Referens 19 - Miljömedicin Kjell Andersson Örebro

Vilken informationsstrategi brukar du använda dig av i sådana situationer?
Om utredningen genomförts på rätt sätt finns förutsättningar för att hantera informationen till
berörda på ett bra och förtroendefullt sätt. Genom att brukarna involverats tidigt brukar man i
dessa fall aldrig få den trovärdighetskris som annars lätt uppträder. Det nära samarbetet med
brukarna underlättar informationsflödet och förhindrar att oron ackumuleras. Det är bra om
man kan organisera en arbetsgrupp som följer såväl utredningsarbetet som uppföljningen av
åtgärderna och det är också fördelaktigt om man kan involvera medicinsk kompetens från
skolhälsovård eller företagshälsovård för att ta hand om frågor om ohälsa.
Jag brukar själv bli inkopplad ganska sent i förloppet när utredningarna spårat ut, stor oro
föreligger bland berörd personal och föräldrar, situationen diskuterats i massmedia och i vissa
fall föräldrarna hotat att låta barnen vara hemma från skolan. I dessa situationer är det ofta
nödvändigt att koppla in en ”extern” medicinsk expert utan tidigare koppling till fallet.
Det viktigaste för mig primärt är att skaffa mig en helhetsbild över situationen och de
utredningar som genomförts. Det brukar aldrig saknas tekniska eller mikrobiologiska mätdata
i dessa fall, däremot saknas ofta en systematisk beskrivning av hur personalen, eleverna eller
föräldrarna upplever skol- eller förskolemiljön. En primäruppgift brukar därför vara att med
hjälp av standardiserade och tolkbara enkäter fånga in dessa erfarenheter [2]. Enkäterna
efterfrågar också förekomsten av symptom och allergiska sjukdomar och det är värdefullt att
kunna göra jämförelser med andra motsvarande personal- eller elevgrupper. Det är viktigt att
utfallet av enkätundersökningen redovisas för alla berörda och att tillfälle ges att ställa frågor.
Baserat på enkätutfallet bedöms behovet av kompletterande mätningar. Resultatet av dessa
skall också redovisas och tolkas innan man föreslår åtgärdsstrategi. Det är värdefullt att
involvera brukarna också i detta skede eftersom man då lättare får förståelse och acceptans för
planerade åtgärder.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att träffa alla berörda för att informera om sambandet
mellan dålig inomhusmiljö och ohälsa. Eftersom detta är ett svårt kunskapsområde, med oklar
exponeringsbild och diffusa effekter i form av vanligt förekommande symtom, är det viktigt
att man som informatör är tydlig vad gäller osäkerhetsnivån i alla bedömningar och
värderingar. Detta ger dem som mottar informationen möjligheter att själva bedöma
trovärdigheten i vad som sägs. Jag brukar därvid ge nedanstående information vad gäller