Minnena ser dig The memories see you - Daniel Ahlstedt

Daniel Ahlstedt Minnena ser dig
anknytningsteori och psykodynamisk och kognitiv personlighetsteori (Bartholomew &
Horowitz, 1991; Benjamin, 1993; Birtchnell, 1994).
En förekommande invändning mot självskattningsinstrument är att individer på grund
av psykologiska försvar kan rapportera illusorisk hälsa, vilket kräver kvalificerad
psykologbedömning eller projektiva instrument för att genomskåda (Shedler, Mayman
& Manis, 1993; Shedler, Karliner & Katz, 2003; Schneider, Huprich, & Fuller, 2008).
Tidiga minnen som projektiv metod har också använts i en studie för att identifiera
inkongruens i rapporterad god hälsa och latent psykisk ohälsa (Fowler, Hilsenroth &
Handler, 2000). Mot påståendet om bristande tillförlitlighet hos individers uppgivna
hälsa står åtminstone en studie som undersökt IIP och andra självskattningsinstrument
beroende på grad av psykopatologi och i jämförelse med andra informationskällor
(Ready, Watson & Clark, 2002). Slutsatsen som dras i studien är att skillnaden mellan
självskattning och andra personers bedömning är minimal, och att graden av
psykopatologi inte bidrar till ökad skillnad.
5.2. Slutsatser av undersökningen
Vi har i föreliggande undersökning sett att en erfaren psykolog i viss utsträckning kunde
dra slutsatser om personlighetsdrag utifrån tidiga minnen som överensstämmer med hur
uppgiftslämnaren faller ut i ett personlighetstest. Bedömningarna av dominerande personlighetsdrag
överensstämde med deltagarnas självskattning signifikant bättre än en
beräknad slumpmässig kategorisering av deltagarnas personlighetsdrag (p=0,001),
vilket tolkas som att första hypotesen inför studien (en bedömare kan aldrig förutsäga
en individs aktuella personlighetsdrag utifrån individens tidigaste minnen) inte är sann.
Vi har också sett att bedömaren utifrån de tidiga minnena i tämligen hög utsträckning
kunde identifiera de deltagare som har en jämn personlighetsprofil och därmed var svårare
att bedöma. Känslan av säkerhet i bedömningar har inte undersökts i tidigare studier
som hittats om tidiga minnen, men visar sig åtminstone med deltagarna i denna
studie vara användbart för att öka tillförlitligheten av tidiga minnen som diagnostiskt
underlag. För de två tredjedelar av deltagarna som bedömaren upplevde som lättast att
kategorisera fanns en signifikant bättre överensstämmelse mellan bedömningen och
självskattningen i IIP (p=0,03). Med högre känsla av säkerhet valde bedömaren i 47% av
fallen den variabel som deltagaren skattade sig högst i och i 81% av fallen någon av de
tre högst skattade variablerna. Resultatet motsäger studiens andra hypotes (en bedömares
skattade känsla av säkerhet i förutsägelsen korrelerar inte med hur väl förutsägelsen
överensstämmer med individens aktuella personlighetsdrag).
Tredje hypotesen inför studien formulerades på följande sätt: det finns inga korrelationer
mellan specifikt innehåll i en individs tidiga minnen och individens aktuella personlighetsdrag.
Ett antal statistiskt signifikanta korrelationer mellan specifika inslag i tidiga
minnen, affekter i PANAS och personlighetsdomäner vid testning med IIP hittades (se
bilaga 4 och 5). Korrelationerna uppfattas ha samstämmighet med det begreppsliga
innehållet i testskalorna (enligt hänvisning ovan om validiteten av IIP), vilket förstärker
intrycket att manifesta komponenter i tidiga minnen har samband med personlighetsdrag.
Sammantagna talar resultaten mot att studiens tredje hypotes är sann. I figur 3 har
20