Ishallar i Västernorrlands län 2001

Västernorrlands Energikontor
Dnr: 4531-00 -4167 Projektnr: P13214 –1 Slutrapport
Ishallar i Västernorrlands län 2001
Kompetensutveckling av drifttekniker,
pilotprojekt för effektivare energianvändning
Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail/Hemsida
Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se
881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt www.energikontoret.nu

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..........................................................................................................................3
Abstract ........................................................................................................................................4
Bakgrund........................................................................................................................................5
Mål..............................................................................................................................................................................5
Kompetensutveckling av drifttekniker i ishallar - genomförande................................5
Planering...................................................................................................................................................................5
Länsseminarium för ansvariga förvaltare......................................................................................................5
Deltagare .................................................................................................................................................................6
Besiktning och analys, utbildningsdag i varje ishall....................................................................................6
Resultat..........................................................................................................................................7
Årlig energianvändning i ishallar.......................................................................................................................7
Energieffektiviseringsåtgärder........................................................................................................................7
Utvärdering.............................................................................................................................................................8
Information om projektet........................................................................................................8
Kostnadsbudget för genomfört projekt ..............................................................................8
Finansiering...................................................................................................................................8
Bilagor
1. Program för länsseminarium
2. Deltagarförteckning
3. Energirapport mars 2001
4. Sammanställning av åtgärder för energieffektivisering
2

Sammanfattning
Det krävs mycket energi för att driva ishallar och isbanor. Ishallarna är komplexa byggnader
med ett varierat och stort behov av kyla, värme, varmvatten, ventilation och avfuktning.
Det är viktigt med såväl en kvalitetsmässigt god maskinutrustning som en kunnig och erfaren
driftpersonal. Av den anledningen anordnades ett projekt för kompetensutveckling av
drifttekniker i ishallar i Västernorrland.
Målet var att driftpersonalen skulle få en ökad insikt i sambandet mellan olika
förbrukningsställen, för att bättre kunna optimera energibalansen i ishallarna i länet.
I länets sju kommuner finns arton ishallar av varierande storlek. Ungefär hälften drivs av
kommunerna och resterande av idrottsföreningar. I projektet deltog representanter för elva
ishallar. Det var ansvariga förvaltare, drifttekniker och representanter för brukarna,
idrottsföreningar och fritidskontor. Sammanlagt medverkade 69 personer.
Ett länsseminarium för ansvariga förvaltare inledde utbildningen för att skapa förståelse för
projektet och möjligheterna för energi- och kostnadseffektivisering. Detta seminarium ökade
markant intresset för de följande utbildningsdagarna.
Därefter genomfördes en utbildningsdag i varje ishall enligt följande:
? Generell teoretisk genomgång av energianvändningen i ishallar
? Övergripande besiktning och analys av befintlig utrustning och nuvarande
driftförhållande.
? Information och utbyte av erfarenheter om tillgänglig teknik.
? Upprättande av förslag till lönsamma åtgärder.
Den totala årliga energianvändningen i tio av hallarna var 11 076 MWh, år 2 000. Av detta
utgjorde 9 790 MWh el, 1 086 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja. Efter en genomgång av
effektiviseringsåtgärder i respektive ishall bedömdes effektiviseringspotentialen vara i
genomsnitt 27 % eller 3 008 MWh i årlig minskning av energianvändningen. Av detta utgör
1 837 MWh el, 971 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja.
Åtgärder för varje hall sammanställdes. Under slutet av mars, 2001, genomfördes en
återföring och uppföljning med presentation och diskussion i varje arbetslag. Flera av
åtgärderna bedömdes kunna genomföras under innevarande säsongsuppehåll.
3

Abstract
There is a great need of energy in ice hockey arenas. They are complex buildings with a great
and various need of cool, heat, hot water, ventilation and dehumidification. It is of great
importance to have both a qualified machinery and a skilful personnel. That was the purpose
of an educational project in order to develop of the competence of the personnel of ice hockey
arenas in the county of Västernorrland.
The objective was to get an increased understanding of the connection between various places
of use and be able to optimise the energy balance of the ice hockey arenas in a better way.
There are eighteen ice hockey arenas in county of Västernorrland. The halves of them are
owned by the municipalities and the rest by sport associations. Sixty-nine representatives of
eleven arenas participated in the project.
The project started with a conference targeted to the responsible personnel of the arenas.
After that followed one day each at every arena as follows:
? General theory of the use of energy in ice hockey arenas
? Overall inspection and analysis of the existing equipment and need of energy.
? Information and exchange of knowledge
? Survey of energy and cost effective measures
The annual use of energy in ten arenas was 11 076 MWh, the year 2 000.
9 790 MWh was electricity, 1 086 MWh district heating and 200 MWh fossil fuels.
The potential for efficiency is estimated to be 27 % or 3008 MWh, of that is 1837 MWh
electricity, 971 MWh district heating and 200 MWh fossil fuels. A survey of energy efficient
measures for ice hockey arenas is made within the project.
4

Bakgrund
Det krävs mycket energi för att driva ishallar och isbanor. Ishallarna är komplexa byggnader
med ett varierat och stort behov av kyla, värme, varmvatten, ventilation och avfuktning.
Det är mycket viktigt med såväl en kvalitetsmässigt god maskinutrustning som en kunnig och
erfaren driftpersonal. I en av kommunerna i Västernorrland diskuterades möjligheten för
Energikontoret att anordna utbildning av drifttekniker t ex i ishallar. Energimyndigheten
kontaktades av den anledningen med en förfrågan om stöd för att genomföra en utbildning av
driftspersonalen vid ishallar i länet.
I Västernorrlands sju kommuner finns arton ishallar av varierande storlek. Ungefär hälften
drivs av kommunerna och resterande av idrottsföreningar.
Mål
Målet för denna kompetensutveckling var att driftpersonalen vid ishallarna i Västernorrland
skulle få en ökad insikt i sambandet mellan olika förbrukningsställen, för att bättre kunna
optimera energibalansen i ishallarna i länet.
Kompetensutveckling av drifttekniker i ishallar - genomförande
Planering
Energikontoret kontaktade de ansvariga för ishallarna i kommuner och idrottsföreningar under
slutet av 2000 för att undersöka intresset för utbildning av driftpersonalen. Det visade sig vara
mycket stort. Personal från elva ishallar anmäldes till utbildningen.
Information, planering och samordning av projektet skedde under november och december,
2000 samt januari 2001.
För utbildningsändamålet anlitades Rolf Persson, Wadsborn AB. Han har mångårig erfarenhet
av besiktning och analys i mer än 200 ishallar inom landet och internationellt.
Utbildningen genomfördes därefter under vecka 3,4 och 5, 2001.
I slutet av mars, 2001, gjordes uppföljande konferenser med varje arbetslag och ansvariga
förvaltare. Då redovisades resultatet av utbildningen med analys och diskussion om möjliga
besparingsåtgärder.
Länsseminarium för ansvariga förvaltare
Utbildningen inleddes med ett gemensamt seminarium för de ansvariga förvaltarna och
driftansvariga för de deltagande kommunala och föreningsägda ishallarna i Västernorrland.
Seminariet innebar övergripande information om projektet med syftet, genomförandet och
diskussion om möjliga energibesparingar. Vikten av en relevant och regelbundet förd
driftstatistik diskuterades och underströks. Säkerhetsfrågor i ishallarna var också med på
programmet. Seminariet innebar ett viktigt tillfälle för ömsesidig kontakt mellan kommunerna
inom denna yrkeskategori. Bilaga 1 och 2
5

1. 2.
Bild 1 och 2: Seminarium i Sollefteå den 15 januari, 2001, för förvaltnings- och
driftsansvariga i ishallar i Västernorrland.
Deltagare
I seminariet, den 15 januari 2001, deltog 10 ansvariga förvaltare från kommunernas tekniska
eller fritidskontor och 5 drifttekniker. I hela utbildningssatsningen medverkade 69
drifttekniker, förvaltare och i en del fall representanter för brukarna, idrottsföreningar och
fritidskontor. Det kan jämföras med 42 anmälda.
Besiktning och analys, utbildningsdag i varje ishall
På varje ort genomfördes därefter en dags seminarium i varje anläggning, som var med i
projektet. I varje ishall samlades drifttekniker, ansvariga förvaltare och i flera fall
representanter för brukarna, d v s idrottsföreningar och fritidskontor. Rolf Persson; Wadsborn
AB, föreläste och ledde genomgång och diskussion, som innehöll generell teori och praktik
vad gäller energianvändningen i ishallar.
Program i varje anläggning:
? Generell teoretisk genomgång av energianvändningen i ishallar
? Övergripande besiktning och analys av befintlig utrustning och nuvarande
driftförhållande.
? Information och utbyte av erfarenheter om nu tillgänglig teknik.
? Upprättande av förslag till lönsamma åtgärder.
Genomgången handlade om varierande iskvalité för olika ändamål, ispistens beskaffenhet,
energikrav på olika användningsområden i ishallarna samt var och hur energiförlusterna
uppstår på respektive område samt krav på teknik och systemlösningar. Därefter företogs en
besiktning av ishallen med mätning av istemperatur, spolvatten, lufttemperatur, kontroll av in
och utgående temperatur, teknik och ålder på "förångarna/kompressorerna" och
kondensatorer. Uppvärmningen av läktare, omklädningsrum samt varmvattenbehov
diskuterades.
6

På basis av besiktningsresultatet samlades arbetslaget för analys av ishallen. En jämförelse
gjordes utifrån förmiddagens teoretiska genomgång och slutsatser diskuterades.
Olika åtgärder förslogs och diskuterades i arbetslaget. Åtgärderna innebar allt från enkla till
mer komplicerade åtgärder, som att byta ut kompressorerna. Flera av åtgärderna ansågs
lämpliga att genomföras av egen personal.
Utbildningsdag på Nipvallen i Sollefteå, den 16 januari 2001.
Resultat
Årlig energianvändning i ishallar
Den totala årliga energianvändningen i tio av hallarna var 11 076 MWh, år 2 000. Av detta
utgjorde 9 790 MWh el, 1 086 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja. En av de deltagande
ishallarna var helt nybyggd, därför fanns statistik enbart för januari månad 2001. Efter en
genomgång av effektiviseringsåtgärder i respektive ishall bedömdes
effektiviseringspotentialen vara i genomsnitt 27 % eller 3 008 000 kWh i årlig minskning av
energianvändningen. Av detta utgör 1 837 000 kWh el, 971 000 kWh fjärrvärme samt 200
000 kWh olja. Bilaga 3
Energieffektiviseringsåtgärder
Åtgärder för varje hall sammanställdes. Under slutet av mars, 2001, genomfördes en
återföring och uppföljning av utbildningsdagarna. En presentation och diskussion företogs i
varje arbetslag. Bilaga 4
7

Utvärdering
Samtliga deltagare var mycket nöjda med utbildningen och upplägget. Det framfördes
önskemål om ytterligare uppföljning med en länskonferens efter nästa säsong, våren 2002. Ett
annat önskemål var också att genomföra studiebesök dels hos varandra men också i några
hallar med särskilt effektiv energianvändning.
De flesta medverkande hade inte någon etablerad kontakt med motsvarande yrkeskategori i
andra kommuner i länet. Värdefulla kontakter togs och enskilda personer besökte också andra
anläggningar.
Information om projektet
Vid konferenser, seminarier och nätverksträffar i länet och i landet har projektet presenterats.
Styrelsen och styrgruppen för Energikontoret, med representanter för kommuner, landsting,
länsstyrelse och energibolag, har fått kontinuerlig information om projektet.
Vid Energitinget 2001 föredrogs projektet av Rolf Persson, Wadsborn AB och Gun Larsson,
Västernorrlands Energikontor vid ett av seminarierna.
Kostnadsbudget för genomfört projekt
Kostnaderna för planering, samordning och genomförande av projektet beräknas uppgå till:
Egen personal, inkl lönebikostnader 41 231 SEK
Extern personal 90 138 ”
Övriga kostnader: resor, lunch, konferenslokal mm 20 929 ”
S:a 152 298 SEK
Finansiering
Finansieringen beräknas enligt följande:
Energimyndigheten 75 000 SEK
Kommuner, idrottsföreningar 55 000 ”
Västernorrlands Energikontor 22 298 ”
S:a 152 298 SEK
För att deltaga i detta pilotprojekt har de medverkande kommunerna och idrottsföreningarna i
Västernorrland betalat 5 000 kr per utbildningsdag i ishallarna. Det betyder att en
tilläggsfinansiering på 97 298 kr har erfordrats för att genomföra projektet.
Energimyndigheten har i beslut den 2000 12 19 beviljat stöd för pilotprojektet med 75 000
SEK för att genomföra detta pilotprojekt i Västernorrland. Resterande kostnader finansieras
av Energikontoret.
8

Västernorrlands Energikontor
Bilaga 1
Ishallar Västernorrland 2001, pilotprojekt för effektivare energianvändning
Energi- och säkerhetsfrågor i ishallar
08.30 Kaffe, smörgås
seminarium måndag den 15 januari, 2001
på Textilarkivet, Nipan i Sollefteå
Program
09.00 Information och diskussion om projektet, Gun Larsson,
presentationsrunda Västernorrlands Energikontor
12.00 Lunch
Optimalt nyttjande av energin Rolf Persson
för olika förbrukning i hockeyarenor Wadsborn AB
13.00 Säkerhet inom bandy och hockeyarenor med Jan Johansson
ammoniakbaserade kylsystem JNN contracting AB
15.00 Avslutning Gun Larsson
Kaffe
Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail
Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se
S-881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt

15/1
antal
2
Kontaktpersoner:
Förvaltning/hall/
verksamhet/-ansvarig
Bo Göran Westin
HärnösandsHus AB/
Bertil Eriksson
Härnösands kommun
Hans Bylund/
2 Bengt Strömberg
Gatukontoret
1 Örjan Dahlström
IFK Nyland
Kristina Edholm
Kusthallen
2 Jan Sköldebjer
Patrik Sandström
Tekniska kontoret
1 Jan Sköldebjer/
Bo Nilsson
Kultur och Fritid
3 Bo Bengtsson/
Kovland Utveckl. AB
2 Ronnie Söderlund/
Kultur och Fritid
Tommy Hansson/
Timrå Ishall
1 Ola Haraldsson
Fritid och Kultur
1 Birger Lindström/
Husums IF
1 Tomas Åberg/
Njurunda
16
Västernorrlands Energikontor
Bilaga 2
Ishallar Västernorrland 2001, pilotprojekt för effektivare energianvändning
Energiförbrukning i ishallar
Deltagarförteckning
Telnr: Kommun Ishall
0611-882 18
070- 322 19 66
070- 346 45 69
Härnösand
0612- 801 92 Kramfors
0612- 141 31
0612-226 32 Nyland/
Kramfors
0613- 202 40 Nordingrå/
Kramfors
Härnösands Ishall
Latbergshallen
Strandhallen
Kusthallen
0620- 68 21 51 Sollefteå Niphallen
0623- 74 40 48
Ramsele/
Sollefteå
070- 549 61 39 Kovland/
Sundsvall
060- 16 31 83
060 57 35 54
Rafnahallen
Ånäshallen
Timrå Timrå Isstadion
070-329 73 05 Ånge Ånge Ishall
070 - 349 50 56 Husum
Örnsköldsvik
070-699 91 94 Njurunda/
Sundsvall
Husums Ishall
Njurunda ishall
Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail
Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se
S-881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt

Bilaga 3
Ishallar i Västernorrland, energirapport mars 2001
Årlig energianvändning 2000 i kWh Potential för effektivisering
Anläggning El Fjärrv Olja Summa El Fjärrv Olja Summa
Sollefteå:
Nipvallen 717 000 717 000 100 000 100 000
Rafmahallen, Ramsele 459 000 459 000 24 000 24 000
126 000 126 000 126 000 126 000
Härnösand
Högslätten 1 782 000 1 782 000 700 000 700 000
Kramfors
Strandhallen, Nyland 537 000 537 000 130 000 130 000
Latberghallen 925 000 925 000 115 000 115 000
200 000 200 000 200 000 200 000
Kusthallen, Nordingrå 1) 481 000 481 000 0
Ånge:
Ånge ishall 797 000 797 000 120 000 120 000
215 000 215 000 100 000 100 000
Timrå:
Timrå isstadion 2 333 000 2 333 000 359 000 359 000
745 000 745 000 745 000 745 000
Örnsköldsvik: 0
Husum 969 000 969 000 149 000 149 000
Sundsvall:
Kovland ishall 2)
Njurunda 790 000 790 000 140 000 140 000
Summa: 9 790 000 1 086 000 200 000 11 076 000 1 837 000 971 000 200 000 3 008 000
1. Energiförbrukningen kommer att öka med 50-60 %
p g a byte av maskiner till värmepumpsdrift för att förse närligande skola.
2. Kovland ishall 59 000 59 000 siffror för jan 01
nybyggd ishall

Energieffektiviseringsåtgärder i ishallar 2001
Bilaga 4
Resultat av besiktning av ishallarna
Vid den teoretiska genomgången som gjordes med arbetslagen i varje ishall i projektet
diskuterades en mängd exempel på åtgärder som inte bara kunde sänka energiåtgången utan
också öka isens kvalité. Den är viktig för en väl fungerande verksamhet som kan spänna över
ett brett fält av inriktningar allt med olika krav vad gäller ifrån skolors behov, friåkning,
konståkning, knattehockey till bandy och hockeyträning med matcher i olika divisioner. I
några hallar finns också curlinghallar med speciella krav på iskvalitén. Det är isens temperatur
som viktig i de olika sammanhangen.
För att erhålla rätt istemperatur för verksamheterna kan olika åtgärder vidtas. Många av dessa
åtgärder innebär samtidigt energieffektivisering, som minskar driftkostnaderna väsentligt.
Vid den översiktliga besiktningen som gjordes i samband med utbildningsdagen i varje hall
diskuterades de specifika problemen i varje ishall.
Styrsystemets svaghet återkom på många ställen. I många fall saknades styrning av
istemperaturen, isgivare saknades eller var felaktigt placerad.
Här följer några exempel problem som diskuterades vid besöken:
? I en av hallarna ökade energianvändningen kraftigt efter utbyte av ammoniakmaskiner till
freon 407. Avsaknad av isgivare kan delvis förklara det.
? I ett nybyggt maskinrum för en stor värmepumpsanläggning fungerade inte
styrutrustningen. En isgivare i bandybanan som startar skruven vid behov borde finnas.
? I en ishall startade brinepumparna var 20 minut, för att givare på brine skulle kunna ge
information om aktuell istemperatur. Detta medförde vid besöket att skruven startade och
gick i ca 30 sek varje gång. Det innebär ett onödigt slitage på skruven och en stor risk att
den kommer att få väsentligt förkortad livstid.
? Vid besöket var merparten av kompressorerna i drift trots att önskad istemp var uppnådd.
Energin gick istället åt till att värma sjövattnet i fjärden utanför.
? I en hall planerades det att sälja värme till närliggande skola. Det finns goda
förutsättningar att få en bra driftsekonomi om ombyggnad av anläggningen sker, så att den
körs med differentierande temperaturer efter de varierande behov som förekommer i en
ishall. Förutsättningen är att värme- och ventilationsanläggningen i skolan är
dimensionerade för lågtemperaturdrift. Skillnaden i kostnad för enbart isproduktion och
värmepumpsdrift borde därvid analyseras.
? En befintlig kondensor värmeväxlare verkade ha dålig kapacitet. Vid besöket låg en stor
del av elbatterierna till hallaggregatet inkopplade samtidigt, och stora mängder av
kondensorvärmen gick ut på taket. I samband med att den ena kompressorn skall bytas ut
bör hetgasvärmeväxlare installeras för varmvattenproduktion.
? En oljepanna användes för tilläggsvärme i hallen. Den saknade styrsystem, vilket
medförde att oljepannan värmde isen och kompressorerna måste arbeta mer för att lämna
värme till utomhuskylarna.
? Värmeåtervinningen var sammankopplad med fjärrvärmen. Regulatorerna samarbetade
inte, vid besöket gick fjärrvärme ut till kylmedelskylaren på taket.

Bilaga 4
Rekommendationer för minskad energianvändning och förbättrad driftekonomi av
kylanläggningarna
Till ett uppföljande möte i varje ishall sammanfattades och diskuterades de specifika problem
som fanns i varje ishall. En rad åtgärder föreslogs. Här är exempel på detta:
? Styrsystemet bör ses över och kompletteras med varvtalsreglerande brinepump,
kombinerat med isgivare förbättrar det driftekonomin avsevärt.
? Varvtalsreglering av befintlig kompressor, pumpar, fläktar bör installeras
? Varvtalsreglering av kompressor i samband med byte av kompressor rekommenderas
? Komplettering av befintligt styrsystem så att regulatorer samverkar.
? Kylanläggningen bör byggas om så att differentierande drifttemperaturer kan användas.
Vid besöket gick systemet så att större delen av värmen gick till utekondensorn.
? Byte av förångare så att ammoniakmängden kan reduceras till ca 100 kg, medför samtidigt
viss besparing.
? Information om och anskaffande av Mollier - diagram omgående för att rätt reglering av
avfuktaren ska erhållas.
? Andra energieffektiviseringsåtgärder är att isolera isen utanför sarghörnen och att satsa på
aluminiumtak invändigt, för att återreflektera kylan till isen.
? Lysrörsarmaturer bör ses över för att erhålla god medelbelysning med låg effekt.
? Införande av användarinstruktioner till ismaskinsförare, för att använda rätt
spolvattentemperatur och mängd. Då erhålls jämn och god iskvalitet.
? Anordnande av tank för att erhålla rätt temperatur på spolvatten.
Värme på rätt ställe
Värme behövs i en ishall. I personalrum, omklädningsrum, läktare och till varmvatten går det
åt värme. I många hallar används tilläggsuppvärmning av t ex fjärrvärme, elpanna eller
oljepanna. Samtidigt går kompressorerna för fullt för att ta bort värme från ispisten och
levererar därmed en avsevärd mängd värme i utomhuskylare. I många fall kyls mer värme
bort än behovet i befintliga utrymmen. Den tilläggsuppvärmning som sker skapar därigenom
en ökad belastning på kompressorerna, vars livslängd förkortas.
Här är exempel rekommendationer med anledning av besöken:
? Trestegsanläggning med värmepump rekommenderas för att ta vara på värmen från
kompressorerna och minska belastningen på dem.
? Hetgas -värmeväxlare för varmvattenproduktion bör installeras.
? I samband med utbyte av kylanläggning och byggande av nya omklädningsrum finns en
unik möjlighet att åstadkomma en mycket god och kostnadseffektiv anläggning genom att
ta vara på värmen från kompressorerna till varmvatten och att värma läktare,
omklädningsrum genom utökning av vattenburet värmesystem (golvvärme).
? På sikt bör direktverkande eluppvärmning bytas ut till vattenburen golvvärme i
omklädningsrum, personalrum och vattenbatteri i ventilationsaggregaten.
Slutsatser
Det finns mycket goda möjligheter att avsevärt reducera energianvändningen i de ishallar,
som ingick i projektet. Med hänsyn till flera hallars användning och beskaffenhet borde
energiförbrukningen vara betydligt lägre. Med de föreslagna åtgärderna har anläggningarna
mycket goda förutsättningar att kraftigt reducera energianvändningen. Många åtgärder kan
genomföras till förhållandevis låga kostnader av egen personal.

Bilaga 4
Driftpersonalen
Det krävs dock i många fall ett omfattande planerings och projekteringsarbete för att förbättra
systemlösningarna. Personalen har i det sammanhanget en strategisk roll. Personalens
engagemang och kompetens är väsentlig. I alla lag, som ingick i projektet, fanns entusiastiska
och intresserade maskinister. De bör kunna uppmuntras genom kvalificerad utbildning i den
egna hallen och genom erfarenhetsutbyte med andra arbetslag.
Styrsystemet
Styrsystemet är oerhört viktigt för att både åstadkomma en god iskvalité och en rimlig
energiförbrukning. En slutsats i de flesta hallarna var att ett PC-baserat styr- och
övervakningssystem kan ge maskinisterna möjlighet att åstadkomma avsevärda energivinster.
Det kräver utbildning för att sköta styrningen.
Åtgärder för en god energibalans i ishallar
En mycket bra energibalans kan erhållas med exempelvis följande åtgärder:
? Varvtalsreglerande kolvkompressor
? Differentierande temperaturer för värme och varmvatten och utekondensor. Eventuellt i
kombination med värmepump.
? Komplettering med hvx och kondensor–vx för återvinning till befintlig värme och
ventilation.
? Golvvärme i läktare, omklädningsrum och personalrum.
? PC-baserad styrning