Miljö, hälsa och säkerhet - Uppsala kommun

Miljö, hälsa och säkerhet

Miljö, hälsa och säkerhet
KARTA 13 BULLER
KARTA 14 TRAFIKBULLER
KARTA 15 MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHET 1 ÅR 2002
KARTA 16 MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHET 2 ÅR 2002
KARTA 17 MARKPÅVERKAN
Det är viktigt att tidigt få en bild av
ett projekts förutsättningar och vilka
lagkrav som är aktuella. Om en
nybyggnation hindras först i ett sent skede
p g a att den inte uppfyller miljöbalkens
krav, till exempel vid tillsyn eller prövning
enligt miljöbalken, kan det resultera i onödiga
kostnader både för samhället och för
den enskilde. Det är dessutom ofta betydligt
dyrare att vidta åtgärder för att minska
risker och störningar i efterhand, än att
arbeta förebyggande. Det finns flera verksamheter
i kommunen som hanterar miljöfarliga
ämnen eller har processer som
påverkar omgivningen. En del verksamheter
kan dessutom vid brand eller olycka
medföra risker för närliggande områden.
Både på miljöområdet och i arbetet för ett
säkrare samhälle är invånarna viktiga. Deras
medvetenhet, insatser och engagemang
behöver öka. Goda beslutsunderlag och en
tydlig redovisning av konsekvenserna är en
förutsättning för att planeringen ska fungera.
Synpunkter och idéer från berörda är
viktiga källor till bra helhetslösningar.
Miljökonsekvensbeskrivningarna i detaljplanerna
ska vara relevanta beslutsunderlag
av hög kvalitet. Vid varje planärende ska det
göras en genomgång av miljö- och hälsokonsekvenserna.
Vid betydande konsekvenser
ska en fullständig miljökonsekvensbeskrivning
utföras. Med hjälp av miljökonsekvensbeskrivningen
ska både beslutsfattare,
berörda sakägare och allmänhet kunna
bedöma platsens förutsättningar, lämpliga
124 Miljö, hälsa och säkerhet
alternativ och försiktighetsåtgärder samt
vilka konsekvenser detaljplanen får.
Krav enligt både plan- och bygglagen och
miljöbalken ska var för sig uppfyllas. De
allmänna hänsynsreglerna i MB 2 kap 7 §
ska alltid, om det inte är uppenbart orimligt,
uppfyllas.
Skyddsrum
Uppsala stad utgör skyddsrumsort.
Civilbefolkningen ska där ges möjligheter
till skydd i skyddsrum. Den som avser att
bygga inom skyddsrumsorten ska från
kommunen begära besked om skyddsrum
ska inrymmas i byggnaden.
Skyddsrumsbesked ska föreligga innan
bygglov beviljas.
Luftföroreningar
KARTA 22 KVÄVEDIOXID
I Uppsala är luftföroreningar från biltrafiken
ett av de största miljöproblemen och
förändringar i trafik eller bebyggelse kan
öka luftföroreningarna. Effekterna av förbättrad
reningsteknik på fordonen motverkas
av en ökad trafikmängd. Trängre och
mer slutna gaturum försämrar också luftkvaliteten.
Det är viktigt att erbjuda attraktiva
alternativ till bilåkande i staden.
Det finns olika normer för luftkvalitet bl a
miljökvalitetsnormer som har olika målår
när normen inte får överskridas. Dessutom
har riksdagen antagit långsiktiga miljömål

för olika luftföroreningar som ska klaras
under en 20-års period. Uppsala riskerar att
överskrida miljökvalitetsnormen för kvävedioxid
och partiklar (PM10) på en del gatuavsnitt,
särskilt om man sluter hårt trafikerade
gaturum. Höga halter har även uppmätts
av bensen i relation till föreslagen
norm.
Luftvårdsförbundet har gjort en beräkning
av kvävedioxidhalten längs stadens gator år
1999 samt 2006. Trafiken har räknats upp
med 8 procent mellan år 1999 och 2006.
Karta 22 visar att i nuläget överskrids
dygnsnormen på Kungsgatan men kommer
att klaras år 2006.
Riktlinjer – Luftföroreningar
Vid utformning/omvandling av bebyggelse
eller gaturum ska en bedömning göras
om normer för luftföroreningar kan klaras.
Miljö, hälsa och säkerhet 125

Buller
KARTA 13 BULLER
KARTA 14 TRAFIKBULLER
Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem
med stora kostnader för
samhället som följd. Det påverkar
människors hälsa genom att det exempelvis
leder till sömnproblem, irritation och stress.
Buller kan också orsaka hörselskador och
effekter på hjärt- och kärlsystemet. De värsta
bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik,
flyg, industrianläggningar samt motorsportbanor
och skjutfält.
Vibrationer är vågrörelser i mark. När
vibrationer utbreder sig via marken upp i
byggnader, till exempel hus i nära anslutning
till järnvägsspår, ger det upphov till
stomljud från lösa byggnadsdelar i huset
och ibland även skakningar. Vibrationer kan
ge upphov till sprickbildningar och sättningar
av byggnader. Om det bullrar och
vibrerar samtidigt störs människor avsevärt
mycket mer. Det kan vara svårt att åtgärda
vibrationer.
Vägtrafik
I Uppsala finns flera gatu- och vägavsnitt
med höga trafikbullernivåer. Vid mer än 65
dBA bedöms olägenheterna vara så betydande
att skyddsåtgärder måste vidtas.
Många människor störs av trafikbullret.
Kommunen har arbetat tillsammans med
Vägverket för att erbjuda bullerskyddsåtgärder
för befintliga hus som är utsatta
för en dygnekvivalent ljudnivå 65 dBA
eller högre.
Flyg
Uppsala stad berörs inte av bullermattan
från Arlanda men vissa inflygningsvägar
går över staden. Flygverksamheten på F16
berör stadens nordvästra områden. Den all-
126 Miljö, hälsa och säkerhet Buller
männa störningen av flygbuller är beroende
av den ekvivalenta (genomsnittligt under
dygnet) ljudnivån. Negativa effekter på
sömn och vila uppkommer vid maximalnivåer
från flyg över 70 dBA utomhus. Detta
motsvarar 45 dBA inomhus. Trafik förekommer
dock endast i undantagsfall nattetid
vid F16. Enligt riksdagsbeslut ska flygflottiljen
läggas ner efter år 2003.
Skjutbanor
Uppsala stad berörs av fyra civila och en
militär skjutbana. Dessa är Jälla Vaksala,
Gälbo, Vångdalen, Ramsta och F16 Ärna.
Kring skjutbanorna ligger så kallade
”observationszoner” som är teoretiskt
beräknade. Zonerna visar det maximala
området inom vilket buller kan vara störande
för människor i bostadsbebyggelse.
Gränserna för ”observationszonerna” anges
av en iso-linje för 65 dBA Impuls. Vid
exploatering nära zonerna kan bullerutredning
behövas för att avgöra aktuell bullersituation.
Riktvärden enligt Naturvårdsverkets
publikation 1981:2 ”Buller från skjutbanor
– allmänna råd” ska tillämpas vid nybyggnation
av bostäder, vårdlokaler, undervisningslokaler
eller fritidsbebyggelse samt
för rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är
en viktig del.
Motorsportbanor
För motorsportbanor har bullermattornas
omfattning beräknats, vilka redovisas som
observationszoner. Motorsportbanan i
Boländerna är inomhus och kräver inga
skyddsåtgärder utomhus. Halkbanan i
Brillinge planeras att flyttas i samband
med framtida bebyggelse.

Järnvägstrafik
Järnvägsbuller liknar vägtrafikbuller men
det finns skillnader som har betydelse för
hur man ska åtgärda bullret. Närmare
anvisningar om tillämpning av buller och
vibrationer från spårbunden linjetrafik återfinns
i Banverkets BVPO 724.001.
Banverket har kartor och andra sammanställningar
av bullernivåer från tågtrafiken.
Om man inte vidtar några speciella skyddsåtgärder,
som bullerplank eller avskärmande
byggnader, krävs normalt ett avstånd
på 150 meter eller mer för att man ska vara
säker på att störningen blir under riktvärdet.
Om kraftiga vibrationer förekommer (mer
än 1 millimeter/sekund vägt rms-värde)
behövs ibland ett skyddsavstånd på mer än
300 meter.
Bullerbegränsande åtgärder
Att åtgärda buller i efterhand är oftast
mycket kostsamt. Bullerfrågor måste därför
uppmärksammas tidigt i planeringen så att
man kan förebygga onödiga problem.
Risker med flera samverkande bullerkällor
bör uppmärksammas. Ett åtgärdsprogram
för att förbättra bullersituationen i befintlig
miljö bör tas fram.
Exempel:
Använd kontor eller annan mindre bullerkänslig
bebyggelse som skärm
Bygg/placera lägenheter med en ”tyst
sida” och placera även uteplats på
denna sida
Utnyttja möjligheten att skapa tillräckliga
avstånd till bullerkällan
Ha i åtanke att mjuk mark mellan väg
och bebyggelse minskar bullret
Ha bullerdämpande fasader och bjälklag
Sätt upp bullervallar eller bullerskärmar
där så är möjligt
Välj rätt typ av fläktar och var noga med
var de placeras
Riksdagen har fattat beslut om riktvärden
för trafikbuller (prop. 1996/97:53) som
normalt inte bör överskridas vid nybyggnation
av bostäder, samt nybyggnation eller
väsentlig ombyggnad av trafikinfrastuktur.
Gällande riktvärden innebär en ekvivalentnivå
på 55 dBA vid fasad och en maxnivå
under 70 dBA vid uteplats. Inomhus ska en
ekvivalentnivå på 30 dBA klaras samt en
maxnivå nattetid under 45 dBA. Grund för
riktvärden är omsorg om människors hälsa.
Riktlinjer – Bullerbegränsande åtgärder
Samtliga riktvärden ska klaras både i nya
och befintliga bostadshus. Vissa avsteg
från utomhusnormen kan vara motiverade
i stadsmiljöer som av andra skäl är
särskilt väl lämpade för bostadsbebyggelse.
Vid nybyggnation av bostäder bör
inte större avsteg tillåtas än att inomhusvärdena
klaras och att minst hälften av
boningsrummen i varje lägenhet får en
ekvivalentnivå under 55 dBA vid fasaden.
Nya bostadshus bör ha en ekvivalentnivå
under 65 dBA vid fasaden som ligger mot
bullret. När 65 dBA överskrids på den bullriga
sidan ska den ”tysta sidan” utformas
med målsättningen att nå högst 40–45
dBA. Placering av parkeringar, fläktar och
öppningar i fasaden ska därvid beaktas.
Miljö, hälsa och säkerhet Buller 127

Uteplatser bör ha en ekvivalentnivå under
55 dBA och en maxnivå under 70 dBA.
En inglasad balkong räknas bara som en
uteplats när glasen är fråndragna.
Naturvårdsverkets riktvärden för externt
industribuller bör tillämpas vid etablering
av bostäder nära industrier eller omvänt.
För att minimera störningar p g a vibrationer
ska vid nyproduktion ett riktvärde
på 0,4 mm/s tillämpas i bostäder
(rms 1-80 Hz).
Tysta miljöer
I en god utomhusmiljö bör det finnas tysta
områden som är rofyllda och där en positiv
ljudmiljö dominerar. Det kan gälla den
egna gårdsmiljön, parker, torg eller rekreationsområden.
Ett normalt avslappat och
förtroligt samtal kan föras vid 45 dBA men
rösterna måste höjas för att talet ska uppfattas
vid 60 dBA. Vid en ekvivalentnivå av
55 dBA kan 95 procent av personer i
128 Miljö, hälsa och säkerhet Buller
åldrarna 15–55 år uppfatta ett samtal på
modersmålet på en meters håll. Många
barn, äldre, hörselskadade eller personer
med annat modersmål behöver en ljudnivå
på 45–50 dBA för att uppfatta vad som sägs.
Tystnaden i naturen, fågelsång, vindens sus
och bäckens porlande upplevs, när inte
andra ljud dominerar, då ljudnivån är 40
dBA eller lägre. Stadsskogen är ett område
med ett stort värde som tyst oas, men även
där kan stadens brus uppfattas. Tysta områden
i stadens närhet bör kartläggas.
Riktlinjer – Tysta miljöer
Tätortsnära rekreationsområden som
inte störs av buller är värdefulla och bör
tas tillvara.
Ljudmiljön bör vid behov förbättras med
rimliga åtgärder.
Torg, gågator och parker bör ha en ljudnivå
där normal samtalston kan uppfattas
av de flesta som vistas där.

Miljöstörande verksamheter
Lantbruk och djurhållning
I samband med djurhållning kan det uppstå
störningar i form av lukt, flugor och buller.
Gödselhantering kan också innebära en
miljöstörning genom läckage till mark och
vatten. Djur, framförallt pälsdjur, kan framkalla
allergiska reaktioner hos känsliga personer.
Hästallergen, det allergiframkallande
ämnet hos hästar, anses särskilt starkt.
Vid Kungsängens gård utvecklar Sveriges
lantbruksuniversitet en forsknings-, undervisnings-
och demonstrationsanläggning för
husdjursverksamhet. Detta kan påverka stadens
långsiktiga utveckling, men syns inom
överskådlig tid kunna vara förenligt.
Riktlinjer – Lantbruk och djurhållning
Inom detaljplanelagt område får inte
häst, nöt, get, får, svin, giftormar, fjäderfä
eller pälsdjur hållas utan särskilt tillstånd
från miljö- och hälsoskyddsnämnden.
För enstaka fjäderfä och pälsdjur
som hålls som sällskapsdjur krävs inget
tillstånd.
Avstånd mellan bostadsbebyggelse, skolor,
barnstugor eller liknande och icke tillståndspliktig
djurhållning ska beaktas ur
allergisynpunkt.
Transport av farligt gods
Farligt gods transporteras både på väg och
järnväg. Den största delen transporteras på
väg och cirka 80 procent av dessa transporter
är brandfarliga. Utöver tankbilstransporter
innehåller flera övriga godstransporter
större eller mindre mängd farligt gods.
Länsstyrelsen har beslutat vilka gator och
vägar inom Uppsala centralort som är tillåt-
KARTA 15 MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHET 1 ÅR 2002
KARTA 16 MILJÖSTÖRANDE VERKSAMHET 1 ÅR 2002
na för trafik med farligt gods. En uppställningsplats
för farligt gods och mellanlagringsplats
för farligt avfall planeras vid
brandstationen Viktoria. Den fyller en
mycket viktig funktion för att göra hanteringen
säkrare.
Riktlinjer – Transport av farligt gods
Verksamheter som är beroende av kemikalier
ska placeras så att leveranser kan
ordnas via en smidig och säker transportväg.
Trafik med farligt gods ska alltid
göras på kortast lämpliga väg. Vägar
som är särskilt känsliga ur vattenförsörjningssynpunkt
ska i möjligaste mån undvikas
eller förses med säkerhetsåtgärder
för att skydda grundvattnet.
Längs gator som upplåtits för transport
av farligt gods ska särskild prövning av
bebyggelse göras. Säkerhetsåtgärder kan
behövas t.ex. möjlighet att stänga ventilationsanläggning,
undvika insug på fasaden
mot väg/gata för transport av farligt
gods, brandskyddande fasad. Barnstugor,
skolor eller vårdboende ska ej lokaliseras
utmed väg för farligt gods.
För att farligt gods och avfall ska kunna
hanteras säkert bör det finnas tillgång till
invallad yta.
Lokalisering av verksamheter och
bostäder
KARTOR 10, 13, 15, 16 OCH 17
Den fysiska planeringen bidrar till att förebygga
risker för ohälsa och störningar
genom bestämmelser i detaljplan. I
Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för
arbete” finns riktvärden för skyddsavstånd
Miljö, hälsa och säkerhet Miljöstörande verksamheter 129

mellan bostäder och olika verksamheter.
Dessa riktvärden, som utarbetats i samarbete
mellan fyra statliga verk, redovisas som
skyddszoner på karta 15 och 16. De ska ge
vägledning för hur man ska bygga både i
gamla och nya bostadsområden. Dessutom
ska dessa riktvärden användas då man bygger
bostäder i redan etablerade industriområden
och industrier i befintliga bostadsområden.
Risken för störning i det enskilda
fallet är avgörande för hur stort avstånd
som behövs. Skyddsavståndet ska göra det
möjligt att planera så att man kan bo och
vistas nära en farlig eller störande anläggning.
Dessutom ska verksamheten kunna
fungera långsiktigt på platsen.
Riktvärde för skyddszon markeras på
karta 15 och 16 för:
Livsmedelsindustri
Lantbruk och djurhållning
Avfallsanläggning
Betongindustri
Energianläggning
Avloppsanläggning
Tvättverksamhet
Bensinstation
Fotoindustri
Verkstad
Kemisk-teknisk verksamhet
Verksamhet med ytbehandling
Varje verksamhet prövas individuellt och
bedömningar görs om lokaliseringen kan
tillåtas och vilka försiktighetsmått som
måste tas till för att uppfylla miljöbalkens
och plan- och bygglagens regler.
Även lokaler för kontor, handel, restauranger,
diskotek, gym och bagerier kan medföra
problem. Dessa kan orsakas av bland annat
ökat transportarbete, mer omfattande avfallshantering,
buller från fläktar och folksamlingar
samt lukt från livsmedelshantering.
130 Miljö, hälsa och säkerhet Miljöstörande verksamheter
I Uppsala finns två helikopterflygplatser
– vid Akademiska sjukhuset och vid brandförsvarets
anläggning Viktoria. Hinderfriheten
medför restriktioner för bebyggelse
runt flygplatserna.
Vissa bensinstationer ligger i nära anslutning
till bostäder. Transporter med tankbilar
till och från dessa sker genom tät bebyggelse.
Olämpligt belägna bensinstationer
bör inte få förnyat tillstånd.
Riktlinjer – Lokalisering av verksamheter
och bostäder
Verksamheter som inte bör integreras med
bostäder är sådana
med omfattande kemikaliehantering
såsom kemiska industrier, gummiindustrier
läkemedelsindustrier med flera.
som enligt Räddningstjänstplanen innebär
risk för storolycka.
med stor risk för luktolägenheter exempelvis
kafferosterier, avloppsreningsverk,
rökeri, slakteri med flera.
med utsläpp av lösningsmedel som tryckerier,
färgfabriker, verkstäder, lackering,
bensinstationer med flera.
som innebär buller och stoft som
cementvarulager, betongstationer, krossar,
fastbränsleanläggningar, avfallsanläggningar
med flera.
som alstrar mycket trafik – med undantag
för goda kommunikationslägen i stadskärnan.
Elektromagnetiska och
radiofrekventa fält
KARTA 10 TEKNISK FÖRSÖRJNING
Runt kraftledningar bildas elektriska och
magnetiska fält som befaras ha biologiska
effekter. Myndigheterna har enats om en försiktighetsprincip
när man ska bestämma var
kraftledningar och byggnader får placeras.

I samband med att mobiltelefonnätet byggs
ut med basstationer nära bebyggelse har
oron för eventuella hälsorisker ökat bland
allmänheten. TV-sändarna är oftast cirka
1000 gånger så starka som de för mobiltelefoni.
Antennerna på mobiltelefonmaster
har låg utstrålning i andra riktningar än i
huvudriktningen. Gränsvärdet för värmeeffekter
när människor utsätts för 900 mHz är
4,5 W/m² uttryckt i strålningstäthet eller
41 V/m uttryckt i fältstyrka. Det överskrids
Riktlinjer – Elektromagnetiska och radiofrekventa fält
på cirka en meters avstånd framför den
strålande ytan, men något tiotal meter därifrån
är styrkan mycket låg. Antenner på
husfasader kan orsaka fältstyrkor på enstaka
V/m i angränsande rum. Detta utgör
inget strålskyddsproblem men riskerar att
störa känslig elektronisk utrustning.
Basstationer i tätort har ofta riktad utsändning.
En basstation på en husfasad ger därför
bara låga fältstyrkor inuti byggnaden.
Byggnader och anläggningar där människor stadigvarande vistas ska lokaliseras så att värdet
från kraftledning understiger 0,2 mikrotesla vid husfasad. Detta innebär att lokalisering
inom 200 meter från kraftledning bör föregås av noggrannare undersökning.
Vid nybyggnation ska exponering från elektriska och magnetiska fält minimeras.
Försiktighet iakttas vid lokalisering av TV-sändare och basstationer för mobiltelefoni.
Samlokalisering ska eftersträvas för att hålla nere antalet master.
Miljö, hälsa och säkerhet Miljöstörande verksamheter 131

Markpåverkan
KARTA 17 MARKPÅVERKAN
Tippområden
Vid all exploatering måste risken för att
marken är förorenad beaktas. Arbete med
att kartlägga förorenade områden pågår
men långt ifrån alla riskområden är kända
eller visas på kartan, än mindre föroreningarnas
karaktär och omfattning. Uppdatering
ska ske fortlöpande som åtgärd för att uppnå
regeringens miljömål för förorenade områden
att samtliga kommuner till år 2005 ska
redovisa förorenade områden i översiktsplanen.
Inom Uppsala stad finns även ett tjugotal
nedlagda avfallsupplag (schaktmassor,
bygg- och industriavfall). Omvandling
till känsligare markanvändning kan innebära
att äldre saneringar måste göras om,
eftersom områdets förutsättningar ändrats.
Riktlinjer – Tippområden
Risken för markföroreningar måste beaktas
tidigt i all planering/projektering. I
detaljplaner bör en redovisning av tidigare
verksamheter i området alltid finnas
med. Vid misstanke om markföroreningar
bör man ta prover.
Markundersökningar bör utföras enligt
Naturvårdsvekets metodik för inventering
och undersökning av markföroreningar
(mifo, nv:s rapport 4918). Så snart en
förorening konstaterats ska anmälan
göras till miljökontoret. Som utgångspunkt
för bedömningen av förorenad
mark tillämpas Naturvårdsverkets generella
riktvärden (se rapport 4803, 4918.)
Inom varje avfallsupplags skyddsområde
gäller generellt förbud mot grävning,
schaktning med mera för att förhindra
läckage av miljöstörande ämnen.
Avfallsupplagen bör inte bebyggas eller
132 Miljö, hälsa och säkerhet Markpåverkan
användas till andra ändamål utan att noggranna
studier av mark- och hydrogeologi
genomförts.
Inom område med lakvattenpåverkat
grundvatten medges ej nybyggnation som
förutsätter färskvattenbrunn inom området.
Spridningsområden och fångstvallar vid
skjutbanorna bör betraktas som blyförorenad
mark fram till undersökning och
efterbehandling är gjord.
Masshantering
På gammal industrimark t ex kring
Ekebybruk, Boländerna, Kungsängen och
Librobäck, finns kända markföroreningar.
Vid schaktning i staden är försiktighet
befogad eftersom tidigare markanvändning,
masshantering eller utsläpp kan ha medfört
föroreningar i marken även utanför industriområden.
Även oexploaterad mark kan i
staden eller nära större trafikleder ha förhöjda
halter av föroreningar i ytskiktet.
Riktlinjer – Masshantering
Rena till måttligt förorenade massor ska
enligt kommunens masshushållningsplan
i första hand återvinnas t ex till bullervallar
eller landskapsmodellering. Om
lämplig plats för detta inte kan anvisas
på rimligt avstånd eller om massorna
inte lämpar sig för återanvändning ska
de köras till schaktmassedeponi.
För markanvändning t ex återställning av
grustäkt, odling eller där barn kan komma
i kontakt med jorden, måste det kunna
visas att massorna är tillräckligt rena.

Radon
Vid nyproduktion bör marken som radonkälla
beaktas. Främst gäller det när det uppförs
byggnader med stor markkontakt. Man
vet att det i vissa områden finns en ökad
risk för förhöjda radonhalter från marken
men mätningar har visat att det finns risk
för förhöjda halter även utanför dessa.
Riktlinjer – Radon
All nybebyggelse ska utföras på ett radonsäkert
sätt. Hänsyn måste även tas till
att fyllnadsmassor kan påverka radonhalten
från marken.
Miljö, hälsa och säkerhet Markpåverkan 133