Nobelpris till supernovaforskare - Populär Astronomi
Nobelpris till supernovaforskare - Populär Astronomi
Nobelpris till supernovaforskare - Populär Astronomi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
aStroNyTT<br />
<strong>Nobelpris</strong> <strong>till</strong> <strong>supernovaforskare</strong><br />
pristagarna saul perlmutter (stora bilden, med kollegor från supernova Cosmology project, bland dem stockholmsforskaren rahman amanullah, i<br />
rött), adam riess (ovan <strong>till</strong> höger) och brian schmidt.<br />
Årets <strong>Nobelpris</strong> i fysik <strong>till</strong>delas tre<br />
av de forskare som avslöjat att universums<br />
expansion accelererar.<br />
De amerikanska astronomerna<br />
Saul Perlmutter, Brian Schmidt och<br />
Adam Riess drog igång två projekt<br />
som systematiskt observerade supernovor<br />
av Typ Ia – kända för att vara<br />
ungefär lika ljusa – för att mäta hur<br />
universum utvidgas. De observerade<br />
olika supernovor och <strong>till</strong>ämpade<br />
liknande men olika tekniker för att<br />
uppskatta deras avstånd.<br />
Projekten var ambitiösa och inte<br />
ens supernovaforskarna i mitten av<br />
1990-talet trodde att de skulle lyckas.<br />
Men istället ledde de fram <strong>till</strong> det<br />
decenniets mest häpnadsväckande<br />
astronomiska upptäckt: att något,<br />
som senare kom att kallas den mörka<br />
energin, gör att universum expanderar<br />
allt fortare. I Sverige har framförallt<br />
Perlmutters Supernova Cosmology<br />
Project ett starkt fäste. Hans kollega<br />
Ariel Goobar var med från början och<br />
la grunden <strong>till</strong> de otaliga observationer<br />
av supernovaexplosioner som behövde<br />
göras. Nu har SCP en bas i Goobars<br />
4 populär astroNoMi Nr 4 2011<br />
forskargrupp vid Institutionen för fysik<br />
vid Stockholms universitet och Oskar<br />
Klein Center. Schmidts och Riess<br />
High-z-projekt har också en svensk<br />
teammedlem, Stockholmsastronomen<br />
Jesper Sollerman, <strong>till</strong>ika ordförande i<br />
Svenska <strong>Astronomi</strong>ska Sällskapet.<br />
Vi ställde några frågor <strong>till</strong> Ariel<br />
Goobar och Jesper Sollerman.<br />
Fysikens lagar<br />
PA: Astronomer har än en gång fått<br />
<strong>Nobelpris</strong> i fysik. Vad har supernovorna<br />
berättat för oss om fysikens lagar?<br />
Ariel: Efter supernovamätningarna<br />
har det blivit ganska uppenbart att<br />
vi behöver en teori som ”syr ihop”<br />
Einsteins allmänna relativitetsteori<br />
med kvantmekaniken. Vår oförmåga<br />
att förstå ”mörk energi” bottnar nog<br />
i detta. Detta bör vara det absoluta<br />
målet för våra teorikolleger!<br />
Jesper: Ingenting! Denna upptäckt<br />
har visserligen ganska fundamentala<br />
konsekvenser för vår förståelse av universum<br />
i det stora hela – och för vårt<br />
framtida öde. Om universum verkligen<br />
domineras av en mörk energi så<br />
är det inget annat än en ny världsbild<br />
som supernovaobservationerna har<br />
gett oss. Men någon ny fysik har vi<br />
inte lärt oss ännu – där är det mer<br />
frågetecken än utropstecken.<br />
Sund skepsis<br />
PA: När insåg du själv hur stor upptäckten<br />
var?<br />
Ariel: Alla inblandade hade en sunt<br />
skeptisk inställning <strong>till</strong> mätresultaten.<br />
Det är ju svårt att övertyga sig själv –<br />
och andra! – om att det inte fanns en<br />
del outredda astrofysikaliska osäkerheter<br />
med i bilden. Jag har själv mest<br />
forskat i just hur stora eller små dessa<br />
effekter är sedan 1998! Jag tror att det<br />
någon gång efter år 2000 kändes som<br />
att det verkligen inte kunde vara på<br />
något annat sätt. Eftersom det var en<br />
utdragen process så var det inte ett<br />
”aha-ögonblick” precis.<br />
Jesper: Det tog tid. Jag gjorde<br />
mina första observationer av avlägsna<br />
Foto: roy kaltscHMidt, © tHe regents oF tHe university oF caliFornia, lawrence Berkeley<br />
national laBoratory, 2010, Med Benäget <strong>till</strong>sånd av lawrence Berkeley national laBoratory<br />
(PerlMutter); HoMewood PHotograPHy (riess); Belinda Pratten, australian national<br />
university (scHMidt)
supernovor redan 1997, men var då<br />
långt ifrån övertygad om att detta skulle<br />
fungera. När de första resultaten kom<br />
1998 var det naturligtvis mycket spännande<br />
– men vi <strong>supernovaforskare</strong> har<br />
sedan dess spenderat många år med<br />
att leta fel i mätningarna, och med att<br />
verkligen försöka förstå hur supernovorna<br />
fungerar. Långsamt insåg vi att<br />
vi åtminstone inte gjort något uppenbart<br />
galet. Samtidigt kom det in många<br />
andra, kompletterande observationer<br />
som även dessa visar på förekomsten av<br />
en slags mörk energi – så först några år<br />
in på 2000-talet insåg jag att resultaten<br />
verkligen verkar hålla. Nu när det fått<br />
<strong>Nobelpris</strong> så måste det väl vara rätt!<br />
Pusslet kvar<br />
PA: Vad behöver forskare göra nu<br />
för att vi ska kunna förstå den mörka<br />
energin och varför – inte bara hur –<br />
universum accelererar?<br />
Jesper: Där har vi långt kvar. Jag<br />
brukar beskriva dagens kosmologi<br />
som ett stort pussel där vi äntligen<br />
fått alla bitar att passa in. Nu finns det<br />
inga stora luckor eller bitar som blivit<br />
över. Däremot visar det sig att vi inte<br />
alls förstår vad pusslet föreställer …<br />
Vi fortsätter naturligtvis att observera<br />
och försöker spåra vad denna mörka<br />
energi egentligen kan vara – vilka<br />
egenskaper den har. Men min känsla är<br />
att det kommer ta mycket lång tid innan<br />
vi förstått motivet på vårt nya pussel.<br />
Ariel: Vi behöver en kombinerad<br />
satsning av mätningar och teoretiskt<br />
arbete. Och alla tekniker som finns<br />
på marknaden: supernovor, baryonoscillationer,<br />
gravitationell linsning,<br />
studier av galaxhopar samt studier av<br />
anisotropierna i mikrovågsbakgrunden.<br />
ESA:s satsning på Euclid är ett<br />
steg i rätt riktning.<br />
supernova: ljus som färdats i fem miljarder år<br />
från en supernova når jorden 1997. supernovan<br />
lyser <strong>till</strong>fälligt nästan lika starkt som de<br />
avlägsna galaxer som syns på samma bilder.<br />
Supernovor och Sverige<br />
PA: Det är många i Sverige som<br />
forskar om supernovor. Varför är<br />
de populära här? Har Alfred Nobels<br />
sprängkraft något med saken att göra?<br />
Ariel: Ja, vem vet! Själv började jag<br />
min forskarkarriär som partikelfysiker<br />
och med sökandet efter Higgspartikeln.<br />
Den vägen blev jag intresserad<br />
av massorna hos partiklarna och<br />
senare av hur mycket materia det<br />
finns i universum. Under processens<br />
gång insåg jag att just avståndsmätning<br />
med hjälp av supernovor var ett<br />
jättebra verktyg för att försöka ta reda<br />
på vad universum består av.<br />
Energiska pristagare<br />
PA: Vad har du lärt dig om hur man<br />
driver forskningsprojekt från Perlmutter,<br />
Schmidt och Riess?<br />
Ariel: Massor! Jag har jobbat med<br />
Saul Perlmutter i 20 år nu. Hans energi<br />
och ihärdighet är ständiga inspirationskällor.<br />
Han ger aldrig upp, hur<br />
illa det än kan se ut. Han har också<br />
en naturlighet när han pratar med<br />
folk som gör att många trivs i hans<br />
närvaro. Jag blir också imponerad av<br />
Adam Riess. Oftast när jag har lagt<br />
ut en artikel på nätet så har han hört<br />
av sig med kommentarer som visar<br />
att han har läst in i minsta detalj,<br />
snabbtänkt och originellt.<br />
PA: Vad gör du själv den 10 december?<br />
Ariel: Är det något bra på tv då?<br />
Jesper: Jag hoppas på en god middag<br />
i stadshuset!<br />
färska astronyheter hittar du alltid på www.popast.nu<br />
Bild: eso<br />
Nr 4 2011 populär astroNoMi 5
Change language