Bilaga 1, Beskrivning av fastigheter - Svalövs kommun

a04s 2009-12-14 

BILAGA 1 

Svalövs kommun 

BT KEMI EFTERBEHANDLING 

SKEDE: GENOMFÖRANDE 

SÖDRA OMRÅDET 

UPPDRAGSNUMMER 1270092700 

Beskrivning av fastigheter 

MALMÖ 2010-01-22, rev. 2011-01-24 

Sweco Environment AB 

Förorenade områden och avfall 

Peter Englöv Matilda Johansson 

Sweco 

Hans Michelsensgatan 2 

Box 286, 201 22 Malmö 

Telefon 040-16 70 00 

Telefax 040-15 43 47 

www.sweco.se 

Sweco Environment AB 

Org.nr 556346-0327 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

Peter Englöv 

Telefon direkt 040-16 72 25 

Mobil 0734-12 82 25 

peter.englov@sweco.se 

Uppdrag 1270092700; 

p:\1224\1270092_bt kemi_a\19original\huvudstudie_södra området\10-01-22, rev. 11-01- 

24_bilaga 1_fastigheter.doc 

1 (47)

a04s 2009-12-14 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

0 SAMMANFATTNING 5 

1 INLEDNING 6 

1.1 ORIENTERING 6 

1.2 SYFTE 7 

1.3 UNDERLAG 7 

1.4 REVIDERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR 7 

2 TIDIGARE VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR 7 

2.1 BETSAFTFABRIKEN 7 

2.2 BT KEMI 9 

2.3 AVLOPPSRENINGSVERK 10 

3 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGSKONSTRUKTIONER 10 

3.1 BETSVÄMMOR OCH BETKULVERT 10 

3.1.1 BETSVÄMMA 1 OCH 2 11 

3.1.2 BETSVÄMMA 3 12 

3.1.3 BETSVÄMMA 4 12 

3.1.4 BETKULVERTEN 13 

3.2 BETRÄNNOR 14 

3.3 LEDNINGAR OCH BRUNNAR 16 

3.4 ÖVRIGT 19 

4 FASTIGHETEN GISSLEBERGA 8:27 (1) 20 


4.2 MARK OCH BYGGNADER 20 

4.3 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 21 

4.4 IANSPRÅKTAGANDE FÖR EFTERBEHANDLING 22 

5 FASTIGHETEN GISSLEBERGA 8:26 OMRNR 3 (2) 23 





6 FASTIGHETERNA TECKOMATORP 12:18 OCH GISSLEBERGA 8:29 (3 OCH 4) 26 





7 FASTIGHETEN TECKOMATORP 12:13 (5) 28 

2 (47) 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 


24_bilaga 1_fastigheter.doc

a04s 2009-12-14 









8.2.1 BYGGNAD 1 32 

8.2.2 BYGGNAD 2 32 

8.2.3 BYGGNAD 3 32 

8.2.4 BYGGNAD 4 33 

8.2.5 BYGGNAD 5 33 





9.2 MARK OCH BYGGNAD 36 



10 FASTIGHETERNA TECKOMATORP 12:16, TECKOMATORP 6:4 OCH TECKOMATORP 6:1 (8) 

37 















13 FASTIGHETERNA GISSLEBERGA 8:26 OCH TECKOMATORP 12:1 (11 OCH 12) 43 



BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



3 (47)

a04s 2009-12-14 




14 DEL AV FASTIGHETEN TECKOMATORP 9:7 (13) 45 





15 REFERENSER 47 

4 (47) 

Samtliga flygfoton i rapporten är tagna av Perry Nordeng. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

0 SAMMANFATTNING 

Det södra området BT Kemi-området omfattar 15 fastigheter eller delar av fastigheter. 

Dessa är fördelade på 8 olika fastighetsägare. Inom området bedriver fyra företag verksamhet, 

varav Lans Mekaniska Verkstad är det största. Dessutom finns två bilverkstäder, 

som drivs som hobbyverksamhet. 

Efterbehandlingsåtgärder bedöms behöva utföras inom 7 av fastigheterna, på vilka tre av 

företagen är lokaliserade. Ytterligare 2-3 fastigheter kan beröras av åtgärderna genom att 

anslutningsvägar måste flyttas eller att delar fastigheterna måste tas i anspråk för upplag 

eller arbetsytor. 

Fastigheterna beskrivs översiktligt med avseende på: Nuvarande verksamhet, tidigare 

verksamhet med anknytning till BT Kemi, föroreningsförhållanden samt hur de berörs av 

efterbehandlingsåtgärder. Inom området finns en rad anläggningskonstruktioner som 

berör flera av fastigheterna och som på olika sätt kan påverka eller påverkas av efterbehandlingsåtgärder. 

Även dessa beskrivs översiktligt. 

Syftet med denna beskrivning är att den ska utgöra underlag för i första hand utredning 

rörande åtgärdsalternativ. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



5 (47)

a04s 2009-12-14 

6 (47) 

1 INLEDNING 

1.1 ORIENTERING 

Föreliggande bilaga omfattar en beskrivning av de fastigheter som ingår i den södra 

delen av det utredningsområde som definieras i Svalövs kommuns bidragsansökan för 

efterbehandling av BT Kemi-området, d.v.s. området söder järnvägen Helsingborg – 

Lund. Berörda fastigheter framgår av Figur 1. 

Figur 1. Fastigheter (betecknade 1-13) inom undersökningsområdet söder om järnvägen. Grön linje 

anger utredningsområde enligt bidragsansökan. 

Utredningsområdet omfattar 14 fastigheter eller delar av fastigheter med beteckningar, 

ägare och areor enligt Tabell 1. Till listan i tabellen har fogats en mindre del av ytterligare 

en fastighet (13) som har bedömts vara påverkad av föroreningar. Den aktuella delen 

utgör området mellan vägen som leder ner mot fastigheten benämnd 1 och den sydvästra 

gränsen av fastigheten benämnd 3. 

Tabell 1. Berörda fastigheter och fastighetsägare samt fastighetsarealer. Numrering enligt Figur 1. 

Nr Fastighet Fastighetsägare Area (m 2 ) 

1 Gissleberga 8:27 Svalövs kommun ca 18 000* 

2 Gissleberga 8:26 omrnr 3 Svalövs kommun 5 390 

3 Gissleberga 8:29 JTF Markentreprenad HB 2 152 

4 Teckomatorp 12:18 JTF Markentreprenad HB 1 280 

5 Teckomatorp 12:13 Mheisen, Muhammed 3 471 

6 Teckomatorp 12:14 Lans, Anders Håkan 6 696 

7 Teckomatorp 12:17 Lans, Anders Håkan 4 107 

8a Teckomatorp 12:16 Lans, Anders Håkan 3 009 

8b Teckomatorp 6:4 omrnr 2 Banverket ca 300*** 

8c Teckomatorp 6:1 omrnr 4 Banverket ca 710*** 

9 Teckomatorp 12:19 Prahl, Kjell Inge Mikael 1 030 

10 Teckomatorp 12:12 Eriksson, Mats Göran 1 887 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Nr Fastighet Fastighetsägare Area (m 2 ) 

11 Teckomatorp 12:1 omrnr 1 Svalövs kommun ca 8 200 

12 Gissleberga 8:26 omrnr 2 Svalövs kommun 8 796 

13 Teckomatorp 9:7 Trozelli, Claes ca 500** 

* Avser den del som faller inom utredningsområdet enligt Figur 1. 

** Avser den del som bedöms vara påverkad. Fastigheten faller utanför utredningsområdet enligt 

Figur 1. 

*** Avser den del som är belägen söder om järnvägen och faller inom området enligt Figur 1. 

Fastigheterna beskrivs i den ovan angivna ordningen med avseende på: 

Nuvarande verksamhet 

Tidigare verksamhet med anknytning till BT Kemi 

Översiktlig beskrivning av föroreningsförhållandena 

Hur fastigheten berörs av efterbehandling 

Inom området finns en rad anläggningskonstruktioner som berör flera av fastigheterna 

och som på olika sätt kan påverka eller påverkas av efterbehandlingsåtgärder. Dessa 

beskrivs i ett inledande kapitel (kapitel 2). 

1.2 SYFTE 

Syftet med denna bilaga är att utgöra underlag för i första hand utredning rörande 

åtgärdsalternativ (bilaga 5). 

1.3 UNDERLAG 

Beskrivning av föroreningsförhållandena bygger på uppgifter och bedömningar enligt 

Bilaga 3. I övrigt utgör de rapporter som anges under kapitlet Referenser det primära 

underlagsmaterialet. Uppgifter om fastighetsgränser och fastighetsägare bygger på kommunens 

grundkarta och fastighetsregister. 

1.4 REVIDERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR 

Föreliggande rapport utgör en reviderad version av granskningsrapport daterad 2010-01- 

22. Revideringarna är dock endast av redaktionell art. 

2 TIDIGARE VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR 

2.1 BETSAFTFABRIKEN 

BT Kemi etablerade sin verksamhet i en nedlagd saftstation, som byggdes 1894 av 

Skånska sockerfabriks aktiebolaget för framställning av betsaft för Säbyholms sockerbruk 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



7 (47)

a04s 2009-12-14 

8 (47) 

i Landskrona. Betsaften leddes via en 18 km lång markförlagd ledning från Teckomatorp 

till Landskrona. En kortfattad beskrivning av anläggningen redovisas i en inventering av 

industriminnen inom Svalövs kommun utförd av Andersson (1978) och i en studie av 

sockerindustrins historia och arkitektur (Darphin, 1993). En situationsplan från den förstnämnda 

inventeringen redovisas i Figur 2. 

Figur 2. Betsaftstationen vid Teckomatorp (Andersson, 1978). Observera att en del av byggnaderna 

är uppförda efter sockerbrukets nedläggning 1962. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

2.2 BT KEMI 

Under årens lopp skedde omfattande till- och ombyggnader av anläggningen, framför allt 

under andra halvan av 1940-talet. Saftledningen ersattes med en ny under 1921. Betsvämmorna 

byggdes om under 1952 och utfördes då i betong i stället för tegel. 

Saftstationen lades ned 1962 och byggnaderna stod tomma under två år tills Bönnelycke 

& Thuröe AB köpte anläggningen och startade tillverkningen av bekämpningsmedel. 

Saftstationen nyttjade området norr om järnvägen för behandling av avloppsvatten och 

hade för detta ändamål anlagt dammar inom området för avskiljning av sedimenterbara 

partiklar innan vattnet släpptes ut i Braån. Dessa dammar byggdes senare om och utvidgades 

för BT Kemis processvattenbehandling. 

Vid saftfabriken uppstod stora mängder slam och jord vid tvättning av sockerbetor. Detta 

avfall, som lades upp framför allt öster och nordost om det norra området, hade högt 

innehåll av organiskt material, men har i övrigt inte bedömts innehålla miljöfarliga ämnen. 

Massor från dessa upplag har nyttjats för gestaltning av det norra området efter den 

nyligen genomförda saneringen. 

Som nämnts ovan förvärvade Bönnelyche & Thuröe AB den nedlagda saftstationen 

under 1964. Under BT Kemi´s verksamhet utfördes olika ombyggnader och anpassningar 

av anläggningen för företagets produktion, men huvuddelen av anläggningskonstruktionerna 

från saftfabriken behölls (t.ex. betsvämmorna och betbryggan) och nyttjades för 

olika ändamål i den nya verksamheten. I Figur 3 redovisas en situationsplan över BT 

Kemi´s fabriksanläggningar. 

Figur 3. Situationsplan över BT Kemis fabriksanläggningar. 

Beträffande BT Kemis verksamhet hänvisas till huvudstudien (SWECO; 2004). 

I samband med saneringen av BT Kemi-området i slutet av 1970-talet demonterades eller 

revs följande: fabriksbyggnaden (byggnad 6 enligt Figur 3) inkl skorstenen, pulverlager 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



9 (47)

a04s 2009-12-14 

10 (47) 

(7), våghus (11), lager för Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (12), tankgård (13), oljecistern 

(14) och betbryggan. 

Följande byggnader behölls: Klorlager (1), färdigvarulager (2), emballagelager (3), tapplokal 

(4), formuleringsbyggnad (5), pulverlager (8), smedja (9) och diverselager (10). 

Vidare kvarlämnades kulvertar, betrännor och betsvämmor samt merparten av markförlagda 

ledningar, i vissa fall efter proppning. 

Rivningsmassorna (betongstycken) från betbryggan och övre delen av betsvämmorna 

användes som återfyllnad med ren jord i betsvämmorna, medan huvuddelen av övriga 

rivningsmassor (främst betong och tegel) deponerades inom norra området. 

2.3 AVLOPPSRENINGSVERK 

Inom den västligaste delen av det södra området (fastigheten Gissleberga 8:27) fanns 

tidigare Teckomatorps avloppsreningsverk. Detta omfattade en aktivt slamanläggning 

med 2-stegs luftning. Efterpolering skedde i två seriekopplade biodammar. Reningsverket 

togs i drift under vintern 1967/68 och lades ned i slutet av 1970-talet, när Teckomatorp 

och Billeberga anslöts till avloppsreningsverket i Landskrona. Innan avloppsreningsverket 

byggdes skedde rening genom enbart biologiska dammar på fastigheten (se vidare 

kapitel 4). 

3 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGSKONSTRUKTIONER 

Inom det södra området finns en rad anläggningskonstruktioner som på olika sätt kan 

påverka efterbehandlingsåtgärder. Vissa av dessa utgör äldre konstruktioner som inte 

nyttjas i dag, t.ex. betsvämmorna som berör flera fastigheter. Vidare finns markförlagda 

ledningar; både sådana som är i bruk och sådan som inte längre nyttjas. 

I detta kapitel beskrivs några av dessa konstruktioner som kan behöva beaktas eller som 

direkt kan komma att beröras av efterbehandlingsåtgärder. 

I samband med saneringen av BT Kemiområdet revs stora delar av byggnadsbeståndet, 

men vissa delar lämnades kvar efter det att byggnaderna hade rengjorts. Nya byggnader 

har tillkommit som tillbyggnader till äldre byggnader vid bl.a. Lans Mekaniska Verkstad 

och vid Teckomatorps Bilskrot. De nuvarande verksamhetsutövarna bedriver verksamhet 

i byggnader, som under BT Kemiperioden användes för de ändamål som anges nedan. 

Merparten av grund- och anläggningskonstruktioner under mark kvarlämnades efter 

saneringen. I främst de centrala delarna förekommer ställvis betongkonstruktioner 

(härrörande från gamla betsvämmor) och ledningar samt gatsten och bärlager från äldre 

vägar under markytan. Inom det gräsbevuxna området söder om bilskroten och verkstaden 

finns rester av kvarlämnade betrännor. 

3.1 BETSVÄMMOR OCH BETKULVERT 

Inom området finns fyra betsvämmor, som alla härstammar från den gamla saftfabriken. 

Vidare finns en delvis riven betkulvert som förbinder betsvämmorna. Läget för betsvämmorna 

och betkulverten framgår av Figur 4. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Enligt flygfoton från 1939 fanns fem parallella betsvämmor. Lägena för de tre sydliga 

sammanfaller med lägena för betsvämma 1 – 3. Något år därefter har de två nordliga 

betsvämmorna närmast järnvägen ersatts med den senare byggda betsvämma 4 för 

mottagning av betor från ett järnvägsspår. De två sydligaste betsvämmorna (1 och 2) 

ersattes under 1952 av två djupare svämmor utförda i betong. 

Figur 4. Lokalisering av betsvämmorna och betkulverten. 

3.1.1 BETSVÄMMA 1 OCH 2 

Betsvämma 1 och 2 (benämns södra resp. norra betsvämman i Figur 3) är de två sydligaste 

och största svämmorna. De är delvis förlagda under Bangatan och de berör flera 

fastigheter. En tvärsektion av svämmorna illustreras i Figur 5. De användes av BT Kemi 

för bl.a. behandling av processavloppsvatten från produktionen av bekämpningsmedel. 

Konstruktionen är av betong och innefattar även ett antal mellanväggar som delar av 

svämmorna i sektioner. Botten på delar av svämmorna har i efterhand jämnats av genom 

pågjutning av betong. Svämmornas längd uppskattas till ca 150 m. 

I slutskedet av saneringen av BT Kemi revs en s.k. betbrygga i betong som var placerad 

över betsvämmorna. Rivningsmassorna användes som utfyllnad i svämmorna. Likaså 

revs uppstickande delar av svämmorna så att resterande delar av konstruktionen kom 

helt under mark. 

Figur 5. Principsektion av betsvämma 1och 2 (enligt Ulf Evertsson, BT Kemi Efterbehandling). 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



11 (47)

a04s 2009-12-14 

12 (47) 

Betsvämmorna, särskilt den södra (1), har undersökts på flera ställen genom provgropsgrävning. 

I samband med detta har konstaterats att fyllningen i svämmorna består 

förutom av betong också av stora mängder armeringsjärn samt sand och grus. Även 

skadade plåttunnor med svarta, kraftigt luktande massor, troligen rester av aktivt kol från 

reningsprocessen, har påträffats. På flera ställen under den södra svämman har olika 

betongkonstruktioner, bl.a. delar av en kulvert, påträffats på 3 - 4 m djup under markytan i 

samband med provgropsgrävningar. Svämmorna är delvis vattenfyllda. 

Provtagning av jord och grundvatten i, under och vid sidan om de två betsvämmorna 

visar ställvis mycket hög påverkan av föroreningar. Tydlig påverkan har observerats ner 

till 5 – 6 m djup under markytan, d.v.s. ett stycke ner i de underliggande naturliga jordlagren 

(lermorän, som påträffats på ca 4 m djup). Även betongen är påverkad av föroreningar. 

Förutom de typiska BT Kemiföroreningarna har även höga halter av xylen 

påvisats i länshållningsvatten i samband med provgropsgrävningar i betsvämmorna. 

3.1.2 BETSVÄMMA 3 

Parallellt med och norr om betsvämma 2 (som omnämns i kapitel 3.1.1) löper en tredje, 

äldre svämma, som var igenfylld redan innan BT Kemi etablerades på platsen (detta 

framgår av flygbild från 1963). Svämman är ungefär lika lång som de två sydligare 

svämmorna, d.v.s. ca 150 m och den berör tre fastigheter. Längs drygt halva längden är 

svämman delvis förlagd under byggnader. 

Svämmans konstruktion är snarlik de nyare svämmorna, men bredden är mindre (ca 4 

m). Svämmans djup är ca 2,5 m med en bottenränna i mitten på ca 3,5 m djup under 

markytan. 

Svämman är endast ställvis undersökt. En provgrop, som är utförd ungefär mitt på svämman, 

visade att den där är fylld med sand, grus och sten med inblandning av kalk. 

Då svämman var igenfylld redan när BT Kemi etablerades bedöms fyllningen i svämman 

och jordlagren under densamma vara endast måttligt förorenade. Denna bedömning 

gäller dock inte för den del av svämman som är belägen under byggnad 5 inom Lans 

Mekaniska Verkstad (se kapitel 8.3). 

3.1.3 BETSVÄMMA 4 

Vid nordvästra hörnet av Lans Mekaniska Verkstad finns en äldre betsvämma som 

användes vid mottagning av betor, som levererades via järnväg. Betsvämman är 

sammanbunden med den betkulvert som finns beskriven under kapitel 3.1.4. Svämman 

framgår tydligt i flygbilder från 1963, men är svårare att urskilja i senare flygbilder, vilket 

innebär att den sannolikt har fyllts igen under BT Kemi-tiden. 

Svämman är ca 4 m bred, ca 10 m lång och 2,8 m djup, och är utförd i betong. Svämman 

är delvis belägen under verkstadsbyggnaden. 

Svämman har undersökts genom provgropsgrävningar. Dessa har visat att fyllnadsmassorna 

i svämman är förorenade av bl.a. fenoxisyror. Den mest omfattande föroreningen 

upptäcktes dock efter det att svämmans botten hade brutits upp, i form av kraftigt 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

kreosotluktande oljeaktiga massor. De observationer som kunde göras tyder på att 

föroreningen följer en ledningsgrav eller liknade konstruktion i svämmans längdriktning, 

medan spridningen vinkelrätt mot svämman bedöms vara mycket begränsad. Analyserna 

visade att massorna innehåller kreosot, men även fenoxisyror. Förekomst av kreosot i 

motsvarande omfattning har inte påvisats på andra platser inom området. Ca 150 m 3 

kreosotförorenade massor omhändertogs vid grävningen. 

3.1.4 BETKULVERTEN 

Betkulverten, som har en total längd på ca 70 m, är en betongkonstruktion förlagd helt 

under mark. Den löper från de östra ändarna av betsvämmorna 1 och 2 in under östra 

delen av Lans verkstadsbyggnad och förbinder därifrån också betsvämma 4 genom en 

kulvert under verkstadsgolvet. Under sockerbrukstiden vidgades betkulverten i en bassäng 

belägen under nuvarande Lans verkstadsgolv och den tidigare huvudfabriken. I 

denna bassäng tvättades betorna och transporteras in i fabriken. Taket på kulvertsträckan 

från betsvämmorna 1 och 2 till uppsamlingsbassängen ligger cirka 2 m under 

nuvarande marknivå. Själva kulverten är cirka 2 m hög och 1 m bred. Betkulvertens norra 

del, vilken är ansluten till betsvämma 4, ligger betydligt grundare och är till formatet 

mindre än den södra delen. Enligt äldre ritningar fanns tre nedstigningsbrunnar i betkulverten. 

Kulverten är igenfylld med jord, och delvis fylld med vatten. 

Provgropsgrävningar har utförts på två ställen längs betkulverten. I en provgrop utförd 

strax söder om byggnad 4 vid Lans Mekaniska Verkstad kunde konstateras att betkulverten 

under själva Bangatan är uppriven, och att området är igenfyllt med sand och grus, 

Figur 6. Av Figur 7 framgår betkulvertens mynning i betsvämma 1. 

Figur 6. Provgrop inom riven del av betkulverten. I schaktväggen skymtar en murad nedstigningsbrunn 

i kvarlämnad del av kulverten strax utanför Lans Mekaniska Verkstad. Ledningen till 

höger är sannolikt kvarlämnad spolvattenledning till svämmorna. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



13 (47)

a04s 2009-12-14 

14 (47) 

Figur 7. Betkulvertens mynning i betsvämma 1. 

Analysresultat av vattenprov som har tagits i kulverten visar att det är tydligt påverkat av 

bl.a. fenoxisyror och klorfenoler. Även höga halter av xylen har påvisats i nedstigningsbrunnen 

utanför Lans Mekaniska verkstad. Som nämnts ovan (kapitel 3.1.3) är området 

kring kulvertens nordvästra mynning vid betsvämma 4 kraftigt förorenat, bl. a. med kreosot. 

Kreosotföroreningarna tycks dock förekomma i jordlagren under kulvertens botten, 

och inte i själva kulverten. 

3.2 BETRÄNNOR 

Inom området direkt söder om betsvämmorna finns ett äldre system av betrännor byggda 

från början av tegel men sedan ombyggda med betong. Betrännorna är cirka 50 m och 

antalet är omkring 20 st. Läget framgår av Figur 8. 

Rännorna är ca 0,5 m breda och ca 0,7 m djupa, Figur 9. De är fyllda med jord och delvis 

med kalk samt övertäckta med ca 0,5 m jord. De upptar en yta om ca 4 500 m 2 . Betrännorna 

har varit förbundna med betkulverten. I den östra delen av betsvämma 1 har 

anslutningen till betrännorna frilagts i samband med provgropsgrävningar, Figur 10. 

Området där betrännorna är lokaliserade har undersökts tämligen noggrant och har delvis 

sanerats. Detta beskrivs närmare i kapitel 13. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Figur 8. Plan över betrännesystemet söder om betvämmorna (IVL, 1978a). 

Figur 9. Framgrävda betrännor, 2008-12-10. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



15 (47)

a04s 2009-12-14 

16 (47) 

Figur 10. Kulvert som ansluter till betrännorna framgrävd i den östra delen av betsvämma 1, 

090120. 

3.3 LEDNINGAR OCH BRUNNAR 

Området innehåller ett stort antal ledningar och brunnar, som varit i drift under betsaftproduktion 

och/eller under BT Kemi tiden. Konditionen för dessa ledningar är i dag inte 

känd. Vidare finns vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar, som är i bruk. Dessa kan 

delvis utgöras av äldre ledningar, men huvuddelen har anlagts efter BT Kemi-perioden. 

IVL upprättade under 1978 en ledningskarta över BT Kemi-området baserad på befintligt 

ritningsunderlag och en inventering. Ett utdrag av ledningskartan redovisas i Figur 11. 

Som framgår av ledningskartan finns förutom ledningar som fungerat som interna ledningar 

inom BT Kemi-området också flera ledningar med extern anslutning. Som exempel 

kan nämnas den kommunala spillvattenledningen, som fortfarande är i bruk och som 

korsar den södra delen av BT Kemi-området. Vidare kan nämnas de tidigare ledningarna 

för vattenförsörjning till saftfabriken från Saxån och Braån, som mynnar i en brunn 

benämnd 28, strax norr om den tidigare fabriksbyggnaden. Ytterligare ledningar som kan 

omnämnas är Säbyholmsledningarna som användes för överledning av betsaft till Säbyholms 

sockerbruk. Ledningarna löper parallellt med och strax söder betsvämma 1. 

Saxå- och Braåledningarna samt Säbyholmsledningarna har inte längre någon funktion 

inom området. Längre nedströms nyttjas dock Säbyholmsledningen för överföring av 

spillvatten från Teckomatorp till Landskrona. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Figur 11. Utdrag ur ledningskarta upprättad av IVL (1978a). Rutornas längd är 50 m. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



17 (47)

a04s 2009-12-14 

18 (47) 

Vid saneringen i slutet på 1970-talet spolades ledningar och brunnar tömdes på slam. En 

del ledningar proppades. 

Utöver de ledningar och brunnar som redovisas i Figur 11 anordnades under 1979 och 

1980 åtta s.k. sänkbrunnar på olika ställen inom södra området som användes för uppsamling 

och behandling av förorenat grundvatten. Vattnet leddes i plastledningar till en 

samlingsbrunn belägen i närheten av den ovan nämnda brunnen 28. I mitten av 1980talet 

upphörde uttaget av grundvatten ur samtliga brunnar utom en belägen på fastigheten 

Teckomatorp 12:19 (av IVL benämnd nr 8), som fortsättningsvis användes för 

torrläggning av en källare och inte för sanering. 

Förutom den ovan nämnda brunnen nr 8, har ytterligare två lokaliserats (nr 3, belägen 

inom betrännorna och nr 5 belägen i Bangatan rakt söder om den östra fasaden på Lans 

Mekaniska Verkstad). Brunn 3 har i samband med saneringsarbeten under 2008 fyllts 

igen. Övriga sänkbrunnarna kan möjligtvis också vara sandfyllda. Det är dock känt att 

ledningarna har lämnats kvar. 

Under arbetet med provgrävningarna upptäcktes flera rörledningar som inte finns med i 

den dokumentation som insamlats under projektets gång. Det var allt ifrån hela rör till 

rörstumpar av olika material. Förekomsten av många gamla ledningar i marken är naturlig 

med beaktande av att fabriken började byggas för mer än hundra år sedan och att 

fabriksområdet har genomgått stora förändringar fram till dess att BT Kemi lades ner. 

Även om vissa av de gamla ledningarna är proppade fungerar de tillsammans med 

kringfyllningen som spridning och utjämning av vatten i marken. 

Av Figur 12 framgår de vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar som är i bruk. 

Figur 12. Spillvatten- och dagvattenledningar som är i bruk. 

Vid en ledningsundersökning längs Bangatan utförd under 2007-2008 observerades en 

del mindre avvikelser från kommunens ledningskartor. Undersökningen visade att dag- 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

vatten- och spillvattenledningarna har ställvis otillräcklig lutning, med ansamling av slam 

och stillastående vatten som följd. På flera ställen noterades mindre sprickor och 

längdförskjutningar, samt olika främmande föremål (tegel, sten). Några större brott eller 

tecken på läckage kunde dock inte noteras. 

Otäta ledningar och brunnar samt ledningsgravar kan utgöra möjliga spridningsvägar för 

förorenat vatten. IVL (1978a) konstaterade att utläckage från Saxåledningen hade skett 

till den kommunala spillvattenledningen. Vidare framhöll man att utläckage till den 

kommunala dagvattenledningen inte kunde noteras, men att viss risk för läckage inte 

kunde uteslutas då Saxåledningen grävdes av när den kommunala dagvattenledningen 

anlades 1968. 

Såväl äldre som nyare ledningar, som är i bruk, är förlagda inom områden med dokumenterat 

höga halter av föroreningar i såväl jord som grundvatten, särskilt i anslutning till betsvämma 

1 och 2. Sannolikheten att det sker spridning via dessa ledningar torde vara hög. 

3.4 ÖVRIGT 

Utöver vad som omnämns ovan finns det troligen rester kvar av grundläggningen för den 

gamla fabriken och andra byggnader. Till exempel, strax öster samt sydost om Lans 

Mekaniska har skikt med tegel eller betong påträffats i flera punkter på 1-3 m djup. Vidare 

kan det finnas andra anläggningar kvar under mark. Efter det att hela huvudfabriken hade 

sanerats och tvättats med ånga revs skorsten och fabriksbyggnaden till cirka en halv 

meter under nuvarande mark. Under provborrningarna konstaterades bland annat en 40 

cm tjock grundplatta finns kvar ca 2,5 m under markytan i den del som fungerade som 

intag för betor från betkulverten till huvudfabriken. Därtill finns troligen flertalet av de 

kraftiga källarväggarna kvar under markytan. 

Saftfabriken hade, för att möjliggöra mottagning av betor med järnväg anlagt stickspår 

från järnvägen Helsingborg – Lund. Dessa stickspår fanns kvar även under BT Kemiperioden. 

De framgår av ledningskarta upprättad av IVL (1978a), Figur 11. Spåren har 

rivits, men slipers kan finnas kvar. Sådana har påträffats vid grävarbeten i närheten av 

Lans Mekaniska Verkstad och inom bilskrotsområdet. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



19 (47)

a04s 2009-12-14 

20 (47) 

4 FASTIGHETEN GISSLEBERGA 8:27 (1) 


Den ca 18 000 m 2 stora fastigheten användes tidigare för Teckomatorps avloppsreningsverk 

(se kapitel 2.3). Reningsverket var beläget i den östra delen av fastigheten och de 

biologiska dammarna, som användes för efterpolering av det behandlade vattnet i den 

västra delen, Figur 13. Dammarna finns fortfarande kvar, och nyttjas som bräddvattenmagasin 

vid höga flöden. 

Figur 13. Biodammar samt befintlig och rivna byggnader inom fastigheten Gissleberga 8:27. 

BT Kemi nyttjade, så vitt känt, inte fastigheten för något ändamål. I olika skeden diskuterades 

samrening av processvatten från BT Kemi med kommunens avloppsrening, men 

sådan kom så vitt känt aldrig till stånd. Emellertid fanns klara tecken på driftstörningar i 

den biologiska behandlingen till följd av läckage av förorenat vatten från BT Kemi till det 

kommunala spillvattennätet. 

Pumpstationen, som används för överledning av avloppsvatten från Teckomatorp till 

Landskrona, är belägen på fastigheten (sannolikt i inloppspumpstationen vid det gamla 

reningsverket). I övrigt nyttjas delar av fastigheten som upplagsområde för kommunens 

anläggningsverksamhet. 

4.2 MARK OCH BYGGNADER 

På fastigheten finns i dag en mindre byggnad som inhyser den ovan nämnda pumpstationen, 

Figur 14. Området kring denna nyttjas av kommunen som upplagsyta. Strax 

väster om denna yta anlades under 2008 en ca 1 700 m 2 stor upplagsyta för tillfällig lagring 

av jord i samband med test- och delsaneringar inom den södra delen av BT Kemiområdet. 

Ytan är asfaltbelagd med en låg invallning och med fall mot en uppsamlingsbrunn 

för det regnvatten, som faller inom den asfalterade ytan. Detta vatten kan alternativt 

tas om hand separat eller ledas till det kommunala spillvattennätet. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Intill pumpstationen finns en mast med en meterologisk station, som inrättades 2005 inför 

efterbehandling av BT Kemiområdet. 

Figur 14. Flygbild över fastigheten Gissleberga 8:27 (090624). I förgrunden syns avloppspumpstationen 

och upplagsytorna samt i bakgrunden de tidigare biodammarna. 

4.3 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 

Borrningar utfördes inom ramen för IVLs undersökningar 1978 i tre punkter längs den 

södra fastighetsgränsen (IVL, 1978b). Analyser av uttagna jordprov utfördes inte, sannolikt 

beroende på att indikationer på föroreningar inte observerades. Undersökningar i 

senare skeden har inte utförts. 

Föroreningshalterna inom området bedöms vara låga eller mycket låga, Figur 15. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



21 (47)

a04s 2009-12-14 

22 (47) 

Figur 15. Bedömd utbredning av föroreningar inom och i anslutning till fastigheten Gissleberga 

8:27. 

4.4 IANSPRÅKTAGANDE FÖR EFTERBEHANDLING 

Behov av efterbehandlingsåtgärder bedöms inte föreligga. 

Befintlig asfaltsyta kan användas under efterbehandlingsskedet för exempelvis lagring 

och hantering av betong samt lagring av jord, tegel och liknande. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

5 FASTIGHETEN GISSLEBERGA 8:26 OMRNR 3 (2) 


Sedan BT Kemi´s och saftfabrikens verksamhet har området inte utnyttjats för någon 

verksamhet. Som framgår av ledningskartan från 1978 (Figur 11) fanns stickspår inom 

området. Dessa hade anlagts redan under sockerbrukstiden. Området uppges enligt ledningskartan 

ha fungerat som lagerplats under BT Kemi-perioden. 

Figur 16. Fastigheten Gissleberga 8:26 omrnr 3. Den under 2009 utförda GC-bron inom den västra 

delen av fastigheten är inte inlagd på kartan, men väl den utförda anslutningsvägen. 


Som ett led i efterbehandlingen av det norra området anlades en gång- och cykelbro över 

järnvägen med brofäste vid fastighetens västra del, Figur 17. För att möjliggöra anslutning 

till bron skedde uppfyllnad med rena jordmassor inom i stort sett hela fastigheten. 

Fastigheten ingår i parkområdet. 

Det finns inga byggnader inom fastigheten. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



23 (47)

a04s 2009-12-14 

24 (47) 

Figur 17. Flygfoto över fastigheten Gissleberga 8:26 omrnr 3 (2009-09-10). 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


Under hösten 1977 utfördes kontrollschakter inom hela fastigheten söder om stickspåren, 

sannolikt för att klarlägga om processavfall från BT Kemi hade grävts ner inom området. 

Inga noteringar om nedgrävt avfall gjordes om nedgrävt avfall 1 . 

Borrningar som har utförts inom fastigheten tyder på viss, men låg, påverkan av föroreningar 

i jord samt ingen påverkan i grundvatten. 

Figur 18. Bedömd utbredning av föroreningar inom och i anslutning till fastigheten Gissleberga 8:26 

omrnr 3. 


I stort sett hela fastigheten har täckts med rena massor och behov av ytterligare efterbehandlingsåtgärder 

bedöms inte föreligga. Fastigheten berörs således inte av efterbehandlingsåtgärder. 

1 Uppgifterna är hämtade ur sparat arbetsmaterial från dåvarande VIAK, som på uppdrag av polismyndigheten 

i Landskrona under september 1977 utförde inmätningar och fotodokumentation av 

kontrollschakter inom huvudsakligen det norra området, men också inom den nuvarande fastigheten 

Gissleberga 8:26 omrnr 3 inom det södra området. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



25 (47)

a04s 2009-12-14 

26 (47) 

6 FASTIGHETERNA TECKOMATORP 12:18 OCH GISSLEBERGA 8:29 (3 OCH 4) 


JTF Markentreprenad bedriver verksamhet fastigheterna Teckomatorp 12:18 och Gissleberga 

8:29, Figur 19, som omfattar sammanlagt ca 3 400 m 2 . Företaget bedriver mark- 

och anläggningsarbeten i relativt liten skala. Fastigheten används sedan början av 2003 

som kontor och lagerhållning av anläggningsmaterial. Företaget samarbetar med ett 

tillverkningsföretag och säljer främst marksten direkt till kunder. 

Byggnaden på fastigheten utgjorde klorlager (byggnad 1 i Figur 3) under BT Kemi-tiden. 

I likhet med den angränsande bilskrotsfastigheten är den södra delen av fastigheten 

Teckomatorp 12:18 belägen över betsvämma 2 och 3. 

Figur 19. Fastigheterna Gissleberga 8:29 och Teckomatorp 12:18. 


Huvuddelen av den icke bebyggda delen av fastigheten nyttjas för upplag med 

grusöverbyggnad, Figur 20. Mindre delar är belagda med betongplattor. 

Byggnaden omfattar en yta av ca 190 m 2 . Byggnaden antas vara grundlagd med s.k. 

platta på mark, och den är försedd med plåtbeklätt tak och fasad. Längs byggnadens 

södra fasad och parallellt med Bangatan finns en kraftig betongmur kvarlämnad. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Figur 20. Flygbild (090910) med kontorsbyggnaden i förgrunden. 


Föroreningar i höga eller mycket höga halter förekommer främst inom den södra delen av 

fastigheten Teckomatorp 12:18 och i anslutning till betsvämma 2. Det förorenade området 

sträcker sig in även på den sydöstra delen av fastigheten Gissleberga 8:29, Figur 21. 

Inom övriga delar av fastigheterna bedöms föroreningshalterna vara generellt sett låga. 

Figur 21. Bedömd utbredning av föroreningar inom och i anslutning till fastigheterna Teckomatorp 

12:18 och Gissleberga 8:29. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



27 (47)

a04s 2009-12-14 

28 (47) 

Provtagning i byggnaden har inte utförts, men den bedöms inte vara påverkad av föroreningar. 


För åtkomst till delar av bestvämmorna samt områden kring dessa måste delar av fastigheten 

tas i anspråk under efterbehandlingsskedet. Vidare behöver nya anslutningsvägar 

och nya VA-ledningar anläggas för fastigheten. 

Verksamhetsutövaren kommer att drabbas av betydande störningar under efterbehandlingsskedet. 

7 FASTIGHETEN TECKOMATORP 12:13 (5) 


Bilskrotverksamhet har bedrivits på fastigheten sedan mitten på 1980-talet, för närvarande 

genom Teckomatorp Bilskrot. Fastigheten omfattar ca 3 500 m 2 . 

Verkstaden är inrymt i en byggnad, som under BT Kemi-tiden utgjorde två byggnader för 

färdigvarulager (byggnad 2 i Figur 3) respektive emballagelager (byggnad 3), Figur 22. 

Den södra delen av fastigheten är belägen över betsvämma 2 och 3. 

Figur 22. Fastigheten Teckomatorp 12:13. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


Inom fastigheten finns en verkstadsbyggnad och ett anslutande annex (kontorsbyggnad) 

med en sammanlagd byggnadsyta av ca 460 m 2 . Utmed verkstadsväggen mot Bangatan 

finns två tillbyggnader, en personaldel och en kontorsdel. Dessa är enkla prefabricerade 

byggnader. Deras sammanlagda yta är cirka 45 m 2 . 

Verkstadsbyggnaden grundläggning och golvkonstruktion är huvudsakligen betongkonstruktioner 

från BT Kemi-tiden med anpassningar till den nuvarande byggnaden. Stommen 

är huvudsakligen av stål med plåtbeklädda fasader. 

Ej bebyggda delar av fastigheten används för uppställning av skrotbilar och som körytor, 

Figur 23. Ytan inom den södra halvan av fastigheten utgörs av en betongplatta, medan 

den norra delen är belagd med grus. 

Figur 23. Flygbild (090910) över bilskrotsfastigheten. 


Föroreningar i höga eller mycket höga halter förekommer längs hela den södra delen av 

fastigheten och i anslutning till betsvämma 2, Figur 24. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



29 (47)

a04s 2009-12-14 

30 (47) 

Figur 24. Bedömd utbredning av föroreningar inom och i anslutning till fastigheten Teckomatorp 

12:13. 

Sanering utfördes under 2007 inom gårdsplanen av oljeförorenad jord. Analyserna visade 

även förekomst av BT Kemi- typiska föroreningar i låga halter. 

Provtagningar har utförts i tre punkter (totaldjup 2,2 - 3 m) i byggnaden, men dessa visar 

inte påverkan av BT Kemi-typiska föroreningar. 

Frånsett den södra delen av fastigheten bedöms föroreningshalterna inom övriga delar av 

fastigheten vara generellt sett låga. 


För att genomföra sanering av betsvämmorna samt områdena kring dessa måste troligen 

ett 5 – 10 m brett område av fastighetens södra del tas i anspråk för schaktningsarbetena. 

Detta medför att de tillbyggda lokaler för kontor och personal inte kan utnyttjas och 

eventuellt måste de rivas. Vidare behöver nya anslutningsvägar och nya VA-ledningar 

anläggas för fastigheten. 


BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 



Lans Mekaniska Verkstad har varit belägen på fastigheten sedan år 1995. Tidigare hade 

Exakt Teknik, likaså en mekanisk verkstad, bedrivit verksamhet i byggnad 3 och 5 (Figur 

25) som hade kvarlämnats efter saneringen av BT Kemi. Lans Mekaniska Verkstad har 

efterhand utfört omfattande utbyggnader. Fastigheten omfattar ca 6 700 m 2 . 


Stora delar av BT Kemis huvudbyggnad var belägen inom fastigheten, Figur 3. Likaså 

fanns en tankgård och en oljecistern om 50 m 3 , som i likhet med huvudbyggnaden revs 

1979. 

Delar av betsvämmorna, grundkonstruktioner för huvudbyggnaden samt huvuddelen av 

betkulverten finns kvar under mark, delvis under befintliga byggnader. Inom fastigheten 

finns flera markförlagda ledningar. En del av dessa är nya ledningar men också några 

gamla ledningar som anpassats till nuvarande verksamhet. Därtill finns i marken mängder 

med äldre kvarlämnade ledningar som under tidigare verksamheter använts för råvattenförsörjning, 

spill- och processvatten samt dagvatten. 


Inom fastigheten finns fem sammanbyggda byggnader, nedan benämnda 1-5 (Figur 25). 

Byggnadsytan uppgår till ca 1 500 m 2 . 

Körytor närmast byggnaderna är hårdgjorda, medan den stora gårdsplanen öster om 

byggnaderna, som används för upplag och uppställning av fordon utgörs av grusytor, 

Figur 26. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



31 (47)

a04s 2009-12-14 

32 (47) 

Figur 26. Flygfoto (090910) över Lans Mekaniska Verkstad med gårdsplanen i förgrunden. 

8.2.1 BYGGNAD 1 

Byggnaden, som idag utgör produktionslokal, uppfördes 2001. Byggnaden är grundlagd 

på kantförstyvad bottenplatta av betong. På denna har en stålkonstruktion uppförts. 

Väggarna är beklädda med plåt. 

Byggnaden är uppförd över den norra delen av betkulverten och den nordvästra delen av 

byggnaden är uppförd på delar av betsvämma 4 vid järnvägen (se kapitel 3.1). Vidare har 

ett industrispår löpt genom området där byggnaden är belägen. 


Byggnaden, som idag utgör produktionslokal, uppfördes 1994. Byggnaden är grundlagd 

på plintar (

a04s 2009-12-14 

på betongplintar. Väggarna består av en tegelmur uppförd ca 1,5 m över golv. Däröver är 

väggarna klädda med plåt. 

Byggnaden uppfördes mellan 1957 och 1960. Ombyggnad skedde under mitten av 1980talet 

då takhöjden sänktes. Befintlig stålkonstruktion kapades, men behölls i övrigt. 

Under byggnadens östra del löper betkulvertarna samman från dels betsvämma 4 vid 

järnvägen (se byggnad 1) och dels från de stora betsvämmorna som var belägna söder 

om byggnaden. Sannolikt mynnar kulvertarna i en 3-4 m djup uppsamlingsbassäng under 

byggnaden från vilken betorna transporterades via transportband för vidare bearbetning i 

det tidigare sockerbruket. Uppsamlingsbassängen fylldes med jord och ett betonggolv 

anlades, sannolikt av BT Kemi. Det bör framhållas att några säkra uppgifter om anläggningarnas 

utformning saknas. 

Byggnaden rengjordes vid saneringen av BT Kemi-området i slutet av 1970-talet. Efter 

grovrengöring tvättades väggar och golv med högtryck. 

Under 1986 noterades förekomst av dinoseb och fenoxisyror i betonggolvet i den östra 

delen av byggnaden. Vid denna tidpunkt bedrevs mekanisk verkstad i byggnaderna av 

Exact Teknik. Observationen av föroreningar i byggnaden medförde att undersökningar 

och saneringsåtgärder utfördes. Den förorenade betongen bilades upp och omhändertogs, 

varefter ny betong i den avbilade betongplattan. Föroreningar som påvisades i den 

underliggande kulverten kvarlämnades. Åtgärderna beskrivs närmare i SWECO (2007a). 


Byggnaden, som idag utgör lager, kontor och personalutrymmen, uppfördes 1994. Byggnaden 

är utförd på liknande sätt som byggnad 2, d.v.s. en stålkonstruktion grundlagd på 

plintar och med en bottenplatta av betong. Väggarna är beklädda med plåt. 

Under den östra delen av byggnaden löper betkulverten som ansluter till de södra betsvämmorna. 

Under byggnaden fanns en nedstigningsbrunn till betkulverten, som göts 

igen när bottenplattan anlades. Vidare fanns vid den östra delen av byggnaden ett fundament 

till ett kylvattentorn. Fundamentet bilades bort i samband med grundläggningen av 

byggnaden. Under fundamentet fanns en betongplatta, som kvarlämnades och som idag 

utgör golv i lagerlokalen. 


Byggnaden, som idag utgör maskinverkstad, användes som tappningslokal under BT 

Kemi-perioden. Byggnaden är försedd med ett 10-15 cm tjockt golv av asfaltbetong, som 

delvis har ersatts med en betongplatta. Betonggolv har gjutits över en blästergrop som 

den tidigare verksamhetsutövaren Exakt Teknik lät anlägga samt inom ett sanerat 

område (se nedan). Den bärande konstruktionen består av trä, som delvis har förstärkts 

med en kompletterande stomme av stål. Väggarna är klädda med plåt. Byggnaden uppfördes 

mellan 1957 och 1960, men ombyggnad utfördes i slutet av 1990-talet. 

Byggnaden rengjordes vid saneringen av BT Kemi-området i slutet av 1970-talet. Efter 

grovrengöring tvättades väggar och golv med högtryck. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



33 (47)

a04s 2009-12-14 

34 (47) 

Under 1986, och i samband med undersökningarna i byggnad 3, noterades lukt av klorfenoler 

inom ett rum, som användes som vågrum av BT Kemi. Lukt noterades även i ett 

angränsande lunchrum. Provtagning och analys utfördes på golvbeläggningen och i 

några punkter även på underliggande jord i byggnaden. Sanering utfördes genom att 

golvbeläggningen i det tidigare vågrummet bilades av till ett djup av 15-20 cm och ersattes 

av ny betong. Inom övriga delar av byggnaden lämnades golvbeläggningen utan 

åtgärd även om höga halter av fenoxisyror och klorfenoler påvisades i denna. Åtgärderna 

beskrivs närmare i SWECO (2007a). 


Ett mycket stort antal provtagningspunkter har utförts inom fastigheten och föroreningsbilden 

är tämligen väl kartlagd. Osäkerheter i föroreningsbilden kvarstår dock vad gäller 

förhållandena i jordlagren under byggnaderna, särskilt längs betkulverten. 

Höga eller mycket föroreningshalter förekommer inom den sydvästra delen av fastigheten 

och i anslutning till betsvämma 2, Figur 27. Vidare förkommer föroreningar i höga eller i 

vissa punkter mycket höga halter i anslutning till den lilla betsvämman vid järnvägen samt 

i och under byggnad 5. Även området längs hela betkulverten bedöms vara kraftigt påverkat. 

Huvuddelen av området där den tidigare fabriksbyggnaden var belägen bedöms vara 

påverkat, generellt sett i måttliga halter, men ställvis i höga halter. 


12:14. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


Mer än halva fastigheten bedöms vara så påverkad av föroreningar att efterbehandling 

erfordras. Beroende på omfattning av efterbehandlingen kommer fastigheten att påverkas 

i olika stor grad. Ersättningsbyggnad måste anordnas samt ny anslutningsväg och parkering. 

Vidare måste nya VA-ledningar anordnas. 




Inom fastigheten Teckomatorp 12:7, som omfattar ca 4 100 m 2 , fanns under BT Kemitiden 

två lika stora byggnader, Figur 28. Båda användes då som pulverlager. Den norra 

byggnaden (byggnad 7 i Figur 3) revs i samband med att huvudbyggnaden revs. I den 

södra byggnaden (byggnad 8 i Figur 3) installerades en reningsanläggning med kolfilter. 

Under perioden våren 1977 till oktober 1982 användes kolfilteranläggningen för behandling 

av förorenat vatten. Därefter monterades anläggningen ner och kolfilterbyggnaden 

övergick till att användas som lager för Lans Mekaniska Verkstad. 

Idag hyr Teckomatorps Taktäckning AB den västra halvan av kolfilterbyggnaden. Företaget 

använder byggnadsdelen och gårdsplanen utanför som lager och samlingsplats för 

de anställda taktäckarna. Den andra halvan av kolfilterbyggnaden disponerar Lans Mekaniska 

verkstad som lagerlokal. 


BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



35 (47)

a04s 2009-12-14 

9.2 MARK OCH BYGGNAD 

36 (47) 

Inom fastigheten finns en lagerbyggnad med en byggnadsyta om 400 m 2 , Figur 29. 

Byggnaden antas vara grundlagd på s.k. platta på mark, och uppförd med stålstomme 

och en plåtbeklädd fasad. Takets beklädnad utgörs av plåt. Markytan närmast byggnaden, 

som används som körytor och upplagsytor, är grusbelagd. 

Figur 29. Flygfoto (081117) över fastigheten Teckomatorp 12:17. 


Föroreningshalterna bedöms generellt sett vara låga, Figur 30. 


12:17. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Två skruvborrningar (totaldjup 1 resp. 3 m) utförda inne i byggnaden visade inte på några 

BT Kemi-typiska föroreningar (totalt 3 jordprov och ett betongprov har analyserats). 


Behov av efterbehandlingsåtgärder bedöms inte föreligga, dock kan delar av fastigheten 

påverkas i samband med efterbehandling av den f.d. fabriken. Ny anslutningsväg kan 

komma att erfordras. 

10 FASTIGHETERNA TECKOMATORP 12:16, TECKOMATORP 6:4 OCH 

TECKOMATORP 6:1 (8) 


Det bedrivs ingen verksamhet inom det ca 4 000 m 2 området, som utgör den östligaste 

delen av utredningsområdet, Figur 31. Området omfattar en hel fastighet (den västra 

delen) och delar av två fastigheter (den östra delen). 

Under sockerbrukstiden anlades stickspår inom området med ett intilliggande betmasseupplag, 

beläget i huvudsak inom grönområdet mellan Bangatan och Sockerbruksgatan. 

Järnvägsspåren fanns kvar under hela BT Kemi-tiden och revs troligen under slutet av 

1970-talet. Av flygbilder framgår inte att området skulle ha använts som upplagsplats för 

kemikalier eller avfall, och det har inte framkommit andra uppgifter som tyder på detta. 

Figur 31. Fastigheterna Teckomatorp 12:16 (8a), Teckomatorp 6:4 omrnr 2 (8b) och Teckomatorp 

6:1 omrnr 4 (8c). 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



37 (47)

a04s 2009-12-14 


38 (47) 

Fastigheterna är inte bebyggda och ytan gräsbevuxen, Figur 32. 

Figur 32. Flygfoto (090402) över fastigheten Teckomatorp 12:16, 6:4 och 6:1. 


Det har inte utförts provtagningar av jord och grundvatten inom området, men inget har 

framkommit som tyder på att området skulle ha varit belastat av föroreningar från BT 

Kemis verksamhet. Föroreningshalterna bedöms därför som låga – mycket låga, Figur 

33. 


12:16, 6:4 och 6:1. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Det bör dock framhållas föroreningar från järnvägsanläggningarna och -driften kan ha 

medfört att jordlagren har påverkats av framför allt metaller, oljor och polyaromatiska 

kolväten. 


Behov av efterbehandlingsåtgärder bedöms inte föreligga, och fastigheten bedöms inte 

beröras av efterbehandlingsåtgärder. 



Den ca 1 000 m 2 fastigheten används sedan minst tio år tillbaka enbart av ägaren som 

verkstad och uppställningsplats för veteranbilar, Figur 34. 

Under BT Kemi användes den i dag befintliga byggnaden som smedja (byggnad 9, Figur 

3). Den nordligaste gränsen av fastigheten är belägen i höjd med den södra delen av BT 

Kemis fabriksbyggnad. 



På fastigheten finns en äldre tegelbyggnad med en byggnadsyta om ca 140 m 2 , Figur 35. 

Verkstadsbyggnaden framgår även av flygfotot i Figur 29. 

Grundläggning antas vara s.k. platta på mark i källarplanet och bjälklag av trä eller 

betong. Stommen antas vara murad med tegel. 

Markytan närmast byggnaden är asfalterad och används som köryta och parkering. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



39 (47)

a04s 2009-12-14 

40 (47) 

Figur 35. Bilverkstaden på fastigheten Teckomatorp 12:19. 


Föroreningshalterna bedöms generellt sett vara låga, Figur 36. 


12:19. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 

Ingen provtagning har utförts inne i byggnaden. En skruvborrning (totalt djup 3 m) 

lokaliserad strax söder om byggnaden visade inga indikationer på föroreningar. Strax 

öster om byggnaden finns en äldre dräneringsbrunn (benämnd SB 8, se kapitel 3.3) som 

avvattnar den ofta översvämmade källaren. Vattnet i brunnen var under 2007 svagt 

påverkat av fenoxisyror (2 µg/l) och klorkresoler (0,3 µg/l). 


Behov av efterbehandlingsåtgärder bedöms inte föreligga, dock kan delar av fastigheten 

påverkas i samband med efterbehandling av den f.d. fabriken. Ledningssystem från 

fastigheter norr om svämma 2 följer ungefärligt fastighetsgränsen mellan denna fastighet 

och Teckomatorp 12:12. 



Den ca 1 900 m 2 fastigheten används idag, i likhet med grannfastigheten, av en privatperson 

som verkstad och uppställningsplats för gamla bilar, Figur 37. 

Under BT Kemi användes den i dag befintliga byggnaden som diverselager (byggnad 10, 

Figur 3). En del av detta är dock rivet. Den norra halvan av fastigheten är belägen över 

delar av BT Kemis fabriksbyggnad. 


BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



41 (47)

a04s 2009-12-14 


42 (47) 

På fastigheten finns en äldre tegelbyggnad, som byggts till med ett plåtbeklätt garage, 

Figur 38. Byggnadsytan uppgår till ca 170 m 2 . Byggnaderna framgår även av flygfotot i 

Figur 29. 

Markytan öster om byggnaden är asfalterad och används som köryta och parkering. 

Övriga ytor av fastigheten är gräsbevuxna. 

Figur 38. Byggnader på fastigheten Teckomatorp 12:12. 


Föroreningshalterna bedöms generellt sett vara måttliga, men med ställvis höga halter i 

anslutning till BT Kemis fabriksbyggnad, d.v.s. inom den nordvästra delen av fastigheten, 

Figur 39. 

Ingen provtagning har utförts i byggnaden eller i dess omedelbara närhet. 


Mellan fastigheten och Teckomatorp 12:19 går ledningssystemet från fastigheter norr om 

svämma 2. I samband med sanering av området vid den f.d. fabriken måste den norra 

delen av fastigheten tas i anspråk, vilken utgörs av gräsbevuxen mark. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


12:12. 

13 FASTIGHETERNA GISSLEBERGA 8:26 OCH TECKOMATORP 12:1 (11 OCH 

12) 


De två fastigheterna Gissleberga 8:26 och Teckomatorp 12:1, som omfattar totalt ca 

17 000 m 2 , behandlas här samlat. 

Fastigheterna har efter BT Kemi-perioden inte använts. Den norra och västra delen omfattas 

dock av gatumark (Bangatan). Under 2008 anlades som ett led i planerade 

saneringsarbeten inom det södra området en sorteringshall och en öppen sorteringsyta 

inom området, Figur 40. 

Huvuddelen av de två södra betsvämmorna samt hela betrännesystemet är beläget inom 

fastigheterna. Under BT Kemi-tiden användes den sydvästra delen som deponi, och i den 

östra delen fanns ett beredskapslager för bekämpningsmedel, som disponerades av 

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



43 (47)

a04s 2009-12-14 

44 (47) 

Figur 40. Fastigheterna Teckomatorp 12:1 och Gissleberga 8:26. 


Sorteringshallen, som har uppförts på området, omfattar en byggnadsyta om ca 1200 m 2 . 

Byggnaden är grundlagd på plintar och består av en plåtklädd stålstomme. Golvet i byggnaden 

består av asfaltbeläggning. Den intilliggande sorteringsytan, som är belagd med 

asfalt omfattar en yta om ca 1600 m 2 . 

Efter BT Kemi-tiden har området i huvudsak utgjorts av gräsbevuxen mark. Under del- 

och testsaneringarna som genomfördes under vintern och den påföljande våren 2009 

skedde omfattande grävningsarbeten inom fastigheterna. Dessutom användes delar av 

området för uppställning av arbetsplatsbodar. 

Figur 41. Flygfoto (090624) över Fastigheterna Gissleberga 8:26 och Teckomatorp 12:1. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


Föroreningar i höga eller mycket höga halter förekommer längs hela den norra delen av 

fastigheterna och i anslutning till betsvämmorna, Figur 42. 

Efter utförda delsaneringar bedöms föroreningshalterna som generellt sett som låga inom 

övriga delar av fastigheterna, men ställvis förekommer måttliga halter. Emellertid uppträder 

lukt av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler vid grävningsarbeten, även om 

halterna är måttligt höga. 


12:18 och Gissleberga 8:29. 


Efterbehandlingsåtgärder behöver genomföras i de norra delarna av fastigheterna, 

medan övriga delar kommer att tas i anspråk för lagring, sortering samt utlastning. Eventuellt 

erfordras nya ledningar om dessa påverkas av efterbehandlingen. 

14 DEL AV FASTIGHETEN TECKOMATORP 9:7 (13) 


Den aktuella delen av fastigheten omfattar en remsa mellan den sydvästra gränsen av 

fastigheten Gissleberga 8:26 och den markväg som leder ner till kommunens avloppspumpstation, 

Figur 43. Området omfattar ca 500 m 2 . 

Området utgjorde tidigare del av den fastighet som ägdes av BT Kemi. Vid senare 

fastighetsbildning har fastighetsgränsen, som tidigare följde vägen, rätats ut. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



45 (47)

a04s 2009-12-14 

46 (47) 



Området utgörs av gräsbevuxen mark. Inga byggnader finns uppförda på området. 


Föroreningshalterna bedöms generellt sett vara låga, men området gränsar till områden 

där höga föroreningshalter förekommer. 

Figur 44. Bedömd utbredning av föroreningar inom och i anslutning till del av fastigheten Teckomatorp 

9:7. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



a04s 2009-12-14 


Vid efterbehandling av svämmorna kan den berörda delen av fastigheten behöva tas i 

anspråk och ingå i arbetsområdet. 

15 REFERENSER 

Andersson, I, 1978. Industriminnen i Svalövs kommun, Malmöhus län. En inventering 

utförd 1978 av Skånes Hembygdsförbund, Lund. 

Darphin, J-P, 1993. Sockrets katedraler. En studie av sockerindustrins historia och 

arkitektur. Riksantikvarieämbetet, Rapport RAÄ 1993:3. 

IVL, 1978a. Sanering av BT-Kemi AB, Teckomatorp. Arbetsområde 1: Skydd av ån och 

grundvatten. Delrapport 4: Kartering av ledningsnät. Rapport daterad 1978-06-27. 

IVL, 1978b. Sanering av BT-Kemi AB, Teckomatorp. Arbetsområde 1: Skydd av ån och 

grundvatten. Delrapport 2: Geologi och föroreningar i jord och berg. Rapport daterad 

1978-06-30. 

SWECO VIAK, 2004. Svalövs kommun. BT Kemi. Huvudstudie. Version 3, daterad 2004- 

07-30. 

SWECO VIAK, 2007a. Svalövs kommun. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. 

Kompletterande undersökning inom södra området området samt förslag till 

åtgärder – Lans Mekaniska Verkstad AB. Rapport daterad 2007-10-08, reviderad 2007- 

12-04. 

SWECO VIAK, 2007b. Svalövs kommun. BT Kemi Efterbehandling. Skede: Genomförande. 

Kompletterande undersökning inom södra området – Yttre området. Rapport 

daterad 2007-12-04. 

SWECO Environment, 2009. Svalövs kommun. BT Kemi Efterbehandling. Skede: 

Genomförande. Lägesrapport avseende undersökningar och saneringsåtgärder inom 

södra området exklusive Lans Mekaniska Verkstad. Rapport daterad 2009-05-13. 

BILAGA 1 

2010-01-22, rev. 2011-01-24 


Uppdrag 1270092700; 



47 (47)

Bilaga 1, Beskrivning av fastigheter - Svalövs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?