Lista över samtliga åtgärder i handlingsplanen med angivande av ...

Uppföljning av den 

nationella handlingsplanen 

för de mänskliga 

rättigheterna 

Regeringens skrivelse 2005/06:95 

7 februari 2008

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

TUArbetsgruppen för mänskliga rättigheterUT.................................................................................... 2 

TU3UT TUSveriges 

TU4UT TURättighetsfrågorUT.................................................................................................................. 

TU5UT TUOrganisation 

TU6UT TUAttitydpåverkande 

TU7UT TUppföljning 

internationella åtaganden om mänskliga rättigheterUT............................................ 2 

TU3.1UT TUGenerella frågorUT.......................................................................................................... 2 

TU3.2UT TUNya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m.UT ............. 2 

TU3.3UT TUÖversyn av reservationerUT............................................................................................ 4 

TU3.4UT TUppföljning av synpunkter från internationella organUT............................................... 4 

4 

TU4.1UT TUDiskriminering, rasism och homofobiUT........................................................................ 4 

TU4.2UT TUBarnets rättigheterUT .................................................................................................... 10 

TU4.3UT TUNationella minoriteter och urfolkUT............................................................................. 12 

TU4.4UT TUEkonomiska, sociala och kulturella rättigheterUT ........................................................ 16 

TU4.5UT TUMäns våld mot kvinnor, m.m.UT .................................................................................. 24 

TU4.6UT TURättsstatliga frågorUT ................................................................................................... 32 

TU4.7UT TUPolitiska rättigheterUT .................................................................................................. 36 

TU4.8UT TUAsyl- och migrationsfrågorUT ...................................................................................... 38 

och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheternaUT...... 41 

TU5.1UT TUInledningUT................................................................................................................... 41 

TU5.2UT TUOrganisation av arbetet med att genomföra handlingsplanenUT.................................. 41 

TU5.3UT TUMyndighetsstyrningUT.................................................................................................. 42 

TU5.4UT TUKommuner och landstingUT ......................................................................................... 43 

TU5.5UT TUMetoder och verktygUT ................................................................................................ 44 

TU5.6UT TUArbetet inom RegeringskanslietUT............................................................................... 45 

arbete, m.m.UT....................................................................................... 46 

TU6.1UT TUInledningUT................................................................................................................... 46 

TU6.2UT TUtbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendetUT..................... 46 

TU6.3UT TUKompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen 

samt domstolsväsendetUT......................................................................................................... 48 

TU6.4UT TUtbildningsmaterial om de mänskliga rättigheternaUT ................................................ 48 

TU6.5UT TUDialog om de mänskliga rättigheternaUT ..................................................................... 49 

TU6.6UT TUSpråk- och informationsfrågorUT ................................................................................. 51 

och utvärderingUT............................................................................................ 53 

1

Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter 

Uppföljning av åtgärderna i En nationell handlingsplan för de mänskliga 

rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95) 

Ett stort antal representanter för enskilda organisationer, kommuner, landsting, universitet 

och högskolor samt statliga myndigheter deltog i arbetet med att ta fram En nationell 

handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95). I enlighet med 

åtgärd 133 i handlingsplanen har regeringen bjudit in dessa referensgrupper och andra 

intresserade till ett halvtidsseminarium den 7 februari 2008 för avstämning av och 

diskussion om genomförandet av handlingsplanen. I detta dokument redovisas 

genomförandet åtgärd för åtgärd per januari 2008. 

Redovisningen kan inte beställas utan endast laddas ned från regeringens webbplats om 

mänskliga rättigheter HUwww.manskligarattigheter.seUH 

Åtgärderna är sorterade under det departement som har huvud- eller 

samordningsansvaret i januari 2008. Kapitelnumreringen är den samma som i själva 

handlingsplanen, därför börjar numreringen med kapitel 3. 

3 Sveriges internationella åtaganden om 

mänskliga rättigheter 

3.1 Generella frågor 

3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, 

m.m. 

Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för 

funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt 

departement: Socialdepartementet 

Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention 

för att tillförsäkra funktionshindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. 

Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 

2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen 

av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell 

klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars 2007. För närvarande pågår ett 

arbete inom Regeringskansliet för att se över huruvida svensk lagstiftning 

överensstämmer med konventionen inför utarbetande av en proposition om ratificering. 

Regeringskansliet har låtit göra en preliminär inofficiell översättning av konventionen. 

Regeringens ambition är att riksdagen ska kunna fatta beslut om ratificering av FN:s 

konvention om rättigheter för personer med funktionshinder före utgången av 2008. 

2

Åtgärd 2: I syfte att säkerställa att Europakonventionens övervakningssystem kan fungera 

effektivt på sikt har ett ändringsprotokoll till konventionen samt fem rekommendationer 

antagits inom Europarådet. Regeringen avser att under perioden 2006–2009 fortsätta det 

nationella arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Samordnande 

departement: Justitiedepartementet 

Arbetet på nationell nivå för att genomföra rekommendationerna fortsätter. 

Domstolsverket hade i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder 

verket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i den europeiska konventionens om 

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 

(Europakonventionen) övervakningssystem i enlighet med rekommendationerna. 

Åtgärd 3: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över i vilken mån 

ytterligare konventioner och tilläggsprotokoll som rör mänskliga rättigheter kan 

undertecknas och ratificeras samt redovisa sin ståndpunkt senast i nästa nationella 

handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: 

Utrikesdepartementet 

Sverige undertecknade den 6 februari 2007 FN-konventionen om skydd mot påtvingade 

försvinnanden. Inför en ratificering kommer en översyn av svensk lagstiftning att göras 

för att bedöma hur den överensstämmer med konventionen. 

Arbetet vad gäller framtida ratificeringar och undertecknanden i övrigt pågår 

kontinuerligt inom Regeringskansliet. 

Åtgärd 4: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över sin inställning i 

frågan om en anslutning till protokoll 12 till Europakonventionen om generellt 

diskrimineringsförbud, men har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokollet. 

Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Frågan om hur och när översynen kan ske är under övervägande i Regeringskansliet. 

Åtgärd 5: Regeringen avser inte att i nuläget ratificera FN-konventionen om migrerande 

arbetares rättigheter. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Även denna fråga kommer att övervägas på nytt i enlighet med åtgärd 3. 

Åtgärd 6: Regeringen har under hösten 2005 lagt fram en proposition inför riksdagen om 

ratificering av det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående försäljning av 

barn, barnprostitution och barnpornografi. Huvudansvarigt departement: 

Socialdepartementet 

Riksdagen godkände i mars 2006 det fakultativa protokollet till barnkonventionen om 

försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt antog de föreslagna 

ändringarna i brottsbalken. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2006. Den 7 december 

2006 beslutade regeringen att ratificera protokollet. 

3

3.3 Översyn av reservationer 

Åtgärd 7: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 åter se över de reservationer 

som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll om mänskliga 

rättigheter i avsikt att överväga om de kan dras tillbaka samt redovisa resultatet av denna 

översyn senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. 

Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet 

Arbetet pågår kontinuerligt. 

3.4 Uppföljning av synpunkter från internationella organ 

Åtgärd 8: Regeringen avser att bjuda in till möten i samband med att Sverige ska lämna 

rapporter enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, liksom när FN:s 

kommentarer om dessa rapporter lämnas. När så bedöms lämpligt kommer möten även att 

anordnas på motsvarande sätt i samband med rapportering enligt Europarådets 

konventioner om mänskliga rättigheter. Huvudansvarigt departement: Beror på vilken 

konvention det är fråga om. 

Regeringen har under arbetet med rapporterna till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala 

och kulturella rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN:s kommitté för 

mänskliga rättigheter bjudit in till möten med framförallt enskilda organisationer. I 

samband med att regeringen skulle lämna sin andra rapport angående genomförandet av 

Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter bjöds representanter för 

de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående rapporteringen. Ett 

motsvarande möte har även hållits i samband med rapporteringen om den europeiska 

stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 

4 Rättighetsfrågor 

4.1 Diskriminering, rasism och homofobi 

Åtgärd 9: Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av 

regeringsformen. I uppdraget ingår att pröva frågorna om lagprövning och om det finns 

behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå ändringar i 

dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i 

övrigt föreslå förändringar av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen 

ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008. Huvudansvarigt departement: 

Justitiedepartementet 

Utredningen pågår. 

4

Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en 

sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag. 

Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna 

träda i kraft senast 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 

jämställdhetsdepartementet 

Beslut om lagrådsremiss har tagits i januari 2008 och beslut om proposition ska tas i mars 

2008. Den nya lagen beräknas kunna träda i kraft 1 januari 2009. 

Regeringen föreslår att en ny lag – Diskrimineringslagen – införs. Lagen ska ha till 

ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller 

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell 

läggning eller ålder. Lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. 

Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; könsöverskridande identitet eller uttryck och 

ålder. 

Regeringen föreslår också att det inrättas en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen 

– som svarar för tillsynen över den nya lagen. Genom införandet av den 

nya ombudsmannen upphör verksamheten hos de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot 

diskriminering; Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk 

diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot 

diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). 

Regeringen föreslår diskrimineringsförbud på samhällsområden där förbud hittills inte 

har gällt – i fråga om offentlig anställning, värnplikt och civilplikt, all 

utbildningsverksamhet, allmän sammankomst och offentlig tillställning. Förbudet mot 

könsdiskriminering och diskriminering på grund av funktionshinder utökas till att fullt ut 

gälla på alla föreslagna samhällsområden. Den föreslagna lagen innehåller alltså 

diskrimineringsförbud som gäller i princip på alla samhällsområden och för alla 

diskrimineringsgrunder. Förbudet mot ålderdiskriminering är dock begränsad till 

utbildningsverksamhet och till arbetslivet i vid mening. 

Regeringen föreslår att den som bryter mot lagen ska betala diskrimineringsersättning 

för den kränkning som överträdelsen innebär. Ersättningens storlek ska bestämmas så att 

den också avskräcker från diskriminering. Genom att införa en ny ersättningsform skapas 

bättre förutsättningar för högre ersättningsnivåer vid diskriminering. Det ska kosta att 

diskriminera. 

Åtgärd 11: Regeringen avser att 2006 ge i uppdrag till vissa statliga myndigheter att 

upprätta antidiskrimineringsstrategier. Dessa myndigheter ska inbjuda Ombudsmannen 

mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell 

läggning (HomO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) till 

samråd vid upprättande av strategierna. Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att 

utvärdera de insatser som har genomförts med anledning av de 

antidiskrimineringsstrategier som har upprättats inom statliga myndigheter. Regeringen 

avser även att 2006 förtydliga behovet av arbete mot diskriminering i de statligt ägda 

bolagen. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Länsstyrelserna, Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Vägverket, 

Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten och 

Försäkringskassan fick i respektive myndighets regleringsbrev för 2007 i uppdrag att 

5

upprätta antidiskrimineringsstrategier som har redovisats för regeringen under hösten 

2007. Arbetet med att genomföra dessa strategier har inletts på samtliga myndigheter. 

En utvärdering av de olika kompetens- och antidiskrimineringsstrategierna planeras. 

Åtgärd 12: Regeringen avser att under 2006 besluta en förordning som innebär att vissa 

större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar. 

Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet 

Förordningen antogs och trädde i kraft den 1 juli 2006. Nämnden för offentlig 

upphandling tog på regeringens uppdrag fram allmänna råd för tillämpning av 

förordningen. De allmänna råden finns på Konkurrensverkets webbplats 

Twww.konkurrensverket.seT. 

Åtgärd 13: Regeringen kommer att överväga förslagen från utredningen om en stärkt och 

tydligare tillsyn inom socialtjänsten, som ska lämna en slutredovisning till regeringen 

senast den 30 juni 2006, samt att vidta lämpliga åtgärder mot bakgrund av utredningens 

förslag om indragning av serveringstillstånd. Huvudansvarigt departement: 


Med anledning av delbetänkandet ”Ansvarsfull servering – fri från diskriminering” (SOU 

2006:56) har en remissammanställning färdigställts och fortsatt beredning sker inom 

regeringskansliet. 

Åtgärd 14: Samarbetet mellan antidiskrimineringsbyråerna, Jämställdhetsombudsmannen 

(JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen 

(HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) 

kommer att utvecklas under 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Samtliga ombudsmän har genomfört utbildningsinsatser för att stödja 

antidiskrimineringsbyråernas arbete. Antidiskrimineringsbyråerna har i högre grad 

inkommit med diskrimineringsärenden till de olika ombudsmännen. Ombudsmännens 

stödjande insatser till byråerna kommer att fortsätta under 2008. 

Åtgärd 15: Regeringen avser att tillsätta en utredning om användning av så kallade 

diskrimineringstester som bevismedel i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen (JämO), 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och 

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). 


Beredning pågår. 

Åtgärd 16: Regeringen avser att ge i uppdrag till Arbetsmiljöverket (AV) och 

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) att utvärdera och fortsätta det samarbete i 

kompetensfrågor som de båda myndigheterna har inlett. Huvudansvarigt departement: 

Arbetsmarknadsdepartementet 

6

Med hänsyn till Arbetsmiljöverkets pågående omställningsarbete och anpassning till 

väsentligt minskade anslag, är det inte aktuellt att ge verket några särskilda uppdrag under 

perioden 2007–2009. 

Arbetsmiljöverkets interna arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor kommer att 

följas upp inom ramen för departementets ordinarie dialog med verket. 

Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och 

låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för 

diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. 


DO har genomfört sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av 

informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa 

målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och 

utomeuropeiska kvinnor. Utvärderingen ”Effekterna av informationsinsatser riktade till 

grupper särskilt utsatta för diskriminering” finns på DO:s webbplats (www.do.se). 

Åtgärd 18: Regeringen avser att överväga behovet av att använda diskrimineringstester 

inom fler samhällsområden, baserat på de slutsatser som kommer att presenteras i en 

undersökning inom arbetsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Beredning pågår. 

Åtgärd 19: Regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder med anledning av de 

förslag som har lämnats av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk 

eller religiös tillhörighet. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering 

ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2006. Regeringen kommer även att 

överväga lämpliga åtgärder med anledning av denna utrednings kommande förslag. 


Ett flertal av de förslag som lämnades av Utredningen om strukturell diskriminering på 

grund av etnisk eller religiös tillhörighet avser frågor som behandlas i regeringens 

lagrådsremiss Ett starkare skydd mot diskriminering (se åtgärd 10). Regeringen har även 

beslutat om en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa 

antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar (se åtgärd 12). 

Avsikten är att regeringen inom kort ska ta ställning till betänkandet från Utredningen 

om makt, integration och strukturell diskriminering. 

Åtgärd 20: Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag 

som innebär ett samlat grepp om frågor som rör lika rättigheter och möjligheter oavsett 

sexuell läggning. Arbetsgruppen ska även få i uppgift att överväga hur förekomst och 

omfattning av diskriminering på grund av sexuell läggning ska kunna mätas och om 

möjligt lämna förslag till indikatorer inom olika områden i samhället. Huvudansvarigt 

departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

7

Arbetsgruppen är i princip färdig med sitt uppdrag och ska redovisa detta för regeringen i 

februari 2008. I arbetet har samråd skett med HomO, FHI och olika HBT-organisationer 

såsom RFSL, RFSL Ungdom och Sveriges Förenade Gaystudenter. 

Åtgärd 21: En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om par av samma 

kön bör kunna ingå äktenskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2007. 

Regeringen avser att därefter överväga förslagen från utredningen och vidta eventuella 

åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: 


Äktenskaps- och partnerskapsutredningen lade i mars 2007 fram sitt betänkande 

Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17). Utredningen föreslår 

att partnerskapslagen upphävs samtidigt som par med samma kön får möjlighet att ingå 

äktenskap. Utredningen ser ingen anledning att övergå till ett system med enbart borgerlig 

vigsel. Vigslar inom trossamfund ska alltså finnas kvar enligt utredningen. I betänkandet 

konstaterar utredningen att det inte bör införas någon vigselplikt vare sig för 

vigselförrättare inom trossamfund eller för samfunden. Betänkandet har varit ute på 

remiss till och med den 15 januari 2008 och beredningen fortsätter. 

Åtgärd 22: Regeringen avser att under våren 2006 redovisa en uppföljning av den 

nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Huvudansvarigt departement: 


Den 16 mars 2006 överlämnades skrivelsen 2005/06:110 Uppföljning av den nationella 

handlingsplanen för handikappolitiken till riksdagen. Regeringen har tillsatt en 

statssekreterargrupp för att utarbeta en strategi för hur målen i den nationella 

handlingsplanen för handikappolitiken ska nås till 2010. Som en del i detta arbete kommer 

ett antal offentliga utfrågningar att anordnas. 

Åtgärd 23: Regeringen har inrättat en ny myndighet med uppdrag att samordna 

handikappolitiken. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 januari 2006. 

Handikappombudsmannen (HO) får en mer fristående och granskande roll. 

Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Handisams verksamhet är i stora delar knuten till de övergripande åtgärder som 

presenterades i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (1999/2000:79). 

Myndighetens uppdrag inom tillgänglighetsområdet innebär att den ska stimulera och 

driva på utvecklingen mot ett tillgängligare Sverige samt följa myndigheters, kommuners 

och andra samhällsaktörers utveckling inom tillgänglighetsområdet. Handisam ska också 

genom sitt samordningsarbete bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen 

för skyddet av de mänskliga rättigheterna. 

Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag 

att i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk 

samordning (Handisam) kartlägga våld mot funktionshindrade. Huvudansvarigt 


8

Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd 

med Handikappombudsmannen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, 

kartlägga våld mot personer med funktionshinder i syfte att ge ökad kunskap om 

problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka 

möjligheterna att förebygga våld mot personer med funktionshinder. Uppdraget 

redovisades i november 2007. 

Åtgärd 25: Regeringen har underlättat etablerandet av ett centrum mot rasism för att 

förstärka och komplettera samhällets insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi 

och diskriminering. Verksamheten inom Centrum mot rasism utvärderas av 

Integrationsverket under 2006. Integrationsverket kommer att presentera en analys av 

tillståndet och utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet 2007. Mot bakgrund av 

Integrationsverkets utvärdering och analys kommer regeringen att överväga lämpliga 

åtgärder. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Stödet till Centrum mot rasism kommer att upphöra från och med 2008. Regeringen 

kommer under våren att ta beslut om en förordning om statsbidrag till verksamheter mot 

rasism och liknande former av intolerans. Centrum mot rasism och andra organisationer 

kan därmed ansöka om projektbidrag från Ungdomsstyrelsen som blir ansvarig myndighet 

för dessa bidrag. 

Åtgärd 26: Forum för levande historia utvecklar arbetet mot antisemitism, islamofobi och 

homofobi och genomför fördjupningsstudier om dessa frågor. Huvudansvarigt 

departement: Kulturdepartementet 

Arbetet fortlöper via regleringsbrevet för 2008 där det övergripande målet är att arbetet 

med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter samt att arbeta för människors vilja att 

verka för människors lika värde. 

Forum för levande historia har även fått i uppdrag att belysa och informera om 

kommunismens brott mot mänskligheten i ett särskilt regeringsbeslut den 21 december 

2006. Uppdraget delredovisades den 1 oktober 2007 och ska slutligt redovisas den 30 juni 

2008. Som grund för uppdragets genomförande ska Forum för levande historia göra en 

kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området i Sverige och 

internationellt samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning och, om 

det behövs, initiera sådan forskning. Forum för levande historia ska arbeta utåtriktat, t.ex. 

genom seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runtom i landet. 

Åtgärd 27: Regeringen avser att under 2006 följa upp Brottsförebyggande rådets rapport 

Hatbrott. En uppföljning av rättsväsendets insatser från 2002. Huvudansvarigt 


Ett uppföljningsarbete pågår inom Regeringskansliet. Detta förväntas vara klart under 

första hälften av 2008. 

9

Åtgärd 28: Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att från och med 2006 

årligen redovisa statistik över hatbrotten. I denna statistik ska, förutom de uppgifter som 

Säkerhetspolisen (Säpo) tidigare har redovisat, även ingå statistik över brott med 

islamofobiska inslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Från och med år 2006 har Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit över ansvaret för 

hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken för 2006 delas in i fyra kategorier: 

brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv. Det 

finns för närvarande inga möjligheter att följa alla de anmälda hatbrotten i rättskedjan, 

dvs. att följa i vilken mån anmälningar leder till åtal och dom. Sedan en tid pågår 

emellertid ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning 

inklusive kriminalstatistiken. En fråga som utreds är hur anmälda brott på ett bättre sätt 

ska kunna följas i rättskedjan. 

4.2 Barnets rättigheter 

Åtgärd 29: Regeringen avser att följa upp lärosätenas arbete med att införliva 

barnkonventionen i relevanta utbildningar och planerar att under 2006 genomföra 

regionala konferenser för att stödja lärosätenas barnkonventionsarbete. Huvudansvarigt 


Till följd av ett regeringsuppdrag har Högskoleverket lämnat rapporten ”FN:s 

barnkonvention angår högskolan”. I rapporten lyfter Högskoleverket fram exempel på hur 

barnkonventionen kan användas inom några högskoleutbildningar, bland annat för 

jurister, socionomer och sjuksköterskor. För att följa upp Högskoleverkets arbete har 

regeringen beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att anordna en nationell konferens 

om integreringen av kunskap om barnkonventionen inom den högre utbildningen. 

Konferensen, under rubriken ”Vad har barns rättigheter med högre utbildning att göra?” 

anordnades i november 2007. 

Åtgärd 30: Regeringen avser att under 2006 etablera ett centrum för barnets rättigheter, 

som genom bland annat metod- och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte kan 

fungera som ett stöd i arbetet med att genomföra barnkonventionen. Huvudansvarigt 


Regeringen har givit Örebro universitet i uppdrag att etablera en verksamhet för metod- 

och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte i barnkonventionsrelaterade frågor. 

Verksamheten startade i december 2006. 

Åtgärd 31: Regeringen har tilldelat Unicef Sverige medel för arbetet med att ta fram en 

handbok om genomförandet av barnkonventionen. Projektet beräknas vara avslutat till 

utgången av 2006. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Regeringen har initierat och finansierat arbetet för att ta fram en svensk handbok om 

genomförande av barnkonventionen. Handboken ska dels vara en hjälp att uttolka 

barnkonventionen för såväl politiker på olika nivåer som andra beslutsfattare, tjänstemän 

10

och övriga intresserade, dels bidra till att skapa en samstämmighet om uttolkningen av 

barnkonventionen och barnrättskommitténs rekommendationer samt vad som krävs för att 

leva upp till de åtaganden konventionen innebär. Regeringen har beviljat 2,5 miljoner 

kronor till UNICEF Sverige för arbetet med att ta fram handboken, som gavs ut i 

december 2007. 

Åtgärd 32: Regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta 

effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp 

barnpolitiken. Arbetet beräknas bli klart under 2006. Huvudansvarigt departement: 


Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (S 2005:B) 

redovisade i mars 2007 en rapport med förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken 

Ds 2007:9. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet 

till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från detta 

mål och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention föreslås en målstruktur som 

består av sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen för 

barnpolitiken. Till varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver 

utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, 

levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Det föreslagna uppföljningssystemet är i 

första hand tänkt att vara ett verktyg för regeringens arbete med att följa upp insatser för 

att förverkliga barnets rättigheter och utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor. 

Åtgärd 33: Regeringskansliet ska fortsätta sitt samarbete med det kommunala 

partnerskapet och med landstingens nätverk för barnkonventionen. Huvudansvarigt 


Det finns flera kommuner och landsting som aktivt har valt att prioritera arbetet med 

barnkonventionen och därigenom kommit längre i sitt utvecklings- och förändringsarbete. 

Ett exempel på den positiva utvecklingen inom kommunernas arbete med barnets 

rättigheter är det kommunala partnerskapet för barnkonventionens genomförande som 

etablerades under 2005. Tolv kommuner har beslutat att ingå ett nära samarbete kring 

tillämpningen av barnkonventionen inom den kommunala verksamheten. Kommunerna 

har beslutat att fortsätta sitt partnerskap de närmaste fyra åren, fram till 2011. 

Regeringen har uppmuntrat etableringen av partnerskapet och dessutom ställt medel till 

förfogande för samordningen av partnerskapets verksamhet. Inom Sveriges Kommuner 

och Landsting har också etablerats ett nätverk för barnets rättigheter. Verksamhetschefer 

för alla 20 landsting, tillsammans med andra specialister i barns hälsa och i 

genomförandet av barnkonventionen träffas flera gånger om året. Nätverkets verksamhet 

går ut på att sprida goda arbetssätt att främja barnets rättigheter inom det 

landstingskommunala arbetet. Representanter från Socialdepartementet och 

Barnombudsmannen samt när så behövs från andra berörda myndigheter deltar såväl i 

partnerskapets verksamhet som i nätverkets periodiska möten. 

Åtgärd 34: Regeringen har under 2005 initierat Barnrättsforum, ett forum för en mer 

permanent dialog och erfarenhetsutbyte med enskilda organisationer om genomförandet 

av barnkonventionen. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden 2006– 

2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

11

Barnrättsforum har under 2005-2006 fungerat som en plattform för strukturerad dialog 

mellan regeringen och de enskilda organisationerna som arbetar med och för barn. 

Barnrättsforum har bestått av socialministern som ordförande, fem statssekreterare med 

ansvar för relevanta politikområden samt tio ledande representanter från enskilda 

organisationer. Forumet har sammankallats två gånger om året. Förväntningarna på detta 

forum har dock inte infriats helt. Det har visat sig vara svårt för deltagarna, såväl 

statssekreterare som ledare för organisationer, att prioritera och hitta gemensamma teman 

för dialog. Behovet av en mer utpräglad samsyn på barnrättsfrågorna och av mer eller 

mindre samordnade insatser hos alla relevanta aktörer i samhället är fortfarande mycket 

aktuellt. Regeringen vill därför utveckla Barnrättsforum till en mer öppen och 

inkluderande plattform för berörda aktörer, inklusive barn och unga själva. Strukturen av 

ett nytt Barnrättsforum ska redovisas i regeringens skrivelse till riksdagen 2008. 

Åtgärd 35: Regeringen för sedan 2001 en dialog med barn och unga om barnrättsfrågor 

genom socialministerns barnreferensgrupp. Regeringen avser att fortsätta denna dialog 

under perioden 2006–2009. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Socialministerns barnreferensgrupp består av ett fyrtio-, femtiotal flickor och pojkar i 

åldern 13–18 med olika bakgrund från olika delar av landet. Syftet med gruppen är att den 

ska utgöra ett forum för årligt återkommande dialog mellan ministern, tjänstemän inom 

Regeringskansliet och referensgruppen i viktiga och aktuella frågor som rör barn och 

unga. Dialogen med barnreferensgruppen har fortsatt under 2005 och 2006. I april 2006 

samlades denna grupp till ett fyradagarsmöte i Nynäshamn som avslutning på regeringens 

insats Ett Sverige för barn. Vid mötet medverkade både ministrar och tjänstemän från 

Regeringskansliet. Vid mötet diskuterades aktuella samhällsfrågor och deltagarnas 

synpunkter dokumenterades i en skrift som har spridits bland i första hand till 

beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Under våren 2008 kommer barnreferensgruppen 

att sammankallas inom ramen för Barnrättsforum (se åtgärd 34). 

4.3 Nationella minoriteter och urfolk 

Åtgärd 36: I maj 2005 överlämnade en särskild utredare till regeringen ett delbetänkande 

med förslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska. 

Delbetänkandet har remissbehandlats. Samma utredare överlämnade i februari 2006 ett 

slutbetänkande med förslag avseende bland annat det språkliga förvaltningsområdet för 

samiska. Efter remissbehandling av slutbetänkandet under våren 2006 avser regeringen att 

återkomma till riksdagen om förslagen i de båda betänkandena. Huvudansvarigt 


Betänkandena har remissbehandlats. Under beredningen av förslagen har det framkommit 

behov av att inhämta kompletterande underlag rörande alternativa modeller till 

förvaltningsområdena. Detta underlag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 

Vidare genomförs kompletterande studier rörande jiddisch (redovisades i januari 2008), 

romani chib och meänkiekli (redovisas i februari 2008). 

12

Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med 

romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap, 

såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i 

Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement: 

Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Delegationen för romska frågor 

Den 14 september 2006 beslutade den tidigare regeringen om kommittédirektiv till en 

delegation för romska frågor. Därefter har statsrådet Nyamko Sabuni förordnat 

ordförande, ledamöter, sakkunnig och experter samt en referensgrupp till delegationen. 

Även två sekreterare har anställts under början av 2007. Delegationens arbete är 

prioriterat. Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige genom att 

inhämta, sammanställa, analysera och redovisa erfarenheter och kunskap som finns på 

området samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras. 

Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som 

syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida 

kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och 

erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen ska 

slutredovisa sitt uppdrag den 31 december 2009. 

Uppdrag 

I december 2006 gav regeringen i uppdrag åt Institutet för språk- och folkminnen att 

genomföra en fördjupad studie av situationen för romani chib i Sverige. Inom ramen för 

uppdraget ska Institutet för språk och folkminnen 

– kartlägga vilka varieteter av romani chib som talas i Sverige och i vilken omfattning 

respektive varietet används, 

– undersöka om huruvida det i Sverige eller i andra länder finns ordböcker, 

skrivregelsamlingar, grammatikor eller andra former av läromedel för de i Sverige talade 

varieteterna av romani chib samt 

– lämna förslag om hur det fortsatta språkvårdsarbetet ska bedrivas för de i Sverige talade 

varieteterna av romani chib. 

Uppdraget ska genomföras efter samråd med en referensgrupp av företrädare för romska 

organisationer som sätts samman av Institutet för språk och folkminnen. 

Webbplats 

Delegationen för romska frågors webbplats ska främst fungera som ett verktyg, riktat till 

landets kommuner. Här finns information kring regeringens minoritetspolitik och hur 

Sverige och andra länder, främst inom EU, arbetar för att förbättra romernas situation. 

Vidare lyfter webbplatsen fram goda exempel på det arbete landets kommuner bedriver 

(HTwww.romadelegationen.seTH). 

Konferens 

Den 3–4 december genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s 

byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska kvinnors 

rättigheter ”Amare Glasura Ashunde – Our Voices Heard”. Konferensen ägde rum på 

Lejondals slott norr om Stockholm. De officiella språken på konferensen var engelska och 

romani chib. Konferensen som syftade till att skapa diskussion mellan romska 

kvinnonätverk och personer i beslutsfattande position genomfördes med och för romska 

13

kvinnor. Konferensen var en arbetskonferens under vilken goda exempel och erfarenheter 

lyftes fram. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen kommer att 

publiceras i en skrift som håller på att tas fram. 

Åtgärd 38: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 stärka samrådet för de 

nationella minoriteterna. Företrädare för de nationella minoriteterna kommer bland annat 

att kontinuerligt bjudas in till samråd i samband med att Sverige rapporterar till 

Europarådet om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen. 


I juni 2006 lämnade regeringen sin andra rapport angående genomförandet av 

ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I samband med framtagandet av 

rapporten bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett 

möte angående återrapporteringen. Så långt möjligt beaktades deras synpunkter vid 

sammanställandet av rapporten. Till rapporten bifogades också de synpunkter som de 

nationella minoriteterna framfört under arbetet med framtagandet av den nu gällande 

handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Under mötet informerades representanterna 

från de nationella minoriteternas organisationer om möjligheten att skriva skuggrapporter 

till Europarådet. Ett liknande möte genomfördes den 4 september 2007 i samband med att 

regeringen sammanställde sin tredje rapport angående Sveriges genomförande av den 

Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 

Åtgärd 39: Regeringen avser att under 2006 ta fram en strategi för att sprida kunskap och 

öka medvetenheten om Sveriges förpliktelser enligt Europarådets konventioner om 

nationella minoriteter och minoritetsspråk. Strategin ska även omfatta de nationella 

minoriteterna och deras situation samt minoritetspolitiken och dess mål. Huvudansvarigt 


I december 2006 skickade regeringen, som ett första led i det strategiska arbetet med 

minoritetspolitiken, ut en enkät till samtliga kommuner i Sverige. Syftet med enkäten var 

att hos kommunanställda och kommunpolitiker 

– mäta kunskapen om de nationella minoriteterna, minoritetspolitiken och åtagandena 

enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, 

– väcka intresse för arbete med frågor som rör de nationella minoriteterna, och 

– få en person i kommunen som är ansvarig för minoritetspolitiska frågor. 

Ett brev bifogat till enkäten innehöll information om vilka de nationella minoriteterna är, 

vilka språk som är nationella minoritetsspråk samt om konventionerna som ligger till 

grund för minoritetspolitiken och som Sverige har förbundit sig att följa. Enkätsvaren har 

sammanställts som arbetsmaterial. Slutsatserna av enkäten kommer att behandlas inom 

ramen för arbetet rörande åtgärd 36 (se ovan). Därutöver pågår planering av åtgärder i 

samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 

Åtgärd 40: Som en uppföljning av Skolverkets rapport om utbildningssituationen för de 

nationella minoriteterna avser regeringen att överväga åtgärder mot bakgrund av verkets 

förslag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

En stor del av Skolverkets rapport tog upp elevernas möjligheter att läsa de nationella 

minoritetsspråken i skolan. Skolverket konstaterade i sin rapport att det finns många 

14

ister i utbildningen för de nationella minoriteterna. Knappt varannan elev som är 

berättigad till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken deltar. 

Kommunerna saknar kunskaper om och brister i att informera om dessa elevers 

möjligheter och rättigheter. Dessutom har kommunerna svårt att rekrytera lärare och det 

råder stor brist på läromedel. Skolverket föreslog bl.a. att man skulle slopa kraven på 

minst fem elever per undervisningsgrupp som villkor för att undervisning i 

minoritetsspråk anordnas, att minoritetsspråken ska vara ett dagligt umgängesspråk för 

eleven samt att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. 

Skolverket fick i december 2005 ytterligare ett uppdrag att genomföra en fördjupad 

studie av situationen för romer i den svenska skolan. I redovisningen lämnande Skolverket 

flera förslag för att förbättra undervisningssituationen för romer bl.a. genom att tydliggöra 

kommunernas ansvar för de nationella minoriteternas utbildning. Skolverket har med 

anledning av detta gett ut broschyren Nationella minoriteter i skolan (Skolverket 07:1002) 

som sammanfattar kommunens och skolans skyldigheter. Broschyren har skickats till 

landets alla kommuner. 

Regeringen avser att även under 2008 besluta om vissa förändringar i 

skolförfattningarna som syftar till att öka tillgången till modersmålet för de nationella 

minoriteterna. Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för 

modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att modersmålet ska 

vara ett dagligt umgängesspråk i hemmet för att elever som tillhör de nationella 

minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort. 

I regleringsbrevet för 2008 har Skolverket fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder ett 

urval av kommuner vidtagit för att informera skolor och föräldrar om elevers rätt till 

modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken som en uppföljning av 

broschyren om nationella minoriteter i skolan. 

Åtgärd 41: Regeringens ambition är att Sverige ska ratificera ILO:s konvention (nr 169) 

om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder så snart det låter sig göras. 

Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet 

Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. 

Åtgärd 42: Regeringen har i februari 2006 lämnat en proposition till riksdagen med 

förslag bland annat om att Sametinget ska få fler myndighetsuppgifter och därigenom få 

ett ökat inflytande. Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet 

Frågan behandlades i regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande. De 

frågor som flyttats över rör huvudsakligen rennäringen och andra samiska intressen. 

Myndighetsuppgifter som rör markförvaltningen i renskötselområdet och förhållandet 

mellan rennäringen och andra markanvändare ligger fortsättningsvis kvar på 

länsstyrelserna. Reformen genomfördes i januari 2007. Sametinget håller på att rekrytera 

personal för att handlägga de uppgifter man tagit över från länsstyrelserna respektive 

Jordbruksverket. I vissa fall har man övertagit befintlig personal. Det rör sig om cirka 10 

tjänster och rör rennäringsadministrationen. 

15

Åtgärd 43: Regeringen har i september 2005 initierat medling för att få fram en 

överenskommelse om vinterbete i Härjedalen med syftet att finna en långsiktigt hållbar 

lösning på samebyarnas behov av vinterbetesmark. Huvudansvarigt departement: 

Jordbruksdepartementet 

Mandatet för medlingsgruppen har löpt ut men kommer sannolikt att förlängas med ett 

halvår. En huvudfråga gällande betessituationen i Härjedalen som måste lösas är hur 

arrendet ska bekostas. 

Åtgärd 44: Arbetsgruppen för en nordisk samekonvention lämnade i november 2005 ett 

utkast till konventionstext. Den fortsatta behandlingen av utkastet syftar till att tillsätta en 

nordisk förhandlingsdelegation med målsättningen att utarbeta en slutlig konventionstext. 

Huvudansvarigt departement: Jordbruksdepartementet 

Vid det senaste mötet mellan ministrarna ansvariga för samiska frågor och 

sametingspresidenterna i Stockholm den 14 november 2007 kom man överens om att föra 

processen vidare och konstaterade att ärendets behandling fortsätter våren 2008 när 

Finlands analyser färdigställts. Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor ska då 

sörja för att ett förslag till hur eventuella förhandlingar ska genomföras därefter utarbetas 

med sikte på att ha ett förslag till beslut vid nästa möte med sameministrarna och 

sametingspresidenterna. 

För närvarande genomförs en konsekvensanalys i nära samverkan med Sametinget för 

att bedöma de juridiska konsekvenserna av förslaget. Den ska vara klar i god tid inför 

nästa möte mellan ministrarna och sametingspresidenterna i november i år. 

4.4 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 

Åtgärd 45: En utredning har genomförts om avidentifierade ansökningshandlingar. 

Uppdraget redovisades i januari 2006. Regeringen kommer under 2006 att ta ställning till 

om och hur det är lämpligt att pröva metoden vid någon eller några myndigheter. 

Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet 

Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med 

avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt 

beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid 

nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31 


Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första 

skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller 

flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex. 

sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att 

få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende 

målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med 

resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar. 

Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera 

försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om 

16

ekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa 

utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008. 

Åtgärd 46: Sverige kommer att införa förbud mot diskriminering på grund av ålder i 

arbetslivet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Se åtgärd 10. 

Åtgärd 47: Regeringen arbetar med att ta fram en nationell handlingsplan för att avskaffa 

könsdiskriminerande löneskillnader, vilken kommer att ligga till grund för åtgärder inom 

detta område. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Den föregående regeringens skrivelse återkallades i december 2006. I syfte att skapa 

förutsättningar för analys, uppföljning och samordning av insatser avser regeringen att 

under 2008 utarbeta en samlad strategi när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden och 

i näringslivet. 

Åtgärd 48: Regeringen avser att fortsätta att genom regleringsbreven för lärosäten sätta 

rekryteringsmål avseende professorer i syfte att utjämna fördelningen mellan könen. 

Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Rekryteringsmålen står kvar i regleringsbreven för universitet och högskolor. De 

nuvarande målen gäller 2005–2008 och kommer att kvarstå åtminstone denna period. Vad 

som kommer att gälla från 2009 är ännu för tidigt att avgöra och är beroende av utfall och 

eventuella andra insatser för att främja jämställdhet. 

Åtgärd 49: Regeringen har beslutat att införa en ny modell för att med ett mer 

sammanhållet arbetssätt stärka funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden. 

Modellen infördes den 1 januari 2006 och kommer att utvärderas inför 2009. 

Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet 

Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera insatserna. Slutrapporten kommer den 1 juni 

2008. 

Åtgärd 50: Resultatet från regeringens interdepartementala arbetsgrupp för att se över 

bostadsförsörjningen presenteras i form av en departementspromemoria, i vilken bland 

annat frågor om diskriminering av bostadssökande behandlas. Promemorian skickas ut på 

remiss under våren 2006. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet 

Åtgärden är genomförd. Promemorian, inklusive ett avsnitt om diskriminering rörande 

bostadsfrågor, har remitterats. I promemorian behandlas bland annat 

diskrimineringslagstiftningens innebörd, utredningar om diskriminering, förekomst av 

diskriminering rörande bostäder, mekanismer bakom diskriminering på bostadsmarknaden 

samt förmedlingsprinciper som utesluter vissa bostadssökande. Frågan bereds inom 

regeringskansliet. 

17

Åtgärd 51: Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor 

under tre år till lokala hemlöshetsprojekt samt att genomföra nationella kartläggningar av 

hemlösheten i landet. Socialstyrelsen genomför nationella kartläggningar av hemlöshetens 

omfattning 2005 och 2007. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Regeringen har beslutat om en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från 

bostadsmarknaden (regeringsbeslut 5 den 1 februari 2007). Strategin löper under åren 

2007–2009. Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ange tydliga mål och peka 

på att flera myndigheter och aktörer har ett ansvar. Socialstyrelsen ska i samråd med 

Boverket, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten leda och samordna arbetet. 

Regeringen har avsatt totalt 55 550 000 kronor under 2007 och 2008. Medlen ska framför 

allt användas till att stödja lokalt utvecklingsarbete, men även till att utveckla och sprida 

kunskap samt utveckla statistik. Socialstyrelsen genomför regelbundet nationella 

kartläggningar av hemlöshetens omfattning, dock ej år 2007 som anges i åtgärden. 

Åtgärd 52: Regeringen har under våren 2005 utsett en nationell bostadssamordnare med 

uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att underlätta för ungdomar, och i viss mån 

även andra grupper som är utsatta i detta sammanhang, att komma in på 

bostadsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet 

Den 31 mars 2005 beslutade den tidigare regeringen att utse en nationell 

bostadssamordnare. Enligt direktiven utsågs den nationella bostadssamordnaren med 

uppgift att under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag på konkreta åtgärder i syfte 

att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Samordnaren skulle kartlägga 

hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende. Samordnaren skulle även kartlägga och 

sprida kunskap om framgångsrika initiativ, såväl privata som kommunala. Vidare skulle 

samordnaren se över behovet av nationell övergripande information om lediga bostäder 

och överväga i vilken form en sådan tjänst kan utföras. I uppdraget ingick också att se 

över vilka insatser som behövs för att stimulera omflyttning och därmed få igång 

flyttkedjor. 

Målgruppen för samordnarens uppdrag var främst ungdomar men förslag till åtgärder 

kan även komma andra grupper till del. Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven 

vara slutfört senast den 18 december 2007. 

I november 2006 beslutade dock den nyvalda regeringen om tilläggsdirektiv till 

bostadssamordnaren, som antagit namnet Boutredningen. Tilläggsdirektiven innebar att 

uppdraget skulle avslutas och en slutredovisning av uppdraget i sin helhet lämnas till 

regeringen senast den 31 januari 2007. Regeringen menade i tilläggsdirektiven att 

ungdomars möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden ska lösas genom andra 

åtgärder än vad som omfattas av uppdraget. 

I mitten av februari 2007 presenterade Boutredningen sitt slutbetänkande i form av SOU 

2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! Om ungas möjligheter till en bostad. I 

slutbetänkande lyfter utredningen bland annat fram att: 

− det är vanligt med missförhållanden på bostadsmarknaden 

− det råder bristande tillgång på bostäder för unga 

− det råder bristande kunskap om boende och bostadsmarknaden 

− det råder bristande bostadsinformation och ett ineffektivt förmedlande av bostäder 

18

− det råder verklighetsfrämmande villkor på bostadsmarknaden 

− gruppen ungas ekonomiska förutsättningar har försämrats 

− kreditmarknaden har svårt att bedöma unga 

− hyresgarantier kan i viss mån kunna öka möjligheten för vissa grupper att ses som 

potentiella hyresgäster. 

Regeringen har gått vidare med tre av de åtgärder/områden som Bostadssamordnaren lyfte 

fram: 

1. Den första juli 2007 införde regeringen så kallade hyresgarantier, dvs ett särskilt stöd 

till kommuner som går i borgen för enskilda hushålls skyldighet att betala hyra för sin 

bostad (kommunala hyresgarantier) i syfte att underlätta för enskilda att etablera sig på 

bostadsmarknaden. Bidrag lämnas med 5 000 kronor per hyresgaranti till kommuner som 

efter behovsprövning beviljat hyresgaranti för enskilda hushåll som saknar ett 

självständigt boende. En förutsättning är att de hushåll för vilka garantier lämnas får en 

bostad med hyresrätt och besittningsskydd samt att hyresgarantin omfattar minst sex 

månadshyror. Fullt utnyttjat är anslaget beräknat så att kommunerna kan teckna 20 000 

hyresgarantier per år med statligt stöd. Regeringen bedömer att stödet kommer att leda till 

att kommuner med stor efterfrågan på bostadsmarknaden successivt kommer att införa 

hyresgarantier och att därmed fler personer kommer att ges möjlighet att etablera sig i eget 

boende. 

2. Riksdagen har med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 

beslutat om att en samlad informationsportal om boende, byggande och inomhusmiljö ska 

upprättas. Boverket tillförs totalt 7 miljoner kronor under perioden 2008-2010 för att 

genomföra en förstudie samt upprätta denna portal. Syftet med portalen är att öka 

konsumenternas tillgång till tillförlitlig information om bostadsfrågor, boenderelaterade 

byggfrågor och inomhusmiljö samt köp och försäljning av privatbostäder. 

3. När det gäller att underlätta förvärv av bostad har riksdagen med anledning av 

regeringens förslag i budgetpropositionen för 2008 beslutat att staten fr.o.m. den 1 mars 

2008 ska kunna ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda 

för förvärv av bostad (s.k. förvärvsgarantier) intill ett belopp av högst 5 miljarder kronor. 

Förvärvsgarantin gäller för förstagångsköpares räntebetalningar upp till 100 000 kronor 

under högst tio år vid lån till permanentbostad, t.ex. bostadsrätt eller egnahem. Syftet med 

garantin är att underlätta etablering och skapa ökad valfrihet för konsumenterna på 

bostadsmarknaden. Statens bostadskreditnämnd har fått i uppdrag att administrera 

garantierna. Förslaget bedöms framför allt få effekt för ungdomar och hyresgäster i 

områden där ombildning till bostadsrätt är aktuellt. 

Åtgärd 53: Regeringen avser att från och med 2006, med ordinarie statliga resurser som 

utgångspunkt, revidera de lokala utvecklingsavtal som regeringen har träffat med sju 

storstadskommuner i avsikt att långsiktigt bryta den sociala, etniska och diskriminerande 

segregationen i storstadsregionerna. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Under 2007 har regeringen breddat arbetet med lokala utvecklingsavtal och tecknat avtal 

med 21 kommuner: Borås, Botkyrka, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haninge, Huddinge, 

Jönköping, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Nacka, Norrköping, 

Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, och Växjö kommun. I 

budgetpropositionen för 2008 har regeringen presenterat en urban utvecklingspolitik. 

19

Lokala utvecklingsavtal erbjuds kommuner för att utveckla en mer strategisk samverkan 

än den tidigare projektbaserade samverkan mellan i huvudsak offentliga aktörer. Avtalen 

avser numera möjliggöra lokala partnerskap mellan statliga myndigheter, kommuner, 

privata aktörer och det civila samhället för genomförandet av det lokala 

utvecklingsarbetet. 

Myndigheter som genom sina ordinarie uppdrag är aktiva inom områdena arbete, 

utbildning, trygghet och tillväxt ska få möjligheter till lokal flexibilitet i sin verksamhet 

och aktivt delta i de lokala partnerskapen. De lokala partnerskapen ger kommuner 

möjligheter för att effektivare använda resurser från de europeiska strukturfonderna vad 

gäller lokalt utvecklingsarbete i syfte att uppnå målen ibland annat Lissabonagendan. På 

den nationella nivån ser regeringen ett värde i att samverkansformer utvecklas mellan stat, 

kommun och EU samt andra berörda aktörer. 

De lokala utvecklingsavtalen är en del i arbetet mot utanförskap där staten och kommun 

gemensamt har kommit överens om ett lokalt utvecklingsarbete i stadsdelar där 

utanförskapet är stort. Under 2007 har 38 stadsdelar omfattats av lokala 

utvecklingsavtalen. För att få fler människor i jobb, en bättre skola och tryggare stadsdelar 

har samverkan mellan dessa kommuner och statliga myndigheter konkretiserats i 

samverkansöverenskommelser. Brottsförebyggande rådet, Försäkringskassan, 

Myndigheten för skolutveckling och berörda länspolismyndigheter har fått i uppdrag att 

träffa samverkansöverenskommelser. Arbetsmarknadsverket har fått särskilda uppgifter av 

regeringen i detta arbete. Under 2007 har totalt 62 samverkansöverenskommelser tagits 

fram mellan kommuner och dessa fem statliga myndigheter och ytterligare 26 

överenskommelser håller på att tas fram. 

Regeringen träffade i april och november 2007, tillsammans med berörda myndigheter, 

företrädare för den politiska ledningen i kommunerna för dialog om utanförskapet och 

framtida urbana utvecklingsfrågor. 

Åtgärd T54: Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut (FHI) flera uppdrag med 

avseende på förhållandet mellan diskriminering och hälsa. Mot bakgrund av den kunskap 

som samlas in genom uppdragen avser regeringen att överväga vilka åtgärder som kan 

vidtas för att öka förutsättningarna för en god hälsa bland personer som utsätts för 

diskriminering. THuvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

FHI har haft ett uppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen för HBT-personer. 

Det redovisades i november 2005. FHI konstaterade att psykisk ohälsa är mer utbrett 

bland HBT-personer än i befolkningen i övrigt och att diskriminering sannolikt bidrar till 

detta. 

På eget initiativ har FHI under 2004–2006, tillsammans med DO, HO, HomO och 

JämO, bedrivit samarbetsprojektet Diskriminering och hälsa. Slutrapporten publicerades 

hösten 2006. Detta var dock inte ett regeringsuppdrag. 

Regeringen har gett FHI i uppdrag att ”redovisa insatser som har vidtagits för att öka 

kunskapen om de påverkbara hinder som finns för att uppnå en god hälsa bland personer 

med funktionshindrade flickor och kvinnor respektive pojkar och män”. Det ska redovisas 

i februari 2008. 

20

Åtgärd 55: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 vidta åtgärder för att 

motverka skillnader på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder när det gäller kvalitet och tillgång 

till hälso- och sjukvård. Huvudansvariga departement: Socialdepartementet och 


Skyddet mot diskriminering inom hälso- och sjukvård kommer i och med den nya 

diskrimineringslagen att gälla samtliga diskrimineringsgrunder som nämns i åtgärden. Se 

åtgärd 10. 

Åtgärd 56: Regeringen beslutade 2003 att en nationell psykiatrisamordnare skulle 

tillkallas med uppgift att se över frågor som rör vård, omsorg, m.m. för personer med 

allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinderT.T Uppdraget löper till den 1 

november 2006. Under våren 2006 kommer psykiatrisamordnaren att lämna ytterligare 

förslag av betydelse för målgruppen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Psykiatrisamordnaren har avslutat sitt arbete. Samordnarens slutbetänkande Ambition och 

ansvar överlämnades i november 2006. Förslagen är omfattande och rör många 

politikområden. Socialstyrelsen har även fått en viktig uppgift att fortsätta främja 

utvecklingen inom detta område. Man ska bland annat följa upp de projekt som startat 

med de ca 200 miljoner som tillförts för att utveckla psykiatrin. Arbetet inom 

Socialstyrelsen är prioriterat och drivs inom ramen det så kallade NU-projektet. 

Förutom arbetet som pågår vid Socialstyrelsen har Socialdepartementet anställt en 

koordinator som tillsammans med en interdepartemental arbetsgrupp kommer att arbeta 

med utvecklings- och förbättringsarbete inom psykiatrin. Detta arbete utgår till största del 

från förslagen i betänkandet Ambition och ansvar. 

Åtgärd 57: Statens skolverk ska, i samverkan med Jämställdhetsombudsmannen (JämO), 

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och 

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), genomföra 

informationsinsatser om den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan 

kränkande behandling av barn och elever. Huvudansvarigt departement: 

Utbildningsdepartementet 

Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan 

kränkande behandling av barn och elever i kraft. 

Skolverket fick i uppdrag i regleringsbrevet för 2006 att genomföra nationella 

konferenser om propositionen, förslaget till lag och lagens och verksamheternas koppling 

till mänskliga rättigheter. Skolverket ska vidareutveckla och konkretisera den 

antidiskrimineringsstrategi som lämnades till regeringen i augusti 2007 bland annat 

genom att ta fram en översiktlig tidsplan. Skolverket har i regleringsbrevet för 2008 i 

uppdrag att redovisa till regeringen hur myndigheten vidareutvecklat strategin samt vilka 

åtgärder som vidtagits för att genomföra antidiskrimineringsstrategin. Samråd ska ske 

med Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), 

ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Myndigheten för handikappolitisk 

samordning (Handisam). 

21

Åtgärd 58: Regeringen har 2005 givit Skolverket i uppdrag att se över ett urval av 

läroböcker och då särskilt uppmärksamma eventuella uttryck för diskriminering eller 

andra former av kränkningar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006. 

Regeringen avser att överväga behovet av åtgärder med anledning av de resultat som 

presenteras i rapporten. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Undersökningen finns redovisad i rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?” 

(rapport 2006:285). Analysen av de granskade läroböckerna när det gäller nationella 

minoriteter visar att texterna om samer är så kortfattade att de inte rymmer nyansering 

eller problematisering. Judar nämns vid flera tillfällen i samband med förföljelse medan 

de sällan omnämns när det t.ex. gäller gruppens bidrag till kultur. Den helhetsbild som 

skapas om judar och samer kan ifrågasättas eftersom den blir alltför ensidig. De övriga 

nationella minoriteterna behandlas inte alls i de granskade läroböckerna. Skolverket 

konstaterar att synen på att läroböcker säkerställer att undervisningen överensstämmer 

med läroplaner och kursplaner inte alltid är korrekt. Det är lärarens uppgift att förhålla sig 

kritisk till olika källor och upptäcka uttryck för diskriminering. Det bör också påpekas att 

läroböcker endast är ett av de läromedel som en lärare kan använda i undervisningen. 

Åtgärd 59: Regeringen avser att under 2006 tillsätta en utredning som ska granska 

förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg för gömda barn och ungdomar. Huvudansvarigt departement: 


Den 9 mars 2006 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över förutsättningarna för 

att reglera rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn och 

ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s.k. 

gömda barn). Utredaren, som slutförde sitt uppdrag i maj 2007, föreslår i sitt betänkande 

”Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas” (SOU 2007:34) en reglerad rätt till 

utbildning för s.k. gömda barn. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. 

Åtgärd 60: Regeringen har beslutat om en delegation för jämställdhet i förskolan. 

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2006. Regeringen avser att därefter 

överväga åtgärder med anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: 


Delegationen för jämställdhet i förskolan lämnade sitt slutbetänkande Jämställd förskola 

(SOU 2006:75) i juli år 2006 med förslag, bedömningar och rekommendationer till 

regeringen. Delegationen lyfte bland annat fram att behovet av kunskap i genuspedagogik 

är stort. Delegationen föreslog också jämställdhetsinsatser för lärarutbildningarna och till 

Högskoleverket samt insatser som rör den statliga rektorsutbildningen och 

gymnasieskolan. Regeringen har ännu inte tagit ställning till hur man eventuellt ska gå 

vidare. Det är dock klart att det inte kommer att bli en proposition på området eftersom 

utredningen inte lämnat några lagförslag. 

Åtgärd 61: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp 

utbildningssituationen för barn och ungdomar med funktionshinder och överväga om 

ytterligare åtgärder bör vidtas. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

22

Frågor som rör funktionshindrade elever har lyfts av regeringen och fått en hög prioritet. 

Regeringen tillsatte 2006 en utredning för att se över den statliga specialskolan. 

Utredningen lämnade ett delbetänkande i maj 2007 (SOU 2007:30) där man föreslog att 

specialskolans målgrupp skulle utvidgas till att även omfatta elever med synskada och 

ytterligare funktionshinder respektive elever med grav språkstörning. Betänkandet har 

remitterats och förslaget bereds inom Utbildningsdepartementet. 

I december 2007 lämnade utredningen sitt slutbetänkande (SOU 2007:87). Här föreslås 

vissa ändringar i det statliga åtagandet för elever med hörselskada. Dessutom lämnas 

förslag som gäller elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder. 

I budgetpropositionen för 2008 anger regeringen att särskolan i högre utsträckning bör 

ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de 

nationella målen. Sådana uppgifter bör också sammanställas på en övergripande nivå. 

Regeringen avser stärka utvecklingen av kunskapsbedömningen i särskolan. Ambitionen 

är att ett sådant arbete ska stimulera särskolorna att fokusera på kunskapsmålen och 

förbättra utbildningens kvalitet. 

Åtgärd 62: Regeringen fortsätter att prioritera arbetet med breddad rekrytering till 

högskolan och har därför i januari 2006 utvidgat uppgifterna för Myndigheten för 

Sveriges nätuniversitet, som samtidigt bytt namn till Myndigheten för nätverk och 

samarbete inom högskolan. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 angett att arbetet med breddad rekrytering 

till högre utbildning även fortsättningsvis är prioriterat och att regeringen avser att följa 

detta arbete noga. Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen 

till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosäten 

och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosäten ska förbättras. 

I propositionen har vidare angetts att ett av målen för den högre utbildningen är att 

skapa förutsättningar för starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den 

politiska detaljstyrningen av lärosätena ska minska och de ska ges möjlighet att bedriva 

sin verksamhet med stor grad av frihet. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är 

naturligt att universitet och högskolor själva tar ett ökat ansvar för att bland annat 

säkerställa breddad rekrytering. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2008 

gjort bedömningen att Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör 

avvecklas den 1 januari 2009. 

Åtgärd 63: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 följa upp vilka insatser som 

har vidtagits av skolmyndigheterna efter det att ett tydligare mål skrevs in förskolans 

läroplan med avseende på barn med annat modersmål än svenska samt att utvärdera hur 

situationen har förändrats för dessa barn. Huvudansvarigt departement: 


Myndigheten för skolutveckling genomför ett kontinuerligt stödjande arbete för att stödja 

modersmålsundervisningen. I övrigt planeras inga insatser. Visserligen är andelen barn i 

förskolan som får modersmålsstöd relativt låg. Men statistiken visar att andelen barn i 

förskolan som får sådant stöd ökat stadigt under de senaste åren. Kommunernas 

skyldighet vad gäller modersmålsstöd i förskolan är klart och tydligt reglerad och kommer 

att kvarstå. 

23

4.5 Mäns våld mot kvinnor, m.m. 

Åtgärd 64: Regeringen avsätter under perioden 2006–2008 extra medel som en särskild 

satsning på området mäns våld mot kvinnor. Huvudansvarigt departement: Integrations- 

och jämställdhetsdepartementet 

Den 15 november 2007 presenterade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns 

våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 

2007/08:39). Med 56 konkreta åtgärder som beräknas omfatta mer än 800 miljoner kronor 

är handlingsplanen en historisk kraftsamling mot våldet. 

Syftet med handlingsplanen är att i ett sammanhang presentera regeringens arbete för att 

bekämpa detta våld och att beskriva hur arbetet ska bedrivas under mandatperioden. 

Handlingsplanen omfattar sex insatsområden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt 

förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser 

riktade till våldsutövare, ökad samverkan och ökade kunskaper. 

Utgångspunkten i handlingsplanen är behovet hos de våldsutsatta och FN:s deklaration 

om avskaffande av våld mot kvinnor som antogs av FN:s generalförsamling 1993. I 

deklarationen definieras våld mot kvinnor omfatta fysiskt, sexuellt och psykiskt våld både 

i hemmet och i samhället. 

Genomförandet av handlingsplanen kommer att följas upp. Regeringen avser att 

löpande informera riksdagen om handlingsplanens genomförande och en redovisning av 

uppföljningens resultat kommer att lämnas till riksdagen 2010. 

Åtgärd 65: Regeringen bereder för närvarande frågan om ombildning av 

Rikskvinnocentrum till ett nationellt kunskapscentrum. Huvudansvarigt departement: 


I augusti 2006 antog regeringen en förordning om att ombilda Rikskvinnocentrum till ett 

Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor. Centrumet ska med ett 

rikstäckande perspektiv 

– sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande av 

kvinnor som har misshandlats eller våldtagits, 

– sprida kunskap och information om mäns våld mot kvinnor, 

– i samråd med Uppsala universitets styrelse och berörd fakultetsnämnd bedriva 

utbildning, som inte omfattas av bestämmelserna i högskolelagen (1992:1434), om mäns 

våld mot kvinnor, 

– följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning 

inom området mäns våld mot kvinnor, 

– bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns 

våld mot kvinnor, 

– vara ett stöd för myndigheter och organisationer i frågor om mäns våld mot kvinnor och 

därvid särskilt stödja myndigheterna i deras metodutvecklingsarbete och verka för en 

effektiv samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, och 

– erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. 

Centrumet ska samverka med Akademiska sjukhuset i Uppsala i frågor som rör den 

kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor. 

24

Åtgärd 66: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 öka fokus på stöd till 

funktionshindrade våldsutsatta kvinnor, bland annat genom att stödja kvinnojourers 

verksamhet för att förbättra beredskapen för kvinnor med funktionshinder. 

Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Regeringen avser att avsätta medel till handikapporganisationer för att öka deras 

möjligheter att uppmärksamma och förebygga våld mot funktionshindrade samt ge stöd 

till dem som utsatts för våld. Inom handikapprörelsen finns ett stort antal 

funktionshindrade organiserade. Ett riktat statsbidrag till vissa organisationer bedöms öka 

möjligheterna för handikapporganisationerna att uppmärksamma problematiken kring 

våld mot funktionshindrade. 

Regeringen avser också att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett 

utbildningsmaterial som belyser problematiken med våld som riktas mot 

funktionshindrade kvinnor. Materialet ska användas i utbildningar för t.ex. personliga 

assistenter och annan vårdpersonal som ger stöd och service till funktionshindrade 

personer. På så sätt kan medvetenheten öka om de särskilda risker för våld och andra 

kränkningar som funktionshindrade personer kan utsättas för. 

Utöver dessa särskilda satsningar omfattas våldsutsatta funktionshindrade personer även 

av de generella insatser som görs för våldsutsatta kvinnor, se åtgärd 64. 

Åtgärd 67: Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens arbete med att förbättra 

brottutredningarnas kvalitet avseende våldtäktsärenden ska fortsätta. Huvudansvarigt 


Gemensamma inspektioner 

Regeringen gav i Åklagarmyndighetens och Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för 

budgetåret 2006 myndigheterna i uppdrag att tillsammans redovisa vilka åtgärder de hade 

vidtagit med anledning av vad som framkom vid den myndighetsgemensamma 

inspektionen 2004 av de brottsutredningar som gällde våldtäkt. De vidtagna åtgärderna 

och de påvisbara resultaten av dessa skulle beskrivas och analyseras. Särskild vikt skulle 

läggas vid frågan om målsägandens rätt till målsägandebiträde samt förmågan att utreda 

brott. 

Riksåklagaren och rikspolischefen beslutade i augusti 2006 att genomföra en ny inspektion 

av brottsutredningar om våldtäkt. Inspektionen var en uppföljning av den inspektion 

som skedde 2004-2005. Syftet med den nya inspektionen var främst att se hur de åtgärder 

som förordades i den tidigare rapporten hade påverkat brottsutredningsarbetet. Inspektionen 

omfattade fyra län – Dalarna, Södermanland, Västra Götaland och Gävleborg – och 

knappt 80 ärenden om våldtäkt och grov våldtäkt där offret var över 15 år. 

Resultatet av den första inspektionen redovisades i en rapport i april 2005. Enligt 

rapporten höll många av de utredningar som undersöktes hög kvalitet, men det fanns 

också brister. Rapporten sändes till samtliga polismyndigheter och åklagarkammare för 

åtgärder. Särskild vikt skulle läggas vid frågan om målsägandens rätt till 

målsägandebiträde samt förmågan att utreda brott. 

Resultatet av den uppföljande inspektionen redovisades i en rapport i mars 2007. Av 

rapporten framgår bland annat att kvaliteten på utredningarna ytterligare förbättrats i flera 

25

avseenden samt att andelen målsägandebiträden ökat betydligt sedan den föregående 

inspektionen. 

Åtgärder inom polisen 

Under hösten 2006 har rikspolischefen i samband med besök vid nio polismyndigheter 

diskuterat den genomförda inspektionen. Frågor som har belysts är rapporten och dess 

förankring i polismyndigheterna och hur slutsatserna i inspektionen har påverkat myndigheternas 

arbete. Rikspolischefen har under besöken fört en dialog med anställda på olika 

nivåer och med olika funktioner för att få en bred bild av inspektionens genomslag. 

Det kan konstateras att inspektionsrapporten var väl känd på myndigheternas ledningsnivå 

och även på mellanchefsnivå. På utredarnivå samt hos personal i yttre tjänst var 

rapporten mindre känd. Det bör dock påpekas att vid en övervägande del av de besökta 

polismyndigheterna redovisade såväl utredningspersonal som personal i yttre tjänst att det 

konkreta arbetet i våldtäktsärenden på ett bra sätt följer de påpekanden och förslag som 

finns redovisade i inspektionsrapporten. Vid ett flertal av besöken redovisade skilda 

personalgrupper dock att det fortsatt finns förbättringsåtgärder att vidta på det aktuella 

området. Det som bland annat nämndes i diskussionerna var sådant som att det ofta finns 

svårigheter vid spårsäkring av såväl brottsplats som målsägande och misstänkt. Dessa 

svårigheter består ofta i att samarbetet eller tillgången till kriminaltekniker och rättsläkare 

är bristfällig eller att organisationen gällande användandet av dessa är otydlig. Tillgång till 

kriminaljour för att ge stöd till patrull på brottsplats finns heller inte alltid. Dessutom 

saknar majoriteten av personalen återkoppling för att ges möjlighet att dra lärdom och 

därmed förbättra sitt arbete. 

Ett stort antal polismyndigheter har tillsammans med respektive åklagarkammare 

genomfört fortsatta utbildningsåtgärder och andra utvecklingsinsatser för att bland annat 

fokusera ytterligare på bättre förstahandsåtgärder och andra åtgärder som syftar till att 

effektivisera och förbättra utredningarnas kvalitet 

Åtgärder inom Åklagarmyndigheten 

Under 2006 har många åklagarkamrar i ökad omfattning anmält önskemål och behov av 

målsägandebiträde till domstol. Detta görs också i större utsträckning på ett tidigt stadium 

i utredningen. Några kamrar har infört särskilda rutiner för att målsägandebiträde ska 

kopplas in i ett tidigt skede. Ett antal åklagarkamrar har mot bakgrund av rapporten från 

den första inspektionen vidtagit konkreta åtgärder i syfte att effektivisera och förbättra 

utredningarnas kvalitet, t.ex. har det vid några kamrar gjorts lokala granskningar av 

våldtäktsärenden och man har tagit fram förslag till förbättrade utredningar. Flera kamrar 

har fokuserat på vikten av noggranna förstahandsåtgärder i dessa ärenden och också 

genomfört utbildningar för polisen i ämnet. 

Åklagare i landet deltar fortlöpande i olika samverkansgrupper med bland andra 

polisen, socialtjänsten och sjukvården i syfte att öka utredningarnas kvalitet. Åklagare 

medverkar också i samma syfte i olika utbildningssammanhang. 

Åtgärd 68: Åklagarmyndigheten ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla 

utbildningen för åklagare när det gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt 


26

Regeringen har i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006, 2007 och 

2008 ålagt myndigheten att redovisa de insatser som myndigheten har genomfört i fråga 

om bekämpningen av vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. 

Åklagarmyndigheten har under de senaste åren gjort stora satsningar på utbildning och 

kompetensutveckling när det gäller övergrepp mot kvinnor. Sedan hösten 2005 ingår ett 

avsnitt om våld och sexuella övergrepp mot kvinnor i den obligatoriska grundutbildningen 

för åklagare. Avsnittet behandlar såväl brottstyper som metodfrågor. Åklagarmyndigheten 

har vidare under hösten 2005 infört en specialistkurs för åklagare, ”Övergrepp mot 

kvinnor”. Denna har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. Under 2006 det 

har också tagits fram och genomförts en utbildning rörande hedersrelaterat våld. (Se 

åtgärd 72.) 

Under 2006 har flera åklagarkamrar inrättat relationsvåldsteam eller familjevåldsteam. 

Utvecklingen på kamrarna har varit att särskilda åklagare ska handlägga dessa ärenden. 

Åklagarna ska ha relevant utbildning och intresse för brottstypen. Under slutet av 2006 

tillsattes 12 åklagare som relationsvåldsspecialister för att leda sina respektive kamrars 

brottsbekämpning när det gäller våld i relationer och svara för kontakter med andra 

myndigheter i dessa frågor. Ytterligare relationsvåldsspecialister har tillsatts under 2007. 

Åtgärd 69: Domstolsverket ska under perioden 2006–2009 fortsätta att utveckla 

utbildningen för domarpersonalen vad gäller övergrepp mot kvinnor. Huvudansvarigt 


Domstolsverket har under de senaste åren intensifierat utbildningsinsatserna när det gäller 

frågor om sexualbrott, misshandel och andra övergrepp mot kvinnor. År 2006 har en 

särskild utbildningssatsning initierats beträffande s.k. hedersrelaterat våld. Under våren 

2006 anordnade Domstolsverket ett seminarium om människohandel för domare, åklagare 

samt särskilt inbjudna advokater. I regleringsbrevet för år 2008 har Domstolsverket fått i 

uppdrag att genom insatser i form av utbildning ytterligare stärka kompetensen bland 

domare och andra anställda vid domstolarna när det gäller frågor om mäns våld mot 

kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer. 

Åtgärderna ska leda till ett bättre bemötande av brottsoffer och därigenom bidra till att 

stärka allmänhetens förtroende för domstolarna. Uppdraget ska genomföras under tiden 

den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009. 

Åtgärd 70: Regeringen har i oktober 2005 givit Socialstyrelsen i uppdrag att dels 

kartlägga förekomsten av så kallat hedersrelaterat våld riktat mot ungdomar från deras 

nära anhöriga, dels ta fram en lägesrapport om länsstyrelsernas insatser i form av skyddat 

boende, förebyggande arbete och andra insatser mot hedersrelaterat våld. Kartläggningen 

ska vara uppdelad på kön och särredovisa omfattningen av hedersrelaterat hot och våld 

mot ungdomar på grund av deras sexuella läggning. Uppdraget ska redovisas senast den 

30 november 2006. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Kartläggningen redovisades den 28 mars 2007. Kartläggningen, som är baserad på enkäter 

till elever i årskurs 2 i gymnasiet, visar att de allra flesta ungdomarna, oberoende av kön 

och ursprung, trivs bra i sina familjer. Undersökningen hade emellertid stort bortfall och 

måste tolkas med försiktighet. 

27

Ett mindre antal ungdomar lever under oroväckande och ibland oacceptabla 

förhållanden. En grupp på nästan 4 500 ungdomar - cirka 5 procent av flickorna och 3 

procent av pojkarna i ”årskurs 2” - får inte själva bestämma om frågor som rör deras 

vardag och är oroliga för att inte själva få bestämma med vem de ska gifta sig när de blir 

vuxna. En högre andel av ungdomar med utländsk bakgrund uppger att de är utsatta för 

kontroll och sanktioner, kränkande behandling, hot och våld från sina anhöriga än 

ungdomar med svensk bakgrund. Detta gäller både flickor och pojkar. 

Socialstyrelsens slutsats är att det är mycket angeläget att utforska området vidare med 

utgångspunkt från resultaten i undersökning. Ett nytt kartläggningsuppdrag har givits till 

Forum för levande historia där lärares kännedom om förekomsten av HRV ska belysas. 

Denna undersökning kommer att vara riksrepresentativ och förhoppningsvis 

generaliserbar. 

I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2007/08:39). 

aviserar regeringen att Ungdomsstyrelsen kommer att få i uppdrag att kartlägga 

förekomsten i Sverige av arrangerade äktenskap mot en persons vilja. Uppdraget ska även 

omfatta en översyn av den kompetens på området som finns hos berörda myndigheter. 

Åtgärd 71: Rikspolisstyrelsen genomför under 2005 och 2006 utbildningar för personalen 

i frågor som rör s.k. hedersrelaterat våld samt en kartläggning av polisens 

utbildningsbehov i dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Regeringen har i Rikspolisstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2007 givit Rikspolisstyrelsen 

i uppdrag att vidta åtgärder för att öka polisens kompetens och förmåga att 

förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. 

I början av år 2006 skickades det ut en enkät från Rikspolisstyrelsen till polismyndigheterna 

om utbildningsbehovet för frågor och ärenden som rör hedersrelaterat våld. Enligt 

Rikspolisstyrelsen finns det ett stort utbildningsbehov på detta område. Alla myndigheter, 

med undantag för Polismyndigheterna i Örebro och Kronobergs län, uppger att utbildning 

behövs. Flertalet polismyndigheter uppger att de har någon form av samverkan med andra 

myndigheter. Sådan samverkan avseende hedersbrott kan också ske invävt i annan 

verksamhet. Den brottsofferinformation som finns är den generella information som finns 

till målsägande i brottsutredningar. 

Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett underlag om hedersrelaterad brottslighet som har 

fogats in i metodhandboken för utredning av grova våldsbrott (PUG). Rikspolisstyrelsen 

har medverkat i Åklagarmyndighetens regeringsuppdrag om hedersrelaterade brott mot 

ungdomar vilket resulterat i en handbok, ”Hedersrelaterat våld”. 

Informations- och utbildningsmaterial Stiftelsen Kvinnoforum har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen 

utarbetat skriften ”Hedersnormer och hedersrelaterat våld” som beskriver 

sakfrågan. Rikspolisstyrelsen har gett Utbildningsföretaget Vardagens Dramatik AB i 

uppdrag att genomföra kompetensutveckling av berörd personal inom polisen vad gäller 

hantering av ärenden avseende våldtäkter och hedersrelaterat våld. 

Under hösten 2005 utarbetade företaget ett utbildningsunderlag för polismyndigheternas 

personal. Ett stort antal interaktiva utbildningar har genomförts vid polismyndigheterna 

under 2006-2007. Vid utbildningarna får deltagarna ett utkast till skriften ”Hedersnormer 

och hedersrelaterat våld” samt ett diskussionsunderlag som kan användas vid 

hemmamyndigheterna. Deltagarna får också veta att Rikspolisstyrelsen kommer att göra 

28

en uppföljning av hur informationen från utbildningstillfällena samt påpekanden från 

våldtäktsinspektionen spridits vid polismyndigheterna. 

Stiftelsen Kvinnoforum producerade under 2007 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen och 

Åklagarmyndigheten en utbildningsfilm om levnadssätt och hedersnormer. Stiftelsen har 

våren 2006 tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten samt 

länsstyrelsen i Uppsala län och Eskilstuna kommun erhållit EU-medel för ”Samverkan 

och kompetensutveckling mellan myndigheter kring hedersrelaterat våld”. Projektet 

kommer att pågå i två år. 

Samtliga polismyndigheter, Polishögskolan och Säkerhetspolisen har utsett kontaktpersoner 

som deltar i arbetet och som också kommer att medverka vid utbildning och 

information inom den egna myndigheten. De ska även verka för att det utformas en 

effektiv lokal och regional samverkan i här aktuella frågor. Kontaktpersonerna har deltagit 

i en utbildningskonferens under 2006. 

Rikspolisstyrelsen har tillsammans med Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten samt 

Rättsmedicinalverket fått i uppdrag av regeringen att medverka till etablering av flera 

försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak, s.k. Barnahus, vid utredningar 

kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. I försöksverksamheten ingår 

Barnahus på sex orter i Sverige: Umeå, Sundsvall, Stockholm, Linköping, Göteborg och 

Malmö. Uppdraget delredovisades till regeringen 16 juni 2006. Uppdraget ska 

slutredovisas den 1 mars 2008. Det är även värt att uppmärksamma att ett arbete är 

påbörjat på Rikspolisstyrelsen för att ta fram en strategi för bekämpning av brott i nära 

relationer. 

Åtgärd 72: Regeringen har givit Åklagarmyndigheten i uppdrag att genomföra en 

undersökning och analys av åklagarnas handläggning av ärenden rörande s.k. 

hedersrelaterat våld mot ungdomar. Insatserna ska redovisas senast den 31 december 

2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Uppdraget redovisades till regeringen i december 2006. 

Åklagarmyndigheten har tagit fram en handbok ”Hedersrelaterat våld” som 

publicerades i december 2006. Handboken syftar till att öka kunskapen om hedersrelaterat 

våld samt hur åklagarna bör agera vid handläggningen av ärenden där inslag av 

hedersrelaterat våld förekommer. Myndigheten har vidare tagit fram en utbildning rörande 

hedersrelaterat våld. Utbildningen har under 2006 och 2007 genomförts vid flera tillfällen. 

Åtgärd 73: Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete vid Socialstyrelsen ska 

inventera forskning, uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder och arbetsformer som 

rör s.k. hedersrelaterat våld. Dessutom ska IMS studera utfallet av olika insatser som 

genomförs med de medel som regeringen har anvisat till länsstyrelserna. Uppdraget ska 

slutredovisas senast den 30 november 2007. Samordnande departement: Integrations- och 


Uppdraget är genomfört och redovisat i två separata rapporter. Forskningsinventeringen 

visar att det endast finns enstaka studier i de studerade länderna som redovisar resultaten 

eller effekterna av olika insatser och arbetsmetoder. Ingen av de funna studierna har haft 

som huvudsyfte att redovisa resultat, utan det har till exempel varit att beskriva en 

verksamhet. Av bland annat det skälet har studierna olika begränsningar och några 

entydiga slutsatser har inte kunnat dras. Det innebär att det inte är möjligt att dra några 

29

slutsatser om vilka arbetsmetoder som ger positiva eller negativa resultat eller för vilka 

grupper eller personer och under vilka omständigheter de gör det. Detta innebär i sin tur 

att det finns ett stort behov av att utvärdera arbetsmetoder. 

Den andra rapporten lämnades av IMS i början på december 2007 och fokuserade 

främst på utvärdering av skyddat boende. Valet motiverades med att detta är en insats som 

riktas till några av de mest utsatta och som kan antas leda till stora förändringar i deras liv. 

Uppföljningen har gjorts genom att intervjua personer i skyddat boende vid två tillfällen, 

med cirka ett års mellanrum. En av slutsatserna i rapporten var att det viktigaste skälet för 

de intervjuade att söka skydd var att de inte själva fick välja sin livspartner och att de 

kände sig allvarligt hotade om de inte följde familjens krav. 

Åtgärd 74: Länsstyrelsen i Östergötlands län har regeringens uppdrag att ge stöd till 

projekt som avser insatser på nationell eller länsövergripande nivå mot så kallat 

hedersrelaterat våld. Samordnande departement: Integrations- och 


Regeringen gav ett nytt uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld 

och förtryck för 2007 den 19 juli 2007. Länsstyrelsen i Östergötlands län har kvar 

uppdraget. 

Åtgärd 75: Socialstyrelsen har under 2005 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag 

om hur ett nationellt konsultativt stöd kan inrättas för personer som i sitt arbete kommer i 

kontakt med ungdomar som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. 

Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet. Samordnande departement: Integrations- 


I regeringsuppdraget om hedersrelaterat våld och förtryck som togs den 1 juni 2006 

(JU2006/5478/IM) ges länsstyrelserna i uppdrag att ge konsultativt stöd till framför allt 

socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer. Regeringen anser att 

det är viktigt att länsstyrelserna erbjuder konsultativt stöd för denna typ av frågor på 

samma sätt som för övriga frågor relaterade till mäns våld mot kvinnor. 

Åtgärd 76: Regeringen avser att utvärdera den satsning som görs mot så kallat 

hedersrelaterat våld. Utvärderingen planeras bli färdig under 2008. Huvudansvarigt 


Uppdraget kvarstår. 

I Uppdrag att utvärdera regeringens åtgärder mot så kallat hedersrelaterat våld 

(Ju2005/7845/IM) får Centrum för utvärderingsforskning (UCER) i uppdrag att följa upp 

och utvärdera regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. Utvärderingen ska redovisas i 

fyra delrapporter samt en slutrapporten som ska lämnas senast den 30 juni 2008. 

Hittills har tre delrapporter inkommit: Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld - 

en utvärdering av samverkansprojekt: delrapport 1; Hur fungerar skyddat boende? 

Delrapport två från den nationella utvärderingen av regeringens insatser mot 

hedersrelaterat våld; samt Stödinsatser för förövare - en utforskande undersökning. 

Delrapport tre från utvärderingen av regeringens insatser mot hedersrelaterat våld. 

Den första utvärderingen visar att av 373 undersökta projekt med stöd från 

länsstyrelserna var 75 projekt samverkansprojekt (knappt 30 procent). Rapporten 

30

edovisar ett antal slutsatser, bland annat att samverkan mellan myndigheter är den 

dominerande formen av samverkan. Det vanligaste syftet med samverkansprojekten har 

varit att öka kunskapen om hedersrelaterat våld. Det har också visat sig att de 

samverkande aktörerna tycker att processen har varit viktigare än konkreta resultat och 

samverkansprocessen har främst bidragit till att partnerna har fått bättre insikt och 

förståelse för varandras uppdrag och ansvar. Samtidigt som samverkan har bidragit till att 

öka kunskaperna om hedersvåldsproblematiken och om olika parters uppdrag och ansvar 

finns det också ett revirtänkande som försvårar samverkan. 

Den andra huvudslutsatsen är att skyddat boende, tillsammans med andra insatser, 

bidrar till att placerade ungdomar får tillfälligt skydd och trygghet, stärkt självbild, 

självkänsla och självförtroende samt nya sociala relationer. Men för att ungdomarna (och 

deras familjer) ska kunna må bra och utvecklas efter placeringen krävs mer långsiktigt 

syftande insatser. Boendet fungerar i stort sett som det är tänkt, dock upplevs 

föreberedelser och insatser för återgång till familj alternativt eget boende som 

otillräckliga. Två av nio boenden har beredskap för att ta emot pojkar/unga män. Utbudet 

av skyddat boende för HRV är tillräckligt för att möta socialtjänstens efterfrågan av 

platser i landet idag, men utvärderingen tyder på att det finns ett behov som inte har 

uppmärksammats och ännu inte lett till beslut om placering. 

Den senaste rapporten fokuserar på insatser vad gäller förövare och en slutsats är där att 

mycket få insatser riktade till förövare har kommit till stånd lokalt/regionalt med bidrag 

från länsstyrelserna. Såväl förebyggande som behandlande metoder riktade till förövare 

som utövar hedersrelaterat våld behöver utvecklas och utvärderas. Idag är kunskapen om 

vilka metoder som fungerar otillräcklig. 

Åtgärd 77: Regeringen arbetar med att ta fram ett nationellt handlingsprogram mot alla 

former av människohandel. Huvudansvariga departement: Integrations- och 

jämställdhetsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet 

Regeringen avser att presentera en nationell handlingsplan för att motverka prostitution 

och människohandel för sexuella ändamål. Arbetet samordnas av Integrations- och 

jämställdhetsdepartementet. 

En interdepartemental arbetsgrupp som samordnats av Arbetsmarknadsdepartementet 

har i januari 2008 lämnat en promemoria Människohandel för arbetskraftsexploatering 

m.m. – kartläggning, analys och förslag till handlingsplan (Ds 2008:7). I det fortsatta 

arbetet med att utforma en handlingsplan kommer en samordning att ske med det arbete 

som har gjorts när det gäller människohandel för sexuell exploatering. 

Regeringen beslutade i december 2007 om en uppdaterad nationell handlingsplan mot 

sexuell exploatering av barn, som innehåller åtgärder för att förebygga och bekämpa den 

sexuella exploateringen av barn i Sverige och i världen. 

Åtgärd 78: Regeringen har i februari 2006 beslutat om en lagrådsremiss som innehåller 

förslag om genomförande av ett EG-direktiv om offer för människohandel. I 

lagrådremissen föreslås ändringar som innebär en tydligare reglering av vilka kriterier 

som ska gälla för beviljande och återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd för en 

utländsk medborgare som medverkar vid förundersökning eller huvudförhandling i 

brottmål. Det föreslås också att sådant tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha en 

giltighetstid på minst sex månader. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

31

Regeringen fattade den 8 mars 2007 beslut om proposition om genomförandet av EGdirektivet 

om offer för människohandel (Prop. 2006/07:53). Propositionen följer i allt 

väsentligt innehållet i lagrådsremissen. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2007. 

4.6 Rättsstatliga frågor 

Åtgärd 79: Frågan om oberoende utredningsorgan vid misstanke om övervåld av polis är 

under utredning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006. Regeringen 

kommer därefter att överväga utredarens förslag. Huvudansvarigt departement: 


Utredningen redovisade sitt uppdrag i januari 2007 (SOU 2007:5). Utredningen menar att 

nackdelarna med att inrätta en särskild myndighet för internutredningsverksamheten 

överväger fördelarna. 

Det huvudsakliga argumentet för att inrätta en särskild myndighet (Särskilda 

utredningsmyndigheten – SUM) för internutredningsverksamheten är inte att nuvarande 

verksamhet fungerar otillfredsställande utan att verksamheten av allmänheten ska 

upplevas vara skild från övrig polis- och åklagarverksamhet. 

Med hänsyn till SUM:s begränsade storlek kommer den att ha behov av att anlita 

polisen för att få hjälp med olika utredningar. För att garantera utredningarnas kvalitet 

krävs att det vid den nya myndigheten arbetar erfarna utredare med polisiära befogenheter 

och erfarna åklagare. I vart fall vid myndighetens uppbyggnad kan dessa knappast 

rekryteras från annat håll än polisen och åklagarväsendet. Ett visst beroende av och band 

till polisen kommer således att finnas även om SUM inrättas. 

De negativa konsekvenser en utbrytning av internutredningsverksamheten från polisen 

och åklagarväsendet för med sig är bland annat i en mindre rationell hantering av anmälningarna, 

en splittring av polis- och åklagarorganisationerna, en risk för att möjligheterna 

att uppdaga brottslighet bland poliser och åklagare försvåras samt ökade kostnader. Dessa 

konsekvenser väger enligt utredningens uppfattning tyngre än den fördel som inrättandet 

av SUM kan medföra i form av ett ökat förtroende från allmänheten. 

Internutredningsverksamheten vid polisen kan emellertid, utan att en ny myndighet 

inrättas, på ett tydligare sätt än i dag skiljas från den övriga polisverksamheten genom att 

samlas i en organisation inom Rikspolisstyrelsen. 

Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. 

Åtgärd 80: Ett nationellt taktikprojekt bedrivs av Rikspolisstyrelsen för att bland annat 

minska användningen av våld vid större demonstrationer. Från och med januari 2006 finns 

1 200 poliser som är utbildade i denna nya taktik. Huvudansvarigt departement: 


Den särskilda polistaktiken innehåller flera beståndsdelar, varav utbildning av personalen 

är den mest centrala. Det handlar bland annat om mental förberedelse, kommunikation, 

juridik, att se faror och att förhindra skador – utan användning av sköldar och batonger. 

Etik går som en röd tråd genom hela utbildningen. Utöver utbildning kommer polisen, vid 

denna typ av situationer, att använda en rad olika specialfordon, bland annat i syfte att 

vara bättre skyddade mot exempelvis stenkastning och annat våld. Sådana fordon har 

32

tidigare inte funnits, vilket medfört att poliserna utsatts för stora risker. Från och med 

januari 2006 finns också, fördelade över de tre storstadslänen, 1 200 poliser som är 

utbildade i denna nya taktik. Dessa poliser utgör en nationell förstärkningsorganisation 

som kan användas över hela landet. 

Åtgärd 81: Regeringen avser att förstärka granskningen av användningen av hemliga 

tvångsmedel. Hur den förstärkta granskningen ska utformas kommer att övervägas 

närmare senare i år. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Åtgärden är genomförd. 

Den 24 maj 2006 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla 

en särskild utredare för att överväga frågor angående rättssäkerheten vid användning av 

hemliga tvångsmedel, m.m. (dir. 2006:62). Utredningen överlämnade den 10 november 

2006 betänkandet Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, 

med mera (SOU 2006:98). Betänkandet har remissbehandlats. 

Regeringen behandlade utredningens förslag i propositionen Ytterligare 

rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel med mera (prop. 

2006/07:133). I propositionen föreslås att personer som har utsatts för hemliga 

tvångsmedel ska underrättas om detta om inte sekretess hindrar sådan underrättelse. 

Underrättelseskyldigheten ska inte omfatta utredningar om sabotagebrott, brott mot rikets 

säkerhet och terroristbrott, dvs. brott som knyter an till Säkerhetspolisens verksamhet. I 

propositionen föreslås vidare att det under regeringen ska inrättas en fristående och 

självständig myndighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska utöva tillsyn 

över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel och 

kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden ska 

också utöva tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. 

Riksdagen beslutade den 14 november 2007 i enlighet med regeringens förslag (bet. 

2007/08:JuU3, rskr. 2007/08:11). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2008, då 

också den nya myndigheten inrättades. 

Åtgärd 82: Regeringen avser att senast under 2007 ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att 

rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter 

sedan 2003 samt avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter 

som bedrivs inom ramen för polisutbildningen fortgår. Huvudansvarigt departement: 


Rikspolisstyrelsen har i regleringsbrevet för 2007 fått i uppdrag att rapportera vilka 

åtgärder som har vidtagits avseende utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2003 samt 

avge en lägesrapport för hur den utbildning om mänskliga rättigheter som bedrivs inom 

ramen för polisutbildningen fortgår. 

Åtgärd 83: Regeringen arbetar för närvarande med en proposition med förslag till ny 

kriminalvårdslag, där även frågor om de mänskliga rättigheterna kommer att beaktas. 

Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Regeringen arbetar med ett förslag till ny kriminalvårdslag. En proposition kan förväntas 

under våren 2009. 

33

Åtgärd 84: Regeringen har under 2005 tillkallat en särskild utredare med uppgift att 

lämna förslag till en ny häkteslag. Utredningen ska beakta Sveriges internationella 

åtaganden avseende de mänskliga rättigheterna, inklusive kritiken från Europarådets 

antitortyrkommitté. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2006. Regeringen 

kommer att därefter överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av 

utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Häktesutredningen överlämnade i februari 2006 sitt betänkande Ny häkteslag (SOU 

2006:17) till regeringen. 

När det gäller förfarandet vid restriktioner i samband med häktning föreslog Häktesutredningen 

bland annat att domstol ska besluta om vilka enskilda restriktioner åklagaren 

får påföra den häktade och att sådana beslut ska kunna överklagas. Betänkandet har 

remissbehandlats. Lagrådsremiss och proposition i denna del planeras för hösten 2008. 

Avseende förslagets övriga delar planerar Justitiedepartementet en lagrådsremiss och 

proposition under 2009. 

Åtgärd 85: Kriminalvården har i regleringsbrevet för 2006 fått i uppdrag att sammanställa 

omfattningen av våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte och redovisa 

vilka åtgärder som vidtagits i syfte att förebygga denna typ av händelser. Mot bakgrund av 

Kriminalvårdens redovisning kommer regeringen att överväga vilka ytterligare åtgärder 

som behöver vidtas. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Kriminalvården har i årsredovisningen för 2006 lämnat en redovisning av omfattningen av 

våld eller hot om våld mellan intagna vid anstalt eller häkte samt av vilka åtgärder som 

har vidtagits för att förebygga liknande händelser. Justitiedepartementet följer 

utvecklingen inom kriminalvården. I regleringsbreven för 2007 och 2008 finns 

återrapporteringskrav om allvarliga incidenter inom kriminalvårdens samtliga 

verksamhetsgrenar. 

Åtgärd 86: Regeringen har i december 2005 lämnat en proposition med förslag om en 

moderniserad rättsprövning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006. 


Åtgärden har genomförts. Lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 

trädde i kraft den 1 juli 2006. 

Åtgärd 87: Regeringen avser att på nytt låta utvärdera rättshjälpslagen i syfte att 

undersöka vilka effekter lagen har haft för enskilda och för att säkerställa att de som bäst 

behöver rättshjälp får den. Utvärderingen kommer att innefatta frågan om att 

småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som 

fysiska personer. Utvärderingen ska påbörjas inom kort. Huvudansvarigt departement: 


Enligt regeringen är det av stor vikt att rättshjälpssystemet är ändamålsenligt och rättvist 

utformat. Regeringen beslöt den 26 juni 2007 att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en 

allmän utvärdering av rättshjälpslagen. Syftet med utvärderingen är att skapa ett underlag 

för ställningstaganden till eventuella förändringar av rättshjälpssystemet. Särskilt 

34

avseende ska fästas vid de effekter som regelverket har för de rättssökande. Frågor som 

ska uppmärksammas i utvärderingen är bland annat rättshjälp i familjemål, rättshjälp i 

angelägenheter som ska behandlas utomlands, rättshjälp till näringsidkare och den statliga 

rättshjälpens förhållande till privata rättsskyddsförsäkringar. Uppdraget ska redovisas 

senast den 1 september 2008. 

Åtgärd 88: Regeringen har i Domstolsverkets regleringsbrev förtydligat den skyldighet 

som domstolarna har att upprätta handlingsplaner för hur lokalerna, verksamheten och 

informationen ska bli tillgänglig för personer med funktionshinder. När dessa 

handlingsplaner kommit in, senast i mars 2007, bör en översyn göras av eventuella 

problemområden i syfte att därefter vidta behövliga åtgärder för att förbättra 

tillgängligheten vid domstolarna för personer med funktionshinder. Huvudansvarigt 


Sveriges Domstolar arbetar tillsammans med Myndigheten för handikappolitisk 

samordning (Handisam) för att svenska domstolars lokaler, verksamhet och information 

ska bli tillgängliga för personer med funktionshinder 

Åtgärd 89: Justitiedepartementet avser att under 2006 ge en sakkunnig person i uppdrag 

att göra en översyn av vissa frågor när det gäller förfarandet i samband med en ansökan 

om resning i brottmål. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Frågan bereds inom Regeringskansliet. 

Åtgärd 90: Ett nytt förfarande i ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll och 

säkerhetsärenden enligt utlänningslagen införs den 31 mars 2006. Migrationsverket fattar 

beslut som första instans och verkets beslut kan överklagas till regeringen. Innan ärendet 

överlämnas till regeringen ska Migrationsöverdomstolen hålla muntlig förhandling och 

yttra sig. Om domstolen finner att det finns verkställighetshinder blir yttrandet i den delen 

bindande för regeringen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Bestämmelserna om säkerhetsärenden har förts in i utlänningslagen i enlighet med 

åtgärden. 

Åtgärd 91: En särskild utredare har tillkallats med uppdrag att ta ställning till hur EU:s 

rådsdirektiv om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus 

ska genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden 

ska särskilt granskas inom ramen för direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 

juni 2006. Regeringen kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas mot 

bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Den s.k. Asylförfarandeutredningen har haft som uppdrag att ta ställning till hur EUdirektivet 

om miniminormer för förfarandet för att bevilja eller återkalla flyktingstatus ska 

genomföras i Sverige. Frågan om rätten till ett effektivt rättsmedel i säkerhetsärenden har 

särskilt granskats inom ramen för direktivet. Utredningen presenterade sitt betänkande den 

16 juni 2006. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. 

35

Åtgärd 92: Utredningen om översyn av lagen om vissa internationella sanktioner, som 

ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2006, ska Tpröva i vilken utsträckning 

förfarandet vid användningen av sanktioner som riktar sig mot enskilda kan förenas med 

en rätt till prövning i domstolT samt även belysa andra rättssäkerhetsaspekter. TRegeringen 

kommer därefter att överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka rättssäkerheten i 

sanktionsförfarandet. THuvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet 

Utredningen har överlämnat betänkandet Internationella sanktioner SOU(2006:41). Detta 

är för närvarande föremål för remissbehandling. 

Vidare pågår arbete inom ramen för EU och FN avseende rättssäkerheten i 

sanktionsregimerna. 

Åtgärd 93: En nordisk arbetsgrupp överväger hur mänskliga rättigheter och rättssäkerhet 

bäst kan tas till vara i det nationella och internationella arbetet mot terrorism. Arbetet ska 

redovisas i form av en rapport. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Den nordiska arbetsgrupp som tillsattes av de nordiska justitieministrarna 2002 har 

övervägt mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i det nationella och internationella arbetet 

mot terrorism. Gruppen har redovisade sitt arbete och sina slutsatser i en rapport i juni 

2007. 

4.7 Politiska rättigheter 

Åtgärd 94: Regeringen avser att inom ramen för åtgärdsprogrammet Delaktiga Sverige 

under perioden 2006–2009 genomföra en rad aktiviteter som syftar till ett ökat och mer 

jämlikt medborgerligt deltagande. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Sammantaget avsattes cirka 21 miljoner kronor 2006 för en demokratisatsning (före detta 

Delaktiga Sverige). Satsningen har avsett insatser för att stärka demokratin, vissa insatser 

för att främja de mänskliga rättigheterna samt vissa insatser för att stärka romernas 

inflytande i samhället. Inom ramen för satsningen fick tolv kommuner med lågt 

valdeltagande i 2002 års val medel om sammanlagt 7,65 miljoner kronor för att 

genomföra valinformationsinsatser inför 2006 års val. Insatserna syftade till att öka 

kunskapen om det svenska demokratiska systemet i allmänhet och valfrågor i synnerhet. 

Insatserna har genomförts i samverkan med det lokala föreningslivet. Målet var att nå 

grupper som deltar i val i mindre utsträckning, till exempel personer med utländsk 

bakgrund. Aktiviteten valinformation har utvärderats. Utvärderingen pekade på lyckade 

resultat när det gäller samarbetet med föreningslivet. 

Ungdomsstyrelsen fick 1,3 miljoner kronor för att genomföra, följa upp och utvärdera 

projektet Skolval 2006. Målet var att få fler unga människor att känna ett större 

engagemang och intresse för politik och samhällsfrågor. Utvärderingen pekar på ett i 

huvudsak lyckat resultat, med bland annat fler deltagare i skolvalet 2006 än i tidigare 

skolval. 

36

Inom ramen för demokratisatsningen genomfördes också sex rådslag runt om i landet 

samt ett chattrådslag för att diskutera hinder och möjligheter för inflytande. 

Sammanlagt 3,85 miljoner kronor har använts för insatser för förstärkt 

medborgarinflytande bland kommunmedlemmar som upplever ett utanförskap. 

Aktiviteten har genomförts under 2006 och 2007. En utvärdering inkommer under våren 

2008 från Sveriges kommuner och landsting. 

Under 2006 hanterade Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige 1,4 miljoner 

kronor för insatser relaterade till mänskliga rättigheter och politiskt deltagande. Vidare har 

medel använts för insatser för att stärka romers inflytande respektive för förberedande och 

genomförande av Europarådets Forum för den framtida demokratin. Myndigheten för 

handikappolitisk samordning (Handisam) har också fått i uppdrag att bland annat inhämta 

kunskap om tillgänglighet och bemötande av personer med funktionshinder i det politiska 

livet. Rapporten överlämnades till regeringen den 31 december 2007 och bereds nu internt 

inom Regeringskansliet. 

När det gäller Europarådets Forum för den framtida demokratin genomfördes en 

konferens den 13–15 juni 2007. Temat för Forumet har varit Power and Empowerment – 

the Interdependence of Democracy and Human Rights. Forumet har givit ett 

internationellt perspektiv på hur man kan bidra till att öka människors egenmakt att 

påverka såväl sin vardag som samhället i stort och ökad kunskap om hur olika metoder 

fungerar för att minska utanförskap och öka delaktigheten. 

Åtgärd 95: Den 1 januari 2006 trädde en ny vallag i kraft. Lagen innebär en skärpning av 

kommunernas ansvar när det gäller funktionshindrade väljares tillgång till vallokaler och 

röstningslokaler. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Åtgärden har genomförts. 

Åtgärd 96: Regeringen avser att under 2006 genom tilläggsdirektiv till den pågående 

översynen av folkrörelsepolitiken se över frågan om möjligheterna att förena olika statliga 

stödåtgärder till föreningslivet med krav relaterade till icke-diskriminering. Utredaren ska 

redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2007. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Ett tilläggsdirektiv har beslutats att utreda effekterna av villkorade statsbidrag inom 

folkrörelsepolitiken och undersöka om det är möjligt att öka andelen villkorslösa 

statsbidrag, minska antalet villkor för statsbidragen eller revidera de villkor som ställs. 

Tilläggsdirektiv med det uttryckliga innehåll som angavs i åtgärden har däremot inte 

givits. Av tilläggsdirektiven framgår dock att utredaren ska utvärdera bidragsgivningen 

och kontrollera att statliga medel endast går till organisationer som i sin verksamhet 

respekterar grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. 

Uppdraget redovisades den 28 september 2007 i betänkandet SOU 2007:66 Rörelser i 

tiden. Utredaren föreslår som principer för villkor för statsbidrag bland annat att 

föreningens syfte ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt 

samhälle och att verksamheten inte får inte strida mot demokratins idéer. Vidare föreslår 

utredaren att regeringen bör ta initiativ till att se över de förordningar som reglerar 

bidragsgivningen till ideella organisationer. 

37

Åtgärd 97: Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter har de så kallade 

organisationsklausulerna under 2005 tagits fram med utgångspunkt från Svenska 

byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen 

avseende organisationsklausuler. Huvudansvarigt departement: 

Arbetsmarknadsdepartementet 

Efter dialog mellan regeringen och arbetsmarknadens parter utmönstrades under 2005 de 

s.k. organisationsklausulerna ur Svenska byggnadsarbetarförbundets kollektivavtal. 

Under 2006 kritiserades Sverige återigen av den europeiska kommittén för sociala 

rättigheter eftersom kommittén fått uppgift om att det fortfarande förekom 

organisationsklausuler i vissa svenska kollektivavtal. Detta ansågs stå i strid med den 

negativa föreningsrätten enligt artikel 5 i den reviderade europeiska sociala stadgan. 

Under föregående mandatperiod inleddes en dialog med berörda parter för att utreda 

frågan. Regeringen fortsätter denna dialog. 

4.8 Asyl- och migrationsfrågor 

Åtgärd 98: Migrationsverket ska se till att verkets personal har god kompetens i frågor 

som rör mänskliga rättigheter och asylrätt. Regeringen följer Migrationsverkets 

fortlöpande arbete med att bibehålla och vidareutveckla personalens sakkunskap i frågor 

som rör mänskliga rättigheter och ger vid behov verket särskilda uppdrag att säkra 

kompetensen. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2007 redovisa vilka insatser 

och åtgärder som har vidtagits inom ramen för myndighetens kompetensutveckling för att 

säkerställa att personalen har ändamålsenlig rättslig kompetens. Migrationsverket ska 

vidare enligt regleringsbrevet aktivt arbeta med kvalitetssäkring av beslutsmotiveringar i 

ärenden där risk för tortyr eller dödsstraff har åberopats av den sökande. Frågor som rör 

kvinnor samt homo- och bisexuella samt transpersoner ska särskilt uppmärksammas i 

utbildningshänseende. Verket ska vidare rapportera vilka åtgärder som vidtagits avseende 

utbildning om mänskliga rättigheter sedan 2002 samt följa upp denna utbildning. 

I enlighet med regleringsbrevet har Migrationsverket även upprättat 

antidiskrimineringsstrategier avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan 

trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Strategierna tar sin utgångspunkt i 

den diskriminering som kan förekomma inom myndighetens verksamhet såsom 

bemötande och behandling av dem som kommer i kontakt med Migrationsverket. Planer 

som rör antidiskriminering och tillgänglighet ska revideras och ses över regelbundet, 

särskilt vid nyrekryteringar och organisationsförändringar. Fortbildning och samverkan 

med DO, HomO och Handisam betonas särskilt. Uppdraget redovisades till regeringen 

den 15 oktober 2007. 

Åtgärd 99: Regeringen har givit Migrationsverket i uppdrag att redovisa resultatet av 

myndighetens åtgärdsprogram för etikfrågor. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 

2006. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

38

Migrationsverket redovisade resultatet av åtgärdsprogrammet i juni 2006. Förutom 

utbildning av verkets medarbetare, framför allt chefer, innefattar åtgärdsprogrammet även 

en översyn av myndighetsutövningen vid verkets mottagningsenheter, inrättandet av en 

sökandeombudsman, insatser avseende etikkoder och förhållningssätt vid 

förvarsenheterna samt en intern utredning med förslag till ytterligare åtgärder för att stärka 

etikarbetet. Det etiska arbetet har även stärkts av att regeringen sedan den 1 februari 2006 

har tillsatt ett etiskt råd som på verkets begäran avger yttranden i frågor som rör 

utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden. 

Åtgärd 100: Barnets rätt förblir ett högprioriterat område inom asyl- och 

migrationspolitiken. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

I och med införandet av den nya instans- och processordningen den 31 mars 2006, har 

personalen vid de nya Migrationsdomstolarna genomgått utbildning i frågor kring barn i 

migrationsprocessen. 

Rådet för migration- och asylpolitiska barnfrågor (UD 2003:B) fortsätter som ett organ 

för samråd och informationsutbyte med sammankomster två–tre gånger per år. 

Migrationsministern är ordförande i rådet som i övrigt består av företrädare för såväl 

frivilligorganisationer som myndigheter, psyk- och sjukvården, alla med särskild 

kompetens i barn- och flyktingfrågor. 

Utredningen om barn i asylprocessen som uppvisar svåra stressreaktioner i form av 

stark uppgivenhet (UD 2004:6), är avslutad. Uppdraget löpte ut den 31 mars 2006 och en 

slutrapport lämnades. Den visade att antalet asylsökande barn med uppgivenhetssymtom 

minskat dramatiskt. 

Åtgärd 101: Regeringen genomför flera lagändringar i syfte att ge ensamkommande barn 

ett förbättrat skydd och stöd. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet 

Propositionen om mottagande av ensamkommande barn (prop. 2005/06:46) har resulterat 

i en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006. Ansvaret för omvårdnaden och boendet 

för barnen har i och med lagändringen förts över från Migrationsverket till kommunerna. 

Migrationsverket har kvar ett övergripande ansvar på så sätt att verket ska teckna 

överenskommelser med samt anvisa barn och betala ut ersättning till de kommuner som är 

villiga att ta emot ensamkommande barn. Syftet med lagändringen har varit att stärka 

skyddet för barnen genom att låta kommunerna, som bättre anses kunna tillgodose 

barnens behov, ansvara för omvårdnaden. Migrationsverkets roll att utreda och pröva 

barnens asylskäl tydliggörs därmed. 

Det har kommit betydligt fler ensamkommande asylsökande barn än vad som 

beräknades när kommunerna övertog ansvaret. Antalet dubblerades år 2006 jämfört med 

året innan och har ytterligare ökad under 2007. Med anledning av detta är det 

fortsättningsvis viktigt att Migrationsverket tecknar överenskommelser med ytterligare 

kommuner för att säkerställa barnens boende. Regeringen följer noga utvecklingen på 

området. 

För att kunna möta den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn höjdes på 

regeringens förslag den statliga ersättningarna till kommunerna den 1 juli 2007. Den 

årliga grundersättningen till de kommuner som tar emot ensamkommande barn höjdes på 

en gång från 500 000 kronor till 1 miljon kronor, under 2007. En möjlighet till ersättning 

39

för vård, enligt socialtjänstlagen av unga upp till 21 år, infördes också under förutsättning 

att vården påbörjades före 18 års ålder. 

Sammanlagt beräknades ersättningarna öka med 15 miljoner kronor 2007. Ett mer 

enhetligt ersättningssystem till kommunerna gäller för såväl tiden som asylsökande som 

efter ett eventuellt uppehållstillstånd har beviljats. Genom dessa förändringar ges 

kommunerna bättre planeringsförutsättningar, men framför allt innebär det en större 

trygghet för barnen för att dessa så långt möjligt ska slippa behöva byta vistelseort, skola , 

m.m. 

Under våren 2006 förordade riksdagen i ett tillkännagivande en lagändring med 

innebörden att en god man ska förordnas inom 24 timmar efter det att barnet anlänt till 

Sverige. Med anledning av tillkännagivandet skickade Justitiedepartementet en enkät till 

flera kommuner för att kartlägga handläggningstiderna. Svaren inkom under sommaren 

2006. Frågan bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. 

Åtgärd 102: Det folkrättsliga förbudet mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande 

behandling eller bestraffning är absolut. Huvudansvarigt departement: 


Enligt utlänningslagen finns det ett absolut tortyrförbud som innebär att Sverige inte kan 

avvisa eller utvisa en utlänning till ett land där det antas att utlänningen riskerar att 

straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller 

förnedrande behandling eller bestraffning. Sverige är även bundet av tortyrförbudet 

genom FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande 

behandling eller bestraffning samt Europiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. 

Genom den nya instans- och processordning i utlänningsärenden som trädde ikraft 2006 

har det införts ett domstolsförfarande i asylprocessen som innebär att Migrationsverket 

fattar beslut i första instans. Beslut kan sedan överklagas till Migrationsdomstol och 

därefter Migrationsöverdomstol, där det dock krävs prövningstillstånd. En prövning av om 

en utlänning riskerar tortyr vid en avvisning eller utvisning sker således enligt den 

instansordningen. Det finns även möjlighet att få en prövning av om det eventuellt 

föreligger verkställighetshinder genom att presentera nya omständigheter i samband med 

en verkställighet av avvisningen eller utvisningen. 

I säkerhetsärenden, som i utlänningslagen definieras som ärenden där Säkerhetspolisen 

av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar 

t.ex. att en utlänning avvisas eller utvisas, har den nya ordningen inneburit att 

Migrationsverket som första instans fattar beslut. Beslut kan överklagas till regeringen 

men överlämnas först till Migrationsöverdomstolen som yttrar sig i fråga om eventuella 

verkställighetshinder. Regeringen fattar därefter beslut. Om Migrationsöverdomstolen 

finner att det föreligger verkställighetshinder är regeringen bunden av det. 

Åtgärden bedöms som genomförd. 

40

5 Organisation och samordning av arbetet med 

att främja de mänskliga rättigheterna 

5.1 Inledning 

5.2 Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen 

Åtgärd 103: Regeringen avser att i mars 2006 inrätta en delegation för mänskliga 

rättigheter med uppgifterna att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i det 

långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i 

verksamheten. Delegationen kommer också att ges uppdraget att sprida information och 

kunskap om mänskliga rättigheter bland allmänheten samt stimulera det offentliga 

samtalet om de mänskliga rättigheterna. Delegationen planeras verka till och med mars 

2010. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Regeringen beslutade den 9 mars 2006 om att tillsätta en delegation för att stödja det 

långsiktiga arbetet med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. 

Delegationen består av en ordförande, ett tiotal ledamöter och ett sekretariat med för 

närvarande tre anställda. Den har även ett antal experter knutna till sig. 

Delegationen ska inom ramen för uppdraget 

• stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa 

full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten, 

• utarbeta och genomföra strategier för ökad information och kunskap om mänskliga 

rättigheter hos olika målgrupper i samhället, bland annat genom att samordna EUinitiativet 

Europeiska året för lika möjligheter för alla, och Europarådets kampanj, 

Alla Olika Alla Lika, i Sverige, 

• stimulera det offentliga samtalet om mänskliga rättigheter, samt 

• lämna förslag på hur det fortsatta stödet till arbetet för full respekt för de mänskliga 

rättigheterna i Sverige kan erbjudas efter det att delegationen avslutat sitt uppdrag. 

Delegationen har genomfört ett flertal möten, seminarier och utbildningar som riktats till 

statliga myndigheter, kommuner, landsting och allmänheten. Delegationen har medverkat 

vid MR-dagarna 2006, 2007 och kommer även att medverka under 2008. Två större 

konferenser på temat ”Rättigheter för alla” genomfördes i Sundsvall och Jönköping under 

2007, där de inbjudna var både offentligt anställda och allmänheten. En SIFOundersökning 

har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och landstings 

kunskaper om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008 låter 

delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om 

mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet. 

En medieanalys med en närmare granskning av hur och i vilken mån frågan om mänskliga 

rättigheter har presenterats och beskrivits i svenska medier under åren 2000-2006 har 

genomförts och under 2008 kommer delegationen medverka i en utbildning för 

journalister om mänskliga rättigheter. Delegationen har tagit fram serietidningen 

”Respekt” för barn och unga om den nya diskrimineringslagen i skolan. Delegationen har 

41

vidare tagit fram handledningar för hur kommunala handlingsplaner för mänskliga 

rättigheter och 10-punktsplaner för ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram. 

Under 2008 kommer delegationen att arbeta med ett EU-finansierad projekt omkring 

mänskliga rättighetsdilemman. Projektet riktar sig till ungdomar. 

Uppdraget ska slutligt redovisas till regeringen senast den 31 mars 2010. Vidare 

information finns på den webbplats som har inrättats för att öka information och kunskap 

om mänskliga rättigheter hos olika målgrupper i Sverige (HTwww.mrdelegationen.seTH). 

5.3 Myndighetsstyrning 

Åtgärd 104: Regeringen avser att under 2006–2009 i sin myndighetsstyrning se över hur 

ansvaret för att respektera de mänskliga rättigheterna kan tydliggöras för myndigheter 

vars verksamhet är av särskild betydelse för att rättigheterna ska säkerställas för den 

enskilde. Åtgärderna ska samordnas med myndigheternas pågående och planerade arbete 

för att förebygga och motverka diskriminering, liksom annat pågående och planerat arbete 

som har beröring med frågor om de mänskliga rättigheterna. Samordnande departement: 


Sveriges Domstolar, Forum för levande historia, Försäkringskassan, Högskoleverket, 

Kriminalvården, Kustbevakningen, samtliga länsstyrelser, Migrationsverket, 

Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Säpo, Tullverket samt 

Åklagarmyndigheten fick i regleringsbreven för 2007 och/eller 2008 olika uppdrag om att 

till exempel höja kunskapen om mänskliga rättigheter inom respektive myndighet och 

återrapportera hur perspektivet mänskliga rättigheter har integrerats i myndighetens 

relevanta utbildningar. Länsstyrelseinstruktionen innehåller sedan början av 2008 ett krav 

om att länsstyrelserna bland annat i sin tillsynsverksamhet eller på annat sätt ska 

uppmärksamma kommuner och landsting på deras ansvar för de mänskliga rättigheterna, 

särskilt skyddet mot diskriminering. För åtgärder mot diskriminering gäller det särskilda 

uppdraget om antidiskrimineringsstrategier (se åtgärd 11). 

Regeringen gav i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för budgetåren 2006 och 2007 

myndigheten i uppdrag att redovisa hur och i vilken omfattning frågor om mänskliga 

rättigheter tydliggörs i Åklagarmyndighetens utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. 

I det senare uppdraget ingår också att analysera och redovisa hur utbildnings- 

och kompetensutvecklingsprogrammet i denna del kan vidareutvecklas. Myndigheten kan 

vid behov samråda med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju2006:02). 

I regleringsbrevet för år 2007 avseende Sveriges Domstolar finns ett mål om att kunskapen 

om de mänskliga rättigheterna ska ligga på en hög nivå. (Se vidare redovisningen 

under åtgärd 121.) 

När det gäller hur de mänskliga rättigheterna får genomslag i verksamheten inom 

Sveriges Domstolar har diskrimineringsfrågorna en central betydelse. Vad det ytterst 

handlar om är att kvinnor och män, oavsett etnisk bakgrund, sexuell läggning och 

funktionshinder, ska ha lika möjligheter att få rättigheter och skyldigheter fastslagna på ett 

objektivt och oberoende sätt. (Se även åtgärderna 11 och 19.) 

42

Åtgärd 105: Staten ska vara ett föredöme i sin roll som arbetsgivare. Frågor om 

mänskliga rättigheter är en viktig del i regeringens förvaltningspolitik. Huvudansvarigt 

departement: Finansdepartementet 

Den 7 september 2006 fattade regeringen beslut att genomföra en försöksverksamhet med 

avidentifierade ansökningshandlingar vid sju myndigheter (Fi2006/227 delvis). Samtidigt 

beslutades att en studie om rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis) vid 

nio myndigheter skulle genomföras. De båda försöken pågick 1 januari 2007 – 31 


Metoden med avidentifierade ansökningshandlingar innebär att arbetsgivaren i ett första 

skede i rekryteringsprocessen bedömer inkomna ansökningar utan att känna till en eller 

flera omständigheter om de olika sökandena som inte anses ha omedelbar betydelse, t.ex. 

sökandes namn, adress och ålder. Studien av tillvägagångssätt vid rekrytering syftar till att 

få en bild av tillvägagångssätt vid rekrytering och se vilka resultat de leder till avseende 

målet att öka mångfalden. Studiens resultat ska kunna användas som jämförelse med 

resultaten av försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar. 

Regeringen gav den 14 december 2006 i uppdrag till Statskontoret att utvärdera 

försöksverksamheten med avidentifierade ansökningshandlingar och studien om 

rekrytering med mångfaldsperspektiv (Fi2006/227 delvis). Statskontoret ska redovisa 

utvärderingen av projektet senast den 12 augusti 2008. (Se åtgärd 45) 

5.4 Kommuner och landsting 

Åtgärd 106: Regeringen uppmuntrar kommuner och landsting att använda regeringens 

långsiktiga mål – full respekt för de mänskliga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete 

och att ta fram lokala handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt 


Arbetet pågår. Se vidare redovisning under åtgärd 107. 

Åtgärd 107: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 med handlingsplanen som 

utgångspunkt fortsätta och intensifiera dialogen med kommunerna och landstingen om 

deras ansvar för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en 

samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för 

demokratin och de mänskliga rättigheterna, dvs. att skapa en förstärkt gemensam 

värdegrund i Sverige. Kommuner och landsting kommer att inbjudas att delta i detta 

arbete. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010. 

Representanter från Regeringskansliet har även anordnat och deltagit i konferenser, 

möten och utbildningar om mänskliga rättigheter med förtroendevalda och anställda inom 

kommuner och landsting som målgrupp. Bland annat anordnades två konferenser om den 

nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter under våren 2006 i Luleå respektive 

Stockholm. Ett möte om handlingsplanen anordnades också på kommunkonferensen 

43

Tylösandsveckan i maj 2006. Under 2007 har tjänstemän från Regeringskansliet deltagit i 

utbildning om mänskliga rättigheter för både kommunala tjänstemän och förtroendevalda, 

där bland annat lokala handlingsplaner för mänskliga rättigheter diskuterats. 

Regeringen inrättade i mars 2006 Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med 

uppdrag att bland annat. stödja kommuner och landsting i deras arbete för de mänskliga 

rättigheterna (se vidare åtgärd 103). Delegationen har genomfört ett flertal möten, 

seminarier och utbildningar som riktats till bland annat kommuner och landsting. 

Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting är också representerad i delegationen. 

En SIFO-undersökning har genomförts om statliga myndigheters, kommuners och 

landstings kunskap om mänskliga rättigheter och behov av stöd i dessa frågor. Under 2008 

låter delegationen ta fram en fördjupad studie av hur kommunerna arbetar med frågor om 

mänskliga rättigheter i syfte att identifiera problem och metoder inför det framtida arbetet. 

Delegationen för mänskliga rättigheter har vidare tagit fram handledningar för hur 

kommunala handlingsplaner för mänskliga rättigheter och 10-punktsplaner för 

ekonomiska och sociala rättigheter kan tas fram. 

Åtgärd 108: Regeringen har i december 2005 givit Centrum för studiet av mänskliga 

rättigheter vid Göteborgs universitet i uppdrag att utarbeta en handbok om mänskliga 

rättigheter i kommunal verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast i december 2006. 


Göteborgs universitet fick förlängd tid för uppdraget och lämnade sin redovisning i form 

av ett manus under hösten 2007. Arbete pågår nu med redigering, formgivning och tryck. 

Handboken beräknas vara klar för distribution till bland annat alla kommuner och 

landsting senast i juni 2008. 

Åtgärd 109: Regeringen avser att under 2006 och 2007 diskutera med Sveriges 

Kommuner och Landsting hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala 

revisionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Frågan om hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen 

behandlades vid en konferens för kommunala revisorer 2006, där Delegationen för 

mänskliga rättigheter i Sverige deltog. Diskussioner pågår med Sveriges Kommuner och 

Landsting om vilken typ av material som skulle behöva tas fram för att tillhandahålla 

kunskap om mänskliga rättigheter för de kommunala revisorer som efterfrågar detta. 

5.5 Metoder och verktyg 

Åtgärd 110: I avsikt att främja det långsiktiga målet, full respekt för de mänskliga 

rättigheterna i Sverige, avser regeringen att under 2006 inleda ett arbete med att identifiera 

uppföljningsbara nationella mål för ett urval av de mänskliga rättigheterna. De nationella 

målen för mänskliga rättigheter ska ställas i relation till de mål som har formulerats inom 

relevanta politikområden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


44

Se information under åtgärd 111. 

Åtgärd 111: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 utarbeta indikatorer för att 

kunna utvärdera och följa upp arbetet med nationella mål om mänskliga rättigheter. 


Arbetet med att identifiera nationella mål och indikatorer för mänskliga rättigheter pågår. 

Frågan är dock komplicerad och resultatet kommer inte att kunna presenteras på ännu en 

tid. Ett särskilt arbete vad avser indikatorer för barnpolitiken har dock presenterats i form 

av en rapport under 2007 (Ett uppföljningssystem för barnpolitiken, Ds 2007:9). 

Uppföljningssystemet innehåller sex horisontella målområden som utgår från målet för 

barnpolitiken och de åtaganden som följer av barnkonventionen. För varje målområde 

föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars 

levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller 

utsatthet. Indikatorerna har i första hand utvecklats för uppföljning på nationell nivå. 

Åtgärd 112: Regeringen avser att bjuda in andra stater som har eller överväger att 

utarbeta nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna till en konferens om 

sådana handlingsplaner senast under 2008. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Som en förberedelse inför den internationella konferensen om handlingsplaner 

genomfördes en workshop om systematiskt arbete för implementering av de mänskliga 

rättigheterna, bland annat handlingsplaner, under Europarådets konferens Forum för den 

framtida demokratin, som hölls i Sigtuna i juni 2007. 

Själva konferensen planeras äga rum den 6 och 7 november 2008 i Stockholm. 

Konferensen genomförs under det svenska ordförandeskapet i Europarådets 

ministerkommitté. Temat för konferensen blir ett systematiskt arbete för nationell 

implementering av de mänskliga rättigheterna, och nationella handlingsplaner. Alla 

Europarådets medlemsstater kommer att bjudas in, liksom andra länder som har ett 

intresse av frågan. Även internationella organisationer, såsom FN och EU, och enskilda 

organisationer kommer att bjudas in. 

5.6 Arbetet inom Regeringskansliet 

Åtgärd 113: Regeringen avser att under våren 2006 fatta beslut om att tillsätta en 

interdepartemental arbetsgrupp för mänskliga rättigheter med uppdrag att bland annat 

följa genomförandet av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Regeringen beslutade den 30 mars 2007 att en interdepartemental arbetsgrupp för 

mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen ska kontinuerligt följa upp 

genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006– 

2009. Vidare ska den utgöra ett forum för samarbete mellan de generella eller 

45

tvärsektoriella politikområdena och överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter 

och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras 

inom Regeringskansliet samt utgöra ett forum för information och diskussion om det 

internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. Arbetsgruppen ska senast den 31 

mars 2010 avrapportera sitt uppdrag. 

Åtgärd 114: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för 

mänskliga rättigheter i uppdrag att överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter 

och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras 

inom Regeringskansliet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Genom regeringsbeslut den 30 mars 2007 (se åtgärd 113) tilldelades den 

interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter uppdraget att överväga hur 

samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga 

rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet (se även under åtgärd 

113). Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2010. 

6 Attitydpåverkande arbete, m.m. 

6.1 Inledning 

6.2 Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet 

Åtgärd 115: I en kommande proposition om ny skollag avser regeringen att föreslå att det 

ska framgå av lagen att utbildningen ska främja respekten för de mänskliga rättigheterna. 

Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Förslaget om ny skollag bereds på nytt i en skollagsberedning. Ett första förslag avses att 

lämnas under våren 2008. 

Åtgärd 116: De mänskliga rättigheterna utgör en central del av skolans 

demokratiuppdrag. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Arbetet med mänskliga rättigheter i skolan ingår som en del i skolans 

värdegrundsuppdrag. Skolans demokratiska uppdrag har sin grund i skollagen 

(1985:1100), lagen (2006:67), om förbud mot diskriminering och annan kränkande 

behandling av barn och elever, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 

förskoleklassen och fritidshemmet och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna 

(Lpo 94 och Lpf 94), kursplanerna samt principen om allas lika värde i regeringsformen 

och artikel 14 i Europakonventionen. 

46

Enligt 1 kap. 2 § i skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska 

främja aktning för varje människas egenvärde. 

Åtgärd 117: I samband med den översyn av skolans styrdokument som följer av 

införandet av en ny skollag, avser regeringen att i läroplanerna förtydliga att de mänskliga 

rättigheterna är en central del av skolans demokratiuppdrag och att kunskap om de 

mänskliga rättigheterna ska förmedlas inom skolan. Huvudansvarigt departement: 


En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för 

grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i 

utbildningen ska bli bättre. I utredarens betänkande (SOU 2007:28) föreslås bland annat 

en ny kursplane- och läroplansstruktur. Regeringen avser att återkomma med en 

proposition till riksdagen under 2008. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att 

ta fram förslag till bland annat nya kursplaner. I detta sammanhang kan också en översyn 

av nuvarande läroplan bli aktuell. 

Åtgärd 118: Regeringen avser att 2007 ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de 

mänskliga rättigheterna beaktas i utbildningar där sådan kunskap kan anses vara av stor 

betydelse för den framtida yrkesutövningen. Huvudansvarigt departement: 


Högskoleverket har i regleringsbrevet för 2008 fått i uppdrag att utreda hur de mänskliga 

rättigheterna beaktas i högskoleutbildningar där sådan kunskap kan anses vara relevant. I 

uppdraget ingår att lyfta fram utbildningar som utgör goda exempel. Uppdraget ska 

redovisas senast den 15 december 2008 i form av en rapport till 

Utbildningsdepartementet. 

Åtgärd 119: Regeringen överväger om det finns behov av att föra in krav på kunskaper 

om de mänskliga rättigheterna i relevanta examensbeskrivningar för yrkesexamina eller 

om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i 

den högre utbildningen. Huvudansvarigt departement: Utbildningsdepartementet 

Mot bakgrund av införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur i den högre 

utbildningen har regeringen genomfört ändringar i examensordningen i 

högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2) där bland annat krav och mål för 

yrkesexamina regleras. I examensbeskrivningarna för ett antal examina (examen för 

arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, folkhögskolelärare, optiker, 

ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjuksköterska, socionom, 

studie- och yrkesvägledare, tandhygienist, apotekare, barnmorska, civilekonom, jurist, 

logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sjukhusfysiker, specialistsjuksköterska, 

specialpedagog, tandläkare, lärare) anges att studenten för att få examen ska visa en viss 

värderingsförmåga och ett visst förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga 

rättigheterna. De nya bestämmelserna tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 

2007. 

47

6.3 Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga 

förvaltningen samt domstolsväsendet 

Åtgärd 120: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 återkommande låta 

genomföra utbildningar om de mänskliga rättigheterna för handläggare och chefer inom 

Regeringskansliet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Utbildningar om mänskliga rättigheter inom Regeringskansliet har återkommande 

genomförts under 2006 och 2007 vad avser till exempel nya handläggare i 

Regeringskansliet samt Regeringskansliets diplomat- och aspirantprogram. Utbildningar 

för andra handläggare samt för chefer planeras också. 

Åtgärd 121: Domstolsverket har sedan 2002 haft ett återkommande uppdrag i sitt 

regleringsbrev att redovisa hur bestämmelser och intentioner i FN:s konventioner om de 

mänskliga rättigheterna och Europakonventionen beaktats i utbildningsverksamheten. 

Domstolsverket är en av de myndigheter som har särskild betydelse för att de mänskliga 

rättigheterna ska förverkligas och som därför kommer att omfattas av den 

myndighetsstyrning i frågor om mänskliga rättigheter som beskrivs i avsnitt 5.3. 


Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder 

Domstolsverket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i Europakonventionens 

övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll 

14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer samt vilka åtgärder 

som vidtagits för att tillgodose barnets behov i domstolsprocessen utifrån de krav som 

anges i FN:s konvention om barns rättigheter. Utbildningsinsatserna ska särskilt anges. I 

den återkommande utbildningen för domare ingår ett avsnitt om mänskliga rättigheter. 

Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Domstolsverket redovisa hur verket har publicerat 

nya avgöranden från Europadomstolen samt vilka utbildningstillfällen som har anordnats 

om Europakonventionen och Europadomstolens praxis. 

6.4 Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna 

Åtgärd 122: Regeringen avser att ge Forum för levande historia i uppdrag att från och 

med 2007 fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga 

rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet 

Arbetet fortskrider. Forum för levande historia fick i regleringsbreven för 2007 och 2008 i 

uppdrag att fortlöpande uppdatera kartläggningen av utbildningsmaterial om de mänskliga 

rättigheterna. Myndigheten har bland annat tagit fram ett skolmaterial om mänskliga 

rättigheter ”Levande rättigheter – igår, idag och imorgon” som tar sin utgångspunkt i 

historiska händelser. Med Levande rättigheter vill myndigheten ge unga människor 

historiska perspektiv, baskunskaper och ökad förståelse för FN:s allmänna förklaring om 

48

de mänskliga rättigheterna. Levande rättigheter har Forum för levande historia producerat 

i samverkan med Fonden för mänskliga rättigheter och Röda Korset. 

6.5 Dialog om de mänskliga rättigheterna 

Åtgärd 123: Regeringen avser att under perioden 2006–2009 bjuda in förtroendevalda på 

nationell och kommunal nivå till en dialog om respekten för de mänskliga rättigheterna i 

Sverige. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Under våren 2008 kommer regeringen att inleda en satsning på en dialog och en 

samverkan med ett brett spektrum av aktörer i samhället i syfte att stärka respekten för 

demokratin och de mänskliga rättigheterna. Syftet med dialogen är att skapa en förstärkt 

gemensam värdegrund i Sverige. Förtroendevalda kommer att bjudas in att delta i 

satsningen. Projektet beräknas pågå under 2008, 2009 och 2010. 

Åtgärd 124: Regeringen för genom initiativet Globalt Ansvar en kontinuerlig dialog med 

arbetsmarknadens parter och enskilda organisationer om frågor som rör mänskliga 

rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning. Regeringen avser att fortsätta 

denna dialog under perioden 2006–2009. Huvudansvarigt departement: 

Utrikesdepartementet 

Under handlingsplanens mandatperiod 2006–2009 avser regeringen att genom Globalt 

Ansvar fortsätta arbetet med MR och företag, bland annat i form av seminarier med FN:s 

sändebud för företag och mänskliga rättigheter, Global Compacts MR-kommitté och 

högnivåbesök. Sociala ansvarsfrågor inom Världsbanken och IFC har även belysts under 

2007. Globalt Ansvar deltar också aktivt i FN:s arbete med mänskliga rättigheter och 

företag. Vidare har en svensk version av FN:s Global Compacts MR-verktyg för företag 

färdigställts, liksom en svensk version av OECD:s verktyg för företag aktiva i sviktande 

stater. 

Åtgärder som är genomförda under 2006 

I regeringens och Globalt Ansvars regi har svenska företag och arbetsmarknadens parter 

verkat tillsammans i nätverk för att belysa, diskutera och utbyta erfarenhet kring 

implementering av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global 

Compact oavsett var i världen de verkar. Regeringen har drivit på policydebatten för CSR 

i Sverige för företags sociala och miljömässiga ansvar. Temaspecifika seminarier har 

anordnats utifrån Globalt Ansvars huvudområden. Exempel på teman för seminarierna 

under 2006 var ”Corporate Responsibility and the Business of Law”, “Tools to Combat 

Corruption” och "Business & Human Rights; Best of friends or only acquainted?". En 

workshop för enbart företag arrangerades under titeln “Integrating Human Rights in the 

Company Policy”. Dessutom hölls två forskningsseminarier samt ett seminarium om den 

pågående ISO-processen kring socialt ansvar. Mänskliga rättigheter har även belysts 

genom att GA:s medarbetare deltagit vid seminarier, i paneler, m.m. 

Globalt Ansvar är den Nationella kontaktpunkten som koordinerar efterlevnaden av 

OECD:s riktlinjer i företag. I rollen som en länk mellan övriga medlemmar i NKP - 

arbetsmarknadens parter, företag och organisationen bereds anmälningar mot företag vars 

49

ageranden strider mot OECD:s riktlinjer. Vidare har ett seminarium vid Handelshögskolan 

i Stockholm ägt rum kring CSR i samarbete med Globalt Ansvar med en rapport om CSR- 

forskning i Sverige som mål. Globalt Ansvars medarbetare lyfter MR-frågan genom 

medverkan vid seminarier och workshops i Sverige och som ett led i det internationella 

policyarbetet. 

Åtgärder som pågår 

Globalt Ansvar ämnar i rollen som ordförande i Nationella kontaktpunkten (NKP) för 

OECD:s riktlinjer för multinationella företag fortsätta att ha en koordinerande funktion 

med huvudansvaret att leda NKP i Sverige. Inom ramen för NKP belyses MR- och 

miljöfrågan och bidrar därmed till medvetenhet om dessa områden, initialt på den 

nationella nivån och sedan ut i leverantörsleden. 

Åtgärd 125: Regeringen avser att under 2006 och 2007 genomföra Europarådets kampanj 

”Alla Olika Alla Lika”, som syftar till att öka kunskapen bland ungdomar om mänskliga 

rättigheter och frågor om icke-diskriminering. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Den svenska delen av kampanjen ”Alla Different – All Equal ” lanserades den 17 

november 2007 under namnet ”Alla Olika – Alla Lika. Kampanjen kommer att pågå i tre 

år, till och med 2009. 

Den svenska kampanjen har samordnats av Delegationen för Mänskliga Rättigheter i 

Sverige tillsammans med Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och 

Allmänna Arvsfonden. 25 enskilda organisationer är engagerade i kampanjen. Den 31 

december 2007 tar LSU över huvudmannaskapet för kampanjen. LSU har också ansvarat 

för det praktiska genomförandet under hela kampanjen. Aktiviteterna inom kampanjen har 

inkluderat upprättandet av en webbplats, anordnande av paneldebatter, genomförande av 

en skolturné samt utbildning av en talesperson för varje diskrimineringsgrund. 

Regeringen beslutade i mars 2007 att Sverige skulle stå värd för en 

avslutningskonferens för Europarådets kampanj All Different - All Equal. 

Avslutningskonferensen genomfördes i Malmö den 4–7 oktober 2007. Under 

konferensen samlades cirka 240 deltagare från 41 länder för att diskutera kampanjens 

teman; mångfald, mänskliga rättigheter och deltagande. En serie workshopar hölls också 

på temat jämställdhet med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och med ett särskilt 

fokus på frågor som rör förtryck i hederns namn. 

I anslutning till avslutningskonferensen anordnades seminariet Youth Promoting 

Human Rights för cirka 30 forskare, praktiker och representanter för 

ungdomsorganisationer. Under seminariet diskuterades framförallt unga flickors, men 

även pojkars och unga mäns, mänskliga rättigheter och hur ideella organisationer kan 

bidra till att främja dessa. 

Åtgärd 126: Regeringen har uppdragit åt Samarbetsnämnden för statsbidrag till 

trossamfund att fördjupa dialogen med trossamfunden kring samhällets grundläggande 

värderingar. Uppdraget ska redovisas i december 2006. Ansvariga departement: 

Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet 

Åtgärden har genomförts. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (sedan den 1 

januari 2008 Nämnden för statligt stöd till trossamfund) SST, har presenterat förslag till 

50

ett projekt med syfte att under åren 2007 och 2008 fortsätta och fördjupa dialogen med 

trossamfund, främst kristna och muslimska, när det gäller samhällets grundläggande 

värderingar. Regeringen har den 27 september 2007 givit SST i uppdrag att under 2007 

och 2008 fortsätta fördjupa dialogen med trossamfund om värderingar vad avser 

jämställdhet och barns rättigheter samt hur trossamfunden kan bidra till och motverka 

hedersrelaterat våld och förtryck, i synnerhet mot unga kvinnor och män. 

6.6 Språk- och informationsfrågor 

Åtgärd 127: Den nuvarande centrala statligt finansierade språkvården kommer att från 

och med den 1 juli 2006 förstärkas, samordnas och inordnas i myndigheten Språk- och 

folkminnesinstitutet för att inrymma utökade insatser för svenska språket, nationella 

minoritetsspråk, det svenska teckenspråket, m.m. Ansvaret för det samiska språkarbetet 

kommer fortsättningsvis ligga på Sametinget. Huvudansvarigt departement: 

Kulturdepartementet 

Åtgärden har genomförts. Riksdagen beslutade i december 2005 om propositionen Bästa 

språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:02). Beslutet innebär att riksdagen 

har antagit fyra nationella språkpolitiska mål. För att nå målen har den statligt finansierade 

språkvården förstärkts och samordnats under 2006. Språkvården har sedan den 1 juli 2006 

inordnats i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och 

folkminnesinstitutet) som även har ett särskilt ansvar för språkvården av de nationella 

minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. 

. 

Åtgärd 128: Utredningen om teckenspråkets ställning ska redovisa sitt uppdrag senast i 

april 2006. Regeringen avser att därefter överväga vilka åtgärder som ska vidtas med 

anledning av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 

Utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga har genomfört en översyn av rätten och 

möjligheterna för personer som är teckenspråkiga att använda sitt språk i olika 

sammanhang (SOU 2006:54) och lämnat förslag till åtgärder. Förslagen berör ett flertal 

politikområden och merparten av förslagen har beretts vidare genom pågående 

utredningsarbete inom Kulturdepartementet och Utbildningsdepartement. 

I betänkandet konstateras att det råder oklarheter om vad som ingår i begreppet 

vardagstolkning. Regeringen gav därför i regleringsbrevet för 2008 Socialstyrelsen i 

uppdrag att lämna förslag på vad som bör ingå i begreppet vardagstolkning och hur 

ansvarsfördelningen mellan landstingets och andra huvudmäns skyldigheter att erbjuda 

tolk kan klargöras. Vardagstolkning bör bland annat sättas i relation till det stöd som 

Arbetsförmedlingen ansvarar för när det gäller personer med funktionshinder som medför 

nedsatt arbetsförmåga. För att få till stånd en rättvisare fördelning av statsbidragen till 

landstingens tolkverksamhet avser regeringen även att förändra fördelningsmodellen av 

statsbidragen. Den nya fördelningsmodellen ska i högre grad ta hänsyn till landstingens 

faktiska kostnader för tolkverksamheten och införas successivt under tre års tid med start 

den 1 januari 2008. 

51

Åtgärd 129: Regeringen avser att ge den delegation för mänskliga rättigheter som 

kommer att tillsättas i uppdrag att under perioden 2006–2009 sprida information och 

kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland allmänheten som i dag nås av sådan 

information och kunskap i otillräcklig grad. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Regeringen har tillsatt Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige med uppdrag att 

bland annat sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter till grupper bland 

allmänheten, se vidare informationen under åtgärd 103. Under 2006 och 2007 har 

delegationen bland annat genomfört EU:s år för lika möjligheter för alla och samordnat 

Europarådets kampanj Alla Olika Alla Lika (All Different All Equal, se vidare åtgärd 

125). Som ett led i EU-kampanjen har delegationen bland annat genomfört regionala 

dagar på temat ”Rättigheter för alla”, där många deltog som tidigare inte var insatta i 

ämnet mänskliga rättigheter. Vidare har delegationen tillsammans med andra aktörer 

genomfört en kampanj mot diskriminering i skolan. I denna kampanj ingick produktion av 

serietidningen ”Respekt” om diskriminering, vilken har spridits till landets alla 

gymnasieskolor. De tre kampanjerna som ska avrapporteras genom ett delbetänkande 

under våren 2008. Delegationen ska avge slutrapport om hela sitt arbete senast den 31 

mars 2010. 

Åtgärd 130: Regeringen avser att under 2006 och 2007 ytterligare anpassa regeringens 

webbplats om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder samt låta översätta 

delar av webbplatsen till olika språk, däribland de nationella minoritetsspråken. 

Regeringen avser också att utveckla särskilda sidor för olika användargrupper, t.ex. 

myndigheter. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 

Webbplatsen har anpassats till internationell tillgänglighetsstandard och filmer på 

teckenspråk som behandlar delar av webbplatsen har lagts ut. Textstorleken är 

anpassningsbar med hänsyn till personer med nedsatt syn. En särskild sida på lätt svenska 

finns också. Delar av webbplatsen har översatts till de nationella minoritetsspråken och till 

andra språk som talas av större grupper i Sverige. En sida som särskilt riktar sig till 

kommuner och landsting har utvecklats och sidan med information som särskilt riktar sig 

till lärare har byggts ut. 

Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som tillsattes av regeringen i mars 

2006 som ett led i handlingsplanen för mänskliga rättigheter, har inrättat en egen 

webbplats där information som särskilt riktar sig till olika användare har lagts ut. På 

delegationens webbplats HTUwww.mrdelegationen.seUTH finns bland annat en särskild sida med 

tips och metoder för hur statliga myndigheter, kommuner och landsting kan arbeta med 

frågor om mänskliga rättigheter. 

Åtgärd 131: Regeringen avser att under 2006–2009 intensifiera sitt arbete med att sprida 

dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om 

mänskliga rättigheter samt att även fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument 

till svenska. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet 

Arbetet pågår med att göra en inofficiell översättning till svenska av FN-konventionen om 

skydd mot påtvingade försvinnanden. Regeringskansliet har även publicerat en 

konventionssamling med officiella översättningar av FN:s allmänna förklaring om de 

52

mänskliga rättigheterna och de sex centrala FN-konventionerna om de mänskliga 

rättigheterna. Regeringskansliet förbereder även aktiviteter för att på olika sätt 

uppmärksamma 60-årsfirandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga 

rättigheterna. Arbetet med att sprida internationella dokument pågår i övrigt kontinuerligt. 

Sveriges rapporter till FN:s och Europarådets övervakningsorgan avseende efterlevnaden 

av konventioner som Sverige har ratificerat publiceras regelbundet på regeringens 

webbplats för mänskliga rättigheter HTUwww.manskligarattigheter.seUTH. Under 2008 kommer 

Sverige att förhöras angående den internationella konventionen om medborgerliga och 

politiska rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av 

rasdiskriminering, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 

konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling samt 

den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 

Övervakningskommittéernas slutsatser angående Sveriges efterlevnad publiceras på 

regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Domstolsverket publicerar regelbundet 

svenska sammanfattningar av Europadomstolens avgöranden. Utöver Europadomstolens 

domar redovisas mål som avgjorts i svenska domstolar där Europakonventionen har 

tillämpats eller omnämnts i den mån uppgifter om sådana mål går att få fram. 

7 Uppföljning och utvärdering 

Åtgärd 132: Regeringen avser att ge den interdepartementala arbetsgruppen för 

mänskliga rättigheter i uppdrag att följa upp genomförandet av denna handlingsplan och 

att redovisa uppföljningen senast i mars 2010. Huvudansvarigt departement: Integrations- 


Regeringen beslutade den 30 mars 2006 att en interdepartemental arbetsgrupp för 

mänskliga rättigheter skulle tillsättas. Arbetsgruppen har i uppdrag att kontinuerligt följa 

upp genomförandet av den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 

2006–2009. Detta arbete pågår. 

Åtgärd 133: Regeringen avser att bjuda in referensgrupperna till ett halvtidsseminarium 

under våren 2008 för avstämning av och diskussion om genomförandet av denna 

handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


Ett seminarium för halvtidsavstämning av genomförandet av handlingsplanen hålls den 7 

februari 2008. Representanter från alla de referensgrupper som deltog i arbetet med att ta 

fram handlingsplanen har bjudits in till mötet. Statsrådet Nyamko Sabuni och tjänstemän 

från flera olika departement kommer att delta och informera om regeringens arbete för 

mänskliga rättigheter. Detta dokument har tagits fram som ett underlag inför mötet. 

Åtgärd 134: Regeringen avser att senast under våren 2010 låta utvärdera genomförandet 

av denna handlingsplan. Huvudansvarigt departement: Integrations- och 


53

Utvärderingen kommer att genomföras. Det är ännu för tidigt att uttala sig om vem som 

kommer att få uppdraget att genomföra utvärderingen eller om uppdragets exakta 

utformning. 

Åtgärd 135: Regeringen avser att påbörja arbetet med den tredje nationella 

handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna senast under våren 2010. Huvudansvarigt 


Åtgärden planeras genomföras i enlighet med handlingsplanen. 

54

Lista över samtliga åtgärder i handlingsplanen med angivande av ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?