Rotemästaren vid Haglösa Compagni” Henrik Ahlström
Rotemästaren vid Haglösa Compagni” Henrik Ahlström
Rotemästaren vid Haglösa Compagni” Henrik Ahlström
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”<strong>Rotemästaren</strong> <strong>vid</strong> <strong>Haglösa</strong> <strong>Compagni”</strong> <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong><br />
I Västra Alstads födelsebok för år 1714 läses följande födelsenotis:<br />
”Then 14 february föddes Nils Hans son Händrich uthj Lille Alstadh. Mod: Kirstena Andersdotter,<br />
Ächta föräldrar, Döptes den 21 mars. Test: Lars Ipsson och drengen Knut Svensson, Margareta<br />
Dinchers och Jöns Nils piga Kirstina utj Lille Alst.”<br />
Gossens fader Nils Hansson, var förvisso åbo – lantbrukare – men ”Händrich” valde istället en karriär<br />
inom det militära. När han gifter sig första gången, 1746 i Västra Alstad, betitlas han ryttare:<br />
”Den 9 november wigdes ryttaren Hindrich <strong>Ahlström</strong> ifrån Lilla Ahlsta med enkian Engela Fiskerström<br />
ifrån Sjörop”.<br />
Södra Skånska Kavalleriregementets generalmönsterrulla har en del att berätta om denne <strong>Ahlström</strong>. I<br />
1744 års rulla står han upptagen som ryttare för nummer 56 <strong>vid</strong> <strong>Haglösa</strong> kompani, han<br />
representerade ett rusthåll i Trelleborg men var av allt att döma ej bosatt där. Han uppges att vara 28<br />
år gammal vilket är felaktigt ty i själva verket fyllde han detta år 30 (dylika avvikelser är för övrigt inte<br />
ovanligt vad gäller just generalmönsterrullorna). Han uppges ”ha tient 9 år” <strong>vid</strong> regementet, vilket<br />
skulle innebära att han inskrevs i rullan första gången 1735. C.G. von Platens utomordentliga bokverk<br />
”Kungliga Skånska Dragonregementets historia” (del 3) har en del att berätta om regementsmöten<br />
och situationer i vilka <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong> med all säkerhet närvarit:<br />
”I januari 1744 utsågs kronprins Adolf Fredrik till regementsbefälhavare för ”Södra Skåningarna”. Den<br />
25 januari samma år meddelade han regementsbefälhavaren att konungen på hans förslag fastställt<br />
en ändring av regementets uniform till blått och gult. Snittet var alltjämt det välkända karolinska men<br />
istället för rött foder samt krage och uppslag av blå sammet skulle fodret nu vara chamois (gult). De<br />
kupiga knapparna skulle ersättas av platta förgyllda sådana. Adolf Fredrik skänkte manskapet<br />
kamelgarnssnören med tofsar. Snörena voro inflätade med olika färger för varje skvadron, för<br />
Livsskvadronen vitt, Överstelöjtnantens blått och vitt, Majorens rött och vitt, Göinge rött, Borrby<br />
ljusblått, Svabeholms gult, Sallerups mörkblått och <strong>Haglösa</strong> – <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong>s skvadron – svart.<br />
Adolf Fredrik mottog den 18 juli 1744 sitt <strong>vid</strong> Lyngsjö samlade regemente. Mötet i Lyngsjö blev den<br />
enda gång han i egenskap av regementschef såg sitt regemente.”<br />
I september månad 1753 deltog den ännu tjänstgörande <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong> <strong>vid</strong> regementsmötet i<br />
Lyngby, varom C.G. von Platen skriver:<br />
”Regementet hade då icke varit samlat sedan år 1744. Icke blott utbildningen hade blivit lidande<br />
härpå, även munderingar och persedlar hade under tiden förfarits och blivit mer eller mindre<br />
odugliga. Ryttarens skägg – d.v.s. mustascher fick icke klippas förrän på mötesplatsen, så alla fingo<br />
samma fason på detsamma. Tre eller fyra dagar före uppbrottet skulle hästarna tagas in från betet<br />
och skos samt putsas. För varje häst skulle medföras 1 lispund hö, 1 kanna havre och nödig hackelse<br />
per dag räknat. Vid straff av sex par spö förbjödos ryttarna att skjuta <strong>vid</strong> uppbrottet. Samma straff<br />
skulle även drabba den, som söp sig full. Själva inryckningen till regementsmötet försiggick med<br />
mycken ceremoni. All tross med tält m.m. sändes i förväg tidigt på morgonen till lägerplatsen, så att<br />
då skvadronerna anlände, voro tälten uppslagna och allt i sin ordning. Inryckningen ägde rum den 11<br />
september och den 12 exercerades. Efter uppvisning och approbering av rekryter ägnades den 14<br />
och 15 åt exercis i skvadronsförband. Följande dag, som var en söndag, hölls gudstjänst. Följande dag<br />
fortsattes mönstringen skvadronsvis”.
Om det regementsmöte och den mönstring då <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong> i maj 1754 erhöll sitt avsked som<br />
ryttare, skriver von Platen:<br />
”Regementet samlades den 14 maj <strong>vid</strong> Värpinge. För att komma dit måste skvadronerna passera<br />
genom Lund och med anledning härav hade i regementsorderna särskilts påpekats att marschen<br />
skulle verkställas tyst och ordentligt. Generalmönstringen vilken som bestämt var förrättades av<br />
konung Adolf Fredrik, ägde rum den 27‐30 augusti. Tio år hade hunnit förflyta sedan föregående<br />
generalmönstring. Under tiden hade icke mindre än 421 ryttare antagits, vilka nu approberades.<br />
Under mönstringen erhöllo 113 ryttare avsked och 140 hästar blevo kasserade”.<br />
En av de ryttare, som nu alltså erhöll avsked var just <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong>. Däremot erhöll han även<br />
framdeles den tämligen ärorika titeln rotemästare. Men redan två års tid innan han erhöll sitt avsked<br />
från regementet hade <strong>Henrik</strong> <strong>Ahlström</strong> gift sig för andra gången, ty hans första äktenskap blev aldrig<br />
långvarigt. Första hustrun Engela Fiskerström dog nämligen redan efter sex år. Endast drygt ett halvår<br />
senare gifte <strong>Henrik</strong> om sig med en kvinna som var 20 år yngre än förra hustrun. Bröllopet stod i<br />
Grönby den 4/9 1752, vigselnotisen lyder:<br />
”Domenica 5 Trinit: lystes första gången för rotemästaren <strong>vid</strong> <strong>Haglösa</strong> Compani Henric <strong>Ahlström</strong> och<br />
pigan Bengta Nilsdotter här i byen”.<br />
Notera att H.A. nu erhållit titeln rotemästare, istället för ryttare. Den hade han även i dottern<br />
Kerstinas födelseattest 1753. Enligt 1747 års mantalslängd (uppsatt 9:e december 1746) var han då i<br />
Alstads by, där de understundom i mantalslängden kallas ”fattiga”. Där tycks de emellertid ha bott<br />
kvar fram till någon gång mellan 1758 och 1770 då de återfinnes i ett onumrerat gathus i Fru Alstads<br />
by, här dog H.A. <strong>vid</strong> juletiden 1780:<br />
”Den 6 december dödde afskiedade ryttaren Henric <strong>Ahlström</strong> i Fru Ahlstad af ålderdomssvaghet och<br />
begrofs den 26 ejusdem, 67 år gammal”.<br />
Peter Larsson