Medicinteknisk Utrustning - Amon AB

Medicinska Gasanläggningar 

Handboken 2005 – 5

Denna elektroniska HANDBOK är sökbar… 

Tank med flytande 

medicinsk oxygen 

MEDICINSK 

OXYGEN 

TANK 

DATOR 

SIGNAL 

TILL 

LGT 

Nödavstängningslåda 

Reservflaskor 

till tryckvakten 

FÖRRÅD FÖR MEDICINSKA GASER 

MEDICINSK OXYGEN 

FYLLDA 

Tryckvakt 

MEDICINSK 

OXYGEN 

TOMMA 

© AGA Gas AB - Linde Gas Therapeutics 

Handboken 005 - 5 

Intensiv 

vårdrum 

Stabilisator 

Takcentral 

Gasuttag 

Flaskpaket med medicinsk 

oxygen (reservgas) 

Tömningscentral 

Flaskor med 

medicinsk lustgas 

Vårdrum 

DRIFT 

CENTRAL 

Larmtablå 

Larmtablå 

Stabilisator 

Gasuttag 

Larmtablå 

Kompressor och reningsanläggning 

för medicinsk luft och instrumentluft 

Linde Gas Therapeutics HANDBOK för medicinska gasanläggningar som Portable 

Document Format (Pdf-fil), innehåller tolv kapitel, elva med förklarande texter om de 

mest aktuella nationella och internationella standarderna och reglementen. Dessutom 

innehåller den kunskap från Linde Gas Therapeutics mångåriga erfarenhet om tillvägagångssättet 

i framtagning och skötsel av medicinska gasanläggningar enligt det unika 

nordiska perspektivet. Det tolfte kapitlet innehåller produkter och utrustningar som 

ingår i anläggningarna. 

Denna handbok är sökbar. Du har möjlighet att navigera i dokumentet via hyperlänkar 

med hjälp av ett litet pekfinger som här nedan. Det finns också möjlighet att söka ord 

eller fraser med hjälp av Acrobats sökfunktion genom att trycka på kikaren i verktygsfältet 

ovan. Se med fördel utförliga instruktioner under Hjälp i Acrobats menyrad ovan. 

Du har också möjlighet att skriva ut alla, eller enstaka, sidor vid behov. 

På vänster del av varje sida i handboken finns ett osynligt fält som, om Du klickar på 

det, gör att Du återvänder till innehållsförteckningen. Därifrån kan Du välja det avsnitt 

som Du söker efter och klicka dig dit… 

…starta genom att klicka HÄR då hamnar Du på inledningen i kapitel 1. 

Medicinska gasanläggningar

Innehållsförteckning 

Denna elektroniska HANDBOK är sökbar… 

Innledning 

1.1 Innledning ................................................................................................................6 

1. Linde Gas Therapeutics ...........................................................................................8 

1. Kundeservicesenter (CSC) .......................................................................................8 

1.4 Litteraturanvisningar ................................................................................................9 

1.5 Endringer ................................................................................................................14 

Medicinska gaser 

.1 Allmänt om medicinska gaser ...............................................................................15 

. Läkemedelsgaser ....................................................................................................15 

. Medicinteknisk produkt (Medical device gases) ..................................................16 

.4 Övriga medicinska gaser .......................................................................................16 

.5 Medicinsk oxygen ...................................................................................................16 

.6 Medicinsk lustgas ..................................................................................................19 

.7 Luft för medicinskt bruk ......................................................................................... 0 

.8 Medicinsk koldioxid ............................................................................................... 

.9 Karbogen ................................................................................................................ 4 

.10 MEDIMIX® ............................................................................................................ 4 

.11 Nitrogen ................................................................................................................. 5 

.1 Argon ...................................................................................................................... 5 

.1 Helium .................................................................................................................... 5 

.14 Medicinska gaser, gasblandningar och övriga gaser ............................................ 6 

.15 Hållbarhet för medicinska gaser och etiketter ...................................................... 7 

.16 Omvandlingsfaktorer, tryck .................................................................................... 7 

Medicinska centralgasanläggningar 

.1 Allmänt om centralgasanläggningar .................................................................... 8 

. Definitioner ............................................................................................................ 0 

. Centralgasanläggningens och kompressoranläggningens uppbyggnad ............ 

.4 Medicinska distributionssystem ............................................................................ 

.5 Installationsprincip för operationsavdelning ........................................................ 5 

.6 Anestesigasevakuering ........................................................................................... 7 

Regelsystem 

4.1 Introduktion ............................................................................................................ 8 

4. Standardiseringssamarbete - Globalt, Europeiskt, Nationellt ............................... 9 

4. Spri, Spri råd 6.1 och SIS HB 70 ..........................................................................40 

4.4 Brandskyddsnormer ...............................................................................................40 

4.5 Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar ....................................................................40 

4.6 Tryckkärlsstandardiseringens anvisningar ............................................................40 

4.7 Elektriska säkerhetsföreskrifter ..............................................................................41 

4.8 Övriga föreskrifter ..................................................................................................41 

4.9 Svenska standarder ................................................................................................41 

4.10 Europeiska standarder ...........................................................................................4 

4.11 MDD – Det medicintekniska produktdirektivet ...................................................4 

4.1 CE-märkning ...........................................................................................................4 

4.1 PED. AFS 1999:4 Tryckbärande anordning ............................................................44 

4.14 Klassning av gasanläggningar enligt AFS 1999:4 (PED) ......................................45 

4.15 Riskanalys enligt AFS 00 :1. ................................................................................45 

4.16 Internationella standarder .....................................................................................45 




Dimensionering 

5.1 Disponibel gasvolym (medicinsk oxygen) lagrad volym ......................................46 

5. Dimensionering av rörledningsnät ........................................................................47 

5. Beräkning av tryckfall .............................................................................................51 

5.4 Sammanfattning .....................................................................................................55 

Nomogram medicinsk oxygen och medicinsk luft ...............................................56 

Nomogram medicinsk lustgas ..............................................................................57 

Nomogram instrumentluft och nitrogen ..............................................................58 

Nomogram vakuum ...............................................................................................59 

Gascentralrum och tömningscentraler 

6.1 Lokalisering av gascentralrum ...............................................................................60 

6. Utformning av gascentralrum för medicinska gaser ............................................61 

6. Lokal för lagring av reservgasflaskor .....................................................................6 

6.4 Gasflaskor, korgar och paket..................................................................................64 

6.5 Anläggning för flytande medicinsk oxygen (LOX) och nitrogen (LIN) ................68 

6.6 Tömningscentraler för medicinska gaser ..............................................................7 

6.7 Kompressorcentral för medicinsk luft ...................................................................76 

6.8 Central för vakuum .................................................................................................85 

Övervakningssystem 

7.1 Övervakningssystem ..............................................................................................87 

Rörledningssystem 

8.1 Allmänt ...................................................................................................................90 

8. Central dokumentation över anläggningen ...........................................................91 

8. Rörledningsmaterial ...............................................................................................91 

8.4 Renhetskrav ............................................................................................................9 

8.5 Ledningsförläggning ..............................................................................................9 

8.6 Upphängningsdon (rek. avstånd)..........................................................................94 

8.7 Potentialutjämning .................................................................................................95 

8.8 Flexibel anslutning .................................................................................................95 

8.9 Skarvar och kopplingar ..........................................................................................95 

8.10 Avstängningsventiler ..............................................................................................96 

8.11 Nödavstängningsventiler .......................................................................................96 

8.1 Tryckövervakare ......................................................................................................97 

8.1 Tryckmätare ............................................................................................................97 

8.14 Gasuttag .................................................................................................................97 

8.15 Märkning ................................................................................................................97 

8.16 Skyddsgaslödning och bockning ...........................................................................98 

8.17 Korrosion i koppar................................................................................................101 

Kontroll och besiktningar 

9.1 Inledning ...............................................................................................................10 

9. Säkerhetsbesiktning .............................................................................................10 

9. Kallelse till säkerhetsbesiktning ...........................................................................105 

9.4 Slutbesiktning .......................................................................................................105 

9.5 Intyg och kontroller före installation ...................................................................105 

9.6 Intyg och kontroll under installation ...................................................................106 

9.7 Provning och åtgärder efter avslutad installation 

men innan systemet tas i bruk ............................................................................108 

9.8 Tillsyn, förebyggande underhåll och årlig driftskontroll .....................................110 

9.9 Rutiner för driftsättning och tekniska ingrepp ....................................................11 

Fasta utrustningar 

10.1 Allmänt .................................................................................................................114 

10. Operationsenhet ..................................................................................................114 

10. Förberedelserum ..................................................................................................115 

10.4 Intensivvård ..........................................................................................................115 

10.5 Röntgen och MR ..................................................................................................115 

10.6 Vårdrum ...............................................................................................................115 

© AGA Gas AB - Linde Gas Therapeutics 4 



Ansvar 

11.1 Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet ...............................................................116 

11. Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet...........................................................116 

11. Vårdgivarens ansvar för den medicinska gashanteringen ..................................116 

11.4 Ansvarsförhållande vid nyinstallation av egentillverkad gasanläggning ............117 

11.5 Ansvarsområden för inblandade vid framtagning 

av en egentillverkad medicingasinstallation .......................................................118 

11.6 Det är vårdgivaren som ansvarar för… ................................................................118 

11.7 Det är verksamhetschefen som ansvarar för… ...................................................119 

11.8 Hälso och sjukvårdspersonalen ansvarar för… ...................................................119 

11.9 Sakkunnig ansvarar för… .....................................................................................119 

11.10 Driftteknisk chef ansvarar för…............................................................................119 

11.11 Medicinteknisk chef ansvarar för… ......................................................................119 

11.1 Farmaceut ansvarar för... ......................................................................................1 0 

11.1 Hygienansvarig ansvarar för… .............................................................................1 0 

11.14 Gaskommitténs sammansättning och arbetsuppgifter......................................1 0 

Produktkatalog 005 

Systemet som aldri må svikte .................................................................................. 

Innledning ................................................................................................................ 

1. Sentralgassanlegget .............................................................................................5 

. Flowmeter og flowvelger ........................................................................................65 

. Sugeejektorer og sugeflasker .............................................................................8 

4. Hurtigkoblinger og slanger .................................................................................9 

5. Veggskinner og skinneklaver ............................................................................10 

6. Gassflaskeregulatorer ......................................................................................111 

7. Mobilt utstyr ......................................................................................................1 1 

8. Ambulanseutstyr .................................................................................................14 

9. Hjemmeterapi ..................................................................................................169 

10. Annet tilbehør/informasjon .............................................................................19 

11. Kryobeholdere ...................................................................................................199 

1 . Spesialgassutstyr .............................................................................................. 01 




Kapitel 1 

Inledning 

1.1 Inledning ..............................................................................................6 

1. Linde Gas Therapeutics ......................................................................8 

1. Kundservice center (CSC) ...................................................................8 

1.4 Litteraturhänvisning ............................................................................9 

1.5 Ändringar ...........................................................................................1 

1.1 Inledning 

Denna Linde Gas Therapeutics HANDBOK är avsedda att underlätta och stödja arbetet 

för driftpersonal, tekniska konsulter, besiktningsmän, MTA-tekniker och annan personal 

som kommer i kontakt med medicinska gaser och medicinska gasanläggningar. 

De i Linde Gas Therapeutics handbok beskrivna systemen relaterar till SIS Handbok 

370 och SS-EN 737-3. 

En CEmärkt medicinsk centralgasanläggning skall uppfylla kraven i det medicintekniska 

produktdirektivet MDD 93/42EEC. Detta gäller även för om- och tillbyggnader av 

dessa anläggningar. (Se kapitel 4.12. MDD, Medicintekniska produktdirektivet.) 

SS-EN 737-3 Medicinska gassystem del 3 Centralgasanläggningar, gäller sedan 1/4 

1999. Denna europastandard omfattar krav och provningsmetoder för centralgasanläggningar 

som en tillverkare konstruerat och marknadsför som en CEmärkt centralgasanläggning 

samt för om- och tillbyggnad av sådana anläggningar. Genom att uppfylla SS- 

EN 737-3 så antas även anläggningen uppfylla de väsentliga krav i det medicintekniska 

produktdirektivet MDD 93/42 EEC. 

Egentillverkade anläggningar skall följa kraven i SIS Handbok 370 – Säkerhetsnorm för 

medicinska gasanläggningar. (SIS HB 370.) 

Med egentillverkad anläggning menas en gasanläggning som en vårdgivare själv 

konstruerar och upphandlar och som inte är avsedd att marknadsföras, samt om- och 

tillbyggnad av befintlig eller ny installerad sådan anläggning. 

Kraven i SIS HB 370 harmoniserar med kraven i SS-EN 737-3 men har i vissa avseenden 

strängare krav än europastandarden. 

Medicinska gaser och medicinska gasanläggningar regleras i första hand av Läkemedelsverkets 

föreskrifter (LVFS) och Svensk läkemedelsstandard (SLS). 

Läkemedelsverket har meddelat att Spri råd 6.1 utgåva 5 har reviderats och publicerats 

som SIS HB 370 vilken i fortsättningen skall gälla för ny-, om- och tillbyggnad av egentillverkad 

centralgasanläggning. 

Sammanfattning av gällande regelverk: 

SS-EN 737-3 Medicinska gassystem del 3 Centralgasanläggningar. 

Gäller för CE-märkt centralgasanläggning där leverantören intygar att anläggningen 

uppfyller gällande krav. 

SIS HB 370 Säkerhetsnorm för centralgasanläggningar. 

Gäller för egentillverkad ny-, om- och tillbyggnad av centralgasanläggning. 

Spri råd 6.1 utgåva 5 Säkerhetsnormer för medicinska gasanläggningar. 

Befintliga centralgasanläggningar som är konstruerade och byggda enligt Spri råd 

6.1 utgåva 5 skall dock användas, skötas och besiktigas i tillämpliga delar enligt SIS 

HB 370. Ev. om- eller tillbyggnad av sådana centralgasanläggningar skall ske enligt 

SIS HB 370. 



Medicinska gasanläggningar 

Kapitel 1 – Innledning

Samtliga av Linde Gas Therapeutics producerade medicintekniska produkter är CEmärkta 

enligt MDD 93/42 EEC. (Se kap.4.12 CE-märkning). 

I Linde Gas Therapeutics handbok refererar vi till EN-standarder som är fastställda i 

Sverige och övriga Norden. Dessa skrivs normalt SS-EN i Sverige och NS-EN i Norge 

o.s.v. men vi benämner dem EN konsekvent, med undantag av kapitel 4. 

Text och beskrivningar i handboken är tolkningar och exemplifieringar av de i litteraturanvisningarna 

angivna normerna och föreskrifterna. Därför skall alltid det 

ursprungsdokument som hänvisas till i texten studeras. Se 1.3 Litteraturhänvisning. 

Denna Linde Gas Therapeutics handbok omfattar inte mobila gasanläggningar t.ex. i 

ambulanser, flygplan eller båtar. Handboken omfattar inte heller medicinska gasanläggningar, 

där oxygenförsörjning sker från anläggning med oxygenkoncentratorer enligt 

ISO 10083. 

Denna handbok är framtagen i samarbete med Amon AB, Urshult. 

Detta verk skyddas av upphovsrättslagen. Eftertryck och kopiering helt eller delvis får 

ske endast efter skriftlig överenskommelse med Linde Gas Therapeutics. 





1.2 Linde Gas Therapeutics 

Huvudkontor 

Institutional – Sjukhusvård 

Produktchef 



Agavägen - 181 81 Lidingö 

Telefon: 08-731 10 00 

www.agalindehealthcare.com/se 

Jonas Jacobsson Sandsjögatan 1, 201 80 Malmö 

Telefon: 040-28 38 61, Fax: 040-93 39 18, Mobil: 070-325 39 66 

jonas.jacobsson@se.aga.com 

Säljare (Gas applikations specialister) 

Lasse Karlsson Kontorsvägen 8, 852 39 Sundsvall 

Telefon: 060-15 07 36 Fax: 060-12 73 54 Mobil: 070-644 52 32 

lasse.karlsson@se.aga.com 

Leif Degler Sandsjögatan 1, 201 80 Malmö 


leif.degler@se.aga.com 

Ari Forsman Agavägen, 181 81 Lidingö 


ari.forsman@se.aga.com 

Avtalsansvariga (Key Account Manager) 

Charlotta Svensson Agavägen, 181 81 Lidingö 


charlotta.svensson@se.aga.com 

Leif Moberg Polstjärnegatan 12 - 402 72 Göteborg 


leif.moberg@se.aga.com 

Terapispecialister 

Torbjörn Nilson Agavägen - 181 81 Lidingö 

Telefon: 08- 731 11 64 Fax: 08-731 11 42 Mobil: 070-220 18 12 

torbjorn.nilson@se.aga.com 

Marie Andrén Polstjärnegatan 12, 402 72 Göteborg 


marie.andren@se.aga.com 

1.3 Kundservice center (CSC) 

Order Gas Telefon: 08-731 18 00 Fax: 08-628 23 25 

Order Medicinsk utrustning 

Telefon: 08-731 18 01 Fax: 08-628 23 25 

Fakturafrågor Telefon: 08-731 18 02 Fax: 08-628 23 25 



1.4 Litteraturhänvisning 

Norstedts Juridik Telefon: 08-690 91 90 

Jure Bokhandel Telefon: 08 662 00 80 

Läkemedelslagen SFS 1992:859 

Läkemedelsförordningen. 

LVFS 1995:3 Läkemedelsverkets föreskrifter om tillstånd för tillverkning av 

läkemedel. 

LVFS 1998:2 Läkemedelsverkets föreskrifter om tillämpning av läkemedelslagen 

på vissa varor. 

LVFS 2003:11 Läkemedelsverkets föreskrifter för medicintekniska produkter. 

SOSFS(M) 1991:13 Socialstyrelsens allmänna råd om medicinska gasanläggningar. 

(Amn. - Detta dokument hänvisar bl.a. till Spri-råd 6.1 utgåva 5. 

Dokumentet är under revidering och kommer inom kort, med 

största sanolikhet, att hänvisa till SIS HB 370 som allmänna 

råd.) 

SOSFS 1994:20 (M) Medicinska produkter. 

Arbetsmiljöförordningen SFS. 

Läkemedelsverket – Medical Products Agency 

Telefon: 018-17 46 00 www.mpa.se 

SLS Svensk läkemedelsstandard (ny utgåva varje år). 

European Pharmacopeia 3:e Ed. Supplement. 

Kommerskollegium Telefon: 08- 690 48 00 www.kommers.se 

Council Directive 92/27/EEC 

…on the labeling of medical products for human use and on 

package leaflets. 

HS - Healthcare standards (SIS) 

Telefon: 08-555 523 00 www.sis.se 

SIS HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. 

Spri-projekt 6070 Åtgärder för reducering av anestesigaskoncentration i sjukhuslokaler. 

Spri tryck 057 Medicinska gaser. Information om handhavande och skötsel av 

portabla gasflaskor och utrustningar. 

Boverkets författningssamling 

Telefon: 0455-35 30 00 www.boverket.se 

BBR 1999 Boverkets byggregler 99. 

BFS 1993:57 Med ändringar BFS 1995:17, 1998:38. 

Svenska Brandförsvarsföreningen 

Telefon: 08-588 474 00 www brandinformation.nu 

SBF Gasflaskor: Risker och skyddsåtgärder. 





Statens Räddningsverk 

Telefon: 08-590 080 00 www.srv.se 

ADR 2002:1 (ADR-S) Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods 

på väg och i terräng. 

Brandfarliga och explosiva varor. BEX (f.d. Sprängämnesinspektionen). 

SIND-FS 1981:2 Föreskrifter om hantering av brandfarliga varor. 

SÄIFS 1996:3 Föreskrifter och allmänna råd om förbudsanslag och varningsanslag 

vid hantering av brandfarliga varor samt märkning av 

rörledningar för brandfarliga gaser och vätskor. 

SÄIFS 2000:2 Föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. 

SÄIFS 1998:7 Föreskrifter och allmänna råd om märkning av behållare m.m. 

med brandfarliga gaser eller vätskor. 

Swedac - Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 

Telefon: 033-17 77 00 www.swedac.se 

STAFS-1994:1 Allmänna föreskrifter för ackrediterade laboratorier. 

STAFS-1996:7 Särskilda föreskrifter för ackrediterade laboratorier verksamma 

inom teknikområdet oförstörande provning. 

Swedcert AB 

Arbetsmiljöverket 

Arbetsmiljölagen med kommentarer. 

AFS 1985:14 Tryckprovning. 



Telefon: 0455-305600 office@swedcert.se 

Akrediteringsorgan för besiktningmän för medicinska gasanläggningar. 

Telefon: 08-730 97 00 www.av.se 

f. d. Arbetarsskyddsstyrelsens Kungörelser. Publikationsservice 

AFS 1990:16 Tillämpning av Tryckkärlskommissionens rörledningsnormer. 

AFS 1994:36 Rörledningar. 

AFS 1994:53 Enkla tryckkärl. 

AFS 1997:7 Flytande kväve. 

AFS 1997:11 Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. 

AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar (PED). 

AFS 1999:6, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckkärl och andra 

tryckbärande anordningar. 

AFS 2000:3 Hygieniska gränsvärden. 

AFS 2000:41 Tryckbande anordningar (ändring av AFS 1999:4) 

AFS 2001:4 Gasflaskor. 

AFS 2001:7 Anestesigaser (narkosgaser). 

AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar. 



Tryckkärlsstandardiseringens anvisningar (SIS) 

SIS förlag 08 –555 523 00 www.gasforeningen.se 

RN 1978 Rörledningsnormer. 

GFA 1992 Gasflaskanvisningar. 

Svetskommissionen 



Telefon: 08-791 30 65 www.svets.se 

SV 39 Utformning av försörjningssystem för gas. 

Elsäkerhetsverket 

Telefon: 08-508 90 500 www.elsak.se 

ELSÄK FS 1999:5 Starkströmsförskrifterna. 

SMS - Svensk Material- och Mekanstandardiseringen 

SIS förlag Telefon 8-555 523 00 www.svenskstandard.org.se 

SS EN 723 Koppar och kopparlegeringar – Förbränningsmetod för bestämning 

av kol på innerytan av kopparrör och kopplingar. 

SS EN 837-1,2,3 Tryckmätare allmänna tekniska bestämmelser. 

SS EN 1057 Koppar och kopparlegeringar – Sömlösa, runda rör av koppar 

för vatten och gas i sanitets- och uppvärmnings-installationer. 

SS EN 1251 Kryogena kärl - Vakuumisolerade kärl med volym ej över 1000 L. 

SS EN 13333 Hårdlödning-Lödarprövning. 

SS EN 13134 Hårdlödning – Godkännande av lödningsprocedur. 

SS EN 13348 Copper and copper alloys - Seamless round copper tubes for 

medical gases. 

Anm. - innehåller krav på material, utförande och montering 

av kopparrör för medicinska gaser. Högsta tillåtna grad av 

förorening (dragolja) satt till 25 mg/m². 

Svensk Byggtjänst 

VVS AMA 98. 

Installatörernas förlag 

Telefon 08-457 10 00 www.bygginfo.se 

Telefon: 026-24 90 28 www.vvs1.se 

AAVVS 96 Allmänna leveransbestämmelser avseende VVS- och 

Va-material för yrkesmässig verksamhet i Sverige. 

SIS, Swedish Standards Institute 

Telefon: 08-555 520 00 www.sis.se 

SIS Förlag – Telefon: 08-555 523 00 

SS EN 475 Medicintekniska produkter – Elektriskt genererade alarmsignaler. 

SS EN 737-1 Medicinska gassystem – Del 1: Gasuttag för komprimerade 

medicinska gaser och vakuum. 

SS EN 737-3 Medicinska gassystem – Del 3: Centralgasanläggningar. 

SS EN 737-4 Medicinska gassystem – Del 4: Gasuttag för system för evakuering 

av anestesigasöverskott. 



SS EN 738-1 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 1: Tryckregulatorer 

och tryckregulatorer med flödesmätare. 

SS EN 738-2 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 2 Tryckregulatorer 

för medicinska tömningscentraler, drifttrycksregulatorer. 

SS EN 738-3 Tryckregulatorer för medicinska gaser - Del 3: Tryck- regulatorer 

integrerande i gasflaskventiler. 

SS EN 738-4 Tryckregulatorer för medicinska gaser – Del 4: Låg- tryckregulatorer 

för användning i medicinsk utrustning. 

SS EN 739 Slangmontage för medicinska gaser vid låga tryck. 

SS EN 741 Märkning av gas-, vätske- och ventilationsinstallationer. 

SS EN 793 Elektromedicinsk utrustning – Särskilda säkerhetskrav för 

medicinska försörjningsenheter. 

SS EN 850/AC Gasflaskor – Pin index, anslutning för utloppsventil med bygel 

för medicinskt bruk. 

SS EN 1050 Maskinsäkerhet - Principer för riskbedömning 

SS EN ISO 14971 Medicintekniska produkter - tillämpning av ett system 

för riskhantering för medicintekniska… 

SS EN 1089-3 Gasflaskor – Märkning – Del 3: Färgmärkning. Tillägg: a1. 

SS EN 1254 

prEN 13159 Compatibility of medical equipment with oxygen. 

Anm. – innehåller krav på material ingående i medicinskteknisk 

utrustning samt renhet hos dessa. 

SS 2232 Små gasflaskor för medicinska gaser – Ventiler och byglar med 

styranordning (pin – index). 

SS 2238 Gasflaskor – ventilutlopp typ A - G. 

SS 3639 Gasflaskor med stigarrör. Märkning. 

SS 3640 Gasflaskor för medicinskt bruk. Ventilutlopp och fyllnadsanslutningar. 

Utg. 1. 

SS 424 14 24 Kraftkablar-dimensionering av kablar med märkspänning högst 

0.6/1 kV 

SS 06 52 51 Lödarprövning Hårdlödning. Utg. 1.-88. 

SEK HB 426 Riskområde med explosiv gasblandning. 

SS 437 10 02 Elinstallationer i byggnader – Rum för medicinskt bruk. 

SS 875 24 30 Kopplingar för medicinska gaser. 

SS EN 60 079 –10 Klassning av explosionsfarliga områden. 

Tillägg 1, 1993.2, 1995. A/13.2A2. 

SS EN 60 601-1 Elektromedicinsk utrustning – Allmänna säkerhetskrav. 

SS EN ISO 10079-3 Medicinsk sugutrustning – Del 3: Sugutrustning med vakuum 

eller komprimerad gas som drivkälla. 

Tillägg 93, T2: 95. (Engelskttext.) 





Health Technical Memoranda, UK 

Telefon: HMS Publications Center +44 71 873 9090 

HTM 2022 Medical gas pipeline systems. 

– Management policy. 

– Design considerations. 

– Validation and verification. 

– Operational management. 

– Good practice guide. 

SCDA Scandinavian Copper Development Association 

Rör av koppar. 

1.5 Ändringar 

Grundupplagan av denna handbok framställdes i mars 1995. Anpassning till SIS 

Handbok 370 och EN 737-3 utfördes i juni 2003. Aktuell upplaga av Er handbok anges i 

fottext på varje sida. 





Kapitel 3 

Medicinska centralgasanläggningar 

.1 Allmänt om centralgasanläggningar ............................................... 7 

. Definitioner ....................................................................................... 9 

. Centralgasanläggningens och 

kompressoranläggningens uppbyggnad .......................................... 1 

.4 Medicinska distributionssystem ....................................................... 

.5 Installationsprincip för operationsavdelning ................................... 4 

.6 Anestesigasevakuering ...................................................................... 6 

3.1 Allmänt om centralgasanläggningar 

SIS HB 370, som ersatt Spri råd 6.1 utgåva 5, rekommenderas av Läkemedelsverket 

att gälla för medicinska gasanläggningar som vårdgivaren i egen regi konstruerar och 

installerar för att användas inom vårdgivarens egen hälso- och sjukvårdsverksamhet. 

Denna typ av anläggningar är inte avsedd att marknadsföras. 

De medicinska gasanläggningar som hittills byggts i Sverige tillhör denna kategori. 

EN 737-3 gäller för CE-märkta medicinska gasanläggningar. De skall uppfylla kraven i 

LVFS 2001:6. Detta gäller för om- och tillbyggnader av dessa anläggningar. 

Komponenter som marknadsförs av sina tillverkare som CE-märkta produkter, för att 

installeras i medicinska gassystem kan ingå i båda typerna av anläggningar. 

Intyg över CE-märkta produkter skall lämnas vid säkerhetsbesiktningen. Av intygen 

framgår vilka gällande EU direktiv som produkten överensstämmer med, ex.vis. MDD 

det medicintekniska direktivet 

SIS HB 370 harmoniserar till stor del med EN 737-3 men i vissa fall ställer den högre 

krav än EN 737-3. Detta gäller renhetskrav på rör och rördelar som skall monteras i centralgassystem 

men även på tryckfall i anläggningarna. 

Renhetskraven på kopparrör som SIS HB 370 förskriver är, att kvarvarande kolväteföroreningar 

får vara högst 2.5 mg/m². 

SIS HB 370 föreskriver att rören skall vara typ hårdbearbetade fosfordesoxiderade 

rör, motsvarande hårdhetsgraden R250 och R290. Vi rekommenderar som tidigare att 

endast R290 hårdbearbetat utförande användes. 

SIS HB 370 påpekar att EN 13348 endast har tagit upp rördimensioner upp till 54 mm 

diameter, men vår erfarenhet visar att kopparrör upp t.o.m. 108 mm kan ingå i centralgasanläggningar. 

I andra länder monterar man ofta fördelningsrör direkt efter tömningscentralen eller 

driftrycksregulatorerna och drar rör direkt ut till avdelningarna eller klinikerna. 

Genom att centralgasanläggningar konstrueras efter riktlinjerna i SIS HB 370 har 

säkerhetsnivån rent tekniskt höjts på anläggningarna men det är viktigt att påpeka, att 

personalen skall utbildas i handhavande och övas kontinuerligt att avhjälpa fel och brister 

som kan uppstå i gasanläggningen. 

Flertalet sjukvårdsinrättningar har centralgasanläggningar. 

Utvecklingen har skett snabbt och för bara några decennier sedan transporterades 

all medicinsk gas till sjukhusen i gasflaskor. Olyckor som förekom i samband med 

hantering av de stora och tunga gasflaskorna påskyndade utvecklingen. Gasflaskorna 




Medicinsk gasanläggning 

1 

2 

3 

20 

levereras nu till en lastkaj vid gascentralen där utbildad personal tar hand om dem och 

ansluter gasflaskorna till gasanläggningen. 

Till större sjukhus levereras medicinsk oxygen i flytande form (LOX) till en lagringstank 

och därifrån leds gasen via förångare till sjukhuset. 

Fördelarna med centralgasanläggningar är uppenbara: 

– Smidig tillgång till rätt gas vid rätt tryck och mängd. 

– Högre säkerhet för personal och patienter. 

– Risken för skador i samband med transport och förvaring reduceras. 

– Personalen vet var gasflaskorna är placerade. 

– Räddningspersonal löper mindre risk att stöta på överhettade gasflaskor och därmed 

utsättas för onödiga risker vid bränder. 

– Hygienen har förbättrats då man endast i undantagsfall behöver ta in gasflaskor på 

vård- och behandlingsrum. 

21 

19 

13 

6 

4 5 

22 24 

27 

23 

1 Lagringstank för flytande medicinsk oxygen. LOX 15 Stabilisator (drifttrycksregulator instrumentluft) 

2 Tankdator kopplad till Linde Gas Therapeutics 16 Larmtablå medicinska luft och instrumentluft 

3 Förångare 17 Gaslarm till driftcentral (gascentralrum) 

4 Gasförråd - Medicinska oxygen “Fyllda” 18 Medicinska gasledningar 

5 Gasförråd - Medicinska oxygen “Tomma” 19 Tryckvakt (gruppregulator) 

6 Bakventil 20 Reservgasförråd för anslutning till tryckvakt 

7 Tömningscentral MC 80 (Medicinsk oxygen) 21 Nödavstängningslåda 

8 Gasflaskpaket (reserv) 22 Intensivvårdsrum 

9 Medicinsk lustgasflaskor (drift) 23 Larmtablå (slavpanel) 

10 Tömningscentral MC 25 24 Takcentral (IVA) 

11 Larmtablå medicinska lustgas 25 Gasuttagspanel 

12 Kompressorer och reningsanläggning 26 Takcentral (Anestesi) 

13 Avstängningsventiler 27 Vårdrum 

14 Stabilisator (drifttrycksregulator andningsluft) 

8 

7 

25 

18 



9 

10 

26 

11 

17 

23 

12 

14 

13 

25 

15 

16 


Kapitel – Medicinska Centralgasanläggningar

De medicinska gaser som normalt distribueras i en centralgasanläggning är medicinsk 

oxygen, medicinsk lustgas och medicinsk luft. 

Centralgasanläggningar för andra gaser t.ex. nitrogen och koldioxid finns redan installerade 

på flera sjukhus. 

3.2 Definitioner 

Definitioner och förklaringar till uttryck som förekommer i 

Linde Gas Therapeutics Handbok 

Medicinsk centralgasanläggning 

Anläggning på sjukhus eller vårdinrättning för att förvara eller tillverka medicinska 

gaser samt reglera tryck för att distribuera gaserna i rörsystem till förbrukningsställena. 

Definitionen innebär att såväl permanent ansluten och även permanent monterad 

utrustning, t.ex. frånkopplingsbar uttagscentral samt evakueringsanläggning för 

anestesiöverskottsgas ingår i centralgasanläggningen. 

Gascentralrum 

Rum i vilket gasflaskor innehållande medicinsk gas ansluts till distributionssystem 

via tömningscentral. 

Tömningscentral 

Fast utrustning i gascentralrum för sammankoppling, tömning och tryckreducering 

av gas i gasflaskor till rörsystem. 

Kompressorrum 

Rum i vilket kompressorer och övrig utrustning för tillverkning av medicinsk luft 

och instrumentluft är placerade. 

Gasanläggning 

Rörsystem och armatur från tömningscentraler och kompressoranläggningens 

gasuttag. 

Gasreserv 

Den disponibla gasvolymen (lagrade gasen) uttryckt i m³ fri gas vid atmosfärtryck. 

Gasuttag 

Självstängande, gasspecifika uttagsventiler för anslutning av gasförbrukande utrustning. 

Uttagscentral 

Tak- eller väggmonterad narkoscentral, kirurgcentral, gasbänk, vårdrumspanel, 

uttagsventillåda. 

Ansluten medicinteknisk utrustning 

Utrustning för övervakning, inhalation, oxygenterapi, anestesi, inklusive mobila 

enheter som ansluts till gasanläggningen. 

Armatur (även benämnd lågtrycksarmatur monterad i rörsystemet) 

Systemkomponenter t.ex. avstängningsventiler, tryckregulatorer, manometrar som 

ingår i centralgasanläggningen. 

Gruppregulator (tryckvakt) 

Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, styrtrycksregulator, kontaktgivare 

samt inkopplingsmöjlighet för reservgas. 

Tryckövervakare 

Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, tryckgivare och inkopplingsmöjlighet 

för reservgas. 

Drifttrycksregulator (stabilisator) 

Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, dubblerade tryckregulatorer för 

drifttryck, säkerhetsventiler och kontaktmanometer/tryckgivare. 





Backventilsats 

En backventil monterad i matarledningen till tömningscentralen från förgasaren, 

för att förhindra att gas från reservcentralen strömmar in mot lagringstanken för 

flytande oxygen. 

Drifttryck 

Det tryck som rörsystemet avses hålla vid gasuttagen då systemflöde tas ut. 

Avsäkringstryck 

Det tryck vid vilket en tryckavlastningsanordning (säkerhetsventil) aktiveras. 

Beräkningstryck 

Beräkningstryck enligt RN kapitel 5.1. Det högsta tryck som en rörledning kan utsättas 

för vid uppstart, avställning eller drift. (Jämför första felfall.) 

Högsta distributionstryck 

Tryck nedströms gasuttag då ingen gas tas ut. 

Lägsta distributionstryck 

Tryck nedströms gasuttag vid uttag i maximalt gasuttag. Max tillåtet tryckfall 0.3 bar 

under drifttrycket. 

Högtryck 

Tryck som är högre än 14 bar (1 400 kPa). 

Lågtryck 

Tryck som är lägre än 14 bar (1 400 kPa). 

Nominellt försörjningstryck 

Inkommande tryck från tömningscentral till drifttrycksregulatorer (stabilisatorer) i 

nätet. 

Rörsystem av två-stegstyp 

Rörsystem där utgående tryck från tömningscentralen reduceras till det nominella 

drifttrycket genom extra drifttrycksregulatorer (stabilisatorer) ute i gassystemet. 

Rörsystem av en-stegstyp 

Rörsystem där gasflasktrycket reduceras till nominellt distributionstryck direkt från 

tömningscentralen. 

Första felfall 

ituation i vilken en enda komponent, som skall skydda mot en säkerhetsrisk i en 

utrustning är defekt, eller när en enda yttre, onormal omständighet föreligger. 

Systemflöde 

Maximalt gasflöde som teoretiskt beräknats och korrigerats med utnyttjandefaktorn 

för betjänande del av anläggningen. 

Utnyttjandefaktor 

Maximalt antal gasuttag per avdelning eller annat begränsat område som beräknas 

vara i bruk samtidigt. 

Duplex tömningscentral 

En Duplex tömningscentral består av två sidor med gasflaskor/paket anslutna via 

högtrycksslangar till dubbla högtrycksregulatorer. Växelvis töms vänster resp. höger 

flaskramp och trycket reduceras i högtrycksregulatorerna. Funktionen övervakas av 

tryckgivare. 

Simplex tömningscentral 

En simplex tömningscentral består av maximalt tre stycken gasflaskor anslutna via 

samlingsrör och högtrycksslangar till en regulator. Tömning av samtliga gasflaskor 

får ej ske samtidigt. 





OBS! 

3.3 Centralgasanläggningens och kompressoranläggningens 

uppbyggnad 

En centralgasanläggning för medicinska gaser består vanligtvis av en tömningscentral 

alternativt kompressoranläggning för medicinsk luft, rörsystem med ingående armaturer; 

avstängningsventiler, drifttrycksregulatorer, gruppregulatorer, tryckövervakare och 

gasuttag larm/övervakningssystem. 

Tömningscentralerna, oftast Duplexcentraler är placerade i gas centralrum, som kan 

vara gemensamt för medicinsk oxygen, medicinsk lustgas och andra icke brännbara 

medicinska gaser. 

Via tömningscentralens regulatorer töms gasflaskorna (sida för sida) och gastrycket 

reduceras till ett utgående valt distributionstryck max 500 kPa (5 bar). 

Storförbrukande sjukhus använder medicinsk oxygen levererad i flytande form (LOX) 

som lagras i en tank vid sjukhuset. Från lagringstanken leds gasen via en förångare och 

drifttrycksregulator in i rörsystemet. 

Särskilda regler gäller för denna typ av anläggningar. 

Se kapitel 6.5. Anläggning för flytande medicinsk oxygen. 

Mellan förångare och inkopplingsstället på tömningscentral skall alltid en backventilsats 

vara monterad för att förhindra att gasen strömmar ut mot tanken vid reservgasdrift. 

En Duplex tömningscentral med gasflaskor eller gasflaskpaket skall alltid finnas som 

reserv för anläggning som försörjs med flytande gas. 

Medicinsk luft framställs med kompressorer på sjukhuset. Kompressorrummet skall 

vara skilt från gascentralrummet. 

I kompressorrummet sker komprimering av luft samt avfuktning, oljeavskiljning och 

tryckreglering till valt distributionstryck. 

Kravet på tillgänglighet är att driften skall klara ett första felfall även när en kompressor 

är avställd för underhåll. 

För stora anläggningar där luften används för ventilatorbehandling och inhalation krävs 

att kompressorcentralen skall utformas enligt bifogade principschema. 

– Två kompressorenheter anslutna till både ordinarie och prioriterad kraft, i linje med 

två luftbehållare och dubbelt luftbehandlingssystem. Som reservförsörjning skall 

en central med gasflaskpaket vara ansluten till andningsluftsystemet. Se principritningar 

i kapitel 6.7. 

– Tre kompressorerenheter anslutna till både ordinarie och prioriterad kraft med två 

luftbehållare och dubbelt luftbehandlingssystem. 

Den medicinska luftens kvalité skall kontrolleras årligen. 

Produktionsansvarig sakkunnige på sjukvårdsanläggningen skall tillse att provtagning 

på luften utförs. Ansvarig farmaceut för läkemedelshanteringen på sjukvårdsinrättningen 

skall kontrollera att luften uppfyller kraven i SOSFS(M) 1991:13, SLS 2003. Protokollet 

från analysen skall diarieföras. 

Flera länder använder rörsystem för centralvakuum för sugutrustningar. En sådan 

anläggning består av dubblerade vakuumpumpar (med tredje reserv), vakuumtankar 

och rörsystem med uttagsposter. Se kapitel 6.8. 

I Norden används huvudsakligen ejektorsugar som drivs med medicinsk luft. 





Figur 1 

Den vanligaste utformningen. 

Huvudledningen 

går i samma plan som 

tömningscentralen är 

placerad. 

Figur 2 

Systemet är sektionerat 

med avstängningsventiler 

på ett förutseende 

sätt. 

3.4 Medicinska distributionssystem 

En centralgasanläggning är ett praktiskt och rationellt sätt att distribuera medicinska 

gaser inom sjukhus och vårdinrättningar. Centralgasanläggningar kan vara utformade 

på ett flertal sätt beroende på bl.a. gasförbrukning och utnyttjande av byggnadens 

storlek och det geografiska läget. Generellt gäller att centralgassystem ger användaren 

funktionell och kostnadseffektiv tillgång till rätt gas, med rätt tryck och i tillräcklig 

mängd. Hanteringsskador i samband med transporter och förvaring reduceras för både 

personal och patienter. Ur brandsäkerhetssynpunkt minskas antalet ”lösa” gasflaskor 

inom vårdinrättningen. Den vanligaste utformningen visas i figur 1. Huvudledningen 

går i samma plan som tömningscentralen är placerad. 

I figurerna 1 – 4 visas exempel på olika systemuppläggningar: 

– Från huvudledningen går flera stamledningar till ovanliggande våningsplan. (Figur 1). 

– Genom att utforma matarledningen till ett ringsystem, antingen genom en eller flera 

huskroppar skapar man en bra tryckfördelning inom systemet. (Figur 2). 



gasförsörjning 




Figur 3 

Systemet är ytterligare 

förfinat genom att varje 

våningsplan är ringmatat. 

Dock får matning endast 

ske från en sida i taget vid 

normaldrift. 

OBS! 

Figur 4 

I figur 4 visas hur drifttrycksregulatorerna 

kan 

placeras antingen för att 

betjäna en klinik eller verksamheten 

i 

en byggnad. 

Framtida service- och ombyggnadsåtgärder kan genomföras med få eller ringa avbrott i 

gasdistributionen. I planeringsstadiet skall alternativa inkopplingsställen för reservgasförsörjning 

förberedas. 

Distributionssystem av två-stegs-typ 

Vid till- och ombyggnation av befintliga system kan med fördel drifttrycksregulatorer 

(stabilisatorer) installeras i systemen för att möjliggöra ett högre drifttryck i matarstammen 

och därmed ökat flöde till förbrukaren. 

För att möta ändringar i vårdbehovet och ombyggnationer, är en medveten överdimensionering 

av huvud- och stamledningarna en förutseende och klok investering. 







Operationsavdelning 

Alternativa inkopplingspunkter för reservgasmatning till centralgassystemet med 

förberedda tömningscentraler skall förberedas. Lokalen skall vara välventilerad och 

tillräckligt stor för att hantera transportredskap för gasflaskor (samma krav som på gascentralrum). 

Avstängningsventilen i anslutningspunkten skall normalt vara plomberad. 

Sektionering med avstängningsventiler, som är lättillgängliga och ordentligt märkta 

med betjäningsområde, skall noga planeras in i systemen. 

Tryckövervakare skall finnas nedströms varje huvudavstängning för alla större avdelningar. 

Tryckövervakare kan ersätta nödavstängningslåda för hela avdelningens gasbehov. 

Nödavstängningslådor skall installeras på strategiska ställen på avdelningar; 

behandlingsrum, isoleringsrum, IVA-rum, IVA-platser. 

Enligt SIS HB 370 föreskrivs att det skall vara möjligt att koppla in reservgas på alla 

avdelningar (mindre undantas) antingen genom tryckvakt (gruppregulator) eller tryckövervakningsenhet 

och att lokala larmtablåer skall visa gasernas tryck. 

Tryckövervakare är en armaturenhet innehållande avstängningsventiler, tryckgivare och 

inkopplingsmöjlighet för reservgas. 

3.5 Installationsprincip för operationsavdelning 

Enligt SIS HB 370 är det inte längre obligatoriskt att installera tryckvakt (gruppregulator) 

på avdelningar där lustgas används. Tryckvakter kan ersättas med tryckövervakare 

men då skall all utrustning efter tryckövervakaren vara utrustad med hypoxispärr. 

Låneutrustningar från andra avdelningar måste kontrolleras så att de har hypoxispärr 

innan de får användas på en avdelning utrustad med tryckövervakare. 

Tryckvakter (gruppregulatorer) är en utrustning där avdelningens alla gaser övervakas 

och slavregulatorn gör att drifttrycken för lustgas och oxygen följer varandra. Inställda 

värden på utrustningar gäller även vid svängningar i drifttrycken. Det finns även tryckvakter 

för prematuravdelningar. 

På operationsavdelning skall nödavstängningslådor monteras före varje operationsenhet, 

som kan omfatta förberedelserum, operationsrum och avvecklingsrum. 

Vi rekommenderar att gruppregulatorer alltid monteras på avdelningar där medicinsk 

Nödavstängning 


Reservflaskor 



Tryckvakt 

(gruppregulator) 


Frånluftskanal 

Medicinska gaser 

Servicecentral 

Evakuering av överskottsgas 

från narkosapparat 



lustgas och medicinsk oxygen används. På större avdelningar skall man dela upp gasförbrukningen 

på flera gruppregulatorer. 

Gruppregulatorn är att föredra på grund av att: 

– gruppregulatorn har en säkerhetshöjande effekt i ett medicinskt gassystem 

– gruppregulatorn övervakar drifttryck för respektive gas och larmar vid för lågt alt. 

högt tryck 

– gruppregulatorn ger möjlighet att lokalt koppla in reservgas 

– gruppregulatorn styr ner lustgastrycket under oxygentrycket t.ex. till operationsavdelning 

– gruppregulatorn styr ner det medicinska oxygentrycket under det medicinska lufttrycket 

till prematuravdelningar 

– gruppregulatorns kontaktgivare övervakar larmgränserna och larm ges till ständigt 

bemannad plats. Om fel skulle uppstå kan personalen på avdelningen snabbt själva 

avhjälpa fel och därefter kalla på hjälp. 

Nödförsörjning till avdelning genom tryckvakt 

Då larm för gasbortfall uppstår finns det olika alternativ att koppla in reservgas till 

tryckvakten. 

Försörjning från gasflaskor på gasflaskkärra 

Reservgasflaskorna finns placerade alldeles i närheten av tryckvakten. Tryckregulatorerna 

är inställda på rätt tryck och personalen stänger tryckvaktens avstängningsventiler 

mot gasanläggningen och ansluter med snabbkopplingarna gasen till snabbkopplingshondelarna. 

Försörjning från fast ansluten reservgaskälla 

För att höja säkerheten på medicingassystemen har vi länge förordat att alternativa 

inkopplingsmöjligheter för reservgas skall finnas ute i nätet. Genom att placera en 

tömningscentral i närheten av de tunga avdelningarna kan denna även fungera som 

permanent ansluten reservgaskälla till tryckvakter och tryckövervakare för avdelningar 

med kritisk vård. 

Via ett sparat rörsystem till tryckvakterna för avdelningar med kritisk vård kan denna 

central hela tiden vara inkopplad parallellt med det ”ordinarie” centralgassystemet. 

Genom att öppna ventilerna i tryckvakten som står i förbindelse med reservgasförsörjning 

kan avdelningen enkelt kopplas till reservgas. 

Rörsystemet avslutas med oförväxelbara gasuttag 

Dessa gasuttag kan monteras på olika sätt, beroende på vårdens behov. De kan placeras 

i vägg eller vårdrumspanel, i gasbänk eller uttagscentraler. 

Uttagen skall monteras i ordning från vänster: 

– Medicinsk oxygen 

– Medicinsk lustgas 

– Medicinsk luft 

– Instrumentluft 

– Gasutsug 

Uttagscentraler skall anslutas till den fasta rörinstallationen med oförväxelbara lödanslutningar 

enl. SS 87 524 30. 

Om inte uttagscentralerna säkerhetsbesiktigas tillsammans med medicinska gasanläggningen, 

skall särskild säkerhetsbesiktning göras efter färdigställt montage. 





OBS! 

3.6 Anestesigasevakuering 

För att skydda personal från att exponeras för anestesigaser finns ett antal metoder att 

evakuera anestesiöverskottsgas. Den allmänna ventilationen klarar inte att evakuera 

dessa gaser enligt arbetarskyddsstyrelsens krav. (AFS 2001:7.) Se även SSEN 7372 där 

kraven på utsugssystem specificeras. 

På uppvakningsavdelningar bör förstärkt ventilation vara installerad. (10 luftomsätttningar 

per timme.) 

Hygieniska gränsvärden 

– N²O exponering 100 ppm (tidsvägt medelvärde 8 tim) 500 ppm (korttidsvärde 15 

min). 

– Halothane exponering 5 ppm. 

– I alla lokaler där lustgasuttag finns skall utsugssystem för anestesiöverskottsgas och 

närutsug vara installerade. 

Rörsystem med aktiv drivkälla 

Evakueringssystemet skall vara ett separat rörsystem med vakuumkälla ansluten. Det 

skall vara installerat endast för att ta hand om överskottgas och monteras och provas 

enligt samma princip som medicinska gasanläggningar. 

Utloppet skall mynna utanför byggnad med säkerhetsavstånd (10 m) till luftintag och 

utan risk för ansamling. Utloppet skall vara nedåtriktat och snett avskuret för att förhindra 

att det sätter igen vid kyla och mynna 3 m över marken. 

Om rörsystemet inte har en aktiv drivkälla 

Då drivkällan för bortledning av anestesiöverskottsgas är monterad på anestesi eller 

analgesiutrustning skall rörsystemet ha tillräckligt stor kapacitet för att ta emot både 

anestesiöverskottsgas och drivgasen för ejektorn utan att det uppstår tryckstegring i 

rörledningen fram till ventilationsanläggningens frånluftskanal. 

Vi rekommenderar rör med Dy 22 mm men minimum Dy 15 mm. Kontrollera noga att 

det inte uppstår oljud i anslutningen då den justerbara ejektorn är i drift. 

Det skall finnas en indikering som tydligt visar att drivkällan är igång samt flödesindikator 

som visar utsugskapaciteten. 

Snabbkopplingsuttagen för Gasutsug och Gasutlopp skall följa SS 875 24 30. 

I korthet kan metoderna beskrivas enligt följande: 

– Utsug av läckande anestesigaser från anslutningsstället för mask eller trakealtub 

med separat system ”närutsug” eller ”dubbel masksystem”. 

Utsug från överskottsventil på anestesiutrustning med ejektor som drivkälla. 

Dessa krav gäller vid användning av anestesigas: 

– Överskottsutsug .................................................. 25 l/min. 

– Närutsug ............................................................. 150–200 m³/tim. 

– Dubbelmask ........................................................ 27–35 m³/tim. 

Åtgärder för att reducera anestesigaskoncentration i sjukhuslokaler finns beskrivit i 

Spri-projekt 6070. 

Rörsystem för bortledning av instrumentluft 

Ett antal leverantörer av kirurgiska instrument och verktyg har integrerat drivgas och 

bortledning av drivgasen i en koaxialslang. Gasuttag för denna funktion finns framtagna 

men i Sverige har inte kravet framkommit. 

Genom att leda bort drivgasen kan man undvika stora luftströmmar kring operationsområdet. 

Systemet är enkelt att installera då det inte kräver aktiva drivkällor. 





Kapitel 8 

Rörledningssystem 

8.1 Allmänt ..............................................................................................89 

8. Central dokumentation över anläggningen ......................................90 

8. Rörledningsmaterial ..........................................................................90 

8.4 Renhetskrav .......................................................................................91 

8.5 Ledningsförläggning .........................................................................9 

8.6 Upphängningsdon (rek. avstånd).....................................................9 

8.7 Potentialutjämning ............................................................................94 

8.8 Flexibel anslutning ............................................................................94 

8.9 Skarvar och kopplingar .....................................................................94 

8.10 Avstängningsventiler .........................................................................95 

8.11 Nödavstängningsventiler ..................................................................95 

8.1 Tryckövervakare .................................................................................96 

8.1 Tryckmätare .......................................................................................96 

8.14 Gasuttag ............................................................................................96 

8.15 Märkning ...........................................................................................96 

8.16 Skyddsgaslödning och bockning ......................................................97 

8.17 Korrosion i koppar ..........................................................................100 

8.1 Allmänt 

En egentillverkad medicingasanläggning skall konstrueras och ingående komponenter 

specificeras av konsult eller entreprenör med dokumenterad erfarenhet av medicinska 

centralgasanläggningar. 

Rörinstallationen skall utföras av personal med god kännedom om ingående komponenter 

och som har dokumenterad utbildning i skyddsgaslödning. Arbetsledningen bör 

ha arbetat med dessa system tidigare. 

Centralgasanläggningen skall dokumenteras på separata ritningar och varje avdelnings 

maximalt beräknade gasförbrukning skall anges på ritningarna. Speciellt bör noteras 

om högförbrukande gasutrustningar som ventilatorer och CPAP-utrustning kommer 

att användas. Dessa högförbrukande utrustningar ligger till grund för dimensioneringen 

av rörsystemen. I vissa fall kan separata led 

ningar till dessa avdelningar vara motiverade t.ex. där tryckkammarutrustning används. 

I samråd med sjukhusledningen (gaskommittén) skall en noggrann behovsanalys göras 

och därefter dimensioneringen. 

Alternativa anslutningspunkter för inkoppling av temporära gaskällor för större 

ingrepp och ombyggnationer bör förberedas och ritas in i gassystemen. 

och tillbyggnader av sjukhus enligt SIS HB 370 kan permanenta tömingscentraler 

installeras i rörsystemet på annan plats än de tekniska lokalerna för att som tredje 

gaskälla försörja sjukhuset. Den tredje kompressorn för medicinsk luft skall liksom de 

ordinarie kunna lämna samma totalflöde som dessa. Tömningscentral för medicinsk 

oxygen kan på motsvarande sätt placeras i anslutning till avdelningar med kritisk vård. 

Permanenta rörsystem kan installeras så att tryckvakter och tryckövervakare till avdelningar 

med kritisk vård ständigt står i kontakt med reservgasförsörjningen. 




En tredje gaskälla för lustgas behöver inte installeras. 

För att så mycket som möjligt avlasta vårdpersonalen från flaskhantering kan reservgasförsörjning 

till tryckvakter och tryckövervakare vara permanent uppkopplade via en 

fast rörledning till ett anslutande rum där reservgasflaskorna alltid kan stå anslutna och 

öppna via tvåstegsregulator. 

SIS HB 370 

Distributionssystemen skall dimensioneras så att tryckfallet i ledningarna från drifttrycksregulator 

till det längst bort liggande uttaget vid högförbrukning inte överstiger 

30 kPa (0.3 bar). Detta gäller för alla medicinska gaser. Detta krav är snävare än 

EN-normen. 

EN 737-3 

Tillåtet tryckfall enligt EN 737-3 mellan drifttrycksregulator och det längst bort belägna 

gasuttaget får max vara 10 % av nominellt distributionstryck. 

För att minska risken för tändning förorsakad av strömningsfriktion får inte gashastigheten 

i gassystem för medicinsk oxygen och medicinsk lustgas överskrida 25 m/s. 

Konstruktören skall hålla sig underrättad om ändringar och nytryck av gällande normer 

EN 737-3 och gällande SIS HB 370 (Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar) 

8.2 Central dokumentation över anläggningen 

För anläggningarnas drift och underhåll skall dokumentation finnas och hållas aktuell. 

– Flödesscheman med inställda drift- och öppningstryck för säkerhetsventiler. 

– Installationsritningar och relationsritningar med värden på inställda gränsvärden för 

felindikeringar som utlöser larm. 

– Instruktioner för normaldrift och tillsyn samt underhåll. 

– Dokumentation och instruktion över inkoppling av reservgas och reservgassystem 

till anläggningen. 

– Fortlöpande riskanalyser för om- och tillbyggnader skall också förvaras centralt. 

Ritningarna för centralgasanläggning inklusive evakueringssystem för anestesigas får 

inte kombineras med ritningar för VVS-anläggningarna. 

8.3 Rörledningsmaterial 

Rör och rördelar av fosfordesoxiderad koppar med hårdhetsgrad 

R 290 skall användas och rören skall vara tillverkade med kapillärtoleranser och dimensioner 

enligt EN 13348. Plastisolerade rör eller glödgade kopparrör får inte användas 

enligt SIS HB 370. 

Bockning av rör är inte tillåtet och måste bockning utföras skall först samråd med 

ansvarig besiktningsman ske. 

EN 13348 gäller för dimensioner upp till dim. 54 mm. I Norden används dimensioner 

upp till dim. 108 mm (EN 1057) med samma renhetsgrad och hårdhet. Rör som installeras 

i medicinska gasanläggningar får högst innehålla 2.5 mg/m² kolväteföroreningar. 

Rören skall vara permanent märkta, varje 600 mm, med minst följande data: produktstandard 

(EN 13348/SIS HB 370), beskrivning (kopparrör), materialtillstånd (R290), 

tvärsnittsdimensioner (ytterdimension x väggtjocklek), tillverkarens identitetsmärkning 

(t.ex. AMON/OK), tillverkningsdatum (år och kvartal, I–IV eller år och månad 1–12). 

Rör större än 54 mm skall i minst båda ändar tydligt märkas på liknande sätt. 

Den typ av koppar i rör och rördelar som används i medicinska gasledningar handlar 

om syrefrí desoxiderad koppar, internationellt vanligen betecknad DHPkoppar. DHP 

står för ”DeoxidicedHighPhosphorus” vilket talar om att syret i den ursprungliga syrehaltiga 

kopparn har tagits bort genom en tillsats av ca 0.03% P (fosfor). 




Kapitel 8 – Rörledningssystem

Beteckning Sammansättning 

ISO Cu-DHP 

CEN Cu-DHP 

Danmark DK-EN 1 48/ DK-EN 1057 

Finland SF-EN 1 48/ SF-EN 1057 

Norge NS-EN 1 48/ NS-EN 1057 

Sverige SS-EN 1 48/ SS-EN 1057 

DIN SF-Cu 

BS C-106 

ASTM 1 

AFNOR Cu/b 



Cu min 99.85% 

P ca 0.0 % 

Anledningen till att rör vanligen tillverkas av syrefri koppar är att denna är okänslig för 

s.k. vätesprödhet. Ett fenomen som annars skulle kunna inträffa om rören utsätts för 

vätehaltig atmosfär vid temperaturer över ca 400°C. Under olyckliga omständigheter 

skulle detta kunna inträffa vid exempelvis hårdlödning av rören. 

Fysikaliska egenskaper 

Densitet ................................................................... 8.9 g/cm³ 

Smälttemperatur ..................................................... 1083°C 

Värmekapacitet vid 20°C ........................................ 0.0385 kJ/(kg °C) 

Resistivitet vid 20°C 1) ............................................ 25-19 nm 

Temperaturkoefficient för resistans vid 20°C ...... 0 – 100°C, 0.00275 – 0.00354 °C 1) 

Konduktivitet vid 20°C 1) ....................................... 41 – 52 MS/m, 70 – 90% IACS 2) 

Värmeledningsförmåga vid 20°C 1) ....................... 295-365 W/(m °C) 

Längdutvidgningskoefficient 

25-100°C .............................................................. 16.8 10-6°C 1) 

20-300°C .............................................................. 17.7 10-6°C 1) 

Elasticitetsmodul 1) ................................................. 118 000 N/mm 2) 

Skjuvmodul 1) ......................................................... 44 000 N/mm 2) 

1) Gäller för material i glödgat tillstånd. 

2) IACS = International Annealed Copper Standard. 100 % IACS motsvarar resistiviteten 

17.241 ....nm och konduktiviteten 58 MS/m. 

Hållfasthet enligt CEN 133/22 

Tillstånd Beteckning 

Glödgat R 0, 

el A40 

1/ -hårt R 50, 

el A 0, el A 0* 

Hårt R 90, 

el A0 

Dy Ø 

mm 

Brottgräns 

Rm MPa 

Förlängning 

A% 

Hårdhet Riktvärde 

Hv5 

6-54 ≥ 0 ≥ 40 40-70 

6-159 ≥ 50 ≥ 0 

el ≥ 0 

75-100 

6- 67 ≥ 90 ≥ >100 

* Diameter och väggtjockleksberoende. Material levererat enl. nationella normer uppfyller 

som regel i CEN angivna värden. 

8.4 Renhetskrav 

Alla rör och komponenter som monteras i ett medicinskt gassystem skall levereras rengjorda 

och avfettade. Efter rengöringen skall rör och komponenter förslutas. De skall 

skyddas mot kontaminering. Emballaget skall hållas intakt så länge som möjligt vid 

installation. 



Genom trovärdigt intyg skall leverantörerna av rör och utrustningar garantera att 

kraven på renhet uppfyllts. Rengöring och avfettning av rörledning får inte utföras på 

installationsplatsen. 

SIS HB 370 föreskriver att kvarvarande mängd kolväteföroreningar ej får överstiga 2.5 

mg/m² invändig yta. 

8.5 Ledningsförläggning 

Horisontella fördelningsledningar i t.ex. försörjningskulvertar bör vara synliga och 

åtkomliga men skyddas mot skador med nödvändiga påkörningsskydd. 

Rörledningarna för medicinska gaser får inte förläggas på samma vägg som högspänningsledning. 

Gasledningarna får inte placeras på samma sida som elledningar. 

Gasledningarna bör förläggas så att de inte utsätts för temperatur som beräknas närma 

sig daggpunkten. Lägsta beräknade omgivande temperaturen bör vara 5°C över daggpunkten 

vid max drifttryck. 

Vertikala fördelningsledningar bör förläggas i rörschakt eller rörslitsar. 

Medicinska gasrör får läggas i samma rörschakt som VVS rör men inte tillsammans 

med elledningar. 

El- och gasledningar skall vara förlagda i skilda fack. 

El- och gasledningar får inte korsas i vägg. 

I undertak och andra väl ventilerade utrymmen får el- och gasledningar förläggas tillsammans. 

Minsta fria avstånd vid parallellförläggning av el- och gasledningar är minimum 

50 mm men vi rekommenderar 150 mm och för korsande förläggning 50 mm. 

Säkerhetsavstånden skall hållas annars måste mekaniskt skydd installeras. 

Rörledningar för medicinska gaser får inte förläggas i dåligt ventilerade utrymmen eller 

tillsammans med rörledningar för olja eller brännbara gaser. De får inte dras genom 

hisschakt, panncentral, transformatorstation, ställverk eller förråd för brännbart material. 

Vid förläggning av gasledningar i gipsväggar får inte gasuttag och eluttag monteras 

inom samma av reglar begränsade fack. Rören får inte heller förläggas horisontellt vid 

dolt montage, men om det av praktiska skäl måste ske, skall rören skyddas med skyddsplåt. 

Matarledningar för nödavstängningslådor och gasuttag skall förläggas uppifrån för att 

undvika skador på rören från borr och spik. 

Alla infällda utrustningar där det finns risk för att läckage kan uppstå, skall tätas mot 

vägg för att förhindra att gas ansamlas i väggen. (T.ex. tryckvakt, nödavstängningslådor, 

gasuttag m.fl.). 

Väggenomföringar skall ha separata håltagningar för gasoch elledningar. 

Vid väggenomföringar för gasledningar skall rören skyddas med skyddshylsa som är ca 

10 mm större än ledningen och sticker ut minst 5 mm utanför väggen. På vissa ställen 

bör genomföringen gastätas med fogkitt speciellt i anslutning mellan gascentralrum 

och övriga byggnader. 

Det behövs inga skyddshylsor för gipsväggar. 

Märkning av rören skall ske på båda sidor av väggenomföringen. 

Om gasledning skall förläggas i mark, ensam eller tillsammans med andra rörledningar 

för andra gaser eller vätskor måste speciella säkerhetsåtgärder vidtas. Riskanalys 

skall utföras och den potentiella risk som kan föreligga skall bedömas i enlighet med 

harmoniserad standard. Se EN ISO 14971 Medicintekniska produkter – Tillämpning av 

ett system för riskhantering för medicinska produkter. 





OBS! 

Mekaniskt skydd anpassas till lokala omständigheter och tryckprovning av ledningen 

måste utföras liksom markering av ledningen synlig ovanför mark. 

Grunden för en väl fungerande gasanläggning startar i planerings- och konstruktionsstadiet. 

Ur service- och underhållssynpunkt är utanpåliggande rörsystem att rekommendera. 

Vid konstruktionen av rörsystemet gäller att välja det lämpligaste tänkbara materialalternativet 

för den avsedda användningen. 

Beträffande medicinska gasers mekaniska eller korrosiva påverkan på rörsystemet 

behöver konstruktören inte räkna med begränsad livslängd för kopparrörsinstallationer. 

Kopparrörs värmeutvidgning 

Vid konstruktionen av ett kopparrörsystem måste man komma ihåg att beakta värmeutvidgningen. 

Vid inomhusförläggning behöver man sällan beakta detta. 

Värmeutvidgning kan kompenseras med hjälp av: 

– rörriktningsändringar (vinklar, böjar, avgreningar etc.) 

– expansionslyror 

I samband med ovannämnda åtgärder används både fasta rörstöd och sådana som medger 

värmerörelser. Fixar behövs för att hålla rören i avsedd position. 

Hantering 

Kopparrör för medicinska gasanläggningar bör hanteras och transporteras varsamt. 

Lagring skall ske inomhus och skilda från andra rör. Vid lagring av kopparrör skall 

rörens ytor skyddas mot åverkan och kontakt med korrosiva ämnen. Att ytorna naturligt 

blir mörkare vid lagring inverkar inte på rörets användbarhet. 

Bucklor och intrycksmärken kan uppkomma även på hårdbearbetade rör. Vid installationsarbetet 

skall rören aktas för nedsmutsning. 

Kapning 

Kopparrör kan kapas med röravskärare eller med en tunn skärtrissa. Då skärtrissa 

används bör kapningen ske så rätvinkligt som möjligt. 

Bågfil skall inte användas för kapning av medicinska gasledningar. 

Uppkragningsverktyg får inte heller användas. 

Eventuella spån som uppkommer vid kapning och avgradning måste omsorgsfullt 

avlägsnas från rören. Blås ren rören med medicinsk luft eller nitrogen – ej med 

tryckluft. 

8.6 Upphängningsdon (rek. avstånd) 

Rören skall fästas i upphängningsdon av korrosionsbeständigt material. Åtgärder för att 

förhindra elektrolytisk korrosion skall vidtas. Rören skall inte kunna lossna oavsiktligt. 

Rören får inte användas som uppfästning för elledningar. 

Rekommenderade längsta avstånd mellan stöd för kopparrör enligt VVS AMA 

Dy (mm) Max avstånd (m) 

< 15 1.5 

- 8 .0 

5-58 .5 

>54 .0 





OBS! 

8.7 Potentialutjämning 

I gascentralrum och kompressorrum skall utgående huvudledningar för medicinska 

gassystem potentialutjämnas genom att sammankopplas elektriskt med en gul/grön 

mångtrådig ledare typ RK till närmaste huvudcentral i elkraftnätet. 

Vid anslutningspunkt till rörsystem och i anslutningspunkten i huvudcentralen skall 

skyltar med följande text uppsättas: 



dare. 

Anslutningen får inte lossas utan att rörsystemet först 

jordats på likvärdigt sätt av behörig elinstallatör. 

Rörledningar och i rörsystemen ingående armaturer skall stå i elektrisk förbindelse i 

hela dess längd och ha god ledningsförmåga. Om avbrott i den elektriska förbindelsen 

skulle uppstå t.ex. på grund av isolerande utrustning eller vid tätning med teflontejp 

skall överbygling utföras. 

Vagabonderande strömmar kan förhindras genom isolerande upphängning av rören 

för att undvika oavsiktliga potentialer. 

8.8 Flexibel anslutning 

Anslutning av medicinsk utrustning till gasuttag kan ske med flexibel gasslang. Allmänt 

gäller att flexibel gasslang skall vara tillverkad av åldringsbeständigt, luktfritt, icke 

brännbart material som inte påverkas av de kemiska egenskaperna hos den gassort som 

den skall användas för. 

Gasslangen skall vara varaktigt märkt med gassortens namn eller identitetsfärg. (Enligt 

EN 739 Slangmontage för medicinska gaser vid låga tryck.) Slangen skall vara försedd 

med oförväxelbar koppling och vara trycktestad för minst 10 bar eller 1.43 x högsta 

drifttryck. (AFS 1999:4 PED) Linde Gas Therapeutics snabbkopplingshandelar följer 

SS 875 24 30. 

De oförväxelbara snabbkopplingshandelarna skall vara fastsatta med permanenta hylsslangklämmor 

enligt EN 739. 

Hylsslangklämman skall efter montering vara märkt med tillverkarens eller sjukhusets 

namn/symbol (den som monterar hylsslangklämman) enligt SS 875 24 30. 

8.9 Skarvar och kopplingar 

Vid skarvning skall kapillärrördelar användas och uppvärmningen av lödstället bör ske 

med flamlödning, enl. SS 06 52 51. 

För montör som avlagt Lödarprövning enl. SS 065251 gäller denna ännu men enligt de 

ny reglerna enligt AFS 1999:4 PED auktualiseras nytt regelverk. Se kapitel 4.12. Lödningen 

skall ske med inertgas. Se kapitel 8.16 om skyddsgaslödning. 

Då isärtagbara kopplingar behövs skall dessa vara lätt åtkomliga för kontroll och i första 

hand vara utförda för hårdlödning med plantätande anslutning.Tätningsmaterialet skall 

vara godkänt för gassort och tryck i ledningen. Leverantören av kopplingen skall bifoga 

intyg. Teflonpackning med flytgräns är godkänd för oxygen upp till 4 000 kPa (40 bar). 

Aluminiumpackningar skall undvikas som tätningselement i rörsystem p.g.a. risk för 

korrosion. 

För vissa större rördimensioner kan sfäriskt kontätande kopplingar användas men då 

skall de vara åtkomliga för läckagetest och efterdragning. 

Vissa dubbelkompressionskopplingar är godkända för anslutning av ventiler och armatur. 

Tätning av gängförband med teflontejp ger inte säkerhet mot läckage. Rören ligger 

inte helt stilla och vibrationer kan leda till läckage. Teflontejp försämrar dessutom den 



elektriska ledningsförmågan genom systemet och bör därför endast i undantagsfall 

användas. Överbygling skall utföras. 

8.10 Avstängningsventiler 

Avstängningsventiler skall vara typ kulventiler där vredet klart och tydligt visar om ventilen 

är öppen eller stängd. 

Avstängningsventiler skall placeras lättåtkomliga för åtgärder vid t.ex. reparationer och 

snabbavstängning vid tillbud. De skall vara märkta med gasens namn och det område 

de betjänar. 

Placeringen skall vara synlig och i möjligaste mån väljas så att de ej är åtkomliga för 

obehöriga. 

Avstängningsventiler skall installeras i huvudledningar, stamledningar och avgränsningar 

till verksamhetszoner. 

Avstängningsventiler för underhåll får endast användas av underhålls och driftpersonal 

och de skall vara låsbara. 

8.11 Nödavstängningsventiler 

Nödavstängningsventiler skall vara monterade i lådor med lucka och monteras framför 

varje avdelning. Inom vissa stora avdelningar kan det vara praktiskt att dela upp avdelningen 

på flera nödavstängningslådor. Varje ventillåda skall vara ordentlig skyltad med 

gassort och det område den betjänar. 

Nödavstängningsventiler för samtliga medicinska gaser skall finnas för avdelningar 

med kritisk vård. Ofta är det nödvändigt att installera Nödavstängningsventiler sektionsvis 

för del av sådan avdelning. (Se även 8.12 Tryckövervakare.) 

Nödavstängningslåda för samtliga medicinska gaser skall finnas utanför varje operationsenhet. 

Skylt skall ange avstängningsventilernas betjäningsområde och att dessa endast får 

användas av behörig personal eller i nödsituation. 

Matarledningen till alla nödavstängningsventillådor skall förläggas vertikalt och uppifrån. 

Nödavstängningslådor för medicinsk oxygen och medicinsk lustgas infällda i vägg skall 

tätas mot vägg så att eventuellt utläckande gas inte ansamlas i väggen utan ventileras ut 

i rummet. 

På specialavdelningar kan ”Nödavstängningsventiler” skyddas av ett låsbart skåp. En 

skylt skall ange var nyckeln förvaras. 

Skylt som anger var nödavstängningsventilen är placerad skall sättas upp vid dörr till 

rum med gasuttag. 

Exempel på skylttext vid nödavstängningslåda: 

Skylten bör vara förslagsvis 160x70 mm. 




för medicinsk oxygen och medicinsk luft. 

Får endast användas av behörig personal 

eller vid nödsituation. 

Betjänar behandlingsrum 2. 



8.12 Tryckövervakare 

Tryckövervakare skall finnas nedströms huvudavstängningsventiler för alla avdelningar 

som inte betjänas av gruppregulator. 

Tryckövervakare ersätter nödavstängningslåda på avdelningar. 

Tryckgivare monterade i tryckövervakare anslutna till larmpanel informerar personalen 

om gastrycken i den medicinska gasanläggningen och vilken reservgas de skall ansluta 

till tryckövervakarens snabbkopplingsuttag för att försörja avdelningen lokalt. 

8.13 Tryckmätare 

Samtliga tryckmätare skall vara fria från fett och olja. En etikett med symbol skall visa 

att den är avfettad. Anslutningen skall vara försedd med strypande dys och skall inte gå 

att stänga av men tryckmätaren skall gå att byta utan driftsavbrott om trycket är lägre än 

14 bar. 

Kontaktmanometer skall vara försedd med ställbara kontaktdon som visar larmgränser. 

Anslutningen skall ske med vilströmskoppling och kabelövervakning och matas med 

skyddsklenspänning max 24 volt och en brytförmåga på max 10 VA. 

Manometrar skall vara försedd med säker utblåsning vid brott på rörfjäder. 

Kontaktdon för larmgränser skall ej gå att ändra utan verktyg. 

8.14 Gasuttag 

Den medicinska gasanläggningen avslutas med självstängande och gasspecifika gasuttag 

antingen den används för övertryck eller undertryck. Uttagen skall uppfylla kraven i 

EN 737-1 samt SS 875 24 30. 

Gasuttagen kan monteras infällda i vägg eller utanpåliggande 1.5 m ovan golv och då 

skall de monteras med centrumavstånd 200 mm i ordning från vänster eller uppifrån: 

– Medicinsk oxygen 

– Medicinsk lustgas 

– Medicinsk luft 

– Instrumentluft 

– Medicinsk koldioxid 

– Gasutsug 

– Gasutlopp 

– Övriga gaser 

Gasuttag för medicinsk oxygen och medicinsk lustgas infällda i vägg skall tätas mot 

vägg så att eventuellt utläckande gas inte ansamlas i väggen utan ventileras ut i rummet. 

Under och närmare än ett avstånd på 200 mm från gasuttag får inga elektriska uttag 

eller utrustningar placeras. 

Undantag från ovanstående gäller för medicinska uttagscentraler (takcentral, väggarm, 

vårdrumspanel). Se EN 793. 

8.15 Märkning 

Alla rörledningar skall märkas med skyltar eller klisteretiketter med varaktig vidhäftning 

som anger gassort och strömningsriktning. 

Märkningen skall utföras på nedanstående sätt: 

Medicinsk oxygen 

Bokstäverna skall kunna läsas med normal syn på 1 m avstånd. Texten skall skrivas 

med typsnitt ”grotesk” minst 12 mm höjd. 





Gassort Beteckning Färgkod 

Medicinsk oxygen O² Svart text på vit botten 

Medicinsk lustgas N²O Vit text på blå botten 

Medicinsk luft A-luft Vit/Svart text på svart/vit botten 

Instrumentluft I-luft Vit/Svart text på svart/vit botten 

Gasutsug UTS Svart text på gul botten 

Gasutlopp UTL Vit text på ljusbrun/ljusblå botten 

Medicinsk koldioxid CO² Svart text på grå botten 

Nitrogen N² Vit text på svart botten 

Den exakta färgkulören och beteckningar framgår av SS 031411. 

Avstånd mellan märkningar på rören bör vara mindre mer än 6 meter. 

Märkning skall ske på båda sidor av väggenomföring. 

Alla regulatorer skall vara märkta med gassort och arbetstryck och betjäningsområde. 

Alla säkerhetsventiler skall vara märkta med öppningstryck, kontrolldatum och kontrollantens/besiktningsmans 

signatur. 

På eller intill alla tryckgivare skall tryckgränser för aktivering av larm anges. 

8.16 Skyddsgaslödning och bockning 

Den vanligaste lödmetoden av rörsystem för medicinska gaser är flamlödning. Oftast 

används en oxyacetylenlåga. Röränden och skarvstycket värms likformigt upp till lödtemperatur 

lägre än 810 C°. Lodet tillförs därefter fogen i skydd av lågans ytterflamma. 

Lågan skall vara normal. Duschmunstycke kan med fördel användas. 

Vid skarvning skall kapillärrördelar användas. Om ändarna är deformerade kan kalibrerverktyg 

användas eller skall den deformerade änden skäras bort med röravskärare. 

Använd inte bågfil. 

Skyddsgaslödning (Inertgaslödning) 

Vid upphettning av lödstället bildas oxider (glödskal) på både in- och utsida av röret. 

Dessa oxider kan sitta mer eller mindre hårt fast. En del följer med gasströmmen redan 

vid renblåsning av gassystemet men en del lossnar först efter en tids användning av 

gasanläggningen. 

Det har visat sig att dessa glödskal orsakar problem om de t.ex. fastnar i regulatorernas 

tätsatser och gör att dessa börjar läcka med tryckstegring som följd. I olyckliga fall kan 

fel på utrustning orsakade av glödskal skada patienten. 

Genom att spola en skyddsgas genom kopparrören före, under och en stund efter det 

att lödningen utförts förhindras uppkomst av kopparoxider (glödskal). 

Som skyddsgas vid lödning av kopparrör skall nitrogen användas. 

Tillförsel av skyddsgas 

Linde Gas Therapeutics har noggrann beskrivning av metoden i separata broschyrer. 

Här nedan ges en schematisk genomgång av principen. 

Syftet är att få bort luften ur rören som skall lödas så att det inte kan bildas några oxider 

på insidan. En regulator med flödesmätare kopplas till en nitrogenflaska och via en 

slang doseras gasen in i rören som skall lödas. Man kan med fördel använda gummiproppar 

(elgenomföringar). De finns i alla storlekar. Gör ett jämnt hål i proppen som 

slangen skall passa i. 

Se till att anslutningen för slangen blir tät så att ingen luft sugs in i röret och försämrar 

resultatet. 





Gör propparnas hål ungefär lika stora så att genomströmningen blir likformig. 

Spola nitrogen genom rören för att få bort luften. Se tabell för spoltider på nästa sida. 

För att undvika att en gummipropp smälter vid lödning av anslutningsstycken till 

avstängningsventiler kan man istället med fördel hänga en rörända som lötts fast på ett 

kopparbleck framför utloppet på anslutningsstycket. Utloppshålet för gasen skall även 

här begränsas. 

Häng en skylt på regulatorn att det pågår skyddsgaslödning så att ingen obehörig 

stänger av gasen och förstör resultatet. 

Det är viktigt att låta gasen fortsätta att strömma genom rören tills temperaturen sjunkit 

till under 50°C (handtemperatur). 

Hur länge räcker gasen vid kontinuerlig spolning vid lödning? 

Här nedan en tabell där man får en uppfattning om hur länge olika storlekar på gasflaskor 

räcker vid rekommenderade flöden. 

Flaskstorlek 

liter 



Gummihylsa 

PVC-slang, klar 

Ø 5mm Dy 8mm 

Nitrogen 

innehåll liter 

ca tim 

Regulator 

gasflöde 0 l/min 

ca tim 


ca tim 


ca tim 

10 000 1.5 4 

0 4 000 6.5 8 

50 10 000 8 16.5 1 



Spoltider för lödning av kopparrör med skyddsgas 

Spoltid (min) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

2 min 



Minsta spoltid 2 minuter 

Välj spolflöde enligt rekommendationer 

Sänk gasflödet till cirka 5—6 l/min 

under lödning 

Rördimension 

54mm 

42mm 

35mm 

22mm 

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 

Total rörlängd inkl. förgreningar 

Hur går det till att få intyg att hårdlöda? 

Numera skall entreprenören enligt 1999:4 PED och SS-EN 13134 Hårdlödning – Godkännande 

av lödningsprocedur, genom provlödning inför ett anmält organ presenterar 

en säker metod för hårdlödning och genom att genomföra denna process inför ett 

anmält organ får man metoden godkänd. Därefter skall entreprenörens montörer följa 

den presenterade metoden och avlägga prov enligt SS-EN13133 Hårdlödning – Lödarprövning. 

Efter avlagt godkänt prov får man därefter intyg för att hårdlöda. Numera 

gäller intyget i tre år. 

Med lod som entreprenören enligt ovanstående procedur fått godkänd skall medicinska 

gassystem lödas. 

Lod om innehåller kadmium får inte förekomma vid lödning av medicinska gassystem. 

Generella regler för lödning 

Rengör fogytorna noga 

Använd alltid kopparrör som uppfyller renhetskraven för medicinska gassystem. 

Använd överlappsfog med minimum 3-5 x t överlappning. (t = minsta vid lödstället 

ingående godstjocklek.) 

Rätt lödspalt 

Kalibrera rörändarna. Rätt spalt skall vara 0.05 – 0.2 mm. Använd oskadade kapillärrördelar. 

Värmning av lödstället 

För att lodet skall fylla spalten väl, bör lödstället värmas likformigt till lodets arbetstemperatur. 

Se noga till att inte lödstället blir överhettat. 

Bockning 

I största möjliga mån bör kapillärrördelar användas vid skarvning. Om bockning av 

kopparrör i extrema undantagsfall måste ske och då bara med dimensioner upp till 

10 mm, ska man använda specialverktyg, oberoende av rörets hårdhetstillstånd. Bockningsfjäder 

får inte användas på medicinska kopparrör. 

Uppkragningsverktyg får inte heller användas på medicinska kopparrör. Förekommer 

värmning så skall skyddsgas också användas och värmningen bör ske med jämn och 

mjuk låga över hela böjens längd (se tabell), ökad med önskad extra arbetsmån. 

(Se avsnitt om skyddsgaslödning 8.16.) 



r 

dy 

Bockningsradien måste vara minst 4 x rörets ytterdiameter (dy). För liten bockningsradie 

kan leda till att röret brister eller plattas till. 

Mjukvärmda rör kan bockas med snävare radie, men en snäv böj (r < 3 x dy) är ogynnsam 

ur strömningssynpunkt. 

Lämpliga bockningsradier och böjlängder (för 90° böjar) vid olika rördimensioner och 

bockningsförfaranden framgår av nedanstående tabell. Dåligt eller olämpligt utförda 

böjar, där rörtvärsnittet ändras (tillplattas) eller böjens innersida veckats (s.k. veckbock) 

ger lätt turbulent strömning i böjen och till följd erosionsskador därav. Strömningsmotståndet 

ökar avsevärt vid turbolens. 

Lämpliga bockningsradier och motsvarande böjlängder för kopparrör: 

Ytterdiameter dy (mm) 



Bockverktyg ≥4 x dy b - 7 x dy 

r b 

8 50 

10 40 65 

8.17 Korrosion i koppar 

Vad är korrosion? 

Med korrosion avses angrepp genom förändringar på metaller och övriga material. 

Ämnen i naturen förekommer nästan undantagslöst i form av olika föreningar. 

För den moderna teknikens behov förädlas malmer till metaller, vilka har betydligt mer 

användbara egenskaper. Metallers strävan att återgå till sin naturliga förekomstform är 

en form av korrosion och att helt hindra detta är omöjligt. 

Rena metaller kan rangordnas efter deras benägenhet att bilda kemiska föreningar 

under olika betingelser. De ädla metallerna guld och silver motstår miljöpåverkan väl, 

medan oädla metaller angrips mycket lätt. Bland de rena bruksmetallerna har koppar 

den bästa korrosionshärdigheten. 

Förbättras Härdigheten Försämras 

Guld Silver Koppar Tenn Järn Zink 

Hur förlöper korrosion? 

Korrosionens omfattning beror av i vad mån grundförutsättningarna för korrosion 

– nämligen vatten och oxygen – finns på metallytan. Avgörande för korrosionsförloppet 

är egenskaperna hos de bildade korrosionsprodukterna. 

Så t.ex. fortsätter järnets rostning ända till genomrostning, eftersom det bildade porösa 

rostskiktet inte förmår stoppa angreppet. 

Däremot bildas på ytan av vissa metaller täta oxidfilmer som gör att angreppet avstannar 

(ytan passiviseras), vilket medför att korrosionshärdigheten ökar. Sådana metaller 

är exempelvis koppar, krom, nickel och aluminium. 

Koppars korrosionshärdighet 

Koppars härdighet beror dels på att det är en ädel metall i förhållande till andra material 

och dels på den skyddsfilm som bildas på kopparytan.

Medicinteknisk Utrustning - Amon AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?