installation 

Driftövervakning 

Figur 1 Statuskontroller från tillverkning till färdig anläggning. 

Figure 1 Checks performed in the different stages from the manufacture of District 

Heating pipes to the operation of section of a network. 

4 Statuskontrollen innefattar även kontroll av den utrustning varmed kontrollen sker. 

12

I det följande begränsas beskrivningen av dessa kontrollrutiner till de elektriska kontrollerna 

och till de indirekta kontrollerna som utförs i anslutning till dessa. Med indirekta 

kontroller menas kontroll och kalibrering av utrustning samt materialspecifikationer 

av delkomponenter i larmsystemet. 

5.1 Kontroll vid tillverkning av fjärrvärmerör och fjärrvärmedetaljer/armaturer. 

Vid tillverkningen kontrolleras fjärrvärmerör- och rördetaljer enligt företagens kvalitetssystem 

enligt till exempel ISO 9001 eller motsvarande. Vidare kan tillverkningen av 

fjärrvärmerören certifieras enligt Svensk Fjärrvärmes program för provning och 

kontroll. Företagen kan då förse de certifierade produkterna med ett certifieringsmärke, 

P-märkning, som visar att företaget genomför kvalitetskontroller i nivå med Svensk 

Standard och Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser. Genom till exempel 

fabriksbundna märkningssystem är det även möjligt att vid leverans identifiera att 

enskilda rör och komponenter har genomgått de kontroller som specificerats i företagets 

kvalitetssystem, till exempel elektriska kontroller för att försäkra sig om att rör och 

rördetaljer inte innehåller några dolda fel. 

Enligt Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser 5 skall tillverkaren av fjärrvärmeledningar, 

i samband med tillverkningen av rör och detaljer, kontrollera att larmtrådarna 

är obrutna samt att de placerats parallellt med stålröret. Tillverkaren väljer själv metod 

med vilken larmtrådarnas placering i fjärrvärmeröret kontrolleras. 

Tidigare rekommenderades en kontroll att isolationsresistansen var minst 1000 MΩ vid 

provning med en 5 kV isolationsprovare. Eftersom man med denna kontroll enbart kan 

kontrollera kortslutning och ej avstånd mellan koppartråd och stålrör är denna kontroll 

ej längre föreskriven i de tekniska bestämmelserna. Det var enbart i de fall som larmtråden 

låg mycket nära stålröret som provningen gav som ett överslag mellan koppartråd 

och stålrör. Den höga spänningen bröt då igenom isoleringen och en kortslutning uppstod. 

5.2 Mottagningskontroll enskilda komponenter 

Beställaren kontrollerar rör och rördetaljer vid mottagningen. Vid mottagningskontrollen 

kontrolleras att levererade varor är enligt tillverkarens eller beställarens uppgift, 

speciellt T-stycken, övergångsrör och ventilenheter samt att inget har hänt med leveransen 

mellan fabrik till montageplats eller lager hos beställaren. 

På samma sätt som elektriska kontroller genomförs vid tillverkningen kan dessa genomföras 

vid en mottagningskontroll. Några sådana kontroller föreskrivs inte i några anvis- 

5 

Svensk Fjärrvärme, FVF D:207 Fuktövervakning, Tekniska bestämmelser för fuktövervakning i 

fjärrvärmekulvert, februari 2002. 

13

ningar av leverantören av fjärrvärmerör och komponenter utan denna kontroll utförs om 

de ingår i de anvisningar som beställaren har upprättat för mottagningskontroll. De 

elektriska kontroller som rekommenderas i förekommande fall är mätning av isolationsresistans 

och slingresistans. Avsikten med dessa kontroller är att kontrollera att det inte 

finns fukt i rör och detaljer, att tråden inte ligger för nära medieröret med risk för kortslutning 

vid senare hantering av fjärrvärmeröret eller att tråden inte gått av under transporten 

från tillverkaren. 

Isolationsresistansen kontrolleras med hjälp av isolationsprovaren genom att mäta mellan 

respektive larmtråd och medieröret. Isolationen kan också mätas mellan trådarna. 

Samtliga mätvärden skall vara enligt Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser om 

tillåtna värden vid montage, se nedan. Om inte det är fallet bör ytterligare kontroll 

utföras för att hitta orsaken till förändringen. 

När test med isolationsprovare utförs kan fjärrvärmeröret laddas upp som en kondensator. 

Efter genomfört test bör tråden därför kortslutas mot medieröret på föreskrivet sätt 

för att ta bort spänningen mellan tråd och medierör. 

I mottagningskontrollen kan också ingå att kontrollera att larmtråden inte är korsad eller 

att tråden inte är av. Detta kan göras genom att koppla en summer mellan respektive 

tråd och stålröret. När motsvarande tråd i andra änden på rördelen kortsluts mot stålröret 

skall summern ljuda. Man har därmed även kontrollerat att trådarna inte har avbrott i 

rördelen. Om kontrollen inte genomförs med en separat summer eller om instrumentet 

inte innehåller summerfunktion, kan man kortsluta den ena tråden mot stålröret och därefter 

kontrollera resistansen i andra änden på rördelen med hjälp av isolationsprovarens 

ohmmeter eller annan separat ohmmeter. Då ser man dessutom slingresistansen. Godkänt 

värde skall vara 1,1-1,4 ohm per 100 meter koppartråd. 

I standard, pr EN 14419, som utarbetats av CEN/TC107/WG11 innehåller avsnittet 

”Allmänna punkter” vilka tester som skall göras men i denna skrift är det ytterst 

sparsamt med gränsvärden. 

5.3 Montagekontroll 

Med montagekontroll 6 menas de kontroller som genomförs vid montage. I regel genomförs 

dessa efter att medieröret svetsats ihop. I Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser 

rekommenderas mätning av isolationsresistansen av varje enskilt rör och rördel 

samt efter färdigt rörmontage. Mätningen genomförs med isolationsprovare Rekommenderad 

mätspänning är 1 kV och godkänt värde är ≥ 1000 per detalj och efter montering 

är godkänt värde minst 10 MΩ per 1000 meter larmtråd. Även slingresistansen 

skall kontrolleras regelbundet. 

6 Med montagekontroll menas de kontroller som görs av enskilda och monterade komponenter, två eller 

flera rör eller rördetaljer som testas vid förläggning, färdigmonterad anläggning (slinga) både ny som 

gammal. 

14

I montagekontrollen skall upptäckas om larmtrådarna kopplats felaktigt i samband med 

montaget. Denna kontroll skall alltid utföras av montören som egenkontroll, och av 

kontrollanten med jämna mellanrum under montagetiden. 

5.4 Överlämning av anläggning 

När anläggningen är klar för slutbesiktning kontrolleras larmtråden enligt Svensk 

Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser gällande mätning av isolationsresistans (10 Mohm 

per 1000 meter tråd), slingresistans (1,1-1,4 ohm per 100 meter koppartråd). I kontrollen 

bör även kompletterande mätningar utföras med pulsekometer för att kontrollera att 

driftövervakning och lokalisering av skador är möjlig samt att larmtrådens geografiska 

sträckning överensstämmer med larmritning. 

För att öka möjligheten att utläsa eventuella framtida förändringar rekommenderas att 

pulsekometermätningens grafer/kurvor (bilder) som analyseras för att bedöma anläggningens, 

larmtrådens, elektriska egenskaper före idrifttagning dokumenteras och referenslagras. 

Likaså skall tillhörande resistansvärden referenslagras. Dessa dokument bildar 

tillsammans med larmtrådsritningen underlag för den fortsatta driftövervakningen. 

Även kontroll att larmtrådarna är åtkomliga och att anslutningspunkter på medieröret 

för att ansluta ledningen som jord så kallat ”jordtag” är placerade i anslutning till larmtrådarna 

på de platser elektriska kontroller/mätningar kommer att utföras. 

5.5 Driftövervakning 

Driftövervakning av anläggningen sker med automatiska övervakningssystem och manuella 

tillståndskontroller. Vanligtvis sker driftövervakningen med en något enklare 

larm- eller mätutrustning ofta baserad på impedansmätning (lågfrekvent växelspänning) 

som kompletteras med manuella tillståndskontroller, som utförs med jämna mellanrum 

och kontroller för att lokalisera skador i samband med larm. Övervakningen kan även 

ske med mer avancerade övervakningsenheter som både detekterar och lokaliserar 

skador. Det är dock vanligt att driftövervakningen är helt baserat på manuella 

tillståndskontroller som utförs med jämna mellanrum. 

Det är viktigt att redan vid projektering anpassa anläggningen för framtida driftövervakning. 

Hänsyn bör tas för till exempel överordnad kommunikation vid fjärrövervakning. 

Dock skall anläggningen alltid vara anpassad för åtkomlighet av larmtrådar eftersom 

lokalisering av skador oftast sker med manuella mätningar med pulsekometer som 

utförs från olika mätpunkter i anläggningen. Åtkomlighet kan vara avgörande om en 

skada kan lokaliseras. 

15

Oavsett med vilken metod anläggningen övervakas är det av stor betydelse med bra 

jordförbindelse. Detta gäller såväl stationär övervakning som vid temporära mätningar 

(manuella kontroller). För att mätningen skall fungera skall det finns möjligheter för 

anslutning till rörjord – anslutning till medieröret – helst via svetsade bultar/öglor eller 

ett för ändamålet avsedda jordklamrar. Utan bra jordförbindelse ökar risken för att en 

skada inte upptäcks. Det är även viktigt att utstickande larmtrådar/slingor är monterade 

och skyddade mot yttre påverkan för att förhindra att kortslutning och/eller avbrott uppstår, 

samt att de i förekommande fall är inkopplade mot larmutrustningen på ett ändamålsenligt 

sätt. 

Larmtrådens längd måste även vara anpassad för larmövervakning. Om larmtråden är 

längre än vad som är angivet som maximalt tillåten längd på larmenheten, kan det larma 

utan att det är ”dåliga värden” på fjärrvärmesektionen. 

Vid inställning av larmgränser bör dessa sättas så högt som möjligt för att största känslighet 

ska uppnås. 

16

6 Marknadsöversikt 

Under perioden 1981–1982 (Rundström, 1983) samt under 1986 (Bodin m fl, 1987) och 

1993 (ÅF-SIFU, 1995) har det gjorts översikter över de larmsystem som då fanns på 

den svenska marknaden. En ny marknadsutredning har gjorts i denna utredning dels genom 

att samla in skriftlig produktinformation, dels genom direkta kontakter med tillverkare 

av larmsystem. Den öppna produktinformationen med tekniska data har sammanställts 

nedan, medan uppgifter av mera konfidentiell natur redovisas fabriksanonymt 

eller utnyttjas som arbetsunderlag till utredningen. Sammanställningen avser förhållandena 

våren 2002, varvid nedan angivna företag har identifierats som tillverkare av produkter 

och system med komponenter avsedda för fuktdetektering. Företagen nedan bedöms 

ha en geografisk spridning i Sverige. Vi reserverar oss för att företag med en lokal 

marknad ej kommit med i översikten. 

6.1 Översiktlig systembeskrivning 

Koppartråden som utgör givare i övervakningssystemet gjuts in i PUR-isoleringen vid 

tillverkningen av prefabricerade fjärrvärmerör och vid tillverkningen av detaljer som 

rörböjar, T-stycken etc. Två koppartrådar, ibland flera, gjuts in i isoleringen. Placeringen 

av koppartrådarna kan variera beroende av fabrikat men oftast placeras trådarna 

med jämn delning. Komponenterna, fjärrvärmerör, rörböjar, avgreningar med flera svetsas 

ihop till ett ledningsnät och larmtrådarna i dessa komponenter skarvas ihop genom 

lödning och/eller pressning. 

Det område som skall övervakas sektioneras i lämpliga längder och koppartråden 

kopplas ihop till sektionsvisa 7 mätsystem. Sektioneringens längd avgränsas av praktiska 

skäl men styrs också av frekvensen på övervakningsutrustningens växelspänning. Det 

innebär att den i elektrisk mening obrutna larmtråden i en ledning alltid består av jämförelsevis 

korta längder. I varje sektion går koppartråden från övervakningsutrustningen 

till den längst belägna punkten, vänder och går i tillbaka till utrustningen. Larmtrådens 

fram och retur är placerad i fjärrvärmeledningen och det finns två sätt för detta: 

• Slutet system eller tvåtrådssystem, där fram och retur ligger i samma fjärrvärmerör. 

Vid den längst bort belägna punkten av slingan kopplas de två trådarna i fjärrvärmeröret 

ihop med varandra. Det betyder att hela slingan ligger i ett och samma mantelrör. 

Fjärrvärmeledningen har därför en slinga i framledningen och en andra slinga i 

returledningen. 

7 För att den oisolerade koppartråden skall kunna fungera som givare för övervakningssystemet i en 

sektion bör det inte finnas några avbrott eller dåliga kontakt i skarvarna mellan varje rörlängd eller detaljs 

koppartrådar. Av detta skäl bestämmer man en så kallad slingresistans för att kontrollera att den 

sammansatta larmtråden i sektionen är hel. 

17

Kanal 1 Kanal 2 

Larmtråd 

Larmcentral 

Figur 2 Principskiss av ett slutet system eller tvåtrådssystem. 

Figure 2 Illustration of the connecting principle in a so-called closed or two-wires 

system. 

• Öppet system eller entrådssystem, en koppartråd i fjärrvärmens framledning kopplas 

ihop med en koppartråd i fjärrvärmens returledning. Öppet betyder i detta sammanhang 

att man måste gå utanför manteln på fjärrvärmeledningarna och i mark för att 

koppla ihop slingan. Systemlösningen innebär att övervakning kan ske på i princip 

dubbelt så lång sträcka med dubbelt fjärrvärmerör jämfört med ett slutet system eller 

tvåtrådsystem. 

18

Kanal 1 

Larmcentral 

Impedansanpassad överkoppling och slutenhet 

Larmtråd 

Ej inkopplad koppartråd 

Figur 3 Principskiss av ett öppet system eller entrådsystem. 

Figure 3 Illustration of the connecting principle in a so-called open or single-wire 

system. 

En vanlig utformning av övervakningsutrustningen är som resistansmätare. När denna 

resistans sjunkit tillräckligt, vilket är följden av att isoleringen blivit tillräckligt blöt, avger 

utrustningen ett larm till övervakningen av fjärrvärmenätet. Det finns även övervakningutrustning 

som i stället för att mäta isolationsresistans arbetar enligt samma principer 

som en pulsekometer men är fast monterad. 

6.2 Fjärrvärmerör och larmtråd 

Fjärrvärmerör och komponenter som marknads- och saluförs i Sverige och som innehåller 

larmtrådar av typen 2 st 1,5 mm 2 oisolerade koppartrådar ingjutna i rörisoleringen 

för öppna eller slutna larmsystem tillverkas av följande företag: 

Alstom Power Flow Systems AB 

A/S Dansk Rörindustri, Star Pipe 

ISOPLUS Fjernvarmeteknik A/S 

KWH Pipe Sverige AB 

Lögstör Rör Sverige AB 

Powerpipe Systems AB 

19

System med sluten larmtrådskoppling används av de flesta fabrikaten som till exempel 

CWA Systems AB och Wideco i Borås AB, medan det öppna är fabriksbundet till 

ALSTOM. 

I den följande sammanställning, tabell 1, redovisas uppgifter erhållna från tillverkare 

och leverantörer av fjärrvärmerör med koppartråd som givare för ett övervakningssystem. 

Tabellen baseras på leverantörsuppgifter från 2001. 

Av tabellen framgår att det förekommer några skillnader i det förfarande som rekommenderas 

i tillverkarnas anvisningar för att sammanfoga och förlägga koppartråden i 

fjärrvärmeskarven. Genomgående föreskrivs kontaktpressning vid sammanfogningen av 

koppartråden. En leverantör rekommenderar förutom kontaktpressning att även skarven 

löds. 

För att öka arean hos larmtråden som väts av vatten vid ett läckage fästs till exempel en 

hygroskopisk filt eller en skena runt koppartråden. Filten eller skenan hindrar att PURisoleringen 

fäster på koppartråden och möjliggör att fukten kan fördela sig över en 

längre sträcka. 

20

Tabell 1 Förläggning av larmtråd. Källa Projektresultat. 

Table 1 Methods to place a copper wire in District Heating piping. 

GEOGRAFISK FÖRLÄGGNING INTERN FÖRLÄGGNING 

Typ av Överkoppling av larmtråd Typ av distansering Distans Metod för skarvning 

larmuppkoppling 

med 

Inomhus Utomhus 

aktivator 

1) 

FABRIKAT 

Filt Skena Bygel Se anm. Pressning Lödning 

Inom 

rör 

Mellan 

rör 

Inom 

rör 

X = Föreskrivs Öppen Sluten Mellan 

rör 

ALSTOM Power X X X X X X b) X d) X X 

Flowsystem AB 

Lögstör Rör 2) X X X X c) X c) X X 

KWH Pipe AB ii) X X X X X c) X 

X X X X X X 

Power Pipe Systems 

AB 

(X) X X X X c) X c) X a) X c) X c) 

Isoplus 

Fernvarmeteknik a/s 

Star Pipe a/s Dansk Uppgifter har ej erhållits från tillverkaren 

rörindustri 

1) Med aktivator avses att distansen är konstruerad med avsikt att förstärka känsligheten för larm och lokalisering av fukt. 

2) Endast dansk monteringsanvisning (ÅF-SIFU 1995) 

a) Enbart i filt (ÅF-SIFU, 1995) 

b) Enbart på kopparledaren (ÅF-SIFU, 1995) 

c) I samråd med beställare (ÅF-SIFU, 1995) 

d) Placeras enbart på den förtennade koppartråden 

21

6.3 Larm- och övervakningssystem 

De larmsystem som använder koppartråd i fjärrvärmeledningen som givare och som anges 

i tabell 2 nedan har utvecklats specifikt för fjärrvärmesystem, dels för att indikera 

fukt och larma för fuktinträngning, dels för att lokalisering av detsamma. Med undantag 

för System StateView från Stateview AB är de produkter som redovisas avsedda för en 

kontinuerlig övervakning av en ledningssträcka. När ett gränsvärde överskridits levererar 

produkterna en signal till ett mätinsamlingssystem. 

Tabell 2 Larmsystem med larm för fuktinträngning och/eller lokalisering 

Källa: Projektresultat. 

Table 2 A summary of available supervisory systems for leak detection and/or leak 

localization. 

Företag Larm för fuktinträngning Larm för 

fuktinträngning och 

lokalisering 

Alstom Power Flow Systems AB Feldetektor, Felfinnare 

CWA Systems AB CWA 6000, CWA 9000 

Fjärrvärmeservice i Örebro AB PipeControl Kulvertlarm 20 

PipeControl Kulvertlarm 

11, 12 och 13 

G. Swedoff AB Kulvertlarm 112 

ISOPLUS Fjernvarmateknik A/S Isoplus Digital M24 

Stateview AB 1) PipeGuard 1004 System StateView 

(ej avsedd för fast 

installation) 

Vitec Energy AB Läckagelarm 1262 

(Predictor) 

Larmenhet LP4 

Wideco i Borås AB LC753, LC755, LC756 och 

LC756-2 

Mätdosa 754 MDI 

LC758 MDI och LC758-2 

MDI 

RCB Controller 

KabelRadar 

1) tidigare namn MITTEL PRODUKTER AB 

Felfinnaren (Alstom), CWA 9000 (CWA System AB), Isoplus Digital M24 (ISOPLUS 

Fjernvarmeteknik I/S) och KabelRadarn (Wideco AB) är liksom System StateView från 

StateView AB baserade på en pulsekometerfunktion och möjliggör att lokalisera en felaktighet 

längs en övervakad ledningssträckning. De fyra första är avsedda för en kontinuerlig 

övervakning och har en stationär installation medan System StateView är en 

transportabel utrustning utvecklad och framtagen för applikationen fjärrvärme. System 

22

StateView kan dock kopplas upp via GSM-nätet och fungera som temporär fjärrövervakning. 

Uppgifter av teknisk karaktär – tekniska prestanda samt presenterade larmgränser och 

mätområden – för de olika fabrikaten framgår av tabell 8 och tabell 9 i avsnitt 8.2 

Gränsvärden. 

Det finns även samarbeten etablerade mellan tillverkare och leverantörer av fjärrvärmeledningar 

och tillverkare av övervakningssystem. KWH har ett samarbete med CWA 

System AB, medan Power Pipe System AB, Lögstör Rör Sverige AB, ISOPLUS A/S 

och A/S Dansk Rörindustri (Starpipe) har utvecklat ett samarbete och saluför Wideco 

AB system även om ISOPLUS också har ett eget system. Alstom Power Flow Systems 

AB arbetar med eget utvecklat system liksom Stateview AB som har utvecklat och saluför 

System State View. 

6.4 Mätinstrument för lokalisering av fukt 

Det finns också ett antal generella instrument av typen ekometer, pulsekometer, pulsreflektometer 

på marknaden för lokalisering av fel i starkströmledningar, kommunikationsledningar 

etc som är lämpade för fuktlokalisering. Som exempel på tillverkare eller 

fabrikat kan nämnas Biccotest, Tektronix, Riser-Bond och Baur. Att granska dessa generella 

instrument har ej ingått i föreliggande uppdrag. 

23

7 Fysikaliska förutsättningar 

Mätmetoderna och därmed systemen baseras på att elektriska egenskaper, förändringar 

av och kring ett system med, oisolerad koppartråd, PUR-isolering, aktivator samt medierör 

registreras när vatten kommer in i systemet. I princip finns inga aktiva komponenter 

i rör eller nedgrävda i mark. Undantaget är de installationer i ALSTOMs öppna 

system där en impedansanpassad överkoppling mellan rören kan förekomma. 

De mätningar som är aktuella är att bestämma slingresistans, isolationsresistans (överslag) 

för koppartråden, resistansen mellan koppartråd och mediarör samt den karakteristiska 

impedansen 8 längs ett ledningsavsnitt. 

Nedan ges en översikt och beskrivning av de fysikaliska grunderna för de olika mätningarna 

och underliggande principerna för larm- och övervakningssystemen. Syftet 

med avsnittet är att klargöra de olika metodernas tekniska förutsättningar innan den insamlade 

litteraturen och erfarenheter från fält redovisas. 

Tekniken för larm- och övervakningssystem och för lokalisering av fukt är mer eller 

mindre direkt överförd till fjärrvärmetillämpning från att ha tillämpats inom el, både 

stark- och svagström som tele. 

7.1 Slingresistansen 

Målsättningen med bestämningar av slingresistansen är en kontroll av att larmtråden är 

hel. Mjukglödgad koppartråd, som används som givare, har ett värde för resistiviteten 

på 17⋅10 -3 Ω mm 2 /m (17⋅10 -9 Ωm) vid 20 °C. Resistiviteten är temperaturberoende med 

en temperaturkoefficienten på 0,39 procent per °C, se Tabell 3. 

Tabell 3 Resistansen för en mjukglödgad koppartråd med tvärsnittsarea 

1,5 mm 2 som funktion av temperaturen 

Table 3 The resistance of an annealed copper wire with a 1,5 mm 2 cross-section as a 

function of temperature. 

Temperatur °C Resistansen ohm per 100 meter 

20 1,17 

40 1,26 

60 1,36 

80 1,47 

Dimensionsändringar eller ofullständiga skarvar mellan larmtrådar medför att slingresistansen 

för larmtråden kommer att bli högre än den för en heldragen tråd. 

8 I elkraftsammanhang kallas denna för kabelimpedansen. 

24

7.2 Isolationsresistans 

Isolationsresistansen och isoleringens resistans definieras och är i fysikalisk mening 

som två skilda egenskaper. Liksom luft är PUR-isoleringen inte bara ett termiskt isoleringsmaterial 

utan även en elektrisk isolator. Det finns knappast några fria elektroner 

eller joner som kan delta i ledningen av ström. 

En isolator som PUR är ett dielektriskt material som karakteriseras av: 

o elektriska resistiviteten 

o elektriska permitiviteten (dielektriska konstanten) 

o genomslagshållfastheten, det vill säga det spänningsfall över materialet vid vilket 

materialets förmåga att stå emot en statisk uppladdning bryts ned. 

I de efterföljande avsnitten beskrivs dessa fysikaliska begrepp. 

Elektriska resistiviten är normalt mycket hög och det kan vara svårt att bestämma den 

noggrant genom en likströmsmätning. Mätningar kan genomföras genom att ladda upp 

systemet som en kondensator och bestämma läckströmmen. Mätningar av resistansen på 

ett och samma isoleringsobjekt kan ge olika resultat vid olika mättillfällen (Hellström, 

1980). 

I många praktiska sammanhang räcker det med att konstatera att den elektriska ledaren, 

larmtråden i detta fall, är tillräckligt väl isolerad. Det man mäter i praktiken är isolationsresistansen 

för denna koppartråd till en annan ledare till exempel fjärvärmeledningens 

medierör, eller till jord. 

Vid mätningen används en isolationsprovare (megohmmeter eller ”megger”), ett instrument 

som är anpassat till höga resistanser. En hög spänning används, 1 till 5 kV. 

Mätutrustningen regelbundet kontrolleras och kalibreras för att visa rätt värde och, i förekommande 

fall, att batterierna har tillräcklig laddning. Det är även viktigt att även 

mätsladdarna kontrolleras och att en bra jordpunkt används vid mätningen. 

7.3 Isoleringens resistans 

I många sammanhang karakteriseras ett dielektriskt material med hjälp av en pålagd 

växelspänning, varvid den så kallade komplexa permitiviteten erhålls. Materialet kan 

representeras som parallellkopplade resistanser och kapacitanser. Resistansen svarar 

inte enbart mot ren ledning utan även mot andra förlustmekanismer såsom polarisation 

(von Hippel, 1954). Många material har en molekylstruktur som gör dem till dipoler, till 

exempel vatten, och det kan ta en viss tid för molekylerna att omorientera sig en pålagd 

spänning. Kapacitansen för materialstycket och resistansen beror ofta på den pålagda 

spänningens frekvens. 

25

Figur 4 Ekvivalent elektriskt schema (a) för ett dielektriskt material och 

motsvarande fasdiagram (b). 

Figure 4 Equivalent electrical diagram for a dielectric material (a) and corresponding 

phase shift diagram (b). 

Om en växelspänning, √2 V sin ωt, läggs på materialet där ω definieras som svängningens 

vinkelfrekvens (vinkelhastighet) blir det kapacitiva bidraget till strömmen Ic = jωCV 

och det resistiva bidraget IR = -jI tan δ, där δ definieras som förlustvinkeln. Normalt är 

resistiva bidraget mycket litet och Ic är det dominerande bidraget, I ≈ Ic. Förlustfaktorn 

tan δ beror på konduktiviteten: 

tan δ = k / (ωε0εr) 

där ε0 är dielektriska konstanten för vakuum (8,85·10 -12 F/m) och εr den relativa dielektriska 

konstanten hos materialet. Totala strömmen genom isoleringen uttrycks som: 

I = jωC0V (εr - j εr tan δ) 

Alltså, ur mätningar av förlusterna i isoleringen kan isoleringens resistans bestämmas. 

7.4 Materialdata för isoleringen 

Några uppgifter om den elektriska resistiviteten för torr PUR-isolering har inte kunnat 

hittas inom ramen för denna utredning. Litteraturuppgifter för olika polymera material, i 

till exempel Tefyma eller von Hippels monografi, antyder att värdet för resistiviteten 

finns i ett intervall på 10 5 till 10 15 Ωm. 

26

Dessa värden gäller för ett kompakt material. I verkligheten är PUR-isolering ett 

skummat material med betydligt lägre densitet än materialet PUR. Resistiviteten för den 

skummade PUR-isoleringen är en funktion av de ingående materialens resistivitet, 

blåsningmedlet, PUR och vatten, samt av geometrin. Med geometri avses storlek, 

storleksfördelning, inbördes placering av gascellerna i isoleringen, PUR-skelettets 

utseende etc. 

Elektriska resistivitetens värde för luft anges av CRC Handbook som 4⋅10 13 Ωm (Weast, 

1977). 

I referenslitteratur brukar normalt inte resistiviteten för vatten anges utan i stället anges 

konduktiviteten. I tabell 4 visas variationsbredden på konduktiviteten och resistiviteten 

för olika vattenkvaliteter. 

Tabell 4 Konduktivitet och resistivitet för olika vattenkvaliteter. 

Table 4 Conductivity and resistivity of water with different salt contents. 

Vattenkvalitet Konduktivitet (mS/m) Resistivitet (Ωm) 

Avjoniserat vatten 0,01 10 5 

Spädvatten till fv-nät < 1,0 > 10 3 

Ytvatten 25 40 

Havsvatten 1000 – 4000 1 – 0,25 

Dessa värden skall jämföras med värdet på 17⋅10 -9 Ωm för metallisk koppar och luftens 

värde på 4⋅10 13 Ωm. Resistiviteten hos avjoniserat vatten är för övrigt tillräckligt hög 

och dess dielektriska egenskaper lämpliga för att vatten skall vara intressant som elektriskt 

isoleringsmaterial i elektriska kablar. Försök har även gjorts för denna tillämpning 9 

(Malik m fl, 1997). 

Dielektricitetskonstanten är dimensionslös och dess funktion kan lättast förstås genom 

dess förhållande till andra variabler i en förhållandeekvation. Genom att definiera förhållandet 

mellan kapacitansen hos en kondensator för ett visst dielektrikum med kapacitansen 

hos samma kondensator med luft som har dielektricitetskonstanten 1 erhålls 

den relativa dielektricitetskonstanten ke. 

9 Den praktiska svårigheten är att upprätthålla god kvalitet på vattnet i en vattenfylld kabel. Inläckage av 

salt vatten, syre kan ge snabba korrosionsangrepp och funktionsproblem. 

27

Tabell 5 Relativa dielektricitetskonstanten för vatten, luft och PUR-isolering. 

Table 5 The relative dielectric constant for water, air and PUR-based insulation. 

Material Relativa dielektricitetskonstant, ke 

Luft 1 

Polyuretanisolering 1,2 

Vatten 100 °C 56 



Genomslagshållfastheten är det spänningsfall över materialet vid vilket materialets förmåga 

att isolera upphör. Definitionsmässigt är det en materialegenskap då ett homogent 

spänningsfält lagts över dielektriska materialet. I praktiken är det ett inhomogent och 

lokaliserat genombrott där bland annat geometrin och inhomogeniteter i elektriska fältet 

har betydelse. För gaser har tryck, temperatur, fuktighet (vattenhalt) betydelse. I praktiken 

är de värden som redovisas ett medelvärde över flera mätningar. 

28

Exempel 

För att exemplifiera genomslagshållfastheten anges i figuren nedan, överslagsspänningen 

som funktion av avståndet mellan två sfäriska elektroder i luft. 

(Kuffel E,1985) 

Break down voltage V 

45000 

40000 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Gap spacing [mm] 

Paschen kurva vid överslag i luft vid 20 °C. [14] 

The Paschen curve for dielectric breakdown of air at 25 o C. [14] 

Det är dock flera parametrar som lufttryck, luftfuktighet, temperatur och elektrodernas 

utformning som påverkar överslagsspänningens storlek. Sambandet kan approximativt 

även anses gälla för CO2. 

Vanligen har isolationsmaterial som oljor eller polymera material högre genomslagshållfasthet 

än luft. Litteraturuppgifter om genomslagshållfastheten hos kompakta polymera 

material med en täthet av ca 1000 kg/m 3 ger den ett värde i ett intervall 

10-20 kV/mm. 

Genomslagshållfastheten är den egenskap av PUR-isoleringen som gett 

förutsättningarna för att använda den metod som idag används och som specificerats för 

kontroller vid tillverkning och montage av rör och rörkomponenter. 

För en diskussion av elektriska överslag i olika material hänvisas till till exempel Malik 

m fl (Malik m fl, 1997). 

29

7.5 Larm- och övervakningskrets 

PUR-isoleringen i fjärrvärmerör och rörkomponenter kan i elektriskt hänseende betraktas 

som ett oändligt stort antal parallellkopplade resistanser och kapacitanser mellan 

larmtråd och stålrör. Om en spänning läggs mellan koppartråd och stålrör fås en RCkrets 

10 enligt Figur 5. 

I 

U 

U mät 

R mät 

R C R 

C 

Figur 5 Principschema för ett enkelt larmsystem. 

Figure 5 Schematics of a supervisory moisture detection system. 

Genom att lägga en likspänning 11 mellan larmtråd och stålrör blir det möjligt att mäta 

isoleringens resistans. Den uppmätta resistansen kan då illustreras som summan av ett 

oändligt antal parallellkopplade motstånd, R [Ω]. 

Den totala resistansen kan då tecknas som 1/Rtot = 1/R + 1/R + 1/R + ………..……+1/R 

För att undvika risken för punktkorrosion arbetar de flesta larmsystem med en lågfrekvent 

växelspänning, det vill säga man mäter isoleringens impedans Z [Ω]. Denna är 

avhängig av isolermaterialets totala resistans, den pålagda spänningens frekvens, kapacitansen 

per meter larmtråd och antalet meter tråd. För en torr isolering kan kondensatorinflytandet 

märkas redan vid frekvenser under 50 Hz. Isoleringens impedans kan 

tecknas formelmässigt med följande enheter. 

10 Observera diskussionen av resistivitet och förlustfaktor i avsnittet 7.3 Isoleringens resistans. 

11 Larmenheter som baseras på likspänning bör frånkopplas fjärrvärmerörets larmtrådar då larmenheten 

har larmat för fukt. Närvaro av vatten ger upphov till en materialvandring som kan ge risk för punktkorrosion 

på grund av likspänning genom fuktstället. (Molander, 1983) För att undvika materialvandring 

bör den positiva polen läggas på stålröret. 

30 

Larmtråd 

Medierör

Där f = växelspänningens frekvens [Hz] 

1/R = 1/R + 1/R + 1/R + ………..1/R , R = resistans, på motsvarande sätt som ovan [Ω]. 

C = C1 + C2 +………………….….C , C = kapacitans [F] 

Den totala kapacitansen kan också uttryckas som 

C = kc ⋅ L 

Z = 

1 

R 2 

där kc = kapacitansen per meter larmtråd [F/m] 

L = larmtrådens längd [m]. 

För torr isolering skall isoleringens totala resistans R vara mycket hög, varför dess invers 

1/R blir nära noll och kan försummas i uttrycket för impedansen. Formeln för impedansen 

kan skrivas om som: 

Z = 1 / (2π f⋅ kc ⋅L) [Ω] 

När vatten tränger in i isoleringen mellan medierör och larmtråd påverkar det såväl resistans 

som kapacitans för materialet. En lokal minskning av resistansen påverkar resistansen 

för hela sektionen eftersom resistanserna är parallellkopplade. En lokal ändring 

av kapacitansen, vilket är en konsekvens av vattnets högre dielektricitetskonstant, har 

mycket liten effekt på ledningens totala kapacitans. Detta har också bekräftats med 

praktiska försök (Rundström, 1983). När resistansen minskar, ökar den elektriska 

strömmen genom isoleringen. Om informationen om strömmen över kretsen, som mäts 

som en spänning över ett mätmotstånd, kommer upp till ett förinställt gränsvärde och 

skickas vidare i övervakningssyfte erhålls ett enkelt larmsystem. Vissa larmutrustningar 

använder även den uppmätta resistansen. 

Formlerna ovan ger ytterligare information: 

1 

+( 2 л f C ) 2 

[Ω] 

o Frekvensen i larmsystemets växelspänning har betydelse för impedansen, och därmed 

en avgörande betydelse för gränsvärdet, det vill säga larmgränsen. Om man 

vill mäta aktuell impedansnivå, eller isolationsresistansen med en isolationsprovare 

31 

(1)

är det viktigt att veta vilken mätspänningsfrekvens larmsystemet arbetar med. Ju 

högre frekvens, desto lägre är impedansen. Ett lågohmigt fel kan ”brännas” till ett 

högohmigt fel av isolationsprovarens höga spänning 12 , vilket försvårar lokaliseringen 

av felstället med en pulsekometer, se nedan. 

o Ju längre sträckan är, desto lägre är impedansen. Om data är givna för impedans, 

larmnivå, frekvens och kapacitans per meter larmtråd kan anläggningens larmgräns 

uppnås, trots att isoleringen är torr (Bodin m fl, 1986) om en maximal trådlängd 

överskrids. 

7.6 Mätningar med pulsekometer 

Vid lokalisering av fukt används i regel en pulsekometer eller en impulsreflektometer 13 . 

Principen för detta instrumentet är att en elektrisk puls - en spänning mellan koppartråden 

och medieröret – skickas ut på koppartråden och svaret från tråden registreras. 

Spänningspulsen, som skapar ett elektriskt fält i sin omgivning (PUR isoleringen), laddar 

och tömmer kapacitanserna (materialets dielektriska egenskaper) i isoleringen. Varje 

gång larmtrådens egenskaper eller isoleringens egenskaper förändras reflekteras en del 

av pulsen tillbaka till instrumentet. Det är samma princip som för radar. 

Pulsen färdas längs koppartråd med en hastighet som beror på isoleringens egenskaper. 

De två parametrar som är karakteristiska för pulsekometertekniken är den karakteristiska 

impedansen, Zo och vågutbredningshastigheten, Vf. 

7.6.1 Den karakteristiska impedansen 

Den karakteristiska impedansen mellan koppartråden och medieröret i fjärrvärmeledningen 

motsvarar den så kallade ”kabelimpedansen” i starkströmkablar. Det är impedansen 

för isoleringen mellan larmtråd och en ledare, medieröret eller jord. 

Approximativt kan den karakteristiska impedansen beräknas som för en enkel ledare 

parallell över ett jordplan enligt följande samband: 

Z 0 = 

60 

k e 

ln 

2h 

r 

(2) 

ke = relativa dielektricitetskonstanten, [ ] 

h = avståndet mellan ledarens centrum och jordplanet (medieröret) [m] 

12 

Uppgift från handböcker om felsökning i elkablar (Hellström, 1980, Clegg, 1993). 

13 

På engelska: TDR, Time-Domain Reflectometry. Fortsättningsvis används begreppet pulsekometer för 

denna mätteknik. 

32

= ledarens tvärsnittsradie [m]. 

Parametrarna åskådliggörs även i Figur 6. 

Förändringar i dielektricitetskonstanten, som kan ha orsakats av att vatten trängt in i 

isoleringen eller av att avståndet mellan koppartråd och jordplan varierar, ger således 

variationer i den karakteristiska impedansen. 

Exempel 

Om vi utgår från ett exempel att en oisolerad koppartråd - givaren med en area av 

1,5 mm 2 - i en fjärrvärmeledning är ingjuten i PUR-isolering och placerad 15 mm från 

och parallellt med medieröret blir den karakteristiska impedansen Zo = 200 Ω. Vid en 

förändring med 5 mm åt ena eller andra hållet ändras den karakteristiska impedansen 

± 10 %. 

h 

Figur 6 Enkel ledare över jordplan. 

Figure 6 Illustration of the relation between a conductor and ground. 

7.6.2 Vågutbredningshastighet 

Ledare, koppartråd 

k e relativa dielektricitetskonstanten 

Jordplan 

Vågutbredningshastigheten, som är den hastighet varmed en elektrisk signal förflyttar 

sig längs larmtråden, förhåller sig som omvänt proportionell mot kvadratroten ur den 

relativa dielektricitetskonstanten för isoleringen. Sambandet kan tecknas enligt följande 

formel. 

33 

d

där 

Vf = vågutbredningshastigheten [m/s] 

C = ljushastighet = 3 ·10 8 m/s 

ke = relativa dielektricitetskonstanten [ ] 

Hastigheten på signalen i tråden förändras således när den passerar olika medium med 

olika värde på den relativa dielektricitetskonstanten, oberoende av avståndet till jordplanet. 

En koppartråd genom ett homogent medium ger en bestämd vågutbredningshastighet. 

Tidsavståndet mellan den utsända signalen och den reflekterade representerar 

det dubbla avståndet till defekten eller förändringen. Eller annorlunda uttryckt, 

där 

V f = 

c 

k e 

L = Vf*t/2, 

L = avståndet till den förändring i karakteristiska impedansen som ger ekot [m] 

Vf = vågutbredningshastigheten [m/s] 

t = tidsskillnaden mellan tidpunkt för utsänd och reflekterad signal [s]. 

Här bör påpekas att den karakteristiska impedansen och vågutbredningshastigheten även 

kan påverkas av rördimension och medietemperatur på så sätt att jordplanet, det vill 

säga medieröret, inte plant utan krökt. Likaså är dielektricitetskonstanten temperaturberoende. 

7.6.3 Signaler och reflexer 

(3) 

(4) 

Pulser och flanker 

Från ekometern skickas en signal ut på ledaren, koppartråden. Två typer av signaler förekommer. 

I föreliggande rapport benämns de puls respektive flank beroende på signalens 

utseende. Pulsens och flankens utseende framgår av figur 7. 

Pulsen har en form av en halv sinusvåg. Genom att välja olika pulsbredder erhålls olika 

egenskaper på mätinstrumentet. Med pulser med låg energi finns det möjligheter att se 

vattenfilmer eller vattensamlingar med kort utbredning, men däremot blir räckvidden 

relativt kort. Genom att moderera pulsen kan räckvidden ökas eller minskas och i detta 

sammanhang uppstår en kompromiss av vad man vill uppnå – lång räckvidd och låg 

upplösning alternativt kort räckvidd och hög upplösning. Tillverkarna av mätinstru- 

34

menten har förvalda pulsbredder som ställs in beroende av vilket mätområde –längd – 

som skall mätas. 

Flanken har en form som kan beskrivas som en fyrkantsvåg. Den består av en 

stegspänning med en kort stigtid som behåller sin toppspänning hela den inställda 

mätperioden för att därefter återgå till ursprungsnivån. Alstom Power Flow System AB 

fasta övervakningssystem (Felfinnare) arbetar med denna teknik. 

Pulsbredd 

Mätperiod 

a) Puls b) Flank 

Figur 7 Typsignaler. 

Figure 7 A schematic illustration of the signal pulses used in TDR for leak 

localization. 

Båda fallen innebär att förändringar i kretsens karakteristiska impedans registreras, men 

med olika typer av reflexer. I dagsläget finns ingen branschstandard för dessa instrument 

och vid dokumentation av bilder är kurvorna ej enkelt jämförbara. 

Reflexer 

Pulsen eller signalen dämpas under det att den färdas längs tråden därför att dess energi 

tas upp av isoleringen. En del av pulsen eller flanken reflekteras då pulsen träffar på ett 

stycke isolering med andra dielektriska egenskaper, det vill säga en förändring i larmtrådens 

karakteristiska impedans Z0, enligt formel 2 ovan. 

I Figur 8 nedan visar en fjärrvärmeledning där larmtråden kopplats samman med stålröret 

via en resistans vid trådslutet. 

35 

Stigtid 

Mätperiod

U puls 

Figur 8 Principskiss av fuktindikeringssystem där pulsreflektometri används. 

Figure 8 Illustration of the principle for a supervisory moisture detection system 

where TDR is used. 

De beteckningar som vänds i figuren är 

Upuls = den utsända signalen [V] 

Zo = Isolermaterialets (kretsens ) karakteristiska impedans [Ω] 

R = Slutresistans [Ω]. Kopplas mellan larmtråd och stålrör 

Sambandet mellan reflekterad och utsänd puls skrivs som 

där –1 ≤ P ≤ 1 

Upuls (reflekterad) 

Upuls (utsänd) 

Ledare, koppartråd 

Z 0 

Jordplan, medierör 

= R-Zo 

R-Zo 

36 

= P 

R = Z 0

Man talar om seriefel eller shuntfel: 

o Ett avbrott på koppartråden innebär ett seriefel (öppen krets) och pulsens reflex kommer 

tillbaka med samma tecken på elektriska potentialen som den utgående signalen. 

o Om slutmotståndet R, se figur 8, mellan larmtråd och medierör har samma värde som 

den karakteristiska impedansen Zo erhålls ingen ekobild, reflektionen att utebli, det 

vill säga Upuls(reflekterad) = 0. 

o tt fel i isoleringsmaterialet (PUR-isoleringen), t ex orsakad av en vattenbrygga mellan 

koppartråden och den andra ledaren (stålröret, eller jord i vissa fall) är ett kontaktfel 

eller shuntfel och potentialen för reflexen får motsatt tecken. 

Storleken på reflexen beror på felets storlek, det vill säga lite fukt eller en liten övergångsresistans 

i skarven mellan larmtrådssektioner syns knappast. Ett stort fel, till 

exempel avbrott i larmtråden eller isolering indränkt i mycket salt vatten syns tydligt. 

Med en karakteristisk impedans på cirka 200 Ω borde ett seriefel synas endast om resistansen 

är över några hundratal ohm (Clegg, 1993) och ett shuntfel, till exempel vatten i 

isoleringen, behöver leda till en resistans som är mindre än några hundra ohm för att 

synas. 14 

På en bildskärm erhålls ekobilder som i figur 9, varvid löptiden kan mätas och avståndet 

till felet kan beräknas enligt ekvation 4. 

Avstånd (L) 

Mätområde 


Figur 9 Idealiserade ekobilder av puls – och flanksignaler, avstånd till fel. 

Figure 9 Ideal echos of the two types of signal pulses above. 

14 Erfarenheten från referenslagring är att man kan ofta se skador med betydligt mindre 

resistansavvikelse än några hundra ohm vid ett seriefel: Ett tiotal ohm kan räcka för att det 

skall gå att lokalisera felet. Vid shuntfel kan ”mindre än några hundra ohm” stämma när det 

gäller kortslutning/låg isolation, eller om fukten är av typen ”spaltfukt”. Vid lite större 

fuktmängder kan skador synas från cirka 10-15 Mohm, i vissa fall högre. 

37 

Avstånd (L) 

Mätområde

Impedansavvikelser 

Bredden på signalen har betydelse för hur impedansavvikelsen kommer att synas på en 

bildskärm och utskrifter från instrumenten. I figur 10 åskådliggörs skillnaden i utseendet 

på de olika typerna av signal vid en impedansförändring. 

0 

200 

A1 

150 B 200 

A2 

Mätområde 


Figur 10 Idealiserade ekobilder av puls- och flanksignaler, impedansavvikelser. 

Figure 10 Ideal echos of the two types of signal pulses showing impedance 

differences. 

Med ”puls” erhålls avvikelsen som ett eko där impedansförändring(A1) 200 Ω/150 Ω 

börjar och återgår sedan till ”nollinjen” (A2) fram till att nästa impedansförändring (B) 

150 Ω/200 Ω börjar. 

Med ”flank” erhålls avvikelsen som ett steg nedåt där impedansförändring(A) 

200Ω/150Ω börjar och får en lägre nivå och behåller den ända tills nästa impedansförändring(B) 

150Ω/200Ω börjar. 

Rundström diskuterar teorier för att ta hänsyn till och korrigera för att olika larmfabrikat 

(Rundström, 1983). I bilaga E till Rundströms rapport diskuteras de i korrigeringen antagna 

vågutbredningshastigheterna samt karakteristisk impedans för en enkel ledare 

ovanför ett jordplan. Av detta framgår betydelsen av larmtrådens diameter och avstånd 

till stålröret (jordplan) för att reducera antalet störmoment vid läcklokalisering. Ekobild 

och vågutbredningshastighet kan även påverkas av rördimension och medietemperatur, 

varför man vid varje läcklokalisering bör kontrollmäta från en mätpunkt så nära läckstället 

som möjligt. 

38 

200 A 150 B 200 

Mätområde

I praktiken kommer sällan bilden av puls från instrumentet och svar från larmtråden att 

vara så tydlig som i exemplen i litteraturen. Signalen dämpas, flera reflexer stör varandra, 

brusnivån 15 blir högre. 

15 

Litteraturen om fellokalisering i elkablar anger att närvaron av vatten i isoleringen kännetecknas av en 

brusig reflex (Clegg, 1993). 

39

8 Försök, tester och gränsvärden 

Från omkring år 1977 fram till år 1991 publicerades rapporter från FoU-arbeten som 

finansierats av bland annat Stiftelsen för Värmeteknisk Forskning (Värmeforsk) och dåvarande 

Byggforskningsrådet (BFR). Den äldsta dokumentationen som identifierats är 

en marknadsinventering från år 1977 och den första jämförande testen av olika fabrikat 

genomfördes på Studsvik AB i samband med test av fjärrvärmeledningar. Resultaten 

publicerades år 1980, varför försöken torde ha varit en följd av den tidigare nämnda 

marknadsundersökningen. 

Under senare tid har forskningsaktiviteten inom området varit begränsad. Detta beror 

troligen på att tekniken i slutet av 1980-talet har bedömts vara en kommersiell teknik 

och att det hade utvecklats en praxis för både teknik och system. Den statliga finansieringen 

av denna typ av försök upphörde i stort sett i slutet av 1980-talet. Den sista större 

utredningen inriktat på ämnet redovisades 1986. Indirekt har ämnets berörts genom att 

vattenkvaliteter diskuterats i en rapport om inläckage av vatten genom otät mantelrörskarv 

16 (Bergström, Nilsson och Sällberg, 2001). 

Parallellt har även undersökningar genomförts av företagen som tillverkar larmsystem 

eller fjärrvärmerör. Under senare år har inga utredningar utförts för att klarlägga frågeställningar 

inom ämnet. Den utveckling som ändå tros ha utförts kan ha skett hos tillverkare 

av instrument och övervakningssystem. Utvecklingen har då inriktats mot att 

tillämpa och förfina tekniken, i första hand lokalisering av läckage. Den har främst bestått 

i att lösa problem kring enskilda frågor och positionering kring en praxis eller tekniklösning 

snarare än att finna branschgemensamma lösningar. Erfarenheterna som då 

erhållits har integrerats i den kommersiella produkten och de anvisningar som finns utarbetade 

för dess handhavande. 

Energiföretag, tillverkare och företag som utvecklat fjärrvärmerör och larmsystem har 

också lagt ned mycket arbete på larm- och övervakningssystem men av de intervjuer 

som gjorts, för att komplettera svaren i det frågeformulär som tagits fram inom uppdraget, 

har det generellt visat sig att få genomförda arbeten dokumenterats. Av intervjusvaren 

framgår att det underlag och den dokumentation som beskriver hur och under vilka 

förhållanden undersökningen är gjord är bristfällig och spårbarheten går förlorad. Likaså 

saknas uppgifter om instrument och instrumentnoggrannhet. Generellt innebär 

detta förhållande att relevansen i enskilda mätningar kan ifrågasättas och att resultat från 

enskilda mätningar inte kan sammanställas för till exempel att få ett större statistiskt underlag 

för utvärdering och slutsatser. Frågeformuläret har skickats till tillverkande företag 

av såväl fjärrvärmerör som fuktövervaknings- och mätsystem, energiföretag, montage 

och läcksökning företag entreprenörer. Ingen i gruppen energiföretag har redovisat 

tester och försök utförda i laboratoriemiljö alternativt resultat från försök genomförda i 

fält. Orsaken till detta kan vara att testerna inte uppfyller kraven på spårbarhet som efterfrågats 

eller att de personer som genomfört försöken har slutat inom företaget och att 

dokumentationen på detta sätt inte finns kvar. Flera energiföretag har redovisat instruk- 

16 Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv, Svensk Fjärrvärme FOU 2001:51 

40

tioner för installation av kulvertlarmsystem som komplettering till Svensk Fjärrvärmes 

Tekniska bestämmelser 17 . 

8.1 Försök och tester 

De undersökningar som rapporterats har behandlat följande frågor: 

o inverkan av medierörets rostskikt på isolationsresistansen i torrt och fuktigt tillstånd 

o långtidseffekter av PUR-hud på larmtråd och medierör 

o tester av larmskena av PUR med NaCl inkluderande aktivatorns ytstorlek 

o inverkan av byggfukt (fukt i fjärrvärmerörens ändytor) 

o vattenupptagningsförmåga och urlakning av elektriskt ledande joner (hygroskopisk 

filt, PUR- och saltindränkt skena) vid 83 o C 

o mätning av resistansen mellan tråd och medierör nedsänkta i vatten som funktion av 

vattenkvalitet och exponerad längd 

o undersökning av överslagspänning mellan koppartråd och stålrör i PUR-isoleringen 

o oxidering av larmtråd och medierören om de utsätts för vatten i isoleringen 

o korrosion i system med likspänning 

o drag- och brottprov på skarvade larmtrådar – undersökning av skarvningsmetod 

o experimentell mätning av löphastigheter 

o simulering av läckor och tid till läckageindikation 

o jämförande test mellan några elektroniska larmsystem i samband med test av 

fjärrvärmeledningar 

Av de rapporter som samlats in innehåller få rekommendationer om lämpliga gränsvärden 

för larmsystemen. 

Funktionen hos ett larm- och övervakningssystem är att övervaka en sektion av ett fjärrvärmenät, 

känna av närvaron av fukt och larma när fukt förekommer. Den huvudsakliga 

frågan är därför om systemet har erforderlig känslighet för fukt. En konsekvensfråga är 

om ett ”utslag” i övervakningssystemet som ger ett larm är tillräckligt betydande för att 

kunna lokaliseras med pulsekometern. 

8.1.1 Slingresistans 

Rundström och Schleimann-Jensen har undersökt hållfastheten i koppartrådar och 

skarvmetoder i olika utföranden genom bland annat drag- och bockprov (Rundström 

och Schleimann-Jensen, 1984). Resultaten påvisade inte några större mekaniska svagheter 

i skarvar eller trådar. 

17 

Svensk Fjärrvärme, FVF D:207 Fuktövervakning Tekniska bestämmelser för fuktövervakning i 

fjärrvärmekulvert, Februari 2002. 

41

8.1.2 Fuktdetektering 

Enkla överväganden om isoleringens impedans, se tidigare avsnitt 7.5, leder till 

slutsatsen att fuktens närvaro kommer att märkas först på isoleringens resistans, vilken 

mäts med växelström med låg spänning. Fuktens påverkan på kapacitanserna i 

mätningar med växelspänning må vara betydande, men eftersom dessa kapacitanser är 

parallellkopplade är känsligheten låg. Detta har också bekräftats i praktiska försök 

(Rundström, 1983). 

Av betydelse för funktionen är således inverkan av fukt eller vatten på isoleringens resistans 

och inverkan av ytskiktet hos medierör och larmtråd. Materialdata för PUR och för 

vatten har återgivits ovan. Den elektriska konduktiviteten hos vatten är en funktion av 

antalet elektriska joner i vattnet (salthalten) – ju fler joner (högre salthalt), desto större 

värde har konduktiviteten. Medan vatten i marken kring fjärvärmeledningar har en 

jämförelsevis hög salthalt, kan vattnet i medieröret ha en betydligt lägre konduktivitet 

om det är avsaltat och avgasat. Se även Faktarutan Vattenkvaliteter i fjärrvärmenät. 

42

FAKTARUTA 

Vattenkvaliteter i fjärrvärmenät 

Förutsättningarna för en låg invändig korrosionsnivå i ett fjärrvärmenät är att fjärrvärmevattnet har ett 

lämpligt pH-värde, en låg halt av löst syre samt en låg elektrisk konduktivitet (en låg salthalt). 

Fjärrvärmevattnets kvalitet beror på behandlingen av vattnet som cirkulerar i ledningarna och av tillsatsvattnet 

som tillförs nätet för att kompensera för förluster. Råvatten eller renvatten (till exempel 

dricksvatten) av tillräcklig god kvalitet kan användas under förutsättningen att behovet av tillsatsvatten 

är lågt. Är systemet tätt kommer korrosionen att avstanna när syret i vattenvolymen har förbrukats. 

Det innebär att en minsta behandling är att justera pH till ett värde i intervallet 9-10 och att vidta 

åtgärder för att undvika tillförsel av syre till vattnet. 

Valet av vattenkvalitet och av behandling av vattnet till fjärrvärmenätet styrs i hög grad av tillgången 

till vatten och av systemfrågor. I praktiken kan förhållanden i fjärrvärmesystemet, till exempel i 

produktionsanläggningen, kräva en högre vattenkvalitet, t ex avsaltat vatten. Det kan vara praktiskt 

att använda detta för att, dels slippa ha två olika vattenbehandlingsanläggningar, dels undvika 

skador i produktionskretsen om fjärrvärmevattnet skulle råka läcka över dit. 

Detta innebär att fjärrvärmevattnets kvalitet i svenska näten varierar ganska mycket. I små anläggningar 

används avgasat råvatten, avhärdat om tillgängliga vattnet är så pass hårt att beläggningar på 

värmeväxlare kan befaras. Konduktiviteten är jämförelsevis hög. Då nätet kopplade till en kraftvärmeanläggning 

fylls det med avgasat, avsaltat vatten, till exempel pannvatten. I det förra fallet har 

vattnet samma konduktivitet som råvattnet eller renvattnet. I det senare fallet har tillsatsvattnet 

samma konduktivitet som kraftvärmeanläggningens vatten. Inläckage av vatten från sekundärsystemen 

eller från kundanläggningar innebär ett tillskott av vatten med högre konduktivitet. System som 

spädmatas med avsaltat vatten kommer därför att ha vatten med en något högre konduktitvitet än 

tillsatsvattnet. 

Fjärrvärmevattnet kommer därför att a priori ha en konduktivitet mellan cirka 0,01 mS/m, ett riktvärde 

för högtryckspannor, och cirka 25 mS/m vilket motsvarar ett salt ytvatten. Eftersom lut eller eventuellt 

annat alkaliseringsmedel doseras till vattnet för att justera pH (samt möjligen även andra kemikalier 

som till exempel syrereducerande medel eller pyranin) är lägre gränsen, 0,01 mS/m, en något för låg 

uppskattning. 

Uppgifter om behandling och konduktivitet för fjärrvärmevattnet har begärts från ett tjugotal fjärrvärmesystem. 

Ett rimligt intervall för fjärrvärmevattnets konduktivitet är alltså 1-50 mS/m. 

Konduktivitet för fjärrvärmevattnet (mS/m) och behandling av tillsatsvattnet. 

Källa Projektresultat 

Conductivity of District Heating water (S/m) and water treatment equipment used 

System Fjärrvärmevattnet 

normalvärde 

Fjärrvärmevattnet 

börvärde 

43 

Tillsatsvattnet 

normalvärde 

Tillsatsvatten 

börvärde 

Tillsatsvatten, 

behandling 

Göteborg 11 Inget Blandat stadsvatten 

och 

avsaltat vatten 

Ljungby 40 600 

Luleå 3 3,5 1 1 Avsaltning och 

kemisk avgasning 

Jämtkraft 10 10 Avhärdat 

Växjö 12 1 0,2-0,5 Totalavsaltning 

Hallstahammar 30 26 

Västerås ca 10 1 0,2-0,7 Totalavsaltning 

Helsingborg ca 4 3-10 

1 högt värde på grund av inläckage i fjärrvärmesystemet.

I som benämnts orienterande försök har Rundström och Schleimann-Jensen sänkt ned 

en fjärrvärmerörsattrapp, ett plattjärn, en koppartråd och distanselement emellan, till 

olika djup i en behållare med vatten av varierande konduktivitet. Även om resultaten 

inte direkt kan överföras till det verkliga systemet, PUR-isolering indränkt i vatten med 

olika konduktiviteter, demonstrerar de omfånget i det konduktivitetsintervall som gäller 

för larm- och övervakningssystemet, Figur 11. 

ohm 

100000 

10000 

1000 

100 

10 

1 

59 mS/m 16 mS/m 4,5 mS/mm 0,12 mS/m 

0 10 20 30 40 50 60 

Längd i vatten, cm 

Figur 11 Resistansmätningar för fjärrvärmerörsattrapp i vatten. 

Figure 11 Measurements of the resistance for model District Heating piping in water. 

För ett vatten med hög konduktivitet är resistansen i uppställningen låg, men för ett avsaltat 

vatten, den översta kurvan, är resistansen betydligt högre. Det antyder att systemets 

känslighet för fukt är betydligt lägre för ett avsaltat vatten i medierören än för ett 

vatten som trängt in från omgivande mark eller för ett fjärrvärmevatten som bara avhärdats. 

Det är också en återkommande fråga i debatten över larmgränser. Det som kan för 

övrigt noteras i figuren är att ju längre sträcka som exponeras för vatten, desto lägre resistans, 

även om sambandet inte är särskilt stort. 

För att få upp känsligheten för fukt kan man försöka se till att tillräckligt mycket elektriskt 

ledande joner tillförs till det vatten som trängt ut från medieröret för att vattnets 

låga konduktivitet inte blir ett hinder. Genom att skapa en större våt yta mellan vatten 

och koppartråd eller större fuktpåverkad volym ökas också känsligheten. En teknik är 

att införa ytterligare en komponent – aktivator - i skarven mellan fjärrvärmerör och 

larmtråden. Dessa kan utgöras av en hygroskopisk filt eller skena. Även försök med 

saltpreparerade larmskenor har också genomfört. Rundström och Schleimann-Jensen 

jämförde objekt utrustade med en aktivator preparerad med salt respektive objekt utan, 

det vill säga vanlig PUR-isolering, med avseende på vattenupptagningsförmåga och urlakning 

av elektriskt ledande joner. Provbitar med en bestämd volym urlakades under 

24 timmar i vattenvolym med känd begynnelsekonduktivitet och vid temperaturen 

44

83ºC 18 . Efter 24 timmar bestämdes mängden urlakade joner och vattenupptagningsförmågan. 

Det konstaterades att den saltpreparerade aktivatorn hade avgivit flest joner, 

följd av den hygroskopiska filten och sist vanlig PUR-iolering. Vid högre temperaturer 

kan PUR-isoleringen förväntas avge ytterligare joner genom hydrolys och bidra till en 

snabbare urlakning av joner, och därmed till en högre konduktivitet för vattnet. 

Ur en analys av försöken ovan drogs slutsatsen att den då använda larmgränsen 120 Ω 

krävde betydande mängder fukt om vattnet har normal låg konduktivitet och om ingen 

larmaktivator används. Till detta bör dock tilläggas att i utredningen har inte konduktiviteten 

hos utifrån kommande vatten diskuterats. Ur korrosionssynpunkt ifrågasattes 

dock användandet av kloridjoner (NaCl) som aktivatorsalt. Riskerna för lokal korrosion 

med avseende på urlakade kloridjoner observerades, speciellt vid läckage genom manteln 

eftersom syre då tillförs till korrosionsprocessen. Olika systemlösningar för larmskenor 

med natriumklorid som salt har studerats vid företagsinterna utredningar. Resultaten 

från dessa försök är inte relevanta då sådana larmskenor inte förekommer på 

marknaden idag. Produkten som sådan togs tidigt bort från marknaden. 

Sambandet mellan resistansen och karakteristiska impedansen för fuktig isolering har 

undersöktes i ett orienterande försök med hjälp av en isolerskål av mineral i vilken vatten 

injicerats (Rundström och Schleimann-Jensen, 1984). Resultatet av detta försök visade 

att larmgränsen kan väljas till minst 1,0 kohm. För larmenheter som mäter isoleringens 

impedans med en pålagd växelspänning bör även en högsta tillåtna larmgräns 

sättas om den reella larmgränsen för fukt skall bli oberoende av den i övrigt torra kulvertens 

längd (kapacitans). 

Den maximala larmgränsen rekommenderades till max larmgräns 2500/f kΩ där f är den 

pålagda växelspänningen frekvens (Rundström och Schleimann-Jensen, 1984). I en senare 

rapport ändrades rekommendationen till 3000/f kΩ. Detta samband torde ge en tillräcklig 

marginal för att undvika falsklarm på grund av det kapacitiva bidraget till den 

uppmätta impedansen. Det bör observeras att rekommendationen är längdberoende. Rekommendationen 

är satt utifrån praktiska erfarenheter från felsökning där det visat sig 

att det största avståndet mellan två larmenheter inte bör överstiga 1000 meter. 

Rundström och Schleimann-Jensen redovisar en rekommendation på gränsvärde för 

system med och utan larmaktivator: 

Larmaktivator: Hygroskopisk filt larmgräns 120 ohm eller pulseko (larmtråden bör 

läggas ca 15 mm från medieröret för att ge karakteristiska impedansen ett värde på 

200 Ω). 

Ingen aktivator: skena minst 1,0 kΩ. 

I frågan om fuktens utbredning och systemets känslighet ingår även frågan om byggfukt, 

det vill säga den fukt som tagits upp av isoleringen innan ledningen monterats fär- 

18 Denna temperatur hade valts med tanke på de dåvarande årsmedeltemperaturerna i fjärrvärmenäten. 

45

digt. Ett enstaka försök har genomförts i laboratorium av Bodin m fl (Bodin m fl, 1987). 

Vid detta försök preparerades proven genom att fjärrvärmerörets ändytor låg tre veckor i 

20ºC vatten (± 2ºC), varefter montage genomfördes i direkt anslutning till att fjärrvärmeröret 

togs upp ur vattnet. Efter skarvningen mättes PUR-skummets impedans under 

fem dygn och jämfördes med den hos tre skarvar som förvarats torrt. Inga skillnader 

kunde iakttas mellan de torra skarvarna och den fuktiga skarven: uppmätta värden låg 

på samma nivå. En tolkning kan vara dels att den höga andelen slutna celler utgör gott 

hinder för vattenupptagning om vattentemperaturen är låg, dels att förändringarna av 

kapacitansen inte är mätbara vid lokal fuktinträngning. Byggfuktens inverkan redovisas 

dock av Ljungqvist m fl inte med avseende på larmfunktion utan med avseende på 

PUR-skummets kvalitet (Ljungqvist m fl, 1987). 

Isolationsresistansen beror inte endast på den torra eller våta PUR-isoleringens egenskaper, 

utan även på de övergångsresistanser som finns i gränsytorna mellan isoleringen 

och såväl medierör som larmtråd. Detta har till exempel påpekats av Rundström och 

Schleimann-Jensen. I fyra företagsinterna utredningar har tester genomförts för att få en 

uppfattning inverkan av olika parametrar som rostens påverkan på ledningsförmågan, 

inverkan av oxidering av larmtråd och rörytor om de utsätts för vatten, inverkan av PUR 

hud på larmtråd och medierör etc. 

I det test som genomförts för att studera inverkan av rostens påverkan på ledningsförmågan 

– konduktansen [mS/cm] som definieras som inverterade värdet av resistansen 

[kΩ] – vid fukt har olika prov genomförts, dels på blankslipat yta, dels på ett rostangripet 

medierör. Det noterades i testrapporten att medieröret var rostskyddsmålat med en 

elektriskt isolerande färg och så länge färgen var intakt kunde inte larm erhållas även 

om kulverten var helt vattenfylld. Resistansmätningar på torr yta gav hög resistans vilket 

visar att rost i torrt tillstånd är en bra isolator men att minsta fuktmängd på rostyta 

absorberades snabbt och rosten blev elektriskt ledande. 

Även försök har genomförts för att bedöma skumningsresultaten kring skenan. Vid 

dessa försök konstaterades att vid skumningen har skenan lyft från stålröret i alla punkter 

utom där tejp suttit samt att PUR-isoleringen har varit porös mellan skena och stålrör. 

Vidare konstaterades att den momentana höjningen av isolationsmotståndet efter 

skumning troligen kan förklaras av att ett PUR-skikt bildas mellan skena och stålrör och 

att denna fungerar som isolator. I ytterligare ett test med larmtråd med PUR-hud har den 

relativa resistansförändringen uppmätts som funktion av tiden. Tråden har i detta fall 

varit nedsänkt i ett vattenbad med temperaturen 50 ºC. Avståndet mellan larmtråd och 

medierör var konstant. Mätningarna pågick under en månad och den relativa resistansförändringen 

som var 1 då mätningen påbörjades uppmättes till 0,15 vid perioden slut. 

Vid högre temperaturer erhålls förmodligen ett snabbare förlopp, men man konstaterar 

att tendensen är tydlig. Under mätningarna mättes dock inte eventuella förändringar i 

vattnets konduktivitet. 

I en test från 1987 mättes impedansen mellan koppartråd och medierör bland annat för 

att studera inverkan av: 

46

• vattnets konduktivitet 

• PUR-hud på larmtråd respektive mediarör 

• aktivatorns ytstorlek 

• larmtråd med strumpa av glasfiber 

Mätningarna genomfördes så att ett specifikt avstånd mellan larmtråd och medierör 

ställdes in och aktuell kapacitans och resistans avlästes liksom vattnets konduktivitet. 

Larmtrådarna och medierörer var nedsänkt i ett vattenbad och längderna skulle motsvara 

förhållandena vid en fjärrvärmeskarv med 0,5 meter mellan rörändarna. Konduktiviteten 

på vattnet var cirka 10 mS/m. Försöket i detta fall avspeglar en helt vattenfylld 

fjärrvärmeskarv. I de fall som PUR isolering har ingått i försöken har detta varit som ett 

tunt ytskikt för att studera inverkan av gjuthud på larmtråd och medierör. 

Resultaten från provet visas i nedanstående tabell. 

Tabell 6. Resultat från försök med ytbeläggningar. 

Table 6 Results from experiments where different surface treatments were used. 

Provuppställning Uppmätt resistans, Ω 

Blankt mediarör, Dy 114 mm Larmtråd 72 

Blankt mediarör, Dy 114 mm Larmtråd med strumpa 940 

Blankt mediarör, Dy 114 mm Larmtråd med PURhud 11 000 

PURskum på mediarör, Dy Larmtråd 300 

114 mm 

Platt järn 0,5 m * 0,02 m Larmtråd 180 

Tråd Ø 2,1 mm Larmtråd 1300 

Följande kommentarer gavs till de erhållna resultaten. 

• Vattnets resistans är den parameter som minst inverkar på det totala isolationsmotståndet 

mellan medierör och larmtråd. 

• PUR-hud på larmtråden ökar resistansen avsevärt. 

• En skyddande glasfiberstrumpa på larmtråden ger en klar förbättring av ledningsförmågan. 

Orsakerna till detta anges vara att PUR-huden inte fäster lika bra mot strumpan som mot 

naken larmtråd. 

8.1.3 Överslagspänning mellan koppartråd och stålrör i PUR-isoleringen 

I Tyskland har ett isolationstest genomförts för att studera överslag mellan koppartråd 

och stålrör i ett fjärrvärmerör med polyuretanisolering (Stadtwerke Bielefeld GmbH, 

1999). Resultatet har i ett provprotokoll delgivits WG11. I den följande figuren 12 redo- 

47

visas överslagsspänningen som funktion av avståndet mellan koppartråden och stålrör, 

isolertjockleken. Som jämförelse visas även Paschens kurva för överslag i luft mellan 

två sfäriska elektroder (Kuffel och Zaengl, 1984), se tidigare avsnitt 7.4. Paschens 

ekvation kan även gälla som en approximation även för den tidigare använda drivgasen 

CO2. Skillnaderna i geometri och material i de båda försöken gör att resultaten inte är 

jämförbara. Paschens kurva är konstruerad utifrån överslag mellan två sfärer. Även 

luftfuktighet, tryck och temperaturer är parametrar som påverkar resultatet. 

Överslagsspänning [V] 

45000 

40000 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Avstånd mellan elektroder [mm] 

Figur 12 Överslagsspänning som funktion av avståndet mellan två elektroder a) 

luftgap mellan två sfäriska elektroder i luft med temperaturen 

20 °C och b) avstånd mellan koppartråd och stålrör i ett fjärrvärmerör 

med PUR isolering. 

Figure 12. Dielectric breakdown voltage as a function of distance between two 

electrodes. Curve a): air gap between two spherical electrodes in air at 20 o C 

and curve b): distance between a copper wire and the steel pipe in a DH 

piping with PUR insulation. 

Erfarenheten från försök med kompakta polymera material är att genomslagsspänningen 

ligger mellan 10-20 kV per mm. Den låga genomslagshållfastheten för PUR som erhållits 

i försöken (Stadtwerke Bielefeld GmbH, 1999) i förhållande till Pachens kurva är 

inte trovärdig och nya försök bör genomföras för att verifiera resultaten. Dessa försök 

bör genomföras med aktuell geometri och kan utföras med luft och PUR-isolering med 

olika avstånd mellan tråd och medierör. 

48 

a 

b

Slutsatsen av resonemanget ovan är emellertid att resultatet från tester i samband med 

tillverkning och montage med 5 kV respektive 1 kV ger en uppfattning om tråden ligger 

an eller i omedelbar anslutning till stålröret. Resultaten visar att det är relativt små marginaler 

för att koppartråden skall komma så nära stålröret att det vid temperaturrörelser i 

ledningen, rörelser i mark etc skall ge upphov till en eventuell indikation till kortslutning 

mellan koppartråd och stålrör. För att kunna verifiera att avståndet mellan larmtråd 

och medierör är minst 10 mm, enligt den standard som föreslås, krävs mycket hög 

spänning eller andra mätmetoder, se även avsnitt 10 Förslag till tester och försök. 

8.1.4 Fuktlokalisering 

Löphastigheten hos olika ledare har studerats av Rundström och Schleimann-Jensen, det 

vill säga larmtråd samt elkablar som användes som överkopplingar (Rundström och 

Schleimann-Jensen, 1984). På grund av skillnader i elektriska egenskaper i det omgivande 

materialet är löphastigheten betydligt högre i fjärrvärmerör än i elkablar. Experimentellt 

har skillnaden uppmätts till cirka 30–60 procent högre. 

Rundström och Schleimann-Jensen påtalar att ett lämpligt värde på larmgräns är en avvägning 

mellan önskemål om små fuktmängder vid larm och möjligheter att med pulsekometermetoden 

lokalisera läckan. Frågeställningen blir således: Vilket är sambandet 

mellan resistansen och karakteristiska impedansen för en fuktig isolering? 

Ett antal larmenheter har undersökts av Rundström med avseende på larmgränser och 

hysteres, larmgränsen för slinga samt även vågutbredningshastigheten V/2, vilken diskuterades 

för hopkopplade system (Rundström, 1983). 

8.1.5 Erfarenhet i full skala och i fält 

Ett antal försök har genomförts i pilotskala på nedgrävd ledning (Idebro m fl, 1980). I 

den diskussion som följt påpekades att flera faktorer spelar in vid ett läckage för tiden 

till larm. Det sägs att det kan ta avsevärd tid innan inläckande vatten når larmtråden och 

stålröret. Om man också betänker att det kan behövas fukt längs koppartråden på en 

sträcka på cirka 0,4 meter ökas tiden ytterligare. Det är bara i denna rapport som fuktutbredningen 

längs en larmtråd diskuteras. 

För att studera vatteninträngningens inflytande på impedansminskningen har prov och 

mätningar gjorts på tre olika fabrikat av fjärrvärmerör under simulering av yttre och inre 

läckage (Rundström och Schleimann-Jensen, 1984). I en provuppställning har även en 

fjärrvärmerör med fyra larmtrådar studerats. Vidare har fjärrvärmerörens hopkopplingsmöjligheter 

studerats genom att koppla samman fjärrvärmerören från tre fabrikat 

till en gemensam sluten larmtrådsslinga. Slingans pulsekobild har sedan iakttagits, vidare 

har slingan använts för att få ett grovt samband mellan karakteristisk impedans 

(eko) och resistansen i ett fuktställe. I samma provtillfälle simulerades även läckor i en 

försöksuppställning. Detta gjordes genom att nipplar anslöts axiellt mitt på skarvhyl- 

49

sorna. Till nipplarna tillfördes under tryck färgat vattenledningsvatten. Under ett antal 

driftsperioder bevakades impedansförändringen manuellt och genom inkopplade larmenheter. 

Liknande läckförsök har även gjorts på Energiverken i Göteborg (LEL 1982). 

Dokumentation från detta försök har emellertid inte gått att finna. 

Det bör noteras att tiden till larm inte bara bestod av larmaktivatorernas egenskaper utan 

också av skarvisoleringens egenskaper som densitet och vattenupptagningsförmåga men 

också av läckagevägarna i form av spalter i skarven. Vid jämförande resultat drogs slutsatsen 

att läckagevägarna har ett avgörande inflytande på tiden till larm. 

Bodin med flera har analyserat larmnivåer (impedans) i fält (Bodin m fl, 1986). Resultaten 

visade att den då vanligast förekommande larmnivån 30 kΩ knappast var tillräckligt 

hög för att ge en nöjaktig täckning av förekommande inläckage av fjärrvärmevatten. 

Mätningarna har gjort vid inifrån kommande läckage. Resultatet visar att en högsta impedans 

på 60 kΩ krävs för att täcka 80 procent av alla så kallade svetsläckor på grund 

av att fjärrvärmevattnet i många nät är avluftat och avsaltat. Undersökningen har gjorts 

med en bärbar pulsekometer. 

Resistansen mellan larmtråd och stålrör har också mätts i modellförsök (Bergström, 

2001). Bland annat visades att det kan vara tillräckligt med en tunn vattenfilm i hålrum 

för att ledningsmässigt förbinda ståltråd och larmtråd och ge signal om låg resistans. En 

faktor som ökar resistansen är den oxidering som sker med tiden av både larmtråd och 

stålrör, likaså har andra faktorer som temperaturen och hur stor mängd joner som finns 

löst i vattnet betydelse. Se FAKTARUTAN Vattenkvaliteter i fjärrvärmenät i avsnitt 

8.1.2. Då larmtråd och stålrör står i kontakt med varandra genom vattnet har temperaturen 

på vattnet betydelse för den uppmätta resistansnivån. En högre vattentemperatur gör 

att resistansen minskar. Bergström har även experimentellt och beräkningsmässigt visat 

att resistansnivån kan variera som en konsekvens av andningseffekten vid ett läckage. 

Andningseffekten uppstår när temperaturen i ett fjärrvärmerör varierar och ett hålrum 

står i förbindelse med markvatten via t ex skadat mantelrör. Andningseffekten innebär 

att vatten pumpas in och delvis torkas ut i hålrummet i takt med att temperaturen varierar. 

Effekten blir att övervakningssystemet vid vissa perioder ger larm men under andra 

perioder ger systemet inte någon larmindikering. På sikt kommer dock skarven att vattenfyllas 

och ge ett kontinuerligt larm. 

Simulering av inre läckage har även genomförts. Vid inre läckage är lakvattnets 

konduktivitet av avgörande betydelse för resistansminskningen. Vanliga värden på 

fjärrvärmevatten i de olika fjärrvärmenäten framgår i ovan refererade FAKTARUTAN. 

50

8.1.6 Hur står sig resultaten 

Vad är det för förändringar som har skett sedan dessa försök har genomförts och som 

kan påverka och förändra des slutsatser som dragits. 

I princip ser vi två förändringar som: 

• Det är idag en annan typ av drivgas i PUR-isoleringen än vad som fanns när ovanstående 

försök och tester genomfördes. Eftersom den senaste större utredningen är daterad 

1986 har samtliga genomförda försök gjorts med PUR isolering med freon som 

drivgas. Undantaget är modellförsöken för vattenläckage genom otät mantelrörskarv 

(Bergström 2001) 

Tabell 7 Tidsperioder för olika typer av drivgaser för tillverkning av PUR 

isolering i fjärrvärmerör. 

Table 7 When were different foaming gases used to manufacture PUR insulation in 

District Heating piping. 

Drivgas för 

tillverkning av PUR 

isolering i 

fjärrvärmerör 

Använd för tillverkning under tidsperioden 

Freoner Före Montrealprotokollet 1987 användes hårda freoner, till 

exempel CFC 11 som blåsmedel vid tillverkning av PURisolering. 

Protokollet ledde snabbt till olika lagar i olika länder 

och successivt fasade tillverkarna ut CFC11 ur tillverkningen. 

Slutprodukten av den cyklopentanblåsta isoleringen 

innehåller cirka 70 % CO2. 

CO2 och mjuka freoner Under en mellanperiod CO2 introducerades som blåsmedel. 

Parallellt med CO2 förekom även mjuka freoner som blåsmedel. 

Cyklopentan Idag användes företrädesvis någon form av pentan vid tillverkning 

av PURisolering för fjärrvärmeledningar och rörkomponenter. 

Slutprodukten av den cyklopentanblåsta isoleringen 

innehåller cirka 70 % CO2. 

• Möjligheterna idag är mycket större att samla in, lagra, bearbeta och analysera data. 

Detta innebär att större datamängder hanteras och möjligheter att under längre tidsperioder 

samla in data för att upptäcka förändringar. 

51

8.2 Gränsvärden 

I standardiseringskommittén CEN/TC107/WG11:s standard pr EN 14419 finns 

anvisningar om att tillverkningskontrollen av detaljer skall bestå av elektrisk 

kontrollmätning av larmtråden samt isolationstest (CEN, 2001). 

Följande riktvärden anges: 

o Larmtrådsmätning (slingtest) skall ske vid

Gränssvärdena för larmnivåerna har successivt ändrats. Värdet på den resistans som utlöser 

larm har i allmänhet sänkts från 120 Ω till flera olika larmnivåer 60, 30, 15 och 5 

kΩ för att kompensera för olika vattenkvaliteter (Bolin et al, 1987). För inläckage av 

fjärrvärmevatten som ofta har en låg strömledande förmåga bör larmnivån ligga på 

60 kΩ speciellt för system utan aktivator (filtar och skenor). Vidare föreslogs att larmsystemet 

borde ha minst tre larmnivåer vilket gav en möjlighet till att registrera hastigheten 

med vilken resistansen förändras. Anledningen till höjningen är att isoleringens 

kvalitet förbättrats. 

Då larmgränserna höjs, kommer den torra fjärrvärmerörisoleringens kapacitans få ett 

allt större inflytande på den registrerade impedansen för isoleringen och det kan i extrema 

fall innebära att larm kan erhållas för ett torrt ledningsavsnitt om ledningen är 

lång och tillverkaren valt en högfrekvent spänning. Detta har teoretiskt utretts (Bolin et 

al, 1987) och resultatet sammanfattas i avsnitt tidigare 7.5 Larm- och 

övervakningskrets. 

Från ÅF-SIFU har följande tabell hämtats avseende elektrisk kontroll av fjärrvärmerör. 

Denna har kompletterats med avseende på erhållna uppgifter från tillverkare av larm 

och övervakningssystem. 

De kontroller och gränsvärden gäller för att kraven för att övervakningssystemet skall 

larma finns beskrivna i tidigare avsnitt 5 Statusbedömning av larmtrådar. Dessa krav 

sammanfattas i tabell 8. 

Tabell 8 Kontroller och gränsvärden (Svensk Fjärrvärme, 2002). 

Table 8 Checks and limit values prescribed by the Swedish District Heating 

Association. 

Isolationsresistans/mätspänning/enhet Slingresistans/enhet 

Tillverkning Ej angiven Ej angiven 

Mottagning Se montage Se montage 

Montage ≥1000 Mohm/1kV/rördetalj 1.1-1.4 ohm/100m 

Överlämning ≥10 Mohm/1kV/1000m tråd 1.1-1.4 ohm/100m 

Driftövervakning ≥10 Mohm/1kV/1000m tråd 1.1-1.4 ohm/100m 

På grund av att det finns komponenter i systemen är det ej tillrådligt att utföra isolationsmätning 

med högre spänning än vad som föreskrivs av leverantören, i annat fall 

skulle man kunna använda en högre mätspänning utan att skada varken kulvert eller 

larmfunktioner. Därför rekommenderas att man för de system som så tillåter att använder 

en utrustning som har en mätspänning på 1000 V vid isolationtester. Den kan i vissa 

fall underlätta upptäckt av tråd som ligger mot medieröret. 

53

Tabell 9 Kontrolltabell vid montage. Källa Bearbetad version av grunduppgifter från ÅF-SIFU. 

Table 9. Check table for assembly of District Heating network. Source: updated summary by ÅF-SIFU. 

ELEKTRISK KONTROLL OKULÄR KONTROLL 

FABRIKAT 

Läge i prefab. Rör Färg Antal 

Avstånd mellan tråd 

och medierör 

Gränsvärden 

Larmslinga Isolation 

Skarvar Stålrör Koppar Standard 

Prefab. 

Rör 

Mätspänning 

Minvärde/ 

trådlängd 

Rekommenderat 

värde per 100 m 

Rekommenderad 

maximal längd 

ALSTOM Power 1000 m d) 1.1 Ω Ej ang Ej ang. 15 mm 15 mm Kl 10/02 olika 2 c) 

Flowsystem AB 

Lögstör Rör i) f) 1.4 Ω >2000 MΩ/ Min 1000 V Ej ang. Ej ang. Kl 09/03 Kl 09/03 olika 2 

rördetalj 

KWH Pipe AB f) 1.35-1.65 Ω 200 kΩ/ 2000 m Ej ang Ej ang. Ej ang Kl 09/03 lika 2 

Kl 10/02 lika 2 

2000 m 1.3 Ω 10MΩ/ 1000 m Ej ang Ej ang min 15 

mm 

Powerpipe System 

AB 

lika 2 

Kl 10/02 

f) 1.4 Ω 10MΩ/ 1000 m Min 1000 V Ej ang Ej ang Kl 10/02 

Isoplus 

Fernvarmeteknik a/s 

Kl 09/03 

vid ovalt 

dubbelrör 

Kl 09/03 

vid ovalt 

dubbelrör 

Star pipe a/s dansk Uppgifter har ej erhållits från tillverkaren 

rörindustri 

i) Endast dansk monteringsanvisning c) Ej i prefabricerade T-stycken d) Vid fast impulsreflektometer ca 500 m f) Beroende på larmutrustning 

(ÅF-SIFU 1995) 

54

Tabell 10 Övervakningssystem och larmcentraler för kontinuerlig fuktövervakning. Källa: Projektresultat. 

Table 10 Supervisory systems and alarm units for a continuous monitoring of moisture. 

Företag Produktnamn Funktion 1) 

Mätmetod Presenterade larmgränser 

och mätområden 

Alstom Power Flow Felfinnare Inmätning – lokalisering av Pulsekometer med kodad puls Larmgräns:Zo 200 Ω ± 20% 

Systems AB 

fukt 

Detektor Larm av fukt i mätavsnitt Fasförskjutning Larmgräns: 120 Ω ± 20 % 

CWA Systems AB CWA 9000 Inmätning – lokalisering av Pulsekometer Larmgräns: uppgift saknas 

fukt 

4 nivåer 

CWA 6000 Larm av fukt i mätavsnitt Impedansmätning 

Larmgräns: 8-15-30 kΩ 

(växelspänning, 50 Hz, Vpp ej ”(resistivt)” motsvarar 

angivet) 

enligt. tillverkare: ”ca 200 

kΩ vid likspänningsmätning” 

Fjärrvärmeservice i PipeControl Kulvertlarm Larm av fukt i mätavsnitt Impedansmätning 

Larmgräns: 0-200 kΩ 

Örebro AB 20 

(växelspänning, Hz, Vpp ej 

angivet) 

PipeControl Kulvertlarm Mätvärdesinsamling av fukt Impedansmätning 

Mätområde: 0-500 kΩ 

11, 12, och 13. 

i mätavsnitt 


angivet) 

1) Automatisk övervakning om annat ej anges. 

55

Tabell 10, forts. Övervakningssystem och larmcentraler för kontinuerlig fuktövervakning. Källa: Projektresultat. 

Table 10, cont. Supervisory systems and alarm units for a continuous monitoring of moisture. 

Företag Produktnamn Funktion 1) Mätmetod Presenterade larmgränser 


Larmgräns: 9-60-200 kΩ 

G. Swedoff AB K112, K112S, S112S1 Larm av fukt i mätavsnitt Impedansmätning 

(växelspänning 

Mätområde: 50 kΩ – 20 MΩ 

2 Hz, 5 Vpp ) 

Pulsekometer och 

Impedansmätning 


angivet) 

Pulsekometer, slingresistans, 


(växelspänning 5 Hz, 5 Vpp) 

Isoplus Digital MS4 Inmätning – lokalisering av 

fukt och mätvärdesinsamling. 

ISOPLUS 

Fjernvarmateknik 

A/S 

Mätområden: 

Inmätning – lokalisering av 

fukt. Manuell insamling. 

System StateView 

Stateview AB 

Slingres: 0-999 Ω 

AC-resistans: 0-9999 kΩ 

Spänning: 0-999 mV 

Fjärrövervakning via 

modem. 

Se ovan 

Slingresistans, 



PipeGuard 1004 Mätvärdesinsamling av fukt 

i mätavsnitt, justerbara 

larmgränser sätts i fjärr- 

och spänning. 

övervakande dator. 


56





Vitec Energy AB LP4 Larm av fukt i mätavsnitt Impedansmätning 

Larmgränser: 1-5-25 och 

och analog utgång för (växelspänning 88 Hz, 3 Vpp) 150-170 kΩ 

mätvärdesinsamling. 

Larmgränser: 1-5-25 och 

150-170Ω 



Prediktor 1262 Larm av fukt i mätavsnitt 

och analog utgång för 

mätvärdesinsamling. 

Larmgränser: 1-1000kΩ 


(växelspänning Hz, Vpp ej 

Larm av fukt i mätavsnitt, 

justerbart larmgräns- 

LC753, LC755, LC756 

och LC756-2 

Wideco i Borås AB 

angivet) 

Impedansmätning (växelspänning 

Hz, Vpp ej angivet) 

motstånd. 

Mätdosa 754 MDI Larm av fukt i mätavsnitt, 

manuell insamling 

Larmgränser: 1-1000kΩ 



Larm av fukt i mätavsnitt, 

justerbart larmgräns- 

LC758 MDI och LC758- 

2 MDI 

angivet) 

motstånd., samt manuell 

insamling 


57





Wideco i Borås AB RCB Controller Larm av fukt i mätavsnitt, Impedansmätning 

Mätområden: 

justerbara larmgränser sätts (växelspänning Hz, Vpp ej 

i fjärrövervakande dator. angivet) samt kapacitans- och Resistans: 1kΩ-50 MΩ 

spänningsmätning 

Kapacitans: 2000 pF – 1 µF 

Spänning: -0.5V - +0.5 V 

Se ovan 

Pulsekometer för 

referenskontroller i övrigt 

KabelRadar Inmätning – lokalisering av 

som RCB Controllern 

fukt, justerbara larmgränser 

sätts i fjärrövervakande 

dator. 


58

9 Verklighet för larmtrådar och 

övervakningssystem 

9.1 Användarens funktionskrav på fuktövervakning 

Det primära med att använda övervakningssystem är att i ett tidigt skede få reda på att 

det finns fuktskador i fjärrvärmeledningen. Men för att övervakningssystemet skall få 

en praktisk betydelse måste man även kunna lokalisera var fukten finns. Om man dessutom 

vet hur stor spridning skadan har och hur snabbt läckan utvecklas, kan man bedöma 

när skadan skall åtgärdas. Kan man dessutom avgöra om det är ett läckage i mantelröret, 

eller om det är medieröret har skador, vet man även hur skadan skall åtgärdas. 

Om alla dessa ”önskemål” är uppfyllda har man ett övervakningssystem som ger information 

om: 

• att det finns fuktskador 

• var det finns fuktskador 

• när dessa ska åtgärdas 

• hur dessa ska åtgärdas 

För att veta att detta system ska fungera måste även larmtråden (givaren) och övriga 

delar som bildar det elektriska systemet vara intakt och korrekt installerad för att man 

ska kunna avläsa alla de parametrar som krävs för att ovan punkter ska bli uppfylla. Det 

innebär att man även måste skapa förutsättningar och kontrollera att: 

• det går att mäta att en fuktskada finns 

• det går att mäta var en fuktskada är placerad 

• det går ur planeringssyfte att bedöma när en skada ska åtgärdas 

• det går att fastställa arten av skada för att veta hur fuktskadan ska åtgärdas 

Idag inte finns någon heltäckande metod eller system som kan uppfylla alla dessa ”önskemål”. 

Däremot finns det metoder och system som kan tala om att en skada inträffat 

och var den är placerad. Dock finns vissa begränsningar för att tala om att en fuktskada 

finns om medieröret är av koppar. 

När det gäller att bedöma när och hur en skada skall åtgärdas, är det betydligt svårare 

att se att någon metod eller system med säkerhet hanterar dessa. Dock kan man med erfarenhet, 

metodik och rätt förutsättningar bedöma när en skada skall åtgärdas. Med dagens 

metoder går det inte att avgöra om medieröret har skador som måste åtgärdas. Det 

är även mycket svårt att veta om det är ett in- eller utläckage om man inte mättekniskt 

kan ”isolera” skadan, det vill säga följa skadan utan påverkan av andra skador på 

samma larmtråd. 

59

Med de kontroller och gränsvärden som rekommenderas idag uppfylls kravet på att 

övervakningssystemet larmar för fukt, men det finns inga rekommendationer på 

kontroller eller gränsvärden för att uppfylla krav för att lokalisera fukten. Möjligtvis kan 

kravet på sektionering ses som rekommendation för att få en begränsad längd inom 

vilken fukten finns. Även en rekommendation av avstånden mellan mätpunkter kan ses 

som en möjlighet till att begränsa den övervakade längden. 

Med dagens kontroller och gränsvärden kan inte önskemålet att avgöra när och hur en 

skada skall åtgärdas, eftersom det ställer väldigt stora, näst intill omöjliga, krav på 

åtkomlighet av mätbara larmtrådar. 

För att hantera alla ovan punkter krävs ett stort antal parametrar som ska mätas, tolkas, 

sammanställas och analyseras för att ge en bild av skadan: Dessutom finns det praktiska 

och fysiska begränsningar som är ytterst svåra att ”komma runt”. Bara det faktum att 

mätresultatet över en sträcka inte nödvändigtvis behöver bestå av en enda skada, utan 

det kan vara flera skador och dessutom flera skadetyper inblandade, gör det svårt att 

tolka mätningen. Möjligheten att sedan bedöma skadetyp och storlek på varje enskild 

skada är i stort sett obefintlig. 

9.2 Tillämpning av dagens mätmetoder och övervakningssystem 

Det är möjligt att de ovanstående kravspecifikationerna – ”önskemålen” – inte kan uppnås 

med dagens teknik. Om de rätta förutsättningar är skapade vid tillverkning och 

montage kan emellertid kraven för att larma för en fuktskada och framförallt att lokalisera 

var skadan/skadorna tillgodoses med dagen metoder. 

Det är därför viktigt att öka medvetenheten att man använder olika mätmetoder för att 

hantera de olika punkterna och att det är viktigt att skapa fältmässiga förutsättningar för 

alla mätmetoder för att mätresultaten ska gå att tolka. Det innebär att man måste hitta 

bra metoder som kontrollerar att en anläggning är utförd på ett riktigt sätt så att den kan 

betecknas som godkänd, eller ”bevakningsbar”. 

Det finns mätmetoder för att veta att en fuktskada förekommer genom att mäta den 

elektroniska jonvandring 21 som uppstår när vatten lägger sig mellan larmtråd och stålrör 

Den kan konstateras med spänning (mV) eller med resistansmätning med låg mätspänning. 

När man mäter med resistans måste två mätningar utföras och polerna skiftas så 

att man kan upptäcka de skillnader i mätresultatet som uppstår när fukt finns. Används 

endast resistansmätning utan polvändning eller impedansmätning kan man inte avgöra 

21 När vatten tillförs mellan koppartråd och stålrör bildas en elektrokemisk cell som kan leverera elektrisk 

ström till omgivningen, samtidigt som det sker en kemisk reaktion – jonvandring - i cellen (en oxidation 

vid cellens anod, i detta fall minuspolen, en reduktion vid dess katod, i detta fall pluspolen). När cellen 

fungerar som strömkälla kommer den elektriska potentialskillnaden (spänningen) mellan de båda polerna 

att vara mindre än vilospänningen (cellens elektromotoriska kraft eller emk), dels på grund av överspänning 

vid elektroderna (polarisation), dels på grund av att cellens inre motstånd orsakar ett potentialfall 

inne i cellen. (Nationalencyklopedin) 

60

om det är låg isolationsresistans/kortslutning eller fukt. Om ”jonvandring” mäts får inte 

resistansen vara för låg exempelvis inte mindre än 5 kohm, eftersom detta gör att spänningen 

sjunker och det medför svårigheter att se skillnader i mätresultatet med resistansmätning. 

Med hjälp av pulskometer kan man även i vissa fall avgöra om en skada är fukt eller låg 

isolation/kortslutning, men det kräver en följd av mätningar (trender) och ett erfarenhet 

att tolka resultaten från mätningarna för att med säkerhet ge rätt analys. 

I praktiken innebär detta att en larmutrustning som endast mäter impedans inte kan 

avgöra om det är fukt. Detta gäller även vid isolationsmotståndsmätning ”meggning”, 

eftersom den höga mätspänning förstör möjligheten att upptäcka jonvandring, även om 

man polvänder. För dessa mätmetoder måste felsökningen kompletters med en 

”jonvandringsmätning” för att veta typen av skada. Om larmtråden, förutom fukt, även 

har låg isolationsresistans/kortslutning, kan detta göra att ”jonvandringsmätningen” inte 

går att utföra. 

Man kan heller inte med mätvärden avgöra om det är fukt på kopparrör eftersom det 

inte förekommer jonvandring av betydelse i dessa fall. Den metod som kan vara möjlig 

är pulsekometermätningar. Sammanfattningsvis är det relativt lätt att säga om det finns 

fukt i fjärrvärmerören när det gäller stålrör. Det är svårare när det gäller kopparrör. 

De gränser som rekommenderas, för att kunna veta att fukt finns, är endast baserade på 

resistansmätning med låg mätspänning och om de uppfylls kan en fuktavkänning utföras 

utan problem. Att hög mätspänning används är endast till för att kontrollera om det föreligger 

risk för kortslutning. 

För att veta var en fuktskada är placerad är pulsekometermätning den metod som används 

idag. Skadan kan konstateras om kurvbilden ger ett tillräckligt stort utslag nedåt 

eller en förändring i förhållande till lagrade referenskurvor. Kurvbilden ger även avståndet 

till skadan. Låg isolationsresistans/kortslutning ger också liknande utslag, vilket 

gör att det är bra om man kompletterar pulsekometermätning med ”jonvandringsmätning”, 

se exempel i Figur 17 - 18 i Avsnitt 9.3 Exempel. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att det är det relativt lätt att avgöra avståndet till en 

skada om skadan är tillräckligt stor. Däremot kan det vara svårt att med enbart pulsekometermätning 

avgöra om ”skadan” eller förändringen är fukt eftersom låg isolationsresistans/kortslutning 

också ger liknande utslag. Om man däremot kompletterar mätningen 

med ”jonvandringsmätningar” är det betydligt lättare. Dock kan analysen försvåras 

om sträckan har en kombination av fukt och mycket låg isolationsresistans/kortslutning. 

I dessa fall kan man kan tro att det endast är kortslutning eftersom 

”jonvandringsmätningen” inte fungerar vid låg resistans. 

Kontroller, gränsvärden och krav på pulsekometerutrustning som används för att lokalisera 

av fuktskador saknas i dagsläget. Likaså saknas gränsvärden eller kontrollpunkter 

61

med avseende på larmtrådens elektriska egenskaper (karaktäristisk impedans, dämpning, 

överhörning m.m.) för att pulsekometermätning går att utföra. I nuläget beaktas 

inte eventuella toleransavvikelser med avseende på dessa parametrar. 

9.3 Exempel 

Den nedanstående avsnitt illustreras med några exempel på bilder av pulsekometerkurvor 

och kompletterande mätdata som erhållits från mätningar i fält. Några exempel är 

enkla, medan andra är mer komplicerade. 

FAKTARUTA 

Att läsa en pulsekometerbild 

Blindperiod 

Exempel på pulsekometerbild 

An example of a TDR response 

Meter från mätpunkt 

Den puls som sänds ut från instrument syns längst till vänster i bilderna. Den inledande 

delen av kurvan är så kallad ”dödtid”, ett inneboende drag i pulstekniken. Konsekvensen 

är att reflexer, orsakade av fel, med kortare löptid inte kan ses. I exemplet dränks 

detaljer närmare än cirka 10 meter av utgående puls. För att kunna se detaljer

De fyra figurerna som följer, figur 13-16, utgör exempel på identifiering och 

lokalisering av en fuktskada då skadan ger ett shuntfel med fukt mellan kopparrör och 

medierör eller kortslutning mellan larmtråd och stålrör. 

I de fyra exemplen syns utöver den första reflexen vid shuntfelet (fuktskadan) en svagare 

sekundär reflex. I det exempel som visas i Figur 16, Kortslutning som skulle kunna 

vara en fuktskada, syns även en tredje reflex på tredubbla avståndet. 

Figur 13 Fuktskada med höga isolationsvärden. 

Figure 13 Moisture damage with a high value for the insulation resistance. 

Isolationsresistans och isolerresistansen (uppmätt med låg växelspänning) är fortfarande 

höga, 6 MΩ i det fall som visas i Figur 13, och skulle kanske inte alltid motivera ett 

larm. 

I pulsekometerbilden i figur 13 syns en kraftig reflex vid 63 meter. Polspänningen ger 

ett värde på 147 mV, vilket säger att det finns fukt någonstans på slingan och att reflexen 

är en trolig fuktskada. Denna reflex visade sig vara fukt som orsakats av en skada 

på mantelröret. 

63 

Mätvärden: 

Polspänning 147 mV 

AC-resistans 6010 kohm 

Isolationsresistans 6 Mohm 

Kurvparametrar: 

Mätområde 500 m 

Visuellt område 0-170 m 

Förstärkning 20 dB 

Pulsvidd 20 ns 

Kurvform Halv ∩ sin

Figur 14 Fuktskada med ”normala” isolationsvärden. 

Figure 14 Moisture damage with “normal” values for the insulation resistance. 

Exemplet som ges i Figur 14 visar tydligt att isolationsresistans och isolerresistansen 

(uppmätt med låg växelspänning) är låga, cirka 0,1 MΩ vid 1000 V och 150 kΩ med 2.5 

V mätspänning, vilka är ”normala” värden för en fuktskada. Vid mätning av polspänningen 

erhålls 429 mV, ett tydligt tecken på fuktskada, som utan svårigheter kan lokaliseras 

till cirka 93 meter på denna ledning. 

Figur 15 Fuktskada med låga isolationsvärden. 

Figure 15 Moisture damage with a low value of the insulation resistance. 

I exemplet som Figur 15 åskådliggör är isolationsresistans och isolerresistansen (uppmätt 

med låg växelspänning) låga (0 Ω vid 1 kV och cirka 2 kΩ vid 0,5 V mätspänning). 

Inte heller i detta fall är det svårt att veta om det är en fuktskada eller en kortslutning 

då polspänningen visar en tydlig jonvandring (375 mV). Fuktskadan är på cirka 65 

meter. 

64 

Mätvärden: 


AC-resistans 150 kohm 

Isolationsresistans 0.1 Mohm 






Kurvform Halv ∩ sin 

Mätvärden: 


DC-resistans (min) 2 kohm 








Exemplet i Figur 16 är svårare att tolka. Isolationsresistans och lågspänningsresistans är 

mycket låga. Kortslutningen vid cirka 60 meter är inte svår att lokalisera, då det är i det 

närmaste direkt kontakt mellan koppartråden och rören (0,1 kΩ vid 2,5 V). Däremot är 

det svårt att bestämma om det är en kortslutning eller fukt, då den låga resistansen 

omöjliggör mätning av jonvandring genom polvändning. 

Figur 16 Kortslutning som kunde vara en fuktskada. 

Figure 16 A short circuit that could be moisture damage. 

Liksom isolationsprovning eller ”meggning” kan förstöra möjligheten att se ett shuntfel 

på pulsekometern kan isolationsprovningen även framkalla ett fel. Exemplet i Figur 17 

består av två överlagrade pulsekometermätningar, före och efter isolationsprovningen. 

Det finns en kortslutning vid cirka 130 meter som är svår att lokalisera. Lågspänningsresistansen 

är oändlig (> 9999 kΩ vid 2,5 V) före isolationsprovningen och låg efter (4 

kΩ vid 2,5 V). Isolationsresistansen är noll både före och efter isolationsprovningen. 

Genom att överlagra pulsekometerbilden efter ”meggning” på bilden före ”meggning” 

syns skillnader tydligare än om enskilda kurvor granskats. I detta fall har felet vid cirka 

130 meter förstärkts och framträder tydligare. Det var inte direkt kontakt mellan tråd 

och rör, utan det fanns ett tunt isolerande skikt mellan dem. Isolationsprovningen har 

åstadkommit ett överslag som bränt isoleringen och alstrat i detta exempel en ”kolbrygga” 

som blivit en kortslutning 22 . 

22 Vid inmätning av fel i elkablar benämns detta förfarande såsom ”bränning” för att preparera ett kabelfel 

för att finlokalisera felet med stötvågs- eller induktansmetoden. 

65 

Mätvärden: 


AC-resistans 0.1 kohm 








Figur 17 Låg isolation som blev kortslutning. 

Figure 17 A low value of the insulation resistance that became a short circuit. 

Följande två exempel, figur 18-19, visar problem som kan uppträda och som illustrerar 

svårigheten att enbart förlita sig på mätningar med pulsekometern. I båda fallen är 

isolationsresistans och lågspänningsresistans utan anmärkning, dvs nöjaktigt höga, 

utanför instrumentens mätområde. 

Figur 18 Impedansskillnader. 

Figure 18 Differences in impedance. 

Exemplet i Figur 18 har en pulsekometerbild tagits på båda larmtrådarna i en ledning 

utan avgreningar. Det finns tydliga skillnader i karakteristisk impedans mellan höger 

tråd och vänster tråd, trots att de förlagts i samma rör. 

66 

Mätvärden: 

Polspänning (0) 0 mV 

AC-resistans (>9999) 4 kohm 

Isolationsresista (0) 0 Mohm 






Kurvform Halv ∩ sin 

Mätvärden: 


AC-resistans >9999 kohm 

Isolationsresistans >999 Mohm 







I Figur 19 är alla värden utan anmärkning, såväl isolationsresistans som 

lågspänningsresistans. Pulsekometerbilden visar ett shuntfel vid cirka 820 meter och ett 

seriefel vid cirka 1400 meter. Seriefelet är ett avbrott, men orsaken till shuntfelet har 

inte kunnat fastställas. Dessa typer av avvikelser kan göra det svårt att analysera 

pulsekometerbilderna och lokalisera eventuella fel. 

Figur 19 ”Naturliga impedansavvikelser”. 

Figure 19 Natural departures of impedance from normal values. 

9.4 Praktiska följder 

Det kan i praktiken visa sig vara omöjligt att genomföra pulsekometermätningar på en 

anläggning som har godkända värden för fuktövervakning. Även det omvända fallet 

kan inträffa, att det på en anläggning som är underkänd enligt de krav som ställs i 

Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser är fullt möjlig att studera förändringar med 

pulsekometermätningar och referenskurvor och utifrån dessa lokalisera fukt 

Dessa problem uppkommer oftast vid byggandet och montage och ställs på sin spets vid 

överlämnandet av anläggningen till beställare när anläggningen ska besiktas. Detta gör 

att man i dagsläget kan godkänna en anläggning som det inte går att lokalisera fukt på, 

och tvärt om, underkänna en anläggning där det går att lokalisera fukt. Med andra ord, 

varje mätmetod behöver sina egna gränsvärden för att bedöma om anläggningen i sin 

helhet är godkänd. Samma problem kan uppstå vid övervakning under drift när man får 

”larm” från larmenheter med ”resistansmätning” (lågfrekvent impedansmätning). Om 

larmenheten larmar för att ”resistansen” i ledningssektionen understiger larmgränsen, är 

det inte självskrivet att man kan lokalisera detta ”larm” med pulsekometer. Det beror 

bland annat på vilken typ och utbredning skadan har. För att beskriva sammanhanget 

mellan skador och larm finns en sammanställning av några olika typer av skador beskrivet 

i den följande tabellen 11. Där visas om en viss typ av skada larmar och/eller går att 

lokalisera. Denna tabell är mycket generell och dess mätvärden och parametrar är inte 

67 

Mätvärden: 


AC-resistans >9999 kohm 

Isolationsresistans >999 Mohm 







praktiskt testade. Avsikten är att tabellen skall förmedla en bild över den komplexa 

situation som finns mellan larm och lokalisering. 

68

Tabell 11 Skadetyper och möjligheter till fuktindikering och lokalisering med impedans och pulsekometermätningar 

Källa: Projektresultat. 

Table 11 Types of moisture damages and possibilities to obtain a moisture signal and to localize the damage using impedance and TDRmeasurements. 

Skada Skadans uppmätta Inställda larmnivå Pulsekometerparametrar Larm Lokalisering 

mätvärden 

larmenhet 

möjlig 

Typ av skada Spridning Avstånd Iso.res Resistans mV Resistans mV Ref Pulsform Pulsbredd Förstärkning 

mm meter 1000V låg sp. 

Fukt (spalt mellan prefabrörpipa- 1-2 500 200K 200K 250 500K - Nej Puls >20ns 20dB Ja Nej 

skarv) 

Fukt (spalt mellan prefabrörpipa- 1-2 50 200K 200K 250 500K - Ja Puls 20 20dB Nej Ja 

Fukt (medialäcka delvis fylld skarv) 100 500 8M 8M 50 500K - Ja Puls >20 20dB Nej Ja 

Låg isolation 1 500 8M 8M 0 500K - Puls >20 20dB Nej Nej 

Kortslutning 1 50 0 2K 0 500K - Nej Puls >20 20dB Ja Nej 

Kortslutning 1 50 0 2K 0 500K - Ja Puls >20 20dB Ja Ja 

Kortslutning 1 50 0 0.2K 0 500K - Nej Puls >20 20dB Ja Ja 

69

10 Förslag till tester och försök 

Av de försök som föreslås nedan är två försök med torr isolering vilket i och för sig är 

en begränsning men det ger värdefulla uppgifter/data för att gå vidare med mera komplexa 

system elektriska system med vatten. Avsikten med de försök som föreslås är att 

få en förståelse av och utvärdering av metoder för att mäta avståndet mellan koppartråd 

och medierör. Två försök föreslås i detta avseende varav ett av dessa är mindre omfattande. 

Vidare föreslås tre försök i vått tillstånd, men med olika karaktär. Ett försök är enkelt 

till karaktären, ett försök är av grundforskningskaraktär emedan det tredje kan ses som 

ett övergripande orienterande försök i syfte att behandla så många parametrar som möjligt 

med mätserier i begränsad omfattning. 

10.1 Genomslagshållfastheten för polyuretanisolering. 

Genomslagshållfastheten är det spänningsfall över materialet vid vilken materialets 

förmåga att isolera upphör. För ett inhomogent material har geometri och inhomogeniteter 

i det elektriska fältet betydelse och för gaser har tryck, temperatur, fuktighet betydelse. 

För att bedöma genomslagshållfastheten måste ett antal provkroppar framställas 

för att med hjälp av detta bilda ett medelvärde av genomförda försök. 

Provkroppar framställs och genometriskt modelleras försöken genom att genomföra försöket 

mellan en stålplatta (medierör med oändlig krökningsradie) och standardiserad 

koppartråd som används. Polyuretanisolering tillverkas med varierande tjocklek för att 

på så sätt bestämma en överslagsspänning som funktion av isolertjocklek. Såsom kontrollmätning 

genomförs försöket med utsnitt av tillverkad kulvert med polyuretanisoleringen 

intakt från tillverkning, vilket även innefattas att vidhäftningen på medierör och 

koppartråd. 

Motiv 

Motiv till försöket är att ge ökad kunskap av överslagsspänning för polyuretanisolering 

samt underlag för nedanstående försök. Testen ger även tillverkare och entreprenörer 

ökad kunskap om vilken avstånd mellan koppartråd och medierör som kan identifieras 

vid kontroll vid tillverkning och montage med denna metod. 

Erhållet resultat 

Erhållet resultat är överslagsspänning som funktion av isolertjocklek. Resultatet kompletterar 

de mätningar som är genomförda enligt referens (Stadtwerke Bielefeld GmbH, 

1999 ) och ger en information om de trådlägen som kan identifieras med mätspänning 1 

respektiv 5 kV vid montage och tillverkning. 

70

10.2 Kontroll vid tillverkning av rör- och rördetaljer med pulsekometermetod för att 

fastställa trådläge 

Ekvationen (2) för den karakteristiska impedansen visar att den är en funktion av dielektricitetskonstanten 

och avståndet mellan koppartråd och jordplan. Vid tillverkningen 

skulle det således kunna gå att bedöma avståndet mellan koppartråd och stålrör. Sambandet 

skulle kunna omsättas till att vid tillverkningen av fjärrvärmerör och detaljer använda 

pulsekometermetoden för att mäta/kontrollera avståndet mellan koppartråd och 

stålrör på ett bättre sätt än med enbart en isolationsmätning vid 5 kV. På sikt skulle detta 

kunna innebära att ett krav kan sättas på en maximal avvikelse i förhållande till ett 

lämpligt värde för att förbättra möjligheten att tolka resultaten från pulsekometerkurvor 

i fält. Förvissningen om att detaljerna är bra redan från tillverkningen underlättar tolkningen 

av kurvbilderna. I fält finns tillräckligt många störparametrar ändå att ta hänsyn 

till som överkopplingar med elkabel, som både förändrar löphastigheten och karakteristiska 

impedansen. Detsamma gäller isolerade trådar och avvikande avstånd mellan tråd 

och stålrör till exempel då isolerskålar används. 

Målsättningen med försöket är att utvärdera denna möjlighet och toleranser för avvikelser. 

Det vill säga pulsekometermätningar, med puls- eller flanksignal, för att vid tillverkningskontroll 

av fjärrvärmerör och komponenter säkerställa att avståndet mellan 

koppartråd och medierör är korrekt inom vissa toleranser. Försöken ger även möjligheter 

att klarlägga samband och därmed undanröja osäkerheter innan mätningar och utvärderingar 

i vått tillstånd genomförs. 

En utvärdering av pulsekometermätning utvecklad för tillverkningskontroll innebär en 

parameterstudie för att studera inverkan av densitetsvariationer av isolertvärsnitt, temperatur 

vid mättillfälle (i samband med tillverkningen och i avsvalnat och utreagerat tillstånd), 

kvarvarande ej utreagerade drivmedel etc för att bedöma med vilken noggrannhet 

som mätmetoden skulle kunna visa en avståndsavvikelse mellan koppartråd och medierör. 

Om man för enkelhetens skull kunde säga att den relativa dielektricitetskonstanten 

alltid är konstant längs röret eller rördetaljen så skulle vi kunna omsätta erhållet 

mätresultat till ett avstånd mellan rör och koppartråden och dessutom sätta ett krav på 

detta, med en tolerans säg ± 5 mm. Möjligen kan en större avvikelse tillåtas under en 

kortare delsträcka utan att det blir för mycket störningar vid en inmätning i fält. Framför 

allt är det viktigt att anpassa mätmetoden till rördetaljer med korta längder etc. för att t 

ex den utsända pulsen inte reflekteras för fort. 

Det övergripande motivet är att begränsa eventuella störningsmoment för senare 

övervakning och inmätning för att lokalisering av fel, i fält. För respektive intressegrupp 

kan följande motiv ses: 

71

Tillverkaren av fjärrvärmekomponenter. 

• Man skall säkerställa att avståndet mellan tråd och medierör håller 

rekommenderade värden, 10-15 mm. 

• Man slipper använda spänningsaggregat med 25kV för att påvisa 12-13 mm. 

• Högre kvalitet på de producerade produkterna. Om det är ett säkerställt mått kan 

inte transporten orsaka eventuella fel som kortslutning. 

Entreprenören 

• Bättre kvalitet på framför allt rörkomponenter ger färre problem vid installation. 

• Lättare att hitta eventuell kortslutning vid montage, säkerställer felet till skarven då 

ett avstånd på 10–15 mm vid tillverkning inte kan orsaka att ett fel skulle uppstå vid 

transport. 

Beställare 

• Bättre kvalitet ger färre driftstörningar. 

• Lättare att lokalisera skador genom en tidig indikation på om karakteristiska 

impedansen genomgående är 200 Ω i stället för ibland 100 Ω. 

• Stabilare kurvbilder vid referenslagring genom det konstanta avståndet till jordplanet. 

Mättekniker 

• Lättare att identifiera fel då de är koncentrerade till skarvar, vilket sparar tid i och 

med analysen går snabbare. 

Resultat 

Kompletterar eller ersätter tidigare rekommendationer/krav på tillverkningskontroll, 

isolationsmotståndsmätning vid 5 kV. Kravet på att kontrollera/redovisa avstånd mellan 

koppartråd och stålrör i rör och rörkomponenter vid fabrik kan till exempel ingå i 

Svensk Fjärrvärmes P-märkning av rör och rörkomponenter 23 och bör ingå i 

leverantörens/tillverkarens kvalitetssystem som egenkontroll. Med den utveckling som 

idag sker inom insamling av information kan till exempel ”referenskurvan” för varje 

produkt som har ett identifikationsnummer lagras och följa med produkten vid leverans 

till kund. 

Kravet på pulsekometermätning vid tillverkning ersätter dock ej den pulsekometermätningen 

eller isolationsmotståndsmätning som rekommenderas efter avslutat montage 

och vid överlämnande av anläggningen. 

23 

Svensk Fjärrvärme Certifiering av fjärrvärmerör - program för provning och kontroll, November FVF 

2000:14. 

72

10.3 Elektrisk konduktivitet i vatten och PUR-isolering 

Förutsättningen för att fukt skall kunna detekteras och sedan lokaliseras i en fjärrvärmeledning 

är att de elektriska egenskaperna i ledningen förändras då denna blir fuktig. 

Grunddata liksom erfarenheten under många år visar att förutsättningen är uppfylld, 

men ett antal det finns osäkerheter som måste utredas för att bättre kunna bestämma 

statusen på fjärrvärmeledningen. Exempel på frågor som måste besvaras är : 

Hur mycket vatten behövs för att systemet skall larma? 

Om det är fjärrvärmevatten som läcker ut till isoleringen, blir det något larm? 

Konduktiviteten och kapacitiviteten hos torr eller fuktig isolering är en funktion av konduktiviteten 

hos de ingående materialen (PUR-skummet, gasen i skummets celler, vattnet 

och eventuella salter lösta i vattnet) och av de geometriska förhållandena. 

Det är svårt att ge kvantitativa svar på dessa frågor därför att det inte finns några uppmätta 

data för isoleringens elektriska egenskaper under olika förhållanden. Eftersom det 

inte finns tillförlitliga data, kan man inte heller resonera sig fram till övervakningsmetodernas 

känslighet eller till vilken larmgräns som skall väljas under beaktandet av den 

minsta fuktförekomst som man önskar få utslag för. 

Att göra en systematisk utredning är ett tämligen omfattande arbete. Eftersom det är 

vattnet, med inlösta ämnen, och dess konduktivitet som ger upphov till förändringarna 

är en naturlig första etapp att undersöka de faktorer och förlopp som påverkar vattnets 

konduktivitet i isoleringen. 

10.3.1 Förändrad konduktivitet i vatten som är exponerad mot polyuretanisolering. 

Det är känt att äldre isolering, vilken blåsts med freoner som CFC 11, lakas ur i varm, 

fuktig miljö. Återstående PUR-monomerer, nedbrytningsprodukterna från PUR eller 

CFC 11 är ofta joniska och bidrar till en högre elektrisk konduktivitet i vattnet. Även 

om det inträngande vattnet är saltfritt, och därmed har låg konduktivitet, kommer dess 

konduktivitet att öka med tiden vilken ökar möjligheten till ett larm. I dag används 

andra blåsmedel, till exempel isopentan, vilka inte är polära som tidigare blåsmedel. 

En analys av förändring av vattnets ledningsförmåga med avseende på vattenkvalitet, 

temperatur samt med tiden förändrad ledningsförmåga vid exponering mot polyuretanisolering 

föreslås. Olika typer av vattenkvaliteter används vid försöket. Denna typ av 

urlakningsförsök har beskrivits i tidigare forskningsrapporter (Tor Rundström, Arne 

Schleimann-Jensen, 1984) med de PUR-kvaliteter som då tillverkades. 

73

Motiv 

Motiv till förslaget är att ge ökad kunskap om vattenkvalitetens betydelse och om växelverkan 

mellan vatten och dagens PUR-skum. Den ger en bättre grund för diskussioner 

om känslighet, svarstider m m. 

Resultat 

Resultatet kompletterar tidigare försök med information om en annan typ av PUR-material. 

Försöket ger en uppfattning om tidsförloppen och tidsutdräkten tills vattnets konduktivitet 

ökat så mycket att förutsättningar för larm finns. Provuppställningen kompletteras 

även med att studera urlakningsförloppet som funktion av temperaturen på 

vattnet. 

10.3.2 Elektriska konduktiviteten för isoleringen 

Vad händer med konduktiviteten när PUR-isoleringen blir fuktig? Den ökar, men den 

praktiskt inriktade frågan är hur snabbt finns förutsättningar för larm. Till paradoxerna 

hör att PUR-skum är i stort sett ogenomträngligt för vätskeformigt vatten och tar upp 

det mycket långsamt. Transporten av fukt genom PUR-isolering sker troligen som ånga, 

som däremot PUR är genomsläpplig för. Vattnet kommer inte att fylla gascellerna utan 

förekomma delvis som ånga i cellerna, delvis som en vätskefilm. Denna film kan lösa 

upp PUR och dess komponenter på samma sätt som vatten gör, men kontaktytan mellan 

PUR och vatten är betydligt större. 

Försökens syfte är att söka bedöma vilken inverkan upptagningen av vattenånga har på 

PUR-isoleringens konduktivitet. Denna kan förväntas öka dels på grund av att vattenfilmer 

i skumstrukturen bidrar till att öka konduktiviteten, dels på grund av att vattenfilmens 

konduktivitet ökar som en konsekvens av lakningen av PUR-materialet. 

Dessa försök kräver en ny uppställning som dels kan användas för att driva in ånga i 

PUR-strukturen (och mäta viktökningen), dels kan användas för att mäta den elektriska 

konduktiviteten hos det fuktiga materialet. 

Motiv 

Motivet till förslaget är en ökad kunskap om växelverkan mellan vatten/ånga och PURskum 

och dess betydelse för den fuktiga isoleringens konduktivitet. Den ger en bättre 

grund för diskussioner om känslighet, svarstider mm. 

Resultat 

Resultaten ger underlag för en korrelation av konduktiviteten med fukthalten, med hänsyn 

till tiden under vilken lakning kan inträffa. Det ger även ett underlag för en bedömning 

av fuktmängder och lämpliga larmgränser ur den synpunkten. 

74

10.4 Simulering av fuktmängder och utbredning i försöksuppställning 

Försöken får ses som ett inledande praktiskt och kompletterande försök för att simulera 

fuktmängder och fuktutbredning. Testen utförs i en för ändamålet uppförd och specificerad 

försöksuppställning och förändringar i mätvärden registreras i förhållande till torr 

isolering som utgör referensvärde. Den tidsmässiga förändringen undantas i dessa mätningar. 

I syfte att behandla så många parametrar som möjligt, vattenkvalitet, omgivningstemperatur, 

fuktmängd och utbredning, genomförs försöket med mätserier i begränsad 

omfattning. Någon statistisk bearbetning av erhållna resultat blir därför ej möjlig. 

Motiv 

Inledande försök för att få praktiskt kopplad kunskap om fuktmängdens och fuktutbredningens 

återspegling (inverkan) med de mätmetoder som används på dagens fjärrvärmeledningar 

Resultat: Resultatet av försöken ska ligga till underlag och grund för att klarlägga vilka 

metoder, larmnivåer och gränsvärden som är relevanta för detektion av fukt i fjärrvärmeledningar. 

75

11 Litteratur 

I denna sammanställning ingår flera typer av dokument: 

o Rapporter från tekniska och vetenskapliga undersökningar 

o Rekommendationer eller standarder 

o Dokumentation för kurser 

Det bör påpekas att Rundströms rapporter år 1982 och 1983 hör till en och samma utredning 

om tillgänglighet och tillförlitlighet hos larmsystem. Den första rapporten avser 

den första etappen, vilken omfattar en enkät till svenska fjärrvärmeföretag. I den andra 

rapporten ingår även mätningar och funktionskontroller för ett begränsat antal larmenheter. 

11.1 Allmänt tillgänglig dokumentation, via branschorganisationer, bibliotek etc 

AB Svensk Byggtjänst, Värmekulverthandboken 1986, ISBN 91-7332-313-6 

Bergström, G, Nilsson, S och Sällberg, S-E 2001, Vattenläckage genom otät 

mantelrörskarv, Svensk Fjärrvärme, rapport FOU 2001:51 

Bodin, C, Ljungqvist, J och Rundström, T, 1987, Larmsystem – kompatibilitet, 

Stiftelsen för Värmeteknisk Forskning, rapport nr 286. ISSN 0282-3772. 

CEN European Committee for Standardization, TC 292 WG 11, 2001, förslag till 

standard, version e- 9July 2001, 

Cronholm, L-Å, 1996, Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och 

isolering, Svensk Fjärrvärme, rapport FOU 1996:6 

Idebro, T, Roseen R, Schleimann-Jensen A och Stenberg R, 1980, Larmsystem och 

läcksökningsmetoder för fjärrvärmekulvert, del 1, Studsvik AB, rapport 

STUDSVIK/EI-90/140 

LEL, 1982, Resultatrapport. Provning av plastkulvert vid simulerat inre läckage, 

Energiverken i Göteborg. 

Ljungqvist, J, Oddving, B och Westin, R, 1987, Skador på mantelrörskarvar, 

Värmeforsk, rapport nr 257. ISSN 0282-3772. 

Molander Anders, 1983. Korrosionsproblem vid larmindikering i fjärrvärmekulvert, 

Studsvik Arbetsrapport EI-83/102 

Rundström, T, 1980, Tillgänglighet hos larmsystem, Slutrapport SVF E29, Studsvik 

AB, rapport STUDSVIK/EI-82/45 

Rundström, T, 1983, Tillgänglighet och tillförlitlighet hos larmsystem, 1983, Stiftelsen 

för Värmeteknisk Forskning, rapport nr 141. ISSN 0348-758X 

Rundström, T och Schleimann-Jensen, A, 1984, Metoder för lokalisering av läckor på 

värmekulvertar, Byggforskningsrådet, rapport R62:1984 

76

Stenberg, R, Larmsystem och läcksökningsmetoder för värmekulvertar, 

Byggforskningsrådet, rapport R89:1977. ISBN 91-540-2792-6. 

Standardiseringen I Sverige SIS, Svensk Standard SS-EN 448. Fjärrvärmesystem – 

Förisolerade rörsystem med fast förband mellan värmeisolering och medierör respektive 

mantelrör för markförlagd distribution av hetvatten. 

Svensk Fjärrvärme, juni 1997, Fuktövervakning, tekniska rekommendationer för 

fuktövervakning i fjärrvärmekulvert, Upphandlingsserien FVF D:207. 

Svensk Fjärrvärme, februari 2002, Fuktövervakning, tekniska bestämmelser för 

fuktövervakning i fjärrvärmerör, FVF D:207. 

Svensk Fjärrvärme Certifiering av fjärrvärmerör - program för provning och kontroll, 

November FVF 2000:14. 

11.2 Företagsdokumentation 

ECOPIPE. 1987-01-09 Ljunggren L och Kuusela L, Prefabricerad larmskena i muff 

som aktivator och distans 

Jon-Sved AB. 1987-01-23, Svedoff G, Fuktresistans i kulvert – rostens påverkan och 

mätvärden på olika instrument 

UPONOR innovation AB 1987-03-09 Carlsson Thomas, Kontroll av larmaktivator 

UPONOR Inovation AB, Thomas Carlsson 1987-06-29, Långtidseffekter på larmtråd 

med PUR hud 

11.3 Övrig Dokumentation 

Andersson Jan, Rapportkoncept 2001 Digitala läckdetekteringssystem 

Clegg, B, 1993, Underground cable fault location, McGraw Hill Europe, Maidenhead 

Hellström, J, 1980, Tekno’s EL2, Elmätteknik, Teknografiska Institutet, Stockholm, 

Tekno’s Facklitteratur nr 162 

Klimpke, K och Güttler, H, 1996, Fehlerortung, VDE-Verlag, Berlin 

Kuffel, E och Zaengl, W S, 1984, High-voltage engineering fundamentals, Pergamon 

Press, New York, N Y 

Malik, N H, Qureshi, M I och Al-Arainy A A, 1997, Electrical insulation in power 

systems, Marcel Dekker, New York, NY 

Möller B, 2001, TDR – mätning i geoteknik – Förstudie, SGI, Varia 515 

Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs 

O’Connor, K M och Dowding, C H, 1999, Geomeasurements by pulsing TDR cables 

and probe, CRC Press, Boca Raton, FL 

Stadtwerke Bielefeld GmbH 1999 – Gleichspannungsprüfung an 

Lecküberwachungsadern 

77

von Hippel, A (Red.), 1954, Dielectric materials and applications, Technology Press of 

MIT, Cambridge, MA, omtryckt 1995 i facsimile av Artech House, Boston, MA 

ÅF-SIFU, 1996, Fjärrvärme – Mantelskarvning, kursdokumentation 

Följande rapporter avser akustiska metoder att lokalisera läckor: 

Bjurström, H, 1992, ”LOKAL”, ett instrument för akustisk läcksökning och 

läcklokalisering i ledningsnät, Fjärrvärmeutveckling FVU AB, rapport FVU-92/18 

Thurner, H, 1991, Läcksökning i fjärrvärmekulvertar, Värmeforsk, rapport nr 412 

11.4 Projektdokument - frågeformulär 

Svarsfrekvensen på utskickade frågeformulär var strax över 50 %. Av 47 utskickade 

frågeformulär har svar erhållits från 9(21) energibolag, 7 24 (7) tillverkare av 

fjärrvärmerör, 6(6) tillverkare av fuktövervakningsutrustning och 3(13) montage- och 

läcksökningsföretag. 

Tillverkare av fjärrvärmerör 

Wieschalla Hansi, Alstom Power Flow System 

Rolin Jan, KWH Pipe 

Johansson Göran, Power Pipe System AB 

Thorén Lennart, Lögstör Rör Sverige AB 

ISOPLUS Fjernvarmeteknik A/S 

Starpipe A/S Dansk Rörindustri 

Tillverkare av fuktövervakningsutrustning 

Kjellberg Per-Olof, Fjärrvärmeservice i Örebro AB 

Wirfalk Arnold och Boman Peter, Wideco i Borås AB 

Edström Mats-Olof, Mittel Produkter AB 

Swedoff Görean, Göran Swedoff AB 

Jonsson Bo, CWA Systems AB 

Persson Peter, Vitec Energy AB 

Montage och läcksökningsföretag 

Andezon Lars-Erik, Fjärrvärmelarm i Borås AB 

Röjd Gunnar, Gunnar Röjd Kulvertkontroll HB 

Wallner Lars, Stockholms Byggnadsmaterial AB 

24 AB Isolermetoder har vidtalats men avböjt deltagande då produkter med larmtrådar ej ingår i 

sortimentet. 

78

Energibolag 

Johansson Karl-Erik, Göteborg Energi AB 

Lind Leif, Jämtkraft AB 

Tyrholm Peter, Sydkraft Öst Värme AB 

Almqvist Claes, Växjö Energi AB 

Nerén Kent-OveMälarEnergi AB 

Gustavsson Patrik, Ljungby Energi AB 

Björnfot Tomas, Luleå Energi AB 

Hacksell Pekka, Borås Energi AB 

Sundström Sten, Öresundskraft 

11.5 Personkontakter 

A 

Anderssen Kenneth, A/S Dansk Rörindustri STARPIPE 

Anderzon Lars-Erik, Fjärrvärmelarm i Borås AB 

Antonsen Kurt, ALSTOM Power Flow System 

B 

Boman Peter, Wideco i Borås AB 

F 

Forsberg Anders, Vitec Energy AB 

G 

Granath Benny, Isoplus Fjernvarmeteknik A/S 

J 

Johansson Göran, Powerpipe System AB 

Johansson Karl-Erik, Göteborg Energi AB 

Jonsson Bo, CWA Systems AB 

L 

Ljunggren Lars, Göteborg Energi AB 

M 

Masar Mikael, KWH Pipe 

N 

Nilsson Pekka, LTK Larm och termokontroll AB 

Norgren Jonas, AB Isoleringsmetoder 

P 

Persson Peter, Vitec AB 

R 

Rasmussen Jan, A/S Dansk Rörindustri 

Rolin Jan, KWH Pipe 

Rosendal Verner, Isoplus Fjernvarmeteknik A/S 

S 

Schleimann – Jensen Arne, Arne Jensen AB 

Strömberg Jonny, OC Jensen, Danmark 

Störholt, Ove, Isopipe 

79

Swedoff Göran, G Svedoff A 

T 

Torén, Lennart, Lögstör Rör AB 

W 

Westanbäck Bo, Lögstör Rör AB 

Wiberg Leif, Ing. F:a Leif Wiberg 

Wirfalk Arnold, Wideco i Borås AB 

Wieschalla Hans, ALSTOM Power Flow System 

Z 

Zitnik Mihael, Uppsala Universitet 

Ö 

Öberg Niclas, Xi Instrument AB 

och många fler 

80

Rapportförteckning 

Samtliga rapporter kan beställas hos Svensk Fjärrvärmes Förlagsservice. 

Telefon: 026 – 24 90 24, Telefax: 026 – 24 90 10, www.fjarrvarme.org 

Nr Titel Författare Publicerad 

2003-10-28 

FORSKNING OCH UTVECKLING – RAPPORTER 

1 Inventering av skador på befintliga skarvar med CFC-blåsta 

respektive CFC-fria fogskum 

Hans Torstensson maj-96 

2 Tryckväxlare – Status hösten 1995 Bror-Arne Gustafson 

Lena Olsson 

maj-96 

3 Bevakning av internationell fjärrvärmeforskning Sture Andersson 

Gunnar Nilsson 

maj-96 

4 Epoxirelining av fjärrvärmerör Jarl Nilsson sep-96 

5 Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler 

(abonnentcentraler) 

6 Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och isolering 

Former och utvärdering 

Lena Råberger 

Håkan Walletun 

okt-96 

Lars-Åke Cronholm okt-96 

7 Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Jan Molin 

Gunnar Bergström 

8 Medierör av plast i fjärrvärmesystem Håkan Walletun 

Heimo Zinko 

9 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i 

kulvertisolering av polyuretanskum 

Lars-Åke Cronholm 

Hans Torstensson 

dec-96 

dec-96 

dec-96 

10 Dynamiska värmelaster från fiktiva värmebehov Sven Werner mars-97 

11 Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor med fjärrvärme H. Andersson 

J. Ahlgren 

12 Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för 

Sture Andersson 

ombyggnad och underhåll av fjärrvärmenät. Insamlingsfasen Jan Molin 

Carmen Pletikos 

13 Svensk statlig fjärrvärmeforskning 1981-1996 Mikael Henriksson 

Sven Werner 

14 Korrosionsrisker vid användning av stål- och plaströr i 

fjärrvärmesystem – en litteraturstudie 

15 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar 

för fjärrkyla och fjärrvärme 

16 Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffusion 

hos gamla kulvertrör ”Hisings-Backa” 

maj-99 

dec-97 

dec-97 

Peeter Tarkpea dec-97 

Daniel Eriksson 

Bengt Sundén 

dec-97 

Ulf Jarfelt dec-97 

17 Kulvertförläggning med befintliga massor Jan Molin 


Stefan Nilsson 

dec-97 

18 Värmeåtervinning och produktion av frikyla – två sätt att öka 

marknaden för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner 

Peter Margen dec-97 

19 Projekt och Resultat 1994-1997 Anders Tvärne mars-98


20 Analys av befintliga fjärrkylakunders kylbehov Stefan Aronsson 

Per-Erik Nilsson 

21 Statusrapport 

Trycklösa Hetvattenackumulatorer 

22 Round Robin 

test av isolerförmågan hos fjärrvärmerör 

03-10-28 

Mats Lindberg 

Leif Breitholtz 

mars-98 

maj-98 

Ulf Jarfelt maj-98 

23 Mätvärdesinsamling från inspektionsbrunnar i fjärrvärmesystem Håkan Walletun juni-98 

24 Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper Ulf Jarfelt 

Olle Ramnäs 

25 Termisk undersökning av koppling av köldbärarkretsar till 

fjärrkylanät 

juni-98 

Erik Jonson juni-98 

26 Reparation utan uppgrävning av skarvar på fjärrvärmerör Jarl Nilsson 

Tommy Gudmundson 

27 Effektivisering av fjärrvärmecentraler – metodik, nyckeltal 

och användning av driftövervakningssystem 

juni-98 

Håkan Walletun apr-99 

28 Fjärrkyla. Teknik och kunskapsläge 1998 Paul Westin juli-98 

29 Fjärrkyla – systemstudie Martin Forsén 

Per-Åke Franck 

Mari Gustafsson 

Per-Erik Nilsson 

30 Nya material för fjärrvärmerör. Förstudie/litteraturstudie Jan Ahlgren 

Linda Berlin 

Morgan Fröling 

Magdalena Svanström 

juli-98 

dec-98 

31 Optimalt val av värmemätarens flödesgivare Janusz Wollerstrand maj-99 

32 Miljöanpassning/återanvändning av polyuretanisolerade fjärrvärmerör Morgan Fröling dec-98 

33 Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik Marja Englund maj-99 

34 Undersökning av golvvärmesystem med PEX-rör Lars Ehrlén apr-99 

35 Undersökning av funktionen hos tillsatser för fjärrvärmevatten Tuija Kaunisto 

Leena Carpén 

maj-99 

36 Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsflödesmätare Jerker Delsing nov-99 

37 Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät Lennart Eriksson 


38 Ändgavlar på fjärrvärmerör Gunnar Bergström 


39 Användning av lågtemperaturfjärrvärme Lennart Eriksson 

Jochen Dahm 

Heimo Zinko 

40 Tätning av skarvar i fjärrvärmerör med hjälp av material 

som sväller i kontakt med vatten 

Rolf Sjöblom 

Henrik Bjurström 


maj-99 

sept-99 

sept-99 

nov-99


41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhåll 

och förnyelse av fjärrvärmeledningar 

42 Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering 

och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås. 

43 Vidhäftning mellan PUR-isolering och medierör. Har blästring 

av medieröret någon effekt? 

44 Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal 

värmeåtervinningsgrad i fjärrvärmesystemen 

03-10-28 


Jan Molin 

Carmen Pletikos 

dec-99 

Stefan Petersson mars-00 

Ulf Jarfelt juni-00 

Peter Margen juni-00 

45 Fullskaleförsök med friktionsminskande additiv i Herning, Danmark Flemming Hammer 

Martin Hellsten 

feb-01 

46 Nedbrytningen av syrereducerande medel i fjärrvärmenät Henrik Bjurström okt-00 

47 Energimarknad i förändring 

Utveckling, aktörer och strategier 

Fredrik Lagergren nov-00 

48 Strömförsörjning till värmemätare Henrik Bjurström nov-00 

49 Tensider i fjärrkylenät – Förstudie Marcus Lager nov-00 

50 Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport 

”Neuartige Wärmeverteilung” 

51 Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv Gunnar Bergström 


52 Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar 

Påkänningar och skadegränser 

Heimo Zinko jan-01 

Sven-Erik Sällberg 



jan-01 

jan-01 

53 Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping Anders Thorén feb-01 

54 Sammanlagring och värmeförluster i närvärmenät Jochen Dahm 

Jan-Olof Dalenbäck 

feb-01 

55 Tryckväxlare för fjärrkyla Lars Eliasson mars-01 

56 Beslutsunderlag i svenska energiföretag Peter Svahn sept-01 

57 Skarvtätning baserad på svällande material Henrik Bjurström 

Pal Kalbantner 


okt-01 

58 Täthet hos skarvar vid återfyllning med befintliga massor Gunnar Bergström 



okt-01 

59 Analys av trerörssystem för kombinerad distribution av 

fjärrvärme och fjärrkyla 

Guaxiao Yao dec-01 

60 Miljöbelastning från läggning av fjärrvärmerör Morgan Fröling 

Magdalena 

Svanström 

jan-02 

61 Korrosionsskydd av en trycklös varmvattenackumulator 

med kvävgasteknik – fjärrvärmeverket i Falkenberg 

Leif Nilsson jan-02 

62 Tappvarmvattenreglering i P-märkta fjärrvärmecentraler för 

villor – Utvärdering och förslag till förbättring 

Tommy Persson jan-02


63 Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning 

av fjärrvärmerör 

03-10-28 


Nils Olsson 

jan-02 

64 Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov Håkan Walletun 

Daniel Lundh 

jan-02 

65 Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme Tord Sivertsson 

Sven Werner 

mars-02 

66 Fjärravläsning med signaler genom rörnät – förstudie Lars Ljung 

Rolf Sjöblom 

mars-02 

67 Fukttransport i skarvskum Gunnar Bergström 



april-02 

68 Round Robin test II av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Ture Nordenswan april-02 

69 EkoDim – beräkningsprogram Ulf Jarfelt juni-02 

70 Felidentifiering i FC med ”flygfoton” – Förstudie Patrik Selinder 


juni-02 

71 Digitala läckdetekteringssystem Jan Andersson aug-02 

72 Utvändigt skydd hos fjärrvärmerörsskarvar Gunnar Bergström 



73 Fuktdiffusion i plaströrsystem Heimo Zinko 



Ulf Jarfelt 

sept-02 

sept-02 

74 Nuläge värmegles fjärrvärme Lennart Larsson 

Sofie Andersson 

Sven Werner 

sept-02 

75 Tappvarmvattensystem – egenskaper, dimensionering och komfort Janusz Wollerstrand sept-02 

76 Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2-stegskopplade 

fjärrvärmecentraler 

77 Isocyanatexponering vid svetsning av fjärrvärmerör Gunnar Bergström 

Lisa Lindqvist 

Håkan Walletun okt-02 


78 Förbättringspotential i sekundärnät Lennart Eriksson 

Stefan Petersson 


okt-02 

okt-02 

79 Jämförelse mellan dubbel- och enkelrör Ulf Jarfelt dec-02 

80 Utvändig korrosion på fjärrvärmerör Göran Sund dec-02 

81 Varmvattenkomfort sommartid i småhus Tommy Persson dec-02 

82 Miljöbelastning från produktion av fjärrvärmerör Morgan Fröling 

Camilla Holmgren 

dec-02 

83 Samverkande produktions- och distributionsmodeller John Johnsson 

Ola Rossing 

feb-03 

84 Användning av aska vid förläggning av fjärrvärmeledningar - 

förstudie 

Rolf Sjöblom feb-03 

85 Marginaler i fjärrvärmesystem Patrik Selinder 

Heimo Zinko 

mars-03 

86 Flödesutjämnande körstrategi Gunnar Larsson april-03 

87 ”Black-Box”-undersökning av fjärrvärmecentraler Håkan Walletun 

Bernt Svensson 

juni-03


88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem Stefan Petersson 

Sven Werner 

aug-03 

89 Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar Tommy Gudmundson sep-03 

90 Total – Kontra utförandeentreprenad Tommy Gudmundson sep-03 

91 Tryckväxlare för fjärrkyla – Teknik och funktion Bror-Arne Gustafson sep-03 

92 Kylning av kylmaskiners kondensorer med fjärrkyla i 

livsmedelsbutiker 

03-10-28 

Caroline Haglund 

Stignor 

sep-03 

93 Minskade distributionsförluster med diffusionstäta fjärrvärmerör Maria Olsson okt-03 

94 Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump Patrik Selinder 


Heimo Zinko 

95 Funktion hos 1-rörs radiatorsystem – Avkylning, komfort och stabilitet Stefan Petersson 

Bernt-Erik Nyberg 

okt-03 

okt-03 

96 EPSPEX-kulvert – Utveckling, utförande och uppföljning Tommy Gudmundson okt-03 

97 EPSPEX-kulvert – Funktion under och efter vattendränkning Stefan Nilsson 



98 Fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering 


FORSKNING OCH UTVECKLING – ORIENTERING 

Henrik Bjurström 


Mats-Olov Edström 

okt-03 

okt-03 

1 Fjärrkyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner jan-98 

2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport 

nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5 – 30/9 1996. 

3 Symposium om Fjärrvärmeforskning på Ullinge Wärdshus i Eksjö 

kommun, 10-11 december 1996 

4 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport 

nr 534. Mätvärdesinsamling för period 2. 1/1 – 31/12 1997. 

5 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten 

i kulvertisolering av polyuretanskum 

6 Optimering av fjärrvärmevattens framledningstemperatur i mindre 

fjärrvärmesystem 

Lars Lindgren 

Conny Nikolaisen 

jan-98 

Lennart Thörnqvist jan-98 

Conny Nikolaisen juli-98 


Hans Torstensson 

Ilkka Keppo 

Pekka Ahtila 

sept-99 

jan-03

Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB och Statens Energimyndighet 

bedriver forskningsprogram inom området fjärrvärme 

hetvattenteknik och fjärrkyla. 

SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGENS SERVICE AB 

101 53 STOCKHOLM 

Besöksadress: Olof Palmes Gata 31, 6 tr 

Telefon 08 - 677 25 50, Telefax 08 - 677 25 55 

Förlagsservice, beställning av trycksaker: 

Telefon 026 - 24 90 24, Telefax 026 - 24 90 10

fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?