Ishallar i Västernorrlands län 2001

Energieffektiviseringsåtgärder i ishallar 2001
Bilaga 4
Resultat av besiktning av ishallarna
Vid den teoretiska genomgången som gjordes med arbetslagen i varje ishall i projektet
diskuterades en mängd exempel på åtgärder som inte bara kunde sänka energiåtgången utan
också öka isens kvalité. Den är viktig för en väl fungerande verksamhet som kan spänna över
ett brett fält av inriktningar allt med olika krav vad gäller ifrån skolors behov, friåkning,
konståkning, knattehockey till bandy och hockeyträning med matcher i olika divisioner. I
några hallar finns också curlinghallar med speciella krav på iskvalitén. Det är isens temperatur
som viktig i de olika sammanhangen.
För att erhålla rätt istemperatur för verksamheterna kan olika åtgärder vidtas. Många av dessa
åtgärder innebär samtidigt energieffektivisering, som minskar driftkostnaderna väsentligt.
Vid den översiktliga besiktningen som gjordes i samband med utbildningsdagen i varje hall
diskuterades de specifika problemen i varje ishall.
Styrsystemets svaghet återkom på många ställen. I många fall saknades styrning av
istemperaturen, isgivare saknades eller var felaktigt placerad.
Här följer några exempel problem som diskuterades vid besöken:
? I en av hallarna ökade energianvändningen kraftigt efter utbyte av ammoniakmaskiner till
freon 407. Avsaknad av isgivare kan delvis förklara det.
? I ett nybyggt maskinrum för en stor värmepumpsanläggning fungerade inte
styrutrustningen. En isgivare i bandybanan som startar skruven vid behov borde finnas.
? I en ishall startade brinepumparna var 20 minut, för att givare på brine skulle kunna ge
information om aktuell istemperatur. Detta medförde vid besöket att skruven startade och
gick i ca 30 sek varje gång. Det innebär ett onödigt slitage på skruven och en stor risk att
den kommer att få väsentligt förkortad livstid.
? Vid besöket var merparten av kompressorerna i drift trots att önskad istemp var uppnådd.
Energin gick istället åt till att värma sjövattnet i fjärden utanför.
? I en hall planerades det att sälja värme till närliggande skola. Det finns goda
förutsättningar att få en bra driftsekonomi om ombyggnad av anläggningen sker, så att den
körs med differentierande temperaturer efter de varierande behov som förekommer i en
ishall. Förutsättningen är att värme- och ventilationsanläggningen i skolan är
dimensionerade för lågtemperaturdrift. Skillnaden i kostnad för enbart isproduktion och
värmepumpsdrift borde därvid analyseras.
? En befintlig kondensor värmeväxlare verkade ha dålig kapacitet. Vid besöket låg en stor
del av elbatterierna till hallaggregatet inkopplade samtidigt, och stora mängder av
kondensorvärmen gick ut på taket. I samband med att den ena kompressorn skall bytas ut
bör hetgasvärmeväxlare installeras för varmvattenproduktion.
? En oljepanna användes för tilläggsvärme i hallen. Den saknade styrsystem, vilket
medförde att oljepannan värmde isen och kompressorerna måste arbeta mer för att lämna
värme till utomhuskylarna.
? Värmeåtervinningen var sammankopplad med fjärrvärmen. Regulatorerna samarbetade
inte, vid besöket gick fjärrvärme ut till kylmedelskylaren på taket.