12-Förslag-till-biblioteksplan-Värmdö-kommun-svar-på

VÄRMDÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 10 av 16 

Utbildningsnämnden, arbetsutskottet 2009-05-19 

g//g~2 /C 

Dnr O9UTBN/29-600 Utbildningsnämnden, arbetsutskottet 2009-05-19 § 53 

Förslag till biblioteksplan i Värmdö kommun, svar på remiss 

Arbetsutskottets beslut 

Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. 

Ärendebeskrivning 

Enligt bibliotekslagen ska kommuner och landsting anta planer för 

biblioteksverksamheten. Våren 2005 fick dåvarande kulturförvaltningen i 

uppdrag av kulturnämnden att utarbeta en biblioteksplan för Värmdö 

kommun i samverkan med berörda förvaltningar. 1 maj skickades planen på 

remiss till kommunens förvaltningar och i oktober 2007 beslutade ungdoms 

kultur- och fritidsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att godkänna 

planen. 

Kommunstyrelsen återremitterade dock planen i februari 2008 med uppdrag 

att omarbeta den i enlighet med kommunens då nya styrsystem. 

Biblioteksplanen skulle bland annat kompletteras med beskrivningen av 

framtida verksamhet och målsättningar. Detta har nu gjorts varför planen 

skickas på en andra remissomgång. 

Bibliotekslagen ställer krav på att alla kommuner ska upprätta en 

biblioteksplan. Planen ska vara ett redskap för politiker och tjänstemän att 

på ett planmässigt och strukturerat sätt ta tillvara befintliga 

biblioteksresurser, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till 

utveckling med sikte på medborgarnas krav och behov. Planen ska vara ett 

styr- och uppföljningsdokument i kommunen och ska fortlöpande revideras. 

Dessutom tydliggör bibliotekslagen att varje kommun ska ha folkbibliotek 

samt lämpligt fördelade skol- och gymnasiebibliotek och avgiftsfria lån. 

Utbildnings-, kultur- och äldrekontoret ser positivt på att en biblioteksplan 

har upprättats och har inget att erinra mot planen i sin helhet. Planen 

framhåller vikten av stimulans i språkutvecklingen redan från låg ålder och 

att språket är en viktig faktor för att barn ska lyckas med sin skolgång och 

övriga utveckling. Tillgången till bibliotek och att använda sig av det har 

stor betydelse för utvecklandet av läsfärdigheter och läsintresse. Kontoret 

anser att det är viktigt med den föreslagna satsningen på barn och unga samt 

en fortsatt utveckling av samverkan mellan bibliotek och förskola och skola. 

Handlingar i ärendet 

Tjänsteskrivelse, 2009-05 19 

Skrivelse från kansli- och utredningsavd, 2009-01-31 

Biblioteksplan 2009-2010 

justering 1 utdragsbestyrkande 

t5cyc/s~

VÄRMDÖ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 11 av 16 

Utbildningsnämnden, arbetsutskottet 2009-05-19 

Bilaga till biblioteksplanen, 2006-12-21 

Sändlista 

Akten 

justering utdragsbestyrkande

• VÄRMDÖ KOMMUN Tjänsteskrivelse 

2009-05-19 Dnr O9UTBN/29-600 

Handläggare: Utbildningsnämnden 

Tel: 

Förslag till biblioteksplan i Värmdö kommun, svar på remiss 

Förslag till beslut 

Remissvaret godkänns. 

Beslutsnivå 

Utbildningsnämnden 

Sammanfattning 

Enligt biblioteksiagen ska kommuner och landsting anta planer för biblioteks 

verksamheten. Våren 2005 fick dåvarande kulturförvaltningen i uppdrag av 

kulturnämnden att utarbeta en biblioteksplan för Värmdö kommun i samverkan 

med berörda förvaltningar. 1 maj skickades planen på remiss till kommunens 

förvaltningar och i oktober 2007 beslutade ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden 

att föreslå kommunffillmäktige att godkänna planen. 

Kommunstyrelsen återremitterade dock planen i februari 2008 med uppdrag att 

omarbeta den i enlighet med kommunens då nya styrsystem. Biblioteksplanen 

skulle bland annat kompletteras med beskrivningen av framtida verksamhet och 

målsättningar. Detta har nu ~orts varför planen skickas på en andra 

remissomgång. 

Bakgrund 

Bibliotekslagen ställer krav på att alla kommuner ska upprätta en biblioteksplan. 

Planen ska vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett planmässigt och 

strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser, skapa beredskap för 

framtidens krav och stimulera till utveckling med sikte på medborgarnas krav och 

behov. Planen ska vara ett styr- och uppföljningsdokument i kommunen och ska 

fortlöpande revideras. Dessutom tydliggör bibliotekslagen att varje kommun ska 

ha folkbibliotek samt lämpligt fördelade skol- och gymnasiebibliotek och 

avgiftsfria lån. 

Utbildnings-, kultur- och äldrekontorets synpunkter 

Utbildnings-, kultur- och äldrekontoret ser positivt på att en biblioteksplan har 

upprättats och har inget att erinra mot planen i sin helhet. Planen framhåller vikten 

av stimulans i språkutvecklingen redan från låg ålder och att språket är en viktig 

faktor för att barn ska lyckas med sin skolgång och övriga utveckling. Tillgången 

till bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet av 

läsflirdigheter och läsintresse. Kontoret anser att det är viktigt med den föreslagna 

satsningen på barn och unga samt en fortsatt utveckling av samverkan mellan 

bibliotek och förskola och skola.

Kontoret har dock en invändning mot två av de mål som riktar sig mot skolor med 

skolbibliotek under kapitlet Overgripande mål för att skapa bibliotek för barn och 

unga. Målformuleringarna lyder: 

Skolbibliotekens öppethållande ökas och fördelningen av personalresurserför 

verksamheten utreds. 

Detta mål bör strykas då det är en fråga för rektor att avgöra utifrån de villkor som 

ges 

samt 

Ösby- och Kvarmbergsskoloanfår en tjänst som skolbibliotekarieförförbättrad 

likställighet mellan grundskolor. 

Aven detta mål bör strykas då det åligger rektor att med hjälp av skolpengen lösa 

denna uppgift. 

Planen tar upp brister inom gymnasie- och vuxenutbildningen och vikten av att 

dessa förbättras. Förvaltningskontoret anser att det är av stor vikt att 

biblioteksverksamheten byggs upp och utvecklas inom gymnasieskolan och 

vuxenutbildningen. 

Monica Fransson 

Chef för utbildnings-, kultur- och äldrekontoret

IPJWÄRMDÖ KOMMUN 

~Kansli- och utredningsavdelningen 2009-01-13 Dnr O7KS/0772 

VÄRMDÖ KOMMUN 

Utbildnlngsnämnden 

DIARIENA 

2009 -01- 21 Nämnd för äldre och funktionshindrade 

-6 

Ny remiss för återremitterad biblioteksplan 

Enligt biblioteksiagen ska kommuner och landsting anta planer för biblioteks 

verksamheten. Våren 2005 fick dåvarande kulturförvaltningen i uppdrag av 

kulturnämnden att utarbeta en biblioteksplan för Vämidö kommun i samverkan 

med berörda förvaltningar. 1 maj skickades planen på remiss till kommunens 

förvaltningar och i oktober 2007 beslutade ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden 

att föreslå kommunfullmäktige att godkänna planen. 

Kommunstyrelsen återremitterade dock planen i februari 2008 med uppdrag att 

omarbeta den i enlighet med kommunens då nya styrsystem. Biblioteksplanen 

skulle bland annat kompletteras med beskrivningen av framtida verksamhet och 

målsättningar. 

Planen har därför omarbetats i samarbete mellan biblioteksehef och Ungdoms-, 

kultur- och äldrekontoret. Den har kompletterats med en behovsanalys utifrån 

olika målgrupper samt har sin tyngdpunkt på övergripande mål för framtiden. 

Eftersom omarbetningama inte är av mindre karaktär, ber vi er om ett nytt 

remissutlåtande. Förhoppningen är att ärendet kan behandlas enligt tidplan nedan. 

- Remissvar på nämnd för äldre och funktionshindrade 4 februari 

- Remissvar på utbildningsnämnden 11 februari 

- Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden lO mars 

- Kommunstyrelsen 15 april 

- Kommunfullmäktige 29 april 

Vi önskar därför ert remissutlåtande senast den 24februari. Kontakta gärna Carin 

Blomberg vid eventuella synpunkter eller frågor. 

Med vänliga hälsningar 

Monica Fransson Carin Blomberg 

Kontorschef Utvecklingsstrateg 

Postadress: Besöksadress: Telefon vx: 08-570 470 00 E-post: 

13481 Gustavsberg Skogsbovägen 9-11 Telefon direkt: 08-570 485 76 carin.blomberg@varmdo.se 

wwwvarmdose Telefax: 08-570 483 05 Organisationsriummer: 212000-0035


Sidlav22 

2009-01-13 Dnr O7KS/0772 

2009 ii- 21 

Biblioteksplan 2009-2010 

Antaget av kommunfullmäktige 2008-xx-xx 

2009-01-21 13:52

1 

1 

:1 

• 

‘:1: 

:1: 

It:• 

• 1 

i’i 

1’ 

‘ , ‘øø’ 

, ,‘ 

•0 

• 1 

• :1: 1 

• •I’. 1 

• :1: 

• ‘‘I• 

• 1 

Sid 2 av 22

Inledning 

Biblioteksverksamhet är en förutsättning för välstånd och utveckling och en viktig 

arena för demokratin. På biblioteken finns olika åsikter representerade i olika 

ämnen genom ett varierat litteraturutbud av fakta och skönlitteratur. Biblioteken 

ger alla medborgare tillgång till det talade och skrivna ordet genom en mångfald 

av böcker och medieformer. Biblioteken är en bruksvara och en nödvändighet i ett 

modernt informationssamhälle. 

Folkbibliotekens roll i samhället är att vara en centralpunkt på flera viktiga 

områden. 

• Ett kunskapscentrum — för utbildning och bildning 

• Ett informationscentrum — för information till offentligheten, till grupper, 

till enskilda individer i alla åldrar 

• Ett kulturcentrum — för litterära/kulturella upplevelser 

• Ett socialt centrum — ett offentligt rum och en mötesplats 

Bibliotekslagen ställer krav på att varje kommun ska upprätta en biblioteksplan. 

Dessutom tydliggör bibliotekslagen att vagje kommun ska ha folkbibliotek samt 

lämpligt fördelade skol- och gymnasiebibibliotek och avgiftsfria lån. Se gärna 

vidare på sidan 23. Utöver att uppfylla lagens krav och upprätta en biblioteksplan 

är denna plan tänkt att vara ett redskap för Värmdös politiker och tjänstemän att 

pa ett strukturerat sätt ta tillvara och utveckla biblioteksresurserna. 

Biblioteksplanen ska skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till 

utveckling med fokus på medborgarnas krav och behov. 

Planen är ett övergripande styr- och uppföljningsdokument för biblioteksverk 

samheten och ska revideras av fullmäktige varje mandatperiod. Till planen 

kopplas avtal/åtaganden som på en mer detaljerad nivå styr verksamheten. Dessa 

uppdateras varje år av ansvarig nämnd i samband med budgeten. 

För uppdatering, publicering och uppföljning av Biblioteksplanen 2008-2010 

ansvarar utbildnings- kultur- och äldrekontoret (UKÄ). 

Vision 

Värmdö har en biblioteksverksamhet som svarar mot kommuninvånarnas behov, 

med sikte på framtiden och för en ökad utbildningskapacitet. Biblioteksverksam 

heten syftar till att väcka läslust och ge näring åt kunskapstörst. 1 Värmdö finns 

tekniskt välutrustade och välkomnande bibliotek med förmåga att fånga upp 

dagens och morgondagens önskemål och utveckling. Service, bemötande och 

delaktighet ska stå i centrum och modern teknik är verktygen. Bibliotekets 

innehåll ska spegla ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle. 

Biblioteken i Värmdö är ett av Stockholmsområdets mest vänliga och serviceinriktade 

bibliotek, med stor plats för barn och unga, med nya medier och tankar. 

Bibliotekens verksamhet ska präglas av lyhördhet för kundernas behov och 

intressen, av god service, kvalitet och kompetens hos personalen. 

Sid 3 av 22

År 2010 

Pågår ett planeringsarbete för ett nytt och ändamålsenligt huvudbibliotek 

med ökad tillgänglighet i Gustavsbergsområdet. Det nya biblioteket 

kommer att erbjuda en automatiserad service där besökaren själv kan låna, 

söka information och lämna tillbaka böcker. Det erbjuder ett rikt utbud av 

medier, tjänster och studiemöjligheter. 

• Är biblioteken inbjudande mötesplatser för alla åldrar. 

• Har de tre filialbiblioteken utvecklat egna specialiteter inom litteraturutbud 

och service. 

• Finns i Runda huset ett språkotek/datatek och studieplatser för 

vuxenstuderande inom CAS, där samverkan sker kring gemensamma 

resurser. 

• Planeras för en utveckling av skolbiblioteken i Värmdös grundskolor. 

• Planeras ett gymnasiebibliotek för gymnasieutbildningarna i 

Gustavsbergsområdet. 

• Är kommunbiblioteken i Värmdö bland de tio bästa i Stockholms län när 

det gäller litteraturutbud och service för barn och unga. 

• Är bibliotekens litteraturbestånd mer aktivt och varierat i form och 

innehåll och uppfyller det som Värmdöborna vill ha, med hänsyn till 

utbildning, demokrati och mångfald. 

Sid 4 av 22

Om biblioteken i Värmdö 

Folkbiblioteken är de bibliotek som vänder sig till allmänheten och är till för alla 

åldersgrupper. De kallas även kommunbibliotek. Folkbiblioteksverksamheten i 

Värmdö består av huvudbiblioteket Runda huset i Gustavsberg, filialbibliotek i 

Hemmesta, Ingarö och Djurö samt en bokbuss, SAGA. Filialbiblioteken är 

integrerade folk- och skolbibliotek. De är också till för alla åldrar, men har fokus 

på barn och unga. Skolbiblioteken är vänder sig enbart till skolelever och 

personal. Det finns skolbibliotek i de flesta större kommunala skolor samt 

gymnasiebibliotek i gymnasiet vid Gullmarsplan. Biblioteksplanen handlar om 

alla dessa bibliotek med betoning på folkbiblioteksverksamheten. 

‘98 procent av svenskarna har besökt ett bibliotek någon gång. 60 procent av svenskarna, 

det vill säga 5,5 miljoner, besöker ett bibliotek varje år. Mer än 40 procent har besökt 

biblioteket den senaste månaden. 20 procent av alla svenskar har besökt biblioteket den 

senaste veckan.” 

Källa: Kulturbarometem 2002, Statens Kulturråd 2003 

Huvudbibliotek 

1 huvudbiblioteket, Runda huset, finns central biblioteksadministration och 

styrfunktioner i relation till kommunens filialbibliotek sam bokbuss. Biblioteks 

verksamheten är indelad i tre team — vuxenteam, barnteam och filialteam. Vuxenoch 

barnteamen finns i Runda huset. 

Huvudbiblioteket har det största utbudet av böcker och övriga medier bland 

biblioteken. Det har en ständigt bemannad informationstjänst och det största 

öppethållandet. Man kan personligen besöka biblioteket eller e-posta en litteraturfråga 

och få information via nätet eller på plats i biblioteket. Huvudbiblioteket har 

en begränsat yta för programverksamhet och för mötes- och studierum. Lokalerna 

är små till ytan och opraktiska till funktionen jämfört med moderna, medelstora 

huvudbibliotek i många kommuner. På grund av husets konstruktion är ljudnivan 

ett problem för personer som vill läsa eller studera i en relativt tyst och lugn miljö. 

En stor och bred biblioteksverksamhet bedrivs i och från Runda huset, för alla 

åldrar och målgrupper. Den rör det yngsta barnet till den äldsta personen, via 

aktiva insatser i form av gruppbesök och samarbete med andra verksamheter. 

Exempelvis förskola, skola, gymnasier, CAS, servicehus och besök hos sjuka 

personer via kontakter från hemtjänst. För dessa grupper finns ett brett och 

varierat litteraturutbud. 

Det mångkulturella samhället finns representerat på huvudbiblioteket i form av 

litteratur, medier och tidskrifter på andra språk än svenska. Alla språkgrupper som 

finns i Värmdö har inte böcker på sina språk men biblioteken kan beställa från 

andra bibliotek i Stockholm. 

Kommunbibliotekets särskilda service för personer med funktionshinder eller 

sjukdomar, har huvudbiblioteket som bas. Här finns anpassade medier för olika 

funktionshinder. Boken-kommer-service till ca 12 personer, som på grund av 

sjukdom eller funktionshinder inte själva kan ta sig till biblioteken, utgår härifran. 

En annan grupp, ca 10 personer, får talböcker via posten levererade till hemmen. 

Servicen är portofri och subventioneras av staten för denna målgrupp. Gruppen 

Sid 5 av 22

övriga talbokslåntagare varierar fran månad till månad. Här finns till exempel 

dyslektiker som är en växande grupp, speciellt ökar antalet bland barn och 

ungdomar. 

Filialbibliotek - integrerade folk- och skolbibliotek 

Filialbiblioteken - integrerade folk- och skolbibliotek - finns i Hemmesta 

högstadieskola, Ingarö skola och i Djurö skola. Den dagliga verksamheten sker till 

stor del i samverkan med respektive skola. 

Filialbibliotekens verksamhet riktar sig till största delen mot barn och ungdomar i 

åldern upp till 16 år. Verksamheten har till uppgift att stödja lärprocesser och 

kunskapsutveckling i skolan och att locka till läsning samt att ge övriga besökare 

en grundläggande och bred biblioteksservice. Biblioteken har verksamhet även för 

vuxna, men i mindre skala än huvudbibliotekets. De har ett brett, lokalt perspektiv 

då det gäller litteraturbeståndet, med fokus på de intresseområden som finns i 

respektive lokalområde. 

Filialbiblioteken är öppna för alla åldrar på vardagar under skolterminstid och har 

ett begränsat öppethållande under skollov och sommar. Här kan till exempel 

studerande beställa litteratur för studier från hela landet. Det finns en begränsad 

mängd datorer som besökare kan använda, men inte avskilda studieplatser. 1 

begränsad omfattning erbjuds program, utställningar och andra aktiviteter. Ett 

mycket aktivt arbete pågår med klassbesök, information och bokprat för eleverna. 

Ansvar för filialbiblioteken huvudbiblioteket. 

Ingarö bibliotek är det till ytan minsta filialbiblioteket. Bibliotekets lokaler är 

trevliga men relativt små. Ingarö bibliotek har minst antal vuxna besökare jämfört 

med övriga bibliotek, men har å andra sidan många barn och unga besökare. Om 

det i framtiden skulle finnas möjlighet att använda den lokaldel som det från 

början var planerat för, skulle biblioteken kunna utvecklas med fler funktioner. 

Utlåningen på Ingarö bibliotek är stigande. Biblioteket har under perioder haft ett 

samarbete med lokalt föreningsliv kring program. För vuxna besökare kan det 

vara svårt att hitta till biblioteket eftersom det ligger på baksidan av ett skolhus. 

Hemmesta bibliotek har en besöks- och lånekurva som är stigande sedan flera år. 

Det gäller både barn- och vuxenlån. Biblioteket är inrymt i högstadieskolans 

lokaler, i nedre botten, vid ingången. Lokalerna är bekväma, moderna och 

inbjudande. Genom läget vid ingången så behöver inte de vuxna besökarna gå 

vidare in i skolan utan gå direkt till biblioteket via entrén. Utställningsmöjligheter 

är begränsade eftersom det inte finns några fria väggar. En nackdel är att många 

vuxna ändå inte hittar till biblioteket eftersom det inte ligger i centrala Hemmesta. 

Djurö bibliotek ligger i Djurö skola med en egen ingang från entrén, centralt och 

tydligt skyltat från vägen. Det ligger längst ifrån centralorten Gustavsberg och har 

många vuxna besökare, förutom skoleleverna. Trevligt och vackert utformade 

lokaler och inventarier på en begränsad yta, gör ett välkomnande intryck. Här 

finns möjlighet att sitta i ett studierum och läsa. Viss utställningsmöjlighet finns 

för mindre utställningar. Samarbete finns med föreningslivet eller skola kring 

program och utställningar. Elever från ö-skolorna har verksamhet i skolan någon 

dag i veckan och kommer till biblioteket för att låna och läsa böcker. 

Sid 6 av 22

Bokbuss 

Bokbussens SAGA ansvarar för kompletterande mobil biblioteksservice på 

fastlandet till skolor och förskolor som har långt till närmaste kommunbibliotek. 

Den ersätter det tidigare fasta ö-biblioteket i Stavsnäs. Den rymmer ca 1 500 

böcker och är en av Sveriges 93 bokbussar med 9 000 hållplatser il 12 

kommuner. 

De förskolor och skolor som bussen besöker lånar huvuddelen av sin litteratur 

från bokbussen. Inför varje nytt läsår sker en utvärdering av föregående års 

nyttjandegrad av servicen. Med utvärderingsresultatet som utgångspunkt görs 

planering av nästa års rutt. År 2005 fick Värmdös bokbuss pris som bästa bokbuss 

i specialklassen, i egenskap av — liten och mycket funktionell. Den är en mindre 

modell än de vanligaste bokbussarna och ger varje vecka service till över 21 —22 

förskolor och 5 — 6 skolor per vecka. Utlåningen är mycket effektiv och förser 

Värmdös glesbygd med ambulerande biblioteksservice till barn och vuxna. 

Skolbibliotek 

Skolbiblioteket ska vara ett stöd för elevernas lärande och för möjligheten för 

skolan att leva upp till läroplanens mål. En landsomfattande undersökning från 

Kulturrådet/SCB visade att det finns stora brister inom skolbiblioteksområdet. 

Undersökningen visade att behövdes förbättringar inom flera områden, exempel 

vis när det gäller lokaler, bemanning, mediabestånd och öppethållande. Dessutom 

behövdes ökad tillgång till datorer och Internet samt ett utvecklat samarbete 

mellan skolbibliotekarie och skolornas lärande. Det här är problem som även 

gäller Vämdö. 

Värmdö skolor får varje år ett erbjudande om att klassvis besöka folkbiblioteken 

för olika aktiviteter. Erbjudandena har olika innehåll till alla klasser och årskurser. 

Rektorerna ansvarar för att föra ut informationen till lärare och klasser. 

De flesta skolbibliotek har i nuläget en begränsad öppettid, som kan vara mindre 

än 6 timmar per vecka. Den lärare som ansvarar för biblioteket har ingen eller en 

låg tidsnedsättning i sin tjänst för att skapa utrymme för biblioteksverksamheten. 

Personalen säger sig ha brist på tid för inköp av litteratur, informera sig om ny 

litteratur samt för att utveckla skolbiblioteken och samverka med andra 

skolbibliotek. Skolbibliotekarierna belyser också behovet av funktionella 

skolbiblioteksdatorer. 

Ansvar för skolbibiblioteken vilar på skolorna. Men för det årliga anslaget för 

litteratur till skolbiblioteken på ca 125 000 kr, ansvarar huvudbiblioteket. Därtill 

finns det ett extra anslag att söka från Statens Kulturråd som är villkorat till att 

gälla om det samlade anslaget för folk- och skolbibliotek inte understiger 

föregående års anslag. Värmdö brukar få ca 100 000 kr extra av detta, då man 

uppfyller villkoret. Flera skolor har också egna anslag för litteratur till 

skolbiblioteken. 

Den skolbiblioteksansvarige brukar vara intresserad av att utveckla 

skolbiblioteken och intresset finns även på ledningsnivå. Däremot finns ingen 

utvecklad strategi kring hur skolbiblioteken kan utvecklas och bli en mer aktiv del 

av undervisningen, med något undantag. Det gäller både för kommunala skolor 

Sid 7 av 22

och friskolor. Minskade anslag till skolor kan vara en anledning. En ökning i 

samarbetet mellan folkbiblioteken och skolorna kan förbättra situationen. 

“Enligt en stor internationell studie försämrade svenska tredjeklassare sin lästömiåga 

mellan 1991 och 2001, både vad gäller lästörståelse och läshastighet.’ 

Källa: Barns läskompetens 1 Sverige och världen, Skolverket 2001 

Gymnasiebibliotek 

Biblioteket i en gymnasieskola är ett viktigt pedagogiskt verktyg för elever och 

lärare i den dagliga verksamheten och med sikte på framtida högskolestudier. För 

den enskilda eleven är det en brist att inte ha fått vanan att använda kvalificerad 

informationssökning och ett biblioteks litteraturutbud. Möjligheten att ta del av 

kunskap och litteratur kopplad till undervisningen borde, enligt bibliotekslagen, 

finnas på eller i närheten av varje gymnasieskola. För kommunens lärare är det en 

nackdel i undervisningssituationen att inte kunna stimulera eleverna till studier 

och ett forskande arbetssätt med hjälp av litteratur. 

Huvudbiblioteket samverkar med samtliga gymnasieutbildningar i att förmedla 

biblioteksservice till studerande och personal. Värmdö gymnasium vid 

Gullmarsplan är på grund av läget ett undantag då de har ett eget välutrustat 

gymnasiebibliotek. De har också ett samarbete med huvudbiblioteket kring 

gemensamma datafunktioner och litteraturtransporter. 

Övriga gymnasier får ett serviceerbjudande från folkbiblioteket där samtliga 

klasser inbjuds att komma på information till huvudbiblioteket. Huvudbibliotekets 

resurser kan dock inte ersätta ett eget gymnasiebiblioteks litteraturbehov. 

‘83 procent av de privata gymnasioskolorna och 16 procent av de kommunala gymnasierna 

saknar bemannat bibliotek. Det är en försämring jämfört med tre år tidigare då motsvarande 

andel var 73 procent respektive 13 procent.” 

Källa: Barns läskornpetens i Sverige och världen, Skolverket 2001 

Ö-bibliotek 

För år 2008 minskades ungdoms-, kultur- och fritidsnämndens budgetram. Som en 

följd av detta avvecklades de fem kommunala ö-biblioteken. Ö-bibliotek fanns på 

öarna Runmarö, Möja, Svartsö, Nämdö och Sandhamn. Deras öppettider var två 

timmar per vecka. 

Sedan biblioteken avvecklades finns på några öar idéer om att kunna starta ideell 

verksamhet kring bokutlåning under år 2009. För att stödja denna verksamhet har 

det avsatts medel i ungdoms-, kultur- och fritidsnämndens budget. Syftet är att i 

första hand tillsammans med föreningslivet skapa förutsättningar för mötesplatser 

och utlåningsverksamhet av böcker på de fem öar som tidigare hade ö-bibliotek. 

Sid 8 av 22

Behov och mål 

Biblioteken i Värmdö har flera målområden som formats utifrån lagtextens 

innehåll och gällande avtal mellan beställande UKF-nämnd och proV samt övriga 

interna målområden. Barn och unga är en viktig målgrupp för biblioteken, §2, §9 

Övriga målområden är vuxnas lärande, biblioteket som mötesplats, mångkultur 

och integration samt tillgänglighet för alla. Läs gärna vidare i §2, §6, §8, §9 och 

§10 på sidan 23. 

De övergripande målen för Värmdö kommuns biblioteksverksamhet är indelade 

efter målområden. 1 uppställningen blir det tydligt att biblioteksverksamheten 

berör flera delar av kommunens verksamheter som förskola, grundskola, 

gymnasieskola, vuxenutbildning, äldreomsorg, verksamhet för funktionshindrade 

och hemtjänst. Därför är ansvarsfördelningen tydliggjord för respektive mål. 

Biblioteksverksamhetens mest övergripande mål kan sammanfattas enligt nedan. 

• Huvudbibliotekets lokalproblem ska förbättras till full tillgänglighet med 

ett nytt och ändamålsenligt huvudbibliotek år 2015. Förberedande 

planering startar 2009. 

• Samtliga folkbibliotek ska utveckla sin verksamhet då det gäller lokaler, 

litteraturutbud och service fram till 2010. 

• Barn och ungas läsande är i fokus för biblioteksverksamheten. 

• Gymnasieskolorna ska under 2009 påbörja ett planeringsarbete för 

biblioteksfunktion med sikte pa verksamhetsstart om tre år. 

• Grundskolorna ska utveckla skolbiblioteksfunktionen under perioden 

2009-2010. 

Övriga mål återfinns i den löpande texten under olika avsnitt. 

Barn och ungas behov av bibliotek 

Målgruppen barn och unga omfattar både de riktigt små barnen och barn i 

förskole-, grundskole- och gymnasieåldern. 

“Att ha tillgång till ett bibliotek och att använda sig av det har stor betydelse för utvecklandet 

av lästårdigheter och läsintresse.’ 

Källa: Barns läskompetens 1 Sverige och i världen, Skolverket, s 10 

De små barnen 

Barn behöver stimulans i språkutvecklingen, från födelseögonblicket och framåt. 

Språket är den viktigaste faktorn för att barnet ska lyckas med sin skolgång och 

sin övriga utveckling. Att stimulera språket genom bokläsning är det bästa 

redskapet för att kunna tala bra och få ett rikt ordförråd. Alla föräldrar är inte 

medvetna om det, beroende på olika utbildnings- och bakgrundsfaktorer. 

Barnavårdscentralerna är den instans som träffar alla barn och föräldrar och gar 

igenom barnets olika utvecklingsfaser. BVC hinner inte ga igenom språk- 

Sid 9 av 22

utveckling i relation till läsning och att ha bok- och biblioteksinformation för 

föräldrarna. Huvudbiblioteket erbjuder därför föräldragrupper besök på bibliotek 

med information om språkutveckling och böcker. 

Problem 

• Ont om (id för personal på BVC att komma på biblioteksbesök med föräldragrupper för 

att få information om läsning och språkutveckling. 

• Föräldrar och barn som behöver nås av information deltar kanske inte i en föräldragrupp. 

• Risk för att barns språkutveckl ing påverkas negativt. 

Förskolcåldern 

Barns språkutveckling, ordförråd, begreppsbildning och fantasi grundläggs i tidiga 

år, före skolstarten. Böcker och läsning är viktigt i förskolan och i hemmen. 

Förskolan når nästan alla barn och den stimuleras av läsning och biblioteksbesök 

som utjämnar skillnader mellan barnen. Ju tidigare i livet barnen kommer i 

kontakt med böcker och läsning desto större effekt har det på deras språkutveckling 

och skolgång. Barn med en annan språktillhörighet har stora behov av 

att kunna få tillgång till böcker på sitt hemspråk och på svenska. Barn med syneller 

hörselproblem eller andra funktionsnedsättningar behöver tidigt få tillgång 

till kompletterande medier. 

Förskolorna har inga egna bibliotek, men större eller mindre boksamlingar. 

Samlingarna varierar i omfång och kvalitet, beroende på inriktning, intresse och 

profil på resp. förskola. Biblioteken erbjuder service i form av besök, lån av 

temalådor samt bokprat till alla förskolor inom de olika upptagningsområdena. 

Förskolor som har långt till bibliotek får besök av bokbussen. Förskolorna styr 

själva i vilken omfattning de besöker och lånar på bibliotek. 

‘Skillnaden i läsfärdighet mellan flickor och pojkar är stor i Sverige i jämförelse med andra 

länder.’ 

Källa: Skolverket/QECD 2004 

Problem 

• Förskolors litteraturbestånd är på vissa håll för litet. Det täcker inte återkommande 

projekt med tema, sagor, bilderböcker och handböcker. 

• Alla förskolebarn från en viss ålder borde ha besökt ett bibliotek. 1 dagsläget varierar det. 

• Alla förskolebarn har inte föräldrar som har vanan att läsa för sina barn och besöka 

bibliotek. 

• Förskolebarn behöver mer stimulerande och aktiverande bibliotekslokaler för 

åldersgruppen. 

• Föräldrars tid för läsning för förskolebarn minskar visar undersökningar. Speciellt pojkar 

får mindre av föräldrars tid för läsning. 

Grundskoleålder 

En viktig ålder då barnen utvecklas och får mer kunskaper genom skolans 

undervisning. Det är en tid då barnen har aptit på mycket, även läsfärdigheten, att 

kunna läsa böcker. Då behövs det många böcker som barnen tycker om, fängslas 

av och vill läsa. Läsförmågan är nyckeln till framgång i skolan, även inom ämnen 

som till exempel matematik. Bibliotekens utbud och service är redo att möta 

barnens olika förutsättningar och ge en bra grund för läsning, språkhantering och 

kunskapsutveckling. 

Sid 10 av22

~Svenska barn läser allt mindre för nöjes skull och allt fler läser böcker sällan. Det är 

oroande med tanke på att det finns tydliga samband mellan läsning av skönlitteratur och 

lästärdighet.’ 

Källa: Barns läskompetens i Sverige och i världen, Skolverket 2001 

Biblioteken når inte alla barn. Det gör däremot skolan. Ett nära samarbete behövs 

därför mellan skola och bibliotek så att alla barn får del av den stimulans och 

resurser som ett bibliotek kan erbjuda. Barn i åldern 7 — 15 år har samma 

könsrollsmönster som det som beskrivs i förskoleavsnittet. Flickor dominerar då 

det gäller läsintresse och -kunnighet. Bland pojkar är det otrendigt att läsa. 

Klyftan mellan de “duktiga” flickorna som läser och lyckas i skolan och de 

mindre duktiga pojkarna, ökar för varje år. Det är en viktig uppgift för skolor och 

bibliotek att nå pojkar och försöka locka dem med attraktiva böcker och 

läsalternativ. Kommunbibliotekets klassbesök har som syfte att locka till läsning 

och studier och erbjuds till alla skolor. 

Problem grundskoleåldern — skolhibliotek 

• Skolbibliotekens roll och funktion är svag och behöver stärkas. 

• Ansvarsrollen mellan skolor och folkbibliotek behöver stärkas då det gäller samarbete 

kring klassbesök, bokbuss och skolbiblioteken. 

• Ingen eller litet allmänt öppethållande på bestämda tider för skolans elever. 

• För lite tid mr skolpersonal att sköta skolbiblioteken utöver öppethållandet, enligt 

personalens egna uppgifter. 

• Ingen planering i skolan om skolbiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. 

• Ingen datahantering av lånerutiner och nätverk för samordnad användning av 

litteraturresurser mellan skolor och folkbibliotek. 

• Vissa klasser använder inte folkbiblioteken. 

• Anslaget till skolbibliotekslitteratur har varit på samma nivå under ca 10 år — en ökning 

behövs. 

• De två grunskolorna med åk 9 i Gustavsbergsområdet, saknar en gemensam bibliotekarie 

till skolbiblioteksfunktionen. 

Problem grundskoleåldern — integrerade folk- och skolbibliotek 

• Andra skolor upplever att dessa bibliotek gynnar eleverna i närliggande skolor jämfört 

med övriga skolbibliotek. 

• Bero~~rda skolor är nöjda med folkbiblioteksservicen men ett ökat skolansvar för ett mer 

utvecklat samarbete behövs. 

Gymnasieålder 

Åldern 16-19 år är ofta en studieintensiv period i livet. Gymnasieskolan lägger på 

elever allt större studie- och forskningsuppgifter, den egna läsaptiten har 

utvecklats och tidskrifter och webstudier ökar i omfång. För att lyckas med detta 

förutsätts ett eget gymnasiebibliotek i ett bibliotek i närheten av skolan. 

Huvudbiblioteket har besök av den största andelen gymnasiestuderande elever. 

Huvudbiblioteket erbjuder samtliga gymnasieskolor att komma på besök och fa 

information och vägledning. Folkbibliotekens litteratur- och personalresurser 

räcker inte för att täcka gymnaiseskolornas behov. Inom Värmdös gränser finns 

inget eget gymnasiebibliotek och gymnasierna ligger förhallandevis långt ifrån 

huvudbiblioteket. Undantaget är Värmdö gymnasium vid Gullmarsplan, som ett år 

fick pris som landets bästa skolbibliotek. 

Sid 11 av 22

Problem 

• Gymnasieskoloma i Värmdö kan inte fullfölja bibliotekslagens intentioner angående 

tillgången på bibliotek fdr eleverna. 

• 1-luvudbiblioteket kan inte ersätta bristen på gymnasiebibliotek med sina begränsade 

resurser som ska räcka till alla åldersgrupper. 

• Ingen egen eller gemensam planering hos skolledning för gymnasiebiblioteksfunktioner. 

• Nackdel för Värmdös gymnasieelever i relation till andra gymnasieelever som har 

tillgång till gymnasiebibliotek. 

Övergripande mål för att skapa bibliotek för barn och unga 

Värmdö är en ung kommun — det ska märkas på biblioteken! Biblioteken i 

Värmdö ska ligga bland de 10 bästa biblioteken i Stockholms län när det gäller 

litteraturutbud och lånefrekvens för barn och unga. Att väcka läslust och stärka 

barns läsande är ett av bibliotekens viktigaste uppdrag. Om biblioteken inte aktivt 

jobbar för barn och unga, i samarbete med förskola, skola och gymnasieskola 

kommer läsande och kunskaper att minska nu och i framtiden. 

‘1980 lånade barn i åldern 0-14 år 1 genomsnitt 20,3 böcker på bibliotek varje år. 2007 var 

siffran 18,5.” 

Källa: Folkbiblioteken 2007, Statens Kultun’2 2008 

För att locka fler barn och unga till biblioteken satsar biblioteken på nya typer av 

litteratur och medier samt utställningar, författarbesök, program, klassbesök med 

olika innehåll och lockande boktips. 

Förbättrade möjligheter för studerande på biblioteken bidrar till att höja 

utbildnings- och kunskapsnivån i Värmdö. Genom ett nära samarbete med 

förskola, skola och gymnasier når vi tillsammans längre och utnyttjar 

gemensamma resurser mer effektivt. 

En utveckling av grundskolornas bibliotek gör att de bli en viktig del av den 

pedagogiska verksamheten och ungas läsförmåga och kunskapsinhämtande. 

Utveckling av bibliotek på eller för gymnasieskolorna ger eleverna en bättre 

grund för fortsatta högskolestudier. Huvudbibliotekets verksamhet i nya lokaler 

kan planeras och utvecklas till en bättre resurs för vuxnas studier av olika slag, 

alltifrån högskolestudier till jobbrelaterade studier. 

Mål riktade mot föräldrar via barnavårds- Ansvar för genomcentralen 

förande och uppföljning 

Föräldragrupper erbjuds studiebesök på bibliotek Barnteam 

samt information om talets utveckling och läsning. 

Uppföljning sker genom nyckeltalsredovisning i samband med bibliotekets 

bokslut varje ar. 

Sid 12 av 22

Mål riktade mot förskolebarn 

Ansvar för genomförande 

och uppföljning 

Alla 6-åringar i Värmdö får erbjudande om 6- Barnteam och filialteam 

årsböcker och_lånekort. 

Alla förskolor får information angående service Barnteam och filialteam 

och_besöksmöjligheter. 

Planering av förskolornas biblioteksbesök och Förskolechefer 

bokbussbesök. 

Förskolornas litteraturutbud kompletteras inom Förskolechefer samt barn- och 

temaområden i samarbete med biblioteken. filialteam 

Förskolebarn får förbättrad aktivitets- och Barnteam och filialteam. 

inventariemiljö_på_folkbiblioteken. 

Pojkar får ökad stimulans att läsa och låna Barnteam, filialteam och 

böcker på biblioteken. Metodutveckling via vuxenteam 

kommunens genusarbete genomförs under 

perioden. 

Uppföljning sker genom nyckeltalsredovisning i samband med bibliotekets och 

förskolornas bokslut varje år. 

Mål riktade mot skolor med skolbibliotek Ansvar för genomförande och 

uppföljning 

Värmdös elever får tillgång till bibliotek och Barnteam, filialteam och 

litteratur genom information om service fran rektorer 

folkbiblioteken_till_alla_skolor. 

Inom proV bildas en utvecklingsgrupp om Produktionschef, rektorer och 

skolbiblioteksverksamhet. bibliotekschef 

Skolbibliotekens öppethållande ökas och Rektorer 

fördelningen av personalresurser för 

verksamheten utreds. 

Ösby- och Kvarnbergsskolan får en tjänst som Produktionschef, grundskole 

skolbibliotekarie för förbättrad likställighet nämnd och KF 

mellan_grundskolor. 

Plan upprättas i skolorna som tydliggör Rektorer 

skolbibliotekens funktion som pedagogisk 

resurs. 

Upprätta avtal mellan skolor och folkbibliotek Rektorer och bibliotekschef 

för fördelning av ansvar och service. 

Folkbiblioteket föreslås fortsätta att ansvara 

och fördela litteraturanslaget för skolbiblioteken. 

Synpunkter på fördelning från 

samtliga skolor. 

Ungdoms-, kultur- och 

fritidsnämnd samt grundskole 

nämnd 

Sid 13 av22

Litteraturanslaget för skolbiblioteken föreslås 

höjas med 10 % per elev. Fördelning till 

skolor per elevantal. 

Ungdoms-, kultur- och 

fritidsnämnd 

Uppföljning sker genom nyckeltalsredovisning i samband med bibliotekets och 

förskolornas bokslut varje år. 

Mål riktade mot skolor med integrerade folk- Ansvar för genom 

och skolbibliotek 


Upprätta avtal mellan skolor och filialbibliotek för Rektorer och 

fördelning av ansvar och service. bibliotekschef 


bokslut varje år. 

Mål riktade mot gymnasieskolor Ansvar för genom 


Samarbete mellan huvudbibliotek och gymnasie- Rektorer och 

skolor för utveckling av kunskaper om gymnasie- bibliotekschef 

bibliotek. 

Biblioteket planeras för som del i gymnasiets Rektorer 

planering. 



Sid 14 av 22

Behov av bibliotek för vuxnas lärande 

Många vuxna personer som besöker bibliotek är studerande vilket man vet genom 

allmänna undersökningar som visar att i genomsnitt 50 % av folkbibliotekens 

besökare är vuxenstuderande i någon form. Den studerande gruppen av vuxna 

besökare, använder sig i allt högre grad av folkbiblioteken som har en viktigare 

roll än tidigare för högskolestudier. Se gärna vidare i § 6 och § 10 på sidan 23. 

Den gamla bilden av folkbibliotek som resurs mest för personer som vill sätta 

guldkant på tillvaron genom att läsa och låna en roman, har förändrats till ett nytt 

studieinriktat innehåll. 

Många vuxenstuderande vill gärna sitta på ett bibliotek och studera för att kunna 

koncentrera sig. Då krävs det tysta studierum eller studieplatser med möjlighet att 

kunna använda datorer. Värmdös bibliotek har i nuläget svårt att tillgodose denna 

målgrupps behov. Runda husets i Gustavsberg har den största gruppen 

vuxenstuderande och har resurser för denna målgrupp även om det inte kan mäta 

sig med de flesta jämförbara huvudbiblioteken i landet. Runda huset har ett 

mycket begränsat antal studieplatser, ljudnivån är många gånger hög, det egna 

litteraturbeståndet är begränsat och det finns för få datorer för besökare. 

Problem 

• För små lokaler i Runda huset ger få, ostörda studieplatser med få datorer. 

• Inget studierum med referenslitteratur. 

• Dålig tillgänglighet för gruppen funktionshindrade, studerande vuxna. 

• Låga anslag gör det svårt att möta efterfrågan på litteratur. 

• Vuxenstuderande inom CAS har inget eget bibliotek och hänvisas till folkbibliotekets 

begränsade resurser. 

Övergripande mål för vuxnas lärande 

Biblioteken ska erbjuda goda resurser för vuxnas lärande i en mångfald medie 

former. Samverkan med CAS-verksamheten i kommunen är en förutsättning. 

Även andra studieanordnare som studieförbund, högskoleutbildningar, folkhög 

skola är viktiga för biblioteken att förhålla sig till. Kommunbiblioteket ersätter 

inte de andra verksamheternas skyldigheter att erbjuda litteratur och biblioteks 

verksamhet men kompletterar, speciellt inom servicedelen. Inom de ramar och 

lokalmässiga förutsättningar som biblioteken för närvarande erbjuder ska 

verksamheten förbättras och utvecklas. Nuvarande huvudbibliotek har begränsade 

lokalutrymmen, men med tillskott av CAS-verksamhet planeras för samordnade 

funktioner. På sikt kan varaktiga förbättringar erbjudas studerande då det gäller 

studielokaler då ett nytt huvudbibliotek etableras. 

Mål för vuxnas lärande Ansvar för genom 


Alla vuxenstuderande får ett ökat litteratururval Ungdoms-, kultur- och 

genom ett ökat litteraturanslag med 10 %. fritidsnämnd 

Förbättrad information på kommunens webbplats, Vuxenteam 

bland annat till skärgårdsbefolkningen om lån av 

elektronisk studielitteratur. 

Alla biblioteksbesökare får ett förbättrat Bibliotekschef 

litteratururval genom bibliotekens medieplansarbete 

och — analys. 

Sid 15 av 22

Planering mellan bibliotek, språkotek, datatek och CAS, skola och bibliotek 

CAS för samarbete i Runda huset kring resurser och 

lokalutnyttjande. 



Sid 16 av 22

Behov av bibliotek som mötespiats 

Generellt sett har bibliotekens funktion under senare år förändrats fran att vara 

lånebibliotek, till att även vara en attraktiv plats att besöka. De har allmänt höga 

värden i uppskattning bland medborgarna visar återkommande 

enkätundersökningar. 

“Biblioteken är den kulturverksamhet som flest anser är viktig att stödja med otfeniliga 

medel.” 

Källa: Västra Götaland 2006, SOM-institutet 2007 

Många arkitekter har som favorituppdrag att rita nya, spännande bibliotek och 

under de senaste fem åren har många nya kulturhus och huvudbibliotek planerats i 

landets olika delar. Biblioteken har fler besökare än vad alla övriga kultur- och 

sportinstitutioner och anläggningar har. 

“98 procent av svenskarna har besökt ett bibliotek någon gäng. 60 procent av svenskarna, 

det vill säga 5,5 miljoner, besöker ett bibliotek varje år. Mer ån 40 procent har besökt 

biblioteket den senaste månaden. 20 procent av alla svenskar har besökt biblioteket den 

senaste veckan.” 

Källa:Kulturbarometern 2002, Statens Kulturråd 2003, s50-51. 

Värmdö har begränsade möjligheter att kunna möta dessa behov. Värmdös tre 

filialbibliotek har inte möjlighet att ha utställningar, annat än i miniformat. Det 

finns inte heller plats för en större samling besökare i grupprum för programaktiviteter. 

Däremot finns trevliga och inbjudande sittplatser med möjlighet att 

använda datorer. 

Huvudbiblioteket är sedan 1988 inrymt i Runda huset i Gustavsberg. Det har varit, 

och är, en mötesplats. Med ändrade res- och arbetsvanor är det inte längre den 

knutpunkt för möten som det en gång var.Husets exteriör och interiör beundras 

men nya biblioteksbehov tränger på som huset har svårt att möta. Tnte heller här 

finns en programsal eller utställningsdel. Möjlighet till en tyst läsplats är 

begränsad. Ett nytt bibliotek skulle kunna ge möjligheter att förbättra biblioteket — 

särskilt som mötesplats, rum för upplevelser och för olika former av studier. 

Ett kvarstående hinder för biblioteket som mötesplats är att automatiska in- och 

utlåningsautomater ännu inte finns på biblioteken i Värmdö. Det är under arbete 

och kommer då det är infört att frigöra personaltid. Personalen kan då ägna mer 

tid åt besökarnas frågor och trivsel. Lokalerna på huvudbibliotekets vuxendel 

kommer under hösten 2008 att ses över av en arkitekt med bibliotek som 

specialitet. 1 fokus står funktionalitet och rumsutveckling. 

Biblioteket är en mötesplats även pa nätet. Bibliotekets hemsida är en av de mest 

besökta av alla kommunala verksamheter i Värmdö. Här kan medborgarna själva 

beställa medier, ställa frågor, förlänga lån och länka sig vidare. Även bibliotekets 

hemsida behöver en vidareutveckling så att den blir en mer stimulerande plats att 

besöka för alla grupper. 

Problem Huvudbiblioteket 

• Huset och inventarierna är slitna och behöver förnyas eller renoveras. 

• Lokaler och rum är för små för de funktioner som ett modernt huvudbibliotek har, 

exempelvis saknas programsal och utställningsytor. 

Sid 17 av 22

• Ut- och inlåningsautomater behöver köpas in. 

• Öppettiderna behöver öka. 

Problem Filialbibliotek 

• Begränsade eller inga möjligheter till utställningar och program. 

• Få läsplatser, speciellt på Ingarö bibliotek som dessutom har trånga lokaler. 

Övergripande mål för skapa bibliotek som mötesplatser 

Biblioteken ska erbjuda många slags medier i en mångfald av former. Allt från 

ljudböcker till elektroniska medier, vanliga tryckta pappersböcker, musikmedier, 

databaser och film. Biblioteksiokalernas miljöer och rum ska utvecklas till 

inbjudande platser för möten och samtal, för läsning, information, kunskaps 

sökande, studier och kulturupplevelser. På nuvarande huvudbibliotek kan mindre 

förändringar göras inom befintliga ramar och lokaler. Biblioteken kommer att 

göra årliga förbättringar där kvalitetsenkätens utslag kommer att styra 

utvecklingen liksom budgetresursema. 

Mål för huvudbiblioteket 

Ansvar för genom 


Alla bibliotek får del av årlig inventarieupprustning Bibliotekschef 

och miljöförbättringar i relation till befintliga 

medel. 

Utvärdera behov och synpunkter från kvalitets- Bibliotekschef 

undersökning då det gäller lokaler, öppethållande 

och service. 

Alla biblioteksbesökare får själva låna och lämna Bibliotekschef 

tillbaka medier/böcker genom automater. 

Upphandling av automater genomförs för samtliga 

bibliotek. 

Biblioteksbesökare ska lättare hitta aktuell litteratur Bibliotekschef och 

av olika kategorier genom förbättrad exponering teamledare på barn- och 

och skyltning. Projekt kring skyltning under 2008- vuxenteam 

2009 för_inköp_av_skyltar. 

Mål för filialbiblioteken Ansvar för genom 


Miniutställningar och exponeringar av böcker Filialbibliotek 

ämnesvis ska ökas och_genomföras. 

Biblioteksbesökare på Ingarö bibliotek får en större Rektorer och 

bibliotekslokal med rum för fler funktioner om bibliotekschef 

elevantalet minskar pa Brunns skola. 

Biblioteken ska inbjuda till aktiviteter och program, Filialbibliotek 

speciellt för barn och unga. 



Sid 18 av 22

Behov av mångkultur och integration på biblioteken 

Biblioteken i Värmdö speglar kommunen, Sverige och världen. Personer med 

bakgrund från andra länder vänder sig till biblioteken och efterfrågar litteratur och 

service. Biblioteken bidrar till integrationen av nya medborgare och stödjer dem 

genom litteraturen i att lära sig svenska, och bibehållande av kontakt med 

hemspråket och ursprungslandet. Biblioteken tillhandahåller förutom böcker, även 

AV-medier, musik, uppslagsverk och tidningar och tidskrifter. Litteratur på språk 

som inte finns på biblioteken i Värmdö kan lånas in från bland annat Stockholms 

stadsbibliotek. Litteraturanslaget är för litet för att biblioteken ska kunna köpa in 

böcker på alla språk som finns representerade i små språkgrupper i kommunen 

men det kan lånas in. 

Det är viktigt med samarbetet mellan biblioteket, CAS och skolorna inom 

integrationsområdet och SF1. Då får samtliga parter bättre kunskaper om behoven 

gemensamma resurser satsas rätt. 

Problem 

• Litteratur- och medieutbudet behöver ökas, speciellt då andelen utlandsfödda ökar. 

• Möjligheten att exponera litteraturen på biblioteken behöver förbättras. 

• Det finns inget programrum och utställningsytor där olika kulturer kan ha träffar och visa 

upp utställningar. 

Övergripande mål för mångkultur och integration inom biblioteken 

Biblioteken i Värmdö ska både spegla den egna kommunen och hela världen 

utanför kommunen. Manga invanare har rötter i andra delar av landet eller i andra 

länder. På huvudbiblioteket finns tillgång till böcker, tidskrifter och övriga medier 

på andra språk än svenska. Biblioteken i Värmdö kan ge service till alla invånare 

oavsett kulturell bakgrund, genom det egna litteraturulbudet eller genom alt låna 

från andra bibliotek. Biblioteken i Värmdö är en resurs för det mångkulturefla 

samhället, för kontakt med det svenska språket och kulturen och en vägvisare till 

andra kulturer och språk. Nuvarande biblioteksokaler är för små för att kunna ha 

programsal/mötesrum och för att visa utställningar. 

Mål för mångkultur och integration Ansvar för genom 

Invånare med annan kulturbakgrund ska få ett Bibliotekschef och rektor 

förbättrat utbud av litteratur på huvudbiblioteket. CAS 

Samarbete med SF1 och sociala verksamheter 

startar bland annat om_litteraturanskaffning. _________________________ 



Sid 19 av 22

Behov av ökad tillgänglighet för alla 

Alla personer har rätt till kulturupplevelser och litteratur. Funktionshinder ska inte 

vara ett bibliotekshinder och kontakten med bibliotek och läsning är viktigt för 

många. Det betyder stimulans och upplevelser, stimulerande tankearbete och 

mänskliga kontakter. För personer med funktionsnedsättning, sjuka och äldre är 

det viktigt att biblioteket undanröjer fysiska hinder i lokalerna, erbjuder anpassad 

litteratur för alla kategorier och att Boken-kommer når de som inte själva kan ta 

sig till biblioteket. 

Huvudbibliotekets funktion är att ge service till dessa grupper. J Runda huset finns 

personal med kunskaper inom det område som kallas kompletterade 

biblioteksservice. På huvudbiblioteket finns det talböcker och anpassade medier 

för alla åldrar. Utbudet är relativt litet och ska räcka till filialbibliotekens besökare 

när de gör beställningar från huvudbiblioteket. En intressant nyhet inom detta 

område är att ett språkotek och datatek kommer att etableras i Runda huset redan 

under 2008 vilket ger möjlighet till en förbättrad och samlad service till främst 

unga invånare i behov av anpassade medier. 

Det största problemet med Runda huset är att lokalerna inte är tillgängliga för 

funktionshindrade som använder rullstolar. Hissen klarar inte av att frakta en 

elrullstol och de fasta bokhyllorna står för tätt för möten mellan rullstol och en 

gående person. Till år 2010 finns det krav på full tillgänglighet på huvudbibliotek 

inom Eu. 

Problem 

• Trånga lokaler som inte klarar full tillgänglighet år 2010 

• Det saknas tillräckligt med alternativa medier och hjälpmedel. 

• För få personaltimmar för att kunna nå ut till alla i behov av bibliotekens särskilda 

tjänster 

Övergripande mål för ökad tillgänglighet för alla 

Värmdö ska ha vackra och funktionella bibliotek — för gemenskap, lärande och 

kultur. Ett nytt huvudbibliotek som bättre svarar mot de krav på tillgänglighet som 

EU har satt upp som norm redan 2010 kommer att kunna medföra förbättrad 

tillgänglighet för alla. Det är tyvärr inte möjligt redan år 2010. 

En tidigare utredning som gjordes över samtliga huvudbibliotek i Stockholms län 

visar att problemen med tillgänglighet inte kan lösas i huvudbibliotekets 

nuvarande lokaler. Avsevärt förbättrad tillgänglighet kan bara skapas genom ett 

nytt huvudbibliotek. För att komma i gång med planeringen utses en arbetsgrupp. 

Förhoppningen är att ett nytt huvudbibliotek ska stå klart ar 2015. 

Förbättrad tillgänglighet nås också genom utlån av olika hjälpmedel talboks 

spelare, nedladdningar av elektroniska medier och annat anpassat efter olika 

gruppers funktionsbehov. 

Filialbiblioteken är relativt nya och behöver smärre förbättringar då det gäller 

tillgänglighet. Trånga lokaler som på huvudbibliotek och Ingarö bibliotek, medför 

att personer i rullstol har svårt att ta sig fram mellan bokhyllorna. 

Sid 20 av 22

De personer som inte själva kan ta sig till biblioteken på grund av sjukdom, ålder 

eller funktionsnedsättning kan få biblioteksservice genom Boken-kommer eller 

talböcker via posten. 

Mål för personer med funktionsnedsättning Ansvar för genomsamt 

äldre förande och uppföljning 

Fortsatt och utökat samarbete med andra aktörer Bibliotekschef och 

inom sociala och äldreområdet för utveckling av ansvariga tjänstemän 

biblioteksservice. Minst ett möte per år. inom hemtjänst 

Personer med funktionsnedsättning får bättre Bibliotekschef 

tillgänglighet inom befintliga ramar och lokaler. 



Sid 21 av22

Bilaga 1 Lagrum 

Följande paragrafer ur biblioteksiagen är styrande för biblioteksverksamheten. 

2* “Tillfrämjande av intresseför läsning och litteratur, information, 

upplysning och utbildning saint kulturell verksamhet i övrigt skall 

alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteket 

skall verka för att databaserad information görs tillgängligför 

medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.” 

3* “På folkbiblioteken skall allmänheten avg~ftsfrittfå låna litteratur 

för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas utför 

kostnaderförfotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte 

heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom 

avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lanat.” 

5* “Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt 

fördelade skolbibliotekför att stimulera skolelevernas intresseför 

läsning och litteratur samtför att tillgodose deras behov av material 

för utbildning.” 

“Det skallfinnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. 

Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning 

och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom 

högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge 

biblioteksservice.” 

7* “Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamnheten. 

Landstingen ansvararför länsbiblioteken och för biblioteken vid 

högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap.” 

7a* “Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna 

biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall 

anta planer för biblioteksverksamheterna.” 

8* “Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt 

funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl a 

genom att erbjuda litteratur på andra sprak än svenska och iformer 

särskilt anpassade till dessa gruppers behov.” 

9* “Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt 

barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, infonnationsteknik 

och andra medier anpassade till deras behov för attfrämja 

språkutveckling och stimulera till läsning. 

10* “Länsbibliotek, lånecentralen, högskolebibliotek, 

forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall 

avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till 

folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och 

skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna 

en god biblioteksservice.” 

Sid 22 av 22

2006-12-21 

Christina Ekbom 


Utbildningsnämnden 

DIARIENR 

20D9 -01- 21 Bilaga 2 

LOKALBEHOV 

HUVUDBIBLIOTEKET 

1 VÄRMDÖ

CAPSULA INFORMATION AB 

Bilaga 2 

INNEHÅLL Sida 

SAMMANFATTNING 1 

1 UPPDRAGET 2 

2. DAGENS BIBLIOTEK KRÄVER ANDRA LOKALER 

3 LOKALER FOR OLIKA FUNKTIONER 6 

4 BRISTER I RUNDA HUSET. 13 

5 MÖJLIGHETER 1 NUVARANDE LOKALER 19 

6 INTEGRATION MED GYMNASIUM/KULTURHUS 20

LOKALBEHOV HUVUDBIBLIOTEKET 1 GUSTAVSBERG 

SAMMANFATTNING 

Värmdö har ett huvudbibliotek som på många sätt är tilltalande, men som är 

alldeles för litet. Det innebär att många av de funktioner som är självklara på ett 

modernt huvudbibliotek inte får plats. Inte minst saknas adekvata lokaler för en 

av bibliotekets allra viktigaste uppgifter: att stödja det livslånga lärandet. 

Det ligger ~älvfallet i kommunens intresse att - liksom grannkommunerna - 

stimulera invånarna att utbilda sig och att underlätta studierna för 

distansstuderande m fl grupper genom all ha en utbyggd studieavdelning på 

huvudbiblioteket med olika slags resurser. 

1 rapporten görs en genomgång av vilket lokalbehov ett modernt 

huvudbibliotek kan bedömas ha. Där finns också en analys av de nuvarande 

bibliotekslokalernas förtjänster och brister. Tillgänglighetsaspekterna behandlas 

i detta sammanhang. 

Sammanfattningsvis kan man konstatera all biblioteket redan från början var 

för litet. Det gör det omöjligt att driva en effektiv biblioteksverksamiwt — idag 

och i framtiden. Man kan också säga att lokalerna har inte hjälpt till att få ut 

mesta möjliga av de satsningar kommunen gjort på sin biblioteksverksamhet.


1 UPPDRAGET 

Uppdragsbeskrivning 

Uppdraget är att göra en utredning som belyser vilka behov och funktioner ett 

modernt huvudbibliotek kan ha. Utredningen ska vara översiktlig och ta sikte 

på en realistisk nivå. Bibehållen lokal ska finnas med som ett alternativ. 

Genomförande 

Inom ramen för uppdraget har studiebesök gjorts på huvudbiblioteken i 

Tyresö, Haninge samt på Kungsholmens bibliotek. Dessutom har jag själv efter 

en mer än 10-årig verksamhet som bibliotekskonsult tidigare besökt ett stort 

antal bibliotek i landet och närmare studerat hur de fungerat. 

2 DAGENS BIBLIOTEK KRÄVER ANDRA LOKALER 

De kommuner som bygger nya huvudbibliotek idag väljer ibland att bygga 

kulturhus, där biblioteksverksamheten integreras med övrig kulturverksamhet 

som konst, teater etc. Ett närliggande exempel är Haninge Kulturhus. 

Redovisningen nedan av lokalbehov för ett modernt huvudbibliotek utgår dock 

i första hand från att det handlar om lokalbehoven för ett renodlat bibliotek. 

2.1 UTGÅNGSPUNKTER 

Lokalutformningen hänger självfallet ihop med den verksamhet som skall 

bedrivas i lokalerna. Därför gäller det att analysera hur dagens — och det vi kan 

veta om morgondagens — verksamhet ser ut. Beskrivningen är generell och 

avser biblioteksverksamhet i allmänhet. Närmare beskrivningar av bibliotekens 

uppdrag i Värmdö kommer att återfinnas i den biblioteksplan, som färdigställs 

år 2007. 

Nedan presenteras några grundpelare som allmänt brukar nämnas som 

bibliotekens uppdrag. De kan formuleras litet olika i olika kommuner, men 

grundinnehållet är det samma. 

Det livslånga lärandet — bibliotekets informationsuppgift 

En av folkbibliotekens viktigaste uppgifter har sedan starten varit att visa vägen 

till nya kunskaper. Studiecikelbiblioteken kom på många håll att utvecklas till 

folkbibliotek. 

Uppgiften är densanuna idag, även om formerna för lärandet ser annorlunda 

ut. Nu kan besökarna vara inskrivna vid kommunal vuxenutbildriing, studera 

på distans vid något universitet vidareutbilda sig på egen hand inom något 

ämnesonwåde. Biblioteken bidrar med facklitteratur, datorer för 

informationssökning, läsplatser och personal som handleder.


Bibliotekens informationsuppgift har också en demokratisk aspekt. Biblioteken 

tillhandahåller kostnadsfritt information — referensservice, 

samhällsinformation, tillgång till Internet) - som den enskilde kan behöva för 

att kunna delta i den demokratiska processen. 

Centrum för läslust 

En am-ian viktig uppgift är att förmedla skönlitteraturen och stimulera till 

upplevelseläsning. Biblioteken arbetar inte minst för att barnen skall upptäcka 

boken, utveckla sin läsförmåga och fantasi. 

Biblioteken stimulerar till läsning genom att skylta och lyfta fram böcker, ge 

tips på läsning, ordna författaraftnar etc. 

Kulturcentrum och samhällets vardagsrum 

Biblioteket fungerar också som mötesplats, medborgarnas eget vardagsrum, där 

var och en kan slå sig ner, läsa, prata, fika, ta del av utställningar och 

programaktiviteter. 

Målgrupp och medier 

Folkbiblioteksverksamheten vänder sig till kommunens hela befolkning, från 

0 till 100 år, med dess olika behov. Under en lång tid framöver kommer tryckta 

medier att finnas parallellt med digitala medier i biblioteken. 

2.2 HUR LOKALERNAS UTFORMNING OCH PERSONALENS 

ARBETSUPPGIFTER PÅVERKAS AV TEKNIKUTVECKLINGEN 

Historik: Allt snabbare utveckling av tekniska hjälpmedel 

Förr: mycket tidskrävande mannellt arbete 

Det var inte länge sedan man på biblioteken hade sina mediabestånd 

förtecknade i kortkataloger. På ett bibliotek med drygt 100 000 boktitlar 

innehöll kortkatalogen c:a en halv miljon katalogkort. 

När böckerna lånades ut stämplade personalen varje bok, plockade ut 

bokkorten och placerade dem i en trall. När en bok sedan återlämnades skulle 

lånet avregistreras. Då gällde det att hitta det rätta bokkortet i en trall med 

kanske tiotusen kort - ett ofta tidsödande arbete. 

Idag: besökarna gör mer själva, menfår tillgång till mer kvalificerad service 

Idag sköter användarna i allt högre utsträckning själva utlåning och 

återlämning. Bibliotekens katalog finns endast i digital form. 1 katalogen kan 

användarna söka bland bibliotekets medier när de besöker på biblioteket, men


även hemifrån eller från arbetsplatser! skolor. Servicenivån förbättras 

successivt. Användarna har nu ett stort antal tjänster att välja på: beställning av 

böcker, förlängning av lån, nedladdning av e-böcker mm. Bibliotekens 

hemsidor innehåller användbar information inom olika områden och länkar till 

användbara källor. 

Samtidigt som servicenivån har ökat för användarna, har personalens arbete 

förändrats. Många manuella rutiner har försvunnit. 1 stället har nya uppgifter 

tillkommit som utveckling av hemsidan, registrering av inköpta medier i den 

digitala katalogen, framplockning av böcker som står inne på hyllan men som 

reserverats etc. 

Självutlåning och dess möjligheter 

De förändrade verksamhetsformerna ställer även krav på förändringar inom 

bibliotekslokalerna. Först och främst finns idag på majoriteten av alla 

huvudbibliotek utlånings- och återlämningsapparatur för självservice. Detta ger 

i sin tur möjligheter att minska de stora lånediskarna. På många håll ersätts de 

av en reception där besökarna kan få lånekort mm. 

En automatisering av låneverksamheten ger personalen möjligheter att arbeta 

mer strategiskt. Det blir nu möjligt att inrikta arbetet mot hjälp till besökarna 

istället för att personal binds upp av arbetsuppgifter, som maskiner kan göra 

snabbare och bättre. 

På Stockholms stadsbibliotek, som just nu håller på att gå över till RFID 

tekniken, där medierna märks med chips, satsar man den inbesparade tiden på 

• barns och ungdomars läslust och språkutveckling 

• biblioteken som resurs i det livslånga lärandet 

• utveckling av de virt-uella tjänsterna. 

1 ett bibliotek med självutlåning minskar självfallet inte användarnas behov att 

få hjälp med att finna det de söker. De behöver både kunna hitta bland 

medierna i det “fysiska” biblioteket och använda datorerna för att söka 

information. 

På gårdagens bibliotek fanns stora informations- och lånediskar, som av många 

besökare upplevs som en barriär och ett hinder för kommunikation. På dagens 

bibliotek är lånedisken på väg bort. Informationsdisken förändras samtidigt. 

Exempelvis har huvudbiblioteket i Malmö ett antal mindre 

informationspunkter utspridda i biblioteket. De ger personalen och besökarna 

möjlighet att lätt titta tillsammans på samma skärmbild. Den nya utformningen 

av diskarna underlättar samtalen med besökarna, vilket är en förutsättning för 

en god service.


Filialbiblioteket i Tyresö Strand med automater för sØlvservice


6 

3 LOKALER FÖR OLIKA FUNKTIONER 

Genomsnittskonmiunen i Sverige har 16 000 invånare. Värmdö med omkring 

37 000 invånare är alltså en förhållandevis stor och dessutom snabbt växande 

komnum med en ung befolkning. Det ställer krav på resurser i form av en 

differentierad verksamhet i adekvata och tilltalande lokaler. 

Huvudbibliotekets lokalyta är i dagsläget ca 700 kvm. En önskvärd lokalyta kan 

bedömas vara 1 500 kvm. Som jämförelse kan nämnas 

o Tyresö - en kommun ungefär jämnstor med Värmdö. Huvudbiblioteket 

är över 30 år gammalt och omfattar ca 1 400 kvm. Även Tyresö har haft 

en kraftig befolkningsutveckling. 

o Haninge - biblioteksdelen i kulturhuset omfattar ca 2 000 kvm. Tidigare 

bibliotek - byggt för den f.d. Österhaninge kommun på 60-talet - hade 

ungefär lika stor yta. Det biblioteket låg dock på andra våningen i ett hus 

och var inte integrerat i ett kulturhus, de publika ytorna var mindre. 

o Kungsholmens nyligen ombyggda fiialbibliotek omfattar ca 1 350 kvm. 

3.1 GENERELLT 

När det gäller bibliotekslokaler finns det några generella utgångspunkter, som 

även är giltiga för Värmdö. 

Läge 

Ett välbesökt bibliotek ligger centralt placerat i kommunen, i allmänhet i ett 

kommersiellt centrum där många människor vistas regelbundet. Det har stora 

skyltfönster ut mot gångstråket och de som passerar förbi kan se medier av 

olika slag och människor som rör sig inne på biblioteket. 

Ett våningsplan 

Ett bibliotek bör helst ligga i ett enda plan. Det underlättar för besökarna (t ex 

för föräldrar som har med sig barn till biblioteket, men som samtidigt vill passa 

på att låna till sig själva). Det är också personalbesparande bl a genom att man 

lättare kan ha en flexibel bemanning och anpassa sig till besökarantal under 

olika tider av dagen. 

Olika ljudzoner 

Dagens bibliotek är öppna och välkomnar samtal och kommunikation. 

Samtidigt finns det många människor som behöver tystnad för att kunna 

koncentrera sig t ex på sina studier. Lösningen är en blandning mellan öppna 

utrymmen och tysta läs- och studierum 

Tillgänglighet 

Biblioteken vänder sig till hela befolkningen, även barn, föräldrar med 

barnvagn, äldre, funktionshindrade. Det ställer krav på generösa öppettider, 

säkra promenadvägar till biblioteket, en medveten utformning av lokalerna.


Enligt lag skall samtliga offentliga lokaler vara handikappanpassade år 2010.


3.2 BIBLIOTEKETS OLIKA FUNKTIONER 

ENTRÉ 

Dagstidningar 

Många bibliotek har valt att placera dagstidningarna i anslutning till entrén. 

Detta för att kunna göra tidningarna tillgängliga redan från klockan 8, även om 

biblioteket i övrigt öppnar senare. Väljer man den lösningen är det angeläget att 

se till att läsplatserna i entrén är välkomnande och trivsamma. 

Tidningsrum i entrén med datorer för 

tidningsläsning på nätet. Haninge


Café 

Det är vanligt att man placerar bibliotekets 

café förhållandevis nära entrén, 

åtminstone inom synhåll. Caféet betyder 

mycket för bibliotekets attraktionskraft. Ett ~tf~ 

bra café brukar vara välbesökt. Hit — 

kommer skolungdomar, studenter, 

föräldrar med barnvagn, pensionärer. - 

Haninge. Café i entrén 

Katrineholm. Café i entrén 

Kungsholmens café ligger längre in i 

lokalen. 

Återlämning och utlåning 

Apparatur för återlämning och utlåning av bibliotekets medier brukar finnas i 

anslutning till entrén. 

Reception 

Här finns också ofta en reception, där besökarna kan lösa lånekort, få


information om bibliotekets tjänster och hemsidans utformning etc.


BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET 

Bibliotekets barn- och ungdomsavdelning bör byggas upp utifrån kunskaper 

om barns utvecklingsstadier. Kajsa Bäckius gör i sin magisteruppsats 

Hylluppställning och klassifikation på barnbibliotek en genomgång av forskningen 

kring barns informationssökning och alternativa sätt att organisera bibliotek 

efter användarnas behov. 

2-7 år 

Det är viktigt att läsa för barnen och exponera dem för attraktiva böcker som de 

själva väljer. Det är också viktigt att utrymme ges för barnens samspel kring valet 

av böcker. 

8-10 år 

Barnen behöver stöd för att lyckas hitta i biblioteket. Det är för tidigt för de flesta 

att börja använda katalogen, så medierna bör vara uppställda på ett sätt som 

relaterar till barnens eget sätt att katalogisera. 

11-14 år 

Nu söker man information för skolarbete eller också söker och läser man för 

nöjes skull. Barnen har en förmåga att självständigt lära sig att söka och hitta i 

biblioteket. 

De senare tonåren 

Nu närmar man sig vuxenvärlden och kan se biblioteket som en plats för många 

olika informationskällor. 

Klart är att miljön på bibliotekens barnavdelningar behöver vara välkomnande 

och förmedla läslust. Nedan ges några exempel som kan stimulera fantasin 

ytterligare. 

DANMARK 

Biblioteken i Frederikshavn och Hjørring driver tillsammans projektet “Børnebiblioteket 

som eksperimentarium” och tar emot studiebesök från många håll. 

Frederikshavn 

Här finns bl a 

o HyperHesten som är en gunghäst för de minsta barnen. När den sätts i 

gungning börjar den berätta en saka som är inläst av en skådespelare. Gungar 

barnet för häftigt ber berättaren om långsammare takt, om barnet slutar gunga 

frågar rösten om det inte vill höra mer. 

o Sandkassen liknar en sandlåda. Den är försedd med ett lock av glas så att 

man ser böckerna som ligger utställda i lådan. 1 glaset finns olikformade 

öppningar så att det är möjligt att sticka in händerna och plocka åt sig en bok 

man vill ha. 

Hjørring 

Härfinns bla 

o Organistens hule, disken som både är en välkomstdisk med överraskningar


och bibliotekariens arbetsplats. Här finns hemliga lådor, roliga figurer och ett 

labyrintspel där en bok är inlåst. Löser du laburinten får du ut boken 

o Big bogen som är en bok i jätteformat som står uppslagen på golvet. 

Framsidans uppslag visar en bild. På baksidan, dvs bokryggen, kan man lyssna 

på och spela in boktips. 

KULTURHUSETS RUM FÖR BARN 

1 Kulturhuset i Stockholm finns numera ett bambibliotek inrett efter nya 

principer. Nedanstående beskrivning är hämtad från Kulturhusets hemsida. 

Rum för Barn 

Biblioteket 

På fjärde våningen i det stora Kulturhuset vid Sergels torg finns vi, det 

sedan ett år tillbaka ombyggda Rum för Barn. Här kan man alltid läsa 

och låna böcker, måla, lyssna på en saga eller sjunga en sång. Vårt 

bibliotek vänder sig direkt till barnen. 

De tre rummen är formade efter barnens olika åldrar, behov av rörelse 

och motoriska utmaningar. Här finns kojor att krypa in och gömma sig i, 

hängmattor där man kan njuta ostört av en bok, märkliga ting att 

förundras över. 

0—3 år 1 gula rummet hittar de yngsta barnen sina böcker. Lekmiljö 

och leksaker är anpassade till deras förutsättningar och upptäckarlust. 

4—7 år 1 bruna rummet finns böcker om kroppen och universum, 

fakta om tåg, tigrar och träd. Kojor, små lekvärldar och många 

bilderböcker. 

8—11 år 1 vita rummet finns kapitelböcker, tidskrifter och serier, kartor 

och uppslagsverk. Här kan man sitta och läsa ensam eller tillsammans. 

Bildverkstan 

Till den öppna bildverkstan är alla välkomna, många i grupp eller en 

och en. Våga måla, våga fråga — hur lång är en cirkel? Prova olika 

material och verktyg. 

Sammanfattning 

Sammanfattningsvis bör barnbiblioteket innehålla flera rum i rummet, utifrån 

olika åldrars behov. De kan t ex avgränsas med bokhyllor. Lokaler och 

inredning måste stimulera till kommunikation och läsning. Hjørrings disk, där 

personal och besökare sitter runt samma stora bord manar till efterföljd. Vid 

svenska bibliotek sitter oftast barnbibliotekarien mol allena vid en stor disk i


vuxenhöjd, som då rakt inte uppmuntrar till kontakt med små barn. 

Lokalerna kan naturligtvis planeras på olika sätt. Det behöver finnas en 

sagogrotta el dyl för sagostunder, tillgång till ett större rum för undervisning av 

skolklasser. Helst bör det också finnas “verkstadsmöjligheter”, där barn t ex kan 

få illustrera de sagor de just hört. 

Biblioteket kan sedan välja mellan att göra en tonårsavdelning eller kanske en 

avdelning för unga vuxna. Där kan det finnas böcker, tidskrifter, CD-skivor, bra 

serieböcker etc. Avdelningen kan inredas med mysiga soffor, möjlighet att 

lyssna på musik, datorer och läxhjälp. Kanske också rum för att skapa egen 

musik, film, skrivarverkstäder... Här kan man samarbeta med enskilda 

konstutövare, lärare och föreningar. 

“VUXENVERKSAMHET” 

På “vuxenavdelningen” finns såväl fack- som skönlitteratur. Hyllorna bör 

inbjuda till läsning med rikliga möjligheter att exponera böckernas framsidor. 

Det skall också finnas möjlighet till temaskyltningar. 

Förutom böcker finns tidskrifter, musik-CD, talböcker, DVD-filmer, ljudböcker 

min på vuxenavdelningen. 

Erfarenheten visar att upp emot hälften av bibliotekets besökare gärna tar del 

av bibliotekets medier på plats, om trevliga läsmöjligheter finns. Därför bör det 

finnas fåtöljer, där man kan sitta bekvämt och t ex ostört läsa tidskrifter. Det bör 

också finnas läsbord som inbjuder till studier, dar besökarna kan använda 

medförda bärbara datorer och koppla upp sig på Internet med hjälp av ett 

trådlöst nät. Slutligen skall det finnas stationära datorer, där besökarna kan 

söka i bibliotekets katalog, gå ut på Internet och använda Officepaketet. 

Det måste vara lätt att få hjälp av personalen att hitta det man söker bland 

bibliotekets medier eller med hjälp av datorerna. Förslagsvis bör det finnas 

några opretentiösa informationspunkter i lokalen, där besökare och personal 

kan mötas. 

VÄRMDÖRUM 

Många huvudbibliotek har sin samling med lokalt material i ett särskilt rum, 

kanske inrett med gamla möbler. Här förvaras bl a skrifter från hembygden. För 

Värmdös del finns det mycket att belysa, t ex skärgården, Gustavsbergsfabriken 

och hamnområdet. 1 rummet kan man ha en stor översiktskarta över 

kommunen, här kan man ställa ut aktuella planärenden. Kommunpolitiker kan 

möta väljare med jämna mellanrum. 

Man kan också välja att koppla ihop bibliotek med bildarkiv såsom Strängnäs 

har gjort. Tanken är att skolelever och andra skall kunna mata in önskade


sökuppgifter i en dator och få ut såväl skriftlig information som bilder, t ex 

rörande en viss plats i kommunen. 

ÖPPET MAGASIN 

Det är viktigt att bokbeståndet ute i bokhallen är aktuellt och väl gallrat. 

Biblioteket kan sedan välja att förvara viss äldre litteratur, gamla 

tidskriftsårgångar etc i ett öppet magasin. Här kan även besökarna botanisera 

och göra fynd i den något äldre litteraturen. 

STUDIEAVDELNING 

Till biblioteken kommer en stor mängd besökare i studiesyfte, på många 

bibliotek rör det sig om bortåt två tredjedelar av de besökande. Det handlar om 

o formellt lärande (inom ramen för barnomsorgen, skolan, gymnasiet, 

högskolan och den kommunala vuxenutbildningen) 

o icke-formellt lärande (t ex huvuddelen av folkbildningen, 

arbetsmarknadskurser, personalutbildning) 

o informellt lärande (allt övrigt lärande, det vi lär oss i olika livssituationer) 

Många av besökarna efterfrågar facklitteratur på olika nivåer. Lika många 

använder biblioteken som studieplats. Inte minst vuxenstuderande och 

distansstuderande har många gånger behov av stöd för att söka, kritiskt 

värdera och hantera stora mängder information. Bibliotekets personal behöver 

fördjupade kunskaper om lärandeprocessen och om kunskapssamhället i stort. 

Rent lokalmässigt behöver Värmdö följande: 

o studieplatser ute i bihliotekshallen. Biblioteket bör vara utrustat med 

trådlöst nät så att den studerande kan använda egen medhavd dator 

o en studieavdelning med 

o ett större rum med ca 20 arbetsplatser utrustade med datorer med 

lämplig programvara 

o ett par, tre grupprum för ca 4 personer. Rummen kan också 

användas av enskilda personer, som behöver ostördhet 

o toalett och gärna pentry med mikrougn 

o helst egen entré där besökare kan få tillgång till lokalerna dygnet 

runt. 

Släktforskare kan företrädelsevis få tillgång till ett grupprum utrustat med 

förslagsvis fyra datorer, facklitteratur och andra källor på omxådet. 

UTSTÄLLNINGAR OCH PROGRAM 

Även i ett renodlat bibliotek — alltså inte ett kulturhus — är det viktigt att det 

finxts möjlighet alt lyfta fram medierna genom att göra temautställningar o dyl. 

På barnavdelningen kan det handla om att visa teckningar, ha skyltskåp där 

innehållet stimulerar fantasin.


Programverksamhet är en annan viktig del av bibliotekens verksamhet. Man 

kan arrangera författarträffar och bjuda in föreläsare som lyfter fram någon del 

av facklitteraturen. Bibliotekets studierum kan användas på kvällstid för 

läsecirklar, föreningar etc. 

Lokalerna måste vara flexibla och bokhyllorna flyttbara så att biblioteksrummet 

lätt kan anpassas till morgondagens behov. 

ARBETSRUM MM 

För personalen behövs arbetsrum, förslagsvis såväl några enskilda rum som 

kontorslandskap, där personer med likartade arbetsuppgifter arbetar. 

1 kontorslandskapet bör det också finnas några extra arbetsplatser för 

fiialpersonal, praktikanter etc. 

Andra behov är 

o vaktmästeri 

o lunchrum med mikrovågsugnar 

o sammanträdesrum. 

BOKBUSSGARAGE 

För bokbussverksamheten behöver ett garage finnas i huset med bra 

förbindelse till bibliotekets lokaler. 

3.3 FAR ALLT DETTA PLATS? 

Om det blir aktuellt att bygga nya bibliotekslokaler krävs en noggrann 

detaljplanering tillsammans med en arkitekt. Ytor och lokalbehov för olika 

funktioner behöver analyseras i detalj. Samnyttjande av lokaler bör eftersträvas. 

Det bör dock vara möjligt att rymma det nya biblioteket inom en yta på 1 500 

kvm.


4 BRISTER 1 RUNDA HUSET 

Brister i nuvarande lokaler 

Runda huset byggdes ursprungligen som kommunhus. När det blev för litet för 

sitt ändamål i slutet av 80-talet flyttade konununförvaltningen ut och 

huvudbibljoteket in. Biblioteket är endast 700 kvm. Ytan är alldeles för liten för 

all det skall kunna fungera som ett allsidigt huvudbibliotek. 

Tillgänglighet 

Bokhyllorna står alldeles för tätt idag och det går inte all ta sig fram med 

rullstol överallt. På det nya kulturhuset i Haninge har man ett avstånd mellan 

hyllorna på ca 1,5 meter vilket underlättar för en rörelsehindrad all ta sig in 

även om det fimis fler personer vid hyllorna som söker litteratur. 

Trångt mellan hyllorna i Runda Huset 

Erfarenheterna i Gustavsberg visar också att den n 

de böcker som står där rör sig i betydligt mindre u 

c 

—

LOKALBEHOV HUVUDBIBUOTEKET 1 GUSTAVSBERG 

litteratur. 

Biblioteket är också besvärligt ur tillgänglighetssynpunkt med tanke på de 

många våningsplanen. Det gäller särskilt rullstolsbundna, föräldrar med 

barnvagn, de som av andra skäl har svårt att gå i trappor. Dessa är helt 

beroende av att hissen verkligen fungerar. 

Allmänt kan man dock säga att “tillgänglighet” inte är identiskt med 

“handikappanpassning”. Det är en kvalitet som kommer alla besökare tillgodo. 

Ett tillgängligt bibliotek stimulerar till aktiva besöksvanor långt innan man 

senare i livet kanske drabbas av mindre eller större problem med rörligheten. 

4.1 IAKTTAGELSER 

När jag gått runt i huset har jag gjort följande iakttagelser. 

UTIFRÅN 

Huset har ett mycket personligt uttryck och är lätt igenkännbart. Det är 

förhållandevis centralt beläget, nära busshållplats vid Gustavsbergs C — tyvärr 

med en trafikerad väg emellan. Det är dock osäkert om läget är optimalt utifrån 

kommunens nuvarande och kommande struktur. 

FOAJÉ/TII3NINGSRUJVI 

När man öppnar innerdörrama kommer man in i en foajé/passage där 

bibliotekets tidningar finns. 

Positivt: Tidningsrummet kan hållas öppet från kl 8 och är därför tillgängligt 

innan det övriga biblioteket öppnar. 

Negativt: Det är inte någon trivsam miljö för tidningsläsning. Ytterdörrarna 

öppnas i ett, det drar, människor passerar tätt förbi i en strid ström. 

TRAPPHUS 

Trapphuset ger ett tråkigt och omodernt intryck. Trappan är plåtig och sliten. 

Dörrarna in till bibliotekets tre plan hålls stängda av brandsäkerhetsskäl — 

något som motverkar den känsla av öppenhet alla bibliotek eftersträvar. 

Vilken avdelning man än ska besöka är man tvungen att gå i en trappa 

(antingen uppåt eller nedåt). Sammantaget ger inte bibliotekets entré och 

trapphus något välkoninande intryck. 

Det kan också vara svårt att orientera sig i husets alla 

plan. Det finns ingen gemensam reception el dyl vid 

entrén.


Trappor i Runda Huset


SJÄLVA “HUSET” 

Positivt: När man väl kommit in i ~älva huset är första intrycket att det är 

charmigt och öppet med sin ljusgård. 

Negativt: Samtidigt är det opraktiskt för både besökare och personal med de 

många planen. Den öppna planlösningen gör huset mycket lyhört. 

Under varma sommardagar blir huset enligt uppgift som en bastu.


BARNAVDELNINGEN 

Barnavdelningen - som är nästan lika stor som 

vuxenavdelningen - ger ett trevligt intryck. 

Dock skulle man önska sig flera sittplatser av olika slag, mera fantasifull 

inredning i enlighet med tidigare avsnitt. Det saknas sagorum, grupprum för 

klassundervisning, verkstadsmöjligheter. Biblioteket säljer En bok för alla, men 

böckerna står placerade bakom informationsdisken, dit få besökare vågar sig. 

Märkligt är också att bibliotekets talböcker 

för vuxna och lättläst litteratur för vuxna 

finns i hyllor på barnavdelningen. En vuxen 

läshandikappad känner sig rimligen ganska 

utpekaci över att behöva låna lättlästa 

vuxenböcker på barnavdelningen. Bristande 

utrymme på vuxenavdelningen ligger 

bakom den udda placeringen. 

Will 

“zu

LOKALBEHOV HUVUDBIBLIOTEKETI GUSTAVSBERG 

VIJXENA VDELNTNGEN 

På plan 2 finns vuxenavdelningen. Även här är lokalerna trivsamma. På plan 2 

har man också placerat böcker för tonår/ unga vuxna för att på ett naturligt sätt 

slussa över läsarna till vuxenlitteraturen. 

Positivt: Lokalerna är trivsamma 

Negativt: Det fiims för få sittplatser och arbetsplatser. Antalet datorer är på tok 

för litet. Ljudmiljön är besvärlig, när det kommer en klass till barnavdelningen 

hörs rösterna på hela biblioteket. Studieavdelningen är totalt otillräcklig: det 

finns en enda studiecell för studerande och släktforskare. 

TIDSKRIFrERJARBETSR~ 

På plan 3 finns dels personalens arbetsrum dels bibliotekets tidskriftsavdelning. 

Positivt: Tidskrifterna exponeras på ett trevligt sätt 

Negativt: Man kan misstänka att inte alla som är intresserade av tidskrifter hittar 

upp. Det finns tre bord med stolar för tidskriftsläsning, egentligen sitter endast 

tre personer riktigt bekvämt och ostört. 

Personalen upplever att det är negativt att hela tiden behöva låsa och låsa upp 

dörrarna till sina arbetsrum varje gång de lämnar rummen. Några av 

tidskriftsläsarna har också klagat på “spring”. Arbetsrunimen är dessutom 

alltför få och oflexibla, det saknas utrymmen för praktikanter och filialpersonal. 

VAD SAKNAS 1 ÖVRIGT? 

1 övrigt saknas bl a 

o apparatur för självutlåning och återlämning av medier 

o larm 

o utrymmen för biblioteksanpassade utställningar och program 

o trådlöst nät 

o lämpliga lokaler för samverkan med föreningsliv 

o en attraktiv cafeteria - den nuvarande på plan 4 är mycket enkel.


5 MÖJLIGHETER INOM NUVARANDE LOKALER 

En fråga är vilka möjligheter till förbättringar, som finna om biblioteket skulle 

bli kvar i nuvarande lokaler. Här kommer några förslag: 

o Man kan förbättra möjligheterna för studerande genom att införa 

trådlöst nätverk 

o Man kan märka böckerna med chips och införa RFID-teknik för självlån 

o Man kan skaffa larm 

o Lånedisken på vuxenavdelningen kan tas bort. På något sätt bör den 

ersättas av en reception. Denna kan ev kombineras med av en modernt 

utformad informationsdisk 

o Trappan kan fräschas upp 

o Man kan utöka antalet datorer genom all välja utymmessnåla datorer i 

likhet med filialbiblioteket i Tyresö Strand 

Tyresö Strand. Utrymmesbesparande stådatorer 

För den händelse att biblioteket skulle få tillgång till hela plan 4 öppnar sig 

ytterligare möjligheter. Då skulle man exempelvis kunna flytta upp bibliotekets 

arbetsrum till detta plan. Sedan ges möjlighet att glesa ut mellan de hyllor, som


idag står alltför tätt genom att fack- eller kanske skönlitteratur flyttas till plan 3. 

Möjligtvis skulle man också kunna flytta upp medierna för läshandikappade 

från bamavdelningen. Däremot torde det inte finnas utrymme nog för att skapa 

en studieavdelning. 

Andra nackdelar är att nuvarande integration med utställningsverksamheten 

på plan 4 skulle upphöra och samarbetet inom förvaltningen försvåras. 

6 INTEGRATION MED GYMNASIUM / KULTURHUS 

Gymnasier 

1 Värmdö finns flera olika gymnasier: 

o Värmdö gymnasium vid Gullmarsplan 

o G2 i Gustavsberg med allmän inriktning 

o Ett tekniskt gymnasium (friskola) 

o Räddningsgymnasium 

o CAS (Centrum för arbete o skola) för vuxna (såväl grundskole- som 

gymnasienivå) 

Värmdö gynmasium vid Gullmarsplan har fått en utmärkelse för sin 

biblioteksverksantet. Förvånansvärt nog saknar däremot gymnasierna i 

Gustavsberg adekvata skolbibliotek. 1 landet i övrigt är det närmast en 

självklarhet med välutrustade gymnasiebibliotek och utbildad personal. 

Det är självfallet ett bekymmer att gymnasieskolorna i Gustavsberg saknar 

utbyggda skolbibliotek. Framfor allt därför att lärare och elever då går miste om 

ett viktigt läromedel och en pedagogisk funktion. Dessutom kan man 

ifrågasätta om inte Värmdö bryter mot bibliotekslagens bestämmelser om att 

det inom skolan skall finnas” lämpligt fördelade bibliotek”. Värmdö 

gymnasiums bibliotek ligger självfallet för långt bort för att kunna användas. 

Inte heller finns det något avtal med huvudbiblioteket om att det skall fungera 

som gymnasiebibliotek. Där saknas också tilläggsresurser för utökade lokaler, 

personal och media. 

Om kommunen väljer att bygga ett nytt huvudbibliotek, skulle det naturligtvis 

vara möjligt att bygga ett integrerat huvudbibliotek och gymnasiebibliotek. Det 

förutsätter att skolorna och det nya biblioteket lokaliseras i omedelbar närhet 

till varandra. Dock får en ev integration inte medföra att man ger avkall på en 

central placering för folkbiblioteket. 

Ett integrerat bibliotek kräver stor eftertanke vid lokaiplaneringen så att 

lämpliga tillskottslokaler skapas, biblioteket indelas i olika ljudzoner, man tar 

hänsyn till skolans behov av arbetsplatser och referenslitteratur. Om man väljer 

ett integrerat bibliotek behöver självfallet den tidigare angivna lokalytan


utökas. 

Kulturhus 

En annan möjlighet är att bygga ett integrerat kulturhus/bibliotek i likhet med 

Haninge. 1 så fall kan det vara lämpligt att undersöka möjligheterna att bygga i 

anslutning till Musikens hus / Custavsbergsteatern.

12-Förslag-till-biblioteksplan-Värmdö-kommun-svar-på

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?