vägledning - Svensk energi

2011-09-16 Rev. 12
1 (9)
VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL
EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER
Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och
schablonleveranser på detta sätt.
1. BAKGRUND
Ibland uppstår fel i de normala avräkningsrutinerna. Det kan finnas ett flertal orsaker
till att fel uppstår t.ex. mätfel, strukturfel, fel i rapporteringen från nätägaren, felaktiga
uppgifter från elhandelsföretagen m.m.
Felen kan leda till att en aktör (elhandelsföretag och/eller balansansvarig) drabbas av
kostnader för en elleverans som en annan aktör får intäkterna av. T.ex. mätfel kan få
konsekvenser för balansansvariga, elhandelsföretag, nätägare och slutkunder.
En uppgörelse mellan parterna (kan innefatta elhandelsföretag, balansansvariga och
nätföretag) ska ses som en neutral justering i efterhand och bör efterlikna den riktiga
avräkningen i stort, men ändå förenklad för att spara administration hos involverade
aktörer.
Det huvudsakliga syftet med bilateral efterkorrigering är att ekonomiskt neutralisera
de fel som inträffat. I vissa fall är det inte möjligt att enligt lag eller allmänna
leveransvillkor helt neutralisera de ekonomiska konsekvenser som felet inneburit. Den
part som i dessa fall är orsak till felets uppkomst ska då bära de eventuella
merkostnader som uppstått.
Eftersom parterna idag tillämpar olika principer för efterkorrigeringar har en
gemensam branschpraxis efterfrågats. Syftet med detta dokument är att underlätta för
elmarknadens aktörer vid hanteringen av fel i avräkningsrutinerna. Det ska därvid
särskilt noteras att innehållet i detta dokument endast ska utgöra ett stöd och underlag
för berörda parter vid en reglering och att innehållet särskilt ska avtalas mellan
parterna för att det ska vara gällande dem emellan.

2. PRINCIPER
2 (9)
Nätföretaget har ansvaret att säkerställa felaktigt avräknad energivolym och informera
de aktörer (elhandelsföretag och/eller balansansvariga) som har blivit felaktigt
avräknade.
Nedan återfinns en princip för hur efterkorrigeringen ska hanteras. Avräkningsprincipen
kan sammanfattas i nedanstående steg:
Steg 1 – Differens identifieras
Aktör (-) Aktör (+)
Samtliga parter har ett ansvar för att löpande säkra rätt struktur och identifiera
eventuella fel.
Steg 2 – Utredning
NÄTFÖRETAG
Nätföretaget utreder tillsammans med berörda aktörer vem som burit balans-
respektive leverantörsansvar för den aktuella anläggningen.
Steg 3 - Underrättelse och beräkningsunderlag
Nätföretaget fyller i standardformulär ―Rättelse av felaktigt avräknad kraft – underlag‖
som beskriver resultatet och orsaken till korrigeringen. Nätföretaget tar även fram
uppgifter om energivolymer som ska korrigeras och sänder till berörda parter.
Samtliga parter ska vara eniga och godkänna utredningens resultat.
Steg 4 – Prissättning av korrigerad volym
Den aktör (elhandelsföretag och/eller balansansvarig) som felaktigt burit kostnader
före korrigeringen fakturerar berörda parter enligt den godkända utredningen, se Steg
3 ovan.

3. RUTINER
3.1 Generellt
En uppgörelse ska i första hand göras mellan de aktörer (elhandelsföretag och/eller
balansansvariga) som är direkt berörda.
Nätägaren har en central roll i uppgörelsen då det är nätägaren som måste leverera
relevanta mätvärden för att uppgörelsen ska komma till stånd.
3 (9)
Alla volymer kan korrigeras, även små volymer. Förutsatt att de fakturerats på ett
korrekt underlag ska de också regleras ekonomiskt. Parterna får sinsemellan avtala om
en eventuell volymgräns. Den aktör som väljer att inte fakturera små volymer avstår
därmed rätten att ställa en fordran på den andra aktören. Detta ska i så fall meddelas
motparten via t.ex. e-post.
Preskriptionstiden för bilateral efterkorrigering är generellt 10 år. När det gäller
bilaterala efterkorrigeringar pga. mätfel så skiljer sig preskriptionstiden eftersom
rutinen alltid påverkar slutkund. Enligt elbranschens allmänna avtalsvillkor (NÄT
2009 N och EL 2009 N) samt preskriptionslagen för konsument är således
preskriptionstiden gentemot en kund vid mätfel begränsad till tre år, oavsett om det rör
sig om en konsument eller näringsidkare. Såvitt gäller högspänningskund är dock
preskriptionstiden vid mätfel begränsad till tolv månader (NÄT 2009 H), om inte
annat särskilt avtalats.
Enligt rättspraxis bör det beaktas att slutkund inte kan efterdebiteras en redan
slutavräknad tidsperiod. Däremot är slutkund berättigad att återfå tillgodobelopp även
för en sådan period.
3.2 Korrigering av timleveranser
3.2.1 Fel som upptäcks före Svenska kraftnäts korrektionsavräkning
Fel som berör timavräkningen ska korrigeras i balansavräkningens korrektionsfas.
Nätägaren korrigerar struktur, mätvärden och aggregerade mätvärden och rapporterar
dessa enligt normala rutiner. Dessutom informerar nätägaren berörda aktörer om
korrigeringen. Berörda aktörer behöver inte vidta några extra åtgärder utöver den
ordinarie korrektionsavräkningen.
För fel som upptäcks i timavräkningen (avseende förbrukning) före korrektionsavräkningen
men efter leveransstart, och ändringen medför att Svenska kraftnäts
strukturrapport inte gäller, ska ändringen hanteras utanför balansavräkningen eftersom
Svenska kraftnät ej gör ändringar retroaktivt. I dessa fall ska ändringen hanteras enligt
3.2.2.
3.2.2 Fel som upptäcks efter Svenska kraftnäts korrektionsavräkning
Nätägaren informerar de aktörer som berörs av korrigeringen. Nätägaren tar fram ett
underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade aktörerna. De
aktörer som felaktigt burit kostnader före korrigeringen fakturerar berörda parter enligt
det överenskomna standardformuläret, ‖Energi- och fakturaunderlag‖.

3.2.3 Ekonomisk reglering
4 (9)
Timvis spotpris, aktuellt elområde (Luleå , Sundsvall, Stockholm, Malmö), NordPools
notering LULSEK, SUNSEK, STOSEK, MALSEK, ska användas för att prissätta de
energimängder (förbrukning eller produktion) som är aktuella för regleringen.
För debitering av ränta så ska Riksbankens referensränta plus 2 % -enheter användas
(gäller från och med 2002-07-01). För perioder före 2002-07-01 ska Riksbankens
diskonto plus 2 %-enheter användas.
Vald räntemetod baseras på en traditionell metod använd i det svenska bankväsendet
vid vilken räntan räknas dag för dag, som om varje månad har 30 dagar, och bankåret
därmed 360 dagar.
Utöver spotpriset för de aktuella energimängderna i regleringen ska följande tillägg
införas för anläggningar med förbrukning:
före 2001-01-01, tillägg med 1,5 SEK/MWh
fr.o.m. 2001-01-01 t.o.m. 2003-10-31, tillägg med 3 SEK/MWh
fr.o.m. 2003-11-01, tillägg med 2 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den faktiska
effektreservkostnaden med 11 SEK/MWh vid höglasttid under månaderna
december, januari och februari
fr.o.m. 2005-11-01, tillägg med 1,5 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 10 SEK/MWh vid höglasttid under
månaderna december, januari och februari
fr.o.m. 2007-11-01, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 8 SEK/MWh vid höglasttid under
månaderna december, januari och februari
fr.o.m. 2008-11-16, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 4 SEK/MWh vid höglasttid under perioden
från den 16 november till och med den 15 mars
fr.o.m. 2009-11-16, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 3,75 SEK/MWh vid höglasttid under
perioden från den 16 november till och med den 15 mars.
fr.o.m. 2010-11-01, tillägg med 2,0 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift
1,0 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med
4,25 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och
med den 15 mars.
fr.o.m. 2011-04-01, tillägg med 2,1 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,1
SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 4,25
SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15
mars.
Fr.o.m. 2011-11-01, tillägg med 2.3 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,3
SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 6
SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15
mars.

Förklaring av tillägg:
Period Tillägg
2000-12-31 Effektavgift
Balanskostnad
2001-01-01—2003-10-31 Effektavgift
Balanskostnad
Effektreserv
2003-11-01 Balanskostnad
Förbrukningsavgift
Utöver spotpriset för de aktuella energimängderna i korrigeringen ska följande avdrag
införas för anläggningar med produktion:
Avdrag med 1,5 SEK/MWh
Från och med 2005-11-01 tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs
‖grundavgift produktionsenergi‖ i balansavräkningen om 0,5 SEK/MWh
Från och med 2007-11-01 tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs
‖grundavgift produktionsenergi‖ i balansavräkningen om 0,65 SEK/MWh
Från och med 2010-11-01 tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs
‖grundavgift produktionsenergi‖ i balansavräkningen om 0,5 SEK/MWh.
Från och med 2011-04-01 tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs ”grundavgift
produktionsenergi” i balansavräkningen om 0,55 SEK/MWh.
Från och med 2011-11-01 tillkommer dessutom ett avdrag för SvKs ‖grundavgift
produktionsenergi‖ i balansavräkningen om 0,65 SEK/MWh.
3.3 Korrigering av schablonleveranser
3.3.1 Fel som upptäcks före Svenska kraftnäts slutavräkning
5 (9)
Volymfel som avser schablonleveranser korrigeras i slutavräkningen. Nätägaren
korrigerar felaktigheterna och rapporterar de slutliga andelstalen enligt normala
rutiner. Dessutom informerar nätägaren berörda aktörer om justeringen. Nätägaren tar
fram ett underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade
aktörerna. Aktörerna behöver inte vidta några åtgärder för att felaktiga energivolymer
ska rättas, de rättade uppgifterna ligger i de slutliga andelstalen. Dock har aktörerna
rätt att fakturera tilläggsavgifter och ränta kopplat till den felaktiga volymen och
tidsperioden som korrigeringen avser.
För fel som upptäcks inom schablonavräkningen före Svenska kraftnäts slutavräkning
men efter leveransstart, och ändringen medför att Svenska kraftnäts strukturrapport
inte gäller, ska ändringen hanteras utanför balansavräkningen eftersom Svenska
kraftnät inte gör ändringar retroaktivt. I dessa fall ska ändringen hanteras enligt 3.3.2.

3.3.2 Fel som upptäcks efter Svenska kraftnäts slutavräkning
6 (9)
Nätägaren informerar berörda elhandelsföretag/balansansvariga. Nätägaren tar fram ett
underlag enligt Steg 3 och 4 ovan och sänder detta till de involverade aktörerna. De
aktörer som felaktigt burit kostnader före regleringen fakturerar berörda parter enligt
det överenskomna standardformuläret, ‖Energi- och fakturaunderlag‖.
3.3.3 Ekonomisk reglering
Regleringen avser att ekonomiskt korrigera felaktigheter mellan aktörer. Den ska dock
inte ses som en justering av kvalitén i de preliminära andelstalen för den enskilde
aktören.
Denna praxis avser ej att reglera felaktigheter som påverkar samtliga aktörers andelstal
i ett nätområde. Vid denna typ av felaktigheter får aktörer vända sig till Svenska
kraftnät.
Priset som använts i slutavräkningen används även vid korrektioner, dvs. Svenska
kraftnäts schablonavräkningspris för aktuellt elområde, det viktade
månadsmedelpriset.
I de fall schablonavräkningspriset ej är känt används månadsmedelpris för Nord Pools
notering för aktuellt elområde, LULSEK, SUNSEK, STOSEK eller MALSEK.
För debitering av ränta så ska Riksbankens referensränta plus 2 % -enheter användas
(gäller från och med 2002-07-01). För perioder före 2002-07-01 ska Riksbankens
diskonto plus 2%-enheter användas.
Vald räntemetod baseras på en traditionell metod använd i det svenska bankväsendet
vid vilken räntan räknas dag för dag, som om varje månad har 30 dagar, och bankåret
därmed 360 dagar.
Utöver Svenska kraftnäts schablonavräkningspris för de aktuella energivolymerna i
regleringen ska följande tillägg införas för anläggningar med förbrukning:
före 2001-01-01, tillägg med 1,5 SEK/MWh
fr.o.m. 2001-01-01 t.o.m. 2003-10-31, tillägg med 3 SEK/MWh
fr.o.m. 2003-11-01, tillägg med 2 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för
effektreservkostnaden med 6 SEK/MWh under månaderna december, januari
och februari
fr.o.m. 2005-11-01, tillägg med 1,5 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för
effektreservkostnaden med 5,5 SEK/MWh under månaderna december, januari
och februari
fr.o.m. 2007-11-01, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom med ett tillägg för
effektreservkostnaden med 4,5 SEK/MWh under månaderna december, januari
och februari
fr.o.m. 2008-11-16, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 2,2 SEK/MWh under perioden från den 16
november till och med den 15 mars
fr.o.m. 2009-11-16, tillägg med 1,65 SEK/MWh. Dessutom ett uttag av den
faktiska effektreservkostnaden med 1,9 SEK/MWh under perioden från den 16
november till och med den 15 mars.

fr.o.m. 2010-11-01, tillägg med 2,0 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift
1,0 SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med
2,13 SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och
med den 15 mars.
7 (9)
fr.o.m. 2011-04-01, tillägg med 2,1 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,1
SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 2,13
SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15
mars.
Fr.o.m. 2011-11-01, tillägg med 2.3 SEK/MWh (varav förbrukningsenergiavgift 1,3
SEK/MWh). Dessutom ett uttag av den faktiska effektreservkostnaden med 3
SEK/MWh vid höglasttid under perioden från den 16 november till och med den 15
mars.
Förklaring av tillägg:
Period Tillägg
2000-12-31 Effektavgift
Balanskostnad
2001-01-01—2003-10-31 Effektavgift
Balanskostnad
Effektreserv
2003-11-01 Balanskostnad
Förbrukningsavgift
Utöver Svenska kraftnäts schablonavräkningspris för de aktuella energivolymerna i
regleringen ska följande avdrag införas för anläggningar med produktion, detta avser
perioden före 2003-05-01. Efter detta datum ska all produktion vara timmätt och
timavräknad vilket innebär att någon produktion inte ska korrigeras inom
schablonavräkning:
Avdrag med 1,5 SEK/MWh
Avdragen avser kostnader för balanshanteringen. Korrigering av produktionsvolym
efter 2003-05-01 se ovan under 3.2.3.
3.4 Fördelning av kraft vid mätfel
Nedanstående avräkningsförfarande följer gällande föreskrifter, dvs. att nätförlusterna
är den restpost som kvarstår då all annan kraft är avräknad.
Bilateral efterkorrigering behöver också tillämpas när rapporterad energivolym för en
slutkund blivit fel. Sådana fel hanteras generellt som mätfel. Korrigering av mätfel
innebär att kraft ska omfördelas mellan nätägare och slutkunden via aktörerna. Ett
mätfel kan slå åt båda hållen och i slutändan sker en debitering/kreditering mot
nätägare och slutkund via respektive leverantör.

Mätfel kan vara fysiska dvs. ett direkt fel i mätanläggningen /mätinsamlingen eller
administrativa och kan då bero på exempelvis felaktigt upplagd mätarkonstant i ett
debiteringssystem eller att rapportering skett från fel mätpunkt.
8 (9)
Korrigering av kraft i samband med mätfel hanteras på samma sätt som övrig bilateral
korrigering mellan aktörerna. Efter denna korrigering ansvarar respektive leverantör
för slutregleringen mot sin kund. Merkostnader i samband med korrigeringen hanteras
på samma sätt som i övriga fall.
För tim- och schablonserier i perioden efter Svenska kraftnäts slutavräkning ska
aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera den leverantör/ balansansvarig
som är ansvarig för leverans av nätförluster till nätägaren, se 3.2.1. Den
nätförlustansvarige fakturerar sedan vidare till nätföretaget i form av en ökad
nätförlustleverans, se 3.3.2.
Energiflöden
Nätföretag
Energiomfördelning vid negativt mätfel (för låg förbrukning eller för hög produktion
rapporterad)
Nätföretag
Leverantör av
nätförluster
Leverantör av
nätförluster
Leverantör av
energi
Leverantör av
energi
Energiomfördelning vid positivt mätfel (för hög förbrukning eller för låg produktion
rapporterad)
Då elhandelsföretagen har slutavräknat en kund och inte kan föra vidare en eventuell
justering mot denna kund, ska mätfelet ligga kvar hos nätföretaget som nätförlust.
Denna energivolym korrigeras sedan mot leverantören av nätförlusterna.
3.5 Fördelning av kraft vid dubbelavräkning av balanskraft
Slutkund
Nedanstående avräkningsförfarande följer gällande föreskrifter, det vill säga att
nätförlusterna är den restpost som kvarstår då all annan kraft är avräknad.
Slutkund
Bilateral efterkorrigering behöver tillämpas då en aktör registrerats två gånger av ett
nätföretag för samma anläggning. Konsekvensen blir att aktören får betala för dubbelt
så hög energiförbrukning som den har rätt att fakturera vidare till kund. Detta innebär
även att nätförlusterna i samma grad blivit för lågt beräknade. För att rätta felet ska
aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera aktören som bär ansvaret
för nätförlusterna. Aktören som bär ansvaret för nätförlusterna fakturerar sedan vidare
detta till nätföretaget i form av ökade nätförluster.

9 (9)
Korrigering av kraft i samband med ovanstående fel hanteras på samma sätt som övrig
bilateral korrigering mellan aktörerna.
För timserier för perioden före Svenska kraftnäts korrektionsavräkning se 3.2.1.
För schablonserier för perioden före Svenska kraftnäts slutavräkning se 3.3.1.
För timserier i perioden mellan Svenska kraftnäts korrektions- och slutavräkning ska
elhandelsbolag/balansansvarig som blivit påförd för höga energivolymer fakturera
aktören som bär ansvaret för nätförlusterna, se 3.2.1. Aktören som bär ansvaret för
nätförlusterna ska ej fakturera energivolymer vidare till nätföretaget eftersom detta
korrigeras i samband med Svenska kraftnäts slutavräkning se 3.3.1.
För tim- och schablonserier i perioden efter Svenska kraftnäts slutavräkning ska
aktören som blivit påförd för höga energivolymer fakturera aktören som bär ansvaret
för nätförlusterna, se 3.2.1 och aktören som bär ansvaret för nätförlusterna fakturerar
sedan vidare till nätföretaget i form av ökade nätförluster, se 3.3.2.
4. ÖVRIGT
4.1 Skadeståndsskyldighet
I de fall då part inte blir kompenserad för de kostnader som han haft i samband med
den felaktiga regleringen, har denna part rätt till ekonomisk kompensation från den
part som har felat.
Följande skadeståndsprincip ska gälla för denna principöverenskommelse. Den
överensstämmer med vad som gäller enligt NÄT 2004 ELLEV, 8.1 st 1.
Har part överskridit sin rätt eller åsidosatt sin skyldighet enligt detta avtal i
förhållande till den andre ska han svara för uppkommen skada samt ersätta
motpartens skäliga kostnader till följd av överskridandet eller åsidosättandet.
Ersättning för ren förmögenhetsskada utgår inte.
Detta är en normal skadeståndsbestämmelse mellan två avtalsparter. Bestämmelsen
innebär att den part som felat ska ställa saker och ting tillrätta samt ersätta motparten
för de kostnader som på grund av felet uppstått för honom. Märk att med det innehåll
som bestämmelsen har ersätts inte vad som brukar benämnas ren förmögenhetsskada,
dvs. utebliven vinst och liknande. Begreppet ‖skäliga kostnader‖ innebär att den
skadelidande parten måste begränsa sina skadeanspråk till vad som kan anses skäligt
och rimligt i varje enskilt fall.