Kommunikationsplan - Folkbildningsförbundet

Kommunikationsplan
för kommunkontakter
2013-2015

Folkbildning och aktivitet – i din kommun
Studieförbunden är en möteplats för nyfi kna människor och organisa oner över hela landet.
A visa upp de styrkor och den mångfald som fi nns i verksamheten är all d e nöje. Tillsammans
har vi möjlighet a göra det ännu mer och bä re!
I dagsläget fi nns det allt från mycket täta, ll näst in ll obefi ntliga kontakter mellan de o
studieförbunden och landets kommuner. I rapporten ”Läge för dialog” (Folkbildningsförbundet
2011) uppger 78 procent av de intervjuade studieförbundsrepresentanterna på
lokal nivå a deras kontakt med kommunens företrädare kan förbä ras.
Studieförbunden vill öka och förbä ra dialogen med kommunen. Vi gör det genom a använda
berä elsen som metod, genom a be människor berä a vad folkbildning har bety
för deras utveckling och engagemang.
Våra tre huvudbudskap är:
• Vår verksamhet ger bildade och ak va kommuninvånare
• Vi utvecklar demokra ska och ak ga organisa oner
• Vi bidrar ll e blomstrande kulturliv
Kommunika onsplan för kommunkontakter 2013-2015 är framtagen av det studieförbundsgemensamma
nätverket Infonet och antagen av Folkbildningsförbundets styrelse
i december 2012.
Syfte
Vår gemensamma kommunika on sy ar ll a studieförbunden ska uppfa as som vik ga
aktörer i samhällsutvecklingen.
Målgrupper
• Kommunpoli ker
• Kommuntjänstemän
• Journalister
• Opinionsbildare
Effektmål
År 2016 ska kommunpoli ker ha högre kännedom än 2013 om studieförbundens verksamhet
och hur den bidrar ll samhällsutvecklingen, samt ge verksamheten e ökat stöd.

Kvantitativa mål
Kommunika onsmål uppsa a för perioden 2013 ll och med 2015. Tidigare undersökningar
bland kommunpoli ker från Folkbildningsförbundet har mä vad ordförande i nämnd med
ansvar för folkbildningen anser om studieförbund och folkbildning. För a få en tydligare
bild av kommunens ställningstaganden ska vi även mäta kännedom och a tyd hos kommunstyrelsens
ordförande, poli ker med ansvar för utbildningsfrågor samt tjänstemän
som handlägger folkbildningsärenden.
Nuvarande nivå samt mål för 2015 skrivs in e er genomförd nollmätning 2013.
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska ha en mycket posi v inställning ll folk-
bildning. År 2011 hade 75 procent av poli kerna det.
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska anse a studieförbundens verksamhet
är mycket vik g. År 2011 hade 56 procent av poli kerna det.
• Kommunpoli kerna ska koppla samman folkbildning med värdegrunden ”allas
lika värde”. År 2011 gjorde 52 procent av poli kerna det.
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska uppfa a studieförbunden som en resurs
för lokal utveckling. År 2011 gjorde 60 procent av poli kerna det.
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska kunna nämna någon specifi k verksam-
het som något eller några studieförbund bedriver i kommunen.
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska känna ll fem av o studieförbund.
• De generella kommunbidragen har totalt se halverats de senaste 20 åren.
Minskningen ska ha avstannat 2015.
• År 2015 ska antalet kommuner som inte ger något generellt kommunbidrag
ll studieförbunden minskat med fem.
A se förändringar i kommunernas ekonomiska stöd ll studieförbunden som e resultat
av våra kommunika onsinsatser är a använda sig av e trubbigt instrument. Men vi antar
ändå de a: a en strukturerad, ökad kommundialog leder ll en förändrad a tyd hos poli-
kerna, som i sin tur leder ll a de neddragningar av kommunbidragen som pågå sedan
ni otalet avstannar.
3

Budskap och argument
Vi har tre huvudbudskap i kommunika onen ll kommunerna. Till stöd för budskapen fi nns
argumenta on, förslag på lokal sta s k samt tankar om vilken typ av berä elser om indviduella
exempel som kan illustrera det vi vill säga.
1. Vår verksamhet ger bildade och ak va kommuninvånare
Hos studieförbunden blir människor delak ga och kan utveckla en personlig rela on ll sina
kunskaper. De lär sig a själva inhämta kunskap, analysera, dela sina egna och andras erfarenheter.
Studieförbunden bidrar ll a sprida både bildning och utbildning, samt a minska utbildningskly
orna. Samhället blir mer rörligt och mindre sårbart med en hög bildningsnivå
bland invånarna. Människor som möts under trygga former har också lä are a ta in andras
perspek v och a engagera sig i olika frågor. I en studiecirkel eller på e föredrag kan e
engagemang både inledas och djupna.
Fakta:
Under 2013 genomförs en ny cirkeldeltagarundersökning.
Exempel på berä elser från deltagare:
Samtalskvällar för a lära sig bä re svenska, internetcafé för ökad digital delak ghet, cirkeln
”Din egen berä else” med fokus på psykisk hälsa, deltagare som går vidare och blir cirkelledare/projektledare
för a engagera fl er inom t.ex. musik.
2. Vi utvecklar demokra ska och ak va organisa oner
Många människor går samman för a påverka poli ken och/eller sin livssitua on. Typen av
föreningar och nätverk förändras ständigt, men människors engagemang är stabilt liksom
behovet av studier, organisering och mötesplatser. Studieförbunden samarbetar och
utvecklar föreningslivet och samarbetar om utåtriktade arrangemang.
De o studieförbundens gemensamma nätverk och engagemang i civilsamhället ger oss en
unik kännedom och funk on.
Lokal sta s k:
Det totala antalet föreningar som studieförbunden i kommunen samarbetar med.
Fakta:
Nära 80 procent av den vuxna befolkningen är medlemmar i minst en förening, och 48
procent är ideellt ak va i en organisa on (Rapporten Fram dens civilsamhälle, Fram dskommissionen
2012).
Exempel på berä elser från deltagare:
Omställningsgrupp som arbetar för de globala klimatmålen på lokal nivå, studiecirklar i
föreningskunskap och poli k, kulturhus som rymmer fl era föreningar.
4

3. Vi bidrar ll e blomstrande kulturliv
Vi bidrar ll a fl er får uppleva kultur och själva skapa. Mycket av övrigt kulturutbud vänder
sig ll åskådare/konsument, medan vi fokuserar på eget deltagande. Vi är Sveriges största
kulturarrangör.
Lokal sta s k:
Sammanställning av kulturverksamheten senaste året.
Exempel på berä elser från deltagare:
Hiphop-projekt, replokaler och lokala musiktävlingar, teater om aktuella frågor, läsombud på
gruppboende.
Utgångpunkt för budskapen är statens sy en för stöd ll folkbildningen. Dessa är:
- a stärka och utveckla demokra n;
- a göra det möjligt för människor a påverka sin livssitua on och skapa engage-
mang a delta i samhällsutvecklingen;
- a utjämna utbildningskly or och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället;
och - a bredda intresset för kultur och öka delak gheten i kulturlivet.
Metod
Vi vill skapa en långsik g, kon nuerligt dialog med kommunen för a prata fram dsfrågor.
För a möta kommunen på bästa sä sker kommunika onsarbetet samordnat mellan
studieförbunden och med länsbildningsförbunden som en vik g resurs.
Budskapsbärarna är i första hand studieförbund på lokal och regional nivå i samarbete med
länsbildningsförbunden. Studieförbunden centralt och Folkbildningsförbundet ger stöd och
ansvarar för helheten, också i samarbete med länsbildningsförbunden. Folkbildningsförbundet
upprä ar och stämmer av en ak vitetsplan för de egna na onella ak viteterna
samt utvärderar insatserna. Varje studieförbund beslutar över sina ak viteter och hur dess
organisa on på bästa sä använder sig av kommunika onsplanen för kommunkontakter.
I kommunika onen vinner vi gehör genom a använda berä elsen som metod, a ly a fram
individer som stärkts och samhällsförändringar som ske . Till det kopplas kommunika onsplanens
budskap och argument samt aktuell sta s k. Vi vinner på a läsa på om aktuell
kommun, a intressera oss för dess prioriteringar och mål.
5

Wallingatan 38, 111 24 Stockholm
Telefon 08-402 01 50 Fax 08-402 01 59
fbf@studieforbunden.se www.studieforbunden.se