Dammsäkerhetsutredningen

Bålforsens kraftverk i Umeälven.
Bildkälla E.ON Vattenkraft Sverige AB
Utredningen om översyn av de statliga
insatserna för dammsäkerhet

Kommittédirektiv (dir. 2011:57)
förtydligat regelverk för dammsäkerhet som komplement
till bl.a. MB:s övergripande bestämmelser
SOU 2012:46
förslag till obligatoriskt klassificeringssystem för alla
dammanläggningar utifrån de konsekvenser som ett
dammbrott skulle kunna orsaka
förslag till lagstiftning och andra åtgärder som krävs för
att möjliggöra en strukturerad rapportering från
dammägare till tillsynsmyndigheterna anpassad efter
dammkategori
utreda förändringsbehov beträffande tillsyn och
tillsynsvägledning samt arbetet med att främja
dammsäkerheten i landet

Organisation
Departement:
Anna Josefsson, Miljödepartementet
Keijo Ekelund, Försvarsdepartementet
Lars Andersson, Näringsdepartementet
Bengt Agartz, Näringsedepartementet
SOU 2012:46
Beställare
Regeringen
Näringsdepartementet
Lars Andersson
Särskild utredare
Henrik Löv
Sekretariat
Kristina Dreijer , huvudsekreterare
Anna Engström Meyer, utredningssekreterare
Experter
Myndigheter:
Lars Ekberg, MSB
Maria Bartsch, Svenska Kraftnät
Björn Sandborgh, Länsstyrelsen
Sten Bergström, SMHI
Eva Liljegren, Energimyndigheten
Marcus Cato, Sveriges Kommuner
och Landsting
Samråd
Säkerhetspolisen
Näringslivets
regelnämnd
Berörda statliga
utredningar,
myndigheter och
intresseorganisationer
Branschorganisationer:
Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi
Lars-Åke Lindahl, SveMin

SOU 2012:46
Innehållsförteckning
Förkortningar
Sammanfattning
Summary
Författningsförslag
1. Utredningens uppdrag och arbete
2. Dammar och dammsäkerhet i Sverige
3. Miljöbalken – förtydliganden avseende dammsäkerhet
4. Internationell utblick och reglering för jämförbara verksamheter
5. Svenska Kraftnäts och länsstyrelsernas dammsäkerhetsarbete
6. Verksamhetsutövarnas riktlinjer och dammsäkerhetsarbete
7. Utgångspunkter
Överväganden och förslag
8. Klassificeringssystem och styrande principer
9. Egenkontroll och rapportering
10. Tillsyn av dammsäkerhet
11. Tillsynsvägledning och främjande av dammsäkerhet
12. Beredskap för dammbrott
13. Skydd, säkerhet och elberedskap
14. Finansiering
15. Konsekvenser av utredningens förslag
16. Författningskommentar
Särskilt yttrande
Bilaga 1 - Kommittédirektiv

Kartläggning och
klassificering
Stärkt tillsynsvägledning
SOU 2012:46
Regelverk
egenkontroll och
rapportering
Stärkt tillsyn
Beredskap för
dammbrott
Säkerhet, skydd
och elberedskap

SOU 2012:46
Författningsförslag
Ändringar föreslås i… Ändringar/Tillägg
Miljöbalken
MiljötillsynsF
F om avgifter för prövning
och tillsyn enligt MB
Förordning om
miljösanktionsavgifter
Definitioner, dammsäkerhetsklassificering,
överklaganderätt,
Föreskriftsrätt konsekvensutredning o
rapportering till tillsynsmyndigheten
SvK tillsynsvägledning dammsäkerhet (inte
bara enl. 11 kap.)
Årliga tillsynsavgifter
Avgift då dammsäkerhetsrapport ej lämnas
till tillsynsmyndigheten
F med instruktion för SvK Justerad och utökad instruktion
+ ny dammsäkerhetsF
Konsekvensutredning,
säkerhetsledningssystem och rutiner för
egenkontroll, helhetsbedömning,
dammsäkerhetsrapportering, SvK
föreskriftsrätt

SOU 2012:46
Definitioner
Damm: en vattenanläggning vars syfte är att innehålla eller
utestänga vatten eller en blandning av vatten och annat
material
Dammanläggning: samlingsnamn för den eller de dammar
som innehåller eller utestänger en och samma vattenvolym.
Dammhaveri: ett genombrott i dammen med okontrollerat
utströmmande av vatten eller blandning av vatten och annat
material. (Dammbrott används synonymt med dammhaveri.)
Dammsäkerhet: dammens egenskaper och de åtgärder som
vid drift och underhåll av dammen vidtas för att förhindra ett
dammhaveri och för att begränsa skador till följd av ett
sådant haveri

Dammsäkerhetsklass
Förslag på klassificeringssystem
Konsekvens av
dammbrott
A Mycket stora
konsekvenser
Beskrivning
Kris – en händelse som drabbar många människor och
stora delar av samhället och hotar grundläggande värden
och funktioner.
Exempel på konsekvenser: förlust av människoliv,
förstörelse av många människors hem, kulturmiljö och
byggnader, allvarliga störningar i landets elförsörjning
och andra samhällsviktiga funktioner samt förstörelse av
samhällsviktig infrastruktur, allvarlig miljöskada, mycket
stor ekonomisk skada.
B Stora konsekvenser Långvariga störningar, stora regionala konsekvenser.
Exempel på konsekvenser: förlust av människoliv, allvarlig
störning på viktig samhällsviktiga funktioner och
infrastruktur, allvarlig miljöskada, stor ekonomisk skada.
C Måttliga konsekvenser Tillfälliga störningar, lokala konsekvenser.
Exempel på konsekvenser: Tillfälliga störningar på lokal
infrastruktur, skador på egendom eller miljöskador
Övriga dammar Små konsekvenser Endast mindre, lokala konsekvenser.
SOU 2012:46

Konsekvensutreds år 3
Konsekvensutreds endast om
skadeobjekt finns i närheten
Behöver inte konsekvensutredas
Konsekvensutredning
och klassificering
Rutiner för
egenkontroll
Rutiner för
rapportering
Konsekvensutreds år 1
Konsekvensutreds år 2 Volym > 0,5 Mm 3
SOU 2012:46
Volym
> 5 Mm 3
Volym > 0,05 Mm 3
Volym mellan
0,01 och 0,05 Mm 3
Volym < 0,01 Mm 3
Volym = vattenvolym som kan frisläppas vid dammhaveri
Volym >5 Mm 3 Volym > 0,5 Mm 3
Större konsekvenser
i händelse av
dammbrott
Mindre konsekvenser
i händelse av
dammbrott
Volym >5 Mm 3 Volym > 0,5 Mm 3
År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6
Förslag om klassificeringsprocess
Volym > 0,05 Mm 3 Volym mellan 0,01 och 0,05 Mm 3
Volym >5 Mm 3 Volym > 0,5 Mm 3
1. Ägaren upprättar
konsekvensutredning och
förslag om klass
2. Länsstyrelsen granskar och
beslutar om klass
Volym > 0,05 Mm 3 Volym mellan 0,01 och 0,05 Mm 3
Volym > 0,05 Mm 3
Volym mellan
0,01 och 0,05
Mm 3

Förslag om egenkontroll och
rapportering
SOU 2012:46
Ägare av en dammanläggning med en eller flera dammar
i dammsäkerhetsklass A–C ska
Upprätta övergripande mål och handlingsprinciper för kontroll
av risken för dammbrott.
Upprätta och arbeta enligt ett säkerhetsledningssystem som
klargör hur målen ska uppfyllas
Utföra periodiska helhetsbedömningar av dammanläggningens
säkerhet (vart 10.e år)
Årligen genomföra en dammsäkerhetsrapportering till
tillsynsmyndigheten

8 län med
dammanläggningar i
dammsäkerhetsklass A
och ca 75 % av
dammanläggningarna i
dammsäkerhetsklass A,
B och C
13 län utan
dammanläggningar i
dammsäkerhetsklass A
med ca 25 % av
dammanläggningarna i
dammsäkerhetsklass B
och C
SOU 2012:46
Förslag om tillsyn
Eget tillsynsområde som särskiljs från övrig tillsyn av
vattenverksamhet.
Dammsäkerhetstillsynen bör bedrivas systematiskt;
1. planera tillsynsverksamheten,
2. skrivbordstillsyn av dammsäkerhetsrapportering,
3. planera och genomföra tillsynsbesök samt
4. utvärdera, dokumentera och rapportera
Län med dammanläggning i dammsäkerhetsklass A bör ha
dammsäkerhetshandläggare som uteslutande arbetar med
dammsäkerhetstillsyn och andra ärenden som berör
dammsäkerhet.
Nätverk för samverkan och utveckling av dammsäkerhetstillsyn
Det behövs sammanlagt sju–nio årsarbetskrafter för den löpande
operativa dammsäkerhetstillsynen (A - 3 veckor, B - 1 vecka, C- 1
dag)
Dammsäkerhetshandläggares kompetens: dammbyggnad och
dammsäkerhetsarbete, tillsynsmetodik och juridik.

Förslag om tillsynsvägledning och
främjande av dammsäkerhet
SvK behåller uppgiften att främja dammsäkerheten inklusive tillsynsvägledning
En organisatoriskt sammanhållen enhet med ansvar för beredskap och säkerhet inom elområdet är
gynnsam.
Svenska kraftnät har som organisation möjlighet att ansvara för alla arbetsuppgifter som den
centrala myndighetsfunktionen för dammsäkerhet bör driva, vilket utredningen anser vara en
förutsättning för god utveckling inom området.
Instruktionen för Svenska kraftnät ska justeras och kompletteras med ett antal
arbetsuppgifter. (nästa bild)
De utökade arbetsuppgifterna medför att den totala arbetsstyrkan bör uppgå till sex
årsarbetskrafter.
SOU 2012:46

SOU 2012:46
Föreslag till ändringar i SvK:s instruktion
Svenska kraftnät ska i fråga om dammsäkerhet
1. svara för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen
(2011:13) och samverka med länsstyrelserna för att
åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,
2. identifiera behov, stödja och medverka i kunskapsutveckling
och kompetensförsörjning,
3. följa klimatförändringarnas påverkan samt följa och med-verka
i utvecklingen i landet,
4. verka för att riskerna för en allvarlig störning på samhället
genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag
minskar,
5. vid behov samråda med berörda myndigheter och
organisationer, och
6. regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen och vid
behov föreslå åtgärder.

SOU 2012:46
Förslag om finansiering - Tillsyn
Årlig schablonavgift för dammsäkerhetstillsyn
dammsäkerhetsklass A 96 000 kr/damm,
dammsäkerhetsklass B 32 000 kr/damm och
dammsäkerhetsklass C 6 400 kr/damm.
Jämkning - Den sammanlagda tillsynsavgiften för
samtliga i dammanläggningen ingående dammar
ska inte överstiga tillsynsavgiften för den högst
klassificerade dammen i dammanläggningen

SOU 2012:46
Förslag om finansiering - Klassificering
LSt:er genomför klassificeringsprocessen
inom ramen för finansieringen av
tillsynsvägledningen för dammsäkerhet
SvK fördelar pengar till LSt:er efter en
fördelningsnyckel baserad på antal
dammanläggningar som omfattas av kravet på
utredning av konsekvenser i respektive län
0,5-1 dag per dammanläggning
(1000 dammanläggningar = 4 Mkr = 3
årsarbetskrafter under en 3-årsperiod)

SOU 2012:46
Förslag om finansiering -
Tillsynsvägledning
Finansieringen genom ett anslag. Ramanslaget för
tillsynsvägledning och utveckling av metoder för tillsyn
och egenkontroll ska uppgå till 10 miljoner kronor.
Finansiering av främjande av dammsäkerhet ska ske
genom elberedskapsanslaget, till en kostnad av 10–
12 miljoner kronor.
Nuläge: ca 15 miljoner kr/år från elberedskapsanslaget,
varav 4-5 till TVL och personalkostnader

Sammanfattning
SOU 2012:46
Utredningen föreslår en ”paketlösning” för stärkta statliga insatser för dammsäkerhet med
bl. a. följande förslag:
Ett klassificeringssystem med tre klasser för dammar där dammbrott skulle orsaka
mer än små lokala konsekvenser införs i det föreslagna regelverket. Ägarna ska
kartlägga konsekvenser av dammbrott som underlag för länsstyrelsens beslut om
dammsäkerhetsklass.
Ägare av dammar som getts en dammsäkerhetsklass ska utveckla och arbeta enligt ett
säkerhetsledningssystem. Ägarna ska även genomföra regelbundna
helhetsbedömningar av säkerheten vid dammanläggningarna och rapportera årligen
till länsstyrelsen. Svenska kraftnät ges i uppgift att förtydliga regleringen
i föreskrifter.
Dammsäkerhetstillsynen ska baseras på årsrapporteringen. Utredningen föreslår att
särskilda dammsäkerhetshandläggare ska finnas vid de länsstyrelser som har dammar
med stora konsekvenser vid dammbrott. Samverkan mellan länsstyrelserna och
Svenska kraftnät ska ske genom ett handläggarnätverk. Länsstyrelsernas
dammsäkerhetstillsyn ska finansieras genom årliga tillsynsavgifter som betalas av
ägarna.
Svenska kraftnäts uppgift inom dammsäkerhetsområdet utökas. Ett särskilt anslag
föreslås som utöver förstärkt tillsynsvägledning bl.a. täcker länsstyrelsernas initiala
kostnader för fastställande av klass.

SOU 2012:46
Styrande principer – grunden för
klassificeringssystem och regelverk
… för dammar där dammbrott kan orsaka konsekvenser för
samhället, dvs. mer än små lokala konsekvenser:
Sannolikheten för dammbrott ska hållas på lägsta rimliga
nivå med hänsyn till föreliggande kunskaper och tillgänglig
teknik
Konsekvenserna av dammbrott ska så långt möjligt reduceras
eller förhindras
… grunden för den kravställning som ska gälla avseende
dammarnas utformning, ägarnas dammsäkerhetsarbete,
tillsynsmyndighetens dammsäkerhetstillsyn och samhällets
beredskap för dammbrott
… tillämpas olika beroende på de konsekvenser som ett
dammbrott skulle kunna förorsaka

Nätverk för samverkan och utveckling
av dammsäkerhetstillsyn
SOU 2012:46
Handläggarnätverk
för dammsäkerhet och
samverkan
Central
myndighetsfunktion
för dammsäkerhet
Dammsäkerhetshandläggare En länsstyrelse
Krisberedskapshandläggare
Vattenhandläggare
Råd och experthjälp
dammsäkerhet
21 länsstyrelser

Beredskap för dammbrott – samordnad
beredskapsplanering
SOU 2012:46
Beredskapsplanering för dammbrott:
- Bör ske per vattendrag.
- LSt ska, redan enligt gällande regler, samordna och utveckla
beredskapsplaneringen för dammbrott inom länet.
Planering - Dialog mellan aktörer - Älvgrupper:
- Kommuner och LSt:er ska planera sin räddningstjänst och krisberedskap
för effektiva räddningsinsatser vid dammbrott.
- Planering förutsätter dialog mellan samtliga berörda aktörer.
- Älvgrupperna är ett lämpligt forum.
Särskilda utvecklingsinsatser:
MSB i samverkan med SvK bör identifiera behov och genomföra insatser för att
stimulera utveckling av samordnad och övad beredskap för dammbrott.

Beredskap för dammbrott –
LSO kompletterande beredskapsåtgärder
SOU 2012:46
Analys – dialog:
Farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 § LSO → analysera riskerna
med verksamheten → dialog med kommunen och/eller LSt om
hur kommunens beredskap kan kompletteras.
=> För de stora reglerade älvarna bör älvövergripande
behovsanalyser och systemlösningar betonas i dialogen.
Beredskapsåtgärder:
System för varning av allmänheten är en lämplig och rimlig
beredskapsåtgärd som skulle kunna bekostas av dammägare.
Även andra åtgärder kan komma ifråga.
Beslut om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 § LSO
→ kompletterande beredskapsåtgärder
→ LSt-beslut - vilka dammar är farlig verksamhet i länet?
=> Dammanläggningar i klass A och B = farlig verksamhet. MSB i
samverkan med SvK bör upprätta vägledningar.

SOU 2012:46
Skydd, säkerhet och elberedskap
Vilka dammar bör utgöra skyddsobjekt enligt skyddslagen?
→ dammanläggningar i dammsäkerhetsklass A
→ uppdatera och komplettera SvK.s vägledning
Säkerhetsskydd – säkerhetsanalys – fysiskt skydd:
Vilka dammanläggningar ska omfattas av kraven i
säkerhetsskyddslagen?
→ SvK:s föreliggande vägledning behöver förtydligas och uppdateras
avseende dammar
→ företag som äger dammar i dammsäkerhetsklass A ska omfattas av
säkerhetsskyddslagens krav i aktuella delar
→ vägledning och goda exempel med avseende på fysiskt skydddsobjekt
bör tas fram av SvK i samråd med branschen
Elberedskapslagen:
Dammar bör beaktas i föreskrifterna avseende risk- och sårbarhetsanalys
samt information om störningar i elförsörjningen.

Särskilt om gruvdammar
SOU 2012:46
Utvinningsavfallsförordning finns – dubbelreglering
förordas ej.
Konsekvensutredning och klassning ska göras
(Säkerhetsledningssystem enl.
utvinningsavfallsförordningen tillräckligt, behöver inte
dubbelregleras)
Helhetsbedömning av anläggningarnas säkerhet samt
dammsäkerhetsrapportering ska göras
Tillsynsavgift ska betalas