December 2012 - syvi.se
December 2012 - syvi.se
December 2012 - syvi.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nr 3 <strong>2012</strong>
Riksföreningen Syvi<br />
Särskolans och special-<br />
skolans yrkesvägledare<br />
ideella förening<br />
Ansvarig Utgivare<br />
Åsa Tholin<br />
0703-954244<br />
Org. nr<br />
822003-8510<br />
Pgnr<br />
6197546-2<br />
Redaktör<br />
Marie B Larsson<br />
Layout & Tryck<br />
Aktivitetscentrum<br />
Frölundaborg<br />
Telefon: 031-365 88 73<br />
manadsbladet@spray.<strong>se</strong><br />
Omslag<br />
Bild: Månadsbladet<br />
Ordförande har ordet 1<br />
Utvärdering 2<br />
Supported employment 4<br />
Ulf Kristersson 6<br />
Är du som jag? 7<br />
Dubbel utsatthet 8<br />
En mental tränare 9<br />
Syvis kunskap och tankar 10<br />
Bygga broar 11<br />
Svenskt näringsliv 13<br />
England och Bollerup 14<br />
Svar Af 2 15<br />
Om utbildningens betydel<strong>se</strong> 16<br />
Får de inte vara med de andra 19<br />
Aishas tal 21<br />
Info från Munka 22<br />
Verksamhetsberättel<strong>se</strong> 23<br />
Verksamhetsplan 24<br />
Kontakt 25
Ordförande har ordet<br />
Onsala <strong>2012</strong> 11 08<br />
Bästa kollegor och SYVI-medlemmar!<br />
Först ett stort tack till vår konferenskommitté, som ordnade årets två fantastiska SYVI-fortbildningsdagar.<br />
Jag glömde tacka er vid konferen<strong>se</strong>ns slut och det var illa, för sällan har vi fått så mycket ros i en utvärdering.<br />
Så tack! Referat från konferen<strong>se</strong>n samt en sammanställning av utvärderingen redovisas på annan<br />
plats i tidningen.<br />
Under fortbildningsdagarna ägde SYVI:s årsmöte rum. På mötet meddelades, att Lars-Ola Ludvigsson lämnar<br />
styrel<strong>se</strong>. Tack Lars-Ola för din tid med oss!<br />
Bo Carlsson som lämnade styrel<strong>se</strong>n förra året, lämnar nu också konferens-kommittén. Tack för väl utfört<br />
arbete! Kajsa Johansson ersätter Bo i kommittén. Nästa års konferens kommer att gå av stapeln i Katrineholm<br />
26-27 <strong>se</strong>ptember. Under året som gått har Marie Larsson tagit över redaktörskapet för vår tidning.<br />
Hon <strong>se</strong>r fram emot att få bidrag från inte bara styrel<strong>se</strong>n, utan också från alla er ute i landet.<br />
Barbro Ahlén, Bo Carlsson och jag fortsätter vårt arbete i Försäkringskassans olika arbetsgrupper med<br />
anledning av regeringsuppdraget ”att i samråd med arbetsförmedlingen utveckla metoder för bedömning<br />
av arbetsförmåga i förhållande till anpassat arbete för personer som ansöker om aktivitet<strong>se</strong>rsättning”. Ett<br />
spännande och omfattande arbete, som vi hoppas kunna redovisa i nästa nummer.<br />
Christel Lindqvist och jag har varit inbjudna till ytterligare två samrådsmöten på Skolverket. Det ena samrådet<br />
handlade om synpunkter på vad gymnasiesärskolebevi<strong>se</strong>t och gymnasiesärskolearbetet i den nya<br />
gymnasiesärskolan ska kunna innehålla. Christel och mitts budskap var att APL:en är en viktig bit och<br />
måste synas i detta bevis och arbete. Vi föreslog också att arbetet skulle kunna utföras och redovisas på<br />
ett praktiskt sätt, t.ex. genom ett bildspel eller en film. Det andra samrådet handlade om de allmänna råden<br />
vad gäller studie- och yrkesvägledning. Alla var eniga om att de behövde göras och skrivas tydligare<br />
och skarpare för att det ska bli tydligt vad en vägledare gör.<br />
Ett förslag är att råden börjar med en allmän ingress om vägledning och <strong>se</strong>dan delas upp skolformsvis.<br />
Om detta förslag blir verkligt, skulle man i de allmänna råden framöver kunna läsa om vad vägledning av<br />
elever mottagna i särskola innebär. Detta framförde både Christel och jag med eftertryck. Kanske kommer<br />
vi i så fall att bli inbjudna till Skolverket ännu en gång för att få möjlighet att tydliggöra vårt uppdrag.<br />
Spännande tycker vi.<br />
Vad händer för övrigt? Jo, jag själv har nyligen uppnått pensionsåldern, vilket bl.a. innebär diver<strong>se</strong> rabatter.<br />
Jag kan åka tåg till nedsatt pris. Däremot har jag ännu inte önskat någon nedsättning i mitt arbete.<br />
Det är fortfarande roligt och stimulerande att arbeta och extra stimulerande är det att få arbeta i SYVI:s<br />
styrel<strong>se</strong> och diskutera allehanda frågor med övriga styrel<strong>se</strong>medlemmar. Ordförandeskapet har dessutom<br />
under de <strong>se</strong>naste åren inneburit många uppgifter och uppdrag utanför styrel<strong>se</strong>arbetet. Det ger stimulans,<br />
kraft och engagemang. Och då är det roligt att arbeta. Men jag har också <strong>se</strong>x barnbarn mellan ½ år och 5<br />
år, som väntar på mig, så det gäller att fördela gracerna.<br />
Nu går vi sakta men säkert mot juletid och <strong>se</strong>dan ett nytt år.<br />
Jag önskar er alla en såväl Fröjdefull som Fridfull Jul samt ett Gott Nytt År !<br />
Åsa Tholin<br />
Ordförande<br />
1
Utvärdering SYVI-konferens <strong>2012</strong><br />
Utförande Innehåll<br />
Peter Gröndahl Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Nya gymnasiesärskolan 9 38 4 42<br />
Mest repetition<br />
Repetition för väldigt många!!<br />
Bengt Eklund Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Supported Employment 2 29 15 2 25 19<br />
Inget nytt<br />
Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch<br />
Inget nytt!! (tråkigt)<br />
Johanna Gustavsson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Supported Employment 1 36 7 2 37 5<br />
Det är synd om föreläsare som har tiden direkt efter lunch<br />
Sövande<br />
Teatergrupp Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Är du som jag 18 28 13 33<br />
Ulf Kristersson Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
En arbetsmark. för alla 3 19 23 16 30<br />
Engagerad, påläst, bra flyt och pigg röst<br />
Kort tid<br />
För <strong>se</strong>nt på dagen<br />
Olof Röhlander Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Det blir alltid som man… 2 42 1 43<br />
UTMÄRKT, härligt, befriande, roligt och lärorikt<br />
Utmärkt *2<br />
Plus, plus<br />
Toppen<br />
Talade otydligt!<br />
Deni<strong>se</strong> Cresso Inte bra Bra Utmärkt Inte bra Bra Utmärkt<br />
Dubbel utsatthet 32 8 33 9<br />
Entonig röst<br />
Mat Inte bra Bra Utmärkt<br />
Banketten var utmärkt<br />
1 20 22<br />
2
Middagen var utmärkt, men lunchen dag 1 var bra och dag tre var inte bra<br />
Banketten var utmärkt<br />
Organisation Inte bra Bra Utmärkt<br />
Jättebra!<br />
Till nästa konferens skulle jag vilja:<br />
Att vi får fler tillfällen till diskussioner<br />
Bra med blandade föreläsare och ämnesområden<br />
Gys13<br />
Jag tycker dessutom:<br />
Att konferen<strong>se</strong>n ska ligga andra dagar i veckan. Ej sluta på fredag!!<br />
Att det borde vara lite mer bensträckare på fm.<br />
För mycket stillasittande. Skulle vara bra om vi själva fick sitta i grupper och prata och delge varandra erfa-<br />
renheter. Vi har ju ett ”ensamjobb” och behöver prata med kolleger i samma situation.<br />
Safiren har bättre mat än hotellet.<br />
Bra att ha med en föreläsare som kan få en att skratta. Olof Röhlander var en utmärkt och rolig föreläsare.<br />
Bra som vanligt. Föreläsningar, mat, organisation…. Värdefulla möten med ”likasinnade”. Bra ordförande<br />
med väl valda ord till alla föreläsare. Bra jobbat!<br />
Att SYVI-konferen<strong>se</strong>n inte ska ligga torsd – fred utan andra veckodagar p.g.a. att många har så lång väg att<br />
resa och på fredag vill man komma hem <strong>se</strong>nast kl. 17:00. Saknar, på konferen<strong>se</strong>n, att sitta i grupper<br />
(blandade) och prata om : ex Hur gör vi bedömning om de ska gå på individuella eller nationella program. Hur<br />
gör vi med de svaga eleverna som går på nationellt program men inte klarar att vara ute 22 veckor på praktik.<br />
Sammantaget blev det en konferens som slog väl ut. Lite strul med vissa föreläsares tider vilket gjorde att vi<br />
fick ommöblera en hel del i programmet. Och kanske ska vi lägga till en rad nästa år där ni får tycka till om när<br />
vi lägger konferen<strong>se</strong>n. En del vill ha det som det är och någon vill ändra tiden. Lite demokrati kan ju aldrig<br />
skada.<br />
11 34<br />
Övrigt Inte bra Bra Utmärkt<br />
14 16<br />
Till nästa år blir det dock en torsdag fredag, det blir den 26 – 26 <strong>se</strong>ptember. Väl mött då!<br />
3
Supported Employment, en evidensba<strong>se</strong>rad metod som vi bör ta till oss.<br />
Bengt Eklund AF centralt i Stockholm hade en klar och sammanfattande genomgång för oss<br />
på SYVIkonferen<strong>se</strong>n i Katrineholm.<br />
Vad är då Supported Employment?<br />
Jo en struktuerad metod som hjälper oss att leda ungdomar från skolan in i arbetslivet.Den kommer<br />
från USA, används på många håll i Europa och för oss skåningar påminner den i stor utsträckning om<br />
vår sk. Skånemodell. Men den är mer struktuerad, mer ba<strong>se</strong>rad på checklistor och väldigt genomar-<br />
betad. Den har provats och provas/används i olika områden i Sverige och hjälper Syv-are att nå må-<br />
let med arbetet.<br />
Metoden bygger på 5 steg:<br />
kartläggning<br />
ackvirering<br />
arbetsanalys<br />
introduktion på arbetsplats<br />
uppföljning<br />
Kartläggningen:<br />
Första mötet - vad behöver du tänka på?<br />
Historik- kolla vad som finns av tidigare dokumentation<br />
Trepartssamtal-elev/förälder/Syv<br />
Överenskommel<strong>se</strong> om stöd ( Sius ev.)<br />
Kartläggningssamtal - vad har eleven för förutsättningar för arbete<br />
Motivation -finns den?<br />
Lära känna/ och förstå<br />
Det är viktigt att här ta reda på om eleven har klart för sig de krav arbetslivet ställer på honom/<br />
henne. De basala kraven (vi känner väl till dem)<br />
Kunna utföra arbetsuppgifter i arbetslivet.<br />
Kunna närvara<br />
Vilja arbeta<br />
Kunna ta sig till o från arbetet<br />
Fungera på arbetsplat<strong>se</strong>n/ i arbetslaget<br />
4
Ackvirering:<br />
Utgångsläge: när vår elev söker jobb konkurrerar han/hon inte om jobbet!<br />
Använd kontaktnät -både ditt eget och ev elevens/föräldrars<br />
Utgå från elevens kompetens och behov<br />
Eliminera konkurrens<br />
Gör personligt besök på jobbet<br />
Överenskommel<strong>se</strong> om anställning dvs. gör klart att det är målet- även om vägen är lång!<br />
Du måste använda din fantasi för att hitta och göra dig bekant med aktuella företag (alla medel är tillåtna!)<br />
Arbetsanalys:<br />
Arbetsplatsanalys<br />
Arbetskravsanalys<br />
Elevens förutsättningar<br />
Samlat utlåtande<br />
Finns det på denna arbetsplats de möjligheter som behövs för att det ska löna sig att prova?<br />
arbetsuppgifter och positiv inställning till eleven från ledning, platschef och övriga anställda?<br />
Tag GUD i hågen! du kan bara bli utslängd, men ofta finns en vilja att prova!<br />
Introduktion på arbetsplat<strong>se</strong>n<br />
Kolla om arbete- arbetsprövning/praktik<br />
Gör tydliga överenskommel<strong>se</strong>r- elevens insats,arbetsgivarens insats, fackets insats...<br />
Personlig närvaro- sms, telefon, mail etc. är dödens!!<br />
Vad behövs av stöd?- Fadder/ tolk/ Sius<br />
Social färdighetstränning- behövs det?<br />
Succesiv nedtrappning av ev personligt stöd<br />
Gör klart att det finns möjligheter till anställningsstöd i olika former<br />
Uppföljning<br />
Det gäller att Finna, Få och Behålla ett arbete ( vi kan inte sälja något som vi inte har, elevens ansvar är basalt)<br />
Kom överens om omfattning och innehåll av arbetet och uppgifterna<br />
Behåll initiativet, det är din uppgift att stödja och bistå, då underlättar du för arbetsgivaren!<br />
Håll kontakten- det kan generera fler jobb (där eller i verksamheter som är näraliggande)SIUS -räkna med minst<br />
12 månaders uppföljning<br />
Så här lite schematiskt kan man beskriva Supported Employment sättet. Det finns möjligheter att gå en sådan<br />
utbildning, den omfattar ca 3 dagar och är en stimulans, en fjäder i hatten och ett utmärkt sätt att bli ännu<br />
bättre än vad du är just nu!<br />
5<br />
Mattias Schlyter, SYVI
Ulf Kristersson - en socialmoderat, som vill skapa ett rättvist<br />
samhälle<br />
Det har sagts att vi människor oundvikligen präglas av det samhälle där vi växer upp, bor och arbetar.<br />
Således vill ryssarna ha en stark ledare, svenskarna är socialdemokrater osv.<br />
Jag slogs av riktigheten i detta påstående när jag lyssnade till den moderate socialförsäkringsministern<br />
Ulf Kristersson. Naturligtvis var han ute efter att försvara alliansregeringens politik, men han stack<br />
inte på något sätt under stol med att stora grupper hamnar utanför välfärdssamhället.<br />
Den socialpolitik som de borgerliga regeringarna fört bygger i grunden på två utredningar av socialdemokraterna<br />
Sture Korpi respektive Anna Hedborg. Sjukskrivningarna är för långa i Sverige konstaterade<br />
Anna Hedborg. Det lönar sig inte tillräckligt att gå från bidrag till arbete, sa Sture Korpi. Allian<strong>se</strong>n<br />
tog till sig Korpis och Hedbergs goda råd.<br />
Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så länge, säger Kristersson. ”Utanförskapet” har minskat<br />
från 23% 1990 till 14% 2011.<br />
Däremot har inte antalet unga förtidspensionärer minskat. Ungdomar, som slutar gymnasiesärskolan<br />
har allt svårare att få ett vanligt arbete och hamnar i stället i aktivitet<strong>se</strong>rsättningsfällan. Aktivitet<strong>se</strong>rsättning<br />
ger före skatt maximalt 13 300 kronor per månad inklusive bostadsbidrag. Det är inte mycket<br />
att leva på. Den som får aktivitet<strong>se</strong>rsättning blir ”fattigpensionär” –kanske hela sitt liv.<br />
Denna uppenbara orättvisa är ett stort problem som kräver en varsam reform, säger Kristersson. Av<br />
bland annat den anledningen tillsatte regeringen 2010 den ännu pågående parlamentariska<br />
”Socialförsäkringsutredningen”. Kristersson själv var ordförande innan han blev statsråd. Huvud<strong>se</strong>kreterare<br />
är socialdemokraten Irene Wennemo, som talade på Syvikonferen<strong>se</strong>n 2011.<br />
Kristersson vill inte döma ut Aktivitet<strong>se</strong>rsättningen, som infördes av en socialdemokratisk regering<br />
2003. I den utredning, som föreslog Aktivitet<strong>se</strong>rsättningen fanns många goda tankar säger han. Syvi<br />
kriti<strong>se</strong>rade i sitt remissvar med kraft förslaget att ge aktivitet<strong>se</strong>rsättning till ungdomar, som fortfarande<br />
går i skolan och vid en <strong>se</strong>nare utredning (Brist på brådska) lovordades Syvi för sin<br />
”framsynthet”. ”Brist på brådska - utredningen” föreslog följaktligen att inga ungdomar, som går kvar<br />
i skolan skulle få aktivitet<strong>se</strong>rsättning. Men Kristersson tycker att detta var att gå för långt.<br />
Hur skall man då gå till väga för att inte huvuddelen av de ungdomar, som lämnar särskolan skall bli<br />
fattigpensionärer, utan få arbeten med avtal<strong>se</strong>nlig lön?<br />
Kristersson nämner SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd), Supported employment och<br />
kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare. Det bör ha klingat väl i konferensdeltagarnas<br />
öron.<br />
Ulf Kristersson har även gett Försäkringskassan i uppdrag att ta fram kriterier för säkrare arbetsförmågebedömningar.<br />
Det är nödvändigt att kunna <strong>se</strong>parera dem som aldrig kan få ett vanligt arbete från<br />
dem som förväntas ha denna möjlighet, säger han.<br />
I Försäkringskassans uppdrag deltar Syvi med flera repre<strong>se</strong>ntanter.<br />
Slutligen menar Kristersson, att Daglig verksamhet för dem, som inte kan komma ut på den vanliga<br />
arbetsmarknaden, måste bli mera kvalificerad.<br />
Socialförsäkringsministern har ambitiösa förslag och förefaller komma väl överens med oppositionen.<br />
Det bådar gott.<br />
Bo Carlsson<br />
6
”Är du som jag”<br />
Istället för att skriva om föreställningen ger vi en lite hint om vad nästa års<br />
sommarprojekt kommer att handla om/Christel<br />
Hunden Fia härmar hästens rörel<strong>se</strong>r. Foto: Jörgen Johansson<br />
Hästar hjälper till att skapa kontakt<br />
Text: Emil Berglund<br />
Publicerad i Kristianstadsbladet 3 augusti <strong>2012</strong> 10.14 Uppdaterad 3 augusti <strong>2012</strong><br />
10.19<strong>2012</strong>-08-03 10:14:00<br />
Klinten-Kultur fick under torsdagen tillsammans med David Lichman och Rebecca Dahlgren<br />
lära sig att ta en första kontakt med en häst. Ett bra första steg för någon med<br />
autism.<br />
HIF Klinten är i grund och botten en handikapp-idrottsförening som nu även har utvecklats<br />
till Klinten-Kultur som arbetar mycket med drama. På Hovdala fick deltagare<br />
med autism i går möjlighet att använda sitt kroppsspråk för att skapa kontakt med hästar.<br />
– Först visar Rebecca och David hur man kan få hästen att göra olika saker med kommandon.<br />
Sen ska ungdomarna också få delta och jobba med hästarna. Sen ska vi hålla<br />
en föreställning tillsammans med fyra amerikanska dansare, säger Ulrika Mickels Nord,<br />
ledare. Med hjälp av hästarna ska ungdomarna lära sig att skapa relationer där man<br />
litar på varandra.<br />
– Detta ger tillgång till ett rikare liv, och min erfarenhet är att drama och kontakt med<br />
djur kan leda till att barn och ungdomar med autism kan lära sig att ta ögon- och<br />
kroppskontakt i rekordfart, säger Ulrika Mickels Nord.<br />
7
Dubbel utsatthet, våld mot kvinnor med funktionsnedsättning<br />
Deni<strong>se</strong> Cresso, projektmedarbetare utvecklingscentrum Dubbel Utsatt.<br />
Bräcke diakoni<br />
Deni<strong>se</strong> föreläsning avslutade årets konferens <strong>2012</strong>.<br />
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt är en projektverksamhet inom Bräcke Diakoni. I vår verksamhet<br />
arbetar vi med att utveckla och förmedla kunskap om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsätt-<br />
ning. Målet är att kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för våld får det stöd de behöver<br />
och har rätt till. I vårt arbete framhåller vi ofta ordens betydel<strong>se</strong>, bland annat för att det är viktigt att<br />
som våldsutsatt kunna sätta ord på sina erfarenheter. Lika viktigt är det att alla våldsutsatta kan ta del<br />
av information för att kunna söka stöd i en utsatt livssituation.<br />
Det måste därför finnas möjlighet att ta del av information om det stöd som finns att<br />
tillgå på ”sitt eget språk” oav<strong>se</strong>tt om det är på lättläst svenska/eget språk, tecken tolkat, syn tolkat el-<br />
ler andra alternativa och kompletterande kommunikationsätt.<br />
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt har genomfört en översyn av flera alternativa och kompletterande<br />
kommunikationssätt och verkar för att det ska finnas bilder/symboler samt tecken för de ord som sak-<br />
nas. Tillsammans med SPSM har projektet skapat nya pictogrambilder som en del i stödet för till-<br />
gänglighet i kommunikationen för våldsutsatta situationer.<br />
Kvinnor med funktionsnedsättning är lika våldsutsatta som kvinnor generellt och i vissa fall mer ut-<br />
satta. De har samma rättigheter som andra kvinnor att få hjälp och<br />
stöd och ta del av information om våld. En förutsättning för att få sina rättigheter tillgodo<strong>se</strong>dda är<br />
att man kan berätta om sina upplevel<strong>se</strong>r och bli förstådd. Att kunna påverka sin egen livssituation,<br />
göra val och delta i beslut som gäller en själv är inte bara en rättighet utan också hälsofrämjande<br />
faktorer. Det är sällsynt att kvinnor får frågan om de har erfarenheter av våld och det är heller inte<br />
ovanligt att kvinnan skuldbelägger sig själv och <strong>se</strong>r våldet som en del av vardagen.<br />
En kvinna med funktionsnedsättning kan ha svårare att berätta om sin våldsutsatthet<br />
då hon till exempel kan vara beroende av den som utövar våldet.<br />
På SYVI:s hemsida finns att läsa om ”Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatts” kommande konferens:<br />
Mycket snack & Mycket Verkstad i Göteborg 6-7 december <strong>2012</strong>.<br />
8
En mental tränare sprider sitt budskap – reflektioner över Olof Röhlanders<br />
föreläsning vid <strong>syvi</strong>konferen<strong>se</strong>n <strong>2012</strong><br />
Backspegeln behövs, men framrutan är mycket större, säger Olof Röhlander, mental tränare, författare<br />
och ”Årets talare 2011”. Denna enkla metafor förmedlar ett viktigt budskap. Alltför ofta belastar vi<br />
oss med att <strong>se</strong> tillbaka och gräma oss över något som misslyckats eller kunde ha gjorts bättre.<br />
Den främste experten på att glömma misslyckanden är enligt Röhlander fotbollsmålvakten ”Ravelli”.<br />
”Ravelli” har Downs syndrom. Han har tagit sitt ”artistnamn” efter Thomas Ravelli, den store landslagsmålvakten<br />
från 80- och 90-talet. I själva verket är ”Ravelli” en dålig målvakt, men det bekymrar<br />
honom inte. Efter varje insäppt mål knyter han händerna framför bröstet och räknar till tre. -Och så är<br />
målet borta. ”Varför gråta över spilld mjölk”, säger engelsmännen.<br />
Titta inte heller för mycket i sidobackspeglarna för att <strong>se</strong> hur andra gör. Ta ett beslut och foku<strong>se</strong>ra på<br />
målet, säger Röhlander.<br />
Han illustrerar med en suverän metafor: OS-skytten, som efter alla år av systematisk träning sköt sista<br />
skottet mitt i prick, men på fel måltavla och förlorade guldet.<br />
Hur mycket utmärkt arbete läggs inte ner i stat, kommun och skola till ingen nytta för att man inte <strong>se</strong>r<br />
målet klart? Under alla mina år i särskolan och dess vägledningsfunktion har jag förundrats över hur<br />
otydliga mål många tycks ha. Ibland har jag undrat om det goda arbetet är ett mål i sig.<br />
En annan reflektion är, att både backspegeln och sidobackspeglarna kan hindra en sund utveckling,<br />
eftersom de inte ger utblick längre än till den <strong>se</strong>nast pas<strong>se</strong>rade kurvan. Följden kan lätt bli, att man<br />
ansluter sig till den <strong>se</strong>naste trenden utan att reflektera. Ibland kanske det skulle vara bäst att stanna<br />
bilen, plocka fram karta och historiebok och lyfta blicken.<br />
Även Röhlander har haft sina läromästare. En sådan är professorn i idrottspsykologi, Lars-Eric Uneståhl.<br />
Denne nestor inom området såg en gång upp från ett överbelamrat skrivbord och sa, till en ung<br />
och stressad Röhlander: ”Det som stressar dig är inte, att du har mycket att göra utan tankarna på allt<br />
du har att göra.” Hur många skulle inte behöva höra detta visa budskap?<br />
Se till att må bra, säger Röhlander. Det kan vara musik, ett städat skrivbord eller att fika.<br />
Var glad åt en upphittad tia eller en lyckad fickparkering!<br />
Kanske kan det ibland vara klokt att göra som sångaren Håkan Hellström, - hindra det negativa från<br />
att komma in i skallen, genom att inte lyssna på negativ kritik, – eller sjunga med Ulf Lundell: ”Men<br />
den här gången tänker jag inte låta mig hindras av de drömmar, som dog.”<br />
Bo Carlsson<br />
9
SYVI:s kunskap och tankar är efterfrågade.<br />
SYVI:s kunskaper, erfarenheter och tankar har under året som gått varit flitigt efterfrågade. Styrel<strong>se</strong>n<br />
har ett flertal gånger fått förfrågan om att delta i samråd och expertgrupper. Givetvis känner vi oss<br />
hedrade för detta och har bidragit så gott vi kunnat. I de olika sammanhangen som vi deltagit i, upplever<br />
vi att vi har haft mycket att tillföra och framför allt att vi har blivit lyssnade på.<br />
Vi har deltagit i och deltar fortfarande i olika arbetsgrupper, såsom expertgrupp och referensgrupp, i<br />
Försäkringskassans regeringsuppdrag ”Att utveckla metoder för bedömningar av arbetsförmåga i förhållande<br />
till anpassat arbete”.<br />
Vi har deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS 2013. Samråd angående kopplingen<br />
program och de arbeten/arbetsuppgifter som våra ungdomar får, då de lämnat gymnasiesärskolan.<br />
Vilka program ger flest jobb? Samt om viktiga kunskaper/förmågor för att erhålla ett arbete.<br />
Vi har även deltagit i ett samrådsmöte angående innehållet i gymnasiesärskole-arbetet och gymnasiesärskolebevi<strong>se</strong>t.<br />
Vi har deltagit i samrådsmöte på Skolverket angående de allmänna råden vad gäller studie- och yrkesvägledning.<br />
För vår del med fokus på vägledning av elever mottagna i särskolan.<br />
Vi har avlämnat remissvar gällande ”Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning för<br />
vissa ungdomar med funktionsnedsättning. Gällande specialskolor.<br />
Vi har repre<strong>se</strong>nterats i referensgruppen i forskningsprojektet ”Särskola – och <strong>se</strong>n”.<br />
Vi har bistått Socialdepartementet med kontaktuppgifter angående arbetsgivare och angående<br />
anställda före detta elever från gymnasiesärskolan.<br />
Så visst ska vi känna oss stolta över den kunskap vi besitter och som i förändringens tider efterfrågas.<br />
Stolta hälsningar från<br />
Åsa Tholin<br />
Ordförande SYVI<br />
10
Artikel hämtad från www.svensktnaringsliv.<strong>se</strong><br />
Nyhet Publicerad: <strong>2012</strong>-11-09<br />
Funktionshindrade får bäst hjälp på arbetsplat-<br />
<strong>se</strong>n<br />
Arbetsmarknad Att personer med nedsatt arbetsförmåga får möjlighet att träna på arbetsplat<strong>se</strong>n ger<br />
snabba resultat. "Individuella lösningar är bättre för personerna och även ekonomiskt", sade Lennart<br />
Jönsson, Misa, under ett <strong>se</strong>minarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.<br />
I Sverige finns det idag över 210 000 vuxna med nedsatt arbetsförmåga som både vill och kan komma<br />
in på arbetsmarknaden. Utmaningarna är emellertid många för att det ska bli verklighet.<br />
Den amerikanske forskaren Robert Cimera var i veckan på besök i Stockholm för att berätta om Supported<br />
Employment-metoden, som han bland annat har pre<strong>se</strong>nterat för amerikanska kongressledamöter.<br />
Metoden är ett alternativ till skyddade arbetsplat<strong>se</strong>r och går ut på att människor med nedsatt arbetsförmåga<br />
ska få det stöd som de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem, även i det långa<br />
loppet.<br />
Robert Cimera forskar utifrån ett ekonomiskt perspektiv och lyfte fram att Supported Employment är<br />
en bra investering både lönemässigt och kostnadsmässigt. Över tid minskar kostnaderna med Supported<br />
Employment, jämfört med skyddade arbetsplat<strong>se</strong>r. En central del av metoden är att personerna istället<br />
för förberedande träning får komma ut direkt till en arbetsplats och träna där.<br />
Cimera lyfte även fram vikten av att redan i tidiga tonåren förbereda elever för arbetslivet, att få tidiga<br />
erfarenheter av arbetslivet, och inte minst att tillämpa ”naturligt stöd”.<br />
– Naturligt stöd på arbetsplat<strong>se</strong>n, genom hjälp och träning av kollegor, är mer effektivt än jobbcoacher.<br />
Då hamnar den anställde i ett socialt sammanhang och dessutom blir kostnaden lägre, sade Cimera.<br />
Att <strong>se</strong> till individen istället för kollektivet var något som Lennart Jönsson, Misa, uppskattade med Supported<br />
Employment. Sedan många år tillbaka tillämpar Misa metoden.<br />
– Tidigare var det kollektiva lösningar som gällde och man glömde att det handlar om enskilda individer<br />
som kanske inte alls vill arbeta i grupp. Supported development har fokus på individen, att människor<br />
duger som de är.<br />
– Individuella lösningar är bättre för personerna och rent ekonomiskt, sade Lennart Jönsson.<br />
Pär Larshans, hållbarhetschef på restaurangkedjan Max Hamburgare:<br />
– Vi foku<strong>se</strong>rar på att anställa folk för ”ability”, inte ”disability”. Att jobba med fördomar är en nyckel<br />
till framgång. Det jag skulle rekommendera är att lyfta fram bra exempel i företaget. Då följer även<br />
andra efter.<br />
Det ekonomiska perspektivet är en sak, men det är viktigt att även lyfta fram det mänskliga perspektivet,<br />
menade Mikael Klein från Handikappförbunden, HSO. Han betonade att den starkaste drivkraften<br />
finns hos personerna själva, men ställde frågan hur man stärker drivkraften och ger verktygen till den<br />
enskilde.<br />
– Hindren finns inte i näringslivet eller på arbetsmarknaden, utan de ligger i strukturer. Det är ett politiskt<br />
ansvar fullt ut. Både regering och opposition måste tagga upp sig för att hantera detta, sade Mikael<br />
Klein.<br />
11<br />
Jakob Stenberg
”Bygga Broar” - Konferens i Västerås 15-16 oktober <strong>2012</strong>.<br />
Då jag anmält mig att delta i denna konferens, hade jag lovat att skriva ett referat i SYVI-Nytt. Tyvärr<br />
blev jag sjuk och kunde endast deltaga från kl.14.00 första dagen. På förmiddagen talade bl.a. socialförsäkringsminister<br />
Ulf Kristersson, som också talade på SYVI:s fortbildningsdagar i Katrineholm.<br />
Förmodligen sa han ungefär samma sak vid dessa båda tillfällen och någon annan från styrel<strong>se</strong>n redogör<br />
från Katrineholm på annan plats i tidningen.<br />
På måndag<strong>se</strong>ftermiddagen talade Carin Bergström och Karl Löfgren om<br />
Carpe ”Rätt stöd till arbete och studier” – ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling<br />
inom området.<br />
Carpe är ett samarbetsprojekt med 19 kommuner. Det handlar om kompetens-<br />
utveckling för anställda, som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om t.ex.<br />
föreläsningar, <strong>se</strong>minarier och nationella konferen<strong>se</strong>r. Man har anordnat en kompetensutvecklingsdag<br />
om att prakti<strong>se</strong>ra/arbeta på Daglig Verksamhet. Man arbetar med att utveckla den nya yrkesroll, som<br />
krävs för att i såväl Daglig Verksamhet som i Boende ge rätt stöd till arbete och/eller studier. Personalen<br />
ska lära sig att vara ett stöd till brukaren.<br />
Både chefer och medarbetare inom D.V, Boende och Personlig assistans.<br />
Projektet omfattar 145 arbetsplat<strong>se</strong>r i 23 kommuner. Funktionshinderområdet är för litet i varje kommun<br />
och för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. Projektet har<br />
resulterat i:<br />
Kunskap om funktionsnedsättningar och dess kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r i arbete eller studier.<br />
Kunskap om samtalsmetoder.<br />
Mer kunskap om lagstiftning.<br />
Kunskap om arbetsmarknaden och olika myndigheter.<br />
Kunskap om utbildningsmöjligheter.<br />
Visionen för projektet är: Att fler personer med funktionsnedsättning får arbete eller arbetsinriktad<br />
Dagl. verks. eller börjar studera enligt sina egna önskemål.<br />
Tisdagen inleddes med att enhetschef Elin Lindberg pratade om Fyrismodellen i Uppsalas Dagliga<br />
verksamhet. Projektet har 270 deltagare och 40 medarbetare samt över 100 personer på externa<br />
arbetsplat<strong>se</strong>r. Målsättningen är att hitta vägar till ett integrerat arbetsliv/anställning. Samt meningsfulla<br />
arbetsuppgifter både inom den offentliga och privata arbets-<br />
marknaden. I samtliga verksamheter inom Fyris har personalen jobbcoach-utbildning och arbetar enligt<br />
Supported Employment. Kompetens och förmågor ska lyftas fram och arbetstagaren ska känna att<br />
han utvecklas. En handledare från Fyris finns med under första tiden på arbetsplat<strong>se</strong>n och drar sig <strong>se</strong>dan<br />
tillbaka men återkommer med regelbundna uppföljningar och stöd.<br />
Det handlar om att synliggöra kompeten<strong>se</strong>n. Mer kompetens än personligt omdöme. Det är bara bevi<strong>se</strong>n<br />
på vad personen kan, som är intressant. Utgår från näringslivets krav på anställningsbarhet.<br />
12
Därefter var det riksdagsman Christina Husmark Pehrssons tur att prata om ”Utredning om<br />
översyn av arbetsmarknadspolitiska insat<strong>se</strong>r”.<br />
Utredningens nuvarande uppdrag är:<br />
Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel.<br />
Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention.<br />
Ge strategisk spridning av goda exempel och särskilt studera de norska erfarenheterna av inkluderingsavtalen.<br />
50% av alla anställningar med lönebidrag sker hos småföretagare och hälften av dessa har inte kollektivavtal.<br />
Utredningen har fått i uppdrag att titta på detta.<br />
Man ska också titta på hur fler arbetsgivare ska kunna få lönestöd vid anställning av person med funktionsnedsättning.<br />
Man vill också ge möjlighet till lönestöd för anställda som är nära anhöriga.<br />
Man vill <strong>se</strong> över Samhalls funktion.<br />
Man vill <strong>se</strong> över möjligheten att erbjuda traineeutbildning.<br />
Christina avslutade sin föreläsning med att säga, att de skolor som har en etablerad kontakt med AF<br />
och samverkar med dem, får ut fler elever i arbete efter utbildningens slut.<br />
Därefter talade Bengt Eklund och Pentti Mäkinen från AF strategienhet om Arbetsförmedlingens<br />
åtgärder och vägen till arbete.<br />
180 000 personer med funktionsnedsättning är inskrivna på AF. Det är 27% av samtliga inskrivna.<br />
Ungdomar under 30 år utgör 14% av de inskrivna och av dessa har 30% en funktionsnedsättning.<br />
AF samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola<br />
till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning.<br />
Målgrupperna är:<br />
elever som fyllt 16 år och har en diagnosti<strong>se</strong>rad funktionsnedsättning och som finns i gymnasieskolan<br />
eller gymnasiesärskolan.<br />
unga under 30 år som har en aktivitet<strong>se</strong>rsättning. Har ofta en dagl.verks.<br />
AF vill ha en dialog med skolan angående unga med funktionsnedsättning. Vilka styrkor? Vilka svagheter?<br />
Vad behöver stärkas? Hur har APL/ praktik fungerat?<br />
Detta hjälper till att göra övergången från skolan till arbetslivet så smidig som möjligt. Bengt pratade<br />
även om Supported employment och projekt Arbetsvägen<br />
Supported Employment skriver någon annan om på annan plats i tidningen och Arbetsvägen finns att<br />
läsa om på SYVI:s hemsida.<br />
Sist på konferen<strong>se</strong>n talade författare och nationalekonom Li Jansson från Svenskt Näringsliv under<br />
rubriken ”Blomstrande företag kan skapa jobb”.<br />
Hon har undersökt sambanden mellan företagsklimat och chan<strong>se</strong>n till jobb. Ett blomstrande näringsliv<br />
ger fler jobb och då skulle även fler personer med funktionsnedsättning kunna få jobb. Hon pratade om<br />
sprickorna i dagens välfärdssamhälle och utanförskapet som tycks bestå.<br />
Hon gav exemplet att fler och fler ansökningar om ekonomiskt bidrag för varje år kommer in till föreningen<br />
Majblomman. /<br />
Åsa Tholin<br />
13
På ett av våra samverkansmöten bad samordnaren Mats Fager om ett ”tyck till<br />
dokument” eftersom det kanske kommer att blåsa nya vindar. Detta är vad vi sty-<br />
rel<strong>se</strong>medlemmar som är från Skåne skrev.<br />
Vid vårt <strong>se</strong>naste samverkansmöte med Af och oss vägledare framkom det att ni inom Af tittar på<br />
sättet att arbeta med elever som har någon form av funktionsnedsättning.<br />
Mats Fager berättade att det eventuellt var nyheter på gång och vi vill gärna medverka med våra<br />
åsikter om vad vi an<strong>se</strong>r fungerar bra/dåligt.<br />
För oss som yvl/syv med fokus att få ut eleverna i arbete är samarbetet, stödet och expertkun-<br />
skapen från Af samordnarna en av framgångsfaktorerna i vårt arbete. Utan detta är risken att vi<br />
stångara våra huvud blodiga mot arbetslivets repre<strong>se</strong>ntant. Vi har tillsammans verkat för att ele-<br />
ven fått arbetspraktik som ofta lett till lönebidrag och även i vissa fall till en anställning helt utan<br />
stöd. Någon elev som vi kanske inte tänkt skulle tillhöra arbetsmarknaden har med rätt matchning<br />
även fått arbete.<br />
Vi vill kraftfullt påpeka att samordnarna ska få fortsätta sitt framgångsrika arbete med oss vägle-<br />
dare. Det är inte i Skåne förändringar behövs, det är i övriga landet som ”Skånemodellen” kanske<br />
bör få fäste.<br />
Detta till trots finns det vissa saker vi vill peka på:<br />
Nummer ett är att vi an<strong>se</strong>r det borde finnas en SIUS i varje område som arbetar med tidig<br />
samverkan med/i skolan. I Skåne finns det nu två SIUS-konsulenter som arbetar på så sätt och<br />
vår åsikt är att det fungerar mycket bra. Det har hänt att elever ramlar mellan stolarna då sam-<br />
ordnaren avslutar ärendet och den lokala handläggaren/SIUS-konsulenten ska ta över. Påbörjas<br />
samarbetet redan då eleven går i skolan förhindras detta.<br />
Önskar dessutom att rekryteringen av nya SIUS-konsulenter och samordnare som ska arbeta<br />
med elever med funktionsnedsättning, såsom utvecklingsstörning eller bokstavsdiagnos, bör ha<br />
god kunskap om detta. Det är tyvärr inte helt ovanligt att eleven kommer till oss på skolan och<br />
frågar vad handläggaren/SIUS-konsulenten har talat om. Deras upplevel<strong>se</strong> är att de talat över hu-<br />
vudet på dem eller talat ett för eleven oförståeligt språk<br />
Vi vill absolut inte att våra ”Skåne-stormöten” (när alla vägledare som arbetar med särskolan<br />
träffas tillsammans med Af) ska försvinna och ersättas av områdesmöten (<strong>se</strong>x samordnare i<br />
Skåne) . Samordnarna unga med funktionsnedsättning arbetar på mycket olika sätt och vi an<strong>se</strong>r<br />
det vara av vikt att vi vägledare får så lika information som det är möjligt. Gärna lokala möten<br />
men inte ta bort de stora.<br />
Gemensamt informationsmaterial behövs som kan överlämnas till elev och målsman. Ett material<br />
som eleven förstår och kan ta till sig. Bra om det är samma material oberoende var eleven kommer<br />
ifrån. Informationen bör innehålla SIUS-konsulentens arbete, samordnarens arbete och på<br />
vilket sätt dessa arbetar med målgruppen.<br />
SYVI genom Mattias Schlyter och Christel Lindqvist<br />
14
England och Bollerup<br />
Som ni har läst flera gånger i SYVI nytt har vi på Bollerup ett ganska utvecklat och mångårigt samar-<br />
bete med<br />
Duchy College i Cornwall.<br />
Det var meningen att våra engelska vänner skulla komma till oss denna höst, men på grund av ekono-<br />
miska<br />
problem gick det hela i stöppet.<br />
Från vår sida kommer vi emellertid att skicka tvenne elever på ett 4 veckors utbytesprogram under<br />
veckorna 5,6,7och 8 till Duchy. Vi har tidigare gjort sammalunda men två elever, och det var en både<br />
spännande och<br />
lärorik erfarenhet för dessa två. Vår förhoppning är naturligtvis att våra två aktuella elever kommer att<br />
få´samma<br />
goda upplevel<strong>se</strong>r och erfarenheter.<br />
Vi på Bollerup kommer troligen att få ta emot motsvarande en eller två elever från Duchy någon gång i<br />
vår- då<br />
verksamheten på åkrar, ängar och i parken är under högtryck.<br />
Mattias Schlyter<br />
15
Nya program på Munkagårdsgymnasiet.<br />
På Munkagårdsgymnasiet planerar vi för gys13, vilket innebär att vi ska utöka vårt program<br />
utbud. Vi har tidigare haft Naturbruksprogrammet, men från höstterminen 2013 kommer vi<br />
att erbjuda tre program;<br />
Skog, mark och djur<br />
Hantverk och produktion<br />
Estetisk verksamhet<br />
Att valet föll på dessa program beror på att vi redan idag har kompetens och intres<strong>se</strong> på sko-<br />
lan för att starta programmen. Skog, mark och djur är naturligt eftersom vi har naturbruks-<br />
programmet idag och vi får tillfälle att <strong>se</strong> över och slipa till det utifrån gys13. Vi har idag en<br />
Hantverksutbildning med inriktning florist på det treåriga programmet, där en elev från gym-<br />
nasiesärskolan är integrerad nu i höst. Det är så vi tänkt oss att det ska vara i det nya pro-<br />
grammet Hantverk och produktion, det blir en integrerad del av det treåriga programmet.<br />
Estetisk verksamhet, detta program är nytt för oss men ligger ändå nära till hands, det finns<br />
kompetens inom skapande verksamhet och foto, både hantverk och trädgård har många este-<br />
tiska inslag, som vi hoppas ska ge en ny och spännande utbildning. Vi tänker oss ett program<br />
med skapande, foto, <strong>se</strong>rvice och bemötande, ett program där man får möjlighet att utvecklas<br />
och stärka sig själv.<br />
De två andra programmen är ju mer riktade mot ett yrke, men självklart utvecklas eleverna<br />
och blir stärkta även där. Hos oss får man fyra innehållsrika och utvecklande år!<br />
För elever som bor långt från skolan har vi ett elevhem med personal på kvällarna. De tränar<br />
inför ett eget boende och gör roliga saker tillsammans på kvällarna. Personalen på elevhem-<br />
met finns också med i undervisningen på dagtid. En helhetslösning med skola, boende och<br />
fritid som är en fantastisk möjlighet för de elever som söker till oss!<br />
Vi har ett spännande år framför oss med planering och uppstart av nya gys13!<br />
19
”Får de inte vara med de andra? Men blir de inte ledsna då?”<br />
Som SYV i särskolan har jag haft det stora nöjet att få besöka olika verksamheter och träffa personal<br />
som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Italien.<br />
Genom Internationella Programkontoret och programmet ”Lifelong learning” fick jag och en kollega<br />
medel för att under en vecka göra studiebesök i olika verksamheter som yrkesinriktad gymnasieskola,<br />
utbildning för vuxna, boende, uppföljning av praktik på arbetsplat<strong>se</strong>r, en sys<strong>se</strong>lsättning<strong>se</strong>nhet mm. Det<br />
har inneburit att vi fått lite grundläggande information om det italienska skolsystemet, hur socialkon-<br />
toren samarbetar med kooperativ runt funktionsnedsatta, på vilket sätt man arbetar med att stödja per-<br />
soner med funktionsnedsättning att komma ut på arbetsmarknaden mm.<br />
Vi var inbjudna av ett Kooperativ som heter Cooperativa sociale Bobowski som grundades av två kvin-<br />
nor för snart 40 år <strong>se</strong>dan. Båda var föräldrar till varsitt funktionsnedsatt barn. Idag har kooperativet<br />
många grenar i sin verksamhet. Man har bla avtal med kommuner runt omkring vad det tex gäller assi-<br />
stans i både hemmet och skolan, boende, fritids, integrering av barn och familjer från andra länder<br />
mm. Det som skiljer våra privata företag i Sverige som får avtal med kommunerna är att kooperativen<br />
måste låta vinsten gå tillbaka till verksamheten.<br />
I sin verksamhet arbetar man även mycket med olika EU fonder. Man har utbyte med andra länder där<br />
både ungdomar och äldre personer kan arbeta i ett annat land några månader.<br />
Ett spännande projekt de berättade om heter ”Superman” vilket startade i Frankrike och initialt hade<br />
som uppgift att utbilda nyckelpersoner på en supermarketkedja för att kunna stödja personer med kog-<br />
nitiva funktionsnedsättningar. Affären och de utbildade personerna ska <strong>se</strong>dan kunna hittas genom att de<br />
är markerade med en speciell skylt. Planer finns nu att fortsätta med tågstationer, flygplat<strong>se</strong>r etc.<br />
I Italien vilar fortfarande mycket på familjen som institution. När vi berättade om att man i Sverige ar-<br />
betar för att unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna flytta till eget boende och frigöras från<br />
sina föräldrar har man lite svårt att förstå vit<strong>se</strong>n med det. En chef på ett socialkontor sa att i Italien så<br />
flyttar många ofta hem till sina föräldrar vid en skilsmässa.<br />
Alla barn även de med funktionsnedsättning går i vanlig klass. En psykiatriker bedömer med jämna<br />
mellanrum hur mycket stöd och extraundervisning en elev med funktionsnedsättning behöver. En sär-<br />
skild lärare/assistent ska finnas tillhands då en elev med särskilda behov behöver extra stöd. Många av<br />
de vi mötte bland personalen reagerade mycket starkt på att vi hade speciella klas<strong>se</strong>r för barn/ungdomar<br />
med funktionsnedsättningar.<br />
20
De var oroliga över vad de skulle känna av att inte få vara tillsammans med de andra eleverna.<br />
Vi blev inbjudna till ett utbildningsföretag, Techné, som tillhandahöll vuxenutbildning och där man<br />
också erbjöd kur<strong>se</strong>r för personer med funktionsnedsättning. I gruppen av funktionsnedsatta ungdomar<br />
arbetade man bla annat med att träna arbetsförmågan i olika typer av enkla arbetsmoment inne på sko-<br />
lan, man arbetade med matlagning, social träning som att handla prismedvetet. Detta följdes ofta av<br />
praktikplat<strong>se</strong>r ute på företag.<br />
Vi fick följa med två psykologer när de följde upp arbetsträning/praktik dels på en restaurant dels i en<br />
matbutik.<br />
Man har ett visst förtidspensionssystem i två bidragsnivåer beroende på graden av funktionsnedsätt-<br />
ning men det är hur som helst en förhållandevis låg summa som är svår att klara sig på. Detta innebär<br />
att familjen ofta måste bidra till försörjningen av den som inte arbetar.<br />
När det gäller funktionsnedsattas möjligheter till arbete i Italien så inrättades en lag år 2000 som inne-<br />
bär att arbetsgivare med ett visst antal anställda är tvungna att anställa personer med funktionsnedsätt-<br />
ning. Om man inte följer lagen riskerar man böter. Vi träffade bla en socialchef på ett kontor i Forli<br />
där hon och hennes personal bara arbetade med att hjälpa personer med funktionsnedsättning ut i ar-<br />
bete.<br />
Hon berättade att då en arbetsgivare anställer en funktionsnedsatt person så betalar stat/kommun för-<br />
säkringar och sociala avgifter så det blir ett visst avdrag på den totala lönekostnaden för arbetsgivaren.<br />
Avslutningsvis var det mycket intressant och tankeväckande att <strong>se</strong> hur man försöker hitta vägar och<br />
lösningar när stat och kommun inte går in lika starkt som man gör i Sverige. Det är även nyttigt att<br />
fundera på om vårt sätt att lösa skola/arbete alltid är så bra eller om det finns fler sätt att <strong>se</strong> på tex inte-<br />
grering.<br />
Kollegor om ni orkar och vill så ta den chans till erfarenhetsutbyte som tex EU programmet Lifelong<br />
learning kan erbjuda.<br />
Kajsa Johansson<br />
SYV särskolan Linköping<br />
21
SYVI<br />
Riksföreningen<br />
Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening<br />
Verksamhetsberättel<strong>se</strong> <strong>2012</strong>-<br />
09-28<br />
Styrel<strong>se</strong>n för riksföreningen SYVI, särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening, avger<br />
härmed följande redogörel<strong>se</strong> för verksamhetsåret 2011-09-30 – <strong>2012</strong>-09-28<br />
Styrel<strong>se</strong>n har under verksamhetsåret bestått av följande personer:<br />
Ordinarie ledamöter Suppleanter<br />
Åsa Tholin ordförande Lars-Ola Ludvigsson<br />
Lotta Granér vice ordförande Barbro Ahlén<br />
Kajsa Johansson <strong>se</strong>kreterare Marie Larsson<br />
Mattias Schlyter kassör<br />
Christel Lindqvist hemsideansvarig<br />
Konferenskommitté Syvi-redaktör Valberedning<br />
Bo Carlsson, Lotta Granér Christel Lindqvist Gunilla Jonsson, sammankallande<br />
Mattias Schlyter, Christel Lindqvist Marie Larsson Jozef Skerjantz,<br />
Ewa Mattsson<br />
Styrel<strong>se</strong>n har under verksamhetsåret:<br />
Utvärderat föregående års fortbildningskonferens.<br />
Planerat och genomfört årets fortbildningskonferens på Hotell Statt i Katrineholm.<br />
Fortlöpande uppdaterat medlemsmatrikeln.<br />
Uppdaterat hemsidan på SYVI.<strong>se</strong>.<br />
Haft fortlöpande kontakter med företrädare för olika myndigheter och organisationer med speciellt<br />
fokus på Skolverket och Försäkringskassan.<br />
Fortsatt samarbete med AF:s strategienhet rehabilitering till arbete.<br />
Fortsatt samarbete i projektet Arbetsvägen.<br />
Fortsatt kontakt med vägledarföreningen för ett framtida samarbete.<br />
Blivit inbjudna och deltagit i samrådsmöten på Skolverket angående GYS 2013.<br />
Deltagit i olika arbetsgrupper i Försäkringskassans regeringsuppdrag ”Att utveckla metoder för<br />
bedömningar av arbetsförmågan i förhållande till anpassat arbete”.<br />
Avlämnat SYVI.s remissvar gällande ”Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning<br />
för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU <strong>2012</strong>:24).<br />
På anmodan av Stefan Tengman, socialdepartementet, bistått med kontaktuppgifter angående<br />
arbetsgivare och anställda före detta elever från gymnasiesärskolan.<br />
22
SYVI har tillsammans med vägledarföreningen uppvaktat utbildnings-o arbetsmarknadsdepartementet<br />
för att få till ett vägledarlyft. Samt påtalat behovet av utbildning för vägledning inom<br />
särskolan.<br />
SYVI har repre<strong>se</strong>nteratsi referensgruppen i forskningsprojektet ”Särskola- och <strong>se</strong>n”.<br />
SYVI har under verksamhetsåret 2011-<strong>2012</strong> haft 99 betalande medlemmar. Styrel<strong>se</strong>n har<br />
arbetet efter vad stadgar och verksamhetsplan anvisat. Förutom konstituerande möte har<br />
styrel<strong>se</strong>n sammanträtt vid fyra tillfällen. Protokollen har lagts in på SYVI:s hemsida. SYVI-nytt<br />
har utkommit med 3 nummer under verksamhetsåret. Där kan medlemmarna läsa och informera<br />
varandra om vad som är på gång i ”branschen”. SYVI:s medlemmar uppmanas att inkomma<br />
med bidrag som utmanar, berikar och inspirerar vår verksamhet samt lämna synpunkter<br />
på tidningen och styrel<strong>se</strong>ns arbete. Vi vill att SYVI-nytt ska vara, inte endast ett styrel<strong>se</strong>ns<br />
informationsorgan, utan ett informations- och kommunikationsorgan för en rikstäckande<br />
och livaktig förening, där alla är delaktiga och aktiva. Genom SYVI-nytt ska det finnas<br />
möjlighet att sprida information om allt regionalt arbete som görs samt goda exempel och<br />
idéer utifrån hela landet. Styrel<strong>se</strong>n tackar för förtroendet under det gångna verksamhetsåret<br />
och hälsar samtidigt våra nya medlemmar välkomna till föreningen.<br />
För SYVI:s styrel<strong>se</strong><br />
Åsa Tholin<br />
ordförande<br />
23
SYVI<br />
Riksföreningen<br />
Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening.<br />
Verksamhetsåret <strong>2012</strong> – 2013<br />
Förslag till verksamhetsplan <strong>2012</strong> 09 28<br />
Styrel<strong>se</strong>n har till uppgift att under verksamhetsåret:<br />
Hålla sig underrättad om de förslag och tagna beslut, som rör vårt uppdrag och påverkar vår verksamhet.<br />
Särskilt regeringens direktiv till olika myndigheter, som dels kan påverka ung-domarnas möjlighet<br />
till arbete, dels utformningen av yrkesvägledning i sär- och specialskolan.<br />
Hålla sig underrättad om implementeringen av gymnasiesärskoleutredningen GYS 2013<br />
Uppdatera sig på nya skollagens innehåll och hålla sig underrättad om dess kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r vad gäller<br />
elever mottagna i särskolan.<br />
Hålla kontakt med politiker och tjänstemän med särskoleansvar.<br />
Utvärdera fortbildningskonferen<strong>se</strong>n <strong>2012</strong>.<br />
Planera och genomföra fortbildning hösten 2013.<br />
Värva nya medlemmar.<br />
Framhålla behovet till berörda myndigheter av nyrekrytering, fortbildning och utbildning för studie- och<br />
yrkesvägledning med specialkompetens inom särskola och specialskola.<br />
Samarbeta med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Handikapporganisationerna FUB/<br />
ALA, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Autism och Aspèrgerförbundet,<br />
Skolverket, Skolinspektionen, Fackliga organisationer, Sveriges vägledarförening, Svenska föreningen<br />
Supported Employment. Följa och stödja Projekt Arbetsvägen.<br />
Sprida SYVI:s riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i sär- och specialskolan.<br />
Utge SYVI-nytt.<br />
Kontinuerligt uppdatera SYVI:s hemsida.<br />
Sprida kännedom om SYVI:S verksamhet via hemsidan SYVI.<strong>se</strong><br />
Stödja regionala aktiviteter inom Riksföreningen SYVI.<br />
Uppdatera medlemsmatrikel<br />
För SYVI:s styrel<strong>se</strong><br />
Åsa Tholin<br />
ordförande
Kontakt<br />
Åsa Tholin, Ordförande<br />
Yrkesvalslärare<br />
Elof Lindälvs Gymnasium<br />
Lindälvs Gata 3<br />
434 32 Kungsbacka<br />
Tfn: 0300-83 35 09<br />
Mobil: 070-395 42 44<br />
Fax: 0300-715 97<br />
asa@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden:<br />
Utbildnings-departementet<br />
Kajsa Johansson, Sekreterare<br />
Studie- och yrkesvägledare<br />
Linköpings kommun<br />
Utbildningsförvaltningen<br />
Sektionen för specialverksamhet<br />
Westmansgatan 27 B<br />
581 81 Linköping<br />
Tfn: 013-208824<br />
kajsa.johansson@linköping.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden: Arbetsförmedlingen, Autism<br />
& Aspergerförbundet<br />
Mattias Schlyter, Kassör<br />
Yrkesvalslärare<br />
Naturbruksgymnasiet Yrkeslinjen<br />
Bollerup<br />
273 94 Tomelilla<br />
Mobil: 070-838 50 13<br />
Fax: 0417-185 00<br />
mattias@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
mats@utb.simrishamn.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden:<br />
Skolverket, Fackliga organisationer<br />
Lotta Granér, Vice ordförande,<br />
KonferensansvarigSpecialpedagogiska<br />
skolmyndigheten<br />
Rålambsvägen 32 B<br />
102 26 Stockholm<br />
Tfn: 010-473 50 68<br />
lotta@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
lotta.graner@spsm.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden:<br />
Specialpedagogiska skolmyndigheten, FOU,<br />
Folkhögskolor<br />
Christel Lindqvist, Ledamot<br />
Studie- och yrkesvägledare<br />
Norrängsskolan<br />
Norregatan 22 (Box 2074)<br />
28102 Hässleholm<br />
Tfn: 0451-26 76 04<br />
Mobil: 070-971 76 03<br />
Fax: 0451-26 76 46<br />
christel@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
christel.lindqvist@hassleholm.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden:<br />
Sveriges Vägledaförbund, SYV utbildningen<br />
Barbro Ahlén, Suppleant<br />
Studie- och yrkesvägledare<br />
Utbildningsförvaltningen<br />
Centrala stödavdelningen<br />
Rudsjöterras<strong>se</strong>n 2<br />
136 81 Haninge<br />
Tfn: 08-606 92 56<br />
barbro@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
barbro.ahlen@haninge.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområde:<br />
Försäkringskassan, Socialdepartimentet<br />
Marie Larsson, Suppleant, redaktör<br />
Munkagårdsgymnasiet<br />
Björkängsvägen 25<br />
432 78 Tvååker<br />
Tfn: 0340-48 09 75<br />
Mobil: 070-652 4023<br />
marie@<strong>syvi</strong>.<strong>se</strong><br />
marie.b.larsson@regionhalland.<strong>se</strong><br />
Ansvarsområden:<br />
FUB,Ala
Layout & Tryck<br />
Tidningsgruppen Aktivitetscentrum Frölundaborg