Europa och turken - Armenica.org
Europa och turken - Armenica.org
Europa och turken - Armenica.org
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
färdigt <strong>och</strong> klart utan några som helst lösa trådar. Den okunniga eller ouppmärksamma läsaren<br />
köper därför hela historien precis som den finns återgiven inklusive alla dess brister, subjektiva<br />
återgivning <strong>och</strong> t.o.m. felaktigheter <strong>och</strong> osanningar.<br />
Beslutet om att börja deportera alla armenier i det osmanska riket, oavsett var de bodde, till de<br />
syriska <strong>och</strong> mesopotamiska öknarna förklarar Karlsson (precis som den turkiska staten) som en<br />
åtgärd för ”att förhindra att armeniska gerillagrupper skulle kunna få understöd från<br />
lokalbefolkningen” (s. 176). Om den svenske generalkonsuln i Istanbul 2008, Ingmar Karlsson,<br />
hade läst vad hans föregångare, ambassadör Per Gustaf August Cosswa Anckarsvärd, skrev från<br />
Konstantinopel år 1915 så skulle han nog ha haft en annan åsikt om dessa deportationer. I sin<br />
rapport den 6 juli 1915 skrev Anckarsvärd följande till Stockholm:<br />
Herr Minister, Förföljelserna mot armenierna hafva antagit hårresande proportioner <strong>och</strong> allt tyder<br />
på att ungturkarne vilja begagna tillfället, då af olika skäl ingen effektiv påtryckning utifrån<br />
behöfver befaras, för att en gång för alla göra slut på den armeniska frågan. Sättet härför är enkelt<br />
nog <strong>och</strong> består i den armeniska nationens utrotande. Inga medel skys härvid, <strong>och</strong> vid sidan af en<br />
<strong>och</strong> annan massaker har man nu tillgripit utvägen att drifva bort armenierna från trakter, där de i<br />
århundraden varit bofasta eller haft sin utkomst, <strong>och</strong> skingra dem på olika håll i det, geografiskt<br />
sedt, ofantliga riket. Sålunda lära armenierna i städerna vid Svarta Hafvets kust skingras i det inre<br />
af landet, de i Erzerum lära till ett antal af bortåt 60,000 drifvits nedåt Mesopotamien o.s.v. med<br />
raffinerad grymhet skickas männen åt ett håll <strong>och</strong> familjerna åt ett annat. Det låter sig lätt tänka,<br />
för hvilkan nöd <strong>och</strong> hvilka lidanden de sålunda bortdrifna skola utsättas. Det lärer icke vara den<br />
turkiska befolkningen, som själfmant inskrider, utan hela rörelsen utgår från myndigheterna <strong>och</strong><br />
den bakom dem stående ungturkiska kommittén, som nu visar hvars andes barn den är. Visserligen<br />
hafva armenierna mycket att förebrå sig, men om också ett eller tusentals låtit köpa sig af Ryssland,<br />
intrigerat <strong>och</strong> stämplat mot regeringen o.s.v., är det icke dess mindre oerhördt att låta 1 miljon<br />
armenier få umgälla detta på det kännbaraste sätt. 70<br />
Rapporterna från Karlssons föregångare upprepade samma bild under hela perioden mellan 1915<br />
<strong>och</strong> 1920. Den 9 augusti skrev Anckarsvärd att ”Det är uppenbart att turkarna söka begagna<br />
tillfället nu under kriget för att utplåna den armeniska nationen, så att när freden kommer ingen<br />
armenisk fråga längre existerar.” 71 Den 5 januari 1917 berättade Anckarsvärd att:<br />
Tillståndet kunde dock varit ett helt annat, om nämligen Turkiet följt centralmakternas råd att till<br />
dem överlåta äfven den inre <strong>org</strong>anisationen af provianterings- o. d. frågor… Värre än detta är<br />
emellertid utrotandet af armenierna, som kanske kunnat förhindras, om tyska rådgifvare i tid fått<br />
samma makt öfver den civila förvaltningen som de tyska officerarne faktiskt utöfva öfver här <strong>och</strong><br />
flotta. 72<br />
Den 20 augusti 1917, angav envoyé Ahlgren skälen till den rådande nöden i Turkiet med bl.a. ”<br />
produktionens starka aftagande på grund af minskad arbetskraft, orsakad dels genom<br />
70 Avedian, Vahagn, The Armenian Genocide 1915: From a Neutral Small State’s Perspective: Sweden, Uppsala, 2008, s.<br />
39; http://www.armenica.<strong>org</strong>/material<br />
71 Ibid., s. 41.<br />
72 Ibid., s. 46.<br />
26