Lommaryds-Bladet - Hullaryds

Nr 3 – december 2010 | Årgång 15 | Lösnummer: 25:-
Lommaryds-Bladet
Munkakvarn rustar
för framtiden
Kraftstationen i Munkakvarn
genomgår för närvarande en
genomgripande renovering. I
första etappen har dammfästet
åtgärdats. Nästa sommar kommer
nya turbiner och nytt maskineri
att installeras.
Vikingaskepp byggs
utanför Aneby
Hemma hos Ulf Lundberg håller ett
antal ungdomar och vuxna på med
ett storbygge. Ett nio meter långt och
två och fyrtio meter brett vikingaskepp
håller på att växa fram.
Idén kommer från en frinnarydsbo.
Enligt delägaren Harald Kant
är åtgärderna nödvändiga om
driften ska tryggas för framtiden.
Kraftstationen från 1924
är hårt sliten.
sidorna 4–5
Flera ungdomar från vår socken medverkar
i projektet som drivs genom
Kyrkans ungdom. Om skeppet blir
ordenligt tätt kanske det kommer att
kunna segla om ett par år.
sidorna 10–11
Skeppet började byggas i somras. Under hösten har spanten gjorts färdig och när Lommaryds-Bladet
kom på besök höll båtbyggarna på att montera det tredje bordets plankor.
Tipsa Lommaryds-Bladet! lommarydsbladet@live.se
nummer 3 – 2010
sidan 2
En lokal tidning med globalt perspektiv
forum 3
Lommaryd blir rikare om vi kan skapa
mötesplatser
nyheter 4–9
Hallå där, Ola Gustafsson …
Trivselafton med rundtur på Söderslätt
Bin är ingen bisyssla för Albert Eckerbom
Mycket nytt i färsk stierngranatbok
reportage 12–13
Singapore –ett annorlunda land. Petra
Persson rapporterar från sitt utlandsår.
nyheter 14–16
Avslutning med match mot föräldrarna
Många fyndade på syföreningens auktion
Historisk vandring i Hullaryd
barnsidan 17
Anton och Amanda bjuder på ett julkryss
och två recept på smarrigt julgodis.
evenemang sista
” Men samtidigt
åker jag med samma
intresse och glädje varje
gång till Norrvalla IP.
Lars-Erik Widell, sidan 19

sidan 2
En lokal tidning med
globalt perspektiv
L
ommaryds-Bladet bara växer. I
början av juni nystartade vi
med 12 sidor. Septembernumret
utökades till 16 sidor och nu i och
med det tredje numret är vi uppe i 20
sidor.
Jag insåg ganska tidigt att fylla tidningen
med intressant stoff är ett av
de minsta problemen. Men trots att
jag skriver detta – alla tips är ändå
lika viktiga och välkomna. Och det
som inte hinns med eller får plats i
nästkommande nummer sparas i en
idélista.
Och du får väldigt gärna skriva
själv. Här gäller inte talesättet ”ju fler
kockar desto sämre soppa”. Ju fler
som medverkar desto större bredd
och bredare perspektiv får tidningen.
J
ag har för övrigt tillbringat en
vecka på sydligare breddgrader,
närmare bestämt i Puerto de la
Cruz på Teneriffas nordsida. En
vecka undan det svenska höstrusket
till tjugofemgradig värme och sol så
gott som varje dag och nästan lika
varmt om nätterna.
Jag skrev i tidigare nummer att tidningens
kärnområde är väldigt litet
geografiskt sett. Egentligen är det
missvisande. I själva verket är Lommaryds-Bladet
väldigt internationellt
präglat med hela världen som hemområde.
I det här numret kan du läsa
Lommaryds-
Bladet
Lommaryds-Bladet utkommer med 3
nummer under 2010.
Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning
till hushållen i Lommaryds socken
(utom Aneby tätort).
Petra Perssons rapportering från sin
pågående vistelse i Singapore på sidorna
12–13. Singapore är ett
spännande land och mycket skiljer sig
från Sverige.
Och visste ni att i Germundstorp
mellan Aneby och Askeryd håller ett
nio meter långt vikingaskepp på att
byggas. Kanske kommer vi att få se
det segla ut om något år. Mer om det
på sidorna 10–11.
Välkomna till ännu ett välfyllt nummer!
Fredrik Brehmer
Samordnare och ansvarig utgivare:
Fredrik Brehmer, 0140-250 52
Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby
E-post: lommarydsbladet@live.se
Internet: www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se. Tidningen finns
tillgänglig som PDF två dagar efter
papperstidningens utdelning.
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Lommaryds-Bladet
Fick du inte
förra numret?
Om du saknar nummer 2/2010 av
Lommaryds-Bladet beror det sannolikt
på att du undanber reklam.
I fortsättningen delas Lommaryds-
Bladet ut som samhällsinformation
för att nå alla hushåll i utdelningsområdet.
Om du bor inom området
(Lommaryds socken utom Aneby tätort)
men aldrig fick förra numret, slå
en signal på 0140-221 05 eller 0140-
250 52, så lägger vi en tidning i din
låda utan kostnad.
Lommarydstorget
Lommarydstorget
Lommarydströjan
SÄLJES
Ett fåtal tröjor finns kvar från den specialbeställning
som Arbetsgruppen för Lommaryds
framtid gjorde till mötet i Lommaryds
förskola hösten 2009.
Svart T-shirt med gult tryck:
”Lommaryd – centralorten i Aneby kommun”
Storlek XL och XXL
Pris: 150 kr
Margareta Ljunggren 0140-230 14
Annonsera på Lommarydstorget!
Återbruk ligger i tiden. I det här numret
av Lommarydsbladet är det premiär för sälj-
och köp-marknaden Lommarydstorget. Här
finns även plats för annonser där saker byts
eller skänks. Så länge Lommarydstorget är
under uppbyggnad är det gratis att annonsera.
Ta en titt på vinden och i förråden, där
finns säkert saker som du inte längre har
användning för, men som någon annan skulle
uppskatta. Maila din annons till lommarydsbladet@live.se.
Prenumeration (utanför utdelningsområdet):
100 kr/helår (3 nr).
Bankgiro: 5783-2867
Betalningsmottagare: Lommaryds-
Bladet / Hullaryds samhällsförening
Glöm inte ange ditt namn och din adress
i samband med inbetalning.
Annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05
Prislista: se www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se
Utges av Hullaryds samhällsförening

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
forum
Lommaryd blir rikare om vi
kan skapa mötesplatser
Våren 2009 fick vi veta att kommunen
hade planer på att lägga ned
Lommaryds förskola. Arbetsgruppen
för Lommaryds Framtid bildades och
hade kontakter med kommunen. Det
visade sig då att underlaget för den
tänkta besparingen av nedläggningen
var felräknat, eftersom den interna
hyran dels var angiven till fel belopp
och dels över huvud taget inte kunde
leda till en besparing, eftersom den
både var en kostnad och en intäkt i
kommunens räkenskaper.
Detta ledde till att planerna på en
nedläggning av förskolan tillfälligt
lades på is. Hösten 2009 var dessa
planer åter aktuella och Arbetsgruppen
för Lommaryds Framtid bjöd in
Barn- och utbildningsutskottet till ett
möte i Lommaryds förskola i slutet av
november.
Sockenbor i alla åldrar ställde upp
och mötet blev mycket välbesökt. På
mötet framkom många kreativa förslag
om Lommaryds sockens framtid.
Tack vare denna kraftsamling räddades
Lommaryds förskola. Stort tack
till alla sockenbor som hjälpte till!
Utan Er hade detta aldrig varit möjligt.
Framtiden för Lommaryds förskola
är dock inte ohotad, även om
det i kommunens budget för 2011
inte verkar finnas planer på nedläggning.
Vi måste därför fortsätta att
följa frågan.
Vid mötet i Lommaryds förskola
såddes också fröet till Landsbygdsupproret
i Aneby kommun, där alla socknar
utom Marbäck gick samman för
att sätta fokus på landsbygdens behov,
vilka politikerna i Aneby kraftigt
negligerat till förmån för Aneby centralort.
En av de frågor som Landbygdsupproret
fokuserade på var den
planerade nedläggningen av skolan i
Askeryd. Den nedläggningen lyckades
upproret dock inte stoppa, eftersom
de styrande i Aneby höll fast vid bristfälligt
underbyggda beslutsunderlag
och lät prestige gå före fakta och omsorg
om en kommundels framtid.
Landsbygdsupproret visade dock politikerna
i Aneby att de får räkna med
en detaljgranskning av framlagda förslag,
något som förhoppningsvis i
någon mån motverkar bristfälliga beslutsunderlag.
Inför det nya året känns det för mig
viktigt att flytta fokus tillbaka till
Lommaryds socken och arbeta med
frågor som är viktiga för oss som bor
här. Att det finns många tankar och
idéer för Lommaryds framtid stod
klart på mötet i Lommaryds förskola.
Själv skulle jag vilja börja med att undersöka
möjligheten att utnyttja våra
fina lokaler Thelegården, Lommaryds
gymnastiksal och Församlingshemmet
till nya aktiviteter, som kan skapa nya
3
mötesplatser. Kan en träffpunkt för
daglediga, barngymnastik, dans, en
barnkör, en endagskurs i något hantverk
vara något som skulle göra livet i
Lommaryds socken rikare? Eller är
det helt andra saker som intresserar
dig? Kan Du själv tänka dig att leda
en aktivitet eller vet Du någon som
skulle kunna göra det? Maila dina
funderingar till lommarydsbladet@live.se
eller hör av dig direkt till
mig på 0140-230 14.
Gott Nytt Lommarydsår!
Margareta Ljunggren
Debattera och tyck till! Mejla till
Forum: lommarydsbladet@live.se. Papperspost:
Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer,
Sköldseryd, 578 91 Aneby.
Du får skriva under signatur, men Lommaryds-Bladet
behöver ditt namn och telefonnummer.
Du vet väl att...
… du kan hitta lokala evenemang ...
… och mycket annat ...
på hela bygdens webbplats?
hullaryd.se
lommaryd.se
Två adresser – en webbplats

4 nyheter
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Kraftstation rustas
för ökad produktion
MUNKAKVARN Kraftstationen i
Munkakvarn rustas för framtiden.
Sedan i somras pågår en omfattande
renovering i flera steg. Under
hösten har dammfästet renoverats
och dammluckorna bytts ut. Nästa
sommar kommer det gamla maskineriet
att ersättas av ett nytt. När
ombyggnaden är klar väntas kraftstationen
leverera dubbelt så myck-
et el som tidigare.
Munkakvarns kraftstation är uppförd
1924 och ägs av bröderna Harald
och Gunnar Kant. Med åren
har slitaget gjort sig alltmer påmint.
För att kunna upprätthålla produktionen
på sikt har det nu kommit
till ett läge då en renovering blivit
nödvändig.
Omfattande upprustning. Maskineri och turbiner i Munkakvarns kraftstation har blivit hårt
åtgångna. För att trygga driften för framtiden görs nu stora renoveringsarbeten i flera etapper.
Första etappen har varit att bygga
ett nytt dammfäste och byta ut
dammluckorna med hjälp av olika
entreprenörer som anlitas.
– Det är så pass söndervittrat, så
en renovering är nödvändig för att
fortsätta driften, konstaterar Harald
Kant. Projekteringen inför renoveringen
började vi med i vintras. I
slutet av augusti började vi riva och
bila sönder.
Ökar produktionen
Vattenintaget in till kraftstationen
ska också bytas ut och får samtidigt
en ny placering utmed den andra
väggen. Den ena av Munkakvarns
två turbiner är för närvarande tagen
ur drift, då den gått sönder. Men
med nya turbiner och ett helt nytt
maskineri räknar bröderna med att
öka produktionen av el väsentligt.
Den andra etappen tar vid nästa
sommar, då maskineriet inne i kraftstationen
ska bytas ut. Renoveringen
är med andra ord ett omfattande
projekt som sträcker sig över två år.
– Vi vet inte hur mycket produktionen
ökar, säger Harald Kant. Årsgenomsnittet
har legat på 300 000
kilowattimmar, med den nya maskinen
kan det bli upp till 700 000 kilowattimmar,
men det är som sagt
lite osäkert.
Så snart reparationerna är avslutade
kommer Harald och Gunnar att
åter leverera ström till Eon. Och
tillräckligt färdigt för att köra igång
kommer det att vara nästa sommar.
Den följande produktionsökningen
är nödvändig för att kunna betala
bygget.
Munkakvarn är ett typexempel på
vattenkraftproduktion i mindre skala.
Hur ställer sig de stora elbolagsjättarna
till att vara kunder hos så
små leverantörer?
Ljus framtid
– Elbolagen går det bra med, tycker
Harald Kant. Småskalig vattenkraft
betraktas annars som onödig i
en del andra läger. Ur naturvårdshänseende
konstateras att ålen är
hotad, men det beror på hur man

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Nytt dammfäste. Under hösten har arbeten pågått med att renovera dammen vid Munkakvarn.
Hallå där,
Ola Gustafsson ...
… projektanställd på Aneby kommun
från den 1 november och sex
månader framåt, vad är det för projekt
du arbetar med?
– Jag jobbar med den största utmaningen
som finns, nämligen hur vi
ska bli fler anebybor. Vad ska vi
marknadsföra? Hur kan vi samverka
med föreningar, organisationer och
näringsliv? Hur kan vi plocka fram
goda idéer tillsammans? Det går ut på
att skapa stolta anebybor, det går inte
att ha anebybor som pratar illa om
vår kommun. Vi måste själva vara
ambassadörer.
Vad kommer att hända konkret
framöver?
– Vi kommer att bjuda in föreningar
och allmänheten ett par kvällar
kring månadsskiftet november/
december för att söka svar på: Hur
kan vi tillsammans jobba med detta?
Hur kom projektet till?
– Kommunfullmäktige har tagit
beslut om det. Det togs beslut om en
strategisk plan i februari, där man
skriver att den största utmaningen är
att bli flera. Vi måste göra något aktivt
och inte bara sitta ner. Det handlar
om att skapa en plattform för tillväxt.
Hur finansieras projektet?
– Vi får bidrag från Regionförbundet
med 100 000 kronor, resten bekostar
kommunen. Vad gäller marknadsföringen
kommer vi att plocka
pengar från kommunen direkt. Kanske
kommer vi att söka pengar från
strukturfonder, men det är bland
annat det som jag ska undersöka.
Vad har kommunen som man kan
marknadsföra?
– Småskalighet och närhet. Om
man bor i centralorten har man aldrig
mer än fem minuter någonstans.
Om du bor på landsbygden vet du
vilken tid det tar att förflytta sig, det
finns inga köer. Vi har en stor potential
i föreningslivet, vi har många föreningar
och naturnära aktiviteter. Vi
har en fantastiskt bra musikskola, vi
har jazzklubben. Vi måste försöka
matcha det mot boendet, till exempel
Skärsjö udde, där alla tjugo tomter
kommer att ha egen båtplats. Vi måste
kunna erbjuda exklusiva boenden
med unika, attraktiva värden. Vi har
bygger. Men det finns inga viljor att
exploatera, utan det är istället att
underhålla gammalt som gäller.
Ur naturvårdshänseende ser Harald
Kant ljust på tillvaron som producent
av vattenkraft. Det är någonting
som hör framtiden till.
– Vi renoverar gärna andra objekt
om vi ser behov av att hjälpa till. Vi
är inte främmande för att köpa andra
mindre kraftstationer om det blir
något till salu.
– Det är en intressant bransch.
Och det finns ett behov av förnybar
energi. Mycket av vindkraften produceras
också småskaligt, men vattenkraften
ger mer.
Vad gäller relationerna till myndigheterna
är de lite mer skiftande. Det
är Länsstyrelsen som är tillståndsgivande
instans och hur de ställer sig
beror helt på hur man som vatten-
Ola Gustafsson.
5
fortsättning på nästa sida
också många djurgårdar med hästar
och får. Skolan har ju varit mycket
aktuell och många frågar sig ”varför
gör kommunen så här?” när skolor
läggs ner. Men det har vi gjort för att
skapa bättre skolenheter.
Hur ska Aneby marknadsföras?
– Jag ska arbeta med att plocka
fram strukturer för det. Det kan vara
riktade brev till intresserade, till exempel
barnfamiljer. Det skulle kunna
vara att ställa sig i centrum i Jönköping
och göra reklam för Aneby. Min
uppgift är att testa av tankar och idéer
och det känns som en stor utmaning.
– Jag brinner för Aneby. Vi har en
stor potential.
Fredrik Brehmer

nyheter
6 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Original. Den ursprungliga instrumentpanelen
är bevarad i kraftstationen.
fortsättning från föregående sida
kraftsproducent löser naturvårdshänsynen.
– De är mer positiva i den miljödomstol
som vi hör till, menar Harald
Kant och åsyftar att det förhåller sig
lite annorlunda i andra regioner. Den
här verksamheten inverkar inte på
miljön, men det gäller att kunna visa
det.
Bevara kulturarv
Harald tar som exempel att man vid
nedlagda stationer kan undersöka hur
fisk har kunnat vandra och jämföra
det med platser där det pågår prdouktion.
– Här har kraftstationen varit i drift
hela tiden. Men här är utterbeståndet
viktigast.
Det finns ännu en viktig aspekt av
renoveringen av Munkakvarns kraftstation.
Nämligen insatsen att bevara
ett viktigt kulturarv. Från samhällshåll
finns en strävan att bevara gamla
kraftstationer och kvarnar till eftervärlden.
Också när det gäller kulturvårdsdelen
är det Länsstyrelsen som
är bevakande myndighet.
– Det kan ibland innebära motstridiga
intressen för dem, avslutar Harald
Kant.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Trivselafton med
rundtur på Söderslätt
HULLARYD Underhållning av Cittragänget
och film från Söderslätt i
Skåne. Det bjöds fyrtiotalet närvarande
på när Föreningen Hembygden
Lommaryd ordnade sin årliga
trivselafton i samarbete med Hullaryds
samhällsförening.
Cittragänget från Aneby inledde trivselaftonen
i Thelegården med att spela
några för publiken välkända gamla
melodier. Ulf Lundberg berättade att
gängets sex medlemmar började spela
tillsammans för ett antal år sedan och
att de under förra året var ute och
spelade inte mindre än 57 gånger.
De har ungefär 140 sånger på sin
repertoar, varav en handfull framfördes
under kvällen. Deras framträdande
uppskattades så pass av publiken
att de snabbt fick plocka fram ett par
extranummer och låta fingrar och
strängar arbeta en stund till.
– Det är inte så svårt att spela cittra,
förklarade Ulf Lundberg som även
gav åhörarna en enkel förevisning hur
man hanterar instrumentet.
Genuina miljöer
Efter musikunderhållningen följde
en stunds diktläsning av Ove Lindén.
Därefter togs de församlade med på
en resa till Söderslätt i Skåne. I filmen
”Från böljande slätter till brusande
hav” gavs en presentation av ett fyrtiotal
byar och platser i de allra sydligaste
nejderna av vårt avlånga land.
Publiken fick framför allt ta del av
gamla och genuina miljöer som fortfarande
finns kvar men som försvinner
alltmer. I byarna har kyrkorna utgjort
centrala punkter och typexempel på
sådana ännu bevarade miljöer. Filmen
är producerad av Leif Lundberg
som till yrket arbetat som skolvaktmästare,
men som filmat i trakterna
som hobby under många år. Ungefär
femtio filmer har här klippts ner och
satts ihop till en enda film på cirka en
timme.
Göran Sigfridsson, styrelseledamot i
Föreningen Hembygden, berättade att
trivselaftonen är en gammal tradition
som hållit på i långt mer än tjugo år.
– Från början var det bild- och filmvisning,
berättade han. Vi hade en del
filmer som spelades in av Knut Sjöström
på 60-talet, men som vi nu har
lämnat ifrån oss.
För några år sedan började Föreningen
Hembygden samarbeta med
Hullaryds samhällsförening om arrangemanget.
Orsaken är att det var svårt
att samla tillräckligt med folk i båda
föreningarna, samtidigt som man har
mycket gemensamt.
Kvällens uppslutning var emellertid
tillfredsställande.
– Ikväll är det lite extra mycket. Cittragänget
är ju ett dragplåster, konstaterade
Göran Sigfridsson nöjt.
Fredrik Brehmer
Utflykt på film. Besökarna på Föreningen
Hembygdens och Hullaryds
samhällsförenings trivselafton fick
följa med på en natur- och kulturhistorisk
rundresa mellan byarna på
Söderslätt i Skåne.
Bild: Fredrik Brehmer

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Bin är ingen bisyssla
för Albert Eckerbom
TUBBARP Albert Eckerbom, som
bor i Tubbarp – en kilometer från
Lommaryds kyrka – tillsammans
med hustrun Sara och döttrarna
Majken 7 år och Ellika 5 år, har
sedan 2000 drivit Eckerboms Violinateljé.
Verksamheten har sedan
2004 bedrivits på plats i Tubbarp
och bestått av tillverkning och reparation
av violiner och andra stråkinstrument.
Kunderna har kommit
från hela södra Sverige.
För några år sedan hände dock något
som fick Albert Eckerbom att helt
byta bana. Något som många drömmer
om, men få vågar sig på. Biodling
hade funnits i Alberts tankar en
längre tid och när en kompis hörde
av sig och undrade om Albert ville
överta hans biodlingsutrustning, började
funderingarna på biodling att
anta fastare former. 2008 inhandlades
de första bisamhällena.
Utbildning i Dalarna
Sedan hände saker slag i slag. 2009
började Albert Eckerbom en tvåårig
yrkesutbildning i biodling. Utbildningen
gavs i Garpenberg, Dalarna,
men kunde till stor del läsas på distans.
Utbildningen avslutades sista
veckan i november och Albert kan
nu uppvisa gesällbrev i biodling.
Under utbildningens gång har antalet
bisamhällen mångdubblats och
är nu uppe i 40. Uppmärksamma
Lommarydsbor har kunnat se nya
bisamhällen utplacerade på olika
platser i grannskapet. Målsättningen
är att antalet samhällen skall fortsätta
att växa och landa på åtminstone
200. Ett bra honungsår kan 200 samhällen
ge åtta ton honung. Albert
7
Eckerboms honungsproduktion är
ekologisk och KRAV-ansluten, vilket
bl.a innebär att särskilda regler för
hanteringen av bina och speciella
miljöhänsyn måste iakttas. Exempelvis
får läkemedel inte användas i biodlingen
och socker som tillsätts
måste vara KRAV-godkänt.
Flitiga bin
I ett enda samhälle övervintrar
10 000 bin och under högsommaren
kan antalet bin i ett samhälle vara så
många som 80 000. Dock har ett bi
under högsäsongen bara en livslängd
på tre till fyra veckor – det kostar på
att vara ett flitigt bi. Detta kompenseras
dock av att drottningen i ett
samhälle kan lägga 2 000 ägg per
dag. Dessa kläcks efter tre veckor om
det är fråga om arbetsbin.
”Nyproduktio-nen” av bin är således
imponerande.
Eftersom ett bi kan flyga så långt
som två kilometer, är det många
Lommarydsbor som kan få glädje av
Albert Eckerboms bin i sin trädgård
till våren!
Margareta Ljunggren
Vinter hos bina.
Den här bilden är
inte riktigt överensstämmande
med
verkligheten för en
biodlare, eftersom
bin inte behöver
någon tillsyn på
vintern. Lommarydsbladet
tackar
Albert Eckerbom
för att han ändå
ställde upp för
fotografering i 12gradig
kyla!

8 nyheter
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Mycket nytt i färsk
stierngranatbok
STJÄRNEBORG En ny, omarbetad
upplaga av boken om Malte
Liewen Stierngranat utkom i början
av sommaren. Den bjuder på
tjugo procent nytt material och ett
femtiotal bilder som tidigare varit
opublicerade. Författare är Göran
Engström som lagt ner runt 200
ideella arbetstimmar på boken.
Den första upplagan av boken
”Malte Liewen Stierngranat – mannen
som gjorde vad som föll honom
in” gavs ut 2000. Nu, likväl
som då, går alla intäkter från bokförsäljningen
direkt in i Föreningen
Stierngranats museers verksamhet
som framför allt innefattar driften
av det museum som Stierngranat
själv inrättade.
– I år är det femtio år sedan ingenjören
dog, säger Göran Engström.
Så därför tänkte jag att vi
skulle göra en uppdatering. Men
det kom fram så mycket ny information
att jag fick skriva om nästan
allting.
Berättade för syskonbarnen
Till det mest uppseendeväckande
av tidigare opublicerade uppgifter i
den nya utgåvan hör att Stierngranat
hade en utomäktenskaplig dotter,
Barbro. Mor till barnet var
Astrid Gustafsson, en husa som
ingenjören blev häftigt förälskad i
och som ledde till skilsmässa mellan
Malte och hans fru Marie Dahlman.
– Jag fick höra att dottern för ett
par år sedan berättat detta för sina
syskonbarn, berättar Göran. Men
jag tog inte kontakt med henne
först, för jag var rädd att hon kanske
var bitter.
Så småningom ringde han i alla
Digert arbete. Göran Engström har lagt ner många ideella arbetstimmar på att sammanställa
den nya utgåvan av boken om Malte Liewen Stierngranat. Här ses Göran tillsammans med
ingenjören.
fall upp. Barbro är idag 81 år, bor i
Stockholm och visade sig vara en
förtjusande och trevlig dam, inte
det minsta bitter som Göran hade
befarat. Göran fick bland annat
bilder på hennes mor, varav en
finns tryckt i den nya boken.
Malte Liewen Stierngranat var
kammarjunkarsonen från Nobynäs
som i sin ungdom for till Amerika
för att skaffa sig en förmögen hustru.
Mannen som efter återkomsten
till Sverige gjorde sig känd för sitt
bestämda och övertygande sätt och
som nästan alltid fick sin vilja igenom.
Som lät uppföra ett slott, en
gravpyramid och en järnvägsstation
i närheten av sitt forna föräldrahem.
Och som lämnat betydande
spår efter sig i fråga om konst och
arkitektur på flera orter, bland annat
i Aneby, Gränna och Ängelholm.
Osanna historier
Berättelserna om Malte är många.
Mycket av det är sant, till exempel
att han drog i nödbromsen för att
få tåget att stanna i Stjärneborg.
Men det finns också skrönor, till
exempel att han lät installera telefon
i pyramiden på ålderns höst.
Malte ansökte visserligen om telefon,
men det gick Televerket inte
med på.
– Det var två saker han aldrig fick
igenom, berättar Göran. Det ena
inträffade när han lät sätta upp statyn
Löparna vid Gyllene Uttern
utanför Gränna. Ryttmästare Gyllensvaan
som ägde marken fick till
sin häpnad se att Löparna sprang
mot Gränna. Han hade tänkt att de
skulle springa mot Gyllene Uttern.
”Om du inte vänder på konstverket
så kommer det aldrig upp på
denna plats”, sa ryttmästaren och
Malte tvingades vända statyn.
– Det andra var att han ville ha
telefon i pyramiden. Kungliga Telegrafverket
tyckte att det lät så helskotta
dumt så de tog inte ens upp
ärendet.
En annan nyhet är en koffert som
tillhörde Malte, och som sedan en-

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
dast något år tillbaka förvaras i museet.
– Förra året kom en kvinna med
den, säger Göran. Hur kom den
fram nu? kan man ju fråga sig. Men
det var så att Malte bodde på sjukhem
en tid och en av systrarna där
fick överta kofferten. Och systrarna
hade sitt sommarviste i Gränna.
Tvingades måla över
I samlingssalen inne i museibyggnaden
i Stjärneborg fick konstnären
Aram Norrman, bror till den kände
tranåskonstnären Herman Norrman,
i uppdrag av Malte att utföra
fem väggmålningar med olika sagomotiv.
Idag finns bara en av målningarna
kvar, föreställande Sankt
Göran och draken, på den främre
väggen i rummet. I stark belysning
kan man emellertid skönja de övriga
fyra målningarna som sedan
länge är övermålade.
– Orsaken var att Malte inte var
nöjd. Men det var ju synd om
konstnären som fick måla över allt
själv, säger Göran och skrattar.
Liksom mycket annat av den
konst och de byggnadsverk som
Malte tog initiativet till var det hans
hustru Marie som fick betala. Malte
var en man som gärna tilldrog sig
förmögna kvinnor, vilket förstås
satte äktenskapet på hårda prov så
länge det varade.
Goda vänner
Redan tidigt upplät Malte mark
invid slottet till Jacoba van Spreekens
som lät uppföra Hollandhus.
Färskt tillskott. Ett
nytillkommet föremål i
museet är en koffert
som Malte bar med sig
på sina resor. Dekalerna
vittnar om några av
de hotell som han
övernattat på.
Hon var relativt gammal och skröplig
och bars alltid i stolar.
– Marie och Jacoba var faktiskt
oerhört goda vänner, berättar Göran.
Det berodde på att de aldrig
lärde sig svenska utan pratade engelska.
Även när Marie och Malte
trätte som allra mest på slottet förekom
det aldrig några anklagelser
mot Jacoba.
Enligt Göran är det tack vare Sölve
Carlsson, en annan av eldsjälarna
i Föreningen Stierngranats museer,
som det blev en bok. Som
mångårig lokalreporter och sedermera
kulturredaktör på Smålands-
Tidningen har Göran stor vana av
att skriva. Men Sölve och hans fru
Hjördis är en oerhörd källa till kunskap
om Stierngranat och har varit
till stor hjälp för Göran.
– Jag har inte räknat tiden, men
runt 200 timmar är det säkert, svarar
Göran på frågan om hur mycket
arbete han har lagt ner på boken.
Sprida kunskap
– Arbetet är helt ideellt. Pengarna
går till föreningen för att driva anläggningen.
Vi har tryckt 500 exemplar
av boken och sålt 200 under
sommaren. Det är väldigt bra. Vi
hoppas att det blir lite till jul också.
Göran ser ett viktigt uppdrag i att
sprida allmänbildning genom boken,
då dagens yngre generation
inte känner till Malte. Boken finns
att köpa på biblioteket och på turistbyrån
i Aneby samt hos en del
bokhandlare. Glädjande nog för
föreningen har till och med grann-
9
kommunen Eksjö köpt ett antal
exemplar att ge bort som representationsgåvor.
Under året har Stjärneborg också
blivit uppmärksammat i boken
”Sveriges 100 märkligaste sevärdheter”
av Fredrik Kullberg. Det kan
ha bidragit en del till att föreningen
den gångna säsongen har haft gott
om besökare att ta emot. För att
underlätta för sig själva har guiderna
sammanställt ett bildspel som
besökarna kan se vid ankomsten till
Stjärneborg. En nyhet är att föreningen
från och med i år ansvarar
för guidningen inte bara i museerna
utan även i pyramiden. Svenska
kyrkan är emellertid fortfarande
huvudman för pyramiden.
– Många besökare frågar ”hur kan
man gå in i en privat gravkammare?”,
säger Göran. Men det var ju
Maltes vilja.
Ännu hopp om film
Fortfarande lever förhoppningarna
om att ett filmbolag i Göteborg
ska producera en dramadokumentär
om Malte Liewen Stierngranat.
Men på grund av den ekonomiska
krisen har bolaget valt att avvakta
med det och prioriterat andra projekt.
En sådan film skulle självklart
betyda mycket för orten och för
Aneby kommun.
– Det skulle vara bingo! säger Göran
och tillägger att det finns ett
färdigt manus som Smålands Musik
och Teater i Jönköping beställde för
en uppsättning av en pjäs. Men
även det projektet har gått i stå på
grund av att projektledaren fick
andra uppgifter.
De människor som minns Malte
Liewen Stierngranat och som har
träffat honom hör idag till den äldre
generationen.
– De minns honom som en gammal
farbror med pengapung som
han tog slantar ur och delade ut till
barnen, avslutar Göran.
Text och bild
Fredrik Brehmer

10 reportage
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Ett vikingaskepp växer fram
– När båten är klar fyller vi den med vatten. Om den läcker ställer
vi den som blomlåda på torget, skämtar Bernd Reuber.
Bernd är en av flera skeppsbyggare i Germundstorp några kilometer
öster om Aneby. Till vardags arbetar han som kommunal
trädgårdsmästare i tätorten, därav skämtet om blomlåda. Vi möter
honom och de andra skeppsbyggarna i ett skjul på gården
hemma hos Ulf Lundberg, där ett riktigt vikingaskepp håller på
att växa fram.
Ett tryggt sprakande hörs från kaminen
i ena hörnet av skjulet. Doften av
brinnande ved blandas med doften av
tjära, linolja och skeppsvirke. Längs
med ena långsidan står stommen till
det blivande skeppet. Handverktyg
samsas med elverktyg och till sin hjälp
denna onsdagskväll har Ulf och Bernd
ungdomarna Katrin Olsson, Magdalena
Andersson, Nikitha Ström, Erik
Jonsson och Martin Svensson. Vid
kaminen står Jenny Karlsson och värmer
korv till hungriga skeppsbyggare.
– Den är nio meter lång och två och
fyrtio bred, berättar Ulf om båten.
Det var Kalle ”i Brinka” i Frinnaryd
som fick idén när Kyrkans ungdom
var på en resa till västkusten. Då kom
Kalle på att det skulle vara häftigt med
ett vikingaskepp i Svartån.
Skriver dagbok
Bygget är ett privat initiativ, men
projektet sker i Kyrkans ungdoms regi
och man samarbetar även med båtbyggarlinjen
på Stensunds folkhögskola i
Trosa.
– Vi har en dagbok där allt skrivs
upp. Där kommer det att stå att du
var här, säger Ulf till undertecknad.
Allt som allt står 55 olika personer
med namn där, personer som på olika
sätt är involverade i byggandet, däribland
flera ungdomar från Lommaryds
socken. Någon speciell tidsplan
för byggandet finns inte. Från idé till
nu har det gått ett och halvt år. Under
den gångna sommaren började man
bygga. Hittills har man gjort spanten
färdig och håller just nu på att fästa
plankorna till det tredje bordet. Ett
segel har man sytt av ett gammalt militärtält.
– Båtbyggare blir aldrig stela. De
måste krångla så mycket, säger Ulf och
kilar smidigt in och ut mellan spanten
medan intervjun fortgår.
Skeppet tätas med tjära och fårull.
Till vänster: Skeppsbyggare blir lätt hungriga. Katrin Olsson, Magdalena Andersson, Nikitha Ström och
Jenny Karlsson ser till att hålla korven varm. I mitten: Ulf Lundberg diskuterar ett moment med Magdalena
Andersson och Nikitha Ström. Till höger: Nikitha Ström (överst) och Magdalena Andersson hjälper till
att sätta en av bordplankorna i fören på plats.
Bernd förklarar att det är svårt att få
båtar täta. Och här är de alla lekmän.
utan tidigare erfarenhet av båtbyggeri.
Någon speciell förlaga använder de sig
inte heller av.
– Det enda vi har är spantritningar,
säger Ulf. Sedan sitter det i huvudet
resten.
Mycket hantverk
– Man kan bygga båt på olika sätt,
inflikar Bernd. Det här sättet att bygga
på är lite gammaldags, men verktygen
är moderna.
Borden till skeppet är 15 millimeters
furu, varje bordplanka är 28 centimeter
bred. Roddarpikarna görs av gran,
liksom masten. Totalt kommer det att
gå åt 1900 nitar för att hålla ihop
skeppet. Hittills har 180 nitar använts
och 35 liter rå linolja.
– Det är det som är så himla gott, att
det är så mycket hantverk, säger Ulf
och myser. Det är inte farligt att påstå
att hon kommer att bära tre ton med
sin egen vikt.
Nog är idén om torgutsmyckning
intressant. Men visst vore det en betydligt
mer häftig syn att få se ett vikingaskepp
hissa segel i Svartån om
något år, precis som Kalle ”i Brinka”
tänkt sig.
Vilket som än sker lovar vi att återkomma.
Text och bild
Fredrik Brehmer

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Ovan. Vikingaskeppet är
nio meter långt och närmare
två och en halv meter
brett.
Mellanraden. Till vänster:
Ulf Lundberg tjärar ett av
borden till skrovet. I mitten:
Erik Jonsson och Katrin
Olsson hjälps åt. Till höger:
Bernd Reuber yxar till kanten
på en av bordplankorna.
Nedre raden. Till vänster:
En särskild skeppsbyggartving.
I mitten: Ulf Lundberg
instruerar Nikitha Ström
och Magdalena Andersson.
Till höger i samma bild
Martin Svensson. Till höger:
Ulf Lundberg kardar ull
som används som tätning.
11

eportage
12 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Singapore – ett
annorlunda land
Skyndar ut ur mitt varma lilla rum, som inte är större än ett normalt
badrum hemma, och går med raska steg mot busshållplatsen.
Jag ska egentligen inte åka buss mer än ett par minuter men
det är nödvändigt ändå, att promenera i värmen här är nästintill
olidligt. Väl framme i skolan slås jag som vanligt av hur varmt det
är. Jag köper en kopp kaffe för 2 kr och skyndar mot föreläsningssalen.
Väl framme slår kylan emot mig när jag öppnar dörren,
luftkonditioneringen går på högvarv precis som vanligt. Det är
dags för ännu en dag i skolan på andra sidan jorden.
Jag heter Petra Persson och vanliga
fall läser jag till civilingenjör i Industriell
Ekonomi vid Linköpings Universitet.
För ungefär ett och ett halvt år
sedan så började jag fundera på om
jag skulle söka till ett utlandsår på ett
av de universitet som Linköpings universitet
har samarbete med.
Det finns platser runt om i hela
världen men jag fastnade för Asien
och Singapore. Dels för att jag aldrig
varit i Asien men också för att jag
tror att det är nyttigt för mig som
blivande civilingenjör att uppleva
kulturen här. De flesta större företagen
har kontor här och dessutom så
tar Asien över mer och mer vad det
gäller framförallt teknik.
Vid jul förra året fick jag veta att jag
fått en plats på National University of
Singapore (NUS) under läsåret
2010/2011. Våren kantades sedan av
förberedelser inför det kommande
äventyret: kurser skulle väljas, boende
ordnas och flygbiljetter bokas. Den
30 juli bar det sedan äntligen iväg på
en 15 timmar lång flygresa till andra
sidan jorden.
Hemkänsla
Nu har redan tre månader flugit
förbi och jag börjar känna mig hem-
Från ön Tioman i Malaysia, jag sitter till höger och tjejen bredvid är en kamrat från Linköping.
ma i min nya stad och vardagen har
infunnit sig även här. Jag har hunnit
se Indonesien, Thailand och Malaysia
hittills och över jullovet får jag besök
hemifrån och då reser vi till Vietnam,
Thailand och åker även ett par dagar
till Malaysia.
Singapore är verkligen ett perfekt
ställe att vara stationerad på när det
gäller resmöjligheter i Asien och jag
har fortfarande många resmål kvar på
min lista som jag vill hinna med innan
hemresan i maj nästa år.
Utöver alla resor så är skolarbete
självklart en stor del av vardagen och
jag har ofta fullt upp med laborationsrapporter
som ska lämnas in och
uppgifter som skall göras. Skolan är
tuff och utmanande vilket jag tycker
är väldigt kul även om studiemotivationen
kanske inte är på topp varje
dag då det finns så mycket annat att
uppleva.
Annorlunda skola
Skolsystemet här skiljer sig en hel
del från det jag är van vid från Sverige
och Linköping. Asiaterna studerar
galet mycket! Även om de kanske inte
är så effektiva alla gånger, på biblioteket
sitter det mer än sällan folk och
sover istället för att få saker gjorda.
Jag upplever att kvantitet kommer
före kvalitet när det gäller just studier
här. Singapore tillämpar även viktade
betyg vilket innebär att det inte finns
några betygsgränser initialt utan att
de avgörs på hur resultaten fördelas i
klassen.
På föreläsningarna hemma så anses
det ohyfsat om man pratar eller ens
viskar, här i Asien så är det snarare
konstigt om folk inte pratar. Under
de första veckorna tyckte jag att detta
var lite märkligt och väldigt jobbigt
men nu är jag van och det händer till
och med att jag pratar ibland (ve och
fasa!).

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Trots att skillnaderna är många vad
det gäller skolan och att jag stött på
en del kulturkrockar så tycker jag att
jag har det bra som student här på
NUS. Skillnaderna är ju en av anledningarna
till att jag har åkt iväg hemifrån
och kulturkrockar är ju till för
att upplevas tycker jag. Om inte annat
så lär jag mig att uppskatta systemet
som vi tillämpar i Sverige på ett
annat sätt.
Billig mat
Prisnivån här på andra sidan jorden
är något lägre än hemma kan man
säga. Jag lagar aldrig någon mat utan
köper lunch och mellanmål varje dag.
En lunch på skolan kostar mellan 10
och 18 kronor och vill man ha ett
glas färskpressad juice så kostar det
runt 7 kr. En meny på McDonalds
kostar runt 25 riksdaler och en bit
papaya till efterrätt går på 2 kronor.
När nudlar och ris står en upp över
öronen så kan man göra ett besök på
vårt kära IKEA och få en tallrik med
köttbullar och potatis för en billig
penning. Ett annat alternativ är att
besöka Svenska kyrkans grillkvällar på
söndagar.
Hittills har jag lärt mig ett antal
saker om Asien, Singapore och asiater
som jag anser är lite spektakulära:
Man äter ris eller nudlar till frukost
(!), lunch och middag.
Man går väldigt långsamt även om
Det pampiga hotellet Marina Bay Sands.
På väg till skolan.
man befinner sig i AC-miljö.
Svart kaffe innebär kaffe med både
mjölk och socker i eftersom alla (som
jag träffat) asiater vill ha det så. Vill
man ha ”vanligt” svart kaffe får man
specifikt be om kaffe UTAN socker
och mjölk.
Flashiga byggnader
Här byggs det inte på längden utan
här byggs det i kubik, ju högre och
flashigare byggnad desto bättre.
I Singapore finns det ett otroligt
13
häftigt hotell som heter Marina Bay
Sands.
Luftfuktigheten är 95 % i Singapore!
Det har definitivt varit det svåraste
att vänja sig vid och jag är inte van
ännu även om det är bättre nu än i
början.
I Singapore får man inte spotta på
gatan, man får inte tugga tuggummi,
man får inte äta eller dricka på tunnelbanan
och man måste korsa gatan
på övergångsställena. Om man bryter
mot något av detta så blir det böter i
tusenkronors-klassen.
Det bästa med Singapore är att
man kan känna sig säker överallt, att
det är rent och städat, att det är
varmt och härligt varje dag, att det är
billigt att leva och att staden har en
härlig puls även om den kan verka
lite steril på ytan. Jag trivs hur bra
som helst och är glad att äventyret
varar i många månader till även om
jag längtar efter familj och vänner
hemma i Sverige med jämna mellanrum.
Sist men inte minst tänkte jag tipsa
om två engelska ord som man måste
kunna om man ska besöka Singapore:
Humidity – luftfuktighet
Prohibited – förbjudet
Petra Persson

14 nyheter
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Avslutning med match
mot föräldrarna
LOMMARYD Stämningen och spelglädjen
är på topp på Norrvalla idrottsplats
när det yngsta juniorlaget
har säsongsavslutning. Denna afton
spelas match mot föräldrarna. Både
barn och föräldrar är rejält taggade
och det är upplagt för kamp. Tävlingsinslaget
är påtagligt, men gemenskapen
och sammanhållningen är om
möjligt ännu större. Det viktigaste är
att ha roligt och att alla får vara med.
– Byte!
Lagledaren Mikael Widell viftar
med flaggan. Energiska barn rusar och
halvflåsiga föräldrar lunkar ut och i
samma ögonblick intar avbytarna i de
båda lagen planen. Spelet fortsätter
utan uppehåll.
Lommaryds IF:s yngsta juniorlag har
avslutning för säsongen en aningen
kylig fredagskväll i början av oktober.
Laget är officiellt ett pojklag, men här
spelar både flickor och pojkar födda
mellan åren 2001 och 2004.
De allra flesta barnen har antingen
sin mamma eller pappa med, eller både
och. Denna kväll är föräldrarnas roll
extra viktig, eftersom det är de som
utgör motståndet på planen. Ännu en
förälder finns på plats, lagledaren Mi-
Klart för uppställning. Lagledarna Thomas Bladh (t.h.) och Mikael
Widell signalerar att det strax är dags för avspark.
kael Widells pappa Lars-Erik som påtagit
sig uppgiften som domare.
Började i februari
– Det är ungefär tjugo stycken som
har tränat flertalet gånger, berättar
Mikael Widell. Vi började inomhus i
Vireda i februari. Det är ingen som
vill spela på grus i den här åldern.
I början av året spelade barnen en
inomhuscup i Flisby med 3–4 matcher.
Fortfarande i den här åldern är
spelet lekbetonat och mest på skoj.
– Det finns en rekommenderad ålder
på tio år för seriesystem, fortsätter
Mikael. Det här laget spelar så kallade
sammandrag med femmannalag och
mindre målburar. Och inga poäng
räknas.
Varje höst spelas Attends Cup. I år
deltog nio lag och vart och ett spelade
således åtta matcher.
– Det gick riktigt, riktigt bra. Barnen
vann de flesta matcherna.
Utöver de matcher som har spelats i
sammandraget och i olika cuper har
tjejerna och killarna tränat två gånger i
veckan under våren och sommaren. I
idrottshallen i Vireda på lördagar och
utomhus på Norrvalla på fredagar.
– Det är mycket uppskattat. Vi har
mycket aktiva föräldrar, betonar Mikael.
De är med och skjutsar och de stannar
kvar under matcherna. De är med
omkring och de har med sig fika. När
vi hade våravslutning grillade vi korv
tillsammans.
Många från Aneby
Lommaryds IF har många aktiva
ungdomar, varav de flesta är bosatta i
Aneby. Totalt har man fyra pojklag
inklusive de två yngsta lagen som
egentligen är mixade lag. Tillsammans
med Aneby SK och Bälaryds IK har
man två flicklag. Till skillnad från en
del andra klubbar har man heller ingen
brist på ledare.
Denna sista kväll för säsongen är det
verkligen upplagt för kamp. Barnen
ska få möta sina föräldrar i en match
på två gånger tjugo minuter. Efter avslutat
spel väntar avtackning och prisutdelning
och pizza.
– Det är roligt att spela fotboll, tycker
John Nilsson. Att köra matcher är
roligast.
Kompisen Erik Malmsten håller
med.
– Det är roligt för man får många
vänner.
Att stämningen och gemenskapen är
på topp både före och under och efter
matchen är inte att ta miste på. Men
också kampviljan.
Barnen ser verkligen till att göra vad
de kan för att sätta sina föräldrar på
plats. Och mammorna och papporna
gör allt för att visa att de fortfarande
hänger med. Det dribblas och passas
Handskakning. Det är viktigt att skaka hand med motståndarna före
matchen. Domaren Lars-Erik Widell övervakar.

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
och skjuts. Ganska många närkamper
och en och annan lättare tackling blir
det också.
Roligt att möta mamma
Till sist står barnen som segrare efter
ett par snabba mål. Svettiga men ändå
pigga vandrar de av planen efter att
domaren Lars-Erik blåst av matchen.
Alice Sundell och Klara Bogren
hade båda sina mammor med i motståndarlaget.
– Det var roligt att spela mot mamma,
tycker Alice som började spela
fotboll i Adelöv för fem år sedan.
Klara håller med. Och tillägger att
hon tycker att hennes mamma spelade
bra.
Att spela tillsammans med killar ser
inte tjejerna som något problem.
Tvärtom.
– Det är bra att det är killar i samma
lag, tycker Alice.
Mycket beröm
Ledarna Mikael Widell och Thomas
Bladh ger både barnen och deras föräldrar
mycket beröm i samband med
prisutdelningen. Föräldrarna för att
de alltid ställer upp för sina barn och
barnen för deras utmärkta insats på
planen under säsongen.
– Ni är så duktiga! Vi har aldrig sett
er spela så bra som nu. Det är fart och
fläkt och vi har riktigt roligt, säger
Thomas Bladh med eftertryck.
Även Lars-Erik Widell som till vardags
är ordförande i Lommaryds IF
ger barnen en stor eloge.
– Vi vill tacka er! Ni ungdomar gör
att vi har en levande förening.
Många fyndade på
syföreningens auktion
HULLARYD Efter ett års planerande,
broderande och bakande har
äntligen årets syföreningsauktion
gått av stapeln i Thelegården i Hullaryd.
Syföreningen som heter Noby
Kyrkliga Syförening har funnits i
över hundra år. Traditionen är
stark, alla vet vad som komma skall
och vad som säljs på denna auktion.
Trots iskallt väder och ett tjockt snötäcke
kunde årets syföreningsauktion
hållas. Ett åttiotal tappra spekulanter
hade slutit upp för att hjälpa oss i
syföreningen att ännu en gång få sälja
alla våra varor till högsta möjliga pris.
Detta gjordes under god gemenskap
Må bästa lag vinna. Kim Gustafsson (i mitten) i närkamp med Titti Golander och Per-Fredrik
Nilsson.
och efter att ha smakat det sedvanliga
syföreningskaffet och fått oss en salvelsefull
predikan av vår kyrkoherde
Ulf Engström.
Uppskattade psalmer
Vår ordförande hälsade alla välkomna
och presenterade sedan Bosse Göransson
en mycket skicklig vissångare
som sedan också kunde ackompanjera
oss vid de psalmer som alla uppskattar
vid adventstiden.
Det fanns flera roliga lotterier med
fina vinster och sedan började den
egentliga auktionen. Ulf Lundberg
håller i klubban och kombinerar detta
med små underfundiga anekdoter
15
Den kanske allra största belöningen
kommer dock efter prisutdelningen.
Då vankas det nämligen pizza på uteplatsen
invid klubbhuset.
Det är riktigt mums efter en tuff
match mot morsor och farsor!
Text och bild
Fredrik Brehmer
som sporrar köplusten än mer. Vi
säljer dukar, små tomtar, hembakt
bröd, ostkakor, sylt, saft, honung,
godis, hemliga paket, julkransar, julgranar
och havrekärvar.
Dessa var på grund av det svåra
skördeläget i Sverige i höstas mycket
svåra att få tag på i år, men femton
stycken kärvar fanns till försäljning.
På två timmar hade alla varorna och
nästan 32.000 kr bytt ägare.
Nu kan Noby Syförening åter skänka
en slant till nödlidande och alla
som varit där gå hem med gott samvete
att i varje fall denna jul gjort en
dubbel god gärning, både bidragit till
en trevlig kväll för oss andra och gett
en slant till behövande.
Välkomna till auktionen nästa år
om ni också vill vara med!
Caroline von Wachenfelt

16 nyheter
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Historisk vandring
i Hullaryd
HULLARYD Riksantikvariets förslag
för årets kulturarvsdag den 12
september hade temat ”Kulturens
vägar”. Föreningen Hembygden i
Lommaryd ordnade då en kulturvandring
i Hullaryd med Ingrid
Persson som kunnig guide.
Ingrid tog oss med på en historisk
vandring genom samhället och berättade
om bebyggelsen och aktiviteterna
som förekommit där. När fri etableringsrätt
infördes 1864 växte det
fram ett handelscentrum i Hullaryd.
Handelsbodar byggdes och det dåvarande
torget förvandlades med jämna
mellanrum till marknadsplats. Företag
etablerades i form av slakteri, garveri,
färgeri m m.
Redan tidigare hade Hullaryd varit
tingsplats för Norra Vedbo Härad.
Tingshuset togs emellertid i bruk
först år 1800 och användes för ting
fram till 1909 då sista tinget hölls i
Hullaryd. Tingshuset har också använts
för Sparbanken Hullaryd som
senare blev Hullaryd–Aneby sparbank.
Den lades ner 1979. Tingshuset
är nu privatbostad.
Viktig byggnad
En annan byggnad med stor betydelse
sedan dess tillkomst är Thelegården
som togs i bruk 1897. Där har
bl.a. post och telefonväxel funnits.
Under tiden mellan 1952 och 1967
fungerade denna byggnad som kommunhus
för dåvarande Hullaryds
kommun. Numera utgör den en utmärkt
och trevlig bygdegård.
Hullaryd har också varit mönstringsplats
för beväringen. Beväringsinrättningen
tillkom 1812 och Norra
Vedbo härads ynglingar skulle mönstra
i Hullaryd. Mönstringen ägde rum
i april och någon månad senare fick
ynglingarna pröva på beväringslivet
på Ränneslätt utanför Eksjö. 1927
hölls den sista mönstringen i Hullaryd.
Sedan första delen av 1600-talet
och fram till 1919 spelade gästgiveriet
i Hullaryd stor roll som skjutsstation
och övernattningsplats för resande. I
gästgivargården har också förrättats
riksdagsmannaval och före tingshusets
tillkomst hölls även ting där.
Historisk mark.
Några av deltagarna
vid den forna
avrättningsplatsen.
Efter vandringen genom Hullaryd
besöktes avrättningsplatsen, som ligger
på en höjd utanför samhället. I
folkmun kallas den galgbacken, men
det har aldrig funnits någon galge
där. Avrättningen av dödsdömda
skedde genom halshuggning. Sista
avrättningen på denna plats ägde rum
1837.
Så till sist ett stort tack till Ingrid
Persson för en utmärkt guidning
samt till Henrik Olsson och Oskar
Målevik som välvilligt visade oss häradshäktet
och tingshuset.
Text och bild
Göran Sigfridsson
Visning av häktet. Ingrid Persson berättar om häktet vid Tingshuset i Hullaryd.

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 BARNSIDAN
17

18 Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Välkommen också till
Kryssets lanthandel
i Ölmstad
Öppet alla dagar 10—19
0390-415 27 070-677 15 27
HULLARYDS
HANDELSTRÄDGÅRD
Tel: 0140:220 08
Julstjärnor Amaryllis
Julgrupper Azaleor
Manuell försäljning av Vaggeryds charkvaror
Extrapriser på prinskorv, julkorv, pastejer.
Julskinkor rimmade, har ej varit frysta.
Olika ostar Allt för julen
Torsdagar ojämn vecka
Handelsträdgården i Hullaryd
Kl 15.00 - 17.00

Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010 sista ordet
En bred verksamhet i Lommaryds IF
När jag fick förfrågan att skriva några
rader om Lommaryds IF, så tänkte
jag att denna möjlighet måste jag
ta. Nästa tanke – vad gör jag av detta,
jag tog mig en funderare.
Jo, jag tänkte; lite dåtid, lite nutid,
lite framtid får det bli. Det kommer
att handla om Lommaryds IF, men
även om personliga upplevelser i föreningen.
När föreningen bildades år 1945
var orsaken att ungdomarna i Lommaryd–Hullaryd
skulle få fritidsaktiviteter,
vad tänkte man på då?
Till den förste ordföranden valdes
kantor Josef Höge. Vad jag har förstått
var Calle Sme (Carl Johansson,
Nordlunda) med från början. Knut
Lax och Karl-Erik ”K-E” Karlsson
också var bland de första medlemmarna.
Även jag själv har faktiskt
varit medlem sedan 1960, alltså femtio
år.
Hoppsan, tiden går väldigt fort. Jag
skriver ner lite om mina upplevelser i
Lommaryds IF, en spännande resa
som jag varit med om.
Jag gjorde min första säsong som
pojklagsspelare 1960 i Lommaryds IF.
Vi vann serien efter finalseger mot
Aneby SK med 2–1. I laget fanns bl.a.
målvakten Bengt Krantz. Jag själv
spelade centerhalv, på mittfältet Evert
Lax.
I anfallet gjorde min lillebror Arne
många mål. Lagledare var temperamentsfulle
Sven Axelsson, lika mycket
på som utanför planen. Nog om
det.
Nutid
Lommaryds IF har alltid haft en bred
verksamhet. En damklubb som är
nästan lika gammal som föreningen.
Bandy, skidor, friidrott, gymnastik
och marknadskommitté finns med.
Idag, som det alltid har varit, är det
fotbollen som dominerar. Vårt seniorlag
i fotboll gick för två sedan upp i
div V, vem minns inte det när raketerna
steg mot himlen och det skålades
i Pommac på Norrvalla.
Efter andra säsongen får i år laget
lämna div V och ta ny sats i sexan.
Det är de spelregler som gäller inom
idrotten. Men jag lovar att alla brinner
för att åter vara ett div V-lag igen.
På ungdomssidan har Lommaryds
IF haft en brev verksamhet. Nu ser vi
att årskullarna minskar i antal, vilket
leder till mer samarbete med grann-
19
klubbarna. Det arbetet är igång och
behöver utvecklas mer.
Vårt huvudmål står fast att alla som
vill spela fotboll ska kunna göra det i
Lommaryds IF eller någon närliggande
förening.
Framtid
Jag är övertygad om att Lommaryds
IF under en lång tid kommer att finnas
med bred verksamhet i denna del
av vår kommun. Detta när jag ser
allas intresse för vår förening och de
duktiga ledarna som tillsammans
med styrelsen borgar för verksamheten
i denna del av kommunen.
Därför har jag med tillförsikt konstaterat
att nu Lasse är du nog inne
på andra halvlek. Så är nog verkligheten,
prästbetyget ljuger inte, enligt de
lärde.
Men samtidigt åker jag med samma
intresse och glädje varje gång till
Norrvalla IP. Titta bara på den artikeln
som finns i denna upplaga med
farfar som domare, sonen lagledare
och två barnbarn som spelar.
Nu har jag kommit igång, men det
får räcka så här. Till Er alla en God
Jul och ett Gott Nytt År!
Lars-Erik Widell
Stående från vänster: Sven Axelsson,
lagledare, Hans Karlström,
Svante Berggren, Lars-Erik Widell,
Arne Widell, Jan Elis Frejd,
Gösta Gultén.
Sittande från vänster; Evert Lax,
Edvard Eklund, Bengt Krantz,
Evert Robertsson, Stig Nykvist.

evenemang
Evenemang Datum Tid Arrangör
Bouleträning
Nya träningstider fr.o.m. 18 december:
Måndagar kl. 17.00, torsdagar kl. 14.00.
Försäljning
Försäljning av hantverk i Lommaryds missionshus.
Sång
Mörlid och Sandwall kommer och sjunger samt gör en
missionsinsats.
Julnattsmässa
Julnattsmässa med Charlotte Ekberg, Johan Spånberger,
Vilokören och Prismakören. Servering av julglögg.
Konsert
Tindra Stjärna. Med Pierre Hagman, Frida Adolfsson,
Marie Eklund, Piano Kerstin Johansson, Abc-kören
Nässjö, dirigent AnnBritt Carlsson.
Knutsdans
Knutsdans vid Thelegården, Hullaryd. Kaffeservering,
varm korv, levande musik och godispåsar från Lions.
Siewert Pettersson spelar.
18–19 dec 10.00–
16.00
20 dec 18.00,
20.00
Lommaryds-Bladet nr 3 – december 2010
Bon Petite Boule Hullaryd
Eksjö krukmakeri
Svenska kyrkan
24 dec 23.00 Svenska kyrkan
9 jan 18.00 Svenska kyrkan
16 jan 18.00 Hullaryds samhällsförening
Årsmöte 4 mars 19.00 Föreningen Hembygden Lommaryd
Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45,
cinna.stenstorp@hotmail.com. Evenemang som anmäls via
hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här.
Ur bygdeboken
Om vägförbättringar och
rationaliserad brevbäring
V
äghållningen var inte av det
lättaste slaget. Det var häst
och träplog som gällde vintertid.
Alla måste hjälpas åt, bönderna,
torparna, drängarna. Ibland fick
de skotta sig genom snödrivor för att
över huvud taget kunna sätta ner plogen.
Sedan fick de ställa sig på där
bak för att trycka ner den. Och under
senare tid när bilen kom in i bilden –
om man körde fast med den, fick
man spänna för hästen som drog loss.
Men det var inte bara oväder som
gjorde att vägen till och från byarna
tog sin rundliga tid att avverka, till
fots eller per cykel eller häst eller bil.
Mellan Sköldseryd och kyrkbyn var
det inte mindre än 18 grindar som
skulle öppnas och stängas.
Från och med början av 1940-talet
förbättrades väghållningen. Då bildades
vägsamfälligheten Lommaryd–
Hulu, en sträcka på 6 mil tur och
retur. Det var kapten Lagerman på
Nystorp som tog initiativ att kalla till
möte med Lantmäteriet så att markägarna
fick var sitt vägstycke, allt efter
gårdens storlek, som de skulle hålla i
gott skick året om.
Den 1 oktober 1967 var det dags
för den stora rationaliseringen och
allt drogs ner till Aneby. Nej inte allt!
Det nya systemet med lantbrevbärare
blev för dem som bodde utanför byn
ett verkligt lyft. Tänk att slippa passa
den korta tid som det var öppet om
man hade postärenden! Och inte heller
behövde man besvära handlarna –
I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum under perioden
9 mars–31 maj.
Reservation för fel och ändringar.
många kom sig inte för att bara gå in
och hämta posten utan att samtidigt
göra några inköp. De som bodde i
byn däremot tyckte att det var en klar
försämring. Den dagliga turen till
posten var förstås av stor social betydelse.
Där träffades man och bytte
tankar och åsikter om väder och vind
och allt som skedde runt omkring – i
Lommaryds socken och ute i världen.
Vad värre var, var att de gamla ortsnamnen
försvann i och med att postnumren
infördes 1968.
Folk som inte känner till saker och
ting så noga tror att hullarydsbor,
liksom andra sockenbor, bor i Aneby.
Ur ”Lommaryds socken i Aneby kommun
–en levande bygd med närhet till historien”
Nästa nummer
utkommer 8 mars.
Manusstopp
18 februari.