Årsskrift 2012 - Byskeälvens Fiskevårdsområde

Årsskrift
2012
Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen
Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen
Bild från Jan Marklunds arkiv
Bild från Jan Marklunds arkiv
2012
www.byskealven.se

En årsskrift för 2012
Byskeälvens fiskevårdsområde, Västerbottensdelen
För sitt tjugotredje verksamhetsår lämnar här Byskeälvens
fiskevårdsområde. Västerbottensdelen, en skriftlig redogörelse för sin
verksamhet. Denna omfattar fisket (fiskestatistik) och fiskuppgång. Vidare
redovisas också uppgifter om fiskekortsförsäljning.
Styrelsens sammansättning.
Av vad som framgår av stadgarna skall styrelsen för Byskeälvens fiskevårdsområde,
Västerbottensdelen, bestå av ordförande samt åtta ledamöter. Dessa bör enligt
stadgarna vara representerade enligt följande: Tre ledamöter från övre delen av älven
(uppströms Fällfors), tre från nedre delen av älven (nedströms Fällfors) samt en
ledamot vardera från Sveaskog och SCA.
Styrelsen har under det gångna året haft följande sammansättning:
Ordinarie Suppleanter
Lars-Erik Larsson Kåtaselet David Bakteman Byske
Lennart Ekenstedt Blankselet Peder Karlsson Byske
Gunnar Öström Fällfors Berndt Johansson Fällfors
Walter Lundmark Fällfors Ture Hedman Byske
Patrik Nilsson Hej Leif Boström Myrheden
Tommy Olsson Skogfors Pär Lundqvist Stensjön
Ulf Andersson Byske Anna Norman Byske
Eva Jörgensen Sveaskog Martin Åkerlund Sveaskog
Olle Lindqvist SCA Ola Holmgren SCA
OBS. Platsen som står efter styrelseledamöternas namn är det område respektive
ledamot sägs representera.
Ordförande: Tommy Olsson
Kassör: Ulf Andersson
Sekreterare: Ulf Andersson
Arbetsutskott: Tommy Olsson, Ulf Andersson och Peder Karlsson
Valberedning: Magnus Marklund Byske, Sören Vestin Hej och
Per-Anton Hedenström Selet som sammankallande.
1

Verksamhetsåret 1 januari – 31 december 2012
Möten
Styrelsen har under 2012 haft fyra protokollförda möten förutom det konstituerande
möte som hölls i samband med årsmötet.
Anställda
Föreningen har under säsongen 2012 haft Tomas Johansson inhyrd.
Arbetet har framförallt bestått av röjning längs vandringsleder, älvstranden och
rastplatser, underhåll av rastkojor, vindskydd och toaletter, hålla rent och snyggt efter
älven och hjälpt till med inhämtning av fångstrapporter.
Fiskesäsongen allmänt
Säsongen 2012 lägger vi bakom oss som en bra säsong vad gäller fångster på både lax
och öring.
Fångsterna av lax är det näst högst uppmätta sedan 1981, det är bara år 1996 som det
rapporterades in mer lax.
Det fanns mycket och stor fet lax i älven i början av säsongen, vattenföringen var
också hög under den perioden.
En bidragande orsak till den höga inrapporteringen kan vara att vi denna säsong
införde en rapporteringsskyldighet för fångad lax och öring inom 24 timmar.
En annan bidragande orsak till att försäsongen och hela säsongen totalt sett blev bättre
än vi kunde tro, beror kanske också på att allt det lobbyarbete mot myndigheter och
beslutsfattare, från Byskeälvens fiskevårdsområde och andra organisationer äntligen
har börjat ge resultat.
Det känns som att myndigheter och beslutsfattare nu lyssnar på oss fiskerättsägare och
sportfiskare på ett annat sätt än man tidigare gjort. Ett viktigt beslut för oss var beslutet
att yrkes och husbehovsfiskarna inte fick lägga ut sina fångsthus förrän den 19 juni och
att den totala fångstkvoten i havet har blivit neddragen.
Beslutet om försommarförbudet i havet bidrog nog väldigt mycket till det höga antalet
stora feta laxar som vi hade i älven i början av säsongen. Nu hoppas, tror och tycker vi
oss även se att denna trend kommer att hålla i sig och fortsätta kommande år.
Även detta år slog vi rekord i antalet inrapporterade öringar, det blev det mesta antalet
inrapporterade sedan 1996. Det är fjärde året i rad vi slår fångstrekord. Andelen stora
fiskar verkar öka i antal, vilket är glädjande och viktigt för att beståndet skall fortsätta
att öka. Regeln i havet om att nät under vissa perioder av året inte får läggas grundare
än 3 meter och vår ökade bevakning i havet (läs mer under rubriken, fiskebevakning)
kan vara en bidragande orsak till att öringen ökar, eftersom den rör sig mer i
närområdet.
Snittvikten på lax var 2012, 6,72 kilo, en minskning med 0,42 kilo mot föregående år.
Medelvärdet på åren 1981-2012 är 4,96 kilo.
Snittvikten på öring var 2012 2,11 kilo, en ökning med 0,31 kilo mot föregående år.
Medelvärdet på åren 1996-2012 är 1,53 kilo.
Antalet uppvandrande fiskar i fisktrapporna i Fällfors ökade mycket jämfört mot
föregående år, se statistik på uppvandringen i Fällfors på sidan 19.
2

2012 var femte året i rad vi tillsammans med Kågeälvens FVO och tidningen Allt om
Flugfiske löste in fisket av 4 laxryssjor i vårt närområde, genom avtal med
yrkesfiskaren Gunnar Brännström.
Största laxen 2012 fångades av Karl-Henrik Bäckström, den var 124 centimeter lång
och den återutsattes.
En annan stor och fin lax fångades den 13 juni av Stefan Andersson och vägde 15 kilo,
se bild nedan.
Största öringen 2012 fångades av Mikael Johansen och var 103 centimeter lång och
den återutsattes.
Micke Andersson fångade den 7 juni en öring på 92 centimeter som återutsattes, se
bild på sidan 4.
Antalet spöfångade laxar och havsöringar redovisas på sidorna 11 - 13.
Försäljningen av fiskekort återfinns på sidorna 14-19.
Stefan Andersson lax 15 kilo
3

Micke Andersson öring 92 centimeter
Fiskevård
Den fiskevård som bedrivits under året har varit återintroduktion av flodpärlmussla i
Sälgträskbäcken se sidorna 6 – 10, och utplantering av fisk i utplanteringssjöarna.
Byskeälvens fiskevårdsområde har också 2012 lagt stora pengar på inlösen av fasta
redskap i havet.
Utsättningssjöarna
Utplantering av fisk har som tidigare år skett i sjöarna Blanktjärn, Västra och Östra
Skäljetjärnarna, Blankträsket, Abborrtjärn och i Västre tjärn i Fällfors.
Fiskebevakning
Den årliga träffen för fiskebevakarna har hållits i sedvanlig ordning.
En anmälan för Brott mot fiskelagen (1993:787) § 37, fiskat utan fiskekort, är
inlämnad till Polisen.
Det var en person som fiskade utan fiskekort i älven och dessutom under förbudstiden.
Byskeälvens fiskevårdsområde har i ett samarbete med, Fritidskontoret Skellefteå
kommun, Länsstyrelsen Västerbottens län, Polisen och Kustbevakningen bevakat havet
under 2012. Bevakningen har utförts med vår nya båt som vi köpte in 2012, se bild på
sidan 5.
Under perioden 19 maj – 24 oktober har vi kört 25 bevakningsturer.
4

Det är gjort 4 beslag av omärkta redskap, på dessa är det gjort polisanmälan och näten
är inlämnade till Polisen. Ett av beslagen bestod av nät i dåligt skick som legat ute
länge i vattnet. Det var såväl levande som rutten fisk i näten, se bild på sidan 6.
Att få bort sådana nät känns viktigt och nödvändigt.
En del diskussioner och åsikter har varit kring vår bevakning, både i Norran och när vi
träffat människor i båt eller på land. Men det känns som att det finns en förståelse hos
dom flesta fritidsfiskarna för vad vi gör.
En viktig del i bevakningen är att upplysa om vilka reglera som gäller.
Det syns tydligt att ju längre säsongen gick desto mer så låg nät rätt och var bra
märkta, vilket är mycket positivt.
Fiskebevakare i havet, Ulf Andersson, Andreas Andersson och Thomas Johansson.
Vår båt, Sandström 5.60 Classic
5

Rutten fisk i beslagtaget nät
Återintroduktion av flodpärlmussla i Sälgträskbäcken, Byske älv
Årsrapport 2012
Bakgrund
Skellefteå kommun, fritidskontoret, har tillsammans med Byskeälvens fiskevårdsområde under
perioden 2005-2007 inventerat samt åtgärdat ett antal vandringshinder inom Byskeälvens
biflöden. Inför 2008 utarbetades ett projekt gemensamt av Skellefteå kommun,
fiskevårdsområdet, SCA, Sveaskog och Länsstyrelsen. Projektet var en fortsättning på tidigare
arbeten och syftade till att förbättra Byskeälvens biflöden för att gynna öring, lax och
flodpärlmussla. Inom projektet skulle flodpärlmussla återintroduceras i Sälgträskbäcken.
Sälgträskbäcken har tidigare hållit ett bestånd av flodpärlmussla. Flera inventeringar har gjorts
och det har konstaterats att flodpärlmussla inte fanns kvar i bäcken. Orsaken till försvinnandet är
oklart. Bäcken har dock idag goda förutsättningar för flodpärlmussla. Elfisken har visade på
höga tätheter av både öring och lax. Ett antal mindre biotopvårdsåtgärder har utförts i bäcken och
lämpliga mussellokaler finns på flertal platser.
Mål
Sälgträskbäcken ska efter återintroduktionen besitta ett bestånd med könsmogna musslor som
möjliggör reproduktion i den grad att populationen långsiktigt överlever i bäcken.
6

Utsättningsmaterial
I projektet användes musslor som härstammar från Byskeälvens avrinningsområde. Musslorna
plockades från Skäljetjärnsbäcken och Byskeälven.
Byskeälven håller ett allmänt glest bestånd av flodpärlmussla (i jämförelse med mindre
vattendrag som inventerats på flodpärlmussla) utefter hela älvens sträckning inom Västerbotten.
Lokalt i anslutning till gynnsamma biotoper finns tätare bestånd. Blankselet är det område i
Byskeälven som visade högst tätheter vid inventeringen. Den högsta tätheten som påträffades
inom en lokal var 1,42 musslor / m 2 , inom ett område på ca 80 m 2 . Huvuddelen av musslorna
påträffades på ett djup över 1 m och sannolikt är tätheterna högre på de djupare partierna som
inte inventerades. Detta gör att tätheterna sannolikt har underskattats sett till hela området.
Skäljetjärnsbäcken är ett biflöde till Byskeälven och har ett av Västerbottens tätaste
flodpärlmusselbestånd. Vid en inventering år 2002 uppskattades beståndet till 35 413 individer
och en medeltäthet på 14,1 musslor / m 2 .
I Byskeälven plockades musslorna från Blankselet där inventeringarna har visat på högst
tätheter.
Insamling och transport
Totalt samlades 700 flodpärlmusslor in. Av dessa plockades 550 musslor från Skäljetjärnsbäcken
och resterande 150 musslor plockades från Byskeälven. Ett större antal plockades från
Skäljetjärnsbäcken på grund av den goda tillgången på mussla.
Musslorna samlades in med hjälp av griptång och på områden där vattendjupet tillät plockades
musslorna med händerna. Musslorna placerades i matvarukorgar där vitmossa placerats på
botten.
7

Val av utsättningslokaler
Sälgträskbäcken inventerades för att lokalisera lämpliga områden där flodpärlmusslan skulle
introduceras. Två lokaler som bedömdes ha goda förutsättningar valdes ut. Dessa lokaler
elfiskades för att påvisa förekomst av lax och öring.
Uppföljning
Lokalerna märktes ut i fält och koordinatsattes. På varje lokal märktes 100 musslor med unika
id-nummer. De märkta musslorna mättes på längden, bredden och höjden. Id-nummer slipades in
i musslans skal med en slipmaskin med fint slipstift. Id-numret placerades på skalets tjockaste
del. Syftet med märkningen var att ha möjlighet att undersöka förflyttningar hos enskilda
individer. Samtliga märkta musslor placerades inom ett begränsat område på respektive lokal.
Inom lokal 1 märktes endast musslor från Skäljetjärnsbäcken medan endast musslor från
Byskeälven märktes inom lokal 2.
Utsättningsmaterial
Vid insamlingen valdes i huvudsak stora musslor som kan anses könsmogna. Medelstorleken på
musslorna som plockades i Skäljetjärnsbäcken var 95 mm. Musslorna som plockades från
Byskeälven hade en medelstorlek på 93 mm.
Tillgång på värdfisk
I området direkt nedströms mussellokal 1 lades första elfiskelokalen. Antal årsungar av öring var
4,9 öring 0+ /100 m 2 och den totala tätheten var 13,2 öringar / 100 m 2 . För lax var den totala
tätheten 26,7 laxar / 100 m 2 och tätheten för lax 0+ var 6,4 lax 0+ /100 m 2 . Under perioden 2008-
2011 har antalet lax och öringar varit relativt konstant inom lokal 1 (figur 4).
Uppströms mussellokal 2 lades den andra elfiskelokalen. Tätheten av lax inom lokalen var 8,6
laxar >0+ /100 m 2 . För öring var den totala tätheten 2,1 öringar >0+ / 100 m 2 . På lokal 2 har
antalet lax och öring sjunkit under perioden 2008-2011( figur 5).
Antal individer / 100 m2
30
25
20
15
10
5
0
Lokal 1 (figur 4)
2007 2008 2009 2010 2011
8
Öring tot
Lax tot

Antal individer / 100 m2
10
8
6
4
2
0
Lokal 2 (figur 5)
2007 2008 2009 2010 2011
Överlevnad
Vid märkningen som utfördes direkt efter att musslorna transporterats påträffades inga döda
individer. Cirka tio minuter efter att musslorna planterats ut i vattendraget gjordes en översiktlig
inventering med vattenkikare i syfte att undersöka överlevnaden. Samtliga musslor hade foten
utstucken och flera musslor hade ställt sig och börjat gräva ner sig i botten. Inga tecken på döda
individer påträffades. Efter ytterligare fem dagar besöktes lokalerna. Majoriteten av musslorna
hade då grävt ner sig i bottensubstratet. De musslor som inte grävt ner sig låg på olämpliga,
hårda steniga bottnar. Dessa flyttades då till lämpligare bottnar i direkt anslutning. Inga döda
musslor kunde upptäckas.
Under åren 2009-2012 har antalet musslor minskat på båda lokalerna (tabell 1).
Den största procentuella mellanårsdödligheten skedde på lokal 1 under första året då
överlevnaden var 56 %. Den totala överlevnaden fyra år efter återintroduktionen var 35 % på
lokal 1. Musslorna spreds även nedströms lokalen. Den nedersta funna musslan hittades 240 m
nedströms lokalen.
På lokal 2 skedde den största procentuella mellanårsdödligheten år 3 (tabell 1). Dödligheten var
begränsad till ett litet område på lokalen och bedömningen är att bottenis har varit orsaken. Den
totala överlevnaden efter fyra år var 60 % på lokal 2. Ingen spridning av musslor nedströms
lokalen kunde påvisas.
Tabell 1 Resultat från uppföljning 2008-2012
Lokal 1
Lokal 2
%
%
År Levande Döda överlevnad Levande Döda överlevnad
2008 300 0 100% 400 0 100%
2009 169 6 56% 342 2 86%
2010 147 3 87% 310 6 91%
2011 89 3 61% 220 66 71%
2012 105 0 118% 241 9 110%
Utvärdering
Metoden för insamling av musslor samt märkning har använts vid tidigare återintroduktioner.
Någon dödlighet i samband med transport och märkning har inte påvisats i tidigare försök. Under
denna återintroduktion kunde inte heller någon dödlighet direkt efter introduktionen observeras.
9
Öring tot
Lax tot

Tätheten av lax och öring var relativt höga i anslutning till båda utsättningslokalerna vid
tidpunkten för återintroduktionen. På lokal 2 har dock tätheten av både lax och öring minskat
fram till 2011 medan lokal 1 har relativt konstant antal lax och öring.
Lokal 1
Lokal 1 hade lägst antal återfunna musslor av de båda lokalerna efter fyra år. Lokal 1 hade även
den största nedströmsspridningen av musslor (ca 240 m nedströms lokalens nedre gräns).
Bottensubstratet på denna lokal förflyttade sig mycket från år till år. Detta medförde att
musslorna hade svårt att etablera sig inom vissa områden på lokalen. Detta medförde även
sannolikt en större nedströmsspridning.
Uppföljningen har visat att samtliga levande musslor inte hittas vid varje inventering. Vi vet inte
heller hur omfattande nedströmsspridningen varit inom lokal 1 så den totala överlevnaden har
underskattats. Vid inventering nedströms lokalen har endast ett fåtal singelmusslor hittats. Vår
bedömning är att de musslor som spridits nedströms är utspridda över ett större område och har
därför mycket begränsad möjlighet till fortplantning. Den totala överlevnaden på lokal 1 efter
fyra år var 35 %. Detta bör anses som låg överlevnad även om antalet är underskattat.
Lokal 2
Sett till antal återfunna musslor är lokal 2 den bästa lokalen. Stora block som omges av finare
substrat hindrar bottensubstratet från att förflyttas i någon stor omfattning. Samtliga musslor som
återinventerades hittades inom lokalen eller i direkt anslutning.
Den största dödligheten inträffade mellan åren 2010-2011 och berodde enligt vår bedömning på
någon form av bottenis. De musslor som var döda satt fortfarande nedgrävda och var begränsade
till ett litet sammanhängande område. Någon likande dödlighet sågs inte något annat år på
lokalen.
Den totala överlevnaden på lokal 2 efter fyra år var 60 %. Om inte den höga dödligheten 2010-
2011 hade uppstått skulle den totala överlevnaden varit 77 % efter fyra år. Den totala
överlevnaden är baserad på antalet funna musslor vid inventeringen. Samtliga musslor hittas inte
vid inventering med vattenkikare vilket innebär att överlevnaden är högre än inventeringen visar.
Vår bedömning är att lokalens fysiska förutsättningar är goda för att flodpärlmusslan långsiktigt
ska etablera sig på lokalen. Det minskande antalet värdfiskar kan däremot försvåra
reproduktionen om trenden fortsätter. En bidragande faktor till elfiskeresultatet kan vara att
vattenståndet 2011 och 2012 var högt vid tillfället för elfiske. En undersökning av fiskbeståndet
ska även genomföras nedströms mussellokalen och om det finns behov ska även lekbottnar i
området förbättras under 2013. Det bör även övervägas om musslorna från lokal 1 ska flyttas till
lokal 2.
Rapporten är sammanställd av Tony Söderlund, Skellefteå kommun, fritidskontoret.
10

900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
700
600
500
400
300
200
100
0
300
250
200
150
100
50
0
201
155 171
130 107
55 101
210
50
Fångststatistik lax och öring i Byske älv
Antal spöfångade laxar 1981-2012
541
353
243
425
20
11
276
852
406
268 282 280
218
149
Laxar 2003-2012 fångade & återutsatta
208
419
335
101
221
483
406
362
483
419
335
406
362
307
208
15,87 33
88
21,00
72
21,49
101
17,82 18
221
50
22,62
130
26,92
94
23,15
132
36,46
165
58 35,15 46,37
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal fångade Återutsatta i % Återutsatta i antal
Spöfångad lax/zon i antal 2003-2012
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5
662
165
662

400
350
300
250
200
150
100
50
0
400
350
300
250
200
150
100
50
0
250
200
150
100
50
0
150
118 123
29
124
Öring
Antal spöfångade öringar 1996-2012
156 168 164 177
12
238
116
169 198
296 283 314
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Öringar 2003-2012 fångade & återutsatta
238
164 177
169
131 116 124
85
62
37,80 48,02 55,04 70 60,34 73,37
296 283
314
364
364
198
106
156
187 195
174
53,54 52,70 66,08 62,10 47,80
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal fångade Återutsatta i % Återutsatta i antal
Spöfångad öring/zon i antal 2003 - 2012
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5

De tio största laxarna 2012
Namn kg cm Kön Åter Sätt Zon
Karl-Henrik Bäckström 124 Hane Ja f 5
Joel Nyström 17,1 111 Hona - s 1
Sören Lindgren 16,8 108 Hona - f 4
Jörgen Rudholm 16 115 Hane - f 1
Peter Ohlsson 116 Hona Ja f 5
Stefan Andersson 15 108 Hona - s 1
Ingemar Hansson 114 - Ja f 3
H-O Lindqvist 14,5 107 Hane - s 1
Christer Johansson 14,2 111 Hane - s 1
David Bakteman 14 115 Hane - f 1
De tio största havsöringarna 2012
Namn kg cm Kön Åter Sätt Zon
Mikael Johansen 103 Hane Ja f 5
Calle Lundqvist 93 Hane Ja f 4
Micke Andersson 92 Hona Ja f 2
Anders H 6,9 - Hane - f 3
P S 6,6 78 Hane - f 1
Reko Kärnä 6,4 84 Hane - f 3
M L 6,1 77 Hane - f 3
Anders Cederberg 6,1 77 Hona - f 3
P L 82 Hona Ja f 3
Niklas Wass 5,8 80 - - - 2
13

Fiskekortsförsäljning 2012
2400
1900
1400
900
400
-100
116
27 22 35
Fiskekortsförsäljning i antal 2012
Sammanställning sålda fiskekort 2000 – 2012
Års Vecko Dygns Zonkort Zonkort Fiskerätts Årsfisk Fri Antal
År kort kort kort zon 1-4 zon 5 bevis ekort Gästkort kort fiskedygn
2000 67 80 817 205 70 93 99 81 16 11789
2001 64 128 1034 245 96 83 120 83 21 13218
2002 128 191 1112 142 121 109 101 90 16 13551
2003 92 61 1021 191 144 113 109 92 18 10434
2004 77 64 1353 211 147 91 136 95 22 11021
2005 92 91 1278 182 157 91 118 92 21 10783
2006 72 61 1099 200 133 86 113 86 21 9936
2007 75 60 1122 206 139 52 76 90 16 9270
2008 131 117 1906 246 127 106 94 101 20 12391
2009 134 188 2369 196 150 104 92 110 21 12993
2010 144 185 1975 239 134 84 80 95 19 12440
2011 118 202 1909 291 118 93 116 90 20 13071
2012 147
Medel
121 2382 200 128 82 95 103 17 12251
värde 101 119 1371 215 133 89 101 93 19 11469
14
1
128 147 121
2382
Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Årskort Veckokort Dygnskort

Beräkning av fiskedygn enligt Länsstyrelsen
Dygnskort 1 fiskedygn
Veckokort 5 fiskedygn
Årskort 12 fiskedygn
Fiskekortsförsäljning i antal 2000 – 2012
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
14000
13000
12000
11000
10000
9000
8000
11789
13218
13551
Fiskedygn 2000-2012
10434
11021 10783
15
9936
9270
12391
12993
12440
13071
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Årskort 2000-2012 i antal / zon
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
hela FVO zon 1 zon 2 zon 3 zon 4 zon 5
12251

250
200
150
100
50
0
2500
2300
2100
1900
1700
1500
1300
1100
900
700
500
80
128
191
61
Fördelning var fiskekortsköparna är hemmahörande 2000 – 2012
64
91
Övriga Övriga Utom
Dygnskort Kommun länet landet landet Totalt
2000 162 103 429 123 817
2001 245 144 510 135 1034
2002 265 155 571 121 1112
2003 292 153 504 72 1021
2004 316 134 747 156 1353
2005 290 174 669 145 1278
2006 330 131 529 109 1099
2007 342 164 500 116 1122
2008 339 187 1238 142 1906
2009 346 259 1504 260 2369
2010 287 170 1271 248 1976
2011 245 96 1347 221 1909
2012 317 176 1561 328 2382
Medelvärde 290 157 875 167 1491
16
61 60
117
188 185
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
817
1034 1112 1021
Veckokort 2000-2012 i antal
Dygnskort 2000-2012 i antal
1353 1278
1099 1122
1906
2369
202
1975 1909
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
121
2382

Övriga Övriga Utom
Veckokort Kommun länet landet landet Totalt
2000 0 6 46 26 78
2001 1 1 85 41 128
2002 35 10 108 38 191
2003 0 4 37 20 61
2004 5 7 42 10 64
2005 1 3 44 43 91
2006 0 4 38 19 61
2007 2 2 44 12 60
2008 2 3 80 32 117
2009 0 4 133 51 188
2010 0 6 113 66 185
2011 0 3 120 79 202
2012 2 0 67 52 121
Medelvärde 4 4 74 38 119
Övriga Övriga Utom
Årskort Kommun länet landet landet Totalt
2000 171 11 80 10 272
2001 208 18 83 0 309
2002 246 24 111 10 391
2003 255 30 131 11 427
2004 228 31 142 34 435
2005 259 22 130 20 431
2006 254 32 111 8 405
2007 253 32 120 15 420
2008 297 42 159 6 504
2009 265 38 171 6 480
2010 239 69 199 10 517
2011 251 18 253 5 527
2012 229 47 187 12 475
Medelvärde 243 32 144 11 430
År Fiskerättsbevis Årsfiskekort Gästkort Frikort Totalt
2000 93 99 81 16 289
2001 83 120 83 21 307
2002 109 101 90 16 316
2003 113 109 92 18 332
2004 91 136 95 22 344
2005 91 118 92 21 322
2006 86 113 86 21 306
2007 52 76 90 16 234
2008 106 94 101 20 321
2009 104 92 110 21 327
2010 98 99 105 19 321
2011 93 116 90 20 319
2012 82 95 103 17 297
Medelvärde 92 105 94 19 312
17

Fiskekortsförsäljning avseende utländska fiskare 2002 – 2012
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Hemland utländska fiskare i antal 2012
Finland 135 Norge 32 Danmark 9 Tyskland 31 Italien 5
Frankrike 6 USA 3 Schweiz 9 Österrike 2 Colombia 1
Polen 12 Ukraina 1 Holland 2 Nederländ. 2 Irland 1
Ryssland 1 Australien 1
382
374
156
110
40
6
293
112
79
7
26
200
156
34
10
208
145
43
20
300
136
109
19 8
189
130 117
1 12
180
142
32
6
189
140
52
6
249
179
60
10
227
149
73
5
328
253
52
12
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Fiskekortsförsäljning i kronor
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Utländska fiskare dygns- vecko- årskort 2002-2012
614 600
Antal utländska fiskare Fiskedygn Dyngskort Veckokort Årskort
58000
13500 11000 17500
18
64000
220500
472
Sammanställning 2012 i kronor/kort & zon
90750
599
1
Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Årskort Veckokort Dygnskort
574
357300
732

900000
800000
700000
600000
500000
400000
300000
200000
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Fiskvandring i Fällfors
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Fiskekortsförsäljning brutto i kronor 2000-2012
485640
423560 442360
386380 392720 375280
314940
396326
19
832550
709420
641120 617980
581720
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Fördelning intäkter fiskekort i kronor 2000-2012
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
786
2691
1386
Årskort Veckokort Dygnskort Zonkort
786 721
Fiskvandring Fällfors 1995 - 2012
1157
2085
1316 1086
1707
1285
665
2098
3409
2250
1876
2442
1276
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Foto: Calle Bredberg Skellefteå Tryckeriaktiebolag 2013