You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lean sätter<br />
kunden i fokus<br />
Vart tar allt<br />
farligt avfall vägen?<br />
Brandsanering<br />
hos sandvik<br />
sidan 2<br />
sidan 5<br />
sidan 7<br />
behandlat<br />
SAKABS KUNDTIDNING – 1#<strong>2012</strong><br />
Effektivare flöde<br />
för långa trasor<br />
SAKAB | www.sakab.se 1
Jag är gLad öVEr att behandlat har så många läsare och att intresset för giftfri återvinning<br />
är så stort hos våra kunder. I det här numret har vi på sidan fem illustrerat avfallshierarkin<br />
eller närmare bestämt som två avfallshierarkier för att visa hur nödvändigt det är att<br />
ta bort miljögifterna innan avfallet återvinns för att skydda kommande generationer.<br />
Det är min fulla övertygelse att vi är överens om det nödvändiga, men hur ska vi lyckas?<br />
Ur mitt perspektiv finns det två viktiga förutsättningar för att vi i Sverige ska lyckas. Den<br />
första är att det vi skiljer det farliga avfallet från det som inte är farligt. I direktivet för<br />
avfall är det solklart att så ska ske men i praktiken är svenska myndigheters möjlighet att<br />
kontrollera efterlevnaden mycket liten. Den andra är att det finns tillräcklig specialiserad<br />
behandlingskapacitet för farligt avfall. SAKAB erbjuder specialiserad behandling av farligt<br />
avfall och vi skulle kunna ta emot även de volymer som idag hamnar ”vid sidan om”.<br />
Jag har haft stora förhoppningar att den sittande avfallsutredningen skulle ta tag i frågorna<br />
om det farliga avfallet. Tyvärr verkar det som om fokus i stället kommer att hamna på<br />
”det hushållsliknande” avfallet. Stora volymer av livsmedelsavfall som kommunerna anser<br />
sig ha ensamrätt på men som har ett stort värde även för privata aktörer. Det är visserligen<br />
en angelägen fråga, särskilt ur ekonomisk synpunkt, men kommande generationer påverkas<br />
sannolikt mer av vilken miljö vi lämnar efter oss – med eller utan gifter än av om kaffesumpen<br />
från kontoren samlas in av en kommunal eller privat aktör.<br />
INLEDNING<br />
2 SAKAB | www.sakab.se<br />
– måLEt är EffEKtiVa och störningsfria<br />
flöden inom både produktion, försäljning och<br />
administration, berättar vd Göran Eriksson.<br />
Leankontor<br />
SAKAB upprättade ett Leankontor och utsåg<br />
Lean-coacher för att vara ett stöd vid införandet<br />
av Lean-arbetet.<br />
– Första steget var att involvera alla medarbetarna<br />
i förbättringsarbetet och att visualisera<br />
det, berättar Robert Grahn, chef på<br />
SAKAB:s Leankontor.<br />
Med syfte att fördjupa förståelsen för Lean<br />
genomför SAKAB en ledarskapsutbildning<br />
under <strong>2012</strong>.<br />
– Om vi ska kunna tillfredställa kundernas<br />
behov på ett förtroendeskapande sätt krävs ett<br />
Göran Eriksson, vd<br />
ViLL du VEta mEr? KontaKta oss!<br />
info@sakab.se Tel 019-30 51 00<br />
www.sakab.se<br />
Lean gagnar kunderna<br />
robert Grahn, chef, SAKAB:s Leankontor.<br />
SAKAB DeLTAr I AvfALL SverIGeS årSmöTe<br />
Den 28–20 maj anordnar Avfall Sverige årsmöte i Göteborg och SAKAB<br />
deltar som vanligt. Vi håller föredrag och delar ut årets SAKAB AllFa-pris<br />
som i år premierar bästa idé kring insamling av farligt avfall från hushåll.<br />
Lean är en medveten verksamhetsstrategi som alltid sätter kunden i fokus och<br />
som kännetecknas av ständiga förbättringar. SAKAB påbörjade ett Lean-arbete<br />
2010 och det blev en verksamhetsstrategi för hela bolaget 2011.<br />
engagemang som kännetecknas av nyfikenhet<br />
och ömsesidig respekt för alla inblandade,<br />
menar Robert.<br />
– För att förverkliga det arbetar vi i team,<br />
där varje individ tar personligt ansvar, baserat<br />
på visualiserade mål, som ständigt följs<br />
upp på veckomöten.<br />
Robert betonar att Lean inte är något som<br />
man genomför och sedan är klar med.<br />
– Det är ett förhållningssätt och en strävan,<br />
där vi nu har tagit våra första steg för att öka<br />
vår förmåga som problemlösare för farligt avfall<br />
och förorenade markområden.<br />
– Vår förhoppning är att det ska leda till en<br />
utökad dialog om vilka framtida värden som<br />
vi, tillsammans med våra kunder, kan utveckla<br />
inom ramen för giftfri återvinning. 4<br />
Och I AvfALL NOrGeS årSmöTe<br />
SAKAB finns även på plats när Avfall Norge håller sitt årsmöte den<br />
5–7 juni i Stavanger.
Verkstadsindustrin lämnar långa,<br />
oljeindränkta trasor som kan<br />
vara ända upp till 100 meter för<br />
destruktion hos SAKAB. För att<br />
minska brandrisken med de långa<br />
trasorna har de fått en egen<br />
gräddfil rakt in i pannan.<br />
Långa, oLJEindränKta trasor<br />
innebär en brandrisk då de lätt självantänder<br />
vid lagring. Den långa trasan<br />
kan också bli som en ljusveke som<br />
orsakar bunkerbrand om ena änden<br />
oavsiktligt ligger kvar i inmatningsbunkern<br />
när den andra änden töms<br />
i förbränningsanläggningen. För att<br />
minska brandrisken har SAKAB infört<br />
ett effektivare flöde med högre kapacitet<br />
för trasorna.<br />
– Vi river dem löpande när de<br />
kommer in och sedan åker de direkt<br />
in i rosterpannan, istället för att lagra<br />
dem till en större mängd, som vi gjort<br />
tidigare, berättar produktionschef Per<br />
Jansson. Det kan handla om så små<br />
mängder som 30-50 ton i taget.<br />
SAKAB har testat metoden med<br />
gott resultat sedan september 2011.<br />
För dig som kund innebär det att du<br />
levererar på samma sätt som tidigare,<br />
vanligtvis i container. SAKAB kan<br />
dessutom ta emot större mängder nu<br />
med kortare varsel med en säkrare<br />
och miljömässigt bättre hantering genom<br />
hela behandlingskedjan.<br />
Även aminer får<br />
ny behandlingsväg<br />
Även aminer som är både giftiga och<br />
brandfarliga har fått en ny effektivare<br />
behandlingsväg. Det innebär att vi<br />
får en minskad lageruppbyggnad och<br />
därmed en lägre arbetsmiljörisk. För<br />
dig som kund innebär det här att du<br />
får en lika säker behandlingsmetod<br />
men med högre mottagningskapacitetoch<br />
med oförändrade mottagningsvillkor.<br />
4<br />
”Den långa trasan kan också bli som en ljusveke<br />
som orsakar bunkerbrand om ena änden oavsiktligt<br />
ligger kvar i inmatningsbunkern när den andra<br />
änden töms i förbränningsanläggningen”<br />
Per Jansson, SAKAB<br />
Långa trasor får gräddfil<br />
rakt in i pannan<br />
Per Jansson, produktionschef på SAKAB.<br />
SAKAB | www.sakab.se 3
KemI pekar på<br />
vikten av information<br />
KEmiKaLiEinspEKtionEn, KEmi, är<br />
den ansvariga myndigheten för miljökvalitetsmålet<br />
Giftfri miljö. I september<br />
2011 kom KemI:s rapport <strong>nr</strong> 3/11,<br />
Kemikalier i varor – Strategier och<br />
styrmedel för att minska riskerna med<br />
farliga ämnen i vardagen. Avfallsledet<br />
ingår märkligt nog inte i myndighetens<br />
ansvar, utan ligger på Naturvårdsverket,<br />
men rapporten betonar vikten av<br />
kunskapsspridning och information<br />
även till avfallsledet. <strong>Behandlat</strong> ställde<br />
några frågor till Petra Ekblom, utredare<br />
på KemI, med anledning av rapporten.<br />
Ni betonar att det är viktigt<br />
med vidareförmedlingen av<br />
information om vilka farliga ämnen<br />
som ingår i varor även till<br />
avfallsledet. hur ska det gå till<br />
rent praktiskt?<br />
– Vi har pekat på vikten av att även<br />
avfallsledet får information om vilka<br />
ämnen som är farliga och var de finns,<br />
men hur det ska ske och utformas måste<br />
utvecklas i samarbete med branschen.<br />
hur ska utsorteringen av<br />
farliga kemikalier ske innan<br />
återvinning?<br />
– Kunskaps- och informationsspridning<br />
om innehållet i material och<br />
varor är en förutsättning för att kretsloppet<br />
ska kunna avgiftas.<br />
vem ska ansvara<br />
för att det sker?<br />
– Det blir en gemensam fråga för<br />
myndigheter att skapa ramar och<br />
styrmedel, producenter att fasa ut<br />
farliga ämnen och vidareförmedla<br />
information om innehållet i varor och<br />
för återvinningsbranschen slutligen<br />
sortera ut komponenter och material<br />
med de farligaste ämnena. En ökad<br />
återvinning är nödvändig, men allt<br />
passar inte att återvinna. Vi anser<br />
bland annat att EU behöver förbättra<br />
samordningen mellan relevanta lagstiftningar.<br />
Det går att läsa om i rapport<br />
1/12 från KemI.<br />
vilka kontrollåtgärder ska ske<br />
och hur ska de organiseras?<br />
– Vi har inte kommit så långt att vi har<br />
ett svar på det. Så här långt har vi identifierat<br />
problemet, sedan är det viktigt<br />
att vi har en fortsatt dialog mellan<br />
myndigheterna och med aktörerna.<br />
Områden som särskilt pekas ut<br />
i rapporten är insatser för att<br />
åstadkomma giftfria kretslopp.<br />
hur ska det gå till?<br />
– Det viktigaste är att fasa ut de farliga<br />
ämnena tidigt i kedjan, dels genom<br />
skärpt lagstiftning och genom tillverkarnas<br />
frivilliga initiativ. Ökad återvinning<br />
bör fokusera på de material<br />
som är mest värdefulla ur resurssynpunkt<br />
och samtidigt har lågt innehåll<br />
av farliga ämnen. För att inte farliga<br />
ämnen ska återcirkulera bör likvärdiga<br />
krav ställas på återvunna och nyproducerade<br />
material när det gäller innehåll<br />
av farliga ämnen.<br />
Är lagstiftningen kring farligt<br />
avfall anpassad till den teknik<br />
som finns?<br />
– Det ligger utanför mitt kompetensområde<br />
och hör till Naturvårdsverket.<br />
En rapport från Kemikalieinspektionen www.kemi.se<br />
KemI:s rapport <strong>nr</strong><br />
3/11, Kemikalier i<br />
varor – Strategier<br />
och styrmedel för<br />
att minska riskerna<br />
med farliga ämnen i<br />
vardagen.<br />
Kemikalier i varor<br />
Strategier och styrmedel för att minska riskerna<br />
med farliga ämnen i vardagen<br />
KEMIKALIEINSPEKTIONEN<br />
Rapport<br />
Nr 3/11<br />
hur kan era insatser bidra till<br />
en giftfri miljö och går det att<br />
sätta mätbara mål för sådana<br />
åtgärder?<br />
– Hela Kemikalieinspektionens verksamhet<br />
syftar till att bidra till en giftfri<br />
miljö. En stor del handlar om att driva<br />
på kraven i EU:s lagstiftning som är<br />
gemensam för alla EU-länder, men vi<br />
arbetar även med informationsinsatser<br />
nationellt och global samverkan.<br />
Till slut talar ni om vikten av att<br />
samla in statistik över kemikalieproduktion<br />
och distribution<br />
tillsammans med ScB, men inte<br />
statistik kring avfallsflöden (ca<br />
2 mton/år). varför finns denna<br />
del i helheten inte med?<br />
– Det beror helt enkelt på att det inte<br />
faller under KemI:s ansvarsområde,<br />
utan tillhör Naturvårdsverket.<br />
Är det en lycklig indelning?<br />
– Det kan man förstås fundera över,<br />
men vi har kontinuerliga möten och<br />
stämmer av med varandra för att få en<br />
bättre helhetsbild. 4
Thomas Olsson, marknadschef SAKAB, funderar:<br />
Vart tar allt farligt avfall vägen?<br />
VarJE år stoppar vi in 66 miljoner<br />
ton kemikalier i det svenska samhället.<br />
Enligt Naturvårdsverkets senaste<br />
statistik från 2008 kommer 2,1 miljoner<br />
ton tillbaka som farligt avfall.<br />
Behandlingsstatistiken visar att 25 %<br />
tas om hand enligt översta steget i avfallshierarkin<br />
med fokus på att minska<br />
avfallets farlighet, 25 % återvinns,<br />
25 % sorteras ut som ofarligt och<br />
25 % kan inte statistiken förklara vart<br />
det tar vägen.<br />
Utöver de ”registrerade” mängderna<br />
vet vi också att så mycket som<br />
10 % av hushållens farliga avfall sorteras<br />
fel. Vi har också indikationer på<br />
att större emballage ger högre felsorteringsgrad,<br />
varför industrins mörkertal<br />
troligen är ännu högre än hushållens<br />
– både på grund av totalt sett större<br />
mängder farligt avfall och större sorteringsemballage.<br />
Inom producentansvaret ser vi att<br />
mängden kvicksilver i elektronikavfall<br />
kommer att öka kraftigt de närmaste<br />
10-15 åren på grund av ett betydligt<br />
större innehåll av LCD-skärmar och<br />
lågenergilampor. Detta kommer att<br />
ställa betydligt högre krav på både arbetsmiljö<br />
och miljönytta genom hela<br />
hanteringskedjan än vad som gäller<br />
idag om vi ska undvika ökad kvicksilverspridning.<br />
Vi tror därför att det är nödvändigt<br />
för miljöorganisationer, politiker<br />
och myndigheter att i högre grad än<br />
Thomas Olsson,<br />
marknadschef på<br />
SAKAB, funderar<br />
på vart allt farligt<br />
avfall tar vägen.<br />
idag bevaka hanteringen av farligt<br />
avfall för att förhindra att det sprids<br />
diffust.<br />
För berörda myndigheter gäller det<br />
att ha en väl fungerande organisation<br />
på systemnivå, att fokusera på bästa<br />
möjliga miljönytta i samband med<br />
tillståndsgivning, att säkerställa viss<br />
kemikompetens i avfallshanteringen,<br />
att öka tillsynen och att ta fram ett<br />
nationellt uppföljningssystem för årlig<br />
uppföljning av avfallsflöden med särskild<br />
uppmärksamhet på farligt avfall.<br />
På lång sikt är det naturligtvis<br />
också viktigt att ha en fungerande löpande<br />
produktkontroll för att undvika<br />
att giftiga ämnen sprids genom varutillförsel.<br />
4<br />
SAKAB | www.sakab.se 5
mobilt vatte<strong>nr</strong>eningsverk<br />
vid marksanering<br />
I Grimstorp utanför Nässjö i<br />
norra Småland pågår en marksanering<br />
efter en gammal impregneringsanläggning.<br />
Här<br />
impregnerades telefonstolpar<br />
och järnvägssliprar under mer<br />
än 40 år och marken är kraftigt<br />
förorenad av arsenik och PAH:er<br />
från kreosot.<br />
anLäggningEn LadEs nEd i slutet<br />
av 1960-talet men fortfarande läcker<br />
marken ut arsenik och cancerogena<br />
PAH:er i intilliggande Lillesjön, där<br />
mätningar visar höga halter av arsenik<br />
i vattenmossan och sjöbotten.<br />
Saneringen utförs på uppdrag av<br />
Nässjö kommun och finansieras av<br />
statliga medel via Länsstyrelsen och<br />
Naturvårdsverket. Uppdraget har gått<br />
till Svevia, med SAKAB som underleverantör<br />
för vatte<strong>nr</strong>ening samt miljöprovtagning<br />
för att säkerställa att man<br />
uppfyllt åtgärdsmålen vid saneringen.<br />
Marksaneringen har pågått i etapper<br />
sedan hösten 2011 och beräknas<br />
Till denna bassäng pumpas allt vatten innan det renas.<br />
6 SAKAB | www.sakab.se<br />
vara klar under hösten <strong>2012</strong>. Parallellt<br />
pågår risk- och åtgärdsanalyser för<br />
sjösedimenten och sjön.<br />
Vatten som uppkommer i schakt<br />
och grundvatten i området samlas upp<br />
i dammar som byggts för ändamålet<br />
och renas i SAKAB:s mobila vatte<strong>nr</strong>eningsverk.<br />
Enligt förundersökningen<br />
beräknas det kunna bli 100 000 m 3<br />
vatten som ska renas. SAKAB har två<br />
verk till förfogande, som tillsammans<br />
är dimensionerade för ca 70 m 3 /timme.<br />
Hittills har ett vatte<strong>nr</strong>eningsverk varit<br />
tillräckligt för att omhänderta det vatten<br />
som uppkommit vid schakt.<br />
– Våra vatte<strong>nr</strong>eningsverk har den<br />
fördelen att vi använder teknik med<br />
flockning och fällning, precis som man<br />
gör vi kommunala reningsverk, berättar<br />
Marie Carlberg, miljökonsult och<br />
ansvarig för vatte<strong>nr</strong>ening på SAKAB.<br />
Vattnet renas ytterligare med sand-<br />
och kolfilter, så kallad polering, efter<br />
flockningen och fällningen.<br />
– Filtren renas kontinuerligt, vilket<br />
innebär att de inte behöver backspolas<br />
marie carlberg,<br />
miljökonsult,<br />
SAKAB.<br />
marie eriksson,<br />
arbetschef i marksaneringsgruppen<br />
på Svevia.<br />
för att rengöras. Det innebär att vi effektivt<br />
kan rena stora volymer vatten.<br />
Efter reningen leds vattnet till Lillesjön.<br />
– Vi valde SAKAB som samarbetspartner<br />
för att så vitt vi kan bedöma<br />
är de bäst på vatte<strong>nr</strong>ening. De har en<br />
hög kapacitet och klarar stora flöden i<br />
kombination med svåra föroreningar,<br />
berättar Marie Eriksson, arbetschef i<br />
marksaneringsgruppen på Svevia.<br />
– I Grimstorp är det mycket höga<br />
flöden, tidvis upp till 45 m 3 /h. Skulle<br />
vatte<strong>nr</strong>eningen stå still stoppar det<br />
hela schakten och vi förlorar stora<br />
summor, så kapaciteten är enormt<br />
viktig för oss, fortsätter Marie. 4<br />
mOBIL VATTeNreNING<br />
Vatte<strong>nr</strong>eningsverket finns i contai<strong>nr</strong>ar.<br />
Kemikalier och flocknings medel<br />
tillsätts för att partikelbundna föroreningar<br />
i vattnet ska tjocka ihop sig<br />
i flockar. Flockarna lyfts till ytan med<br />
hjälp av luft som tillförs i tanken.<br />
De skrapas bort och omhändertas<br />
på ett miljöriktigt sätt. Ytterligare<br />
föroreningar kan renas med hjälp av<br />
filter, t ex sandfilter för partiklar och<br />
kolfilter för organiska föroreningar.<br />
Det förorenade vattnet samlas upp i bassänger, (i förgrunden) innan det renas. I bakgrunden ses den norra delen av området som ska saneras.<br />
I avskrapet finns den största delen av föroreningarna samlade.
Delar av flygelbyggnaden som drabbades av brand och som nu måste saneras.<br />
När Kenneth ericsson kom till sitt arbete på Sandvik den 14 april 2011<br />
möttes han av lågor och rök från en flygelbyggnad där bethallen var<br />
belägen. Han insåg genast att det skulle krävas en omfattande sanering<br />
när släckningsarbetet var klart.<br />
Omfattande sanering efter<br />
brand i betningsanläggning<br />
KEnnEth Ericsson är sektionschef<br />
på avfallshanteringen på SMT, Sandvik<br />
Material Technology, i Sandviken. Han<br />
förstod genast att det skulle krävas hjälp<br />
med saneringsarbetet och kände en viss<br />
lättnad över att företaget redan hade ett<br />
välfungerande samarbete med SAKAB<br />
när branden utbröt bland kemikalier<br />
och syror i bethallen för trådprodukter.<br />
– Vi använder bland annat svavel-,<br />
salt-, fosfor-, och salpetersyra samt kemikalier<br />
som bland andra kaliumperganat<br />
i betbaden, så det var oundvikligt<br />
att det skulle krävas en sanering av<br />
förorenat avfall, berättar han.<br />
Branden pågick i fyra dygn och<br />
delar av byggnaden kollapsade över<br />
betningsanläggningen. Syror och<br />
släckvatten hanterades direkt i det<br />
egna avloppsnätet och reningsverket<br />
medan saneringen av rivningsmassor<br />
och jord blev mer omfattande och pågick<br />
fram till december 2011.<br />
– SAKAB var snabbt på plats och<br />
hjälpte till med klassificering, deklarationer<br />
och bedömningar av hur vi skulle<br />
hantera avfallet. Vid ett sådant tillfälle är<br />
det skönt att redan ha ett etablerat samarbete<br />
med en kunnig partner.<br />
Långt samarbete<br />
SAKAB och SMT i Sandviken har ett<br />
etablerat samarbete sedan ett tiotal år<br />
tillbaka.<br />
– Vi har Sveriges näst största industriområde<br />
med många olika produk-<br />
Stefan hedström och Kenneth ericsson på Sandvik<br />
diskuterar saneringen.<br />
Behandlingsbassänger för det farliga avfallet.<br />
”SAKAB var<br />
snabbt på plats<br />
och hjälpte till<br />
med klassificering,<br />
deklarationer<br />
och bedömningar<br />
av hur vi skulle<br />
hantera avfallet”<br />
Kenneth ericsson,<br />
Sandvik<br />
tionsenheter och vi hanterar ett 50-tal<br />
fraktioner av farligt avfall. Genom en<br />
upphandling sökte vi en partner med<br />
tillräcklig bredd i kompetens för att<br />
kunna erbjuda oss en helhetslösning,<br />
berättar Stefan Hedström, avdelningschef<br />
på SMT.<br />
– Det är effektivare både tidsmässigt<br />
och ekonomiskt att ha allt samlat<br />
hos en leverantör. Vårt samarbete med<br />
SAKAB fungerar mycket bra med<br />
smidiga kontaktvägar och snabba svar.<br />
Jag uppskattar deras höga kompetens<br />
kring avfallslagar och regelverk, samt<br />
att de föreslår passande lösningar för<br />
vår verksamhet. Det är en viktig trygghet<br />
för oss att vi kan lita på vår leverantörs<br />
kompetens i miljöfrågorna. 4<br />
SAKAB | www.sakab.se 7
EV rEtur tiLL:<br />
SAKAB AB, 692 85 Kumla<br />
info@sakab.se<br />
www.sakab.se<br />
huvudkontor<br />
SAKAB AB<br />
692 85 Kumla<br />
Tel 019-30 51 00<br />
Fax 019-57 70 21<br />
Besöksadress<br />
Norrtorp<br />
Kundservice (avfallsärenden)<br />
019-30 52 00<br />
kundservice@sakab.se<br />
Öppettider<br />
mån-tors kl. 07.30-16.30<br />
fre kl. 07.30-16.00<br />
öppettider mottagning avfall norrtorp<br />
mån-fre kl. 07.00-16.00<br />
hur mycket sorteras fel?<br />
pLocKanaLysEr gEr sVar på hur<br />
mycket farligt avfall som sorteras fel av<br />
hushållen. SAKAB genomför årligen ett<br />
hundratal plockanalyser. Våra resultat<br />
indikerar att ca 7000 ton elektronikavfall<br />
och annat avfall felaktigt hamnar i<br />
soppåsarna. Den nationella kartläggningen<br />
som Avfall Sverige har genomfört<br />
indikerar en högre andel, 11 000 ton.<br />
Vad skillnaden i resultatet beror på vet vi<br />
inte i nuläget.<br />
En viktig aspekt är att grovavfallet i<br />
contai<strong>nr</strong>ar ännu inte analyseras, men<br />
SAKAB arbetar aktivt för att utveckla en<br />
fungerande plockanalysmetod för denna<br />
fraktion. Inledande analyser visar att andelen<br />
farligt avfall är mycket högre här.<br />
Så mycket som 55 000 ton farligt avfall<br />
kan hamna bland grovavfallet.<br />
Inom industrin görs inga kontinuerliga<br />
plockanalyser – trots att det är<br />
här som huvuddelen av det farliga avfallet<br />
uppstår. Om felsorteringsgraden<br />
är lika hög som för hushållens säck-<br />
och kärlavfall innebär det att upp till<br />
455 000 ton farligt avfall från industrin<br />
årligen hamnar på villovägar.<br />
SAKAB:s AllFa-pris går i år till den kommun<br />
som har den bästa idén för hur vi kan skapa en<br />
giftfri miljö.<br />
AllFa-priset instiftades 2006 och belönar<br />
kommuner som gör en betydande insats för en<br />
giftfri miljö. 2011 gick priset till Umeå kommun<br />
för att framgångsrikt ha inspirerat invånarna<br />
att öka utsorteringen av farligt avfall ur hushållssoporna.<br />
Om industrin började genomföra<br />
plockanalyser av sitt avfall skulle detta<br />
vara direkt lönsamt, eftersom värdet på<br />
felsorterat återvinningsmaterial vida<br />
överstiger kostnaden för omhändertagande<br />
av felsorterat farligt avfall. 4<br />
SAKAB ALLfA-PrISeT – 100 000 KrONOr I 1:A PrIS. I år BeLöNAS BÄSTA IDé<br />
I år breddar vi priset och belönar den kommun<br />
som har den bästa idén för hur vi kan skapa<br />
en giftfri miljö. Det kan exempelvis vara god<br />
service, informationskampanjer, bra upphandling,<br />
utveckling av insamlingssystem, smarta<br />
uppföljningssystem, miljökvalitet vid val av<br />
behandlingslösningar eller opinionsarbete.<br />
Första pris är 100 000 kronor för att finansiera<br />
genomförandet av idén och att mäta<br />
behandlat<br />
redaktionsråd:<br />
Göran eriksson, Thomas Olsson, Annika Lorin, Pernilla mattsson,<br />
Göran Larsson, Kirsti Sandelin, Hanna eriksen, Daniel Svensson och<br />
marie Axelsson.<br />
redaktör:<br />
marie Axelsson<br />
produktion:<br />
roxx media Sverige AB, www.roxx.se<br />
grafisk form:<br />
Daniel P. Sandin<br />
tryck:<br />
Printfabriken, <strong>2012</strong><br />
fArLIGT AvfALL föreNAr<br />
Den 23 maj träffas farligt avfallgrupperna<br />
inom Avfall Sverige och återvinningsindustrierna<br />
för att diskutera vilka<br />
frågor kring farligt avfall man kan driva<br />
gemensamt. exempelvis spårbarhet och<br />
illegal elektronikexport. ett viktigt möte<br />
där privata och offentliga aktörer möts<br />
för konstruktiv samverkan.<br />
Ny NATIONeLL ImPLemeNTerINGSPLAN<br />
för POPS<br />
Den 18 maj lämnar Naturvårdsverket en<br />
ny implementeringsplan för POPS, långlivade<br />
organiska föroreningar, till miljödepartementet.<br />
Nytt är att det har tillkommit<br />
nio nya ämnen. en skillnad från<br />
tidigare är att några av de nya ämnena<br />
fortfarande finns i omlopp i samhället.<br />
Det blir alltså delvis nya frågeställningar<br />
när det gäller avfallsfrågor jämfört med<br />
tidigare ämnen, vilka varit förbjudna<br />
under många år i Sverige redan. SAKAB<br />
följer den nya planen med intresse. Den<br />
går i tryck en månad efter beslut och i<br />
samband med det blir den sökbara på<br />
Naturvårdsverkets hemsida.<br />
resultatet + två plockanalyser, en före och en<br />
efter genomförandet, till ett värde av 60 000<br />
kronor. Vinnaren utses av en jury där SAKAB<br />
och Avfall Sverige ingår.
Change language