Reklam och sponsring - Gymnasieskolan

2005-09-12 Barn - och Ungdomsförvaltningen,
Barn- och Ungdomsnämnden,
Utbildning och Arbete Gävle,
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Sid 1 (10)
Handläggare AnnCatrin Johansson
Hantering av kommersiell marknadsföring (reklam) och sponsring i
förskola och skola
Definition av skillnaden mellan sponsring och kommersiell marknadsföring
(reklam) enligt Konsumentverket:
”För att anses vara sponsring får meddelandet endast innehålla uppgift om
vem som står bakom sponsringen, t.ex. genom att företagsnamnet nämns,
eller uppgift om att företaget får andra förmåner. Om det dessutom finns
någon information om näringsidkarens produkter och verksamhet kan
meddelandet vara kommersiell marknadsföring. Då gäller marknadsföringslagens
regler.”
Begreppet sponsring innebär enligt Konsumentverket
”Ett avtal till ömsesidig nytta mellan två eller flera parter, där den ena
parten (sponsorn) förbinder sig att lämna ersättning i form av kontanta
medel, varor och/eller tjänster och den andra parten (den sponsrade) som
motprestation tillhandahåller t.ex. exponering av företagsnamn, varumärke
eller varor och tjänster till nytta för sponsorn i dennas verksamhet.”
1. Kommersiell marknadsföring (reklam) ska inte förekomma i Gävle
kommuns förskolor/ skolor. Företag som erhållit kommunala uppdrag
genom upphandling ska inte göra reklam för sina produkter/ tjänster i
förskolans/ skolans lokaler.
2. Sponsring ska hanteras med stor försiktighet, ju yngre barn som blir
föremål för sponsringen desto större försiktighet.
3. Om sponsring kan vara aktuellt ska förskolan/ skolan beakta:
– att materialet/aktiviteten inte får strida mot läroplaner och kursplaner
SKOLKONTORET
Box 603, 801 26 Gävle Besöksadress Ruddammsgatan 27
Tfn 026- 17 80 00 (vx)
www.gavle.se

Sid 2 (10)
– att fakta skall vara aktuell och opartisk
– att det skall tydligt framgå vem avsändaren av materialet/ aktiviteten är
– att undervisningen inte får vara beroende av ett sponsrat material, utan
detta skall enbart fungera som ett komplement
4. Krav ska ställas på sponsorer. BoU och UAG ansluter sig till Konsumentverkets
riktlinjer.
Vid bedömning av sponsorn bör man beakta:
– att företaget drivs seriöst och inte har skatteskulder och dylikt
– att verksamheten är förenlig med skolans värdegrund
– att företaget följer god marknadsföringssed
– om sponsrat material eller aktiviteter innehåller reklam, förmånserbjudanden
eller annan aktiv marknadsföring – se punkt 1.
– att sponsorn inte uppmanar elever att själva köpa eller att påverka sina
föräldrar att köpa företagets varor eller tjänster
5. Förskolans/skolans motprestation för erhållet sponsorsstöd ska inskränkas
till att företagets och/eller varans namn kan exponeras på material
och på utrustning. Företagets/varans namn ska ej exponeras på skolbyggnaden
vare sig inomhus eller utomhus, ej heller som skärmsläckare.
Sponsorns namn kan nämnas på skolans hemsida, eventuellt med länk till
företagets egen hemsida men företagets logotype ska ej exponeras på skolans
hemsida.
Krav på motprestationer som innebär utnyttjande av skolans resurser i
form av lokaler, materiel, personal ska avvisas. Krav på motprestationer
som innebär att skolan ska köpa vissa tjänster eller varor ska avvisas. Alla
köp ska hanteras enligt lagen om offentlig upphandling
Bidrag som ges utan krav på motprestation betraktas inte som sponsring,
men ska hanteras på medvetet vis för att säkerställa att en sådan gåva inte
påverkar skolans verksamhet på ett otillbörligt sätt eller kan medföra
misstanke om mutbrott.
6. Förskolor/skolor erbjuds ofta att delta i aktiviteter som drivs av olika
stiftelser. Konsumentverket nämner som exempel Friends som arbetar
mot mobbing. I och med att verksamheten bedrivs i stiftelseform framgår
det sällan tydligt vem/vilka som egentligen är avsändare. Innan en förskola/skola
bestämmer sig för att acceptera erbjudandet ska ledning och personal
stämma av erbjudandet mot kraven under punkterna 3 - 5
7. I varje fall av mottagen sponsring ska personal informera barn, ungdomar
och föräldrar vad sponsring är, vem som sponsrat och varför förskolan/skolan
valt att ta emot sponsorstöd.

Sid 3 (10)
8. En vägledning för personal som arbetar med barn och ungdomar om
hur de kan rusta barn och ungdomar att motstå budskapen från de kommersiella
krafterna låter sig inte formuleras i några korta punkter. Motståndskraften
består bl.a. av självkänsla, självständighet, kunskap, förmåga
att tänka själv, granska kritiskt och mod att välja utifrån sina egna
ståndpunkter. Det är förskolans och skolans uppdrag att bidra till varje
barns och ungdoms utveckling på dessa områden. Det finns beskrivet i
läroplanstexterna och i ett antal ämnens kursplaner. För grundskolan
handlar det främst om kursplanerna i svenska, modersmål, samhällsorienterande
ämnen, bild, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap. För
gymnasiet handlar det främst om kärnämnena (svenska, samhällskunskap
A, religionskunskap A, naturkunskap A, idrott och hälsa) som alla läser
oavsett program samt modersmål. Vad som ska göras och varför det ska
göras samt vilka målen är, uttrycks tydligt i ovan nämnda styrdokument.
Frågan om hur det ska göras är en fråga för professionen. Därav följer att
en centralt utformad vägledning inte kan utformas. Däremot bilägges utdrag
ur läroplanerna samt kursplanetexter för att peka på relevanta avsnitt
till hjälp i arbetet på de enskilda förskolorna och skolorna.
Bilaga
Utdrag ur Läroplanstexter
Lpfö98 (läroplan för förskolan 1998)
Varje barn skall ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra
val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna
förmågan skall på så vis grundläggas och växa.
utdrag ur
Mål under 2.2 Utveckling och lärande
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
Lpo94 (läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och
fritidshemmet 1994)
utdrag ur
Mål att sträva mot under 2.1 Normer och värden
Skolan skall sträva efter att varje elev

Sid 4 (10)
utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden
grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
Mål att sträva mot under 2.2 Kunskaper
Skolan skall sträva efter att varje elev
• utvecklar tillit till sin egen förmåga,
• befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på
såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,
Mål att uppnå i grundskolan
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
• har kunskaper om medier och deras roll,
• kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande
och lärande
Lpf 94 (läroplan för de frivilliga skolformerna 1994)
utdrag ur
Mål att sträva mot under 2.1 Kunskaper
Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan, komvux och SSV
samt, så långt det är möjligt, i gymnasiesärskolan och särvux
kan använda sina kunskaper som redskap för att
• formulera och pröva antaganden och lösa problem
• reflektera över erfarenheter
• kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
• tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas,
Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolans nationella och
specialutformade program samt den gymnasiala vuxenutbildningen dessutom
• kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar en analytisk förmåga
och närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka,
• ökar sin förmåga att självständigt formulera ståndpunkter grundade på
såväl empirisk kunskap och kritisk analys som förnuftsmässiga och etiska
överväganden,
Mål att uppnå
Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller
specialutformat program eller sådant individuellt program som är förenat
med yrkesutbildning under anställning, s.k. lärlingsutbildning inom gymnasieskolan
eller gymnasial vuxenutbildning

• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i
samhälls- och arbetsliv,
• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och
läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och
värderingsfrågor och
• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld
utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
Kursplaner Grundskolan
Sid 5 (10)
Svenska
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla
elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.
Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga
att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av
informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling
av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla.
utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven
– utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information,
tillägnar sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar
sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap
Samhällsorienterande ämnen
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Syftet är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och handlande
och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka
den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna
identiteten samt att ge kunskaper om hur vårt samhälle är baserat på etnisk
och kulturell mångfald.
utdrag ur
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet
sträva efter att eleven
– utvecklar sin förmåga att använda olika informationskällor och ett kritiskt
förhållningssätt till dessa,

Sid 6 (10)
– utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda
demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter
som medborgare i ett demokratiskt samhälle,
– utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstaganden
och handlingar,
utdrag ur
Det samhällsorienterande kunskapsområdets karaktär och uppbyggnad
Kunskapande i ett informationsrikt samhälle
Dagens samhälle erbjuder en närmast oändlig mängd av information, som
kan inhämtas från olika mer eller mindre vederhäftiga källor via olika
kanaler. Medier och mediers budskap spelar stor roll när människor bildar
sina uppfattningar. I de samhällsorienterande ämnena skall eleverna bli
förtrogna med olika sätt att kunskapa samt utveckla insikter i hur olika
medier kan användas och hur de påverkar människan och samhället. Genom
att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika informationskällor
får eleverna insyn i de möjligheter och problem som ITsamhället
medför. Att söka, granska, välja, strukturera, kritiskt värdera,
integrera och redovisa information på skilda sätt – i tal, skrift, bild, form,
drama, musik och rörelse – är centralt i de samhällsorienterande ämnena.
Det främjar elevernas orientering i tid och rum och deras konstruerande
av egna mönster och bilder av omvärlden, vilka kan användas som redskap
för analys och bedömning av såväl andras tolkningar som egna
ståndpunkter.
Bild
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden
som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder.
Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning
inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt
i en verklighet med stort visuellt informationsflöde.
Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till
att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter
samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden.
Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig
förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet.
utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven

Sid 7 (10)
– blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda
sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera
med hjälp av egna och andras bilder,
– utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse
av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det
föreställande,
utdrag ur
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild-
och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bilden
har en framträdande plats i kommersiella sammanhang och spelar en viktig
roll i opinionsbildningen. Populärkulturen rymmer den styrande och
dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande
roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur. Bildens ökande
mångfald, informationsteknikens tillväxt och förändringarna i villkoren
för bildproduktion förändrar snabbt bildningsstrukturen inom kulturområdet.
Hem- och konsumentkunskap
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för och erfarenheter
av att fatta beslut i de valsituationer som uppstår i ett hushåll.
Ämnet utvecklar förmågan att ur ett hushållsperspektiv värdera och hantera
det ökade flödet av information och reklam. Syftet är att utifrån kunskaper
om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar,
ta ansvar och agera.
utdrag ur
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
– vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser
och uppfatta skillnader mellan information och reklam.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
– känna till sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags
information vid utförandet av verksamheter i hushållet.
Idrott och hälsa
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska
och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse
för hälsan.

utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven
Sid 8 (10)
– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en
positiv självbild,
– utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma
i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar
till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,
utdrag ur
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till
vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att ifrågasätta de idealbilder
som sprids via olika medier.
Modersmål
utdrag ur
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Modersmålet är av avgörande betydelse för den personliga och kulturella
identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Ämnet
modersmål syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska
möjligheter att tillsammans med andra vidareutveckla sina kunskaper i
modersmålet. Därigenom kan deras självkänsla stärkas och uppfattningen
om den egna livssituationen tydliggöras.
Kursplaner Gymnasiet
Svenska
utdrag ur
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att hos eleverna stärka den personliga
och kulturella identiteten, att utveckla tänkandet, kreativiteten och
förmågan till analys och ställningstagande.
Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap.
Genom språket sker kommunikation med andra och genom läsning
och eget skrivande tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig att se
sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. Genom språket
bildas kunskap och genom språket görs kunskapen synlig och hanterbar.
Förmågan att reflektera över, förstå, värdera och ta ställning till företeelser
i omvärlden växer.

Sid 9 (10)
Samhällskunskap
utdrag ur
Ämnets syfte
I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt
bidrar ämnet samhällskunskap med att utveckla ett kritiskt förhållningssätt.
Detta innebär att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera
och värdera fakta från olika källor och medier samt kunna formulera
sig och dra slutsatser.
Religionskunskap
utdrag ur
Ämnets syfte
Behovet av en medveten etik baserad på en i samhället allmänt accepterad
värdegrund blir allt tydligare både för den enskilde och för samhället.
Syftet med ämnet är att ge kunskaper om olika uppfattningar i etiska frågor,
som möter den enskilde i samhället, analyserade i ett individuellt och
ett socialt perspektiv.
utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
utvecklar sin personliga hållning i livs- och moralfrågor på grundval av
kunskaper om olika traditioner och med respekt för grundläggande
mänskliga rättigheter,
Naturkunskap
utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i naturkunskap sträva efter att eleven
utvecklar sina kunskaper om vetenskapliga undersöknings- och forskningsmetoder
och om hur resultat kan presenteras,
utvecklar sin förmåga och sitt intresse att söka, kritiskt granska och tillgodogöra
sig kunskap om aktuell forskning i naturvetenskap från olika
informationskällor,
utvecklar ett förhållningssätt som präglas av ödmjukhet och respekt inför
naturen och livets storhet,
utvecklar sin förmåga att tolka och kritiskt granska olika typer av information,
delta i diskussioner i olika samhällsfrågor och ta ställning utifrån
ett naturvetenskapligt och etiskt perspektiv,

Sid 10 (10)
Idrott och hälsa
utdrag ur
Ämnets syfte
Gymnasieskolans utbildning i idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas
fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge kunskaper om
den egna livsstilens betydelse för hälsan.
utdrag ur
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven
utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt en positiv självbild,
Modersmål
utdrag ur
Ämnets syfte
Modersmålsämnets uppgift är att stärka den personliga och kulturella
identiteten och förmågan att kommunicera med andra. Den kulturella
identiteten uttrycks bl.a. i språket och litteraturen. Mötet med språk, litteratur
och bildmedier kan bidra till mognad och personlig utveckling.
Genom samtal och genom läsning och eget skrivande tillägnar sig individen
nya begrepp, lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt
och värdera. Genom språket bildas kunskap och genom språket görs
kunskapen synlig och hanterbar. Förmågan att reflektera över, förstå, värdera
och ta ställning till företeelser i omvärlden växer.