vuxenstudioer-asperger

ATT GÖRA STUDIESITUATIONEN TILLGÄNGLIG 

för vuxenstuderande 

med autism eller 

Aspergers syndrom

Titel: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande 

med autism eller Aspergers syndrom 

Ansvarig på Sisus: Kristina Yetkin 

Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB 

Grafisk form och illustration: Typoform 

Intervjuer och text: Vanna Beckman och Annika Wallin 

Sisus referensgrupp: Journalist Vanna Beckman, Birgit Fredriksson från Riksförbundet 

Attention, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet 

och Mats Jansson från Riksföreningen Autism 

Skriften är utgiven av Sisus, Socialstyrelsen och kan beställas från: 

Sisus, Socialstyrelsen. 106 30 Stockholm 

Telefon: 08-787 73 00 Texttelefon: 08-787 73 19 

Fax: 08-796 84 10 E-post: kansli@sisus.se 

eller: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm 

Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat 

Fax: 08-779 96 67 

ISBN: 978-91-85999-31-6 

Artikelnummer: 2008-131-15 

Tryckeri: Edita Västra Aros, 2008 

Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten 

www.spsm.se.

Förord 

Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, 

har regeringens uppdrag att på olika sätt underlätta 

för vuxna med funktionsnedsättning att studera. 

Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare 

kan göra sina utbildningar tillgängliga för 

vuxna med autism eller Aspergers syndrom. Ämnet 

för skriften är angeläget eftersom stödet i vuxenutbildning, 

till personer med dessa diagnoser, är 

begränsat idag. Sisus vill öka kunskapen om de möjligheter 

som finns och visa på hur några folkhögskolor 

har gjort för att göra sina utbildningar tillgängliga. 

Målet är att fler vuxna ska få möjlighet att studera 

utifrån sina intressen och förutsättningar. 

Den här skriften innehåller bland annat intervjuer 

med lärare, rektorer och deltagare på några 

folkhögskolor. Intervjuerna är gjorda vid olika 

tillfällen och under olika förutsättningar. Vissa 

intervju personer framträder med eget namn och 

andra under fingerat namn. Tillsammans ger texterna 

olika perspektiv på vuxenstudier för personer 

med autism eller Aspergers syndrom. 

Skriften är den tredje i en serie om tillgänglig 

vuxenutbildning. Den första skriften har titeln ”Att 

anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med 

funktionshinder”. Den ger övergripande information 

om lagar och förordningar inom området och om 

vilket ansvar utbildningsanordnare har. Den andra 

skriften heter ”Att göra studiesituationen tillgänglig 

för vuxenstuderande med utvecklingsstörning”. Båda 

skrifterna gavs ut 2007. 

Fakta i den här skriften kommer från Sisus referensgrupp 

med representanter från Riksföreningen 

Autism, Riksförbundet Attention och Folkbildningsrådet. 

Birgitta Andersson, specialpedagog och Inger 

Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik har 

också bidragit med fakta. Det är dock Sisus som 

är ansvarig för innehållet. Texter och intervjuer 

har gjorts av Vanna Beckman och Annika Wallin. 

Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. 

Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, 

har varit ansvarig på Sisus. 

Sisus i maj 2008. 

Leif Näfver 

Kanslichef 

Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya 

Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

3

Innehåll 

4 

5 Utbildning är viktigt 

6 Om funktionsnedsättningen 

9 Exempel på vanliga överlappande diagnoser 

10 Att skapa en bra studiesituation 

13 Stöd vid möten med utbildningsanordnaren 

INTERVJUER 

14 Benjamin har ett eget schema 

16 Med sikte på arbetslivet 

18 Filofaxen är obligatorisk lärobok 

20 Att lära sig vem man är 

23 Mattias arbetar som fritidsledarassistent 

25 Vuxenutbildning i Sverige 

26 Litteraturtips 

27 Tips på kontakter

Utbildning är viktigt 

Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från 

maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning 

kan människor utvecklas, få nya erfarenheter 

och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med 

andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att 

göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla – och 

alltså även för personer med autism eller Aspergers 

syndrom. 

Möjligheter till vuxenstudier 

Många människor med autism eller Aspergers syndrom 

lämnar skolan med ett raserat självförtroende och stora 

kunskapsluckor. Vuxenutbildning kan vara en andra 

chans om utbildningsanordnaren ger ett bra bemötande 

och erbjuder en tillgänglig studiesituation och individuella 

lösningar. Men vuxenut bildning handlar inte 

bara om att kompensera tidigare misslyckanden utan 

också om att ta till vara begåvning och bygga vidare 

på intressen och kunskaper. Idag finns studerande med 

autism eller Aspergers syndrom i många former av 

vuxenutbildning, allt ifrån särvux till forskarutbildning 

på universitet. Och efterfrågan på vuxenutbildning 

ökar. För att möta det behovet måste fler utbildningsanordnare 

göra sina utbildningar tillgängliga för studerande 

med dessa diagnoser. 

Berikande utbyte 

Att fler vuxna med autism eller Aspergers syndrom 

får möjlighet att studera är inte viktigt enbart för 

”deras skull”. Alla personer har något att bidra med 

och berikar sin miljö på olika sätt. Utbildningsanordnare 

har därför mycket att vinna på att göra sitt 

utbildnings utbud tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. 

Genom att skapa en utbildningsmiljö 

som bygger på mångfald erbjuds alla studerande 

erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Att satsa 

på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund 

som det svenska utbildningsväsendet vilar på. 

5

Om funktionsnedsättningen 

Autism är en medfödd funktionsnedsättning där 

symtomen brukar delas in i tre huvudgrupper: 

• 

6 

nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel 

nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation 

begränsning i beteenden, intressen och aktiviteter 

Aspergers syndrom är autism utan utvecklingsstörning. 

Men även autism kan förekomma utan utvecklingsstörning. 

(Cirka 20 procent av dem som har 

diagnosen autism har ingen utveck lings störning och 

då talar man ibland om ”högfungerande autism”.) 

Gränsen mellan diagnoserna autism och Aspergers 

syndrom är alltså flytande. Skillnaden är att en 

person som får diagnosen Aspergers syndrom inte 

har någon försening i sin språkliga eller kognitiva 

utveckling under de tre första levnadsåren. Som 

vuxen lär det dock sällan eller aldrig innebära 

någon egentlig skillnad om man har diagnosen 

Aspergers syndrom eller diagnosen autism utan 

utvecklingsstörning. 

Diagnoserna brukar sammanfattas som ”autismspektrumtillstånd” 

eller ”autism och autismliknande 

tillstånd”. 

Se individen bakom diagnosen 

I den fortsatta läsningen är det viktigt att komma ihåg 

att beskrivningen av en funktionsned sättning ofta 

handlar om vad man inte kan. En sådan beskrivning 

kan upplevas som stigmatiserande och negativ av 

personer som har den diagnostiserade funktionsnedsättningen. 

Därför är det viktigt att understryka att en 

diagnos inte säger allt. Den säger inget om individens 

möjligheter, personlighet, förmågor och styrkor. 

Graden av funktions ned sättning kan också variera 

stort mellan olika individer. 

Svårigheter vid socialt samspel 

Människor med autism eller Aspergers syndrom har 

svårt att intuitivt förstå hur andra personer tänker och 

upplever olika situationer. Svårigheter uppstår ofta 

i situationer som bygger på oskrivna regler, social 

intuition eller på tolkning av tonfall och kroppsspråk. 

Den bristande förmågan att tolka ansiktsuttryck kan 

till exempel göra det besvärligt för personer med 

autism eller Aspergers syndrom att inse när någon är 

ledsen. Om de blir uppmärksam made på detta kan 

de dock visa medkänsla på samma vis som andra. 

Många söker kontakt och vill umgås med andra, 

men på sitt eget sätt.

Konkret språkförståelse 

Många har en språklig begåvning men kan ändå ha 

svårt att förstå abstrakta uttryck. Den bokstavliga 

tolkningen av språket gör att inne börden i ironi, 

metaforer och ordvitsar kan gå dem förbi. 

Annorlunda perception 

Hos vissa personer finns en överkänslighet för olika 

sinnesintryck som ljud, ljus, dofter, beröring och/eller 

svårigheter att ”sålla” bland många sinnesintryck på 

en och samma gång. 

Detaljer framför helhet 

Personer med autism eller Aspergers syndrom tänker 

vanligen konkret och detaljfokuserat. De tenderar att 

börja med detaljerna och sedan lägga ihop dem till en 

helhet och det gör det svårt att se samman hang. Det 

förklarar varför personer med dessa diagnoser kan 

tycka att allting ändras, om en detalj ändras. 

Nedsatt automatisering 

Ofta finns svårigheter med att göra saker ”automatiskt” 

utan att behöva tänka på dem. Varje handling 

måste alltså ”tänkas fram” innan den utförs. Detta tar 

mycket tid och energi. 

Uttröttbarhet och stresskänslighet 

För många personer med autism eller Aspergers 

syndrom tar det mycket kraft att ”sålla” bland alla 

sinnesintryck. Bristen på automatisering och det 

detaljfokuserade arbetssättet kräver också energi. 

Därför blir personer med autism eller Aspergers 

syndrom lätt uttröttade och har hög stresskänslighet. 

Svårt med planering 

Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers 

syndrom behöver hjälp att planera vardagen och 

studiesituationen. Nedsatt tidsuppfattning och 

7

svårigheter att skapa inre bilder och föreställa sig 

hur någonting ska bli, gör att många behöver stöd 

i att prioritera, begränsa uppgifter, bedöma tidsåtgång, 

göra urval, sätta igång med eller att avsluta 

en aktivitet. 

Behov av rutiner 

Personer med autism eller Aspergers syndrom kan 

ha svårt att hantera mindre och större förändringar, 

särskilt om de kommer oväntat. Många följer rutiner 

och behöver tydlig struktur i vardagen. 

Ojämn begåvningsprofil 

Begåvningsprofilen hos personer med autism eller 

Aspergers syndrom är mycket ojämn. Personen kan 

ha starka och välfungerande sidor samtidigt som han 

eller hon har stora svårigheter inom andra områden. 

8 

Specialintressen 

Många människor med autism eller Aspergers 

syndrom har ett eller flera specialintressen inom vilka 

de kan ha mycket stora kunskaper. 

Nedsatt orienteringsförmåga 

Funktionsnedsättningen innebär ofta en nedsatt 

förmåga att orientera sig och hitta i nya, okända 

miljöer.

Exempel på vanliga överlappande diagnoser 

Det är vanligt att personer med autism eller Aspergers 

syndrom också har diagnoser som Tourettes syndrom, 

ADHD/ADD/DAMP eller tvångssyndrom. Dåligt 

* 

Tvångssyndrom (OCD) 

Tvångssyndrom, även kallat OCD 

(Obsessive Compulsive Dis order), 

omfattar tvångstankar och ritualer. 

Tillståndet är vanligt men skamkänslor 

gör att personer med 

tvångssyndrom gör allt för att 

dölja sina ritualer. 

Tvångstankar är ofrivilliga, återkommande 

och ihållande impulser, 

tankar eller fantasier. Dessa upplevs 

som jagfrämmande, meningslösa 

och orsakar kraftig ångest, äckel 

eller oro. Exempel på tvångstankar 

är: tänk om jag inte låst dörren, 

tänk om det börjar brinna, tänk 

om jag får AIDS eller tänk om jag 

slänger min baby i golvet. 

Ritualer, som också kallas tvångshandlingar, 

kan vara upprepad 

kontroll av lampor, spis eller intensiv 

handtvätt. Det kan också vara 

mentala, osynliga ritualer som att 

räkna, rabbla ramsor eller undvika 

situationer som framkallar tvångsimpulserna. 

Personen med tvångssyndrom 

utför ritualerna för att 

förhindra att en katastrof ska inträffa 

eller för att dämpa ångesten. 

För mer information se: 

www.ananke.org 

www.attention-riks.se 

ADHD, ADD och DAMP 

ADHD/ADD/DAMP innebär alla att 

personen har en uppmärksamhetsstörning. 

ADHD står för AttentionDeficit 

Hyperactivity Disorder och innebär 

uppmärksamhetsstörning i kombination 

med hyperaktivitet och 

impulsivitet. 

ADD står för Attention Deficit 

Disorder och innebär en uppmärksamhetsstörning 

utan hyperaktivitet 

men ibland med impulsivitet. 

bemötande och bristande förståelse från omgivningen 

bidrar till att personer med autism eller Aspergers syndrom, 

oftare än genomsnittet, har depression och ångest. 

DAMP står för Deficits in 

Attention, Motor Control and 

Perception. Diagnosen inbegriper 

uppmärksamhetstörning i kombination 

med problem med 

motorik och perception. 



Tourettes syndrom 

Tourettes syndrom är tics, det 

vill säga återkommande ofrivilliga 

rörelser och läten. Ibland kan dessa 

undertryckas genom hård kontroll 

när man är bland andra människor, 

men ofta är det omöjligt särskilt 

vid stress eller avslappning. Det är 

vanligt att personer med Tourettes 

syndrom också har ADHD och 

tvångssyndrom (OCD). 



9

Att skapa en bra studiesituation 

Alla har rätt till utbildning och livslångt lärande, men 

alla är inte lika. I många fall behöver studiesituationen 

göras tillgänglig för att möta särskilda och 

individuella behov. Ibland kan ”speciallösningar” 

vara till nytta för många och främja lärandet för det 

stora flertalet studerande. 

En bra studiesituation för personer med autism eller 

Aspergers syndrom innebär framför allt: 

• 

• 

• 

• 

• 

10 

tydliga rutiner 

konkret information 

förberedelser om hur, när och varför en uppgift ska 

göras 

avgränsade uppgifter med markerad början och 

markerat slut 

bakgrund och sammanhang för att kunna se helheten 

och inte bara detaljer 

så få byten som möjligt av lokaler, ämnen och 

lärare under dagen 

lugn miljö 

Planering och struktur 

För studerande med autism eller Aspergers syndrom 

är det viktigt att få en konkret planering över vad som 

förväntas och vad som ska göras varje dag. Ett överblickbart 

schema för en eller flera veckor är ofta nöd 

vändigt. Ibland kan det vara bra med särskilt schema 

för dagen eller till och med för lektionen. 

Studieteknik 

Många personer med autism eller Aspergers syndrom 

behöver stöd i sin studieteknik. De har lätt 

att fastna i detaljer och svårt att bedöma vad som 

är väsentligt. Efter som lär stilen ofta är mer visuell 

(synlig information – till exempel text och bild) än 

auditiv (hörd information) kan det vara bra att komplettera 

med skriftliga instruktioner. Det är viktigt 

att förklara exakt vad som ska göras och varför: 

Vad är syftet med uppgiften? Varför lär vi oss detta? 

Hur ska uppgiften göras? Vilka sidor ska läsas? Hur 

många sidor ska upp satsen bestå av? När är uppgiften 

slut? Vem ska jag samarbeta med? Instruktionerna 

måste ges i mindre portioner och uppgifterna 

vara tydligt avgränsade. Om uppgiften inte har ett 

tydligt slut kan den upplevas som oöverstiglig och 

den studerande kan känna sig utmattad innan han 

eller hon ens har börjat. 

Grupparbeten 

Många personer med autism eller Aspergers syndrom 

har svårigheter vid socialt samspel. Därför 

blir grupparbeten bäst om formen är välstrukturerad.

Gruppen bör ha samma deltagare en längre tid. 

Ämnet och uppgiften ska vara bestämda och rollerna 

uttalade. 

Möjlighet till vila och extra tid 

Det kan finnas behov av avskilda platser för vila, 

återhämtning och för att skriva prov. Ibland behövs 

förlängd provtid. Förlängd studietid kan vara nödvändigt 

ibland. 

Stödperson och mentor 

Personer med autism eller Aspergers syndrom kan 

behöva en stödperson, till exempel en assistent. Men 

då är det viktigt att assistenten inte ”tar över” och 

hindrar den studerande från att bygga egna relationer 

med lärare och studiekamrater. Det kan vara bra att 

utse en mentor som kan svara på frågor om studier na, 

hjälpa till att planera och följa med när man ska 

orientera sig på nya platser. 

Homogena eller blandade studiegrupper 

Studiesituationen kan arrangeras på olika sätt. Vissa 

utbildningsanordnare skapar särskilda grupper för 

personer med autism eller Aspergers syndrom. Andra 

inkluderar studerande med dessa funktionsnedsättningar 

i större grupper. Båda lösningarna kan fungera 

bra. Vissa personer med autism eller Aspergers syndrom 

föredrar att studera tillsammans med andra som 

har liknande erfarenheter. Detta för att få trygghet, 

acceptans och möjlighet att utvecklas på sina villkor. 

Andra studerande upplever att sådana särlösningar 

bidrar till en känsla av utanförskap, exkludering och 

stigmatisering. Studier tillsammans med andra som 

inte har funktionsned sättning ger också möjlighet att 

möta sina svårigheter i en ”normal miljö”. Det kan 

ge insikter om egna förmågor och begränsningar och 

tillfälle att utveckla strategier som blir användbara i 

arbetslivet, samhällslivet och i social samvaro. Det 

går förstås också att kombinera studier i homogena 

och blandade grupper utifrån behov. 

11

Viktigt med bra bemötande 

Om den studerande ska uppleva sin studietid som 

positiv måste han eller hon bemötas med respekt 

och känna sig accepterad och delaktig. Ett sådant 

gott bemötande underlättas av att omgivningen har 

kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. 

Skolledning och lärare behöver för djupade 

teoretiska kunskaper men även studiekamrater, personal 

i mat salen, kaféet och vaktmästeriet behöver 

information. Om den studerande inte vill prata om sin 

diagnos går det ändå att tala allmänt om att alla har 

olika förmåga att förstå andra människors tankar och 

känslor och olika förmåga att koncentrera sig. 

Rimliga krav 

Eftersom autism och Aspergers syndrom inte syns 

utanpå finns risk för överkrav. Omgiv ningen kan ha 

svårt att förstå hur stora svårigheter som personerna 

faktiskt har. Sam tidigt kan missriktad hänsyn inne bära 

för låga krav som inte gynnar den studerandes lärande. 

Individuellt stöd 

Diagnoser ger en generell information om vilka 

svårigheter som funktionsned sättningen medför. 

Däremot säger de inte vad individen behöver för 

att få en bra studiesituation. Det finns ingen universalmetod 

som passar alla. En studie plan och 

12 

” Jag 

är mentor åt en kvinna med Aspergers 

syndrom. För ett tag sedan fick jag ett samtal 

från henne då hon undrade över den här 

situationen: ’Igår kom jag med samma tåg som 

min lärare. När hon fick syn på mig ropade 

hon mitt namn och sprang ikapp mig. Sedan 

gick vi tillsammans till skolan. Varför gjorde 

hon det? Vad ville hon?’. Jag förklarade att 

läraren nog tycker att du är trevlig och bara 

ville umgås en stund. Det var inte alls självklart 

för den här kvinnan. 

” 

BIRGITTA ANDERSSON, SPECIALPEDAGOG 

individuellt stöd måste utformas i samråd med 

den studerande och utgå från de krav som finns 

för att nå målet för studierna. 

Fritiden är också viktig 

Diagnoserna autism och Aspergers syndrom hör ihop 

med hög uttröttbarhet och därför behöver en del lägre 

studietakt. Men det är inte alltid studierna som tar 

mest energi. För läraren är det bra att känna till att 

ostrukturerad tid utanför skolan kan ta mycket kraft 

och att det kan gå ut över studierna. Många är också 

trötta på grund av svårigheter att komma i säng i tid 

och svårigheter att ta sig upp på morgonen.

Stöd vid möten med utbildningsanordnaren 

Här är en punktlista som är utformad av personer som 

själva har Aspergers syndrom. Listan ska fungera som 

stöd vid möten med lärare och annan skolpersonal. 

En lista att lämna till personal i skolan 

Jag har kryssat för det som är viktigt för mig på grund av min 

funktionsnedsättning. 

1. Lärare och personal ska få information 

om Aspergers syndrom. 

2. Tydliga skyltar och gärna foton på personalen 

utanför deras rum. 

3. Inga surrande fläktar, störande ljud eller flimrande 

starka lysrör. 

4. Att ha en stödperson, som kan hjälpa mig med 

kamrater, raster och vara med på möten och förklara 

vad som händer. 

5. Information i god tid om vad som ska hända. Det är 

jobbigt för mig om det händer något oväntat. 

6. Säg vad ni menar rakt och tydligt. 

7. Jag vill ha både muntlig och skriftlig information. 

8. Jag tolkar språket bokstavligt. Säg därför inte sådant som 

”Hoppa över kaffet”, ”Stå på egna ben” eller ”Ta med dig 

dörren när du går.” 

9. Be att jag berättar vad ni har sagt så att ni blir säkra på 

att jag verkligen har förstått. 

10. All undervisning på så få ställen som möjligt. 

11. Jag vill få hjälp att hitta sysselsättning på raster 

och lektionsfri tid. 

12. Tillgång till ett lugnt rum om jag blir stressad. 

Materialet har tagits fram inom Projekt Empowerment 

som drevs av Riksföreningen Autism, RFA, under 

perioden 2001–2004. 

13. Skriftlig information om vilken hjälp jag kan få och 

vem jag ska prata med för att få stöd. 

14. Öronproppar eller hörlurar för att slippa ljud. 

15. Jag behöver ordning och reda. 

16. Hjälpmedel som ger mig struktur, t.ex. en whiteboard, 

scheman eller listor på vad jag ska göra. 

17. Stöd och strategier för hur jag ska börja ett arbete 

och avsluta det. 

18. Tala om precis vad jag ska göra och i vilken ordning jag ska 

göra det, vad som är viktigast att göra först om jag inte 

hinner allt, vem jag ska fråga om något blir fel och när jag 

kan fråga, när jag har ansvar och när andra har ansvar. 

19. Jag vill på bestämda tider gå igenom hur allt fungerar och 

ha stöd, samtal och hjälp att lösa problem. 

Annat som är viktigt för mig: 

Mitt namn: 

Adress: 

Tefonnummer: 

Epostadress: 

Detta material får lämnas ut till: 

13

Benjamin har ett eget schema 

Benjamin Lundin, som har Aspergers syndrom, 

är intresserad av musik. Han studerar 

på en folkhögskola och följer ett schema som 

är special utformat för honom och han kan 

därmed studera både på Musiklinjen och på 

Basblocket. Det är första gången som folkhögskolan 

provar en sådan kombinations lösning. 

Hittills har allt fungerat över förväntan, berättar 

stöd personen Anna Andersson. 

Benjamin är i 20årsåldern och spelar piano, gitarr 

och sjunger. Han älskar rock, pop och vissa former av 

jazz. Men avskyr körmusik. 

– Om det ingår körsång på en samling eller 

avslutning får Benjamin smita iväg. Han står inte 

ut, säger Anna. 

På gymnasiet gick Benjamin på estetiska programmet 

med inriktning musik. Sedan ville han 

fortsätta att studera sitt favoritämne och sökte till 

en folkhögskola. 

– Här har vi en musiklinje och även en linje som 

vi kallar för Basblocket. Basblocket är till för personer 

som inte har fullföljt grundskola eller gymnasium. 

De som läser här har till exempel ADHD, 

Aspergers syndrom eller psykos och har tidigare inte 

14 

fått det stöd de behöver i skolan. Benjamin har en 

framgångsrik skolgång bakom sig men vi såg ändå 

en möjlighet för honom att ingå i Basblocket och 

samtidigt läsa en stor del av sina lektioner på Musiklinjen, 

berättar Anna. 

En sådan kombinationslösning hade folkhögskolan 

aldrig provat tidigare. Den kräver ett individuellt 

schema för Benjamin, extra musiklärare på Musiklinjen 

och extra timmar till stödpersoner på Basblocket. 

Det var inte självklart att det skulle gå att ordna, 

men genom ekonomiskt stöd från Sisus för timmar 

till stödpersonerna var det största hindret undanröjt. 

Sedan engagerades tre studerande som går sista året 

på Musiklinjen som timlärare i piano, gitarr och sång. 

De undervisar Benjamin individuellt. 

– Timlärarna tycker att det är kul och utvecklande. 

Om någon av dem blir sjuk täcker de upp för varandra 

så att Benjamin alltid träffar välkända personer 

och slipper vikarier, säger Anna. 

Målet på sikt är att Benjamin ska kunna studera 

enbart på Musiklinjen men det är för tidigt att säga 

om det kommer att gå bra. 

Behöver stödpersoner 

Benjamin har aldrig identifierat sig med sin diagnos 

Aspergers syndrom. Men han vet att han har koncentrationssvårigheter 

och behöver extra stöd i sina

studier. Under hela sin skoltid – från första klass till 

och med sista året på gymnasiet – har han haft en 

personlig assistent med på lektionerna. 

– Benjamin blir lätt sittande i egna tankar medan 

tiden går. Då behöver han någon som säger ”Benjamin, 

hur går det? Du måste arbeta vidare nu”, säger Anna. 

På Basblocket finns en stödperson och en lärare 

i klassrummet. Anna arbetar som stödperson både 

i undervisningen och på internatet där de studer 

ande bor. 

Tydliga instruktioner 

Precis som många andra personer med Aspergers 

syndrom har Benjamin svårt att avläsa ansiktsuttryck 

och tonfall. Till exempel kan han busa lite för 

hårdhänt med sina nya kompisar och kan inte själv 

avgöra om de skriker för att det är kul eller för att 

det gör ont. 

– Då brukar jag säga till allihop att de får dämpa 

sig och då lugnar sig Benjamin också, säger Anna. 

Det är viktigt med rutiner och ordning. I klassrummet 

har de studerande bestämda platser och på 

sitt rum har Benjamin ett tydligt schema med klara 

instruktioner om var han ska vara och när. 

– Vi stödpersoner är alltid tillgängliga på telefon 

och blir han det minsta osäker på vart han ska gå 

så ringer han. 

INTERVJU 

För att lärare och stödpersoner ska kunna skapa en så 

bra studiesituation som möjligt, för de studerande, får 

de kontinuerlig handledning av en man som är kognitiv 

beteendeterapeut. 

– Han kan mycket om bland annat Aspergers 

syndrom och är ett bra bollplank, säger Anna. 

Utvärdering efter fyra veckor 

När Benjamin fick veta att folkhögskolan kunde 

er bjuda honom studier på Basblocket och Musiklinjen 

åkte han dit på studiebesök tillsammans med 

sin pappa. Sedan blev han antagen på fyra veckor. 

– Vi arbetar alltid så på Basblocket. De studerande 

får vara hos oss i fyra veckor och sedan utvärderar 

vi. Då finns det en utväg, som inte behöver betraktas 

som ett misslyckande, om det inte fungerar. För Benjamin 

har det fungerat över förväntan. Han har visat 

sig klara förändringar bättre än vi trodde och utvecklas 

mycket både kunskapsmässigt och socialt. Vi på 

folkhögskolan har också blivit inspirerade och ser en 

möjlighet att ta emot fler studerande i den här formen 

av kombinationsstudier. 

TEXT: ANNIKA WALLIN 

Personerna i texten heter egentligen någonting annat. 

För att garantera den studerandes anonymitet står inte 

Folkhögskolans namn med i texten. 

15

Med sikte på arbetslivet 

Ågesta folkhögskola ligger utanför Stockholm. 

Lärarna där har lång erfarenhet av att undervisa 

vuxenstuderande med Aspergers syndrom. 

Eva Lilja Ekström, som är lärare på 

informatörs utbildningen, berättar hur kurserna 

för personer med Aspergers syndrom kom till 

och hur de arbetar idag. 

För tio år sedan tog två föräldrar kontakt med Dalarö 

folkhögskola – som idag bytt namn och flyttat till 

Ågesta. Deras vuxna söner med Aspergers syndrom 

saknade jobb och hittade ingen utbildning som 

passade för dem. De behövde förbereda sig för 

arbetslivet och få stöd i vissa ämnen. Skolledningen 

och några lärare blev intresserade och sökte pengar 

för att starta ett EUprojekt. 

– Föräldrarnas önskemål blev upptakten till de 

utbildningar som idag vänder sig till personer med 

Aspergers syndrom: vi erbjuder en grundkurs och en 

påbyggnadskurs med inriktning mot arbetsliv och en 

informatörsutbildning, säger Eva Lilja Ekström. 

Arbetslivskunskap och information 

Varje år studerar åtta personer med Aspergers syndrom 

på grundkursen och lika många på påbyggnadskursen. 

Huvudämnet är arbetslivskunskap och 

16 

förutom teoretiska ämnen ingår studiebesök på olika 

arbetsplatser och en praktikperiod. 

– Kursen vänder sig till personer som vill börja 

jobba. Målet är att de studerande ska få ökad självkännedom 

och strategier för att leva med Aspergers 

syndrom, säger Eva Lilja Ekström. 

Själv undervisar hon på den ettåriga informatörsutbildningen 

som startade för fyra år sedan. Den kursen 

vänder sig till personer som vill sprida kunskap och 

dela med sig av sina erfarenheter av att ha Aspergers 

syndrom. Idén om att starta informatörsutbildningen 

kom från Riksföreningen Autism och deras Projekt 

Empowerment. Projektet verkade för att stärka personer 

med autismspektrumtillstånd och öka deras 

inflytande i samhället. 

– Ågesta folkhögskola sökte och fick pengar från 

Allmänna arvsfonden. Därmed kunde vi starta utbildningen 

i projektform. Idag är verksamheten permanent 

och vi tar in åtta sökande per år. 

Energikrävande att sortera intryck 

På Ågesta sker all undervisning för personer med 

Aspergers syndrom i grupper med sex till nio 

studerande. 

– Vi tror att det är bra. Den lilla gruppen ger 

möjlighet för kursdeltagarna att hitta sin identitet 

och bli stark i den. Med färre människor blir miljön

dessutom lugnare. Vi måste ha respekt för att det 

går åt mycket energi för personer med Aspergers 

syndrom till att sortera intryck. Vi andra kan till 

exempel tycka att det är mysigt att sitta och småprata 

på rasten. Men våra studerande kan bli helt 

dränerade på energi av en sådan situation. Stressen 

kan sedan leda till känslo ut brott som vi i omgivningen 

kan ha svårt att förstå. 

Eva berättar om en studerande som blev fullständigt 

utmattad av att åka kommunalt till folkhögskolan. 

– Han blev så trött av alla intryck att han var 

tvungen att sova i två timmar när han kom fram. 

Ändå gick det inte att få färdtjänst eftersom han, på 

en blankett, hade svarat ja på frågan om han kunde 

åka kommunalt. Han tolkade frågan bokstavligt. Att 

han däremot inte orkade åka kommunalt tog handläggarna 

inte hänsyn till, trots att de senare fick den 

kompletterande informationen. 

Det har visast sig att många av de studerande på 

kursen orkar hålla fokus och koncentration bättre om 

de samtidigt har något att sysselsätta händerna med. 

Därför har Eva Lilja Ekström köpt olika slimefigurer 

och stressbollar som ligger i en korg i klassrummet. 

De är mycket populära. 

– Även andra kursdeltagare på skolan har upptäckt 

dem och vill gärna låna. Men våra studerande blir lite 

stressade av det och är noga med att allt kommer tillbaka. 

INTERVJU 

Stödperson med Aspergers syndrom 

Undervisningen på grundkursen, påbyggnadskursen 

och informatörsutbildningen är sammanhållen 

och man arbetar med samma ämne en hel dag, eller 

åtminstone en hel för eller eftermiddag. Det är viktigt 

eftersom personer med Aspergers syndrom ofta 

har lång startsträcka och ogillar förändringar. Dagarna 

innehåller därför så få lärarbyten som möjligt. 

På kurserna arbetar två lärare och en stödperson. 

Stödpersonen på informatörs utbildningen har själv 

Aspergers syndrom. 

– Hon är helt ovärderlig! Att ha henne i klassrummet 

är att ständigt bli fortbildad och få nya insikter. Hon kan 

signalera när vi lärare pratar för mycket eller för länge. 

Hon vet exakt när de studerande behöver paus eller när 

vi inte är tillräckligt tydliga i våra instruktioner. 

Varje vecka har arbetslaget metodmöte och går 

igenom planeringen för nästa vecka. Dessa möten är 

navet i hela verksamheten. 

– De studerande måste få tydliga uppgifter och 

information om varför vi gör olika saker, vilka böcker 

vi ska läsa och vad som ska hända. Vid studiebesök 

är det extra viktigt att de får veta när vi ska åka, vad 

som ska ske och inte minst när vi ska åka hem, säger 

Eva Lilja Ekström. 

TEXT: ANNIKA WALLIN 

17

Filofaxen är obligatorisk lärobok 

Sundsgårdens folkhögskola inryms i flera olika 

hus och erbjuder många olika kurser, internat 

och konferensverksamhet. Bland annat finns 

en tvåårig kurs som kallas Basgruppen. Där 

studerar personer med Aspergers syndrom. 

Många har också ADHD, tvångssyndrom 

eller andra tilläggsdiagnoser. Studierektor 

Gunnel Andersson och specialpedagog 

Birgitta Andersson be rättar om undervisningen. 

Birgitta Andersson menar att det viktigaste av allt 

är att göra studiesituationen överskådlig för kursdeltagarna. 

– Att ge dem förståelse för vad som förväntas 

av dem, vad undervisningen går ut på och i vilken 

ordning allt ska tas. Folkhögskolan har ju av tradition 

ganska fria former, men här strukturerar vi 

tiden, ibland veckovis, ibland både per dag och per 

lektion, samtidigt som vi försöker hålla det längre 

perspektivet närvarande. Vi tar vara på den visuella 

lässtil som många har, så ibland både ritar och 

skriver vi instruktioner. Filofaxen är en obligatorisk 

lärobok. Varje måndag går vi igenom den kommande 

veckan tillsammans och varje fredagseftermiddag 

summerar vi. 

18 

En del studerande har svårt att skapa sig mentala 

bild er, och konkretisera sina förvänt ningar. De 

”kommer inte på nåt särskilt” när de ska berätta vad 

som inträffat under veckan, de kanske minns att de 

nästan kom för sent en gång, men har inte memorerat 

andra saker. 

– Så detta att reflektera över tid som gått och tid 

som kommer är viktigt. Samtal är förstås också en 

nyckel, att få tillfälle att lyssna och lära sig att själv 

prata lagom mycket. 

Fast arbetsplats 

De tolv kursdeltagarna som studerar i Basgruppen har 

fasta arbetsplatser utmed väggarna i undervisningssalen. 

Varje plats är omgiven av skärmar med egen 

dator, bokhylla, anslagstavla och pärm med register. 

Alla har tillgång till hörlurar, med eller utan musik. 

Mitt i rummet finns ett runt bord där undervisningen 

i till exempel samhällskunskap och religion försiggår. 

I samma hus finns också kök, matplats och samtalsrum 

eftersom de studerande ibland lagar mat, handlar 

och äter tillsammans. Till vardags äter de med skolans 

övriga kursdeltagare i stora matsalen, där ”tysta 

bordet” finns för dem som känner sig osäkra på att 

kunna äta och samtala på en gång. Vartefter de blir 

bekanta med fler studerande på de andra linjerna blir 

det allt färre vid det tysta bordet.

Vardagskunskap 

– Det är så många praktiska saker som de studerande 

har problem med, säger Birgitta Andersson. Det handlar 

till exempel om att planera hemresor, stiga upp 

i tid, handla kläder, tvätta, att åka med kommunala 

färdmedel och lite vett och etikett. Vi följer upp de 

studerandes utveckling på de här områdena – det ligger 

inom ramen för arbetet på kursen. Där ingår också 

ett ämne som innehåller undervisning om kroppens 

funktioner, om sömn och mat, förutom regelbunden 

motion. Vi går till simhallen, vi går mycket i skogen, 

springer och gör studiebesök. Vi försöker erbjuda 

sådana aktiviteter som inte kostar lika mycket som ett 

gymbesök gör, så att vanan att hålla kroppen i gång 

inte ska stupa på ont om pengar. 

– Att utarbeta strategier för att kunna orientera sig 

på nya ställen är viktigt för många, liksom att lära 

sig att kontrollera sina utbrott av ilska, säger Birgitta 

Andersson. 

Regelbundna träffar 

med anhöriga och närstående 

Träff för närstående arrangeras en gång per termin 

då föräldrar och andra kan få en bild av undervisningen 

på folkhögskolan och lite mer kunskap om 

funktionsnedsättningen. Möten med socialförvalt 

INTERVJU 

ningen, anhöriga, god man med flera organiseras 

regelbundet, framför allt mot slutet av utbildningstiden 

för att övergången från skola till arbetsliv eller 

annat ska gå bra. 

Allt startade för sex år sedan 

Basgrupperna på Sundsgården startade för sex år 

sedan efter att en man med Aspergers syndrom hade 

sökt till folkhögskolan. Då fanns inte resurser för att 

ta emot honom men studierektor Gunnel Andersson 

blev intresserad. 

– Jag lyssnade till föreläsningar av Gunilla Gerland 

som själv har Aspergers syndrom och Lena Nylander, 

psykiater i Lund som redan tidigt började ställa neuropsykiatriska 

diagnoser i vuxenpsykiatrin. Därefter 

beslöt jag att försöka skaffa pengar till en sådan linje. 

Genom Folkbildningsrådet var det möjligt att få 

ekonomiskt stöd och efter ett års förberedelser kunde 

den första Basgruppen starta med sex studerande. All 

personal på skolan fick också en viss utbildning. 

TEXT: VANNA BECKMAN 

Intervjun på Sundgården genomfördes i februari 2007. 

Sedan dess har en del förändringar i organisationen 

genomförts. 

19

Att lära sig vem man är 

Sofia Olsson har studerat två år i Bas gruppen 

på Sundsgårdens folkhögskola. Där fick hon 

gott om tillfällen att fundera kring sin funktionsnedsättning 

Aspergers syndrom, om normalitet 

och sin egen identitet. In sikterna är värdefulla 

när hon nu studerar vidare på universitetet. 

Från början blev Sofia lite besviken när hon kom till 

Basgruppen på Sundsgårdens folkhögskola. 

– Jag hade trott att alla här skulle vara likadana 

som jag, alla skulle ju uppfylla samma kriterier. Det 

tog tid att inse att de kanske gjorde det, men att problemen 

blir mycket olika beroende på vilka andra 

speciella drag man har. Jag kunde till exempel vara 

arrogant och snäsa ”Smaska inte!” till den som jag 

tyckte åt ovårdat. Först långsamt begrep jag att vi alla 

har problem på olika plan. Jag kunde också känna 

mig kränkt av lärare som jag tyckte behandlade oss 

som barn, pratade särskilt tydligt eller undvek komplicerade 

uttryck eller resonemang. 

Måste man bli ”normal”? 

Sofia berättar att Basgruppen var ute bland studerande 

på de andra linjerna och informerade om hur 

Aspergers syndrom och ADHD fungerar. De försökte 

20 

få de andra att inse att ”det inte är så farligt” att ha 

symtom som leder till dessa diagnoser. Men det innebar 

också att de själva snarast blev mindre toleranta 

inom gruppen; de ville inte att något avvikande beteende 

skulle sticka ut för mycket och dra till sig uppmärksamhet 

från de övriga studerande som just hade 

fått höra att det inte är så illa. 

En person i Basgruppen brukade till exempel 

dricka varmt kaffe samtidigt som han åt sin mat, inte 

efter maten som de flesta andra. Det väckte stora diskussioner. 

En del menade att om han fortsatte med 

denna ovanliga vana skulle alla i gruppen bli ”kollektivt 

bestraffade” av att andra studerande tyckte de var 

avvikande. Fast egentligen är det väl inte så konstigt, 

resonerar Sofia nu i efterhand. 

Det uppstod också motsättningar kring om man ska 

arbeta för att ”normalisera” sig och bli mer lik dem 

som inte har något autismspektrumtillstånd. Somliga 

tyckte att Sofia förändrades för mycket, och att det 

var ett slags svek mot Aspergeridentiteten. 

– Jag funderade mycket på vem jag är i förhållande 

till andra, om jag är mindre värd därför att jag 

har vissa mindre vanliga sidor. Men psykiatern Lena 

Nylander, som var den som ledde utredningen när jag 

fick diagnosen, var noga med att poängtera att Aspergers 

bara är en del av ens personlighet.

Bättre och bättre på att grupparbeta 

Under studierna på Sundsgården fick Sofia en mentor. 

Hon har peppat Sofia att börja på universitet och nu 

studerar Sofia där sedan drygt tre terminer. Hon klarar 

normalfart i pluggandet och det går bra. Även på universitetet 

har Sofia fått en mentor. Sofia får också förlängd 

tentamenstid. I övrigt förlöper studierna liksom 

för alla andra och hon deltar också i grupparbetena. 

– Jag tycker det är tärande och ansträngande med 

grupparbete, det suger energi ur mig och bort från 

frågorna vi arbetar med. Men en av mina mentorer 

har fått mig att inse att det är lika gott att träna mig i 

det nu. Samarbete på det ena eller andra sättet kommer 

att krävas hela livet. Faktum är att jag klarar det 

bättre och bättre. 

Tog ”semester” från skolan 

Sofia hade stor nytta av att få läsa upp sina bristfälliga 

gymnasiebetyg på folkhögskolan, och särskilt berömmer 

hon den fantastiska matteläraren. Under skoltiden 

hade hon alltid lätt för sig i skolämnena, men 

periodvis skolkade hon mycket och tränade i stället. 

Hon tycker att löpning hjälper henne att koncentrera 

sig, men hon har också haft en ätstörning i perioder, 

och en viss tvångsmässighet. Hon kunde känna sig 

”oren” när hon hade ätit, så hon brukade dricka väl 

INTERVJU 

ling och springa mycket. Skolgymnastiken kunde hon 

däremot inte vara med på, eftersom hon inte klarade 

att duscha tillsammans med andra, och inte heller att 

vara i en simbassäng tillsammans med andra. Hon 

tycker inte om att visa sig med så lite kläder. 

– Ibland tyckte jag också det var slöseri med tiden 

att sitta i skolan i stället för att springa eller tänka 

eller gå på biblioteket. Jag satt hellre hemma och 

pluggade för mig själv än deltog i grupparbetena, och 

en temadag om kärlek slapp jag faktiskt. 

21

– En dag bestämde jag mig för att det inte fanns 

mer att hämta för mig i skolan. Det var mitt i terminen 

och jag var stressad för ett specialarbete vi skulle 

göra. Jag tog ”semester” sade jag. Nu har jag lärt mig 

bättre att inte bara gå runt svårigheterna utan gå rakt 

in i de jobbiga situationerna och bena ut dem. 

Ville vara nyskapande 

Sofia beskriver sig själv under skoltiden som obstinat, 

kritisk och ständigt ifrågasättande. Hon var inte 

rädd att stöta sig med någon, och det fanns vissa 

lärare som uppskattade henne för det. Men de flesta 

22 

INTERVJU 

tyckte hon var besvärlig och obehaglig att ha att göra 

med. Hon ville till exempel inte skriva uppsats så 

som hon förstod att man förväntades göra. I stället 

ville hon göra något nyskapande och unikt, läste på 

mycket, arbetade och blev nöjd. Men oftast stötte det 

på patrull hos lärarna. Det fanns ett par personer som 

hon kunde snacka om skolan med, men några nära 

kompisar hade hon aldrig. Så är det inte längre. 


Sofia Olsson heter egentligen någonting annat.

INTERVJU 

Mattias arbetar som fritidsledarassistent 

Mattias Johansson har studerat tre år på 

Sundsgårdens folkhögskola. Det har gått bra 

för honom och idag kan han vara en förebild 

för andra som liksom han har både ADHD 

och Aspergers syndrom. Mattias arbetar halvtid 

som fritids ledar assistent på ett boende för 

personer som har Aspergers syndrom och 

andra funktionsnedsättningar. 

När Mattias var på folkhögskolans Prova påvecka, 

bestämde han sig för att stanna, fastän allt kändes 

långt hemifrån och han var nervös och rädd att bli 

ensam. Han hade gått på gymnasium i en särskild 

grupp för elever med Aspergers syndrom, men saknade 

vissa ämnen för att ha full högskolekompetens. 

– Jag var orolig för att bo på internat ihop med 

andra studerande. Jag har alltid varit mycket ensam, 

egentligen inte haft en enda kompis och varit mycket 

inne i mig själv. Jag hade svårt att ta kontakt med 

andra och undrade alltid: Vill han egentligen ha mig 

som kompis? Och hur ska jag veta det? Men det har 

gått över förväntan här. Det har blivit ett startskott 

för självständighet. 

Grundskolan var en svår period 

Under sju år, mellan klass två och nio gick Mattias 

i grundskolan hos antroposoferna i Järna och bodde 

där. Han ser på det som en svår period, han tyckte att 

personalen inte lyssnade på honom och var för hård, 

och det var tufft att inte få bo hemma. 

– Jag slöt mig under den tiden och fick mycket 

tvång. Jag kunde tvärstanna och ”fastna”, till exempel 

i att röra ett dörrhandtag upp och ner många gånger. 

Mattias föräldrar kunde inte hitta något annat alternativ 

för honom, och han blev deprimerad och sjuk. 

Det var då hans svårigheter äntligen blev utredda och 

diagnostiserade. Gruppen för elever med Aspergers 

syndrom på gymnasiet blev lösningen då, men sen blev 

han gående hemma. Han och föräldrarna gick varandra 

på nerverna och ingen mådde bra. Då hittade hans 

mamma Sundsgårdens folkhögskola på nätet. 

Bra stöd hela tiden 

På Sundsgården gick Mattias de första två åren i Basgruppen 

och sedan ett år på Assistent linjen tillsammans 

med andra studerande utan funktionsnedsättning, fast 

med fortsatt stöd från Basgruppen. Han fick ha förhör 

enskilt, och några ämnen hade han tillgodo från Basgruppen, 

såsom handikapp kunskap och naturkunskap. 

23

Mycket var fast inrutat i studiesituationen på folkhögskolan, 

just som Mattias behöver, och han fick 

bra stöd hela tiden. Det fanns gott om möjlighet till 

individuella samtal och de studerande i Basgruppen 

kunde också få stöd av varandra i sociala situationer. 

– Matte hade alltid varit ett problem men matteläraren 

på folkhögskolan var extremt duktig, så det gick 

till sist, säger Mattias. 

Mycket att hålla ordning på 

Mattias är mån om att göra rätt för sig, han är noggrann 

och ärlig. Han är också vetgirig, och envis i att 

förstå en sak ordentligt. Ganska lättsam, säger han, och 

känner sig allmänt positiv. Men han har koncentrationssvårigheter 

och svårt att samla tankarna ordentligt. 

Svårt att komma upp på morgnarna och komma iväg i 

tid och svårt att hålla ordning på papper och annat som 

man ska ha ordning på. Han och hans flickvän har fått 

en god man som hjälper dem med ekonomin, så att 

pengarna inte rinner iväg så lätt som de gjorde i början 

av deras förhållande. De har en liten dotter på två år, 

så det är mycket att stå i. Man ser på Mattias att han är 

glad i sin dotter, han riktigt lyser. 

– Hon kräver mer och mer, men blir också roligare 

för varje dag, håller på att gå ”från docka till 

människa”, säger Mattias. 

24 

INTERVJU 

Arbetar halvtid som fritidsledarassistent 

Mattias gjorde sin praktik på Assistentlinjen på ett 

boende för personer med Aspergers syndrom och 

andra funktionsnedsättningar. Nu har han fått fast 

tjänst där på halvtid som fritidsledarassistent. Han 

tycker att han utvecklas mycket av jobbet, han både 

får mycket och ger mycket. Arbetet är roligt och 

Mattias håller med om att han spelar en viktig roll 

som modell, han som har både Aspergers syndrom 

och ADHD och klarar sig så bra. 

– Jag tänker mycket på hur jag beter mig på jobbet, 

vill ha bekräftelse på att jag ”gör rätt” och frågar ofta 

om jag sköter mig bra. Jag har en mentor på jobbet 

och jag vill verkligen stanna där eftersom det går så 

bra. Jag har blivit mycket mer flexibel och kan anpassa 

mig lättare till nya situationer. Och det har blivit stor 

förbättring i mitt sätt att bemöta människor. I framtiden 

vill jag läsa vidare till fritidspedagog eller fritidsledare, 

så att jag blir mer kvalificerad. Och redan nu skulle jag 

gärna gå upp i arbetstid till 60 eller 75 procent. 


Mattias Johansson heter egentligen någonting annat.

Vuxenutbildning i Sverige 

Vuxenutbildning i Sverige har länge omfattat kommunal 

vuxenutbildning (komvux); vuxenutbildning 

för utvecklingsstörda (särvux); svenskundervisning 

för invandrare (sfi); kvalificerad yrkesutbildning 

(KY) och kompletterande utbildningar. Just nu 

genomgår utbildningsväsendet och myndighetsstrukturen 

inom utbildningsområdet stora förändringar. 

För mer information om aktuella former av vuxenutbildning 

hänvisar Sisus till regeringens hemsida 

http://regeringen.se 

Det är viktigt att de nya formerna av vuxenutbildning 

som föreslås görs tillgängliga. I den här skriften 

har folkhögskolorna, som har stor verksamhet för 

kursdeltagare med funktionsned sättning, tjänat som 

modell för hur tillgänglighetsarbetet kan bedrivas. 

Folkbildningen, dit landets 148 folkhögskolor och 

nio studieförbund räknas, har som ett av sina uppdrag 

att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med 

funktionsnedsättning. Detta markeras bland annat 

genom att folkhögskolor har möjlighet att ansöka 

om extra statsbidrag från Folkbildningsrådet och 

Sisus (from 1 juli 2008 Specialpedagogiska skolmyndigheten) 

för insatser för den mål gruppen. Det 

kan till exempel handla om merkostnader för ökade 

pedagogiska insatser, tolk (för döva, dövblinda och 

vuxendöva) eller stödperson, anpassning av skolans 

tekniska utrustning och anpassning av läromedel. 

TIps! Sisus skrift ”Att anpassa studiesituationen för 

vuxenstuderande med funktionshinder” innehåller 

information om vem som ansvarar för stödinsatser till 

vuxenstuderande med funktionsned sättning. Där går 

också att läsa om lagar, förordningar och principer som 

styr den svenska utbildnings och handikappolitiken. 

25

Litteraturtips 

Andersson, B, Thorsson, L (2007) Därför inkludering. 

Specialpedagogiska institutet. 

Andersson, B (2005) Nycklar. Specialpedagog 

Birgitta Andersson AB. 

Attwood, T (2000) Om Aspergers syndrom. 

Natur och Kultur. 

Ekman, O red (2005) Jag är ändå jag – fyra killar 

om Aspergers syndrom. Cura. 

Gerland, G (1996) En riktig människa. Cura. 

Gillberg, C & Peeters, T (2001) Autism – medicinska 

och pedagogiska aspekter. Cura. 

Mesibov, G B, Shea, V & Schopler, E (2007) TEACCH 

vid autismspektrumstörning hos barn och vuxna. 

Studentlitteratur. 

Möjligheter till högre studier – för studenter med psykiska 

och neuropsykiatriska funktionshinder, 

En guide. Sisus, Socialstyrelsen 2006. 

Projekt Empowerment (2004) Att leva med autism/ 

Asperger syndrom – Vad innebär funktionshindret. 

Riksföreningen Autism. 

26 

Tidigare utgivet i denna skriftserie: 

Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med 

funktionshinder. Sisus, Socialstyrelsen 2007. 

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande 

med utvecklingsstörning. Sisus, Socialstyrelsen 

2007.

Tips på kontakter 

Autismforum 

Handikapp & Habilitering 

Stockholms läns sjukvårdsområde 

Box 17519 

118 91 Stockholm 

tel 08-690 60 00 

www.autismforum.se 

Folkbildningsrådet 

Box 730 


tel 08-412 48 00 

www.folkbildning.se 

Handikappförbundens 

samarbetsorgan HSO 

(Paraplyorganisation bestående 

av 39 handikapporganisationer) 

Sturegatan 4 

Box 1386 

172 27 Sundbyberg 

tel 08-546 404 00 

www.hso.se 

Handikappombudsmannen 

Box 49132 


tel 08-20 17 70 

www.ho.se 

Handisam 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

tel 08-600 84 00 

Hjälpmedelsinstitutet 

Box 510 

162 15 Vällingby 

08-620 17 00 

www.hi.se 

Riksförbundet Attention 

(Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) 

Förmansvägen 2 


tel 08-709 22 60 


Riksföreningen Autism 

(Autism, Aspergers syndrom) 

Bellmansgatan 30 


tel 08-702 05 80 

www.autism.se 

Svenska OCD-förbundet 

Ananke 

(Tvångssyndrom) 

Svalövsvägen 1 

121 53 Johanneshov 

tel 08-628 30 30 

www.ananke.org 

Skolverket 


tel 08-527 332 00 

www.skolverket.se

Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra studiesituationen 

tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom. Skriften innehåller 

tips och exempel från folkhögskolor som har studerande med dessa diagnoser. 

Skriften vänder sig till anordnare av vuxenutbildning – främst rektorer och lärare. 

Andra målgrupper är politiker, beslutsfattare och handläggare av olika stöd. 

Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas 

för alla – inklusive personer med autism eller Aspergers syndrom. 

Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande 

med autism eller Aspergers syndrom 

(artikelnummer 2008-131-15) kan beställas från Sisus. 

E-post: kansli@sisus.se 

eller 

Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm 

E-post: socialstyrelsen@strd.se 

Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat 

Rapporten kan också laddas ner från Socialstyrelsens webbplats: 

www.socialstyrelsen.se 

Den 1 juli 2008 inordnas Sisus verksamhet i den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten.

vuxenstudioer-asperger

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?