Kommunikationsplan - Folkbildningsförbundet
Kommunikationsplan - Folkbildningsförbundet
Kommunikationsplan - Folkbildningsförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kvantitativa mål<br />
Kommunika onsmål uppsa a för perioden 2013 ll och med 2015. Tidigare undersökningar<br />
bland kommunpoli ker från <strong>Folkbildningsförbundet</strong> har mä vad ordförande i nämnd med<br />
ansvar för folkbildningen anser om studieförbund och folkbildning. För a få en tydligare<br />
bild av kommunens ställningstaganden ska vi även mäta kännedom och a tyd hos kommunstyrelsens<br />
ordförande, poli ker med ansvar för utbildningsfrågor samt tjänstemän<br />
som handlägger folkbildningsärenden.<br />
Nuvarande nivå samt mål för 2015 skrivs in e er genomförd nollmätning 2013.<br />
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska ha en mycket posi v inställning ll folk-<br />
bildning. År 2011 hade 75 procent av poli kerna det.<br />
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska anse a studieförbundens verksamhet<br />
är mycket vik g. År 2011 hade 56 procent av poli kerna det.<br />
• Kommunpoli kerna ska koppla samman folkbildning med värdegrunden ”allas<br />
lika värde”. År 2011 gjorde 52 procent av poli kerna det.<br />
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska uppfa a studieförbunden som en resurs<br />
för lokal utveckling. År 2011 gjorde 60 procent av poli kerna det.<br />
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska kunna nämna någon specifi k verksam-<br />
het som något eller några studieförbund bedriver i kommunen.<br />
• Kommunpoli ker och tjänstemän ska känna ll fem av o studieförbund.<br />
• De generella kommunbidragen har totalt se halverats de senaste 20 åren.<br />
Minskningen ska ha avstannat 2015.<br />
• År 2015 ska antalet kommuner som inte ger något generellt kommunbidrag<br />
ll studieförbunden minskat med fem.<br />
A se förändringar i kommunernas ekonomiska stöd ll studieförbunden som e resultat<br />
av våra kommunika onsinsatser är a använda sig av e trubbigt instrument. Men vi antar<br />
ändå de a: a en strukturerad, ökad kommundialog leder ll en förändrad a tyd hos poli-<br />
kerna, som i sin tur leder ll a de neddragningar av kommunbidragen som pågå sedan<br />
ni otalet avstannar.<br />
3