Diabetes och ögonen - Verkkojulkaisut Oy

Diabetes
och ögonen

2
Till läsaren
Diabetes är en vanlig folksjukdom. Cirka 500 000 finländare har
redan diabetes. Diabetes kan skada blodkärlsväggarna i hela kroppen,
också i ögonen.
Det är svårt att själv undersöka ögonbottnen. Därför är det viktigt
att alla diabetiker låter undersöka sina ögonbottnar regelbundet.
Allt oftare kan diabetikers syn tryggas tack vare regelbunden uppföljning
och avancerad behandling.
Denna guide erbjuder information, stöd och råd om ögonbottenförändringar
för diabetiker och deras anhöriga. Ögonläkare Satu
Välimäki ansvarar för det medicinska innehållet i denna guide. Ytterligare
information om diabetes och ögon finns också på nätet på
adressen www.diabetesjasilmat.fi
Novartis Finland Oy

Ögonbottenförändringar
är vanliga hos diabetiker
Risken för diabetiska näthinneförändringar ökar ju
längre sjukdomen varat och ju sämre dess vårdbalans
har varit.
Ögonbottenförändringar förekommer såväl hos typ 1-diabetiker
(ungdomsdiabetes) som hos typ 2-diabetiker (vuxendiabetes). Förändringarna
uppstår aldrig plötsligt, utan de utvecklas långsamt
under loppet av många år.
Förändringar i ögonbottnen är sällsynta hos barn under 10 år
oberoende av hur länge diabetessjukdomen pågått. Men ju längre
sjukdomen varar, desto vanligare blir ögonbottenförändringar. Av
alla typ 1-diabetiker har 90 % näthinneförändringar om de har haft
diabetes i över 20 år. Cirka 40 % har ögonbottenförändringar som
måste åtgärdas.
Hos cirka en tredjedel av typ 2-diabetikerna konstateras ögonbottenförändringar
då diabetessjukdomen konstateras. Allvarliga
näthinneförändringar är dock mera sällsynta hos typ 2-diabetiker
än hos typ 1-diabetiker. En del (10–20 %) typ 2-diabetiker får svullnad
av makulan l. gula fläcken (den del av näthinnan som ansvarar
för synskärpan) som försvagar synen. Denna svullnad av makulan
kallas diabetiskt makulaödem eller DME. DME är den vanligaste
orsaken till blindhet i de utvecklade länderna.
Risken för näthinnesjukdom ökar hos diabetiker som röker, har
högt blodtryck eller övervikt. Den diabetiska näthinnesjukdomen
påverkas alltså av samma ogynnsamma faktorer som påverkar
risken för alla diabetiska följdsjukdomar. Ögonbottenförändringar
och försämring av dessa minskar ifall sockerbalansen är nära den
normala nivån. Det bästa sättet att förebygga dessa förändringar
är en god sockerbalans och regelbundna ögonbottenkontroller.
3

4
Ögonbottenförändringar
på grund av diabetes
Vid diabetes skadas blodkärlen i näthinnan
av högt blodsocker.
Ögonbottenförändringar beror på ändringar i de minsta näthinneblodkärlens
(kapillärernas) funktion och struktur. På lång sikt kan
diabetes även påverka venerna och artärerna i näthinnan.
Diabetes leder till skada på blodkärlsväggarna i ögonbottnen. Detta
kan leda till blodkärlsutvidgningar som kallas mikroaneurysm.
Blodkärlsutvidgningar är ofta det första tecknet på ögonbottenförändringar.
Diabetikern märker inte dessa förändringar själv och
därför är det viktigt att ögonbottnen hos alla diabetiker undersöks
regelbundet av ögonläkare eller genom ögonbottenfotografering.
Ändringarna i blodkärlsväggarna leder till svullnad, fettanhopning
och blödningar i ögonbottnen. De små blodkärlen täpps till och
syrebrist uppstår i näthinnan. Syrebristen kan leda till uppkomst
av nya, men strukturellt avvikande blodkärl. Dessa kallas för IRMAblodkärl
(intraretinal microvascular abnomalities) eller nybildade
små blodkärl. De nybildade blodkärlen blöder lätt och växer i riktning
mot glaskroppen, vilket normala blodkärl inte gör. De nybildade
blodkärlen kan sedan ge upphov till blödningar i glaskroppen
och därmed till plötslig synförlust.
Synen försvagas då svullnad eller blödning angriper makulan (gula
fläcken). Synen blir dimmig och synfältet uppvisar luckor och förvrängningar.
Risken för synförlust ökar om inte dessa ögonbottenförändringar
laserbehandlas i tid. Bindvävnad kan ansamlas i området där nya
blodkärl uppstår, och detta förlopp drar näthinnan med sig, vilket
kan leda till näthinneavlossning. Då måste en näthinneoperation
utföras för att bevara synen. Nybildade blodkärl kan också nå
irishinnan i främre delen av ögat med glaukom (högt tryck i ögat)
som följd.

6
Bakgrundsretinopati
– tidiga förändringar
Med bakgrundsretinopati avses de första, lindriga
förändringarna som syns i ögonbottnen. Oftast ger
bakgrundsretinopatin inga symtom i början.
Små punktformiga blödningar och olika blodkärlsförändringar
uppkommer på näthinnan. Om blödningarna ökar, kan de olika
näthinneskikten bli svullna. Skadliga blödningar kan också leda till
fettanhopningar i näthinnan.
INVERKAN PÅ SYNEN: Bakgrundsretinopati påverkar inte synskärpan,
såvida förändringarna inte angriper makulan, men det kan bli
svårt att särskilja färger och kontraster, vilket försvårar bilkörning i
skymningen eller t.ex. vid regnväder.
BEHANDLING: Bakgrundsretinopati förutsätter inte nödvändigtvis
behandling, men ögonbottnen bör kontrolleras oftare. Risken för
att förändringarna i näthinnan framskrider minskar ofta då man
slutar röka och behandlingen av diabetes intensifieras, och förändringar
som nyligen uppkommit kan t.o.m. försvinna. God blodtryckskontroll
är också viktigt med tanke på att hämma ögonbottenförändringar.
Om förändringarna dock redan framskridit, är det första ingreppet
i allmänhet laserbehandling av ögonbottnen. Ofta ges laserbehandlingen
som en serie behandlingar. Syftet med laserbehandlingen är
att förebygga nybildningen av blodkärl och att förhindra skadliga
blödningar i näthinnan och glaskroppen. Patienten och ögonläkaren
bör överväga risker och möjlig nytta med behandlingen innan
laserbehandling ges.

skarpsynsområdet
(gula fläcken eller
makulan)
ven
blödningar
Friskt ögonbotten
Bakgrundsretinopati
fettanhopningar
(hårda exsudat)
synnervspapillen
artär
blodkärlsutvidgningar
(mikroaneurysm)
synnervspapillen
ven
artär
7

8
Proliferativ retinopati
(kärlnybildning)
– avancerade förändringar
Man talar om proliferativ retinopati då kärlnybildning sker som en
följd av att de små kapillärblodkärlen i näthinnan täpps till, vilket
leder till syrebrist i näthinnan.
Detta är den svåraste formen av retinopati. Den förekommer oftare
hos typ 1-diabetiker än hos typ 2-diabetiker. Diabetessjukdomen
ska vanligen ha pågått i minst 10 år innan proliferativ retinopati
konstateras. Dock får ca 40 % av alla diabetiker med typ 1-diabetes
denna prognostiskt sett svåra sjukdomsform. Typ 2-diabetiker
insjuknar mera sällan i retinopati med kärlnybildning.
INVERKAN PÅ SYNEN: Om kärlnybildningen inte behandlas, blöder
kärlen på ytan av näthinnan eller i glaskroppen som fyller upp
ögat. Blodutgjutning i glaskroppen uppfattas av diabetikern som
rikligt med mörka fläckar i synfältet och synförmågan försämras
ofta plötsligt.
Dessutom kan kärlnybildningen ge ärrvävnad som kan leda till total
eller partiell avlossning av näthinnan. Näthinneavlossning innebär
en påtaglig synnedsättning och en tät skugga syns i synfältet. I
båda fallen ska diabetikern uppsöka ögonläkare omgående.
BEHANDLING: Proliferativ retinopati kan åtgärdas med laserbehandling
av näthinnan. Om ögat dock uppvisar en allvarlig diabetesrelaterad
förändring som hotar synen, utgör laserbehandling
bara en del av hela behandlingen och är inte tillräcklig på lång
sikt. Kirurgiska ingrepp på glaskroppen och näthinnan kan också
komma i fråga.

kärlnybildning
mikroinfarkter
Proliferativ retinopati (kärlnybildning)
blödningar
kärlnybildning
blödningar
nybildade små blodkärl (IRMA)
fettanhopningar
(hårda exsudat)
IRMA
9

10
Diabetisk makulopati – ändringar
i området där synen är skarpast
Diabetisk makulopati avser ögonbottenförändringar
som angriper makulan l. gula fl äcken. Dess typiska
egenskap är svullnad av makulan l. makulaödem.
Om diabetisk makulaödem inte behandlas, kan följden bli synskada
och blindhet. Diabetisk makulopati är den vanligaste orsaken
till synförlust i de utvecklade länderna. Diabetisk makulopati är
typiskt för typ 2-diabetes och förekommer hos 10–20 % av alla typ
2-diabetiker.
INVERKAN PÅ SYNEN: Orsaken till synnedsättningen vid diabetisk
makulaödem är att de små kapillärblodkärlen, som ansvarar för
näthinnans blodförsörjning, har tagit skada av högt blodsocker.
Det höga blodsockret leder till svullnad, fettanhopning och blödning
i makulan, och resultatet blir en nedsättning av den centrala
synen. Synen blir dimmig och synfältet har luckor. Till exempel kan
bokstävernas storlek och form förefalla förvrängd vid läsning. Var i
synfältet luckorna finns beror på var i ögonbottnen de små blodkärlen
blöder.
BEHANDLING: Framskridandet av diabetisk makulaödem kan ofta
hämmas med hjälp av laserbehandling (fotokoagulering). Men
laserbehandlingen har sina begränsningar: laserbehandlingen
återställer inte den förlorade synen, förbättrar synskärpan endast
litet och förmår inte avstanna synförsämringen trots att den framskrider
långsammare. Laserbehandlingen lämpar sig inte heller för
alla patienter beroende på hurdan skadan är och var den finns. Det
finns också ett läkemedel uttryckligen för behandling av diabetisk
makulaödem som förbättrar synen hos patienter med makulaödem
bättre än laserbehandling ensam eller behandling med placebo
(overksamt läkemedel).

mikroinfarkter
(mjuka exsudat)
Diabetisk makulopati
fettanhopningar
(hårda exsudat)
blödning
svullnad i
makulan
En väsentlig del av behandlingen är att uppnå en så god sockerbalans
som möjligt. Ögonbottenförändringar hos en diabetiker innebär
en varningssignal, eftersom de tyder på liknande förändringar i
andra delar av kroppen. Risken för att de ogynnsamma förändringarna
framskrider kan minskas betydligt genom en god blodtryckskontroll,
ökning av motion och en god sockerbalans i kombination
med laserbehandling och rätt medicinering.
Andra ögonsjukdomar vid diabetes
Diabetes kan innebära att vanliga ögoninflammationer läks långsammare.
Dessutom får diabetiker oftare grå starr (l. katarakt) än
icke-diabetiker. När en diabetiker får grå starr, opereras den gärna
tidigare än vanligt för att underlättar uppföljningen av ögonbottenförändringarna.
Också risken för glaukom är förhöjd vid diabetes.
11

Det är viktigt att ögonbottnen
uppföljs regelbundet
Man kan inte själv bedöma ögonbottnens tillstånd.
Därför behövs regelbunden uppföljning.
Ögonbottenförändringar kan länge vara symtomfria. Lyckligtvis
finns det en enkel, säker och känslig screeningsmetod.
• Ögonbottenundersökning ska alltid utföras när diabetes konstateras.
För dem som insjuknat som barn utförs undersökningen
då puberteten börjar och därefter med två års intervall så länge
inga förändringar konstateras.
• Uppföljningsintervallet är 2–3 år, om inga förändringar i ögonbottnen
har konstaterats.
• Om förändringar har konstaterats, undersöks ögonbottnen med
1–2 års intervall eller vid behov oftare.
Tätare uppföljning behövs t.ex. under graviditet eller när större
förändringar sker i behandlingen och glukoskontrollen, t.ex. vid
övergång från tablett- till insulinbehandling.
Undersökning av ögonbottenförändringar
Undersökningen av ögonbottnen kan utföras antingen med ett
oftalmoskop eller med ögonbottenfotografering. I båda fallen sker
undersökningen efter utvidgning av pupillerna.
Före undersökningen utvidgas pupillerna med ögondroppar. Synen
blir dimmig efter utvidgningen, vilket beror på att pupillerna inte
anpassar sig efter ljusförhållandena och detta tillstånd kan vara i
några timmar. Efter undersökningen är därför bl.a. bilkörning inte
tillåtet. Undersökningen är smärtfri.
I många kommuner uppföljs diabetikers ögonbottnar med regelbundna
ögonbottenfotograferingar. Sedan bedömer den behandlande
läkaren bilderna eller så skickas bilderna till en ögonläkare
för bedömning. Om bilderna uppvisar förändringar, skickas patienten
till ögonläkare för vidare undersökning.
13

14
Ögonbottenförändringar
kan förebyggas
Förändringar i ögonbottnen kan förebyggas och hämmas
genom att sköta diabetessjukdomen väl, följa sunda
levnadsvanor och upprätthålla en god sockerbalans.
Diabetespatienten kan själv till betydande grad minska sin risk för
diabetisk näthinnesjukdom som hotar synen. Det allra viktigaste är att
upprätthålla en god sockerbalans. Det bästa måttet på detta är ett tillräckligt
lågt värde för långtidsblodsockret (sockerhemoglobinvärdet).
Faktorer som inverkar på uppkomst och
framskridande av ögonbottenförändringar:
• Blodflödet minskar om blodtrycket är högt. Effektiv behandling av
högt blodtryck har konstaterats minska förekomsten och framskridandet
av retinopati och behovet av laserbehandling vid typ 2-diabetes.
Man vet dock inte vilken blodtrycksnivå är bäst med tanke
på ögonen.
• Om glukosbalansen är dålig (hyperglykemi), ökar blodflödet och
detta ökar förekomsten och svårighetsgraden av ögonbottenförändringar.
Man har funnit att effektiv insulinbehandling minskar risken
för ögonbottenförändringar och hämmar framskridande av uppkomna
ögonbottenförändringar.
• Tobaksrökning är skadlig för blodcirkulationen. Ögonbottenförändringarna
framskrider långsammare efter rökstopp.
• Om halten av totalkolesterol och triglycerider i blodet är hög, påskyndas
anhopningen av fett, vilket innebär sannolik synförsämring. Användning
av kolesterolmediciner (statiner) kan bromsa upp diabetisk
retinopati och göra att fettanhopningarna i ögonbottnen minskar.
• Ögonbottenförändringar kan uppkomma särkilt under graviditet och
under puberteten. Det är därför speciellt viktigt att följa upp ögonbottnen
särskilt omsorgsfullt under graviditeten. Ögonbottnen hos
barn bör uppföljas fr.o.m. att barnet har fyllt 10 år.
• Man har funnit att bukfetma ökar uppkomsten av ögonbottenförändringar
och påskyndar dem.
• Antioxidanter kan främja näthinnans blodcirkulation.
• Inflammationstillstånd i kroppen kan försvåra retinopati.

Då behandlingen av diabetes är i god balans förhindrar det uppkomsten
av ögonbottenförändringar och skapar samtidigt bättre
förutsättningar för framgångsrik användning av andra behandlingsformer.
En väsentlig del av att förebygga retinopati är regelbundna
uppföljningar. Be din läkare om ytterligare information!
Kom ihåg
• olika fullkornsprodukter
• rikligt med grönsaker, frukter och bär
• potatis, ris eller pasta med måtta vid huvudmåltiderna
• mjölk, surmjölk och andra fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter
• måttlig eller liten mängd matfett
• måttlig eller liten mängd pålägg, ost, kött, kyckling och fisk
• Mångsidiga och regelbundna måltider är en viktig del av
behandlingen av diabetes.
• Motion förbättrar blodsockret, sänker blodtrycket, minskar
risken för blodpropp, underlättar viktkontrollen och förbättrar
sockeromsättningen.
15

www.diabetesjasilmat.fi
Det är möjligt att leva ett fullt liv trots ögonbottenförändringar:
man kan läsa, utföra arbete som kräver precision och motionera.
Tack vare allt bättre behandling och uppföljning har det blivit allt
mera sällsynt att diabetiker mister synen.
Alla diabetikers ögonbottnen ska undersökas regelbundet. Om du
inte omfattas av ett program för kontroll av dina ögonbottnen, ska
du kontakta din behandlande läkare och be att ett sådant program
görs upp för dig.
Novartis Finland Ab
Läkemedelsinformation, Skogsjungfrugränden 10, 02130 Esbo, tel. 010 6133 210, www.novartis.fi CCC794-08/11