Nytt infomaterial på stationerna Nya kamratstödjare Året som gått...

Räddningstjänsten stoRgöteboRgs peRsonaltidning • nummeR 1/2010
Tävling!
Gissa bilden
på sid 13
Nytt infomaterial på
stationerna
Nya kamratstödjare
Året som gått...

2
Inledare
Ibland blir jag så trött på mig själv...
Det känns ibland som jag upprepar vissa saker
gång på gång, så att det finns en risk att omgivningen
inte tar det på allvar. Nu kommer en
sådan sak: Vilket fantastiskt resultat 2009!
JaG saTT i förra veckan och läste igenom vår
verksamhetssammanställning för 2009. Vilken
stark och bra känsla jag får när jag inser vilken
enorm verksamhetsvolym vi har, hur målmedvetet
arbetet bedrivs och med vilket gott
resultat.
färre auTomaTiska braNdlarm trots fler installerade
anläggningar, fem procent utbildade kommuninnevånare
i brandskydd, fortsatt vikande
tendens på antalet skolbränder, effektiva räddningsinsatser,
fortsatt kvalitetsutveckling inom
alla kärnverksamheter mm. Vi har tillsammans
gjort ett mycket bra resultat 2009.
NÅGra daGar seNare får vi på motsvarande sätt
mycket bra omdömen av revisionen. Allt detta
arbete gör vi tillsammans. Då är det viktigt att
Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2.
Brandscoopet är Räddningstjänsten
Storgöteborgs personaltidning.
webb www.rsgbg.se
e-posT brandscoopet@rsgbg.se
NäsTa maNussTopp 9 mars
vi trivs tillsammans, vill arbeta ihop, dra nytta
av våra olika kompetenser och respektera att vi
har olika uppdrag och roller.
Hur deT liGGer till med detta mäter vi bland annat
i medarbetarenkäten. Vi fick efter mycket arbete
en bred svarsfrekvens senast. Det har varit
lite tyst kring enkäten sedan förra sommaren.
Detta innebär inte att, det som tidigare, inte
händer något med resultatet. Jag har i ledningsgruppen
förvissat mig om att resultatet har använts
för en genomgång på de lokala arbetsplatser
som har ett mätbart resultat. Det har också
upprättats lokala handlingsplaner med prioriterade
åtgärder för att förbättra de förhållanden
som inte fått acceptabla utfall i enkäten.
Nu förväNTar JaG mig att vi tillsammans rättar
till de negativa förhållandena som kan finnas
i organisationen. Ett stort ansvar ligger på oss
i ledningen och på alla arbetsledare, men vi
måste se vår arbetsplats och våra arbetsförhållanden
som en gemensam angelägenhet. Det är
aNsvariG uTGivare Nils Andréasson
redakTör Anna Dyne 031-335 27 58
redakTioN Disa Halldörsdottir, Kristina Johnsén, Peter
Sevestedt, Thomas U Andersson, Ann-Sofie Jergill, Sven-Erik
Pedersen, Camilla Ronstad, Josefine Hybring, Jonas Lindal,
Jörgen Uhrbom, Hans-Olof Allgulin.
Tryck Trydells Tryckeri AB
onödigt och vi har inte råd med att ha negativa
energiläckage. Vi måste använda vår energi till
bättre saker.
vi Har TaGiT ett övergripande beslut om att resultatet
från de framtida medarbetarenkäterna
ständigt ska blir bättre. Det är vårt gemensamma
mål. Genom att ha en stimulerande och
utvecklande arbetsplats med bra sammanhållning
och många goa skratt kan vi producera
maximal service till kommuninnevånarna.
Nils Andréasson, Direktör
Göteborg 12 februari 2010
foTo framsidaN Vinterbild Foto: Gunnar Lindahl
Tipsa oss! Vi tar tacksamt emot tips till tidningen. Kontakta
redaktör Anna Dyne eller någon i redaktionen. Du får skriva
under signatur när du skickar material till tidningen, men
du måste uppge ditt namn. Den som lämnar uppgifter till
en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen
förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och
har möjlighet att korta insänt material.
1 • 2010

Ny infofolder
Peter Svensson, deltidskoordinator på
Team öst, vad har du att säga om den nya
informationsfoldern för deltidsverksamheten?
–Det känns roligt att få presentera en informationsfolder
även för deltidsverksamheten,
det är något som vi har saknat.
Foldern är en viktig del i vår framtida rekryteringsprocess
där vi måste profilera och vända
oss till de rätta målgrupperna på respektive ort.
Tanken med foldern är att ge en så tydlig bild
som möjligt av vad det innebär att arbeta hos
oss som brandman i beredskap. Foldern finns
att beställa hos mig.
Jag vill passa på att tacka alla som medverkat i
framtagningen av foldern.
Testdagar för sommarvikarier
Av 170 sökande blev 80 förväntansfulla aspiranter
kallade till taktiksalen på Gårda brandstation. De
sökande bestod av 69 killar och 11 tjejer från hela
Sverige. Alla hoppades på att få sommarvikariat på
någon av Storgöteborgs brandstationer.
för aTT kuNNa söka jobbet som sommarvikarie
måste man ha genomgått tre terminer av den
tvååriga eftergymnasiala utbildning på MSBs
skolor eller motsvarande utbildning enligt äldre
utbildningssystem.
braNdmaNNayrkeT kräver sÅväl god fysik som social
kompetens, stresstålighet och goda förebyggande
kunskaper. De sökande fick under två dagar
genomgå flera fystester på Friidrottens hus i
Frölunda, stresstest och enskilda intervjuer.
fysTesTeN besTod av en mängd olika aktiviteter
med specifika riktlinjer som helst skulle
uppnås. Så som exempelvis löpning 3000 meter
på 13:15 minuter eller 35 repetitioner av 30 kg
bänkpress. Därefter görs en slutlig bedömning
där alla delmoment vägs in.
Sanna Skog, praktikant info
Hallå där...
Magnus Ekdal,
informationskontakt
på Frölunda brandstation.
Snart kommer alla
heltidsstationer att få ett
informationspaket sponsrat
av Infoenheten.
Vad innehåller infopaketet?
– Det innehåller en pärm med material att ha
med i ett utryckningsfordon, en stående vepa
som välkomnar besökare till stationen och ett
broschyrställ med informationsmaterial.
Detta är ett bra sätt att stötta oss på stationerna
så att vi kan ge bra information till
allmänheten, både när vi får besök på stationen
och när vi är ute i samhället.
Alla stationerna kommer också ha en
informationskontakt, som hjälper till att hålla
materialet uppdaterat och göra nybeställningar.
Underlättar detta stationens förebyggandearbete?
– Det blir lättare för brandmännen att hitta
rätt material. De får en kontaktperson på stationen
som de kan vända sig till med frågor eller
synpunkter kring informationsmaterial, detta
gör det enklare att påverka.
Jag tycker att det är bra att ha en kontinuerlig
kontakt med infoenheten för att få hjälp med
stationens eget informationsarbete.
En bonus är också att personal därifrån kommer
ut till stationen och hjälper oss att uppdatera
materialet.
Hur får brandmännen veta mer om
detta?
– Stationens infokontakt informerar
styrkorna på sin station. På de stationer där
kontaktpersonen inte har möjlighet att träffa
alla lagen, hjälper infoenheten till. Det kommer
också spridas genom interna hemsidan och på
intern TV.
Kommer konceptet att fungera långsiktigt?
– Jag tror att det kommer fungera bra
eftersom vi ska ha kontinuerlig kontakt
med Infoenheten som är ytterst ansvarig
för allt informationsmaterial. Om vi
utnyttjar deras kompetens
och fortsätter vårt arbete
kommer stationernas informationsarbete
att underlättas
och bli ännu bättre.
Informationspaketet ger
oss bra förutsättningar och
kommer att utvecklas efter
stationernas egna behov.
Snart får alla stationer ett
eget informationspaket.
1 • 2010 3

4
Utbildningsavdelningen
Utbildningsavdelningen –här är vi!
Utbildningsavdelningen träffades med sin nya chef Erik Isaksson, under två dagar för att diskutera avdelningens övergripande vision och målsättning.
Under två dagar i början av januari träffades
medarbetarna på utbildningsavdelningen för att
tillsammans diskutera framtidens övergripande vision
och målsättning. Det blev två trevliga dagar som
innehöll både skratt och allvar.
NÅGra av frÅGorNa som diskuterades var utvecklingen
av verksamheten på Färjenäsanläggningen
och att utveckla ett förhållningssätt
gentemot teamen och Utvecklingsavdelningen.
Även att anpassa övningsverksamheten för de
operativa styrkorna och ständigt öka kvalitén
i de utbildningar som Utbildningsavdelningen
erbjuder.
deT diskuTerades ocksÅ att, i samverkan med
andra intressenter utveckla verksamheten på
Färjenäsanläggningen, offerera och leverera
uppdragsbeställda utbildningar. Ett annat
mål är att komma närmare teamen och deras
verksamhet.
– för aTT göra det måste vi alla på avdelningen
arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål, sa
Erik Isaksson, UA;s nya chef.
de praTades ocksÅ om att alla medarbetare på
avdelningen ska trivas och känna sig viktiga.
Varje medarbetare ska ta ansvar för sitt arbete
och verksamhet, genom samverka med andra.
Utbildningsavdelningen ska vara en eftertraktad
resurs som stimulerar till nya kunskaper
och en större medvetenhet. Avdelningens
utbud ska präglas av mångsidighet, flexibilitet,
säkerhet och bra pedagogisk kvalitet.
föruTom bra diskussioNer och grupparbeten gavs
det tillfälle till bastubad och att känna på ett
bad i det tvågradiga vattnet och femton minus
i luften. Kvällen bjöd på god mat, trevligt
sällskap och kamp om äran att vinna poängpromenadens
olika grenarna.
uTbildNiNGsavdelNiNGeNs uppdraG är att bedriva en
pedagogisk verksamhet som i förlängningen ska
leva upp till målsättningen i lagstiftningen om
att färre olyckor ska inträffa, färre människor ska
skadas och förhoppningsvis minskas skadorna i
samhället på egendom i samband med bränder.
enheteRna på utbildningsavdelningen
• Brand o Räddningsskolan
• Dykskolan
• Extern utbildning
• Informationsenheten
• Trafikskolan
utbildningsavdelningens gemensamma
Förhållningssätt
Vi som arbetar på UA
• Är justa mot varandra
• Intresserar oss för varandra
• Kan skilja på roll och person
• Har en professionell inställning
mot våra kunder
• Är lojala mot fattade beslut
• Hälsar på varandra
• Bidrar med vår egen kompetens till
den fortsatta utvecklingen
•
•
Är prestigelösa och har en förlå-
tande attityd
Har ett öppet diskussionsklimat
1 • 2010

Iskallt uppdrag
Dykövning Kåsjön
Öjersjö och Gårdas lag 3 genomför en gemensam övning.
Gårdas dykare har möjlighet att en förmiddag i veckan lägga olika dykövningar
i förbundet. Den här gången gjordes det på Kåsjön, en vak sågades upp i isen och
när en dykare lagt sig i vaken, larmades styrkan på Öjersjö.
svetsutbildning
på dykskolan Färjenäs
Eleverna på Färjenäs dykskola har fått utbildning i
svetsning. De har fått lära sig att svetsa på land för att
sedan kunna genomföra samma moment i vatten.
Utbildningen hölls av en lärare från ESAB.
– Det här är ytterligare ett steg i att kvalitetssäkra
alla moment som ingår i dykutbildningen,
säger dykinstruktör Patrick Wennebäck.
Vi arbetar med flera olika organisationer som
Patrick Wennebäck tillsammans med en av eleverna
på svetsutbildningen.
utbildar i de olika momenten för att kunna
certifiera eleverna enligt de normer och krav
som finns på marknaden.
På dykskolan har man märkt att det finns
ett stort intresse i just svetsutbildning. De har
fått förfrågningar från både Norge, Finland och
Först svetsades det på land...
Kustbevakningen. Nu tittar de på att eventuellt
skräddarsy en komplett vattensvetsutbildning
som kan genomföras på Färjenäs.
– Det hade varit bra PR för Räddningstjänsten
Storgöteborg och även gett framtida möjligheter
och metoder för Färjenäs, säger Patrick.
1 • 2010 5

6
Räddningsuppdrag
året som gått
räddningsuppdrag
Statistiken från 2009 visar även i år på en minskning av bränder i och omkring skolor. Däremot
ses en ökning av bränder orsakade av att köksspisar lämnats påslagna utan tillsyn. Det här är en
del av det som står att läsa i uppföljningsarbetet som Olycksutredning och analys gjort.
Tove NyTH är olycksutredare på RSG, hon kan
konstatera att det skett en minskning med
drygt fyrahundra räddningsuppdrag jämfört
med året innan. Det beror till stor del på att det
inte var den värme- och torrperiod som sommaren
2008, samt även en minskning av obefogade
automatlarm med knappt tio procent.
– Det är glädjande att kunna konstatera att
för tredje året i rad ser vi en fortsatt minskning
av antalet bränder i och omkring skolor, säger
Tove. Tyvärr förmörkas denna bild av den
omfattande branden på Torslandaskolan i mitten
av november, då hela byggnaden förutom
den fristående gymnastiksalen, brann ner till
grunden.
uNder 2009 Har bränder i bostäder ökat med
knappt tio procent, istället för att minska på det
sätt som RSG önskar och jobbar för att uppnå.
Även inom vårdsektorn ses en tydlig ökning av
antalet räddningsinsatser, framförallt på gruppboende,
Altbo, dagcenter och liknande.
– Förra året omkom tre personer till följd av
bränder i Storgöteborg, det är ett relativt lågt
antal, särskilt i nationell jämförelse där antalet
omkomna överstiger det normala under året.
Den vanligaste brandorsaken i hemmet är
köksspisar som lämnas påslagna utan tillsyn,
Cirka 26 % av det totala antalet bränder i
bostad under 2009 orsakades av detta, vilket
innebär den vanligaste kända brandorsaken
i bostäder. Andra vanliga brandorsaker i
bostäder är anlagda bränder såsom tekniska fel,
rökning och levande ljus.
uNder HösTeN Har de omfattande antal bilbränder,
garagebränder och bränder i fristående förråd
och containrar som anlagts i olika stadsdelar i
Göteborg krävt mycket fokus av den operativa
verksamheten. Den enskilt största branden
inträffade i ett flervåningsgarage som var hopbyggt
med bostäder, på Siriusgatan, där cirka
200 bilar blev brand- och rökpåverkade.
– I samband med några av dessa händelser
har vår personal blivit attackerad med stenar,
raketer och även vid ett tillfälle med en bensinbomb,
berättar Tove
förra ÅreT var det en fortsatt minskning av
bränder i och omkring utbildningslokaler, i begreppet
utbildningslokal ingår skolor, förskolor
och fritidsgårdar. Under 2008 var det hundra
bränder och förra året åttioen.
–Bränderna är ganska jämnt fördelade över
veckans dagar, men det går att se en viss minskning
av bränder som inträffar söndag till tisdag.
När det gäller starttid, så är det framförallt
bränderna mellan klockan 21.00 och 23.00 som
har minskat jämfört med året innan, säger Tove.
På vår interna hemsida under: Olycksutredning &
analys finns hela rapporten.
Minst 54 % av bränderna i och omkring
skolor, förskolor och fritidsgårdar är enligt
insatsrapporterna anlagda, vilket är lite lägre
än 2008 då cirka 65 % uppgavs vara anlagda.
1 • 2010

Under 2009 genomfördes några större räddningsinsatser, som den här vindsbranden på Axgatan i
Mölndal. Dessutom branden i en lagerbyggnad för bland annat båtar och båtmotorer vid Frihamnspiren.
Trots totalskada på fastigheten lyckades räddningspersonalen få ut cirka 40 båtar ur byggnaden.
Året som gått Räddningsuppdrag
Antal räddningsuppdrag 2009 jämfört med 2008.
Ökat hot och våld
Under ett par månader hösten 2009 var
det mycket oroligt i Göteborg, med anlagda
bränder och stenkastning mot bland annat
räddningstjänst, polis och väktare. Under
en period utsattes räddningstjänsten för hot
och våld i samband med insats. Tre gånger
träffades stenar eller andra föremål rädd-
ningstjänstens fordon. Vid ytterligare tre
tillfällen har stenar och andra föremål hittats
på platsen, upplagda för att kastas.
Den 11 november kastades en flaska med
bensin från en gångbro mot Angereds räddningsenhet
under uttryckning och kvällen
den 15 november riktades raketer och smäl-
Räddningsuppdrag
Antal rädningsuppdrag fördelade på händelsetyp. De grå staplarna visar 2008
års siffror.
lare mot räddningstjänstens personal vid en
bilbrand i Hjällbo.
Stenkastningen mot Kortedalas räddningsenhet
den 29 augusti, från en bro i
Hjällbo fick allvarligast konsekvenser, med
tre skadade brandmän.
1 • 2010 7

8
Ekonomi
Året som gått - Bokslut 2009
Budget och bokslut 2008
Förbundet fick till 2008 års budget föra över
5 mkr av överskottet från 2007. Dels för att
finansiera lönekostnaderna med 4 mkr pga
Kommunals avtal och dels för komplettering
av larmställen med 1 mkr. Förra årets resultat
blev -6 mkr, mot budgeterade -5 mkr, dvs en
budgetavvikelse på -1 mkr.
Årets budget
Förbundet budgeterar årligen utifrån överenskomna
medlemsavgifter. Årets budget är
+/- 0 och vi förväntas varken lämna överskott
eller underskott. Uppräkningen av 2009 års
medlemsavgifter i förhållande till 2008 var 2,6 %.
Med tanke på det ansträngda läget i samhällsekonomin,
var det i förhållande till andra verksamheter
i kommunal regi, ändå tillräckligt för att
behålla en oförändrad verksamhet.
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning enligt Kommunallagen
innebär för förbundet att vi uppnår minst
nollresultat och samtidigt visar att verksamhetsmålen
enligt handlingsprogrammet för
skydd mot olyckor uppfylls.
Det innebär också att förbundets ekonomiska
utrymme är överordnat verksamhetens ambitionsnivå.
Årets resultat
Förbundet redovisar för 2009 ett positivt
resultat på 6,8 mkr. Det goda resultatet beror på
sänkta premier för avtalsförsäkringar med
4 mkr samt outnyttjad avskrivningsbudget med
2 mkr. Året har präglats av medveten återhållsamhet
eftersom vi vet att 2010 års budget
är ännu mera ansträngd. En uppräkning av
medlemsavgifterna med enbart 1,3 % gör att
vi måste hålla ännu hårdare i plånboken och
många åtgärder har lång startsträcka för att nå
ekonomisk effekt.
Resultatöverföring från 2009 till 2010
Förbundet avser att utnyttja 3 mkr av överskottet
under 2010 för att fullfölja det påbörjade
utbytet av rutor i utryckningsfordonen till
okrossbart material. Det görs för att öka säkerheten
för de anställda efter flera incidenter med
stenkastning och liknande under hösten 2009.
Intäkter
Intäkterna består av externa intäkter för larm,
myndighetsutövning, utbildning, hyror samt
bidrag för deltagande i samhällets krishantering.
Medlemskommunerna ersätter oss genom
medlemsavgifter för att utföra uppdraget enligt
handlingsprogrammet
för skydd mot olyckor.
Intäkterna för obefogade
larm utgör ett viktigt
tillskott till förbundets
ekonomi samtidigt som
aktivt arbete pågår för att
minska antalet obefgade
utryckningar. Andelen
obefogade utryckningar
per anläggning visar en
minskande trend och
årets underskott mot budget
är 1 mkr.
Entreprenad-
och konssultkostnader
Kostnaderna består av externt inköpt stödverksamhet
som avtal med SOS-alarm, räddningstjänst,
städning, IT- och administrativ service
samt tillfälligt inhyrd personal.
Personalkostnader
Dessa inkluderar löner, sociala avgifter samt
pensioner. Kostnaderna för sociala avgifter
blev 4,3 mkr lägre än förväntat pga under året
tillfälligt sänkta avgifter för avtalsförsäkringar.
Så trots ökade lönekostnader på knappt 7 mkr
inkl sociala avgifter för 2009, är skillnaden inte
stor mellan åren. Årets semester- och kompskuld
ökade med 1,9 mkr mot budgeterade 0,8
mkr i resultaträkningen. Budgeten motsvarar
värdesäkringen av semesterskulden men täcker
inte en ökning av antalet dagar om de anställda
inte tar ut alla årets intjänade dagar. Det tilläts
tillfälligtvis under 2009 en inlösen av gamla
sparade semesterdagar i kontanter och 4,2 mkr
betalades ut under året. Det minskade semesterskulden
i balansräkningen, vilket inte kan
avläsas i resultatet.
Övriga verksamhetskostnader
Kostnaderna utgörs av övriga personalkostnader,
lokaler, materiel och tjänster. Utryckande
personal har vaccinerats mot TBE och samtlig
personal mot A(H1N1), ”svininfluensa” till en
kostnad av ungefär 0,8 mkr. Kostnaden för utrangering
av rökdykarradioapparater som inte
uppfyllt säkerhetskraven uppgick till 1,8 mkr.
Förbundet har anlitat jurist för att driva ärendet
mot leverantören.
Avskrivningar
Den långsiktiga planeringen av återinvesteringar
i fordon visar på ett stort investeringsbehov
där finansieringen av den framtida
avskrivningsbudgeten inte är löst. Från 2011
resultaträkning 2009 2008
mkr mkr
Intäkter 75,2 74,4
Entreprenad- och konsultkostnader -18,3 -18,4
Personalkostnader -386,3 -385,3
Verksamhetskostnader -99,3 -100,1
Avskrivningar -20,2 -22,0
Medlemsavgifter 470,4 454,3
Finansiella poster -14,7 -8,9
Resultat 6,8 -6,0
Budget 0,0 -5,0
Resultat jämfört med budget 6,8 -1,0
och framåt kommer avskrivningskostnaderna
att öka till en nivå som årligen är 2-3 mkr högre
den nuvarande. Osäkerheten i finansieringsfrågan
har medfört att investeringstempot är
återhållsamt. Årets budgetöverskott motsvarar
2 mkr.
Finansiella poster
Finansiella poster utgörs av ränteintäkter från
banken och ränteåterbetalning till medlemskommunerna.
Den stora skillnaden mellan åren
utgörs av ränte-och basbeloppsuppräkning av
årets pensionsavsättning. Vi kompenseras av
medlemskommunerna för pensionskostnaderna.
Investeringar
Under 2009 gjordes investeringar för sammanlagt
12,3 mkr, vilket är ett lågt belopp. Av
investeringarna kan nämnas omklädningsrum
och hygienutrymmen för kvinnliga brandmän
på ett par stationer. Larmöverföringstekniken
har kompletterats för IP-larm. En container har
utrustats för tung räddning av typen tågurspårning
eller buss som vält.
Löpande investeringar har skett av räddnings-,
dyk-, och träningsutrustning samt fastighets-
och IT-investeringar. Det lades beställningar för
leverans 2010 av basbilar, lastväxlare, stegbilar
och en brandbåt.
Donationen från Stena AB
Av donationen 2006 från
Stena AB på 5,0 mkr har
3,3 mkr använts under året
för påbyggnad av övningslokaler
på Färjenäs.
Lena Simenius-Peters
Ekonomichef
1 • 2010

Vad är det som händer? I evenemangskalendern finns svaren!
I Evenemangskalendern kan vi se det som händer
i vårt område och som berör vår verksamhet. Både
större och mindre arrangemang går nu enkelt att hitta
i kalendern, allt ifrån en högriskmatch på Ullevi till
hästtävlingar i Scandinavium. Information och kunskap
är samlat på ett och samma ställe.
– vi Har alla sett behovet av en gemensam plattform,
det här är en ny möjlighet för våra olika
verksamheter att göra information tillgänglig;
här kan du se när evenemang ska ske, var det
sker, vem som är ansvarig, vilka yttranden från
förebyggande processen som är gjorda och
även om det är kopplat till risker, säger Anders
Kimfors, som varit med i projektgruppen.
i eveNemaNGskaleNderN kaN användaren få svar på
det mesta när det gäller vilka arrangemang som
Lars Lundqvist har en kombitjänst där han utöver sin
tjänst som insatsledare är olycksutredare på Team Norr,
Vad innebär detta arbetet?
– JaG arbeTar med uppföljning av händelser som
skett inom Team norr. Jag har tagit över arbetet
efter Lars Jacobsson som arbetar lokalt på
är planerade. Förhoppningsvis blir samarbetet
mellan de olika avdelningarna bättre och
enklare. Insats och beredskap kan lägga in och
tydliggöra riskbedömningar och göra tillfälliga
larmplaner åtkomliga.
Alla inom
förbundet
kommer in i
kalendern, några
har behörighet
att lägga in
information.
» Alla inom förbundet
kan gå in och titta i
evenamangskalender,
den nås via vår interna
hemsida «
kaleNderN är byGGd på liknande sätt som Dosmo.
Administratör är Mikael Håkansson. Kalendern
nås via vår interna hemsida. Har du frågor eller
förslag kan du vända dig till Kenny Thuresson,
Anders Kimfors eller Mikael Håkansson.
Angered med liknande frågor. Min uppgift blir
i huvudsak att utreda och ha ett övergripande
olycksutredningsansvar vid en större händelse
då personalen på stationerna behöver mera
stöd. Men samtidigt också läsa och analysera
teamets insatsrapporter, följa upp och återkoppla
till den operativa och förebyggande
verksamheten.
Hur arbetar ni?
– Team Norr kommer utifrån en händelse arbeta
med att låta personalen på stationerna i större
utsträckning själva följa upp en händelse och
lära av en insats. Då kan de delge sina erfarenheter
till varandra och de olika arbetslagen. På
varje station ska det finnas några personer som
kan ta ett större ansvar och vara mer delaktiga i
uppföljningsarbetet.
Din första uppgift som olycksutredare?
– JaG iNGÅr i en grupp tillsammans med Ulf
Bergholm, Lasse Jacobsson och Morgan
i börJaN av april kommer en översyn och utvärdering
att göras för att identifiera eventuella
förslag på förbättringar.
Mikael Håkansson, Anders Kimfors och Kenny
Thuresson har varit med i projektgruppen för
evenemangskalendern.
”
Grundén. Vi ska göra en olycksutredning på
branden i Torslanda skolan.
Det är viktigt att vi tar vara på erfarenheterna
Vad gör ni?
–vi TiTTar pÅ händelseförlopp, insatsens genomförande,
vattenförsörjning, håltagning,
brandbegränsningar samt arbetsmiljöfrågor. Vi
går även igenom tidigare händelser runt skolan.
Vi har samlat in fakta och intervjuat personer
både internt och extern. Allt kommer att
redovisas i en olycksutredning som presenteras
längre fram i vår.
Att arbeta med en utredning handlar inte
bara om att hitta fel och brister, utan även följa
upp trender och händelser och lära av insatsen.
Att ta vara på erfarenheter och dela med sig
tycker jag är väldigt viktigt och nödvändigt för
vårt framtida arbete.
1 • 2010 9
Anna Dyne

10
Profilen
Det är mycket på G...
Det är mycket på gång för Christer Gulldén, i augusti fyller han 50 och nästa år har han tjugofem år i
tjänst på räddningstjänsten. Brottningen ligger honom fortfarande varmt om hjärtat, han har ett stort
engangemang i Micke Ljungbergs fond och varje år är han med och delar ut stipendie från fonden.
vi Träffas pÅ Gårda brandstation, Christer är där
med täckningstyrkan för att avlösa Gårdastyrkan
när de ska göra enhetsövning. I dag är han
även vikarierande styrkeledare. Han har provat
på flera arbeten inom räddningstjänsten. Det
började 1986. En kompis pappa var brandman,
Christer tyckte det lät kul, han sökte och blev
anställd. Sin första placering var på Frölunda
brandstation på lag 4, Brynis var brandmästare.
–Jag kände mig välkommen direkt och
trivdes bra från första stund, det var ett kanonarbetslag.
Christers dagambulansperiod blev
förkortad på grund av sin träning inför OS i
brottning, han var därför placerad på Kålltorps
brandstation i ett halvår.
arbeTspasseN pÅ ambulaNseN och att få vara med
och ta hand om patienterna tyckte Christer var
omväxlande, givande och fascinerande. När
han fick chansen att söka som sjukvårdare på
OLA-ambulansen gjorde han det. Han gick ambulanskurs
1994 och arbetade därefter bland annat
på Lundbys OLA-ambulans. Ett dåligt knä
var en av anledningarna till att Christer sökte
som larmoperatör till ledningscentralen. Han
klarade testerna och blev antagen. Där arbetade
han sedan i fem år och läste även till styrkeledare.
Christer tillsammans med några av sina
arbetskamrater på Täckningsstyrkan.
– När de sökte en dagtidsarbetande brandman
till täckningsstyrkan hoppade jag på det.
Där har jag arbetat i tre år nu, säger Christer.
cHrisTer GulldéN växTe upp i Järnbrott men flyttade
som tioåring till Sävedalen med mamma,
pappa och tre syskon. Mamma var hemmafru
och pappa byggnadsarbetare. När Christer var
sju år började han med brottning. Intresset
väcktes av hans morfar som var ordförande i
Jonsereds brottningsklubb.
– Morfar var intresserad och stöttade. När
pappa inte kunde köra min bror Glenn och
mig till träningarna körde morfar oss. Först
från sitt hem i Sävedalen till oss i Frölunda. Sen
körde han tillbaka till Partille där vår träningslokal
låg och sen hem igen, snacka om curling-
morfar, skrattar Christer.
äveN om cHrisTer provat på både fotboll, hockey
och handboll var det brottningen han valde
som trettonåring. Hemma i hyllan har han flera
plaketter, en av dem är från en tredjeplacering
i EM 1981. Han har även en från en fjärde
placering i OS 1988.
– Han som fick guldmedaljen slog mig med
2-0. Det retar mig med tanke på att jag bara
en månad tidigare på en turnering i Grekland,
hade vunnit över honom.
GeNom broTTNiNGeN lärde Christer känna Mikael
Ljungberg. När Christer slutade med brottning
1990 blev han Mickes sparringpartner i åtta
år. De tränade tillsammans fyra dagar i veckan
och umgicks mycket privat. De stöttade och
hjälpte varandra i livet. Vid ett tillfälle åkte de
tillsammans med Leo Mylläri till Tärnaby på
träningsläger med längdåkningsskidor och
styrketräning på schemat. Micke hade haft en
tuff period i livet. Christer fanns vid hans sida
och var ett stort stöd för honom.
–När Micke dog tragiskt 2004 var saknaden
stor och det blev tomt. Göteborgs Posten
startade en fond till Micke Ljungbergs minne.
Jag ville också göra något och frågade om
jag fick starta en årlig golftävling till Mickes
minne, berättar Christer.
2005 var deN första golftävlingen. Inför varje
tävling ringer Christer runt till sponsorer, som
får köpa golfplatser och sedan spela mot olika
kändisar. Tävlingen har ett stort intresse och
drar in ca 100.000:- per år till fonden. Ett stipendie
från fonden delas ut till aktiva idrottare
eller ledare inom alla sporter.
–Den som får stipendiet behöver inte vara
en världsstjärna utan en bra idrottare med stor
ödmjukhet, sån var Micke. Hela ideén med
golftävlingen går i Mickes anda, jag vet att han
hade uppskattat det här, säger Christer.
ChRisteR gulldén
ålder: Fyller 50 den
13 augusti.
Familj: Frun Anna-Lena
barnen Andreas, 19 år och
Victoria 17 år.
Bor: Sävedalen.
intressen: Tränining
i olika former; dottern i
handboll. Sävehofs handbollslag
och egen träning,
samt att spela golf.
gillar: Att fika, svag för
smågodis.
Anna Dyne
1 • 2010

www.rsgbg.se
– blir tillgänglig
Katarina Appelqvist upphandlingschef, Annika
Boberg, infomaster och Hans Antonsson,
projektledare ingår i gruppen som ska göra
hemsidan tillgänglig.
Vi använder Internet allt mer för att utföra ärenden
och söka information, både hemma och på jobbet. Att
kunna sköta kontakten med myndigheter, landsting
och kommuner via deras webbplatser kan underlätta
mycket. Inte minst för personer som på något sätt har
ett funktionshinder som gör det svårt att sköta sina
ärenden och kontakter på annat sätt än via webben.
Användbar för alla
För att så många människor som möjligt
ska kunna använda offentliga sektorns webbplatser
fick Statskontoret i juni 2001 i uppdrag
av regeringen att ta fram vägledningar för
utformning av webbplatser. Idag finns tydliga
riktlinjer för hur man bygger webbplatser som
är användbara och tillgängliga för alla.
Tyvärr är vår webbplats idag konstruerad på
ett sätt som gör det svårt att använda för väldigt
många. Det problemet är extra allvarligt då
vi som myndighet ska vara tillgänglig för alla
medborgare.
Tillgängliga efter sommaren
Därför påbörjar vi nu arbetet med att göra
vår hemsida tillgänglig enligt direktiven som
finns. Det innebär att vi behöver ett nytt verktyg
för publicering och att vi behöver bygga om
strukturen. Hemsidan ska vara klar efter sommaren
och därefter påbörjar vi arbetet med vår
interna hemsida, som ska genomgå liknande
anpassning och omstrukturering. För detta
arbete är en projektgrupp tillsatt som består
av Hans Antonsson, projektledare TA-ITA,
Annika Boberg, infomaster UA och Katarina
Appelqvist upphandlingschef.
Anpassa vårt språk – alla ska förstå oss
Från Vägledningen 24-timmarswebben,
direktiv för offentlig verksamhet
Ge samma service till alla: Offentliga
webbplatser ska vara tillgängliga för alla och ge
tillgång till samma eller likvärdig information,
oavsett faktorer såsom ålder, kön, funktionshinder
och etnisk
och kulturell
bakgrund.
Detta
innebär att vi
inte bara ska
anpassa vår
» Det viktiga är inte att
informationen går ut,
utan att den går in. «
hemsida tekniskt, utan även vara noga med hur
vi skriver och använder språket. Dyslektiker,
nysvenskar eller personer med andra språkeller
lässvårigheter ska ha samma möjligheter
att ta till sig vår information. Genom att
anpassa språket till mer lättläst har det visat
sig att det gagnar alla medborgare, vi blir mer
förstådda och når ut med våra budskap. Det
är även viktigt att tänka på när det gäller vår
interna hemsida. Som en klok person sa: Det
viktiga är inte att informationen går ut, utan att
den går in.
Annika Boberg
Styrgrupp för metodutveckling
På RSG har vi behov av att styra upp,
prioritera och driva ett antal metodutvecklingsprojekt.
För att skapa en helhetssyn
måste vi gemensamt, med företrädare
för teamen och Utbildningsavdelningen,
arbeta i dessa frågor. Samverkan med processen
Teknik och Materiel är också viktig.
För detta arbete har en stående styrgrupp
för metodutveckling organiserats.
Till styrgruppen är arbetsgrupper kopplade,
för behovsanpassade metodutvecklingsprojekt
och stående arbetsgrupper.
På vår interna hemsida kan du läsa vem
som ingår i grupperna och vilka gemensamma
metodutvecklingsfrågor som ska
starta och drivas år 2010.
Ny brandbåt beställd
Efter flera års arbete är en brandbåt
betälld. Båten är främst till för att transportera
räddningsstyrkor i vår skärgård
men ska även användas för att släcka
bränder och vid dykuppdrag. Båten är av
katamaranmodell och drivs med vattenjet.
Leverans beräknas om ca ett år.
Räddningsdykarutbildning
Under veckorna 8-15 kommer tio
elever, varav fyra från RSG, att utbildas
till Räddningsdykare på Färjenäs. Efter
genomförd och godkänd utbildning är
eleverna certifierade enligt försvarsmaktens
krav för räddningsdykare.
Rapport från Kombitjänstutredningen
Rapporten innehåller faktapresentation
av nuvarande arbets- och tjänstgöringsförhållande
för IC, IL och SC och ger
förslag till möjliga förändringar.
Många faktorer påverkas och ska ta
hänsyn till, för att få förbättrade och mer
harmoniska arbetsförhållanden för dem
inom kombitjänstfunktionerna.
UVA har påbörjat ett arbete enligt PUF
2010 med att utvärdera de samlade ledningsfunktionerna
ur ett OPRA-perspektiv.
–Vi vill se slutresultatet av denna
utvärdering innan vi arbetar vidare med
tjänstgöringsförhållandena för dem som
ingår i funktionerna, säger Håkan Alexandersson
chef för Utvecklingsavdelningen.
1 • 2010 11

12
Brigitte Callsen och Stefan Olsson är nya i kamratstödsgruppen, här med Andreas Wikander, brandman på Gårda stationen.
Kamratstödgruppen rekryterar nytt
Kamratstödsgruppen inom RSG har funnits sedan1995.
Grunduppdraget är att stödja egen personal efter svåra
händelser och olyckor. I uppdraget ligger också att informera
internt om verksamheten samt att utbilda nyanställda och befäl i
effekten stressreaktioner under larm.
äveN exTerNT uppsTÅr ibland behov av hjälp och
stöd. Oftast uppstår detta i samband med en
olycka där RSG närvarar. Räddningsledaren
bedömer att det finns behov av stöd till drabbade
och använder då gruppen som en resurs.
Medlemmarna i gruppen har växlat genom
åren. När vi skiljdes från ambulansen försvann
också alla kvinnliga medlemmar. Därför fanns
det ett behov av nyrekrytering inför 2009. Under
hösten har en rekrytering skett och nu har
de nya medlemmarna introducerats i gruppen.
de Nya medlemmarNa är:
Tove Nyth Olycksutredare
Pernilla Alsterlind Samordnare
Brigitte Callsen Planerare
Charlotte Molander LC-operatör
Patric Gillgren Brandman Kba
Stefan Olsson StL Gårda
Hans Brage Brandman Gårda
för försTa GÅNGeN ingår också personal som arbetar
dagtid i gruppen. Kamratstödgruppen är
en resurs för hela förbundet och plötsligt svåra
situationer kan uppstå var som helst även om
riskmiljön är större på utryckningen. Kamratstödjarna
får utbildning i att kunna genomföra
stödjande och lyssnande samtal både med
enskilda personer och grupper. Det är en möjlighet
att få prata av sig tillsammans med någon
som har tystnadsplikt. För svårare händelser,
längre och djupare samtalskontakter finns det
resurser på tex. Feelgood.
uNder 2009 ökade antalet uppdrag till 45, från
26 under 2008. De flesta samtal handlade om
egen personal efter larm. Exempel från 2009 är
stenkastningen och brandbomben mot brandbilar
på larm samt trafikolyckor där RSG fordon var
inblandade.
iblaNd kommer förfrÅGaN från anhöriga om att få
träffa utryckningspersonal som varit närvarande
vid en olyckan där den närstående skadats
svårt eller omkommit. Vid tre tillfällen har
gruppen genomfört anhörigsamtal. Vid ett antal
tillfällen har gruppen används i anslutning
till ett larm för stöd till direkt drabbade. Ett
exempel på detta är stöd till sjukvårdpersonal
efter att en vårdtagare omkommit på Lillhagen.
Vid ett tillfälle kallade Insatsledaren ut
Kamratstödsgruppen för att stödja anhöriga till
en man som hotade att hoppa från sin lägenhet.
Under året har gruppen också genomfört
en utbildnings och informationsinsats till alla
deltidbrandmän inom förbundet. När behov
finns av kamratstödgruppen är det lättast att nå
den via Stabschefen. Dygnet runt finns det en
Kamratstödjare i beredskap.
Per Hassling
1 • 2010

Nu har du chansen att vinna en biobiljett!
Vi undrar från vilket år är bilden tagen och vad blev resultatet i matchen mellan Räddningstjänsten
Storgöteborg och Vantta från Finland?
Skicka in ditt svar senast 9 mars till: brandscoopet@rsgbg.se
Juryn består av redaktionen för Brandscoopet. Vid flera inkommna rätta svar, drar vi tre vinnare!
På gång med RIF
Bordtennis
11 – 12 mars, Brand SM i Falkenberg.
Hör av dig till Reidar om du är
intresserad att vara med.
Tele: 031-335 2657
Tävling!
Vinn biobiljett
Årsmöte
8 april RIF Årsmöte
Taktiksalen på Gårda kl.18.30
Handboll
22 april Slutspel i Handboll i Göteborg, Hall
of Flame i Frölunda.
Fem lag: Storstockholm, Södertörn, Räddningstjänsten
SYD, Enköping Håby och Storgöteborg
kommer att göra upp om SM- titeln
i en enkelserie där alla möter alla. Speltid
2 x 15 minuter. Första matchen klockan 10.00
Halvmarathon
Foto: Gunnar Lindahl
22 maj Brand SM i Halvmarathon i i
samband med Göteborgsvarvet
Hallå där...
Gareth gör sin praktik
med lag 2 på Lundby.
Gareth Day är 31 år och kommer från England. Han
läser svenska på Studium och gör sin praktik på Lundby
brandstation. Gareth har arbetat sju år som brandman
i Hertfordshire en stad strax utanför London. Han har
varit i Sverige i åtta månader och bor med sin flickvän
i Haga.
Vad är det för skillnader på arbetet och
utrustningen i England jämfört med här?
–Det finns både likheter och skillnader,
snacket mellan oss brandmän är likadant som
i England. Rökskyddet är lite annorlunda
men säkerhetsrutinerna är detsamma. Vi har
gummislang istället för tyg och vi kastar inte ut
slangen utan springer ut med den. Vi kör också
Scaniabilar, larmställen ser likadana ut, fast vi
brandmän har gula hjälmar och befälen vita.
Vi har också fysiska krav för att komma in
men testerna är annorlunda. Vi har fler kvinnliga
brandmän dock inte tillräckligt många. En
orsak kan vara att på många brandstationer sover
man tillsammans i sovsalar och tjejerna får
dela med killarna. Min brandstation i England
är nybyggd så där har vi egna rum.
I England arbetar vi ännu mer med brandsäkerhet
och förebyggande skydd. Jag har själv
varit med i ett projekt som heter Lifeproject,
det innebär att vi tar hand om ungdomar som
kommer från problemfyllda områden. Vi tar
emot dem på brandstationen och ger dem
utbildning. Vi brandmän har lättare för att nå
dem och skapa kontakt, de lyssnar mer på oss
och vi är bra förebilder.
Jag trivs väldigt bra här och har blivit väl
emottagen. Min högsta önskan är att få börja
arbeta här!
1 • 2010 13

14
Pensionärssidan
Nya resor väntar...
Skönhet eller hot, bilden är tagen under den gångna vårens Dalslandsresa med Pensionärsföreningen.
En spegelbild från kölvattnet på båten. Vänd bilden upp och ner så anar ni hotet.
Men nya resor väntar, så kom gärna med förslag till styrelsen.
Brynis
Studiebesök på Remfabriken
Göteborgs Remfabrik – en unik historisk industrimiljö
fJorToN peNsioNärer möTTe upp på Åvägen 15 för
att besöka Göteborgs Remfabrik. Ing-Marie
hälsade oss välkomna, först fick vi avnjuta gott
kaffe med en dubbelfralla. Efter detta berättade
Ing-Marie som var en kunnig guide om
Remfabriken och vad som gjorts där och var
som händer där i dagsläget. Lite historia om
Remfabriken, vill du läsa mer kan du gå in på
www.remfabriken.org och läsa mer om denna
fantastiska industrihistoria.
iNGeNTiNG Har föräNdraTs på remfabriken sedan
sekelskiftet. Göteborgs Remfabrik bildades
1891.Tillverkningen började på Gårda vid
Mölndalsån, som var en viktig transportled, bl a
för kolpråmar. År 1900 brann byggnaden ner till
grunden. Ersattes av nuvarande huvudbyggnad
i tegel.
sTorHeTsTideN för remfabrikeN var under båda
världskrigen. Då fanns 50 anställda. Men vid
nedläggningen 11/11 1977 fanns endast åtta
kvar. Ett år efter produktionen lades ned bildades
Föreningen Göteborgs Remfabrik, en ideell
förening. Fabriken är numera ett arbetslivsmuseum
som drivs av Föreningen Göteborgs
Remfabrik. Föreningens medlemmar strävar
efter att upprätthålla kunskaperna om hur maskinerna
används och tillverkar produkter idag
som säljs i museibutiken.
Pensionärsföreningens mötesdagar 2010
har du förslag på
resor?
Kontakta i så fall
Pensionärsföreningens
styrelse.
vi kuNde ocksÅ handla lite i butiken som fanns där,
både nyslungad honung och fina linnehanddukar.
Vi tackade Ing-Marie för hennes guidning
och sa hej till varandra och avslutade en trevlig
förmiddag.
JaG Tar GärNa emot förslag på ställen som vi kan
göra studiebesök på. Hör av dig till mig. ingrid.
hansson3@hotmail.com eller 0702-385114.
Ingrid Hansson
1 • 2010

50 år!
Grattis 50-åringar!
Johan Ahlqvist 6 mars
Per Månsson 16 mars
Lars Mattsson 1 april
Thomas Magnusson 22 april
Tack
Hjärtligt tack för uppvaktningen på min 50-års
dag.
Tack
Hans-Olof Allgulin
Med ett stort tack för hågkomsten på min 85-
årsdag och den trevliga julklappen, hälsas alla
mina gamla kollegor i Pensionärsföreningen
med värme.
Fd.185 Bengt Johansson
Tack
Många varma tack till vänner och arbetskamrater
för alla överraskningar, gratulationer och
uppvaktningar på min födelsedag.
Det känns underbart att ha så många runt
omkring som bryr sig och kan hitta på helt
oväntade hyss när man minst anar.
Kramar och tack till Er alla.
Tack
Janne Severinsson
Vi Brandingenjörsstudenter ifrån Lund skulle allra
varmast vilja tacka för den fina praktik vi fick
göra hos er i somras! Det var inte bara väldigt
lärorikt utan det var väldigt trevligt också. Vi är
väldigt tacksamma för det fina bemötandet vi
fick och vi kände oss hjärtligt välkomna! Det var
helt klart värt att inte ha nåt sommarlov...
Med stort tack från Daniel, Emanuel, Frölunda lag 4 och 1,
Kristoffer och Jon, Lundby lag 3 och 4.
Pensionärer
Februari
Lars Zehlertz
Göran Claesson
Göran Berndtsson
Bo Cedrot
April
Bert Josefsson
Lars-Åke Almgren
Tack
Ett hjärtligt tack för hågkomsten på min
80-årsdag.
Pelle Johansson, (Pj)
Att ställa upp som guide kan vara något
för dig; som vill träffa en flykting med kanske
samma yrke, utbildning eller intressen, som
är öppen för att möta spännande människor
från kulturer som du annars inte skulle möta.
Som vill att nyanlända flyktingar ska känna sig
välkomna och hemma i Göteborg.
Så här går det till:
Efter en intervju matchas du med en
nyanländ utifrån gemensamma intressen och
erfarenheter, önskemål och personkemi. Kvinnor
matchas normalt med kvinnor, män med
Tack
Nytt namn
63, ,Erik Gustavsson Kba lag 4 har bytt
efternamn till Ferm.
Personalsidan
Ett riktigt stort tack, till er alla som mötte upp i
samband med min avtackning den 28 januari i
Fenix, Gårda. Tack för alla vänliga ord, skratt och
presenter i fast och flytande form. Utrustningen
för trafikolyckor från Ttl har, delvis kommit till
användning, vid ett tillfälle på riksväg 41, dock
ingen allvarligare händelse.
Tack till er alla som gjort åren på RSG lärorika
och intressanta. Ser fram emot att ni tar vägen
förbi Borås, ta gärna med något ätbart.
Bli flyktingguide!
Nio av tio nyanlända flyktingar saknar kontakter
med svenskar. Tio av tio vill ha kontakter med
svenskar. Vill du bli en av dem?
Leif Isberg
män, familjer med familjer.
Som guide ställer du upp ideellt som en länk
och lots till det svenska samhället i ett viktigt
skede under flyktingens första tid i Sverige. Du
och flyktingen träffas på fritiden för att prata,
umgås och göra saker tillsammans. Ni introducerar
och orienterar varandra i ett ömsesidigt
utbyte.
Läs gärna mer på: www.flyktingguide.se
031-365 11 22 eller 0707-801083
1 • 2010 15

Avsändare:
Räddningstjänsten Storgöteborg
Box 5204
402 24 Göteborg
Ingen eld bara rök...
Gårdas nya rökövningsrum gör det mesta möjligt!
Nu är snart det nya rökövningsrummet på Gårda
färdigt. Övningsrummet ligger i garaget under SOS
Alarms lokaler. För att komma dit kan man dels ta sig
den vanliga vägen men även genom en lucka i marken,
allt för att kunna öva så realistiska som möjligt.
i sJälva övNiNGsaNläGGNiNGeN är sex bastuaggregat
installerade, dessa ska göra miljön både varm
och fuktig.
– Målsättningen är att det ska vara 65
grader här inne och rökmaskinerna ska göra
sikten så autentisk brandrök som det går, säger
Mats Sjöstrand från dagstyrkan på Gårda
brandstation. Tillsammans med dagstyrkan
har han tagit på sig projektet att starta om
och iordningställa anläggningen som består
av två rum.
deT eNa rummeT är möblerat som en lägenhet
med flyttbara väggar. I det andra rummet går
det att göra olika typer av belastning, teknik
och sökövningar. Där finns även en modern
brytdörr.
– I övningsanläggningen finns det olika arbetsmoment
där verktygen som finns på bilarna
ska komma till användning, säger Mats. Vi har
en vision att alla i gruppen, även styrkeledaren
ska kunna vara insatta i övningen.
Har ni något ungdomsprojekt på er brandstation som ni vill dela med er av?
I nästa nummer av Brandscoopet kommer du
bland annat kunna läsa om hur RSG arbetar
socialt förebyggande med ungdomar.
Det är mycket som händer under våren och
personalen på brandstationerna arbetar med
flera olika projekt.
Från vänster: Ove Henriksson, Mikael Bouvin, Mats Sjöstrand och Johan Holm i det nya övningsrummet.
Till aNläGGNiNGeN Hör ett data och ljudsystem där
flera olika effekter är inspelade för att skapa en
så naturtrogen miljö som möjligt i rummen.
Allt ifrån stressljud till spårvagnsgnissel går att
spela upp.
– I kontrollrummet är allt användarvänligt,
I nästa nummer av Brandscoopet...
Ett av dem är Frölunda brandstation som samverkan
med SDF Tynnered och utbildar unga
brandinformatörer.
På Lundby brandstation kommer en praovecka
att genomföras för några elever från två högstadieskolor
i området.
Posttidning
B
samtliga knappar och kontroller är utformade
så att de lätt går att använda även för en
handskbeklädd branmannanäve, säger Mats.
Alla inom förbundet är välkomna att boka tid i
den nya övningsanläggningen. Kontakta styrkeledarna
på dagtidslaget Gårda.
Anna Dyne
Har ni något ungdomsprojekt på er brandstation
som ni vill dela med er av i Brandscoopet?
Hör i så fall av er till Anna Dyne på 031-335 27 58.