Historia

Historia
EUROPA FÖRÄNDRAS 1700‐ och 1800 talen
Under 1700 och 1800 talen genomgick Europa stora snabba förändringar så kallade
revolutioner.
• Jordbruksrevolutionen
• Industrirevolutionen
• Politisk revolution ( Franska revolutionen)
Fram till 1700 talets slut var Europa på många håll ett feodalt samhälle. Som såg ut så här
En kung som styrde landet med hjälp av adeln (feodalherrar). Adeln behövde inte betala
skatt men de fick ta ut skatt av från de bönder som levde på deras mark. Många bönder var
livegna. De vill säga att de fick skydd av sin adelsman mot att de gav upp sin frihet till
adelsmannen. De tvingades till hårt arbete och fick bara behålla en liten del själva.
Under medeltiden förbättrades jordbruket litegrann genom att exempelvis plogar började
användas. Större skördar gjorde att fler munnar kunde mättas samtidigt som man fick
pengar över att handla för.
Borgarna var handelsmän, hantverkare och tjänstemän.
Ett skrå var en förening av exempelvis skomakare i en stad. Skrået bestämde om någon mer

kunde få börja tillverka skor. Blev det för många skulle konkurrensen bli för stor varpå
vinsterna skulle minska. Under 1600 och 1700 talen blev flera borgare rikare än adeln men
de fick inte var med och bestämma
FRANSKA REVOLUTIONEN
Grundläggande orsak
Samhällets ekonomiska grundvalar hade förändrats under 1700 talet. Handel och
varuproduktion ökade snabbare än jordbruksekonomin varför nya grupper växte sig starkare
(borgare och arbetare). Samhället var anpassat för jordbruksekonomi med förtryckta
bönder och privilegierade adelsmän. Privilegium = förmån
Tecken på missnöje
Efterhand som samhället förändrades ökade också tecknen på att människor ville uppleva
förändringar för egen del
Borgarna.
Var missnöjda med adelns privilegier och kungens envälde.
Många borgare hade tack var handeln blivit rika och i en del fall rikare än adeln varför de
inte såg någon anledning till att de skulle ha mindre förmåner och makt än en adelsman.
Adeln hade bara ärvt sin ställning.
Bönderna
Bönderna fick betala höga avgifter till adeln i form av skatt, arvsskatt, bro‐ och kvarnavgifter.
De fick ingenting tillbaka (som vi får idag)
Upplysningsfilosofernas jämlikhetsidéer
Tänkare – filosofer framträdde under 1700. De angrep enväldet (en bestämmer dvs kungen)
och adelns privilegier (förmåner)
Voltaire Menade att chansen ökade att goda idéer kom fram om alla fick lägga
fram sina idéer. ” Jag ogillar det du säger men jag är beredd att offra
mitt liv för att du skall få säga det” Tryckfrihet
Montesquieu Makten skall delas
Kung/president regerar
riksdag lagstiftar (bestämma vad kungen
skall göra)
Högsta domstol döma. Kolla så att de andra
sköter sig
Rousseau Samhällets mål är att alla skall vara lyckliga. Detta kan bara uppnås om
alla är jämlika och fria. (De naturliga rättigheterna) Alla måste få vara

UTLÖSANDE FAKTORER
Finanskris pga kriget i amerika
med och bestämma
(Grundidén i den moderna demokratin)
Under 1760 talet drev engelsmännen ut fransmännen från amerika. När folket i Amerika
ville bli självständiga och fria från england fick de ekonomiskt stöd av de revanschsugna
franmsmännen. Detta kostade massor varför frankrike fick mycket ont om pengar.
Befolkningen fick lida medan kungligheter och adel festade på som vanligt i Versailles. Detta
stack i ögonen på folket
Missväxt 1788
Situationen för folket blev inte bättre av att Frankrike drabbades av missväxt 1788. Detta
ledde till höjda brödpriser och då bröd var det viktigaste livsmedlet så drabbade detta
befolkningen hårt.
Kungens agerande när nationalförsamlingen bildades
För att lösa finanskrisen sammankallandes generalförsamlingen som var indelad i tre stånd.
1. Präster 2. Adel 3. Borgare och bönder. Detta var orättvist då det inte alls motsvarade
dessa gruppers storlek i landet. Det tredje ståndet krävde att ståndsindelningen skulle
avskaffas och att alla riksdagsmän skulle sammanträda gemensamt. Kungen gav efter tvekan
upp och nationalförsamlingen bildades. Många nöjde sig inte med det utan krävde att alla
orättvisor i landet skulle avskaffas. Kungen blev nu orolig och beslöt att handla innan det var
för sent. Trupper samlades kring Paris. Hotet från Kungen Ludvig XVI gjorde stämningen i
Paris allt mer upphetsad.
”Till bastiljen, till bastiljen” Revolutionen var igång. Datum 14 juli 1789. Bastiljen stormas.
Nationalförsamlingen räddades. Stormningen av bastiljen inspirerade till uppror även ute i
landet. Slott brändes och adelsmän dödades.
Forts kommer