Årsskrift 2012 - Byskeälvens Fiskevårdsområde

Val av utsättningslokaler
Sälgträskbäcken inventerades för att lokalisera lämpliga områden där flodpärlmusslan skulle
introduceras. Två lokaler som bedömdes ha goda förutsättningar valdes ut. Dessa lokaler
elfiskades för att påvisa förekomst av lax och öring.
Uppföljning
Lokalerna märktes ut i fält och koordinatsattes. På varje lokal märktes 100 musslor med unika
id-nummer. De märkta musslorna mättes på längden, bredden och höjden. Id-nummer slipades in
i musslans skal med en slipmaskin med fint slipstift. Id-numret placerades på skalets tjockaste
del. Syftet med märkningen var att ha möjlighet att undersöka förflyttningar hos enskilda
individer. Samtliga märkta musslor placerades inom ett begränsat område på respektive lokal.
Inom lokal 1 märktes endast musslor från Skäljetjärnsbäcken medan endast musslor från
Byskeälven märktes inom lokal 2.
Utsättningsmaterial
Vid insamlingen valdes i huvudsak stora musslor som kan anses könsmogna. Medelstorleken på
musslorna som plockades i Skäljetjärnsbäcken var 95 mm. Musslorna som plockades från
Byskeälven hade en medelstorlek på 93 mm.
Tillgång på värdfisk
I området direkt nedströms mussellokal 1 lades första elfiskelokalen. Antal årsungar av öring var
4,9 öring 0+ /100 m 2 och den totala tätheten var 13,2 öringar / 100 m 2 . För lax var den totala
tätheten 26,7 laxar / 100 m 2 och tätheten för lax 0+ var 6,4 lax 0+ /100 m 2 . Under perioden 2008-
2011 har antalet lax och öringar varit relativt konstant inom lokal 1 (figur 4).
Uppströms mussellokal 2 lades den andra elfiskelokalen. Tätheten av lax inom lokalen var 8,6
laxar >0+ /100 m 2 . För öring var den totala tätheten 2,1 öringar >0+ / 100 m 2 . På lokal 2 har
antalet lax och öring sjunkit under perioden 2008-2011( figur 5).
Antal individer / 100 m2
30
25
20
15
10
5
0
Lokal 1 (figur 4)
2007 2008 2009 2010 2011
8
Öring tot
Lax tot