En global lyxfälla? - Global Utmaning

Under perioden 1950 till 1979 ökade inflationstakten. Det ledde till en
minskad sparkvot. En förklaring är att den framtida konsumtionen förväntas
bli dyrare. En annan är att hushållen helt enkelt valde att öka
sin skuldsättning i ljuset av den goda ekonomiska utvecklingen under
konvergenstillväxtens tidevarv. Den ökade konsumtionen förstärkte
tillväxten och bidrog därmed till den låga arbetslösheten. Att tillväxten
ändå blir historiskt låg under 1970-talet framstod som en överraskning
men hade att göra med att konvergenstillväxten mot USA avstannande,
vilket också sammanföll med att också produktivitetstillväxten i USA
blev lägre. 23
Sverige var under både 1950- och 60-talen inne i en period av snabb
omvandling och urbanisering. Därmed fanns ett mycket stort behov av
nybyggnationer. Omfattande subventioner till fastighetsmarknaden i
form av bostadsbidrag, räntebidrag, generösa avdragsmöjligheter för
nominella räntekostnader användes för att öka byggandet. Samtidigt
reglerades kreditgivningen av de system som hade introducerats med
Bretton Woods systemet. Riksbanken levererade helt enkelt inte kontanter
enbart på basis av bankernas önskemål. Den här typen av regleringar
fanns i hela västvärlden och skulle säkerställa försvaret av de
fasta växelkurserna under Bretton Woods systemet.
2.2. Utvecklingen under 1980-talet
Regleringarna avskaffades i november 1985 vilket bland annat innebar
att Riksbanken utan restriktioner levererade den mängd kontanter som
bankerna behövde för sin kreditgivning. I ett avreglerat system arbetar
Riksbanken i huvudsak med den korta räntan. Men eftersom Sverige
tillämpade en fast växelkurs var inte räntan ett särskilt ändamålsenligt
styrinstrument. Orsaken är att en höjd ränta destabiliserar valutakursen
genom att attrahera utländskt kapital. Således återstod finanspolitiken
som det beprövade medlet att påverka den totala efterfrågan.
Den kreditexpansion som följde efter avregleringen var dock mycket
större än vad som kunde motverkas med hjälp av statsbudgeten. Staten
minskade kraftigt sin skuldsättning under 1980-talet. År 1990 var
den nere i 40 procent av BNP. Samtidigt gick ekonomin på högvarv och
börskurserna steg. Detta förefaller att ha bidragit till att hushållen var
villiga att öka sin skuldsättning.
Riksbanken kontrollerar idag penningmängden huvudsakligen med
den korta styrräntan. Men enligt George Soros är det inte det samma
som att kontrollera krediterna. Man måste även ta hänsyn till viljan att
23 För en analys av svensk konvergenstillväxt mot USA se: Svanlund, J. Svensk och finsk upphinnartillväxt.
Faktorpris- och produktivitetsutjämning mellan Finland och Sverige 1950-2000. Umeå Studies in Economic
History 38.
19