BONDKOMIK MUNKFORS - Fridolf Rhudin Museet

FRIDOLF RHUDIN MUSEET
PRESENTERAR
SVENSKA
BONDKOMIK
FESTIVALEN
MUNKFORS
Lördag 21 juli 2012

Välkommen till
Heldags folkhumor, i år uppmärksammas clownen.
Kl. 09.00
Gamla Kvarnen: Frukost serveras, kaffe & smörgås 45:-.
Lustiga visor med Bibbe Lott Åsbom-Kunze och Per Kunze
Kl. 10.00
Löpar-Nisse med vänner hurrar och skålar för Fridolf Rhudin och Olle i Skratthult
samt presenterar en kavalkad bondkomiska visor och berättelser. Owe Clapson,
Carina Ekman, Leif Persson, Conny Axelsson, Munkeruds Bygdelag m,fl.
Kl. 11.00
Från dyngkärran berättar bygdemålstalaren Göran Bengtsson sanningsenliga historier.
Kl. 12.00
Cirkusvarietén Rullande Spektaklet med den berömde positivhalaren Roland von
Malmborg anländer till museets gårdsplan. En brokig skara artister. I släptåget kommer
Clownen Ekson med sitt STORA varuhus.
Kl. 13.00
Museets scen: Riksclownen Manne.
Svenska
Bondkomikfestivalen
Lördag 21 juli, Fridolf Rhudinmuseet, Gamla Bruket Munkfors Tel 070 5834358
kl. 13.30
Stumfilmen Värmlänningarna från 1921, med Anna Q. Nilsson och med Fridolf
Rhudin som statist, visas i Röda Kvarn = Gamla Kvarnen.

kl. 15.00
Minnesceremoni vid Anna Q. Nilssons plats.
Aftaskaffe serveras vid hängbron över Klarälven
* Under dagen serverar Gershedens Byalag nävgröt,
fläsk och rårakor m.m.
* Torghandel: Bröd från Höje, smide, hantverk, böcker,
grammofonskivor, loppmarknad m.m.
* Snus & Karamellboden saluför diverse artiklar.
* Verner med låda försäljer korta varor.
* Utställningar i Bruksmagasinet:
Pappersbonaden - folkhemmets fattigmanskonst.
Se installationen ”På bättringsvägen”. Jace Edgren
bilder, Ta del av historien om Brolini svajmastartisten från
Munkfors som svävade 35 meter upp i luften utan livlina!.
Clownbilder: Fotografier av Roy och Linda Himsel,
far och dotter.
* Bondkomikens nationalmuseum (2x2 m) är öppet.
Porträttgalleri och bilder av Lars Lerin.
* Fridolf Rhudin museet är öppet sporadiskt fram till kl 16 när inte
scenprogrammen störs, men denna dag ingen guidning.
För övrigt är museet öppet tisdag - lördag kl 12 - 16.
Tom. 18 augusti.
* Gamla Brukets muséer och café öppet kl 11 - 17
* Laxholmen: Utställningen De ovanliga efter Åke Mokvists böcker
samt konst av Robert Jäppinen, Knut Olsson, Axel Florin och
Bo Englund. Öppet kl 11-17.
* Stöd bondkomikfesten genom att köpa lotter! (20:- st.)
Kl 18.00 KABARÉ KOSKÄLLAN
Sång- musik och komikprogram i Forsnäshallen (900 m söder muséet)
Insläpp från kl 17.00 onumrerade platser.
Owe Clapson med gäster: Iggesundsgängers Janne Krantz och Sören Söderlund,
Kjell-Åke i Myra från Metbäcken, Roland von Malmborg, Mor i Stugan: Carina
Ekman m.fl.
Fridolf Rhudinpriset utdelas till MIA SKÄRINGER
Lättare servering före programmet och i paus. Entré: 240:-.
Förhandsbeställda biljetter hämtas senast kl. 16.30 vid museet.
BILJETTBESTÄLLNING: Tel 070-583 43 58
Tack till ALMI, Region Värmland, Munkfors kommun, ABF,
AB Munkforssågar, Lennart Jägerståhls vänner och andra företag
och privatpersoner som stöder arrangemanget.

Välkommen till Munkfors - Ransäter
Mitt i Värmland, mitt i naturen, mitt i kulturen.
Nära till allt. En kreativ bygd att verka och bo i.
Välkommen till
F ridolf Rhudin museet.
Sommaröppet 19 juni - 18 augusti. Tisdag - Lördag kl 12 - 16. Med reservation för
ändring. Owe Clapson guidar kl 12 och kl 14. Museet tillgängligt hela året genom
förhandsbeställning. Tel 070 5834358. mail: fridolf.rhudin@telia.com
Kultur- och underhållningsprogram med Owe Clapson (Gäller hela landet) bokas på
samma nummer.
www.fridolfrhudin.se
Fridolf Rhudin museet drivs på idéell grund med entreavgifter som enda intäkt. Föreningen Fridolf
Rhudin museets vänner förmedlar gärna Ditt stöd till driftkostnader: Plusgiro 4063197-0. Tack!

Svenska bondkomikfestivalen hyllar detta år
all världens och alla tiders clowner:

Ordet Clown dök upp under medeltidens senare
del i en betydelse som kan närma sig vår
tids. I Tyskland talas om cloune, i England
om clown. I Båda fallen menar man från
början en dumbom från landet, en bondtölp.
Antagligen kommer ordet från latinets colonnus,
som ursprungligen betydde bonde,
lantbo, men som senare när
urbaniseringen blev påtaglig i
romerska riket kom att betyda
ungefär bondtölp,
en från landet. Under
Shakespeares tid i
England, omkring
år 1600, benämndes
skådespelare som
framställde de roliga,
något grovkorniga rollfigurerna
clowner. Någon
vill kalla skådespelaren
Richard Tarleton (död 1588),
den förste som spelade vävaren Botten
i en midsommarnattsdröm, den förste
clownen, även om han var kanske snarare var
direkt nedstigen från de medeltida Fools eller
Jesters. Just dessa Fools och Jesters förekom
i hovens festligheter och uppträdde även på
marknader. Gycklargrupper som kastade ut
sin matta och slog kullerbyttor eller spände
linor mellan torn för att gå på höglina hade
alltid någon lustigkurre att på ett lustigt sätt
avbryta ordinarie akrobaters förehavanden
eller provocera publiken till större givmildhet.
Att samma gagsfyllda skämtare finns i den
italienska commedia dell´arte hjälper ytterligare
till att kreera clowntypen när denna
teaterform når in i andra länder och kulturer.
När Philip Aasley arrangerade vad som kan
betecknas som den första cirkusföreställningen
omkring 1770 hade han behov av roliga
avbrott och använde då skämtare
som uppenbarligen lånat mer
från de harlekinader som
uppstått kring hovet
i London än från
Shakespeare. Redan
före år 1800 förekom
harlekinader, dansade
sagospel, vid jultid.
Alla sådana spel hade
sin speciella roare som
lånat dräkt och mask från
commedia del`arte. Många
vill se engelsmannen Joseph
Grimaldi (1778-1837) som den förste
clownen. Hans maskering ligger nära den som
vi känner från vita clowner, om än något mera
drastisk kulört. Cirkus nådde kontinenten före
1800. Roarna stötte ihop med pajastyper som
med klockor i flertoppade mössor drog kring
och roade vid värdshus, på marknader och vid
traditionella folkfester. När cirkusakrobaterna
fann, att deras djärvaste konster inte räckte
till för att roa publiken upptäckte de att komik
passade bra. Cirkusclownen i sin blandning
av akrobatisk skicklighet och allmän töntighet

örjade utbildas. Riktigt fast i typen blev han
kanske inte förrän Tom Belling (1834-1900)
nästan genom av en slump skapat ”august”,
den dumme, den lurade, den illa klädde som
står i kontrast till sprechstallmeister, konferencieren,
den rättrådige, den duktige, nära den
vita clown som senare i clowtrupper blir kontrast
till en eller flera luffartyper. Inom cirkus
var clownen, augusten, från början den som
gick in mellan numren för att se till att något
hände medan man gjorde klart för nästa
nummer. Han gjorde en serie korta entreer,
kanske som de ryska clownerna i modern tid
parodierade föregående nummer. Först fram
på 1900-talet började clowner göra långa
självständiga nummer, mimiska sketcher och
musikaliska framträdanden. Många av dessa
clowner, vilka i dag är legender som Fratellinis,
Grock, Charlie Rivels för att ta de mest
kända, fann cirkusmanegen svår att arbeta
i, gagerna små och turnelivet besvärligt.
De sökte sig till varietéerna med tillgång till
scen, orkester, dekor och ljus, och med tiden
uppstod en märkbar skillnad mellan manegeclownerna
och scenclownerna, en skillnad som
är mera markant i dag när många clowner
uppträder enbart på estrad eller scen - eller
på gatan, där dagens ungdomliga clowner
anknyter till företeelsens allra tidigaste år.
Dessa senare förvaltar ett arv som hoppat
över några släktled men som ändå kan spåras
till medeltida gycklare. Den ortodoxe cirkusvännen
vill förstås att man skall skilja på
clown och august och blir ofta förstummad
när ibland funktionerna glider in i varandra.
Luffarclownen typ Jesse Jackson Jr, som
förstås är en august, klarar sig utan vitclown,
utan straight man för att tala om varitéspråk.
Musikalclownen, typ Grock, behövde en
vitclown fast i frack och utan makeup. Andra
musikclowner är nästan sina egna vitclowner.
Och en modern scenclown som Viktor
Borge var närmast både vitclown och august.
Ordet clown behöver inte vara enbart knutet
till cirkus och varité. Clowner finns på film,
typexemplet är Charles Chaplin, som påverkat
fler cirkusclowner än någon annan. Vår egen
Fridolf Rhudin klarade av sin clownroll i filmen”
Fridolf i lejonkulan” galant. Hur många
spekulationerna om ursprung, utseende och
beteende än är finns en gemensam nämnare,
ett behov: en clown, eller om han riktigare
är en august, skall vara rolig. Han får aldrig
skrämmas. Även om komik ibland ligger nära
sadism skall clownen vara underhållande. Har
clownen, eller augusten, snälla ögon och därmed
en kärlek till sin publik är han rätt. Han
är clown i ordets gamla och riktiga betydelse.
Ur Myggans nöjeslexikon med tillägg om
Fridolf i Lejonkulan.

Välkommen till Fridolf Rhudin museet
Lördag den 21 juli.
Clownen Manne kommer.
Sätt på lösnäsan och kom Du också!