Hej och välkommen! (pdf) - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PATiENTEN
i fokus
kvalitet är att
ge patienten tid
– En patient som inte blir sedd, hörd eller bekräftad blir
lätt frustrerad och besviken. När vi talar om kvalitets-
säkring i vården är det viktigt att vi också tänker in
bemötandet, menar Roland Svantesson.
25 års erfarenhet av arbetet som sjukhuspastor
på SU/Östra har givit Roland
Svantesson vyer – både positiva
och negativa. Det har varit en oerhört
snabb utveckling på många
vårdområden, men när det riktigt
nära patientarbetet kommer på tal
rynkar han bekymrat pannan.
– Det märks att man skurit ner på
de personalgrupper som står patienterna
närmast, de som har till uppgift
att se till patienten.
Han talar om vårdpersonal långt
ner i hierarkin och då framför allt om
undersköterskor, som han tycker har
en så viktig roll att fylla i det direkta
patientarbetet. Han ser att de fått en
viss upprättelse på sistone, men det
patientnära arbetet är något som alltid
måste prioriteras, anser han.
– Arbetssituationen för vårdpersonalen
är pressad och allt mer läggs på
dem. Luften i systemet blir mindre
och då kommer patientkontakten
lätt i kläm.
Roland Svantesson menar att de
"Som patient vill man få
bekräftelse när man mår
dåligt precis som när det går
åt rätt håll. Det betyder jättemycket.
Den bekräftelsen
bidrar till en känsla av
trygghet hos patienten, en
trygghet som också betyder
mycket för läkandet."
kortade vårdtiderna gör att patienterna
inte så sällan känner av personalens
pressade arbetssituation. Om
man märker att personalen sliter och
jobbar kan det kännas svårt att be
om att bara få prata lite.
När man som personal är stressad
förlorar man lätt den empatiska förmågan.
Empatin är en mycket viktig
ingrediens i vården och rehabiliteringen.
– Som patient vill man få bekräftelse
när man mår dåligt precis som
när det går åt rätt håll. Det betyder
jättemycket. Den bekräftelsen bidrar
till en känsla av trygghet hos patienten,
en trygghet som också betyder
mycket för läkandet, säger Roland
Svantesson.
Han ser patientbemötandet som
något vården ständigt måste återerövra.
Bristerna kan avläsas i sjukvårdens
patientenkäter och av antalet
anmälningar av sjukvården som ofta
berör just brister i bemötandet.
bilder: björn larsson rosvall
– Sådant ska inte behöva förekomma
i vården. När patienten uppfattar
en läkare eller sköterska som
bra handlar det ofta om en någon
som tar sig tid, någon som kommer
tillbaka och frågar hur det är och hur
man mår. Ett sådant förhållningssätt
betyder nog mer än vad vi kanske
tror, patienten blir mindre otrygg,
mår bättre, tillfrisknar fortare och rehabiliteringen
fungerar bättre. Det
tror jag är en god investering.
göran samuelsson
sumagasinet 1/2008
"Bäst i klassen" kan man kalla avdelning 70 på SU/Sahlgrenska som
fick höga poäng i slutenvårdsdelen av patientenkäten i höstas.
– Arbetsmiljön är bra och vi i personalen trivs bra tillsammans. Det smittar av sig på
patienterna och ger resultat på omvårdnaden, säger personalen på avdelning 70.
Till avdelning 70 kan patienten
ringa klockan två på natten
– Jag trivs med avdelningen – det är
fruktansvärt bra folk som arbetar här.
Det märks att de gillar sitt jobb. Det
enda jag inte är så glad i är maten, man
mår illa när man känner matoset.
Det har väl med cellgifterna att göra,
säger Ulf Axenfalk, 35 år, som genomgår
sista omgången av fem cellgiftsbehandlingar
mot testikelcancer.
Avdelning 70, som tillsammans
med avdelning 239 på SU/Mölndal,
fick de högsta betygen i patientenkäten,
är en onkologiavdelning. Sjukdomar
som behandlas är urologiska
tumörer, tumörer i bindväven och
lymfan samt hudcancer. Avdelningen
har tolv vårdplatser
– Personalen, som arbetar här, är
trygg i sin arbetssituation och det
märker patienterna, säger teamchef
och överläkare Ulrika Stierner och
fortsätter.
– Arbetslaget på avdelningen kan
verkligen sitt jobb.
De flesta har jobbat på avdelningen
under många år. Alla sjuksköterskor
har inte de 40 specialinriktade
högskolepoängen i onkologi,
men det är inget krav. Verksamheten
anordnar fempoängskurser, som vidareutbildning.
Vårdavdelningen har
också utbildade handledare, som ska
stärka kollegorna i deras profession.
sumagasinet 1/2008
– Patientgruppen är både jobbig
och stimulerande. Ska man orka
jobba här en längre tid måste man
lära sig lämna arbetet bakom sig när
man hänger upp arbetskläderna för
dagen. Annars blir det tungt, säger
Totte Johansson.
Ulrika Stierner
och Totte
Johansson
Någon statistik över hur många
som avlider på vårdenheten finns
inte, men många tar sig ofta ur sin
cancersjukdom efter tung cellgifts-
behandling.
– Vi är långt ifrån dödens väntrum
här. Majoriteten av patienterna
får behandling i botande syfte, säger
Ulrika Stierner
En viktig sak är att avdelningen
kontaktar patienterna och frågar hur
de mår när de är hemma mellan cellgiftsbehandlingarna.
Patienterna kan
också ringa direkt till avdelningen 24
timmar om dygnet. Det finns alltid en
sjuksköterska som svarar i telefonen.
– Vi uppmanar patienterna att
ringa hit – även om det är klockan
två på natten, säger Totte Johansson,
och tillägger:
– Men vi får inte slå oss till ro
med att patienterna är så nöjda. Det
är ingen som gör det här, utan de
flesta av oss funderar på vad man kan
förbättra.
göran samuelsson
PATiENTEN
i fokus
bilder: björn larsson rosvall
– Nästa steg är
att bli ännu
bättre på att tillmötesgåpatienterna
med skräddarsydda
tider,
säger Totte
Johansson, något
som uppskattas
av patienten
Ulf Axenfalk.
7