INNEHÅLLSFÖRTECKNING - Civil Rights Defenders

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
INLEDNING 5
VÄSTRA BALKAN 2000 7
KROATIEN 9
BOSNIEN-HERCEGOVINA 11
SERBIEN 13
MONTENEGRO 15
KOSOVO 17
MAKEDONIEN (FYROM) 19
SVERIGE 21
VITRYSSLAND 25
EKONOMI 27
REVISIONSBERÄTTELSE 29
MEDLEMMAR 31
3

INLEDNING
Tack vare ökade finansiella resurser har Svenska Helsingforskommittén för
mänskliga rättigheter intensifierat sin verksamhet under år 2000. Det fortsatt dåliga
läget för mänskliga rättigheter på Västra Balkan medförde att kommittén under året i
stor utsträckning koncentrerade sina resurser till denna region. Sammantaget arbetade
kommittén under år 2000 med över 85 olika projektpartners i Bosnien-Hercegovina,
Kosovo, Kroatien, Makedonien (FYROM), Montenegro och Serbien. Detta till en
sammanlagd omslutning av drygt 27 miljoner kronor. Som tidigare år har kommitténs
arbete främst riktat sig till oberoende media, organisationer som arbetar för
mänskliga rättigheter samt ett fåtal kulturprojekt. Sida har fortsatt att visa ett stort
förtroende för det arbete vi utför och har möjliggjort ett stort och framförallt
långsiktigt engagemang i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter på Västra
Balkan. Ett generöst ramavtal med Sida har medfört att kommittén kunnat arbeta mer
flexibelt, vilket är nödvändigt mot bakgrund av den osäkra politiska situationen i
regionen.
Nytt för år 2000 är att vi etablerade ett samarbete med Europeiska kommissionen.
Kommissionen avsatte drygt nio miljoner kronor i stöd till oberoende media i Serbien
och Montenegro, vilka Svenska Helsingfors-kommittén fick förtroende att disponera.
Insatserna bidrog till den positiva valutgången i Serbien i höstas. Samarbetet mellan
kommittén och Europeiska kommissionen fortsätter och inom ramen för detta
samarbete har vi till dags dato arbetat med 65 olika projekt drivna av oberoende
medier i Serbien och Montenegro.
En viktig aspekt när det gäller vårt arbete på Balkan är att vi har nått ut med vårt stöd
till mindre byar på landsbygden och andra områden som normalt inte har tillgång till
information eller internationella kontakter. Kommittén har i sitt arbete varit
avvaktande till att göra insatser i områden som fått oproportionerligt stor
uppmärksamhet från omvärlden och som tilldelats mycket resurser. Genom ett gott
samarbete med andra internationella organisationer har vi koordinerat våra insatser
och på detta sätt undvikit problem. I slutet av året öppnade kommittén ett fältkontor i
Belgrad i syfte att ytterligare effektivisera arbetet.
I den numer enda kvarvarande diktaturen i Europa, Vitryssland, var det under 2000
ett fortsatt svårt läge för oberoende media och organisationer som arbetar för
mänskliga rättigheter. Svenska Helsingforskommittén har arbetat för att skapa
uppmärksamhet i Sverige för den situation som råder i Vitryssland. Under året har vi
även skickat bland annat juridisk expertis till landet. Det är vår förhoppning att det
inom en snar framtid även kan skapas utrymme och resurser för kommittén att
genomföra nödvändiga direktinsatser till stöd för en demokratiseringsprocess i
Vitryssland.
5

Svenska Helsingforskommitténs arbete med mänskliga rättigheter i Sverige har
särskilt kommit att handla om integritetsfrågor. I februari presenterade kommittén
rapporten ”Buggning och hemlig kameraövervakning - statliga tvångsingrepp i
privatlivet”. Rapporten, som rönte stor uppmärksamhet i bland annat media, visade
på de stora brister som finns i svensk lagstiftning och praxis när det gäller polisens
användning av hemlig telefonavlyssning samt hemlig telefon- och
kameraövervakning. Den innehöll även en kritisk granskning av förslaget att införa
buggning i Sverige och rapporten bidrog förmodligen till att regeringen inte drev
frågan om buggning vidare till riksdagen. Vi publicerade även en parallellrapport till
regeringens redovisning till FN:s rasdiskrimineringskommitté. Rapporten, som
innehöll en hel del kritik, togs fram i nära samarbete med andra svenska
organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Samarbetet har fortsatt även i
andra frågor och i andra former. Arbete mot rasism och främlingsfientlighet står högt
på kommitténs dagordning.
Det ökade finansiella stödet till kommittén har inneburit att vi numer är totalt nio
anställda (8 heltidstjänster) på kontoret i Stockholm och på fältkontoret i Belgrad. Det
är vår förhoppning att vi, med ett bidrag från Allmänna Arvsfonden som ställts i
utsikt, kan intensifiera arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Ett stort tack till
alla er, ingen nämnd ingen glömd, som med finansiellt stöd, engagerat arbete och
stort intresse har stöttat kommittén under året. Vi hoppas och tror att vi har motsvarat
era förväntningar.
Stockholm den 2 juli 2001,
Gerald Nagler Robert Hårdh
Styrelseordförande Generalsekreterare
6

VÄSTRA BALKAN 2000
Det övergripande målet för Svenska Helsingforskommitténs utvecklingsarbete på
Västra Balkan är att bidra till en demokratisk utveckling. Arbetet bedrivs med hjälp
av finansiellt stöd från Sida och till viss del även från EU. Kommittén vill skapa
förutsättningar för att människorna ska få tillgång till professionell och balanserad
information men också bidra till att efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna
förbättras. Tillgång till information och yttrandefrihet, liksom respekt för de
mänskliga rättigheterna, ses inte bara som mål i sig utan också som förutsättningar
för en demokratisk-, social- och ekonomisk utveckling i regionen. Under de år som
Svenska Helsingforskommittén arbetat med projekt inom den forna statsbildningen
Jugoslavien har insatserna skiftat. Områdena har visserligen hela tiden varit desamma
- medier, mänskliga rättigheter och kultur - men politiken och säkerheten i området
har ständigt förändrats och med den kommitténs arbetsmetoder.
Samarbetsorganisationerna har blivit fler genom åren, för att nu vara över sextio.
Tillsammans med de projekt som administreras med hjälp av EU-medel ligger det
totala antalet på 84 organisationer. Bakgrunden till EU-samarbetet är att Svenska
Helsingforskommittén i början av sommaren kontaktades av Europeiska
kommissionen med en förfrågan om att identifiera och administrera ett akutstöd till
medier i Serbien och Montenegro inför valen i september. Resultaten av detta
samarbete blev över förväntan.
Men det är inte bara kvantitativa förändringar som skett utan framför allt kvalitativa.
Sex personer arbetar idag direkt med projekten, vilket dels möjliggör bättre
bevakning och personlig uppföljning och dels bygger upp kunskap hos flera inom
kommittén. Arbetet sker nu nära samman med andra givare, vilket ger bättre underlag
för beslut och möjligheter att bidra till totalfinansiering av större, ofta angelägna,
strukturella projekt.
År 2000 bedömdes av Svenska Helsingforskommittén bli ett avgörande år för
utvecklingsarbetet i området. Utvecklingen i Serbien sågs som vital för hela regionen.
När oppositionen hade enats kring gemensamma mål fanns förhoppningar om att en
förändring var på väg. Regimen Milosevic hade dock fortfarande total kontroll och
förväntades fortsätta på den repressiva vägen för att behålla makten. Fortsatta
våldsdåd och eventuella lokala väpnade konflikter på ”lågintensiv” nivå kunde inte
uteslutas. Kommittén planerade därför att geografiskt fokusera insatserna på Serbien,
utan att för den skull upphöra med stödet till något att de övriga länderna. Den
positiva politiska utvecklingen i Kroatien kunde förhoppningsvis ha en positiv verkan
även i Serbien, då människor såg att det fanns möjligheter till förändring. Liksom
tidigare var det huvudsakligen mediainsatser som Svenska Helsingforskommittén
satsade på inför år 2000. I Serbien var mediasituationen allvarlig i början av året.
Flera av de medier kommittén stödjer riskerade att tvingas lägga ned sin verksamhet
7

om regimens påtryckningar och angrepp ytterligare förstärktes. Insatserna måste
därmed anpassas till den oroande situationen. Fokus låg på samarbete mellan olika
medier samt på att möjliggöra sändning och utgivning av professionell information,
snarare än på investeringar i utrustning och kvalitetsförhöjningar genom teknisk
utveckling.
I Kosovo var mediesituationen osäker och präglades av en ”överhettning” av nya
initiativ samt av en oreglerad marknad som OSSE inte kunde hantera. Därmed ansåg
sig Svenska Helsingforskommittén vara tvungen att avvakta utvecklingen och noga
koordinera med andra givare innan några insatser kunde planeras eller genomföras. I
övriga områden handlade det dels om att satsa på strukturella insatser, såsom
utbildning och nätverksbyggande, som kommer flera medier till gagn. Men det
handlade också om att stödja enskilda medier som genom sina insatser har betydelse
för demokratins utveckling.
För utvecklingen av medierna på längre sikt sågs samarbetet med Media
Development Loan Fund (MDLF) i Prag som angeläget. Samarbetet bygger på en
lånefond som förvaltas av MDLF och där Svenska Helsingforskommittén i samråd
med MDLF tar beslut om vilka projekt som kan komma att bli aktuella för dessa lån.
Att övergå från bidrag till fördelaktiga lån är, för de mediaorganisationer vars
ekonomi är på väg att stabiliseras, en viktigt del i processen att verka på en öppen
marknad. Men det är inte bara lånen i sig som är viktiga, det är också den utbildning
som hela låneprocessen för med sig. MDLF har stor kompetens på området media
management och hjälper lånekandidaterna i arbetet med att ta fram realistiska
affärsplaner, lägga upp mål för framtiden etc. Svenska Helsingforskommittén hade
inför år 2000 avsikten att även försöka stödja andra projekt än lånekandidater med
utbildning hos MDLF.
I fråga om mänskliga rättigheter planerade kommittén att fortsätta stödja rättshjälp till
flyktingar. Samarbetspartners söktes framför allt bland de mindre lokala
organisationerna. Stödet för demokratiutveckling tenderar tyvärr ofta att koncentreras
till organisationer i huvudstäderna. Svenska Helsingforskommittén ser en viktig
uppgift i att identifiera och stödja lokala krafter. Ett litet stöd kan i sådana fall ge
betydande effekter och vara av stor vikt för att mobilisera ett bredare engagemang för
demokratiska reformer.
Kommitténs samarbete med andra givare har kommit att spela en allt större roll. Att
fortsätta givarsamarbetet under år 2000 var angeläget - särskilt inom den krets av
givare som stödjer mediainsatser i regionen (Soros Foundation, Press Now, Norsk
Folkehjelp samt Medienhilfe Ex-Jugoslawien). Samarbetet har i förhållande till
specifika projekt gett mycket goda resultat. Men det bör poängteras att det ibland har
varit svårt, eftersom utlovade insatser inte alltid genomförts som planerat.
8

KROATIEN
Den politiska situationen i Kroatien har under 2000 förbättrats i fråga om stärkande
av demokrati och mänskliga rättigheter. Den nya regimen under Stipe Mesic, som
tillträdde efter Franjo Tudjmans död, har uttalat en intention att förbättra minoriteters
ställning, möjliggöra flyktingåtervändande, samarbeta med krigsförbrytartribunalen i
Haag (ICTY) samt förbättra situationen för media. Trots intentionen kvarstår dock
många problem. På lokal nivå i det kroatiska samhället styr fortfarande den förra
regimens representanter och ofta förhindras genomförandet av centrala beslut.
Situationen i återvändandeområdena har i vissa byar och städer snarare försämrats
sedan Kroatien började närma sig väst och samarbeta med ICTY. Kvarvarande eller
återvändande serber trakasseras och förnekas sina rättigheter. I Vukovarområdet
cirkulerade under året en anonym lista på cirka 1500 ”misstänkta” serbiska
krigsförbrytare. Flera av dessa personer arresterades på mycket lösa grunder.
Betydelsen av ett par hundra återvändande serbiska flyktingar minskar onekligen i
ljuset av att 1 500 serber med familjer samtidigt känner sig tvingade att fly för att
undkomma godtyckliga arresteringar.
Ovanstående utveckling har lett till att Svenska Helsingforskommittén under 2000
ändrade sin strategi för Kroatien, som i början av året kändes trevande på grund av de
nya politiska förutsättningarna. Stödet till oberoende medier har minskat till förmån
för organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i framförallt
återvändandeområdena. Även om problem, såsom lagstiftning och distribution,
kvarstår på mediemarknaden i Kroatien bedöms ändå tiden vara mogen för att i högre
grad låta marknadskrafterna styra. Därför avslutades de flesta medierelaterade
projekt. Undantag gjordes emellertid för två medier av stor regional och strukturell
betydelse. Dessa var det kroatiska lokal-TV nätverket CCN som fick ett tillfälligt
ekonomiskt stöd samt utbildningsprojektet inom informationsnätverket AIM. CCN
bedöms inom kort bli finansiellt självbärande. AIM utbildar unga journalister från de
eftersatta städerna Vukovar och Osijek i Kroatien samt från städerna Novi Sad och
Subotica i Serbien och Tuzla i Bosnien-Hercegovina. Dessa städer hade före krigen
ett nära regionalt samarbete och förhoppningen är att detta skall kunna återuppstå
inom medieområdet. Den geografiska närheten gör dessutom att framför allt
elektroniska medier har alla möjligheter att arbeta gränslöst i området framgent.
Bland de organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter som fick stöd under
2000 kan nämnas den kroatiska Helsingforskommitténs lokalkontor i Osijek och
Vukovar samt Serbian Democratic Forum i Knin för sitt arbete med juridisk
rådgivning i bland andra medborgarskaps-, egendoms- och sociala rättighetsfrågor
samt övervakning av situationen för mänskliga rättigheter, rättsprocesser och mediers
agerande.
9

Den kroatiska Helsingforskommittén fick dessutom fortsatt stöd för sin pågående
kartläggning och dokumentation av krigsförbrytelser under Operation Blixt och
Storm, i Kroatien kallat fosterlandskriget, då över 200 000 serber tvingades fly. Så
vitt är känt görs ingen grundlig undersökning av detta av någon annan organisation
eller myndighet i Kroatien.
Vidare identifierades flera nya organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i
återvändandeområdena. Dessa organisationer kommer troligen att erhålla stöd från
Svenska Helsingforskommittén under 2001, då kommitténs nya strategi för Kroatien
blir än mer synlig.
Samarbetspartners i Kroatien 2000
Mediaorganisationer MR-organisationer Kulturorganisationer
2 st. (22,2%)
3 st. (33,3%)
10
4 st. (44,5%)

BOSNIEN-HERCEGOVINA
Under 2000 har många internationella organisationer samt institutioner lämnat
regionen för att i stället rikta blickarna mot andra konfliktområden. Detta trots att
demokratiseringsprocessen i Bosnien-Hercegovina går fortsatt mycket långsamt
framåt. Dessutom är den ekonomiska situationen är undermålig och arbetslösheten
alarmerande hög. SFOR har i större utsträckning än tidigare följt sitt mandat och
gripit ett antal misstänkta krigsförbrytare, men fortfarande går de största
krigsförbrytarna fria.
När det gäller situationen för mänskliga rättigheter har de olika grundlagarna på
nationell- och entitetsnivå fortfarande inte utformats i enlighet med
Europakonventionen och övriga internationella avtal och traktat. Mänskliga
rättigheter är således inte garanterade i lag. Landet är i praktiken fortfarande delat i
tre etniska delar, trots att det strider mot konstitutionen. Etniska intressen och
maktsträvanden förhindrar beslut på i stort sett alla nivåer, inklusive parlamentsnivå.
Nästan alla avgörande beslut som tagits och som haft viss effekt på den civila
processen har drivits igenom av den Höge Representanten.
En positiv utveckling är att antalet flyktingar som återvänder fortsatt att öka under
2000. Det gäller såväl extern- som internflyktingar. Fortfarande är problemen svåra
för dem som återvänder. De lokala myndigheterna motarbetar beslut som skulle
underlätta situationen för återvändare, samtidigt som personer ur minoritetsgrupper
utsätts för trakasserier och hot av majoritetsgruppen i området. När det gäller
situationen för oberoende media så har hoten och trakasserierna alltjämt fortsatt.
Strategin inför 2000 var i stort att fortsätta med stöd till de organisationer som
Svenska Helsingforskommittén samarbetat med tidigare. När det gäller projekt för
mänskliga rättigheter ansåg kommittén det viktigt att fortsätta att bidra till den
rättshjälpsverksamhet som bedrivs inom de olika Helsingforskommittéerna. De
mediaorganisationer som Svenska Helsingforskommittén samarbetade med skulle
följa inriktningen från 1999. En målsättning var att vidareutbilda personal inom
mediaorganisationerna.
Under 2000 har Svenska Helsingforskommittén givit stöd till sammanlagt 11
organisationer i Bosnien-Hercegovina. Utav dessa arbetar fyra med mänskliga
rättigheter och sju med media. Under 2000 identifierades två nya samarbetspartners;
magasinet Homeland som vänder sig till flyktingar och återvändare samt en
oberoende tidning i Bihac-området (i nordvästra Bosnien-Hercegovina) vid namn
Prezent. Veckotidningen Prezent är den enda oberoende rösten i Bihac-området, som
anses vara ett av de områden där respekten för mänskliga rättigheter är som minst.
Prezent har under året bland annat publicerat en artikelserie om krigsförbrytelser,
11

som har fått stor uppmärksamhet lokalt i regionen. På grund av sin oberoende och
professionella hållning är tidningen ständigt utsatt för hot och trakasserier.
Projekten i Bosnien-Hercegovina har i de flesta fall löpt enligt planerna. Det är
alltjämt få av organisationerna som går mot finansiell självständighet eftersom den
ekonomiska situationen inte förbättrats nämnvärt under året. Problematiskt för alla
samarbetspartners i Bosnien-Hercegovina är även det faktum att många givare
minskar eller upphör med sitt stöd. Utbildning hos Media Development Loan Fund i
Prag har genomförts för de fem radiostationer i östra Bosnien-Hercegovina som ingår
i nätverksorganisationen Drina och ytterligare en träning i att utforma affärsplaner har
hållits i Prag för veckotidningen Reporter i Republika Srpska.
Strategin inför 2001 är mer eller mindre densamma som för år 2000. Enskilda medier
som bedöms vara betydelsefulla för informationsutbudet kommer att få fortsatt stöd.
Vad gäller mänskliga rättigheter planeras fortsatt stöd till rättshjälpsprojekt. En
målsättning är att hitta nya projekt för mänskliga rättigheter i den kroatiska delen av
Bosnien-Hercegovina samt i Bihac-området.
Samarbetspartners i Bosnien-Hercegovina 2000
4 st. (36,4%)
Mediaorganisationer MR-organisationer
12
7 st. (63,6%)

SERBIEN
I början av år 2000 ökade det politiska förtrycket i Serbien, för att nå sin kulmen i
september inför det federala parlaments- och presidentvalet samt det serbiska
lokalvalet. Svenska Helsingforskommitténs samarbetspartners utsattes för ständiga
hot och trakasserier från myndigheternas sida. Finanspolisen bröt sig in och beslagtog
hårddiskar för att få reda på vem organisationerna fick stöd av. Unga aktivister från
studentrörelsen Otpor arresterades och misshandlades för att ha klistrat upp
regimkritiska affischer och flygblad. Samtidigt pumpade de statliga medierna ut
hatpropaganda mot, vad man ansåg vara, NATO-spioner och förrädare. En paranoid
stämning spred sig bland folk. Man undvek att prata öppet om situationen och i
telefon användes ofta ett kodat språk. Svenska Helsingforskommittén tvingades
kryptera all e-post till samarbetspartners för att undvika intrång. Målsättningen för
året var att hålla samman organisationerna och vänta ut stormen. Det gällde att vara
kreativ och lyhörd i en oberäknelig situation. Närmare en strategi än så gick det inte
att komma i dåvarande situation. Svenska Helsingforskommittén ville på alla sätt
göra det möjligt för organisationens samarbetspartners att uppnå ett regimskifte.
Den 5 oktober kom vändpunkten. DOS-koalitionens förkrossande valseger markerade
ett slut för Milosevicregimen. Alla samarbetspartners vittnade om att trycket i ett slag
hade släppt. En försiktig optimism inför framtiden spred sig. Men mellan jubelropen
fanns en viss reservation kvar. Problemen som återstår är många och svårlösta.
Ekonomin är körd i botten. Serbien är vid sidan av Moldavien och Albanien ett av
Europas fattigaste länder och korruptionen är enligt vissa bedömare värre än i
Ryssland. Den nye presidenten i Federala Republiken Jugoslavien, Vojislav
Kostunica, har visat sig ovillig att samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag,
även om han i stort är vänligt inställd gentemot väst. Frågan om Kosovos status är
fortfarande oklar och i Montenegro ska en folkomröstning om självständighet hållas i
början av 2001. Mycket tyder i dagsläget på att det montenegrinska folket kommer att
rösta för självständighet.
Svenska Helsingforskommittén samarbetade med 40 organisationer i Serbien under år
2000. Av dessa var elva organisationer som arbetade för mänskliga rättigheter, två
kulturorganisationer och 27 medier. Ett förhållandevis nytt och mycket spännande
projekt är Media Works. Media Works är efterföljare till Center for Political
Analyses (CPA) som grundades våren 1997 av studenter på statsvetenskapliga
institutionen vid Belgrads universitet. CPA var en databas med information om det
politiska livet och medier i Serbien. I juni 2000 stängde polisen ner CPA och utvisade
en av grundarna ur landet. Under hösten återuppstod CPA under det nya namnet
Media Works. Inriktningen ändrades delvis. Förutom databasen utvecklade Media
Works en Internettidning samt ett nytt system för Internetuppkoppling, så kallad
Wireless Internet. Flera av kommitténs Belgradbaserade samarbetspartners försågs
13

med lösningar som gjorde det möjligt att, trots de usla Internetförbindelserna, ha 24
timmars tillgång till en mycket begränsad kostnad. Det möjliggjorde säker och snabb
kommunikation mellan organisationerna under den mest kritiska perioden.
Ett annat exempel på organisationer som Svenska Helsingforskommittén stödjer är en
grupp kommittéer för mänskliga rättigheter ute i provinsen. I städerna Bor, Negotin,
Nis, Leskovac och Novi Pazar har grupper av människor organiserat sig för att sprida
kunskap om mänskliga rättigheter, ge rättshjälp till människor vars rättigheter
kränkts, stödja fria medier etc. På kort tid har kommittéerna blivit samlingspunkter
dit medborgare med allehanda problem vänder sig. Efter oppositionens seger i slutet
av 2000 har de omformulerat sin uppgift till att utbilda medborgarna i demokrati och
mänskliga rättigheter. De fem organisationerna har bildat ett nätverk, CHRIS -
Committees for Human Rights in Serbia, som under 2001 kommer att arbeta med en
rad gemensamma projekt.
Cinema Rex är en av de två kulturorganisationer som Svenska Helsingforskommittén
stödjer. De arbetar för att öka medvetandet om utsatta gruppers situation i
samhället samt minska fördomarna mot dem. Även med europeiska mått mätt ligger
Cinema Rex mycket långt fram när det gäller utvecklingen av ungdomskultur och -
konst inom multimedia och Internet. För 2001 planerar Cinema Rex en rad aktiviteter
där konst och kultur möter socialt engagemang. Man kommer också att delta i
projektet ”Truths, responsibilities and reconciliation”, en under året pågående debatt i
radio och TV där Serbiens roll i krigen i det forna Jugoslavien utreds.
Samarbetspartners i Serbien 2000
Mediaorganisationer MR-organisationer Kulturorganisationer
11 st. (27,5%)
2 st. (5%)
14
27 st. (67,5%)

MONTENEGRO
På grund av spänningarna i Serbien har ett hot även vilat över Montenegro under
större delen av föregående år. Det har funnits en rädsla för serbisk intervention för att
stoppa självständighetsprocessen. Ändå har situationen varit i det närmaste normal
jämfört med Serbien. Medierna visade prov på saklighet och professionalism, trots en
hårdnande politisk situation. Svenska Helsingforskommitténs mål under året var dels
att möjliggöra för de professionella medier som redan fanns att fortsätta arbeta och
dels att utvidga stödet till medier i norra Montenegro, som dominerades av det
Milosevic närstående Socialistpartiet.
I Montenegro samarbetade Svenska Helsingforskommittén med sju organisationer,
varav sex medier och en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter, den
montenegrinska Helsingforskommittén. Montenegrinska Helsingforskommitténs
huvudsakliga verksamhet bygger på en permanent bevakning av situationen för
mänskliga rättigheter. Detta sker bland annat genom dokumentering och rapportering,
samt gratis rättshjälp till människor vars rättigheter har blivit kränkta. Rättshjälp
erbjuds i dag på kontoren i Budva och Podgorica, samt i kommuner runt om i
Montenegro där jurister anställs på tillfällig basis när det uppkommer specifika fall.
I slutet av året gick Svenska Helsingforskommittén tillsammans med andra givare in
med ett stort stöd till en grupp radiostationer i norra Montenegro. Tanken är att stärka
stationerna med såväl utrustning som utbildning för att skapa ett nätverk av fria och
professionella medier i ett område som traditionellt endast haft tillgång till den
statliga propagandan. Sedan tidigare stödjer kommittén endast en politisk
veckotidning i den norra delen, tidningen Polje i Bijelo Polje. Svenska
Helsingforskommittén vill under 2001 också försöka identifiera fler organisationer
som arbetar för mänskliga rättigheter i Montenegro, då helst på landsbygden.
Samarbete med EU
I början av sommaren kontaktades Svenska Helsingforskommittén av Europeiska
kommissionen, för ett samarbete kring stöd till oberoende medier i Serbien och
Montenegro inför valen i september. Kommissionen var beredd att lägga cirka 4,5
miljon svenska kronor på valrelaterade medieprojekt i Serbien och Montenegro om
kommittén tog på sig att identifiera projekten och administrera stödet.
15

Tillsammans med andra givare (Open Society Institute, IREX, Norsk folkhjälp,
Medienhilfe m. fl.) påbörjade Svenska Helsingforskommittén ett intensivt och unikt
arbete veckorna före valen. Ryktet om EU-pengarna hade spridit sig och medierna
hade förberett projektförslag som givargruppen kunde ta ställning till så snart
kontraktet med Europeiska kommissionen var klart.
Ett 50-tal mycket bra och väl genomarbetade projektförslag kom in. De flesta medier
skickade in flera projekt. På bara ett par veckor administrerades och utbetalades cirka
3,5 miljoner kronor enbart via Svenska Helsingforskommittén. Samarbetet inom
givargruppen fungerade över alla förväntningar. Koordineringen av stödet gjorde att
man tillsammans kunde finansiera stora och dyra projekt mycket snabbt. Något
sådant hade tidigare inte förekommit. Alla var mycket nöjda inklusive EU, som ville
förlänga samarbetet med kommittén. Ytterligare cirka 4 miljoner kronor skulle satsas
inför och efter det serbiska parlamentsvalet i december. Arbetet har fortsatt och
kommer att pågå fram till i juni 2001, då kontraktet med Europeiska kommissionen
avslutas.
Effekterna av samarbetet blev dramatiska. Det är ingen tvekan om att det samlade
stödet till oberoende medier spelade en betydande roll för att tvinga fram regimskiftet
i Serbien. För Svenska Helsingforskommitténs del innebar det dessutom att ett
värdefullt koordineringsarbete med andra givare etablerades. Ett samarbete som
kommer att fortsätta även efter det att kontraktet med Europeiska kommissionen är
avslutat.
Samarbetspartners i Montenegro 2000
Mediaorganisationer MR-organisationer
1 st. (9,1%)
16
10 st. (90,9%)

KOSOVO
Frågan om Kosovos status har inte kommit närmare en lösning under 2000, snarare
tvärtom. Kosovoalbanernas ställning som av västmakterna ”mest gynnade nation” har
i ett slag efter revolutionen i Serbien den 5 oktober förts över till Serbien. Ständiga
uttalanden från omvärlden om att kosovoalbanerna ska se sin framtid inom
Federationen Jugoslavien skärper motsättningarna mellan albaner och serber
ytterligare. De kosovoalbanska terroraktionerna av UCPMB-gerillan (efterföljarna till
UCK-gerillan) in i buffertzonen utefter gränsen mellan Serbien och Kosovo är ett
svar på detta. Den omfattande bristen på säkerhet för etniska minoriteter är
alarmerande och merparten av den serbiska, muslimska och romska befolkningen har
flytt till närliggande områden. Så gott som alla serber och romer som är kvar i
Kosovo lever i särskilda enklaver som skyddas av KFOR.
Det juridiska system som man har försökt att bygga upp under året fungerar långt
ifrån tillfredsställande och polisens agerande kan i många fall ifrågasättas. I oktober
hölls lokalval där Ibrahim Rugovas parti LDK vann. Valen gick lugnt till, men
effekterna av de nya lokala myndigheterna låter vänta på sig. Parlamentsval och
presidentval dröjer, men med största sannolikhet kommer parlamentsval att hållas
under hösten 2001. Kosovos ekonomiska situation har inte ljusnat nämnvärt sedan
Natos intåg. Detta beror till stor del på att det ännu inte finns regler och lagar runt
ägande och beskattning etc. Samtidigt gör den allvarliga säkerhetssituationen att
investerare inte vågar satsa kapital i denna osäkra marknad.
Diskussionerna inom media under året har främst gällt hur man ska komma till rätta
med hatpropagandan mot minoriteter. Det hela utmynnade i att OSSE utarbetade en
ny medialagstiftning. Denna har fått mycket kritik såväl av inhemska medier som av
utländska personer och organisationer som arbetar med media. Det har i Kosovo skett
en överetablering av medier. Regionen som har ca 2 miljoner invånare har i dag sju
stora dagstidningar och tre Kosovotäckande TV-stationer. Den svaga ekonomin i
Kosovo medför att människor i allmänhet inte har råd att köpa tidningar. Likaså har
få företag råd att annonsera i medier. Detta får till effekt att medierna befinner sig i en
svår ekonomisk situation, där stöd utifrån är ett måste för att överleva.
Sammanlagt hade Svenska Helsingforskommittén 11 samarbetspartners under 2000;
en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter och tio medier. Nytt under 2000
är den multietniska organisationen Prizren Legal Club (PLC), som arbetar för
mänskliga rättigheter i Prizren. Under året har PLC upprättat en databas med
information om fängslade och försvunna människor från Prizrenområdet. De har
arbetat med egendomsfrågor och upprättat tillfälliga kontrakt med människor som har
flyttat in i flyktingars hus. Dessutom har de kommenterat och givit förslag till
ändringar av lagar och lagförslag.
17

På mediasidan satsade Svenska Helsingforskommittén dels på enskilda bärkraftiga
medier som bedöms som betydande för Kosovos hela mediautbud och dels på
minoritets- och multietniska media. Ett av de multietniska mediaprojekten är
radiostationen Contact i Pristina. Radiostationen sänder program på albanska,
serbiska och turkiska. Under våren öppnade Radio Contact en filial i norra Mitrovica,
Contact Plus. Contact Plus har blivit en mycket viktig informationskälla för de
serbiska enklaverna i Kosovo och för det serbiska radio- och TV-nätverket ANEM:s
allmänna rapportering från Kosovo och södra Serbien. Problemen för den
multietniska stationen har varit många. Radio Contacts medarbetare utsattes för en
granatattack, som de nätt och jämt klarade sig undan, och redaktören för de serbiska
programmen skottskadades på öppen gata i Pristina sommaren 2000.
Alla multietniska projekt har haft stora svårigheter under året men kämpar enträget
vidare. I stort har övriga projekt löpt på väl. Inför 2001 är målsättningen att stödet till
organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter ska öka, helst utanför Pristina. På
mediasidan kommer kommittén fortsätta samarbetet med i stort sett alla
organisationer man arbetat med under 2000. Ett nytt projekt under året kommer
eventuellt att bli den lokala TV-stationen i Prizren, Studio Prizren. Tanken är att
under 2001 försöka identifiera ytterligare multietniska- och minoritetsmedier utanför
Pristina.
Samarbetspartners i Kosovo 2000
Mediaorganisationer MR-organisationer
1 st. (9,1%)
18
10 st. (90,9%)

MAKEDONIEN (FYROM)
Sedan 1998 leds Makedonien 1 av en trepartikoalition som har lyckats upprätthålla
stabilitet men inte nämnvärt har lyckats förbättra utvecklingen i landet.
Arbetslösheten är mycket hög (runt 30%) och mer än 20% av befolkningen lever
under existensminimum. Regeringen anklagas för korruption och för att verka för
egen vinning, snarare än för landets välfärd.
Respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i Makedonien kan
ifrågasättas på flera områden. Särskilt oroande är situationen när det gäller
polisbrutalitet och behandlingen av minoriteter. Allvarliga former av polisbrutalitet
ägde rum mot albaner i januari 2000, efter det att tre poliser dödats utanför den
albanska byn Aracinovo. Förhållandet mellan albaner och makedoner är alltjämt
spänt i landet, om än inte så spänt som under flyktingkrisen 1999. Den mest utsatta
minoritetsgruppen utgörs av romer som lever under svåra förhållanden och
diskrimineras på många sätt.
I september 2000 hölls kommunala val, som kritiserades hårt både inom och utanför
landets gränser. Ett flertal allvarliga våldsincidenter rapporterades i samband med
valdagen, liksom flera fall av manipulation av röstsedlar och påtryckningar gentemot
enskilda röstande. I upptakten till valen utsattes likaså ett flertal medier för politiska
pådrivningar av olika slag. Valen kunde ej sägas leva upp till internationell standard
för fria och demokratiska val.
Det stora problemet för elektroniska medier i Makedonien är den i praktiken
oreglerade marknaden. Regelverket finns men tillämpas tyvärr inte (något som för
övrigt borde kritiseras hårdare av respektive regeringar inom EU). Illegala stationer
får fortsätta verka, vilket leder till att konkurrensförhållandena blir orättvisa. Utbudet
är stort på radiosidan och även på TV-sidan finns alternativ till den statliga
makedonska TV:n. Kvaliteten på program och sändningar är dock generellt låg. Ett
utkast till ny informationslag presenterades i maj 2000. Denna fick stark kritik av
experter och journalister såväl inom som utom landet och ansågs inte leva upp till
internationell standard.
Svenska Helsingforskommitténs strategi inför 2000 var att på mediasidan fortsätta
stödet till enstaka, seriösa elektroniska medier, som bedöms vara viktiga
informationskällor i det stora utbudet av privata mediaalternativ. När det gäller
mänskliga rättigheter hade kommittén ambitionen att identifiera projekt som syftar
1 Det officiella namnet på landet är FYROM, d v s the Former Yugoslav Republic of Macedonia. För
enkelhetens skull använder SHK namnet Makedonien genom hela verksamhetsberättelsen.
19

till att stärka olika minoritetsgruppers ställning eller till att främja samverkan mellan
de etniska grupperna.
I Makedonien gav Svenska Helsingforskommittén under år 2000 stöd till fyra
mediaorganisationer och en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter.
Verksamheten inom dessa organisationer har i flera fall dragits med stora problem.
De elektroniska mediaorganisationerna som får stöd från kommittén kämpar vidare,
men de strukturella problemen på mediamarknaden gör att långsiktigheten i stödet
riskerar att gå förlorat. Om inte mediamarknaden regleras i praktiken finns inga reella
chanser för dessa medier att överleva utan externt stöd. Vad gäller mänskliga
rättigheter gavs det stöd till ett rättshjälpsprojekt inom den makedonska
Helsingforskommittén. Tack vare detta stöd kan kommittén dagligen erbjuda gratis
juridisk rådgivning och i vissa fall även mer avancerad rättshjälp. Projektet har även
en bredare dimension för att på flera sätt bidra till en förstärkning av rättssystemet i
Makedonien. Praktiserande och studerande jurister över hela landet erbjuds
utbildning i mänskliga rättigheter, jurister kopplade till kommittén övervakar
specifika rättegångar och organisationen bedriver lobbyinsatser på nationell nivå för
att stärka nya lagförslag i förhållande till mänskliga rättigheter.
Målet med att identifiera nya projekt inom området mänskliga rättigheter uppfylldes
inte, men arbetet med detta fortsätter under 2001. Stödet till Makedonien bör utökas
och då särskilt till projekt som främjar samverkan mellan olika etniska grupper i
landet. Sådana insatser kan ha en preventiv verkan vid till exempel uppblossande
konflikter mellan framförallt albaner och makedoner. Projekt på landsbygden
kommer att prioriteras.
Samarbetspartners i Makedonien (FYROM) 2000
Mediaorganisationer MR-organisationer
1 st. (20%)
20
4 st. (80%)

SVERIGE
I varje nationell Helsingforskommittés åtagande ingår att övervaka situationen för
mänskliga rättigheter i det egna landet. Den Svenska Helsingforskommittén har i ett
flertal år skrivit rapporter om allehanda angelägna frågor samt uppvaktat regering,
riksdag och myndigheter i syfte att åstadkomma förbättringar inom vissa områden.
Det har bland annat gällt frågor som flyktingpolitik, rättshjälp, tryck- och
yttrandefrihet samt skydd för människors integritet. Arbetet med mänskliga
rättigheter i Sverige är viktigt, inte minst för att det ger ett bredare perspektiv på
organisationens arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i andra länder.
Inom Svenska Helsingforskommitténs styrelse har det utsetts en grupp med särskild
inriktning på arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Denna grupp har även
förstärkts med personer utanför styrelsen: Hans-Gunnar Axberger, jurist och tidigare
pressombudsman, samt Per-Erik Nilsson, jurist och tidigare justitieombudsman.
Dessutom har Svenska Helsingforskommittén inlett ett samarbete med de juridiska
fakulteterna på universiteten i Stockholm och Uppsala. Samarbetet innebär att
kommittén tar emot praktikanter som dels får arbeta med frågor som rör mänskliga
rättigheter i Sverige, dels får skriva en uppsats inom ett område som kommittén
finner intressant att utreda närmare.
Svenska Helsingforskommittén samarbetar regelbundet med andra organisationer
som arbetar för mänskliga rättigheter. Kommittén har tillsammans med andra skapat
ett nätverk av organisationer i syfte att framarbeta så kallade parallellrapporter.
Sådana rapporter syftar till att informera de olika FN-kommittéer som tillsatts för att
övervaka efterlevnaden av de större FN-konventionerna om omständigheter som inte
nämns i regeringens rapportering. Under 2000 togs en första parallellrapport fram.
Den behandlade Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention mot alla former av
rasdiskriminering. Rapporten skickades till regeringen och FN:s
rasdiskrimineringskommitté. Dessutom närvarade representanter från några av de
organisationer som bidragit till rapporten, vid den svenska regeringens möte med FNkommittén
i Genève där regeringens rapport diskuterades. En majoritet av
ledamöterna i FN:s rasdiskrimineringskommitté ställde frågor till den svenska
regeringen utifrån det som presenterades i parallellrapporten. Samarbetet mellan olika
organisationer kring parallellrapportering kommer att fortsätta och under 2001
kommer det bland annat att skrivas rapporter om Sveriges åtaganden enligt FN:s
tortyrkonvention samt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.
Inom nätverket arbetas det även med frågor kring världskonferensen mot rasism, som
hålls i Sydafrika i augusti/september 2001. I övrigt har Svenska
Helsingforskommittén tillsammans med andra organisationer deltagit i upprop och
seminarier om frågor som svensk och europeisk flyktingpolitik, skyddet för den
personliga integriteten samt rasism och främlingsfientlighet.
21

Varje år utkommer den Internationella Helsingforsfederationen med en rapport om
situationen för mänskliga rättigheter i länderna inom OSSE. Det är de nationella
Helsingforskommittéerna som bidrar med rapporter om situationen i deras respektive
länder och som sedan sammanställs. Den Svenska Helsingfors-kommittén är en av de
kommittéer som varje år bidrar med en rapport. Kommitténs rapport ger så gott som
uteslutande en överblick av vad kommittén har arbetat med under året och den
kommer att kunna läsas i sin helhet när den Internationella Helsingforsfederationens
rapport presenteras under senvåren 2001.
Rätt till skydd för privat- och familjeliv
I februari 2000 presenterade Svenska Helsingforskommittén rapporten ”Buggning
och hemlig kameraövervakning - statliga tvångsingrepp i privatlivet". Samma dag
som rapporten släpptes, hade kommittén en debattartikel i samma ämne publicerad i
Aftonbladet. Dessutom gjorde tidningen ett nyhetsinslag om rapporten, som blev till
huvudnyhet på löpsedeln. Rapporten fick fortsatt god uppmärksamhet under året,
bland annat i nyhetsprogram på olika TV- och radiokanaler samt på seminarier och
föredrag. Därigenom lyckades kommittén uppnå det huvudsakliga syftet med
rapporten: Att skapa debatt kring regeringens planer på att utöka de
brottsbekämpande myndigheternas möjlighet till hemlig övervakning på bekostnad av
medborgarnas rättssäkerhet. Den lagrådsremiss som regeringen presenterade under
senvåren 2000 fick stark kritik av lagrådet, som tog stor hänsyn till kommitténs
rapport. Regeringen kunde därigenom inte göra annat än att dra tillbaka förslaget för
omarbetning. Något nytt förslag har ej ännu presenterats och det kommer
förmodligen att dröja mycket lång tid innan regeringen ånyo tar upp frågan.
Hemliga tvångsmedel är något som allt oftare används i kampen mot den grova
brottsligheten. Den tekniska utvecklingen har gjort att polisens spaningsmetoder
blivit allt mer sofistikerade. Dessvärre har rättssäkerheten inte utvecklats i samma
takt som tekniken och till slut kommer vi att nå en punkt där det inte längre är möjligt
att ge medborgarna tillräckliga skyddsgarantier. Frågan är när det inte längre kan
anses att ändamålet, att beivra brott, helgar medlen. Svenska Helsingforskommitténs
rapport visar på allvarliga brister i nuvarande lagstiftning gällande hemliga
tvångsmedel. Viss övervakning sker utan stöd i lag och möjligheten till insyn och
kontroll är så gott som obefintlig. Hundratals människor utsätts årligen för hemlig
övervakning. Det angivna syftet är brottsbekämpning, men minst hälften av dessa
åtgärder har inte någon sådan effekt. De som blir avlyssnade eller övervakade har inte
någon möjlighet att klaga på ett felaktigt beslut utan förblir ovetande om vad som
skett.
22

Det finns även brister vad gäller den öppna övervakningen, det vill säga i den ökande
användningen av kameraövervakning i bland annat kontors- och affärslokaler. Det
visade en undersökning som Svenska Helsingforskommittén genomförde under
hösten 2000. En majoritet av landets länsstyrelser, som är både tillstånds- och
kontrollmyndighet när det gäller allmän kameraövervakning, fullgör inte sin
lagstadgade kontrollplikt. Exempelvis länsstyrelsen i Stockholms län, som under
perioden september 1998 till september 2000 enbart kontrollerat ca 400 av ca 3 600
övervakningsplatser i länet. En stickprovskontroll genomförd av Svenska
Helsingforskommittén på 35 platser i centrala Stockholm visade att på nästan hälften
av platserna, 17 stycken, bröt övervakningen mot lagen. En av dessa platser var
Sveriges Riksdag, där förbipasserande allmänhet inte informerades om att den
övervakades. Bristerna i nuvarande lagstiftning är uppenbara när inte ens riksdagen
följer de lagar den stiftar. Riksdagen måste nu ta sitt ansvar och låta omsorgen om
medborgarnas rättssäkerhet styra den fortsatta utvecklingen på detta område.
Sammantaget har Svenska Helsingforskommitténs undersökningar visat på behovet
av en oberoende översyn av all lagstiftning som rör integritetskränkande metoder.
Rasism och främlingsfientlighet
Sverige har under de senaste åren bevittnat ett antal mord och grova misshandelsfall
med invandrare, poliser, fackföreningsmän och journalister med flera, som offer.
Förövarna har varit personer med stark anknytning till rasistiska och högerextrema
rörelser och de bakomliggande skälen till dåden har främst varit att tysta
meningsmotståndare eller att skaffa pengar till kampen mot det demokratiska
samhället. Betydande rekryteringskällor för de rasistiska och främlingsfientliga
rörelserna är den så kallade vit makt-musiken, som i stor omfattning produceras i och
distribueras från Sverige, samt Internet. Emellertid har det i Sverige, till skillnad från
många andra länder, under lång tid saknats mer eller mindre rumsrena politiska och
mediala krafter som har kunnat befästa främlingsfientliga och liknande åsikter bland
gemene man. Det lär dock dessvärre inte dröja innan vi får se en sådan utveckling
även i Sverige. Redan idag finns det personer med förflutet i högerextrema rörelser
som har ambitionen att skapa en politisk plattform i partier som till exempel
Sverigedemokraterna. Tidskriften Salt skapar utrymme för personer med tvivelaktiga
åsikter och förflutet. Internetföretaget Flashback har, i yttrandefrihetens namn,
upplåtit utrymme åt organisationer och enskilda som ohämmat kunnat sprida
rasistisk, främlingsfientlig och homofobisk propaganda. Det finns även mer
etablerade portaler, som till exempel Passagen, som upplåter plats åt människor med
extrema åsikter.
Med detta som bakgrund har Svenska Helsingforskommittén under 2000 anordnat
och deltagit i ett flertal seminarier. Till exempel i maj anordnade kommittén,
23

tillsammans med andra organisationer, en debatt på Kulturhuset med temat ”Hatets
språk - var går gränsen?”. Seminariet var välbesökt och debatten kom främst att
handla om var den yttrandefrihetsrättsliga gränsen ska dras i fråga om vit makt-musik
och hatpropaganda på Internet. I syfte att kartlägga nationell och internationell
lagstiftning och praxis vad gäller spridning av rasistisk, främlingsfientlig och
homofobisk propaganda via Internet och genom så kallad Vit maktmusik, ansökte
Svenska Helsingforskommittén i slutet av året om projektpengar från
Kulturdepartementet. Om projektet beviljas (beslut kommer våren 2001) kommer
kartläggningen att utmynna i en rapport, som ska presenteras i samband med ett
seminarium där rapporten och dess frågeställningar och slutsatser ska diskuteras.
Projektet riktar sig främst till lagstiftare, myndigheter, rättsväsende och
organisationer som i sitt arbete vill förhindra att ungdomar ansluter sig till och verkar
i nynazistiska och rasistiska organisationer. I övrigt har Svenska
Helsingforskommittén ett nära samarbete med stiftelsen Expo, som är en av de
främsta svenska organisationerna när det gäller forskning kring rasistiska och
främlingsfientliga rörelser i Sverige. Samarbetet gäller bland annat organisatoriska
frågor, men även samarrangemang kring seminarier och liknande. Som nämnts ovan
presenterade även Svenska Helsingforskommittén, tillsammans med andra
organisationer, en parallellrapport till regeringens rapport till FN:s
rasdiskrimineringskommitté angående Sveriges åtaganden enligt FN:s
rasdiskrimineringskonvention. Kopior av parallellrapporten finns hos Svenska
Helsingforskommittén och kan erhållas kostnadsfritt mot beställning.
24

VITRYSSLAND
Sedan sommaren 1999 har den vitryske presidenten Aleksandr Lukasjenka innehaft
sitt ämbete med stöd av ett illegalt mandat. Han är nu, efter Slobodan Milosevics fall
i Serbien, den enda kvarvarande diktatorn i Europa. För att behålla makten använder
Lukasjenka de terrormetoder som brukar vara vanligt förekommande i totalitära
stater: Trakasserier, censur av det fria ordet, arresteringar, politiska rättegångar,
misshandel, tortyr och ”försvinnanden”. Under 2001 hålls presidentval i Vitryssland.
Valet kan bli en återspegling av de händelser vi upplevt under hösten 2000 - antingen
blir det en upprepning av det farsartade valet till det vitryska parlamentet som ägde
rum i mitten av oktober 2000, eller så blir det en positiv utveckling lik den efter valet
i Serbien i slutet av september. Vilket det blir avgörs till stor del av omvärldens
engagemang.
Svenska Helsingforskommittén har under flera år haft ambitionen att arbeta med
mänskliga rättigheter i Vitryssland. Kommittén hade fram till och med 1999 ett
tvåårigt projekt tillsammans med den Internationella Helsingforsfederationen och de
nationella Helsingforskommittéerna i Moldavien, Tjeckien, Ukraina och Vitryssland.
Sedan sommaren 1999 har kommittén strävat efter ett närmare samarbete med den
Vitryska Helsingforskommittén, vilket ledde till att de båda kommittéerna
gemensamt ansökte och beviljades medel av Sida/Forum Syd till ett projekt med start
hösten 2000. Målet med detta projekt var att knyta samman lämpliga nyckelpersoner i
Lukasjenkas administration med oppositionella, journalister, jurister och
representanter för organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter. Dessvärre
fann Svenska Helsingforskommittén sig tvungen att avbryta projektet innan det hade
påbörjats, då det visade sig att den Vitryska Helsingforskommittén av olika skäl inte
kunde genomföra projektet som avtalat. Svenska Helsingforskommitténs ambition att
praktiskt engagera sig i situationen i Vitryssland kvarstår emellertid.
Under 2000 genomförde kommittén två resor till landet. Första resan gjordes i
samarbete med Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och den vitryska
organisationen Viasna. Den andra resan företogs tillsammans med en representant
från den Norska Helsingforskommittén samt en svensk domare. Under dessa resor
knöts och odlades värdefulla kontakter med bland annat olika vitryska organisationer
som arbetar för mänskliga rättigheter och oberoende media. När det gäller samarbete
och stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och oberoende
media har kommittén genom sitt mångåriga arbete i länderna i det forna Jugoslavien
erhållit en gedigen kunskap och erfarenhet. Målet med kommitténs framtida
engagemang i Vitryssland är att använda denna kunskap och erfarenhet till att stödja
en demokratisk utveckling i landet. En sådan inriktning på det svenska biståndet till
Vitryssland är av stor vikt, inte minst med tanke på det stundande presidentvalet.
25

Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter
Ekonomisk redovisning
1 januari 2000 - 31 december 2000
Resultaträkning
Intäkter 2000-12-31 1999-12-31
Bidrag Sida för projekt Västra Balkan 21 391 213,00 20 916 953,00
Bidrag andra givare för Västra Balkan - 378 330,00
Bidrag Europeiska kommissionen 6 145 031,00 -
Bidrag MR-Sverige 35 565,00 -
Bidrag Vitryssland 32 211,00 46 269,00
Bidrag Moldavien/ Ukraina - 62 229,00
Medlemsbidrag 16 500,00 14 500,00
Bidrag övriga 1 200,00 2 422,00
Räntor 41 814,84 22 768,00
Administrationsbidrag Sida 1 859 017,00 1 620 000,00
Administrationsbidrag Sida, övrigt 1 256 962,00 1 564 933,00
Administrationsbidrag Europeiska kommissionen 403 793,00 -
Summa intäkter 31 183 306,84 24 628 404,00
Kostnader 2000-12-31 1999-12-31
Avräknade projekt, Västra Balkan 27 536 245,17 21 295 284,00
Avräknat projekt, Vitryssland 26 396,00 44 400,00
Avräknat projekt, Moldavien/ Ukraina - 54 035,00
MR-Sverige 39 065,00 -
Övriga projekt - 32 242,00
Personalkostnader 1 282 387,00 1 036 333,00
Bokföring 32 499,00 46 687,00
Kontorskostnader (inkl teknisk utrustning) 152 645,53 241 653,00
Telefon 122 693,84 83 456,00
Porto 18 733,50 15 387,00
Resekostnader 179 035,14 153 474,00
Seminarier och externa konferenser 24 937,52 41 049,00
Övriga kostnader 46 085,44 54 967,00
Kostnader, övrig projektadministration 1 660 754,24 1 564 933,00
Summa kostnader 31 121 477,38 24 663 901,00
Resultat +61 829,46 -35 497,00
27

Svenska Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter
Ekonomisk redovisning
1 januari 2000 - 31 december 2000
Balansräkning
Tillgångar 2000-12-31 1999-12-31
Handelsbanken, checkkonto 6 918 121,87 4 501 223,00
Kassa 104 416,70 35 996,00
Postgiro 99 303,16 48 159,00
Fordringar 51 159,00 6 804,00
Summa tillgångar 7 173 000,73 4 592 182,00
Skulder 2000-12-31 1999-12-31
Skuld Sida 1 011 654,00 1 118 902,00
Skuld ej avslutade projekt 4 067 889,00 51 553,00
Leverantörsskulder 20 532,34 5 208,00
Upplupna kostnader 281 052,00 228 836,00
Övriga skulder 186 493,00 1 925 116,00
Reserv 2 280 983,00
Särskild fond 49 530,00 49 530,00
Eget kapital 1 213 037,93 1 248 534,00
Årets resultat 61 829,46 -35 497,00
Summa skulder och eget kapital 7 173 000,73 4 592 182,00
Stockholm den 2 maj 2001,
Gerald Nagler Percy Bratt Bibi Andersson
Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot
Ann-Marie Boström Arne Ruth Susanne Urwitz
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas von Vegesack Maciej Zaremba Robert Hårdh
Styrelseledamot Styrelseledamot Generalsekreterare
2 Reserven utgörs av återstående administrationsbidrag från Sida, vilket vid närmare granskning av avtalet mellan Sida
och Svenska Helsingforskommittén i samband med bokslutets upprättande var oklart om det skulle återbetalas till Sida
eller ej.
28

MEDLEMMAR 2000
Ahlenius, Karl
MBA
Ahnlund, Knut
Professor, Member of the
Swedish Academy
Alexandersson, Birgitta
Lawyer
Allén, Sture
Professor, former
Secretary of the Swedish
Academy
Anderson, Bibi
Actress
Ankarcrona, Henric
Managing director
Belfrage, Eva
Berggren, Birgitta
Counsellor
Berglindh, Ulla
University lecturer
Bernström, Bonnie
Management consultant
Beyer, Claes
Lawyer
Birnbaum, Karl
Professor
Biörnstad, Margareta
Former Director General
of National Antiquities.
President of Swedish
Foundation for Cultural
Heritage without Borders
Blomqvist, Joakim
Cand. Theol.
Bonnier, Carl Johan
CEO
Boström, Ann-Marie
Journalist
Bothén, Kerstin
Lawyer, former
Consul General
Bouveng, Nils
Civil Engineer
Bratt, Percy
Lawyer
Brilioth, Lars.Olof
Ambassador
Bring, Ove
Professor
Bråkenhielm, Anita
Governor, Med. Dr.
Carlzon, Lars
Former Bishop of
Stockholm
Cars, Hadar
Member of the European
Parliament
Curman, Peter
Author
Dahlqvist, Börje
Journalist
Doctare, Christina
Med. Doctor
Ek, Lena
MP
Ekegärd, Lars-Gunnar
Editor
Ekman, Bo
Chairman, Nextwork
Ekman, Jan
Bank Executive
31
Ekman, Kerstin
Former MP
Ekström, Allan
Judge, Former MP
Ekström, Cecilia
Senior Administrative
Officer, the Advisory
Committee on EU-affairs
in the Parliament
Ekström, Margareta
Author
Elmhorn, Kerstin
Ph.D. (sociology)
Enflo, Anita
Ph.D.
Ericsson, Eric
Professor
Ericsson-Spangenberg,
Monica
Esbjörnson, Erik
Journalist
Espmark, Kjell
Professor, Member of the
Swedish Academy
Falk, Håkan
Lawyer
Ferrer Serra, Erika
Lawyer
Fischer-Hjalmars, Inga
Professor, Former
Deputy President of the
Academy of Sciences
Fischer, Tomas
Publisher
Fleetwood, Elisabeth
MP
Flyghed, Janne
Criminologist
Fogelklou, Anders
Professor
Fredriksson, Gunnar
Writer, former Editor-in-
Chief
Fried, Hedi
Psychologist
Friggebo, Birgit
Governor, former MP
Fürth, Thomas
Professor
Gehlin, Jan
Judge, Author
Gibson, Urban
Former managing
director of the
Foundation of the
Swedish Church
Goldberg, Ted
Associate Professor
Gottfarb, Inga
MSc, former adviser to
the Government
Gottfarb, Jan
Lawyer
Gradin, Anita
Former EU
Commissioner
Groll, Lennart
Former judge of the
Court of Appeal
Gustafsson, Stig
Lawyer, former MP
Gyllensten, Lars
Author, Professor

Gärde, Stellan
Lawyer
Hayek, Fred
Hedvall, Barbro
Ph.D., Journalist
Hellström, Mats
Ambassador
Huldt, Bo
Professor
Hummerhielm, John
Håstad, Elsa
Hörberg, Nils
Former MP
Ignats, Ülo
Journalist
Isacsson, Bert
Former Secretary-
General of the Swedish
Delegation to the Nordic
Council
Jakubowski, Jackie
Journalist
Janérus, Boel
Journalist
Janouch, Frantisek
Professor
Jersild, Per Chr.
Author
Jevtic-Esbjörnson,
Natasha
Journalist
Jonsson, Torsten
Former Prosecutor
General
Josephson, Erland
Actor and Writer
Jönsson, Kjell
Lawyer
Klein, Georg
Professor, Author
Korduner, Lennart
Counselor of War
Kristiansson, Inger
MSc, Cand. Pol.
Lagercrantz, Arvid
Journalist
Landau, Harry
Lawyer
Leandoer, Kristoffer
Author
Leissner, Maria
Lidal, Bengt
Head of Division,
Ministry of Social Affairs
Lind-Petri, Elisabeth
Lawyer
Lindgren, Astrid
Author
Ljunggren, Magnus
Ph.D.
Ljunggren, Olof
Former President of the
Swedish Employers
Association
Luterkort, Göran
Lawyer
Lönnroth, Ami
Journalist
Malm, Dag
Ambassador
Melander, Göran
Professor
Morin, Lars-Erik
Engineer, Translator
Nagler, Camilla
Publisher
32
Nagler, Gerald
Chairman Swedish
Helsinki Committee,
former Secretary General
of IHF
Nagler, Monica
Chairman Swedish PEN
Journalist
Narrowe, Morton
Chief Rabbi
Narti, Ana Maria
MP
Nilsson, Mårten
Editor, MP
Nilsson, Per-Erik
Former Parliamentary
Ombudsman
Nobel, Peter
Member of the UN
Committee for the
Elimination of Racial
Discrimination
Norell-Söderblom,
Gunnel
Parliamentary
ombudsman for the
judiciary and civil
administration
Olsson, Ove
Authorised accountant
Orlov, Birgit
Ortmark, Åke
Journalist
Orton, Frank
Former Discrimination
Ombudsman
Petrovski, Boris
Director
Puide, Peter
Cand. Phil., Author
Rohdin, Lennart
Former MP
Romander, Holger
Former Chief Public
Prosecutor
Ruth, Arne
Journalist
Rydgård, Silas
Lecturer
Sachs, Joen
Professor
Sachs, Lisbet
Associate Professor
Schein, Harry
Author
Seedoff, Sten
Police Inspector
Seidlitz, Madelaine
Lawyer
Sillén, Jan af
Ambassador
Sparring Björksten,
Karin
Med. Dr.
Strömstedt, Bo
Professor, former Editorin-chief
Sturesjö, Örjan
University Lecturer
Söderblom, Robert
Former Secretary-
General of the
Parliamentary standing
committee on the
constitution
Södersten, Bo
Professor
Tarschys, Daniel
Professor, Secretary
General of the Council of
Europe

Tham, Carl
Former Cabinet Minister
Thelin, Krister
Judge
Toll, Christofer
Professor
Toll, Irene
Uhrdin, Lars
MSc
Unger, Sven
Lawyer
Urwitz, Susanne
Lawyer
Wahlberg, Marianne
Former Cabinet Minister
Waldenström, Dorothy
Lawyer, Cand.phil.
Vallquist, Gunnel
Author, Member of the
Swedish Academy
Wennergren, Bertil
Former Parliamentary
Ombudsman
Westerberg, Birgitta
Cand.phil., Journalist
Westerberg, Sten
Investment Banker
Weyler, Svante
Publisher
Viklund, Lars
Lawyer
Wikström, Jan-Erik
Governor, Former
Cabinet Minister
Willén, Arnold
Ambassador
33
Williams, Michael
Chairman, Swedish
Network of Refugee and
Asylum Support Groups
Wirmark, David
Ambassador
von Vegesack, Tomas
Publisher
Wästberg, Per
Author, member of the
Swedish Academy,
Former Chairman of the
International Pen Club
Wästberg, Olle
Council General
Zachrisson-Nilsson, Ann
Head of Division,
Ministry of Labour
Zachrisson, Birgitta
TV-producer, Director
Zaremba, Maciej
Journalist
Zeka, Milaim
Journalist
Zubicky, Sioma
Journalist
Åhlund, Christian
Lawyer
Åhman, Karin
LL.D., Lecturer
Åkerblom, Thomas
Salesman
Öberg, Kjell
Ambassador