Verksamhetsberättelse 2010-2011 - Konstfrämjandet
Verksamhetsberättelse 2010-2011 - Konstfrämjandet
Verksamhetsberättelse 2010-2011 - Konstfrämjandet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skiss<br />
”Ett projekt med<br />
många vinnare. Arbetsförmedlingen<br />
Kultur Medias<br />
uppdrag är bland annat att<br />
lyfta fram konstnärers kompetens<br />
och att vidga bildkonstnärernas<br />
verksamhetsmöjligheter.<br />
År 2004 inleddes ett samarbete<br />
mellan Konsfrämjandet och Arbetsförmedlingen<br />
Kultur Media i<br />
projektet skiss (Samtidskonstnärer<br />
i samtidssamhället)<br />
Hittills har cirka 100 kortare eller<br />
längre projekt skapats inom skiss<br />
och i uppdrag som följt på skiss.<br />
Projektet har breddat verksamhetsfältet<br />
för konstnärer och konstnärlig<br />
kompetens och skapat nya<br />
former för en nära relation mellan<br />
konst och samhälle. De delatagande<br />
konstärerna har fått en utveckling<br />
i yrket och en ökad trygghet.<br />
Förhoppningen är att projektet<br />
skiss kan fortsätta och utvecklas<br />
och nå nya arenor, fungera<br />
långsiktigt och strukturpåverkande.”<br />
Stefan Popovic, kontorschef<br />
Af Kultur<br />
Media Öst<br />
Skiss<br />
kunskapskonferens<br />
Under 10-11 mars <strong>2011</strong> sammanstrålade<br />
politiker, kulturbyråkrater, konstnärer,<br />
arbetsförmedlare, konstpolitiska<br />
intresseorganisationer och forskare verksamma<br />
i nära anslutning till SKISS-projektet<br />
samman på Clarion Hotel i Stockholm för<br />
att diskutera SKISS. Syftet för konferensen<br />
var att blicka både bakåt och framåt för att se<br />
vilka erfarenheter projektet har genererat och<br />
vilka möjligheter som finns för en fortsättning.<br />
I samband med konferensen släpptes boken<br />
Skiss med nio forskarrapporter.<br />
Anna Eineborg, Avdelningen för konst på<br />
Kulturrådet och Anders Gustavsson från KRO,<br />
var där och beskrev konferensen så här:<br />
Anna Eineborg:<br />
Jag tycker att Skissprojektet har varit mycket<br />
värdefullt ur ett attitydförändrande perspektiv.<br />
Det finns fortfarande felaktiga föreställningar<br />
om vad en konstnär egentligen gör i sin<br />
yrkesroll som är viktiga att komma till rätta<br />
med. En konstnär arbetar ofta med processer,<br />
oavsett hur den konstnärliga processens<br />
eventuella slutprodukt ser ut. En konstnär har<br />
just därför förmåga att ta plats i samhället där<br />
konstnärens erfarenheter av detta verkligen<br />
kan komma väl till pass, t.ex. som en generator<br />
för olika slags processer på en arbetsplats.<br />
Jag var med under Skisskonferensen i mars<br />
<strong>2011</strong> och ett bra exempel på en sådan kreativ<br />
process var Ge plats och Ta plats där konstnär<br />
Berit Ångman-Svedjemo berättade om<br />
sitt projekt inom Gotlands kommun där<br />
långtidsarbetslösa broderade meddelanden på<br />
handdukar. Handdukarna hängdes sedan upp<br />
på toaletterna på kommunens ledningskontor<br />
som en slags kommunikation mellan de som<br />
hade makt och de som inte hade det.<br />
Under Skisskonferensen deltog jag också<br />
i workshopen Etik, estetik och utveckling i<br />
organisationer: Exempel från kriminalvården, där<br />
konstnärerna Charlotte Åberg och Lott Alfreds<br />
berättade om sitt projekt, Social sculpture,<br />
dreams and gender issues, på kvinnofängelset Ali<br />
Demi i Tirana, Albanien. Arbetet var också<br />
i detta fall processinriktat där bland annat<br />
fängelsepersonalens berättelser om drömmar<br />
blev till undersökande samtal och diskussioner<br />
om symboler och arketyper i en patriarkal<br />
struktur.<br />
Jag tror att många överlag kan bli mer<br />
medvetna om konstnärernas kapacitet och vad<br />
de som yrkesgrupp kan bidra med mer än att<br />
skapa konstnärliga objekt som eventuellt har<br />
ett marknadsvärde. För att åstadkomma denna<br />
medvetenhet behövs mer information som i<br />
sin tur kan leda till attitydförändringar, något<br />
som jag är säker på att just Skissprojektet har<br />
bidragit med.<br />
Anders Gustavsson:<br />
En fråga som följt SKISS från starten är<br />
förhållandet till nytta.<br />
För SKISS är inte enbart ett sätt att<br />
demokratisera konsten, att bana väg för nya<br />
konstnärliga uttryck i nya miljöer eller att finna<br />
andra vägar för konstnärerna att arbeta med<br />
sitt konstnärskap.<br />
SKISS har samtidigt sökt vägar för konsten<br />
att faktiskt komma till nytta i samhället och<br />
för medborgarna. Närmare bestämt har själva<br />
grundvalen för SKISS hela tiden varit att<br />
konsten kan skapa hälsosammare arbetsplatser<br />
och friskare medarbetare.<br />
En grundval som givetvis väcker svåra<br />
frågeställningar om konstens och<br />
konstnärens roll i samhället. Det märktes<br />
inte minst i diskussionerna när professorn<br />
i molekylärbiologi Gunnar Bjursell höll ett<br />
föredrag med rubriken Om kultur & hälsa. Vissa<br />
i publiken nickade instämmande när Bjursell<br />
visade på hur exempelvis musiken påverkar<br />
hjärnans aktivitet positivt medan andra var<br />
mer kritiska och pekade på att konstens<br />
roll också inbegriper en samhällskritisk och<br />
provocerande hållning.<br />
Under fredagens panelsamtal om SKISSprojektets<br />
framtid, ställde Anna Lindal, dekan<br />
för den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs<br />
universitet, frågan om konstbegreppets<br />
innebörd. Är det inte en alltför romantisk<br />
föreställning om konsten som ligger till grund<br />
för dess eventuella instrumentalisering, frågade<br />
sig Lindal retoriskt. Kan inte konsten vara<br />
farlig och destruktiv? Alltså, lite tillspetsat, kan<br />
det finnas ond konst som istället för hälsa kan<br />
ge motsatt resultat?<br />
Jonathan Metzger, forskare vid Kungliga<br />
tekniska högskolan, fortsatte diskussionen<br />
med en frågeställning om konstens<br />
existensberättigande vid exempelvis forskning<br />
om hälsa. Vad händer om denna forskning,<br />
tvärtom vad SKISS antar, inte alls är<br />
hälsofrämjande. Har konsten då inget värde?<br />
Diskussionen om konstens egenvärde och<br />
dess nytta är oundviklig i anslutning till<br />
ett projekt likt SKISS, men vad tyckte de<br />
konstnärer som varit ute på exempelvis skolor,<br />
sjukhus och arbetsförmedlingar om projektet?<br />
Vad säger de om sin nya konstnärsroll och<br />
sin nya arena? De konstnärer som deltog i<br />
konferensen och som drivit SKISS-projekt<br />
talade om sina erfarenheter med påtaglig<br />
glädje. Det hade varit betydelsefulla möten ute<br />
på arbetsplatserna, deras konstnärskap hade<br />
fått plats i nya – och många gånger oväntade<br />
– miljöer, deras kreativitet och annorlunda<br />
infallsvinklar hade ställt arbetsplatserna i ny<br />
dager. Helt enkelt att placera konstnären och<br />
förlägga dennes verksamhet till arbetsplatserna<br />
hade varit fruktbart för både konstnärerna och<br />
arbetsplatserna.<br />
Och kanske är denna erfarenhet den viktigaste<br />
från SKISS-projektet och konferensen? Att<br />
konstnärerna fått utrymme att ta plats på ett<br />
nytt sätt i samhället med sitt konstnärskap<br />
och att det känts meningsfullt för dem själva.<br />
Inget annat betyg hade kunnat vara bättre för<br />
initiativtagarna till SKISS, <strong>Konstfrämjandet</strong>.<br />
<strong>Verksamhetsberättelse</strong> <strong>2010</strong>-<strong>2011</strong> Folkrörelsernas konstfrämjande www.konstframjandet.se 18