Språkscreening i fyraårsåldern - DIK

synpunkt skulle det kunna medföra att
specificiteten blir högre och kanske mer
robust än sensitiviteten. Men även det
omvända, nonordsrepetitionens förmåga
att identifiera barn med språkstörning, är
väl beskriven i litteraturen (Coady & Evans,
2008; Estes et al., 2004; Reuterskiöld-
Wagner et al., 2005). Föreliggande studie
visar att nonordsuppgiften i vart fall ger
ett signifikant bidrag till att separera
deltagarna på gruppnivå.
Nonordsrepetition kan inte beskrivas
som en helt språkoberoende uppgift, men
vi fann ingen signifikant skillnad mellan
en- och flerspråkiga barns resultat. Detta
talar för att flerspråkighet inte ska tas som
intäkt för att förbise eller bortförklara
språkstörning hos barn med låga resultat
på nonordsrepetition.
Kan man då tänka sig att genomföra en
språkscreening på BVC som enbart består
Referenser
Baddeley, A.D. (2010). Working memory.
Current Biology, 20, 136-140.
Bishop, D. V. M. (2003). Test for the reception
of grammar: TROG-2. London: Harcourt
Assessment.
Bishop, D. V. M., North, T. & Donlan, C.
(1996). Nonword repetition as a behavioural
marker for inherited language impairment:
Evidence from a twin study. The Journal of
Child Psychology and Psychiatry, 37, 391-403.
Coady, J. A. & Evans, J. L. (2008). Review.
Uses and interpretations of non-word
repetition tasks in children with and
without specific language impairments
(SLI). International Journal of Language &
Communication Disorders, 43, 1-40.
Conti-Ramsden, G. (2003). Processing
and linguistic markers in young children
with specific language impairment (SLI).
Journal of Speech, Language, and Hearing
Research, 46, 1029-1037.
Estes, K. G., Evans, J. L., & Else-Quest,
N. M. (2004). Differences in the nonword
repetition performance of children with and
without specific language impairment: A
meta-analysis. Journal of Speech, Language,
and Hearing Research, 50, 177-195.
av nonordsrepetition? Utifrån föreliggande
resultat skulle detta inte rekommenderas.
Det finns också andra uppgifter som
ger signifikanta bidrag som prediktorer
för språkstörning. Kombinationen av
nonordsrepetition, semantik och språkförståelse
behövs.
Resultat från screeningen visar att om
nonordsrepetition är genomförd så ger inte
ordrepetition något signifikant bidrag.
Detta indikerar att de förenklingsprocesser
som barnet med dysfonologi har kan fångas
i en uppgift som nonordsrepetition. Att i
ett senare skede däremot differentialdiagnostisera
dysfonologi – dysartri – verbal
dyspraxi – fonologiskt korttidsminne,
för att bestämma intervention är en annan
fråga.
Vår slutsats är att det finns belägg för
att låta uppgifter med nonordsrepetition
ingå i ett framtida screeningtest. Efter
Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2005).
GRAMmatiktest för BArn. Skivarp: Pedagogisk
Design.
Hellquist, B. (1984). Fonemtest. Skivarp:
Pedagogisk Design.
Hemsley, G., Holm, A. & Dodd, B.
(2006). Diverse but not different: The
lexical skills of two primary age bilingual
groups in comparison to monolingual
peers. International Journal of Bilingualism,
10, 453– 476.
Holmberg, E. & Sahlén, B. (2000) Nya
NELLI – Neurolingvistisk undersökningsmodell
för språkstörda barn. Skivarp:
Pedagogisk design.
Kohnert, K., Windsor, J. & Yim, D.
(2006). Do language-based processing
tasks separate children with language impairment
from typical bilinguals? Learning
Disabilities Research & Practice, 21, 19-29.
Miniscalco, C. & Gillberg, C. (2009).
Non-word repetition in young school-age
children with language impairment and/
or neuropsychiatric disorder. Research in
Developmental Disabilities, 30, 1145-1154.
uppgiftsrevidering ska BVC-sjuksköterskor
använda metoden vid fyraårsbesöket i ett
pilotprojekt. Efter ytterligare justeringar
av testet ska därefter ett stort antal barns
resultat ligga till grund för normering.
Det är en tilltalande tanke att på sikt
kunna erbjuda en oselekterad barngrupp
ett evidensbaserat screeningtest som kan
bistå med att identifiera de barn med
språkstörning som är i störst behov av
språklig intervention.
TACK
Tack till Martin Lövdén, Agneta Ivanov,
fokusgruppen av distriktssköterskor och
ett särskilt stort tack till alla barn med
föräldrar! Södra Regionvårdsnämnden
tackas för ekonomiskt bidrag.
Nettelbladt, U. Fonologisk utveckling. (2007).
I: U. Nettelbladt & E.-K. Salameh. (Red)
Språkutveckling och språkstörning hos barn.
Del I. Fonologi, grammatik och lexikon.
Lund: Studentlitteratur.
Reuterskiöld-Wagner, C., Sahlén, B. &
Nyman, A. (2005). Non-word repetition
and non-word discrimination in Swedish
preschool children. Clinical Linguistics &
Phonetics, 19, 681–699.
Rice, M. L. & Wexler, K. (1996). Toward
tense as a clinical marker of specific
language impairment in English-speaking
children. Journal of Speech and Hearing
Research, 39, 1239 – 1257.
Sahlén, B., Reuterskiöld, C., Nettelbladt,
U. & Radeborg, K. (1999a). Non-word
repetition in children with language
impairment—pitfalls and possibilities.
International Journal of Language and Communication
Disorders, 34, 337–352.
Sahlén, B., Reuterskiöld, C., Nettelbladt,
U. & Radeborg, K. (1999b). Language
comprehension and non-word repetition in
children with language impairment. Clinical
Linguistics and Phonetics, 13, 369–380.
Logopednytt 2 | 2013 27