Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro ... - AFA Försäkring

Sammanfattning och slutsatser
Arbetsolycksfall
Risken att drabbas av ett allvarligt olycksfall är fortfarande
låg i svenskt arbetsliv i jämförelse med flera
andra industrialiserade länder. Antalet anmälda och
godkända skador till AFA Försäkring har dock ökat
under både 2010 och 2011.
AFA Försäkring har observerat en sjunkande trend
för risken att råka ut för ett allvarligt arbetsskadeolycksfall
till och med slutet av 2000-talet. Sedan 2010
har riskerna för allvarliga arbetsolycksfall ökat. Det är
för tidigt att uttala sig om det är ett trendbrott eller en
tillfällig uppgång.
Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall
är fortfarande väldigt ojämnt fördelad mellan olika
yrken. Traditionella högriskyrkena till exempel inom
industri och hantverk har fortfarande flera gånger högre
risk än genomsnittet.
Risken per 1 000 sysselsatta för allvarligt arbetsolycksfall
var 2,3 år 2011 jämfört med 2,2 år 2010.
Risken har sjunkit för kvinnor, från 1,7 till 1,6 per 1 000
sysselsatta och ökat för män, från 2,8 till 2,9 per 1 000
sysselsatta.
Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för manliga
betong-, bygg- och anläggningsarbetare, byggnadsmålare,
murare, poliser, städare, däckspersonal. Risken har minskat
för manliga brandpersonal, väktare, kriminalvårdare,
gruvarbetare, träindustriarbetare, pappersarbetare, textilarbetare,
grafiker, golvläggare, undersköterskor.
Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för kvinnliga
poliser, träindustriarbetare, livsmedelsarbetare, jordbruks-,
skogsbruks- eller trädgårdsarbetare, tidningsbud,
cateringarbetare, väktare, fastighetsskötare, städare,
lagerarbetare. Risken har minskat för kvinnliga barnskötare,
förskollärare, försäljare, lärare, sjuksköterskor,
tandvårdsarbetare.
Andelen skador som förmodas ge upphov till medicinsk
invaliditet fortsätter att öka. Den genomsnittliga risken
för invaliditetsskada har ökat från 1,2 per 1 000 sysselsatta
år 2010 till 1,4 per 1 000 sysselsatta år 2011.
De högsta andelarna invaliditetsskador finns bland
brandpersonal och byggnadsträarbetare. Händelser som
ofta orsakar medicinsk invaliditet är skuren av kniv,
skuren av glas eller plåt, hantering av maskiner för
bearbetning och framställning samt hantering av handhållna
verktyg och maskiner.
Fallolyckor
Fallskador dominerar skadepanoramat och representerar
48 procent av kvinnors och 28 procent av mäns
6
invaliditetsskador. I de äldre åldersgrupperna finns de
högsta riskerna att falla, både ute och inomhus, vilket
resulterar i allvarligare arbetsskador som kräver längre
rehabilitering.
Med stigande medelålder i yrken med höga risker för
fall bland vårdanställda, byggnadsarbetare, metallarbetare
och transportarbetare kommer de allvarliga
fallolyckorna att fortsätta att öka i arbetslivet.
Fördjupade analyser
Kön och ålder
Yrkesgrupper med relativt höga skaderisker har oftast
höga risker i början och slutet av yrkeslivet och lägre
risker i medelåldern. Detta är bilden bland byggnadsarbetare
och metallarbetare. Skaderiskerna bland
yrkesförare, försäljare i detaljhandeln och inom vård och
omsorg tycks öka kontinuerligt med stigande ålder.
Här dominerar fall bland de allvarliga arbetsskadorna.
Företagsstorlek
Det finns skillnader i skaderisk mellan företag av olika
storlek. Risken för allvarliga arbetsolycksfall tenderar
vanligtvis att öka med stigande antal anställda. Detta
bekräftas av siffror för yrkesförare, lagerarbetare,
restaurang anställda, grafiskt arbete, livsmedels arbete,
golv läggare och VVS-montörer. För metallarbete är dock
bilden den motsatta, större företag har lägre risk. För
försäljare i detaljhandeln är risken för allvarliga arbetsolycksfall
högst för de mindre och riktigt stora företagen
och lägst från företag med mellan 50 – 200 anställda. Man
måste dock vara medveten om att skillnader i risktal efter
företagsstorlek kan bero på hur anmälningar görs.
Sveriges län och regioner
Fördelningen av risker i arbetslivet stämmer i huvudsak
med den svenska industri- och sysselsättningsstrukturen.
Men en slaktare i Östergötland löper dubbelt så hög
skaderisk som kollegan i Skåne. Skaderiskerna i byggbranschen
är högst i Uppsala och Gävleborg och lägst i
Kronoberg, Stockholm och Värmland. I Södermanland
har man under år 2011 mer än dubbelt så hög arbetsskaderisk
jämfört med Stockholm.
Arbetssjukdomar
Den vanligaste diagnosen bland män under perioden
2007 till 2011 som orsakat en arbetssjukdom är hörselnedsättning.
Nästan 4 av 10 arbetssjukdomar bland
männen klassas inom den diagnosen. För kvinnor är
det vanligast med sjukdomar i huden, nästan var femte