<strong>Daniel</strong> <strong>Ahlstedt</strong> <strong>Minnena</strong> <strong>ser</strong> <strong>dig</strong> för liten för att på ett meningsfullt sätt jämföras statistiskt med övriga i detta sammanhang. De affekter som explicit omnämns att andra personer än subjektet har i deltagarnas ti<strong>dig</strong>a minnen har kartlagts och den överlägset vanligaste rör det aggressiva spektrumet. Drygt hälften berättar i något fall om en arg, irriterad eller negativt inställd person som figurerar i minnet. I materialet förekommer signifikant högre skattningar av rädsla och skräck i nutid hos den halva som har denna komponent i något av sina ti<strong>dig</strong>a minnen. Inslag av att bli avvisad är en mycket vanlig komponent i ti<strong>dig</strong>a minnen och omtalas av runt hälften av deltagarna. Att skatta sig själv som kall/avvisande i nutid på IIP är positivt korrelerat med förekomsten av att bli avvisad och att själv vara avvisande mot andra personer i ti<strong>dig</strong>a minnen. 4.4.4. Dagmamma och förskola 40% av deltagarna talar om episoder hos sin dagmamma eller på dagis. Denna grupp har lägre grad av positiva affektskattningar och skattar högre på den dominanta och kalla delen av den interpersonella cirkeln, i synnerhet på hämdlysten/självupptagen. Det är också vanligare i denna grupp att fysisk smärta förekommer i minnena (r=0,531 p=0,001), liksom våld (r=0,341, p=0,03), teman om orättvis behandling (r=0,352, p=0,02) och att de är sjuka (r=0,376, p=0,01). Gruppen har också oftare känslomässig relation till föremål som spelar en roll i minnet (r=0,379, p=0,01). De har vidare mer sällan med sin pappa i något minne (r=-0,323, p=0,04) och skattar sig högre på känslan förtvivlad än övriga (r=0,306, p=0,06) i sitt nuvarande känsloliv. Bland deltagare som rekryterats från psykiatrisk vård har majoriteten (61%) minst ett minne från förskola eller dagmamma medan endast 30% av övriga deltagare berättar om ett sådant minne. 4.5. Syskonskap, personlighet och ti<strong>dig</strong>a minnen Antal syskon och antal yngre systrar hos deltagarna korrelerar signifikant till låga värden på dominant/kontrollerande personlighet (r=-0,470, p=0,002 respektive r=-0,451, p=0,003). De deltagare som har yngre systrar hade genomsnittligt lägre värden på hämdlysten/självupptagen (r=-0,375, p=0,01). Större antal syskon hade bland deltagarna samband med lägre värden på global problemnivå i IIP (r=-0,317, p=0,04). Uppdelning har för analysen skett i fem grupper utifrån syskonläge – första syskon, andra syskon av två, mellansyskon, yngsta syskon (av minst tre) och ensambarn. Endast en deltagare var ensambarn, varför denna grupp uteslöts i analysen. Att vara yngst av två syskon var för den undersökta gruppen i någon grad förknippat med högre värden på alltför tillmötesgående personlighet (r=0,274, p=0,08), högre problemnivå på IIP (r=0,286, p=0,07) och högre grad av skuld- och skamkänslor (r=0,274, p=0,09). Gruppen (19% av deltagarna) talar oftare om egen sjukdom i sina ti<strong>dig</strong>a minnen (r=0,495, p=0,001) och har i fler fall ingen mamma eller inga andra familjemedlemmar med i minnena än genomsnittet (r=-0,315, p=0,04 respektive r=0,341, p=0,03). De leker mer sällan (r=-0,381, p=0,01) och samspelar mindre med andra (r=-0,298, p=0,06). De är oftare avståndstagande mot andra i minst ett ti<strong>dig</strong>t 18
<strong>Daniel</strong> <strong>Ahlstedt</strong> <strong>Minnena</strong> <strong>ser</strong> <strong>dig</strong> minne, och talar oftare om episoder där temat är att de behandlas orättvist (r=0,412, p
Change language